Din samarbetspartner - Din egen bank. Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 23 april 2014 kl i Folkets Hus Silverdalen

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Din samarbetspartner - Din egen bank Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 23 april 2014 kl i Folkets Hus Silverdalen

3 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 1 Förvaltningsberättelse 3 Fem år i sammandrag 6 Resultat- och balansräkning och rapport över förändringar i eget kapital 8 Kassaflödesanalys 10 Noter 11 Underskrift av styrelsen 33 Revisionsberättelse 34 Företagsstyrning 35 Sparbankens huvudmän 36 Sparbankens styrelse, revisor utgående mandatperiaoder och kontorsförteckning 37

4 Omvärldsanalys Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året, medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var det omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7 % uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8 % halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder USD per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter, varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året, trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU, inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2 %. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 % till 0,25 % i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8 % i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14 % i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushällens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat, där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell och restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1 % i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 %. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken, som i december sänkte sin styrränta från 1 % till 0,75 %, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året, men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. (Citerad källa: Jörgen Kennemar, Swedbank Macro Research) - 1 -

5 Index Procent Årsredovisning 2013 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ränteutvecklingen i Sverige Riksbankens styrränta 10-årig statsobligation månaders statsskuldsväxel Source: Reuters EcoWin 12 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron 11 EUR/SEK USD/SEK Source: Reuters EcoWin 200 Börsutvecklingen 1 jan 2005= Stockholmsbörsen Nasdaq Globalt börsindex (MSCI) Source: Reuters EcoWin - 2 -

6 Globalt börsindex (MSCI) Årsredovisning Source: Reuters EcoWin Förvaltningsberättelse Redovisning för verksamhetsåret 2013 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank, org.nr , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, bankens 133:e verksamhetsår. Sparbanksstämma äger rum onsdagen den 23 april kl i Folkets Hus Silverdalen. Allmänt om verksamheten Det som styr bankens verksamhet är den av styrelsen fastställda affärsidén och visionen: Affärsidé: Vi är en självständig modern fullservicebank. Med bas i Hultsfreds, Vimmerbys och delar av Oskarshamns kommuner vänder vi oss till alla. Vi står för: - Tillgänglighet - Kompetens - Långvariga affärsrelationer Genom uthållig lönsamhet kan vi medverka till en positiv utveckling för vår bygd Bankens vision är: Din samarbetspartner - Din egen bank Verksamhetens art och inriktning Vi har som mål att fortsätta att öka våra marknadsandelar i syfte att kunna bibehålla och utveckla verksamheten till nytta för våra kunder och för våra bygder. Vår styrka är att vi finns nära våra kunder med korta beslutsvägar och med en unik kundkännedom kan banken fatta kloka beslut som är till gagn för kunderna, banken och bygden. Kundunderlaget utgörs av hushåll, mindre företag och föreningar. Bankens inriktning är framförallt in- och utlåning till privatpersoner, lantbruk, mindre företag och föreningar. Kundanpassat arbetssätt All personal utbildas ständigt för att alltid kunna erbjuda kunderna den bästa servicen och det bästa produktutbudet utifrån ett kundbehov. Idag tar kunder själva hand om sina vardagsaffärer via självbetjäningstjänster, som Mobilbanken, Telefonbanken, Internetbanken och under 2013 lanserades ett antal tjänster såsom Mobilbanken ung, Mobilbanken företag och Swish. Teknikutveckling har medfört att kundernas behov av vardagstjänster i banklokalen minskat och utvecklingen har medfört att stor vikt läggs på ekonomisk rådgivning, i form av bokade möten med våra kunder. Strukturfrågor Bankens styrelse följer nogsamt frågor som kan beröra sparbanksstrukturen. Banken agerar utifrån målet att vara en självständig enhet. Organisation Organisationen ska bygga på flexibilitet och tydligt ansvarstagande. Personalen ska vara väl insatta i bankens affärsidé, vision, strategi och övergripande mål. Bankens behov av personella resurser ska löpande prövas och årliga utvecklingssamtal ska genomföras. Operativt är banken organiserad i en privatmarknadsdel och en företagsmarknadsdel. Banken består av tre kontor, Vena som är huvudkontoret samt Silverdalen och Tuna. Samtliga kontor är fullservicekontor för privatmarknaden medan företagsmarknaden styrs från Vena och Silverdalen. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 7 570, att jämföra med föregående år. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till mot för Den största posten i resultaträkningen, räntenettot, uppgick till , en minskning med 538 eller 3,2 %. Största orsaken till minskningen ligger i sjunkande marknadsräntor. Riksbanken har under året sänkt reporäntan från 1,00 % vid årets ingång till 0,75 % vid årets slut. Under året har sparbanken erhållit utdelning på aktieinnehav i Swedbank AB med och Sparbankernas Försäkrings AB med 15. Föregående års utdelningar uppgick till 901 respektive 19. Provisionsnettot ökade med 556 eller 12,1 % till Det är framförallt provisioner inom värdepapper och utlåning som bidragit mest till ökningen. I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument samt valutakursförändringar som uppgick till 179 mot 105 föregående år

7 Övriga rörelseintäkter, uppgick till 60 mot 62 föregående år. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförluster uppgick till , en ökning med 816. Kreditförluster netto visar ett minus för 2013, -483, mot för år Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2013 uppgick till , en ökning med eller 4,9 %. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till , en ökning med 7,2 %. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till , en ökning med eller 6,2 %. Summan av lån förmedlade till Swedbank Hypotek AB uppgick till , en ökning med 5,0 %. Inlåningen från allmänheten ökade med eller 3,3 % och uppgick vid årsskiftet till Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB, med ett sammanlagt marknadsvärde av , en ökning med 19,3 %. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2013 uppgick till 2,33. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag, nyckeltal på sidan 6 samt Resultat- och balansräkningar 2009 till 2013 på sidan 7. Personal Under 2013 har personalens kompetens fortsatt stärkts genom olika utbildningsinsatser, såväl internt som externt. Nämnas kan att under 2013 har 10 anställda erhållit SwedSec-licens. Vi har satt stort fokus på bokade kundmöten eftersom rådgivning är en viktig del för att trygga kundernas framtid. Under året har banken anställt en ny riskkontroller. Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 13 personer i banktjänst. Med arbetstidsmåttet timmar för en heltidsarbetare, uppgick medelantalet anställda i sparbanken under året till 12 personer. Personalkostnader mm redovisas i not 10. Risker och riskhantering Allmänt Risk kan definieras som en möjlig negativ påverkan på verksamheten beroende på brister i interna processer eller som en följd av externa eller interna händelser. I riskbegreppet ingår, dels sannolikheten för att den typen av händelser inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna få. Riskexponering är en naturlig del av finansiell verksamhet. Banken är framförallt utsatt för kreditrisker, men även olika typer av finansiella risker samt operativa risker. Att förebygga och hantera risker är en central del i bankens verksamhet. Riskhanteringen startar redan i den dagliga affärsverksamheten t.ex. vid kundmöten. Banken ska ha en låg riskprofil som harmonierar med mål och kärnvärden. Det innebär bl.a. att långsiktighet, både vad gäller lönsamhet och affärsrelation, samt förståelse för affärerna, såväl bankens som kundens, är viktiga grundstenar. Kreditrisk Risken för att en kredittagare inte fullgör sina förpliktelser mot banken samt för att ställda säkerheter inte täcker bankens fordran avseende krediter, garantier och liknande åtaganden. Kreditrisk avseende räntebärande värdepapper, tillgodohavande hos andra banker samt ingångna derivatavtal med motparter på finansmarknaden benämns vanligen motpartsrisk. Marknadsrisk Risken för att prisförändringar avseende räntor, valutor eller aktiekurser medför att nettovärdet av bankens tillgångar och skulder samt derivat faller i värde. Likviditetsrisk Risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Operativ risk Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Övriga risker Risken för oväntade resultatförändringar, som inte är hänförliga till någon av de ovan beskrivna riskslagen. Organisation för riskhantering Ett kreditinstitut har att följa ett omfattande regelverk i syfte att kunna hantera och följa upp de risker som verksamheten är förknippad med. Regelverket består, förutom av lagstiftning och Finansinspektionens anvisningar, av interna policies och instruktioner. De båda sistnämnda går i många fall längre än de formella kraven. Styrelsen har antagit en övergripande riskpolicy som bl.a. beskriver riskaptit och ansvarsfördelning för olika typer av risker. Därutöver har styrelsen fastställt styrdokument inom de olika riskområdena, vilka reglerar hur kontroll, övervakning och rapportering ska ske. För att tydliggöra och underlätta löpande kontroll och uppföljning har styrelsen fastställt risktoleransnivåer inom de olika riskområdena

8 För att uppnå en framgångsrik och effektiv riskkontroll krävs en stark riskkultur och ett gemensamt arbetssätt som genomsyrar hela banken. I banken finns i grunden tre försvarslinjer för riskhantering i form av affärsverksamheten, riskoch kotrollfunktionerna samt internrevisionen. Styrelsen erhåller regelbundet en samlad rapportering av kredit- och motpartsrisker, ränte- och likviditetsrisker samt operativa risker. Rapporteringen av riskerna utvecklas och förfinas löpande. Fokusering sker främst på kreditrisker, vilket är naturligt då den största risken i banken finns inom detta område. Ytterligare information om bankens risker och riskhantering presenteras i not 3 Finansiella risker. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Utifrån en bedömning av framtiden vid bl. a styrelsens och personalens strategimöten och verksamhetsplanering arbetar banken utifrån en fastställd strategi- och verksamhetsplan. Bankens kärnverksamhet har historiskt haft en god utveckling och intjänandeförmåga, vilket borgar för stabilitet och trygghet. Styrelsens mål är att affärsvolymen ökar till mkr. Resultatet för 2014 förväntas uppgå till ca Styrelsen har för 2014 avsatt medel för renovering och uppfräschning av kontoret i Tuna samt ett mindre belopp för pågående rekryteringar. Under året kommer styrelsen att fokusera på avkastningen på bankens stora inlåningsöverskott. Verksamhetsplanen för 2014 bygger på fortsatt fokus på rådgivning mot befintliga kunder samt ökad försäljning av försäkringsprodukter samt kundaktiviteter som stärker oss som bygdens bank. Banken kommer att fortsätta med lokal marknadsföring för att öka marknadsandelarna inom våra kärnområden Under den kommande 4 års perioden står banken inför pensionsavgångar vilket styrelsen tidigare analyserat. En viktig faktor som kan styra rekryteringsbehovet framöver är att flertalet av de större bankerna beslutat att minska kontanthantering över disk som medför att många av Sveriges bankkontor kommer att sakna kontanter. Hur omställningen kommer att påverka vår bank på lång sikt är svårt att sia om, men vi går i allt snabbare takt mot det kontantlösa samhället. Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank tillhandahåller idag kontanter på samtliga kontor. Styrelsen har beslutat att fortsätta erbjuda sin kunder kostnadsfri kontanthantering och styrelsen följer noggrant utvecklingen. Beträffande nya regelverk så är vi väl förberedda på ökade krav vad gäller både kapital och likviditet liksom nytt regelverk inom styrning och kontroll. "Ljusare men splitrad omvärldskonjunktur - trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns" Det är under tider som ovan som bankens kunder kan känna sig trygga med banken då lönsamheten och likviditeten är god och vår kapitaltäckning är dubbelt så stor som det legala kravet. Det är med goda reserver och hög likviditet som banken klarar konjunkturnedgångar och finanskriser. Vi är övertygade om att den lokala närvaron och kunskapen om bygden bidrar till en stabil och trygg tillväxt där vi är verksamma

9 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 7,2 5,6 3,5 8,3 12,5 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i % av 14,67 13,12 12,93 13,34 13,19 balansomslutningen (73,7 % av obeskattade reserver år ) Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,33 2,32 2,09 2,06 1,91 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 21,92 22,16 20,24 19,68 18,16 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,30 2,58 2,90 2,73 2,85 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,34 1,38 1,35 1,46 1,60 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,43 0,35 0,37 0,47 0,44 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 6,02 4,98 5,41 7,04 6,94 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,66 0,64 0,65 0,69 0,69 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,68 0,75 0,73 0,68 0,72 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och 0,08 0,39 0,37 0,29 0,33 kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,13 0,62 0,46-0,04 0,26 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

10 Resultat- och balansräkning Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader [1] Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden , ,73 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,33 (2,32). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till ( ) och slutligt minimikapitalkrav till ( ). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer

11 Resultaträkning 1 januari - 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december Not Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas - poster som har omförts till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Balansräkning Per den 31 december Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Grundfond Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

12 Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga Åtaganden Not Rapport över förändringar i eget kapital Uppskrivnings- fond Grundfond Reservfond Fond för verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital 2012 Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Uppskrivnings- fond Grundfond Reservfond Fond för verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital 2013 Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital

13 Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten ( Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Not 0 ) Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Säkerställda obligationer, jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen Summa enligt kassaflödesanalysen Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

14 Noter 1 Uppgifter om sparbanken Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank, org.nr , med säte i Vena, Hultsfreds kommun får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2013, bankens 133:e verksamhetsår. Adressen till huvudkontoret är Tunavägen 2, Vena. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 mars De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Tre nya standarder har trätt i kraft under räkenskapsåret (IAS 1, IFRS 13 och IFRS 7). Dessa har haft marginell påverkan på bankens redovisning. Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats vid upprättandet i dessa finansiella rapporter. Bl.a. avses IAS 39 Finansiella instrument; Redovisning och värdering ersättas med IFRS 9 Financial Instruments senast fr.o.m Att döma av de delar som hittills presenterats av IFRS 9 så kommer dess tillämpning inte ha någon större inverkan på av banken tillämpade principer. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall

15 Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet

16 fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter

17 Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att att det inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller ii. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Något nedskrivningsbehov på gruppnivå har dock inte kunnat identifierats. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen