FN-Correspondenten TIDNING OM FN-ROLLSPELET PÅ ARANÄSGYMNASIET. UTGIVEN AV SAMHÄLL-MEDIA. Under onsdagsmorgonen påbörjades en

Transkript

1 FN-Correspondenten TIDNING OM FN-ROLLSPELET PÅ ARANÄSGYMNASIET. UTGIVEN AV SAMHÄLL-MEDIA. FN-delegationerna antar Ukrainas resolution om ryska trupperna FN-rollspelet på Aranäs Under onsdagsmorgonen påbörjades en sakdebatt i Aranäs teater gällande konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Delegationen Ukraina framförde sin resolution om att de ryska trupperna ska dras tillbaka ur landet på grund av att mänskliga rättigheter bryts. Ryssland var inte överens med Ukraina men efter att ett par av resterande delegationer hade bett om stöd till resolutionen antogs den ändå med 16 röster för. Under onsdagens FN-rollspel var det Ukrainas delegater som började med att framföra sitt lands resolution som handlade om att de ryska trupperna, som idag befinner sig i Ukraina, ska dra sig tillbaka till sitt eget land. Delegationen menar att Ryssland bryter mot flera internationella lagar samt mänskliga rättigheter genom de attacker som inträffar och har dödat ca civila. Ukrainas invånare lever idag i ständig skräck samt tvingas fly och det är artikel 3 (alla har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet) i FN:s konvention som inte längre kan tillämpas. Delegationen Ukraina vill att de ryska separatisterna ska fördömas och dessutom skicka dem till den internationella domstolen i Haag, Nederländerna, just därför att de bryter mot lagar och regler samt försämrar livet för Ukrainas invånare. När resolutionen hade framlagts fick Polen, USA, apan och Afghanistan visa att de var på Ukrainas sida och bad resterande länder att stödja förslaget. Dock fick Ryssland chansen att berätta sitt perspektiv på konflikten mellan länderna och de var noga med att säga att de inte höll med Ukraina och deras resolution. De ryska delegaterna menade att Ukraina vill ha en våldsam avslutning på konflikten och att det därför är de själva som hindrar att artikel 3 från konventionen följs. Ryssland, tillsammans med Kina, bad därför att alla skulle rösta nej till Ukrainas resolution men det räckte inte tillräckligt långt. Felicia Nordström Varje år vecka 10 samlas ambassadörer från alla FN:s medlemsländer i teatern på Aranäsgymnasiet för att debattera och hitta gemensamma lösningar på internationella kriser och problem. på scen ska kunna framför. Den sista stora uppgiften är att de själva som ska gå in i en roll. Även om man personligen inte har samma åsikter måste man kunna framföra landets åsikter på ett trovärdigt sätt och uppföra som man själv tror starkt på det. Detta utförs på ett verklighetsbaserat sätt och därför spelar Självklart är det inte de riktiga både klädsel och uppförande ambassadörerna som deltar, utan roll. Det är en väldigt rolig updenna gång är det eleverna på Aranäsgymnasiets tur. Detta kal- pgift. Det är kul att man får gå in för det med klädsel och las FN-rollspel. sådant. Det gör det mycket mer Alla elever som går linje verklighetstroget och alla blir samhälle - inriktning beteende mer engagerade. Det kan bli lite och internationell, deltar i ett FN-rollspel. Eleverna delas upp långtråkigt när ämnet inte berör i olika grupper och blir därefter sitt eget land men samtidigt lär man sig väldigt mycket och tilldelad ett land. Alla FN:s det är bättre än att bara sitta på medlemsländer i det centrala lektionerna. kommenterar den huvudorganet, generalförsam17-årige Lukas Nordwall som lingen, representeras i spelet och eleverna antar rollerna som står i en vit kaftan med en sjal på huvudet, i år representerar han ambassadörer för var sitt land. Saudiarabien. Varje år arrangerar Aranäsgymnasiet detta spel som utspelar sig under 4 dagar i teatern. Precis som i verkligheten sätts länderna ut och ska vara redo för att debattera om sin sak och sina åsikter. Eleverna har under 8 veckors tid förberett sig inom ämnet samhällskunskap för att kunna vara redo att både ställa sig till svars och kunna argumenter. Man måste man vara noggrant förberedd, precis som en riktig delegat, för att hänga med under spelets gång och förstå vad det handlar om. Det är stora och tunga frågor som kommer därför måste de veta hur sitt land ställer sig till olika politiska frågor. De måste även skriva öppningstal och resolutioner som de sedan Rollspelet utspelas i massor av olika högstadie- och gymnasieskolor runt om i Sverige, och även runt om i världen. Aranäs syfte med att utföra FN-rollspelet är att skapa ett intresse för globala frågor och göra frågorna mer förståliga för unga. Detta är ett mer verklighetsnära sätt att lära sig på och ett mer praktiskt arbetssätt. Det är konkret och gör att eleverna måste engagera sig för att inte göra bort sig. Kunskapen om olika internationella politiska frågor ökar och man får inblick i olika länders förhandlingar. Det ger dem en övning i diplomati med både givande och tagande av olika synpunkter. Matilda Andersson Krönika: Slöja är inte lika med terrorism N är vi googlade Islam så var några av de första träffarna artiklar om Terrorism, tittade man vidare på bilderna så var det även terrorism-inspirerade bilder. Är inte detta helt sjukt? Det tycker vi! I Dagens skruvade samhälle så har islam kopplats till terrorism. Man har använt Islam som en syndabock. Detta är fel, då de själva ser islam som en fridfull religion som lär muslimer att upprätthålla fred och rättvisa världen över. Det är inte rätt att döma islam och en hel folkgrupp efter okunniga muslimers handlande. Det är som att säga att alla svenskar är blonda och har blåa ögon bara för att några har det. Man kan inte dra sådana dumma paralleller. Det är fel att sätta in en folkgrupp i ett fack, det är som andra världskriget all over again, när judarna sorterade ihop som syndabockar. Har vi inte förändrats sen dess? Borde vi inte ha utvecklat våra fördomar? Vi borde veta bättre med tanke på våran historia som alla i hela världen har delat tillsammans. Om man ser eller hör på nyheterna att en ny bomb har sprängts, så kopplar både icke muslimer och muslimer detta till Islam. Det är så det tyvärr ser ut idag. Givetvis är detta något som vi tror förnekas ivrigt, man säger att det inte är så. Att det enbart är få personer som tänker så. Men vi vet, av egna erfarenheter att det är en del, då vi ständigt ser och hör människor omkring oss på sociala medier och i verkligheten. Där hör vi mycket fördomar. Givetvis är det inte alla som tänker så, men vi tror att det sitter långt bak i mångas huvuden. Denna misstanke när det gäller muslimer stannar kvar i allmänhetens åsikt när det gäller terrorism, även om andra grupper identifieras som missdådare för någon specifik händelse. När en vapenbärare attackerar en moské i udendomen namn, när en katolsk gerillaman placerar en bomb i förorten, eller när en serbisk ortodox våldtar och dödar oskyldiga muslimer, ses inte dessa som stereotypa för en hel tro. Men vad är egentligen skillnaden?!?! Oskyldiga muslimer drabbas varje dag av olika påhopp. Det kan t.ex vara butiksbiträden som tar en extra titt i deras väskor, arbetsgivare som nekar jobb trots hög intelligens. Man blir i mycket större grad kontrollerad på flygplatser. Det här är anklagelser som en helt vanlig människa i exempelvis Sverige får gå igenom varje dag. Borde vi inte ha en bättre bild av muslimer här i Sverige och runt om i världen? Enligt koranen så är krig den sista utvägen, så vem eller vad är det som gör en del muslimer ändå handlar dåligt? Tänk på det nästa gång du anklagar muslimer. Det finns svenskar som gör dumma saker, men då dömmer alla svenskar för det. Så varför döms alla muslimer när en liten grupp gör fel? ulia Bülow Amanda ansson

2 FN-CORRESPONDENTEN Irak behöver hjälp i kampen mot terrorism Irak är djupt bekymrad över den skada som IS orsakar i mellanöstern och har en stor oro att IS innebär ett hot för världsfreden. De tar över vårt land. Det är dags att vi alla vaknar upp och förstår att deras mål är större än så. ag ber alla i generalförsamlingen att öppna sina ögon!, säger Irak i uttalade om sin resolution 23. Under andra dagen i FN konferensen kom Iraks och Turkiets resolution 23 upp angående IS frammarsch. Resolutionen gick igenom under omrösning med klar majoritet. RESOLUTION I Iraks och Turkiets resolution betonar de vikten av ett sammarbete med fredsstyrkor från närliggande länder för att undvika eventuella kulturkrockar. De konstaterar även ett behov av att utbilda kurdiska trupper i striden mot IS. Vi vill utbilda kurderna och ha markstyrkor i vårt land för att strida mot IS, vi vill sammarbeta med så många länder som möjligt för att motverka terrororganisationer, säger Sanna Brodén, delegat i Irak. Enligt Irak är det viktigt att allt detta stöd sker genom den irakiska regimen för att landet ska behålla kontroll. Irak behöver främst hjälp med militära rådgivare, som kan hjälpa till att behålla sammanhållna operationer och större förband. FLYKTINGFRÅGAN I resolutionen vill de till sist uppmärksamma vikten av ett gemensamt ansvar angående flyktingfrågan, då stora flyktingströmmar drabbar Turkiet till följd av IS ockupering av stora landområden i Irak och Syrien. SAMARBETE MED USA I en intervju med delegationen Irak säger de att de har svårt att förlita sig på USA efter vad som hände 2003, då de gick in med styrkor i Irak. Trots detta har de inte något val än att få hjälp av dem i kampen mot terroristorganisationer i landet. Men om de fick önska skulle de hellre be om fredsstyrkor som ligger närmare Irak. Matilda onsson USA och frankrike får igenom sin resolution Delegationerna USA och Frankrike får igenom sin resolution om att stoppa IS och andra terroristgrupper. Vi måste öppna våra ögon och börja agera. Vi kan inte stå handlingsförlamade när världen utsätts för övergrepp., säger esper Zackrisson, delegat för USA. Under första dagen av FN konferensen kom USA:s och Frankrikes resolution upp angående terrorism. Ryssland försökte bordlägga förslaget, men USA formulerade sig snygg med ett motargument och vann. Irak, Tyskland och Kina talade för resolutionen, medan Syrien talade emot. Resolutionen gick sedan igenom under omrösning då 29 länder röstade för och 8 länder emot. 4 länder avstod. ORO ÖVER IS FRAMRYKNING I SYRIEN USA och Frankrike är djupt upprörda över den ökade spridningen utav terrororganisationen IS, samt liknande organisationer. Med största oro över att terroristgrupper vid upprepade tillfällen genomfört brott mot mänskligheten samt förödande terrordåd utan motsättning. KARTLÄGGNING AV IS För att minska och stoppa spridningen av terrorism delade delegationerna USA och Frankrike ut en resolution. I resolutionen påminner delegationerna om varje människas rätt till yttrandeoch religionsfrihet. De föreslår att samtliga delegationer i FN:s generalförsamling påbörjar kartläggning av IS med hjälp av det mest lämpliga FN-organ. NE TILL TERRORISM I en intervju gav USA ännu ett förslag till att stoppa terrorismen. Vi vill dels stoppa in och utresande ur riskzoner, till exempel Irak och Syrien där extremisten har tagit överhand. IS och liknande terrororganisationer tar över stad för stad. I resolutionen uppmanar USA och Frankrike om att FN:s medlemsländer skall med bästa medel stoppa en global spridning av IS. De uppmärksammar även behovet av rätt till självförsvar. USA ber generalförsamlingen att tacka nej till terrorism och rösta ja till resolutionen och därmed rösta ja för mänskligheten. Matilda Bålström Fakta Vad är terrorism? Det var egentligen först efter 11 september 2011 som terrorism kom högt upp på agendan. Men, terrorismen har en tvåtusenårig historia. Terror som metod användes redan av de första upprorsmakarna mot den romerska staten de judiska seloterna. En annan tidig form av terrorister var assassinerna. Så även om vår generation ibland tycks tro att terrorismen startade med Word Trade Center-attackerna, är det inget nytt fenomen. Terrorism är ett svårfångat begrepp, men kan förklaras som motsvarigheten till krigsbrott i fredstid FN:s definition : Terrorism är en handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke- stridande, med avsikt att skrämma en befolkning eller utöva tvång på regering eller en internationell organisation. ulia Bülow Amanda ansson

3 FN-CORRESPONDENTEN Roligt, spännande - men ibland lång väntan FN-rollspelet är roligt, men ibland lite långtråkigt Det berättar Malin och osefine, som är medlemmar i delegationen Egypten. Att sitta inne i ett stort, mörkt rum i flera timmar, är faktiskt tro det eller ej, ganska påfrestande, säger Malin. Så till att börja med, hur är det att vara med i rollspelet? - Det är roligt, men kan också ibland bli lite långtråkigt och ansträngade. En del resolutioner kan ta uppemot 40minuter och när man då inte har något att säga om dem samt att de inte angår en alls, kan det bli lite trist. Efter ett tag blir man alldeles yr då det är så mörkt, instängt och tömt på syre, säger Malin och osefine. - Det har nu gått en och en halv dag och vi har än så länge bara gått igenom 3 utav 42 resolutioner, menar Elin Tjejerna berättar hur utmattande och påfrestande FNrollspelet är, då man måste lägga allt annat åt sidan. Däremot säger de även att det är roligt och föredrar hellre detta, än en lång dag bestående av vanliga lektioner. Man lär sig väldigt mycket under en kort tid och bli mer allmänbildad. Man får reda på sådant som man själv aldrig skulle kolla upp och det är faktiskt intressant, berättar Malin. De berättar att det ibland kan bli lite bråk mellan de olika länderna och då kan det hända att man blir lite skakis. - Det är ganska svårt att fråga andra länder om deras resolution och om hur de själva reagerar/agerar, då man själv måste vara väldigt insatt. Det går ju inte att vara insatt i alla frågor, utan man får helt enkelt prioritera att läsa på så mycket som möjligt om det som man själv ska ta upp. Det är viktigt att veta vad man talar om när man väl står där, vilket även leder till att man känner sig säker på sin sak, lyfter Elin fram. - Det kan också bli väldigt stora hopp, vad jag menar är att vi först på måndagen läste upp vårat inledningstal, men det kan gå ända tills fredag innan vi får prata igen, om ens då, vilket är lite tråkigt, säger Malin. - Dessutom är man ju bara tvåa och blir då kanske lite osäkrare på sin sak än treorna. Men det är bara att stå på sig, anser Elin. Hur är er grupp? Alla pratar i mun på varandra om hur nöjda de blev med sin grupp. Vissa fungerar tydligen inte alls och man har olika åsikter om vad som ska tas upp. Men i deras grupp kompletterar man varandra mycket bra, alla jobbar och gör sin del, vilket underlättar vid grupparbeten. FN-rollspelet spelar stor roll in på betyget i samhällskunskap, därför var det bra att de alla hamnade i en bra grupp. - Man får dock ganska mycket press på sig, då så mycket går på betyget, säger Malin. Nu efteråt skickar de däremot in inlämningar som tillexempel landsanalys, deras resolution och alla talen. - Så även om vi inte hinner komma upp på scen för att representera vår resolution, så kommer vi ändå skicka in den till vår lärare i efterhand. Därför är ju egentligen ingenting man pluggar på i onödan, tycker de. Får man ha med sig anteckningar? Kan man kolla upp Google under tidens gång och vem ska säga vad? De berättar att man under spelets gång får kolla upp information hela tiden. Tillexempel om ett land läser upp sin resolution, kan man som publik söka upp den information de talar om/för och kanske då ställa landet mot väggen. Men, man får dock inte använda sig av den information som kommer upp samma dag. Utan 23:59 dagen innan, stängs nyheterna för nästa dag skulle man kunna säga, och tiden står alltså still. Man får ju som sagt ha med sig anteckningar upp när man står och talar om sin resolution, men ska helst inte läsa rakt av. Både dator och papper får man ha med sig, men för att få så bra kontakt som möjligt med åhörarna, kan det vara bra att lyfta blicken. Vem som svarar på de frågor man kan få, har gruppen bestämt innan. självklart kan detta ändras, när man väl står där uppe. Känner någon att man vill ta en fråga, så får man ju göra det. Om man däremot inte har ett svar, kan man därmed välja att säga ingen kommentar, men då är det ju som att man lägger sig i debatten och förlorar, så det vill man helst undvika. Hur var det med en så stor sal? - När man väl stod där uppe, kändes det mycket mindre än vad det verkar när man sitter som publik. När man blickar ut över teatern, ser du som talare knappt människorna. Och när jag gick därifrån, kom jag på mig själv att det faktiskt inte var så farligt, säger Elin Bonnier. Eleverna förberedde sig i åtta veckor innan rollspelet Under veckan har Aranäs gymnasiet i Kungsbacka FN-rollspel utspelat sig och eleverna har levt sig in i rollen som ambassadörer för något av de 193 medlemsländerna i FN. Eleverna har förberett sig i cirka åtta veckor inför detta rollspel och nu är tiden kommen. Vi har intervjuat Elin Bonnier, Malin Bjälkander, Maria Ljungblom och osefine Rebinder som spelar landet Egypten under FN-rollspelets tid om hur de har förberett sig under dessa åtta veckor fram tills nu. BÖRADE FÖRE UL Under cirka åtta veckors tid, lov uträknat, har eleverna i årskurs 2 jobbat inför att delta i FN-rollspelet och redan veckan innan jullovet berättar Elin Bonnier att de blev indelade i grupper av lärarna och fick deras land som de skulle spela ambassadörer för. Däremot började de inte arbeta inom området förrän efter nya året. - Vi fick inte välja land helt själva tyvärr. Då hade vi förmodligen inte valt just Egypten. 3:orna fick välja först och de flesta tog de största länderna då vi fick önska vilka länder vi ville ha av de som var över, säger Elin Bonnier. LOTTADE LÄNDERNA För att det skulle bli rättvist lottade lärarna sedan fram vilken grupp som skulle få vilket land utifrån vad de önskade sig att få. Egypten var tyvärr då gruppens sista val av de tre önskningar man fick göra. - Det gör det hela ganska svårt ibland såklart, då vi har ett land som våra åsikter inte är desamma som deras. Om det exempel kommer upp en resolution om kvinnors rättigheter, är det ju klart man vill skriva under den, men vårt land är ett millitärt styre som inte tycker i närheten än vad vi tycker, berättar Malin Bjälkander. Under veckorna har förberedelserna varit jobbiga och pressande med mycket inlämningar i kursen samhäll 2 där betyget av FN-rollspelet spelar väldigt stor roll i kursen för eleverna i årskurs 2. osefine Rebinder berättar bland annat om första inlämningen som var hela 5-6 sidor lång uppsats om det land som man blev tilldelad, där de gick ut på att man skulle ta reda på hur landet ställde sig i politiska frågor, ekonomiskt, miljö, mänskliga rättigheter osv. Elin Bonnier fortsätter på osefines mening - Sedan fick vi även många fler inlämningar som exempel landets landsstrategi, där vi skulle beskriva vår strategi och hur den skulle se ut genom spelet. Exempel som, vi kommer gå ihop med de här länderna, gå emot några andra, var vi ställer oss i olika frågor, hur vi tänker rösta i andra frågor, vilka frågor vi vill undvika osv. FN-MINGEL HÄLPTE - Vi hade även FN-minglet som var väldigt hjälpsamt, lägger Malin Bjälkander till. Men det själva allmänna arbetet, utanför inlämningarna och uppsatserna, fick de olika grupperna förbereda sig med FN-rollspelet under lektionstid som då var under samhällslektionerna två gånger i veckan och självklart också efter skoltid. De olika länderna fick välja själva hur de skulle arbeta med de områden som skulle vara med, om de ville dela upp det att man tog en del var eller om alla hjälpte varandra på alla områden. Det sist nämnda altenativet valde Egypten-gruppen och de är väldigt nöjda med sitt grupparbete. OBBADE PÅ LEKTIONER För att förberda sig inför frågor till andra länder använde sig Egypten-gruppen av FNminglet och den inlämningen om landsstrategin där de hade tog reda deras relationer till andra länder, eftersom det inte är relevant att ställa frågor till ett land som man inte har någon större koppling till. Sedan använder man sig även av datorn och internet inne i salen under debatten där man kan söka upp information under tiden. - De olika grupperna inne i salen som representerar de olika länderna i FN söker upp en stor del av fakta under tiden de sitter i debatt, säger Maria Ljungblom. - Sedan kan man också använda sig av rasterna som är på 5-10 minuter, då vi också brukar gå och skriva ut saker, går och förhandlar, pratar med olika länder. Men det är olika under varje paus, vissa raster har vi inget att göra medan vissa är helt tvärtom, säger osefine Rebinder. Men det är inte bara förberedelserna inför FN-rollspelet som är stressande. Även om FN-rollspelet har med kursen samhäll 2 att göra och att det är en väldigt stor del av betyget fortsätter ändå de andra kurserna som vanligt. Även alla uppsatser i de andra kurserna fortsätter som vanligt och det gör hela skolan väldigt stressig och har varit så i flera veckor nu, enligt Elin Bonnier. Emelie Myrdén Hanna Bengtsson Matilda Andersson

4 FN-CORRESPONDENTEN Ryssland kränker mänskliga rättigheter Trots att de mänskliga rättigheterna som finns, ska gälla alla människor, finns det människor som dagligen diskrimineras världen över. Detta är något som Polen väljer att ta upp i sitt uttalande i FN rollspelet på onsdags förmiddagen. Ryssland agerar inte för att skapa fred, de agerar för att skapa krig. berättar polens representanter om Rysslands nuvarande betande. På Aranäsgymnasiet hålls under veckan ett FN rollspel av elever på skolan. Under Polens uttalande förklaras hur Ryssland upprepande gånger har brutit mot mänskliga rättigheter. Polen berättar att Ryssland brutit bland annat mot artikel nummer 3. Som lyder: Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Polen visar tydligt på att Rysslands agerande inte är okej. Detta är bara ett av alla påståenden som tas upp i Aranäs aula om hur mänskliga rättigheter kränks. De mänskliga rättigheter som finns idag täcker upp stora delar av människors liv. De handlar om att alla människor ska ha rättighet att leva ett acceptabelt liv. Rättigheterna gäller för alla och envar, oavsett hudfärg, kön, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, politisk uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Det internationella samarbetet mellan länder om mänskliga rättigheter utvecklandes kraftigt efter andra världskrigets slut. Länder började samarbeta och tillsammans skapade de förenta staternas, FN, förklaring om de mänskliga rättigheterna. Tillsammans skrevs vilka rättigheter som är viktiga. Mänskliga rättigheter inkluderar regler som människors rätt till sina innersta tankar och trosuppfattningar, människors möjlighet att överleva, inbegripet husrum och föda, frihet från slaveri och tortyr, skydd för familjen, yttrandefrihet och få delta i landets styrelse och rätt till utbildning. Dessa mänskliga rättigheter är universella, d.v.s. att det gäller för alla runt om i världen, oavsett kultur, land eller specifik situation. Anonym Israel och Palestina, kriget alla förlorar på Konflikten mellan Israel och Palestina diskuteras livligt under FN-rollspelet. Israels Frida Sillrén kommenterar Palestina anser att Israel genom att föra in militära grupper ockuperat dess mark, men israelerna vill endast skydda sin civilbefolkning genom åtgärden. Terrororganisationen Hamas i Palestina utnyttjar bägge befolkningar och alla inblandade, frivilligt eller ofrivilligt, drabbas. a, det diskuteras om ämnet på Aranäsgymnasiets FNrollspel, men det är grundat ur verkligheten. Israel- och Palestina konflikten har pågått sedan Israel erkändes som stat, år Ända sedan detta beslutet togs har konflikten orsakat bedrövliga öden för många oskyldiga liv. Mängder av människor har drivits på flykt och förödelsen är gigantisk. Vad beror konflikten på och hur påverkas de oskyldiga än idag? Israel- och Palestina konflikten grundas på två olika folk som anser att samma landområde är deras egna. Folken är palestinska araber och judar. För flera tusen år sedan fanns en judisk stat i Palestina grundades staten Israel i landet som för länge sedan varit Palestina av den judiska befolkningen, vilket araberna inte accepterade. Krönika GLÖM INTE BORT DE VERKLIGA OFFREN ag ser elever som ställer sig på den stora scenen och nervöst håller sina anföranden och samtidigt försöker leva sig in i sina roller. Någon blir plötsligt avbruten av Fru Ordförande mitt i en mening, någon annan tappar bort sig. Någon ger ett taffligt svar på en alltför komplicerad fråga. ag blickar ut över aulan och hör den ena delegationen efter den andra skuldbelägga, klandra och ifrågasätta varandra. Det talas om en resolution som kommer erkänna Palestina som stat. Det talas om Rysslands framfart i Ukraina. Det talas om ebola, terrorism och ISIS framfart i mellanöstern. ag tänker förbi alla de formella tal och resolutioner som är uppkomsten till alla dessa konflikter. ag tänker istället på de människor som i verkligheten drabbas, de offren som i allt detta tycks glömmas bort. D et får mig att undra - vem var du när du var elva? Vad gjorde du? Hur såg ditt liv ut? Vad kände du? ag själv cyklade på somrarna till badplatsen med min kompis Sara. På nätterna somnade jag under självlysande plaststjärnor uppsatta i taket med häftmassa. ag hade mitt gosedjur Kalle under armen och viskade jag älskar dig i hans öra varje kväll. ag blev inte väckt en dag av att min hemstad blev invaderat av ryska styrkor. ag blev inte tvungen att fly från mitt hemland för att undkomma ISIS terror. ag blev inte tvungen att skiljas från min familj på grund utav konflikter jag själv inte kunde göra något åt. M en så här ser verkligheten ut. Det är ett faktum. Ett faktum som vi inte kan bortse från. Formella handlingar behövs för att hitta en lösning, men till vilkas bekostnad? Bör inte delegationerna se bortom sina egenintressen och istället fokusera på de verkliga problemen de verkliga offren? Ebba Björnfalk Det ledde till krig för Israel med de arabiska grannländerna, men det har blivit fred mellan Israel och grannländerna idag. Alla förutom Palestina. Många palestinska araber var på flykt och flydde till bland annat Gazaremsan, som Israel senare ockuperade. Krig i dessa regioner har pågått under flera årtionden och ännu idag. Palestina och Israel kom under 90-talet fram till ett beslut om att Västbanken och Gazaremsan skulle styras av palestinierna själva. Problemet är att många israeler redan var bosatta på dessa områden och har valt att bo kvar. Palestinierna har svarat på deras påtvingade flykt och ockupationen av Israel genom att ge sig på denna civilbefolkning med självmordsbombare, terrorattacker och liknande. På grund av detta så har Israel satt in militär i områdena för att skydda befolkningen, och kriget fortsätter. Mänskliga rättigheter kränks oundvikligt under krig. Bland annat har oskyldiga tvingats på flykt, det strider mot rätten att bo var man vill. Dessutom utsätts inte bara israelerna bosatta på palestinska landområden för terrorattacker och hålls som gisslan, utan även den palestinska befolkningen, araberna. Detta för att staten stödjer terrorgruppen Hamas som 2006, vann valen till det palestinska parlamentet och som idag har makten i Gaza. Befolkningen som oundvikligen blir inblandade i konflikten har berövats sina rättigheter som människor. De lever många under ständig skräck och är i vissa fall fångar av sin egen stat. Det är oroligt och bägge folken råkar illa ut på grund av kriget i sig men även, som sagt, Palestinas egen befolkning utnyttjas av Hamas, alltså del av den Palestinska staten. Terrorgruppen, kallad av staten: partiet Hamas, använder oskyldiga människor på sjukhus och i skolor som mänskliga sköldar. De förvarar sina vapen och andra material på dessa offentliga platser för att inte drönare ska kunna förstöra dessa. Förödelse har lämnat sina spår på det stora området konflikten rör då kriget pågått under väldigt många år, snart ett halvt sekel. Att det pågått under så pass lång tid har givetvis gjort att extremt många individers liv påverkats. De arabiska flyktingarnas tragedi är i dag antagligen det svåraste problemet att lösa. De är i dag fem, kanske sex, miljoner. De flesta bor i Palestinas grannländer och många bor fortfarande i fattiga flyktingläger. Två stora folk har drivit varandra på flykt, utsatt sina medmänniskor för förödelse, fattigdom och rädsla. Flera tusen har dött i Israel- och Palestina konflikten, konflikten utan ände, kriget alla förlorar på. Sara Berg

5 FN-CORRESPONDENTEN Vi älskar att äta valar Valfångst är ett omtalat ämne i världen för tillfället. apan och Nya Zeeland var länder som hade starka åsikter om ämnet i FNrollspelsdebatten på Aranäsgymnasiet. Diskussionen angående valfångst har länge pågått och åsikterna om ämnet är spridda. Enligt en artikel i SVT har det sedan 25 år tillbaka funnits ett förbud mot att fånga valar, men trots detta pågår jaken fortfarande i flera länder. Vidare menar artikeln att de länder som främst står bakom detta och bidrar till jakten är apan, Island och Norge. akten skall till stora delar äga rum runt det stora valreservatet i Antarktiskt. VALAKT ÄR NÖDVÄNDIGT Vi träffade apan och frågade om deras inställning till förbudet och varför de trots detta fortfarande bidrar till fångsten av valar. De förklarade att valarna är nödvändiga för forskning och att deras valjakt därför är helt laglig. Vidare sa de att det ligger i deras kultur att äta valkött. Vi älskar att äta valar tillade en ur apans FN-rollspelsgrupp. Varför de jagar valar är dock inte för maten. Forskningen är huvudsyftet menar apan, men de ser ingen anledning till att låta köttet gå till spillo. Nya Zeeland har en helt annan syn på frågan. De framförde tidigare i veckan en resolution på FN-rollspelet angående ett framtida förbud mot valfångst runt om i världen. Nya Zeeland framförde i sitt tal att omkring valar per år går en brutal död till mötes i länder som apan, Island och Norge. De är upprörda över den hänsynslöshet som visas av resten och kräver en snabb förändring. Landet anser att en fortsatt valfångst kommer att leda till att valarna utrotas och att ekosystemet i världshaven kommer att påverkas negativt. Nya Zeeland kräver en ökad prioritet av djurens natur och levnad och att man helt sätter stopp för den fångst som i dagsläget fortfarande pågår. Om denna fråga kommer att hindra framtida samarbeten mellan de båda nationerna i FNrollspelet är ännu oklart. ulia onsson Ökenspridningen i Saudiarabien tar död på växtligheten Under FN- rollspelets som nu hålls på Aranäsgymnasiet tas en viktig fråga upp, nämligen problemet med ökenspridningen i Saudiarabien. Ökenspridningen är ett stående problem i Saudiarabien och blir med tiden ännu värre. I nuläget är det ungefär hela 60 procent av landets yta som är täckt av sand vilket är väldigt dåligt för landets jordbruk och nödvändigheter som behövs för att producera till exempel avgörande råvaror för landets invånare samt export. För att få fart på växtligheten och minska de områden där öknen sprider sig kan vi till exempel plantera träd. Trädens rötter binder jorden och får de då att bli mer växtvänligt då jorden packas mer så att växterna har en chans att binda sina rötter eftersom att jorden inte blandas runt i vinden lika mycket. OROANDE ÖKENSPRIDNING Däremot vill landet inte få bort för mycket av den öken vi har i landet då de är en viktig näring för oss där vi kan pumpa upp olja. Olja är en mycket lönsam naturtillgång och kommer alltid vara en stadig tillgång till landets ekonomi eftersom de används i stora mängder dagligen i hela världen. Detta problem gäller inte bara Saudiarabien utan även Mellanöstern, Afrika, södra Europa och Australien. De är oroande hur mycket öknen faktiskt sprider sig i en sådan rasande fart och Saudiarabien vill nu att vi lägger mer energi på att jobba mot detta problem tillsammans. De är inte okej att de läggs så här lite fokus på att bekämpa ökenspridningen. Därför är detta en viktig fråga som nu disskuteras i FN-rollspelet för att kunna besluta om en rimlig och långsiktig åtgärd så att landets miljö kan hållas under kontroll. Alexandra Elisson Fakta Hållbar utveckling Mänskliga rättigheter, fred och fattigdomsbekämpning är saker FN kämpar med varje dag. Sedan 1972 har också hållbar utveckling stått på FN:s agenda, men ändå är det otydligt vad det egentligen betyder. ag är lite osäker på vad hållbar utveckling egentligen är men har hört att det ungefär är ett långsiktigt och hållbart tänkande för vår planet, säger en kvinnlig ungdom som går tredje året på Aranäsgymnasiet. Och många håller med det hon säger, men hållbar utveckling handlar inte bara om miljön, utan också de ekonomiska och sociala problemen runt om i världen. Alltså omfattar uttrycket också svält och fattigdom, men också sjukdomar så som Ebola och Hiv. Trots att definitionen av ordet hållbar utveckling kan kännas som lite otydlig, är världssamfundet enade om att jobba för att hitta långsiktiga lösningar för att förbättra den globala situation vi har idag. På Lunds Universitets hemsida beskriver de att hållbar utveckling är en process utan färdig lösning, vilket hittills i världen bevisats som sant. Här är två av de punkter FN jobbar med för hållbar utveckling: The Millennium Development Goals (MDGs) MDG, på svenska Milenniemålen, är mål som alla 193 medlemsstater i FN skrev under i New York år Milleniemålen är åtta stycken mätbara mål som medlemsstaterna bestämt ska vara uppnådda år Dessa åtta mål ska bl. a. utrota den extrema fattigdomen, minska barnadödligheten och stoppa spridningen av sjukdomar så som aids och malaria. De vill dessutom öka sammarbetet mellan i- och u-länder, genom effektivare bistånd, rättvisare handelsvillkor och lättare skuldbördor. United Nations Framework Convention on Climate Change På svenska kallas UNFCCC för klimatkonventionen, och är ett miljöfördrag som antogs I Rio-konferensen I Brasilien år Syftet med denna konvention är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären som på farligt sätt påverkar klimatsystemet och mänsklig verksamhet. Klimatkonventionen har inga bindande krav på minskade utsläpp, vilket kanske är anledningen till att alla medlemsstater kunde skriva på, men den ligger som grund till att kämpa mot en bättre situation för miljön. (Källa: un.org) Mathilda Ström