I valrörelsen hamnar globala framtidsfrågor om klimat, global rättvisa och rättvis handel lätt i skymundan.

Transkript

1 VALKOMPASSEN I valrörelsen hamnar globala framtidsfrågor om klimat, global rättvisa och rättvis handel lätt i skymundan. Valkompassen hjälper dig att reda på var riksdagspartierna står i dessa frågor och se vilka partier som ligger närmast dina värderingar. Här finns ett urval av partiernas svar. Vill du ta del av fler frågor och svar se:

2 Utvecklingssamarbete 5. Ska biståndsbudgeten användas till flyktingmottagning? Vi avvisar i vår budgetmotion 2 miljarder av regeringens avräkningar för 2014 och återför dem till biståndsverksamhet. Resterande 2 miljarder vill vi använda till humanitära insatser för flyktingar runt om i världen. Idag går var sjunde biståndskrona till migrationsverket. Så var det inte tänkt från början. Enligt DAC:s regler. Se Socialdemokraternas motion angående avräkningar från biståndsramen. Vi hjälper flyktingar såväl i deras hemländer, som i omkringliggande länder och i Sverige. Flyktingmottagande i Sverige kan, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer, avräknas från biståndsramen. Det gäller kostnader för det första året en person befinner sig här som asylsökande. En mindre del ja. Det ska vara möjligt att använda biståndsbudgeten till flyktingmottagning under förutsättning att de kriterier som OECD:s biståndskommitté (DAC) uppfylls. Även om OECD Dacs regelverk tillåter det så ska vi undvika att använda biståndsmedel till det.

3 Utvecklingssamarbete 6. Ska stödet till svenska folkrörelsers informationsverksamhet kunna användas för att granska och bedriva opinion där andra politikområden står i konflikt med biståndets fattigdomsmål? Vi har varit starkt kritiska till de förändringar som regeringen genomfört när det kommer till informationsstödet. Under 2014 kommer regeringen besluta om en ny strategi för informations- och kommunikationsverksamheten. I framtagandet av en ny strategi kommer regeringen ha dialog med civilsamhället. Utgångspunkten för det arbetet, är att den nya strategin är resultatinriktad och bidrar till biståndets övergripande mål: Förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtyck. Exakt hur reglerna kommer att se ut får vi återkomma till när vi lägger fram strategin. Det civila samhällets organisationer har en viktig roll som röstbärare och opinionsbildare. Det är regeringens övergripande ambition i förhållande till civila samhället att värna denna roll, liksom att värna en fortsatt dialog. En viktig del i folkrörelsernas biståndsarbete är att sprida kunskap om demokrati och grundläggande frioch rättigheter. Inte minst står yttrandefriheten högt upp på agendan i många utvecklingsprojekt där civilsamhället engagerar sig. Att ge pengar för att främja yttrandefriheten utomlands samtidigt som man på byråkratisk väg begränsar densamma i Sverige är inte det bästa sättet att hantera de här frågorna. Centerpartiet har grundsynen att de svenska folkrörelserna har förmåga att göra rimliga avvägningar utifrån de mål som vi på demokratisk väg sätter upp för den svenska biståndspolitiken. Frågan något otydlig. Dock ska medlen som fördelas användas till att informera om biståndet, och inte utgöra något allmänt anslag för valfri kommunikation.

4 Utvecklingssamarbete 8. Bör ägardirektivet för Swedfund innehålla krav på att fonderna och företagen som man investerar i inte finns registrerade i skatteparadis, för att säkerställa att bistånd inte går till skatteflykt? Vi vill att Sverige inför ett generellt förbud mot att bistånd kanaliseras via skatteparadis. Bistånd ska inte gå till skatteflykt. Fonder i skatteparadis bör undvikas. I de fall sådana ändå används måste det genom till exempel ägardirektiv säkerställas att fondens verksamheter betalar skatt i de länder där kapitalet investeras. Swedfund ska alltid tillse (enligt ägaranvisningar 1) att investeringarna sker i enlighet med internationella normer och principer för ansvarsfulla investeringar och inom sunda och tydliga bolagsstrukturer som inte bidrar till skatteundandragande, penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det är viktigt att påpeka att graden av detaljstyrning inte nödvändigtvis står i direkt proportion till hur väl biståndspolitikens målsättningar efterlevs. De skärpningar av ägardirektiven och Swedfunds riktlinjer som redan genomförts har ännu inte utvärderats. Vi är dock öppna för ytterligare skärpningar om så behövs. Regeringen har haft en strävan att minska skatteflykten, och därmed är det också logiskt att det inte finns en dörr öppen för skatteflykt i fråga om biståndsmedlens placering. - Ägardirektivet för Swedfund bör innehålla detta.

5 Handelsavtal 3. Ska Sverige ratificera handels- och samarbetsavtal, t ex TTIP som begränsar länders handlingsutrymme att föra en självständig politik för fattigdomsbekämpning, välfärd och skydd av naturresurser? - Se svar på fråga 2. Handels- och samarbetsavtal är resultat av förhandlingar som två eller flera parter har valt att engagera sig i. EU och USA förhandlar inom ramen för TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) om närmare samarbete för ökad handel, tillväxt och sysselsättning. Förhandlingarna sker helt inom ramen för det multilaterala handelssystemet i WTO (World Trade Organization). TTIP-förhandlingarna ska inte leda till sänkta standarder vad gäller miljö, hälsa eller säkerhet. Frihandel EU- USA viktigt. För Sverige är förhandlingarna om TTIPavtalet mycket viktiga mot bakgrund av att USA är en av våra viktigaste handelspartners. Men avtalet är också av stor vikt för alla inblandade. Centerpartiet menar att handel är ett viktigt redskap i kampen mot fattigdom, och att isolering och handelshinder i syfte att skydda inhemska marknader ofta är kontraproduktiva. Samtidigt är det givetvis viktigt att på internationell nivå bedriva ett arbete för hållbarhet och minskad miljöpåverkan. Vi är för TTIP då det förväntas bidra till nya arbetstillfällen i EU men vi är för rättvisa avtal.

6 Handelsavtal 4. Ska Sverige ratificera handels- och samarbetsavtal med stater som ockuperar andra länder (Israel och Marocko)? Vi anser att de existerande samarbetsavtalen med Israel och Marocko bör suspenderas. - Vi har en grundläggande tro på dialog, samarbete och handelsrelationer. Men avtalen måste uppfyllas gällande till exempel MR-åtaganden. Ex: När Israel inte uppfyllde dessa ville vi att EU:s uppgradering av samarbetet skulle frysas. Vi har redan ratificerat handels- och samarbetsavtal med Israel och Marocko, men vi anser inte att avtalen omfattar de ockuperade områdena (f. ö. erkänner Sverige som bekant inte Palestina eller Västsahara som stater). Andra kanaler bättre för påtryckning. Det är viktigt att påpeka att Centerpartiet tydligt deklarerat att exempelvis Marocko inte ska njuta frukterna från de ockuperade områdena. Det är i sig inte skäl att avvisa alla former av handelsavtal. Den ömsesidiga nyttan av att knyta internationella avtal innebär också att EU och Sverige har möjlighet att påverka rådande förhållanden. De frihandelsavtal som i dag gäller mellan EU och Israel omfattar inte ockuperade områden. Centerpartiet vill se regler som kräver att produkter från ockuperad palestinsk mark ursprungsmärks. - När det gäller EU:s fiskeavtal med Marocko, var Sverige sommaren 2013 det land i EU som röstade emot det med hänvisning till Marockos ockupationen av Västsahara, utanför vilket område fisket sker. Vad gäller EU:s assiciationsavtalmed Israel som slöts år 2000, medges däri inte varor som har sitt ursprung från de av Israel ockuperade områdena på Västbanken, östra Jerusalem och Golanhöjderna. Det är viktigt att att EU:s gemensamma regler om ursrungsmärkning respekteras som ger konsumenterna rätt information om varifrån varan kommer och får inte vara vilseledande.

7 Handelsavtal 5. Bör respekten, skyddet och uppfyllandet av allas rätt till hälsa gå före läkemedelsindustrins patentintressen? - Det är en viktig fråga och mycket behöver göras. Till exempel bör de avtal som reglerar patent på läkemedel utvärderas. Vi vill också stärka utvecklingsländernas kapacitet i världshandelssystemet. Immateriella rättigheter, framför allt patent, är viktiga incitament för forskning och utveckling av läkemedel och bidrar även till att sprida kunskap om ny teknik. Utan immaterialrättsligt skydd finns det risk för att investeringar uteblir, nya tekniska idéer hämmas och uppfinningar hålls hemliga. Som ett led i ett brett upplagt arbete för bättre global hälsa verkar den svenska regeringen för att förbättra tillgången till säkra läkemedel i utvecklingsländerna. När EU-förordningen om prisdifferentiering av läkemedel och WTO-regler om utfärdande tvångslicenser förhandlades fram, spelade Sverige en pådrivande roll. Patent förutsättning för forskning. Människors grundläggande frioch rättigheter ska alltid försvaras. Möjligheten att patentera exempelvis läkemedel som det krävs stora ekonomiska resurser för att utveckla är inte sällan en förutsättning för att få fram de forskningsmedel som behövs. Givetvis är det samtidigt en viktig uppgift att se till så att människor kan få medicinsk hjälp också i mycket fattiga delar av världen. FN:s subkommission för mänskliga rättigheter har uttryckt farhågor över TRIPS och menar att avtalet är tveksamt ur ett mänskliga rättighetersperspektiv.

8 Klimat och miljö 2. Bör Sverige och EU minska sina egna utsläpp av växthusgaser med minst 50 % till år 2020 (i jämförelse med år 1990)? Vänsterpartiet föreslår att vi ska minska utsläppen i Sverige med 52 % (utöver EU:s åtaganden) till 2020 jämfört med För EU vill vi att målet ska höjas till minst 40 procent. Därutöver vill vi både i Sverige och EU införa klimatbistånd och utöver ordinarie bistånd. Se mer i vår klimatmotion: Mp driver kravet om minskning med minst 40% till år 2020 och 60% till år Vi står fast vid våra ambitiösa klimatmål till 2020, vi ska minska utsläppen med 40% till Vårt första delmål är minst 40 procent till Centerpartiet har stämmobeslut på att EU ska ha bindande mål för att minska klimatutsläppen med 30 procent till 2020, samt att Sverige ska vara helt klimatneutralt Målsättning om 50 % till Forslag/Motioner/Klimatrattvisa-infor-Warszawa- _H102MJ468/?text=true

9 Klimat och miljö 3. Bör Sverige vidta åtgärder för att minska transportbehovet, minska bilismen och minska flyget? Vi behöver minska användningen av fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser. Transporter med så liten klimatpåverkan som möjligt kommer behövas även i framtiden. Vi inväntar just nu en utredning om fossiloberoende fordonsflotta till För att komma tillrätta med klimatutmaningen är transportsektorn en av de sektorer som vi behöver se över. Vi är för såväl fri rörlighet och fri handel. Men ser transportsektorn som den stora klimatbelastningen varför alternativa drivmedel i närtid måste ersätta den fossila användningen. Vi vill se ökad utbyggnad av kollektivtrafik på de platser där så är möjligt. Nej och Centerpartiet vill arbeta för ett klimatneutralt transportsystem. Vi ser också positivt på en mer aktiv upphandlingspolitik inom offentlig sektor som i sig har påverkan på behovet av långväga transporter om det blir lättare för mindre och mer närbelägna producenter och företag kan vara med och tävla om anbuden. Vi ser dessutom att det i våra storstäder finns begränsningar för hur utbredd bilismen kan vara. Samtidigt är det viktigaste ur ett klimatperspektiv att koncentrera politiken på verkningsfulla åtgärder för att minska utsläppen snarare än att begränsa människors möjlighet att ta sig från punkt A till punkt B. Det är inte transporterna som är problemet, utan utsläppen och det är därmed där vi behöver förändringar.

10 Klimat och miljö 5. Ska rika länder få tillgodoräkna sig klimatinvesteringar i andra länder när man mäter uppfyllelsen av klimatmålen? Klimatinvesteringar i andra länder ska ske utan att de tillgodoräknas de egna nationella målen. Vi ser en stor nytta i att fler länder använder sig av klimatinvesteringar i fattiga länder. Det innebär bland annat kostnadseffektiva utsläppsminskningar och tekniköverföring. Det är viktigt att dessa klimatinvesteringar är additionella och granskas noga, som CDM-projekt där FN granskar projekten. Ja vi är för ett utvecklat CDM och JI. De måste handla om insatser som annars inte hade blivit gjorda och kontrolleras noggrant. Det viktigaste är att det görs verkningsfulla insatser för minskade utsläpp av växthusgaser, inte vem som gör dem. Klimatbistånd och investeringar utomlands är nödvändiga för en kraftfull och solidarisk internationell klimatpolitik. Samtidigt ska ambitionen att bli klimatneutralt till 2050 exklusive inköp av utsläppsrätter utomlands.

11 Klimat och miljö 7. Bör minerallagen ändras och avgiften höjas för att minska risken för kortsiktiga gruvexploateringar? Vänsterpartiet vill höja mineralavgiften till 10 procent och stärka miljökraven i både minerallagen och miljöbalken. Ja till att minerallagen bör ändras; ja till att avgiften bör höjas - men av andra skäl. Ja till åtgärder för att förhindra kortsiktiga gruvexploateringar. - Den svenska gruvindustrin är en viktig näring med stor potential för tillväxt och nya jobb inte minst i de delar av landet där det råder hög arbetslöshet. Samtidigt innebär gruvbrytning stora utmaningar för omgivningen. För att våra naturtillgångar ska användas på ett långsiktigt, stabilt och hållbart sätt krävs en tydlig ansvarsfördelning mellan näringsliv och samhället. Vi anser att det tilltagande intresset för expansion inom gruvsektorn gör att det nu finns skäl att genomföra en förutsättningslös översyn av de olika avgifter som berör gruvnäringen. I en sådan översyn bör prospekteringsavgiften ingå. Utgångspunkten för översynen bör vara att skapa en tydlig ansvarsfördelning mellan näringens olika aktörer och det omgivande samhället i syfte att hantera de långsiktiga utmaningar som näringen står inför. Regeringen antog den 21 februari 2013 Sveriges mineralsstrategi. Målet med mineralstrategin är att Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella värden. Vi tror att en gruvskatt skulle slå hårt mot investeringsviljan och de mindre bolag som just nu etablerar sig runt om i Sverige. Det tror inte vi gynnar Sverige eller möjligheterna att skapa fler jobb i hela landet. Utnyttjande av naturresurser ställer krav på varsamhet mot miljön och människors hälsa. All gruvexploatering ska vara långsiktigt hållbar. Vi är positiva till ekonomiska styrmedel. Miljöbalken och minerallagen ska tillämpas parallellt, men försiktighetsprincipen gäller alltid. En högre gruv- eller annan avgift kan vara möjlig, men ska ställas mot risken att en alltför hög gruvavgift minskar viljan att utnyttja de råvaror som Sverige har att erbjuda. Även frågan om huruvida intäkterna från en högre gruvavgift ska tillfalla staten eller det lokala samhället i syfte att återställa närmiljön behöver utredas närmare. En ny gruvskatt/höjd mineralavgift skulle slå hårt mot investeringsviljan För att ett företag ska få tillstånd för brytning (koncession) så ställs krav på att finansiella resurser ska säkras för att återställa gruvan efter brytningen. Detta är ett krav för att man ska ges tillstånd att bryta. De företag som exploaterar marken ska betala för att den återställs vilket är en grundläggande princip i Miljöbalken.

12 Klimat och miljö 10. Är ni beredd att ge statliga subventioner för energieffektivisering och renovering i miljonprogramområden? Med vårt förslag bedömer vi att bostäder årligen kan renoveras energieffektivt. Vi föreslår ett system där staten, eventuellt tillsammans med berörd kommun, får garantera lån för upprustning av lägenheter i flerfamiljshus. Vi kan även tänka oss att överväga skattefria underhållsfonder som säkerställer resurser för periodiskt underhåll och upprustning. Vi ser positivt på införandet av en miljöpremie, liknande miljöbilspremie, för att ytterligare stimulera energieffektiviseringen. Vi har inga planer på detta. Generellt är vi emot statliga subventioner av flera skäl. Subventioner riskerar att snedvrida konkurrensen, skapa en ryckighet och en obalans i byggande och renovering. Dessutom riskerar pengarna att hamna fel och gynna byggherrar och andra och inte alls gå till det som avsetts. Energieffektivisering av fastighetsbeståndet är en mycket viktig fråga. Genom att vidta åtgärder bidrar bostads-beståndet till lägre och effektivare energiförbrukning vilket är viktigt ur miljösynpunkt. Även beteende hos konsumenter/boende en viktig faktor för att minska förbrukningen. Därför behövs det fler åtgärder än insatser i byggnader. Vi i FP föreslår inte statliga subventioner till att vidta åtgärder. Lägre energiförbrukning ger lägre driftskostnader så varje fastighetsägare behöver ta ansvar för sitt bestånd. Ytterst är renovering av fastigheten en fråga för ägarna av fastigheterna. Vi tror däremot att forskning och innovationer kan bidra till lösningar för energieffektivisering.

13 Globala rättvisefrågor 1. Bör en internationell skatt införas på valutatransaktioner för att finansiera klimatinsatser och fattigdomsbekämpning? Vi är positiva till höjd skatt på valutatransaktioner i någon form, och att en sådan helst ska införas internationellt. Däremot ska resurserna tillfalla respektive land och inte något internationellt organ. Vi är generellt emot att öronmärka skatteintäkter eftersom det minskar det demokratiska inflytandet. Vi har avvisat en sådan lösning inom EU-området och vi ser i dagsläget inget skäl att göra en annan bedömning globalt. Vi ser det inte som styrkt att detta är ett effektivt sätt att minska fattigdom eller bidra till en bättre miljö. Satsningar på miljö och fattigdomsbekämpning görs redan i andra former, t.ex. med innovativa samarbeten mellan partnerländer, företag och det civila samhället. Kostnaderna för denna typ av skatter riskerar att vältras över på bankernas kunder och konsumenter.

14 Globala rättvisefrågor 6. Bör Sverige verka för att förhindra storskaliga jordbruksinvesteringar i fattiga länder, s.k. landgrabbing? Vi har lagt skarpa förslag om att svenskt bistånd, exportkrediter och exportstöd inte ska gå till företag som medverkar till landgrabbing. - Det behövs både små och storskaliga investeringar i jordbruket. Men alla investeringar måste ske på ett sätt som inte leder till landgrabbing. Sverige verkar bilateralt för att stärka samarbetsländers jordbruksutveckling, äganderätten till mark inte minst kvinnors, demokratiska ansvarsutkrävande, möjligheter att ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter och relevanta politiska samt juridiska institutioner. Sverige agerar aktivt för att ställa krav på att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut när äganderättigheter fördelas. - Två helt olika saker. I de länder som lyckats bra med att ta sig ur fattigdom ser vi att äganderätten är otroligt viktig. Frihandel leder till tillväxt och ekonomisk utveckling, genom att få igång en export gynnas företagandet. Att internationella företag flyttar produktion till landet behöver inte vara dåligt, handel med omvärlden är en förutsättning för länder att ta sig ur fattigdom. Inte nödvändigtvis alltid en dålig sak.

15 Globala rättvisefrågor 8. Bör Sverige verka för att miljö och sociala hänsyn kan prioriteras vid offentlig upphandling? Vid offentlig upphandling är det ett flertal faktorer som bör vägas samman. I den bedömningen kan ingå frågor om arbetsmiljö, miljöarbete etc. Det följer av gällande regelverk, vilket vi står bakom. Möjligheten att ta miljö- och sociala hänsyn finns inskrivna lagen om offentlig upphandling. Centerpartiet bedriver ett aktivt arbete för att så också ska ske när upphandlingar görs.

16 Mänskliga rättigheter 3. Ska respekten för mänskliga rättigheter och miljö vara överordnat målet om hög avkastning för AP-fonderna? - Kraven på etik, miljöhänsyn mm ska vara mycket högt ställda. Arbetet med detta bör utvecklas och stärkas. Vi välkomnar en debatt om MR- och miljöfrågor i AP-fonderna. Öppenhet och dialog är en förutsättning för att förtroendet för fondernas verksamhet upprätthålls. AP-fondernas övergripande mål för placeringsverksamheten är långsiktigt hög avkastning i syfte att bidra till pensionssystemets finansiering. Målet är fastställt i lag och i motiven framgår också att AP-fonderna ska ta hänsyn till miljö och etik utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Ansvaret för att så ske ligger ytterst på AP-fondernas styrelser. Vi ser inget motsatsförhållande mellan etik- och miljöhänsyn i investeringsprocessen och målet om långsiktigt hög avkastning. Istället ser vi att hållbarhetsfrågor, som rymmer mer än etik och miljö, är en förutsättning för företags långsiktiga värdeskapande och investerares avkastning. I möjligaste mån AP-fondernas övergripande mål för placeringsverksamheten är långsiktigt hög avkastning, i syfte att bidra till pensionssystemets finansiering. Det målet är fastställt i lag. Det framgår av lagmotiven att APfonderna ska ta hänsyn till miljö och etik utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Vi vill dock att fonderna tar sitt ansvar som ägare för att försöka påverka företag i en etiskt och miljömässigt positiv riktning. - Mänskliga rättigheter och miljö ska vara överordnat ekonomisk vinst. Det slås tydligt fast i Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) att alla Sveriges politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling, varför en översyn av AP-fonderna bör ses över.

17 Mänskliga rättigheter 7. Bör Sverige ratificera ILO 169? - Frågan har utretts och visat sig komplicerad på grund av mark- och rättighetsfrågorna, till exempel rätt till jakt och fiske. Vår ståndpunkt är att den bästa vägen är att få tillstånd en nordisk samekonvention som ett första steg. Ett sådant arbete pågår med syfte att ha den på plats Sedan våren 2011 pågår förhandlingar mellan Sverige, Finland och Norge om en nordisk samekonvention. Konventionens ändamål är att stärka det samiska folkets rättigheter, så att samerna kan bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna. Förhoppningen och målsättningen är att förhandlingsprocessen, i vilken sametingen i de tre länderna deltar, kan driva på utvecklingen med att finna samförståndslösningar på utestående utmaningar. - Regeringen har valt att inte skriva under och det står Centerpartiet bakom. Det finns ännu en del frågetecken kvar att klara ut i ILO169, bl.a. vad gäller markfrågor. När förutsättningarna för att skriva under föreligger kan saken komma i ett annat läge. ILO 169 innebär långtgående förändringar av äganderätten.

18 Mänskliga rättigheter 8. Ska Sverige anta en mer human flyktingpolitik och sluta avvisa människor till konfliktområden? - Sverige har en generös asyllagstiftning. Varje person som söker asyl i Sverige ska få en individuell och rättssäker prövning, samt ett beslut inom rimlig tid. Vi värnar den reglerade invandringen men också rätten att söka asyl, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Den utgår ifrån människors behov av skydd och deras fruktan för förföljelse. Sverige har en öppen migrationspolitik som bygger på humanitet, respekt för mänskliga rättigheter och för nationella och internationella lagar och regler. Vi har t.ex. som första EU-land fattat beslut om att bevilja permanent uppehållstillstånd till de syrier som flyr undan kriget och vi tar årligen emot störst andel kvotflyktingar i förhållande till vår befolkningsmängd. Vår migrationspolitik är human, och det är viktigt att också andra länder tar sitt ansvar. Centerpartiet vill ha en human flyktingpolitik och ingen ska behöva avvisas under risk för eget liv. Vi vill också att EU ska lyfta denna fråga mer och att andra EUländer ska ta ett större ansvar. - Vi vill ha en human och generös flyktingpolitik. Det kräver reglering av olika slag för att mottagandet ska fungera.