_g=- Remiss v20a7/272/uh REGERINGSKANSLIET. Utbildnings- och kulturdepartementet

Transkript

1 @ _g=- REGERINGSKANSLIET Remiss v20a7/272/uh Utbildnings- och kulturdepartementet ljnivegitets- och hogskoleenheten Malin RYttberg rebron 0a F6rslag iill fitrfattningsendringar med anledning av en ny utbildnings- och examensstruldur t6r den h6gre utbildningen Remissinstanscr: 1. Verket for fttrvdmingsuweckling 2. Myndighetenfiirhandikappolitisksamordning 3. Statenskolverk 4. Myndigheten for skolutveckling 5. Myndigheten {iir kvalificerad yrkesutbilddng 6. Inrernadonella programkonroret ftir utbildningsomrldet 7. Folkbildningsridet 8. H6gskoleverket 9. Verket fdr hogskoleservice 10. Overklagandeniimnden for hiigskolan 11, Myndigheten fitr netverk och samarbete inom h6gre utbildning 12. Vetenskapsridet 13. Centrala studiestitdsn?imlden 14, Overklagandeniimndeo for studiestiid 15. Uppsala universitet 16. Lunds universitet 17. Goreborgs universiret 18. Stockholms universitet 19. Umei universitet 20. Unkopings universiter 21. Lulel tekniska universitet 22. Karlstads universitet 23. Viixjo universitet 24. Orebro universitet 25. Mittuniversitetet 25. G',rnnasrik- och idroash6gskolan 27. Hiigskolan i Bortu 28. H6gskolan Dalama

2 29. Hogskolan i Gevle 30. Hiigskolan i Halmstad 31. Hiigskolan i Kalrnar 32. Hbgskolan Ituisriansad 33. H6gskolan i Skbvde 34. Hiigskolan V:ist 35. Konstfack 36. Kungl. Musikhdgskolan i Stockholrn 37. Liaarh6gskolan i Stockholm 38. Malmo hogskola 39. M?iludalens hiigskola 40. Stiderrorns htigskola 41. Sri{telsen Htigskolan i JonkoPing 42. Statens kulturrid 43. ArbetsmarknadsstYrelsen 44. Friskolornas Riksf iirbund 45. Landsorganisationen i Sverige (LO) 46. L?irarutbildningskonventet 47. Stiftelsen for internationalisering av hiigre utbildning och forskning 48. Sveriges Akademikers Centralorganisadon (SACO) 49. Sveriges doktorander 50. Sveriges fitrenade studentklrer 51. Sveriies Kommuner och Landsting 52. Sveriges Skolledatf itrbund 53. Sveriies Universitetsl:irarftirbund 54. Sveriles universitets- och hogskolefiirbund 55. Sveriges vigledarf ilrening 56, Tjdnstemlnnens Centralorganisadon (TCO) Remissvaren i sex (1 original) exemplar skall vara inkomna till Utbildningsdepanementet senast den 19 februari 2007' Remissvaren bdr even s?indas elektroniskt till elisabeth.backlund@education.ministrv.se I remissen ligger att Utbildningsdeparrementer vill ha synpunkter pl f iirslagen i promemorian' Myndigheter under regeringen?ir skyldiga att svara pl remissen En mindighet avgor dock pi eger ansvar om den har nigra synpunkter-att reiorriia i ea war. Om myndigheren inte har nigra synpunkter, ricker det att svaret ger besked om detta.

3 F6r andra remissinstanser inneb?a remissen en inbiudan att liimna synpunkter. R.ld om hur remissyttranden utformas finns i Starsridsberedningens broschyr Svara pl remiss - hur och varfbr (SB PM 2003:2). Broschyren kan bestillas fr6n Regeringskansliet, Information Rosenbad, Stockholm eller hemks frln narer: Es'w.regeringen,se I rjinslen t/z./ zfzaz.-zz.z/fz,-l_,..,"_- - Charlorte Abrahamsson Expeditions- och riirmchef Kopia till Riksdagens utredningstj?inst Fritzes kundservice 1064/ STOCKHOLM

4 Asj44{ or-or*^p"*.s,-*, Promemoria u2007/272/uh Utbildnings- och kulturdepartemeniet Universilets- och h'gskoleenheten De p arte ne nt ssekr et e nt e Mal in RYttberg Lararexamen - fiirslag till fiirfattningsandring med anledning av en ny uibildnings. och examensstrukur Sveriges universitet och hiigskolor rnlste kunna erbjuda utbildningar som itir sig viil i den internationella konkurrensen Behovet av en internatiojisering av den hiigre utbildningen h:inger i hog grad samman med en 6kad globalisering av ekonorni, arbetsmarknad' iikad internadonell-rtirlighet bland m:inniskor samt ett bkat internationellt inslas i mlnsa yrken. Der ir dirfdr vikti$ arr mojligheten till rorlighet fo, li"r" oj,tud.nter iikar. Ett viktigt medel f6r att istadkomma derta lr samatberet inom den s.k. Bolognaprocessen' Bolognaprocessen dr ett samarbere kring hiigre utbildning som i dag o*f"ir"i45 linder' Processens mil dr att tika studenternas "o.op"iska rorlighet och ansiallningsbarhet samt att bka Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Inom processen har de medverkande la[derna kommi! iiverens om itgirder for att uppni dessa mil' Som ett led i internarionaliseringen av den hdgre utbildningen och forskningen och arbetet inom Bolognaprocessen har en rad beslut-fartats som plverkar svensk hogre urbildning Bland annat presenterade den tidigare regeringen i juni 2005 propositionen Ny v?irld - ny hogskola 1prop. zowos,f ez;. Riksdagen fattade den 23 februari 2006 beslut med -l"dning "u propotitionen (bet. 2005/06:UbU3, rskr' 2005'r06:160)' Diirefter utf:tdades lag QOA6:173) om indring i hiigskolelagen (1992:1434\ den 2 mars Vidare beslundes den 21 juni 2006 iorordning (2006:1053) om?indring i hogskoleforordningen (1993:100) och den 7 december 2006 forordning (2006:1405) om iindring i ftirordningen (1993:221) f6r Sveriges Lantbruksuniversitet Dessa fiirordnings?indringar innebar bl.a. en indelning av den h6gre urbildningen i tre nivler och inplacering av alla examina p5 nigon av de rre nivierna. I beslutet inglr ocksi nya och reviderade

5 examensbeskrivninger. Fiirordnings:indringarna omfattar even regler om tilltrede till urbildning pl de tre niviema- Det inneb:ir bl.a. etr dllrrede till utbildning p! forskarnivi f6rutslcer srudier pi avancerad nivi, vilker ir en htijning av kravet pl grundlaggande behorighet jamfort med i dag. F6r att underhtta ilvergingen till forskarutbildning frin r,ex. korure program som leder till yrkesexamina betonades i propositionen att det iir viktigr att ldrositena dllhandahiller utbildningsalternariv som gor art studenter kan komplettera sina studier fiir att fi grundliggande och sirskild behorigher fdr forskarsrudier. En nyrr poengsysrem for hogre urbildning (h6gskolepoeng) har infiirrs. Systernet iir fiirenligt med European Credit Transfer Sysrem (ECTS), Heltidsstudier under ett normalstudielr om 40 veckor rnotsvarar 60 h6gskolepo?ing. Forordrings?indringarna omfattar ocksi :indringar till fbljd av riksdagens dllkinnagivanden (bet. 2005/05:UbU3, rskr. 2005/06:160) avseenden forlangning av civilingenj6rsexamen och arkirekrexamen, krav pl fordjupning i generella examina och antagningskrav rill forskarurbildningen. Tre examensbeskrivningar ingick inre i beslutet den 21 juni om lndring av hdgskolefiirordningen. Det gdler en ny examensbeskrivning fiir och en fiirl:ingning av sjukhusfysikerexamen med anledning av vad iksdagen gav tillkiinna (bet. 2005/06:UbU15, rskr. 2005/06:214). Det giiller iiven inrhtandet av en civilekonomexamen som skall omfatta 240 hiigskolepoing (motsvarande 160 poing i nuvarande poingsys!em), vilket fdljer av rilsdagens 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06tl6Q med anledning av propositionen Ny virld - ny hdgskola. Regering fattade den 23 november beslut om nya examensbeskrivningar f6r dessa wl examina- Nu lterstir endast att faru beslut om en reviderad examensbeskrivning fiir lararexamen. Lararexamm Den nya strukturen innebzir siirskilda urmaningar for l:irarutbildningen framforallt p! grund av dess olika poingomfattningar. Vad giller ldrarexarnen framgick det av ett av riksdagens tillkannagivanden (ber. 2005,/06:UbU3, rskr. 2005/06:160) art regeringen ytterligare borde itverviga ldrarexarnens inplacering i den nya examensstrukturen och iterkomma dll riksdagen i frlgarr.

6 Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har det utarbetats ett fdrslag till reviderad examensbeskrivning f6r Ierarexamen som bif ogas denna promemoria. F6! arr en examen skall kunna inplaceras pl avancerad nivl krlvs en poingomfatning om 240 hiigskolepoiing, varav 60 hiigskolepo?ing pl avancerad nivl. Bifogat fiirslag dll ny examensbeskrivning inneb?ir bl.a. att lerarexamen (omriknat till hogskolepoiing) omfattande 180 och 210 h6gskolepo?ing inplaceras pi grundnivi och liirarexamen omfattande 24A, 270, 300 och 330 hitgskolepo?ing inplaceras avancerad nivi. Ftlr hrarexamen med inriktning mot tidigare ir der kurssammansattningen rydligt syftar till undervisning i gn:ndskolans tidigare ir infors en miijligher art ta ut en examen om 240 hdgskolepo?ing, Den forlndring av nuvarandexamensbeskrivning som beslutades i juni 2005 rtirande studenrernas kunskaper i att analysera och bediima elevers kunskapsuweckling samt kunskaper i betygsittning fdreslls indras rill att gilla undervisning i grundskolan och i gymaasieskolan. I forslaget har ocksl en aapassning dll lai.roplanen fitr fitrskolan gjorts eftersom rnan ftir bam al'dnder begreppen analyseru och dobtmenteru och fdr eleoer d,essutom bedtima och z)ad etu lir^nde och utveckling, Forslaget fiiljer i ovrigr den nya utbildnings- och examenssrrukruren som g:iller for all hitgskoleutbildning som bedrivs efter den 1 juli 200/.

7 F0rslag till reviderad examensbeskrivning fbr lzlrarexamen EXAMENSORDIIING Bilaga 2I sfs EXAMINA PA GRUNDNIV,{ ELLER AVANCERAD NIVA Onlauniry L6rarcxamen avl6ggr p, grundnive eller avancerad niva bcroend pe poiingomfanning ocl laav pi fdrdjupnjng i ett iimne eller tulresorrade. Lairarexamen uppnes cftcr tullgiorda kusfodring{r om d ls 180 ell r 2 I 0 hogskolepoiing (grurdniva), dels 24O, 2'10, 3OO etler 330 h6gskolepoarg Utbildring n skall ordfatta fbuande tre integreradc onreden, som kan innehllfa kurser pe seval gun&iva som avancerad i\at ett allman! utbildningsowdde om 90 h6g5kol+oirg innefattadc wiinetemkapliga s$die\ en e er fura inddnirgar om mins! 60 h6gskolepoang rnot ett 6rrne e[ r anmesonrade och e, specialiseing on ninst 30 h6gdkolepoang. Av det alhedna utbildningsonr{det skall minsr 15 hogekolepo5ng vaia verkanfietsfbrlagda. Minst 15 h6gskolepoihg per irnlfring skall ockse vara verksanhetsfdrlagda. F6r undervisning i,rkesemnei i $masieskolan loiivs sammanlagt 180 hdgskolcpoang. I stiller fitr inriktning och sp cialieering loiivs omfadand )rkeserfarenhet och n rel vant hogskoleutbildning oln 90 hitsskolqoiing eller rnolsvarmdc utbildning. For undervisning och annar p dagogisk verkfarnhet i fbrskola, fiirskoleklass och liitidshern sant f6r undcreisning i modersmil kiivs 210 hijgskolepoang. Fiir undewisning i modersm;l IaEvE en inriktning om minst 90 hdgskoiepoiing i relevant anmesonrtde. For u.dnis,ing i gmdskolans tidigar ir kiiw n st 2 I 0 hit8skol poang. Fitr examen pa avarcerad niva h d innktnins mol sist nam.da v rksamhet loavs en inrilring orn minsr 90 poarg samt en specialisering p, avarcerad nive. Fbr undewisning i grundskolansenare Ar och i g]rnnasicakolan, dock inie ),rkesanmer i gjftmasieskolan, kavs 270 idgstolepoiing inklusive en respektive tvi fitrdjupnins(ar) om minst 90 h6gskolepoing i r lcvan(a)

8 sfs 6mne(n) eller tuhesomred (n) inklusive eo specialisering p, avancerad nird. Fdr lndervisning i svcnska respektive sarnhallskunskap i grundskolans s narc lr krlvs minst 90 hdgskolepoarg och i Smnasieskolan minst 120 hdgskolepolrg i emnesonuaden som!r relevanta lltr dessa amnen. MAT FOr atr fll la'rarexamcn skall sirdenten vha sedan kunskap och fttrmega som krivs fbr alt fdrvcrkliga fitrskolans, fiitidshcmmeis, fdrskol klassens och skolans ller vux nutbildningens mal samt f6r an medverke i dv cklingen av respektiv verksamhet enligt gallande fbreskifter och riktlinjer. tuniap ochrrstaebe For l&ar.xamen skall studenten - visa sadan kunsksp i elt drnnc eller dmnesomrade som krdvs fdr d n verksamhet son utbildningen avser inb gripel kunskap oln ihncts etter &nnesomdd ts vetenskapliga gund och om rclevanra netoder inom verksamhcten samt insikt om aktuella fo.skningsfregor, - visa kunsk p om l8'rande och und rvisning, - visa kunskap om lis- och skrivinldrningens och matemarikcns betyd tse l8r barns och cl vcrs kunskspsutveckling och - visa kinskap om b tydelscn av ett jem$efldhetsperspeldiv i dcn p dagogiska verksamh.t n och vid prcscntation av nmnesstotret. For und rvisning och annan pedagogisk vc*samhet i f6rskol4 fdrskoleklass och gnmdskolaru tidigare lr gallcr dessurom an studcnt n skall - visa mycket god kunskap i 1fi5- och skivinl{ming och i grundlnggarde mat marikinl{rning. For undervisning i grundskolan och i gynnasicskotan giller dessutom att studentar skall - visa mycket god kunskap i att analysera och bedome elevers kunskapsutveckling samr god kunskap i beilglsdnding. Fdrdighet ochjirnaga FOr l?irarcxsm n skall studcnten - visa fbrmega att omsafia de kunskaper i ttrnnen eller Amnesomrader och om Hrandc och undervisning som kavs fdr den verksamhet som utbildningen avser, sl att alla bam och elcver lar och utvecktas, - vba formega atl fbrmedh och fo.anl<ra samhnllers och dcmokmtins vlrdegrund,

9 - visa fdrmega at fdrmcdl4 fbrankra och tillarnpa g{landc rcgelv rk som syftff till att for bygga och motverka diskriminering och annan krrnkande bchardling av bam och clever, - visa forlnega att sjalvstnndigt och tillsahrnans m d andr. planera, genonfttr4 utva{dera och utvcckla undervisning och annan pedsgogisk v rksamhet samt delta i ledningen av d nra, - visa fdrmlga att i fitrhallandc till v rksanhet ns mat andys ra och dokumentera bams lrmnde och utveckling och analyscr4 dokuncntera bedoma och viirdem elevers l&andc och urv.kling samt att informem och samarbeta med bam och el ver och vlrdnadshavare, - visa formegr att anvenda informationsteknik i d! pcdagogiska v rkamhelen och ins betydelsen av olika meiiel! rotl fur dcrul4 och - visa fdrmlga an kritiskt och sjeh$nndigt rillvarata, systematiscra och reflekera Itvcr bede egna och andras crfarenhel r safirt rclevanra forskningsresult t fbr darigenom bidra till utueoklingen yrk sverksarnheten och kunskapsurvecklingen inom 6mnen cller sfs For l{rarcxaned omfattande 240, 270, 300 etl r 330 hosskolepoang g:ilter dlssulom alt studenten skall - visa fddjupad fdrlnega att kritisld o h sj vsldndigt rillvarat4 syst maris ra och rcfl ktera dv r bltlc gna och andrds erfaenherer samt r levutr fofkningsresultat ftr att darigenod bidra till uwecklinsen av yrk sverksaohclcn och kunskapsurv.kling n inom &nnen clter vtide ngs brnagd ochlahd ningssdu FOr Hrarexamcd skall studenten - visa sjahka,nn dom och cmpatisk fbrmaea, - visa fbrmiga att inom d t p dagogiskarbetel gora b ddmningar utifren relevanla vet Nkapliga, sanhall lign och etiska asp lder ined sa,rskitr beahandc av de manskiiga rattighetems, - visa fttrmega till ett profeisionellt fdrhelhingssnt genlemol bam, el ver och dcms vrrdnsdshavare. o.h - visa fbrm{ga att identifiers sitr behov av },flertigare kunskap och utveckla sin kompetens inom det p dagogiskarberer. Sj.il I s I tt ndig I afi e I e ( uan e n s ar b e A Fbr latuexam n om 180 hatgskolepoang och 210 hdgskolepoiing ska[ studenten inon ramen fbr kursfordringama ha futlgion ett sjatvstiindigt arbete (examensarbete) om minst 15 h6gskolepo:ing. For lai.arexam n om 240,270, 300 och 330 hogskolepot'g skall srudenten inom ramen fdr kursfordringama hs ftllgjon er sjntvstdndigt a$ete (examcrua$ete) om ninst 30 hdgskolepoiing.

10 sfs rmagt Av."!dct*.vi 6 rbll.da,.t!!fl vi&r.ir deili! odl ton r0d.d he. At[$ort o.h O: nl(!n tldcvidnf dl6 rqtouis rdbilrbinslo L rrd4 Fir ltltrrrtlr rhfl oclcl * Fdi.d. krv du..oh \dj. hadd. rjdv bc.tt@ jdrn rd.n ftr l(rivin i &q }as$t rt,or.biif.