Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner Utbildningsstyrelsen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner 2006. Utbildningsstyrelsen"

Transkript

1 Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner 2006 Utbildningsstyrelsen

2 FÖRESKRIFT 2 (1) lagstadgad, bör iakttas /011/2006 Anordnare av gymnasieutbildning och gymnasier Giltighetstid fr.o.m tills vidare Rätten att meddela föreskriften följer av Gymnasielagen 629/1998, 10 2 mom. (ändrad genom lagen 478/2003) Upphäver föreskrifter 2/430/1994 3/430/ /431/ /950/1998 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANERNA I ÖVRIGA RELIGIONER I GYMNASIEUTBILDNINGEN FÖR UNGDOMAR Direktionen för Utbildningsstyrelsen har godkänt grunderna för läroplanerna i övriga religioner i gymnasieutbildningen att iakttas fr.o.m tills vidare. Grunderna har beretts enligt 10 2 mom i gymnasielagen och Grunderna för gymnasiets läroplan När utbildningsanordnaren ordnar undervisning i övriga religioner skall utbildningsanordnaren utforma och godkänna läroplanerna för de övriga religionerna i enlighet med dessa grunder. Läroplanen skall precisera och komplettera målen och det centrala innehållet i grunderna. Läroplanerna enligt dessa grunder skall tas i bruk senast I bedömningen i undervisningen i övriga religioner enligt dessa grunder och de läroplaner som utformats utgående från dem skall samma bestämmelser som getts för den allmänna bedömningen inom gymnasieutbildningen följas. Utbildningsanordnaren kan inte låta bli att följa eller avvika från läroplansgrunderna. Generaldirektör Kirsi Lindroos Utvecklingsdirektör Irmeli Halinen FÖR KÄNNEDOM Undervisningsministeriet Länsstyrelserna Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, Helsinki, puhelin (09) , faksi (09) , Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, Helsingfors, telefon (09) , fax (09) , 2

3 Innehåll 5.11 Religion 4 Mål för undervisningen 4 Bedömning Övriga religioner 5 Islam 6 Obligatoriska kurser 6 Fördjupade kurser 7 Judendom 9 Obligatoriska kurser 9 Fördjupade kurser 10 Katolsk religion 12 Obligatoriska kurser 12 Fördjupade kurser 13 Utbildningsstyrelsen Översättning: Eva Wahlström Helsingfors

4 5.11 Religion Det primära syftet med undervisningen i religion är att göra de studerande förtrogna med deras egen religion och dess kulturarv samt med den livssyn och det etiska tänkande som växer fram ur den religionen. Med de övriga religionerna skall de bekanta sig från religionernas egna utgångspunkter. I religionsundervisningen skall religionen behandlas ur ett brett perspektiv som en del av kulturen och samhället och som en del av samfundets och individens liv. I religionsundervisningen skall olika synsätt beaktas och den individuella övertygelsen respekteras. Vid genomgången av lärostoffet skall den senaste teologiska och religionsvetenskapliga forskningen utnyttjas. Eftersom religionen utgör en del av kulturen och samhället, har religionsundervisningen naturliga kopplingar även till de humanistisk-samhälleliga vetenskaperna och till konstämnena. Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och för att utnyttja denna insikt i struktureringen av den egna världsåskådningen, kulturen och samhället samt i växelverkan mellan kulturer. I undervisningen utnyttjas religionernas egna källor, forskning och aktuellt material från olika media. Aktiverande arbetssätt betonas så att innehållet i religionen kopplas till de studerandes erfarenhetsvärld, och de studerande uppmuntras att bearbeta och tillägna sig kursernas innehåll och utvecklas i riktning mot målen. Mål för undervisningen Målen för religionsundervisningen är att de studerande skall behärska en med religionerna förknippad kulturell läsförmåga så att de förstår religionens betydelse och inflytande såväl i den enskilda människans och samfundets liv som i samhället och kulturen behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera över och analysera olika religiösa frågor kunna forma, strukturera och bedöma en egen världsåskådning och kulturidentitet och värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och i andra kulturer respektera människor med en annan övertygelse och kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor som kommer från andra kulturer och har annorlunda tänkesätt och tro förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar som ligger bakom olika etiska ställningstaganden och deras betydelse ha förmåga att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma kunskap om religion. 4

5 Bedömning I religionsundervisningen skall bedömningen gälla förmågan att tänka religiöst, vilket innebär förmåga att koppla ihop, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan dels religionen och kulturen, dels religionen och samhället. få handledning i att bedöma hur de uppnått sina mål. I bedömningen skall omfattningen och kvaliteten av de studerandes arbete samt deras individuella färdigheter beaktas. Bedömningen skall sporra de studerande att planera, utvärdera och utveckla sitt arbete Övriga religioner Vid undervisningen i religion enligt andra bekännelser än den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kristendomen (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003, kap ) skall samma huvudprinciper angående allmänna mål och bedömning följas som i inledningen till dessa (a.a., s. 158). För undervisning enligt övriga konfessioner gäller nedanstående lärokurser, som fastställts av Utbildningsstyrelsen med ett särskilt beslut (21/011/2006). Flera sådana fastställs och distribueras till gymnasierna och anordnarna av gymnasieutbildning vid behov. (Se meddelande 28/ och 47/ ) 5

6 Islam OBLIGATORISKA KURSER 1. Islam, samhället och kulturen (RI1) känna till islams födelse, utveckling, utbredning och dagens islam förstå grunderna i den islamska läran och betydelsen av att tjäna Gud (Ibada) känna till huvudriktningarna inom islam och deras historiska och kulturella inflytande förstå hur islam verkar på olika håll i världen. världen vid tiden för islams födelse profeten Muhammeds levnad islams uppkomst och begynnelseskeden i Mekka och Medina kalifernas tid islams utbredning och huvudriktningar islam i dagens värld dialogen mellan islam och övriga religioner 2. Islams lära och etik (RI2) känna till grunderna i den islamska läran förstå Koranens samband med livsfrågorna och etiken förstå att de dagligen gör moraliska val och veta att de ansvarar för sina beslut få grundläggande kunskap om människans livsfrågor och aktuella etiska teman och kunna koppla dem till frågeställningar som är centrala för religionen. islams uppfattning av Gud, människan och världen trons pelare (Arkan Al-Iman) livets mening livet efter döden begreppen gott och ont islams pelare (Arkan Al-Islam) islamsk etik etiska frågor på det individuella och det samhälleliga planet 6

7 3. Korankunskap (RI3) känna till Koranens tillkomst och uppbyggnad känna till användningen av Koranen enligt islams lära förstå Koranens betydelse för dagens islam och för utformningen av etiken kan använda Koranen självständigt. Koranen som Guds uppenbarade ord (Al-Risala) förmedlande av Koranens uppenbarelser (Al-Wahi) Situationsbundenheten i Koranens uppenbarelser (Asbaabu Al-Nuzuul) Koranen som handskrift och tryckt bok Koranens uppbyggnad och temaområden Koranens form, språk och stil tolkning av Koranens text (Tafsir Al-Qur an) att läsa Koranen FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas världar (RI4) känna till världsreligionernas karakteristiska drag förstå den inre komplexitet som är förknippad med religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället förstå hur samma grundläggande livsfrågor dyker upp i olika religioner och lära sig sätta värde på den religiösa traditionen i andra kulturer. Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och kristendomen utgående från nedan nämnda teman. Dessutom behandlas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare heliga skrifter och läror inom religionerna etiska regler inom religionerna kulter, ritualer och konst inom religionerna olika riktningar inom religionerna religionerna och samhället 7

8 5. Islam hos oss och annorstädes (RI5) känna till den islamska civilisationens existens och dess betydelse i västvärlden förstå islams förhållande till vetenskap och känna till växelverkan mellan islamsk och västerländsk vetenskap förstå islams förhållande till konst, känna till islamsk konst och känna till växelverkan mellan islamsk och västerländsk konst känna till islamsk moskébyggnadskonst och arkitektur förstå religionernas betydelse som påverkare av vetenskap och konst förstå vetenskapens och konstens betydelse som förenande faktor mellan olika religioner, kulturer och människor även i dagens värld förstå islams allmänmänskliga natur och hur islam inlemmas i samhället och kulturen. islamsk civilisation i västvärlden inflytandet av islamsk vetenskap i väst islamsk uppfattning av konst och formgivning västerländskt inflytande på islamsk konst moskéernas utveckling och islamsk arkitektur en bro mellan civilisationer i dagens värld islam och väst islams aktuella situation i världen 8

9 Judendom OBLIGATORISKA KURSER 1. Det utvalda folket en kurs i religionshistoria (RJ1) känna till historien kring judendomens uppkomst, utvecklingen av trossatserna och läran gestalta de kursändringar som inträffat och orsakerna till dem se sin egen religiösa tradition som en länk i en historisk kedja kunna identifiera de betydande religiösa påverkarna gestalta judendomens roll som påverkare av den europeiska identiteten och kulturen tiden före det första templet det första templets tid det andra templets tid Mishna och talmudperioden den klassiska perioden ghettoperioden emancipationstiden förintelsen och återuppbyggnadstiden 2. Skriftens folk judendomens religiösa skrifter (RJ2) känna till Torahs och Tanaks tillkomst och uppbyggnad samt kulturhistorien bakom dem gestalta gudsbildens utveckling under historiens gång och inom Tanak känna till användningen av de heliga skrifterna i den judiska gudstjänsten förstå den religiösa litteraturens betydelse för den judiska rättsskipningen förstå de olika skrifternas betydelse för dagens judendom och uppfatta deras inflytande på utformningen av etiken kunna använda de heliga skrifterna. Torah och Tanak Talmud Shulchan Aruch Siddur och Machzor Haggada övrig rabbinsk litteratur 9

10 3. Mitzvot judiskt vardagsliv (RJ3) förstå att judendomen sträcker sig över alla livsområden uppfatta religionens inflytande på människornas dagliga liv förstå de tio budordens och mitzvots betydelse idag känna till de viktigaste bönerna och deras betydelse samt gudstjänstliturgin känna till de judiska helgerna och hur de firas veta vilka förrättningar som hör till ett barns födelse, till det religiösa vuxenblivandet, till äktenskapet och till döden veta hur judendomen ställer sig till abort, dödsstraff och skilsmässa förstå hur den judiska läran skiljer sig från de andra stora världsreligionerna. den judiska läran och etiken och olika uttryck för dem i det religiösa och det världsliga livet från morgon till kväll (bönerna, Kashrut-reglerna) det judiska året (Sabbat, Rosh Chodesh, högtider) högtider i anslutning till livscykeln (Brit Mila, Bnei Mitzva, äktenskap, död) FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas värld (RJ4) känna till världsreligionernas karakteristiska drag förstå den inre komplexiteten som är förknippad med religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället förstå hur samma grundläggande livsfrågor dyker upp i olika religioner och lära sig sätta värde på den religiösa traditionen i andra kulturer. Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, islam och kristendomen utgående från nedanstående teman. Dessutom behandlas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare heliga skrifter och läror inom religionerna etiska regler inom religionerna kulter, ritualer och konst inom religionerna olika riktningar inom religionerna religionerna och samhället 10

11 5. Judendomen i Finland (RJ5) känna till den judiska befolkningens historia och samtid i Finland förstå olika religioners betydelse i den finländska samhällsutvecklingen bekanta sig med de judiska församlingarnas uppgifter, uppbyggnad och organisation i Finland känna till den multinationella judiska kulturen i Finland gestalta det religiösa läget i dagens Finland. en kort överblick över judarnas historia i Finland den judiska församlingens religiösa uppgifter den judiska församlingens religiösa ämbetsmän församlingens organisation föreningar som verkar inom församlingen 11

12 Katolsk religion OBLIGATORISKA KURSER 1. Den katolska världen (RK1) känna till kyrkans uppkomst och huvuddragen i dess utveckling samt de faktorer som format dagens kyrka förstå hur den katolska kyrkan utformats under olika historiska skeden känna till den katolska världskyrkan i olika världsdelar och delkyrkornas förhållande till det omgivande samhället och till kulturen känna till ekumeniken, den katolska kyrkans dogmatiska diskussioner med de övriga kristna och dess dialog med andra religioner. kyrkans uppkomst under den gamla tiden kyrkans utveckling under medeltiden reformationen och reformeringen av den katolska kyrkan katolska kyrkans utveckling under den nya tiden Det andra Vatikankonciliet och kyrkan efter det 2. Bibeln, traditionen och lektoratet (RK2) känna till Bibelns tillkomst och kulturhistorien bakom den känna till Bibelns innehåll, dess utveckling och messianismen känna till Traditionens innehåll och förhållande till Bibeln förstå undervisningsämbetet som tolk för Bibeln och Traditionen känna till dogmbildningen känna till liturgins utvecklingshistoria. de heliga skrifterna i Gamla och Nya testamentet och deras användning i liturgin Guds uppenbarelse Revelatio Divina kyrkans apostoliska tradition lärofrågor i den odelade kyrkans koncilier biskoparna som innehavare av lektoratet definitionen av dogmerna samt deras innehåll liturgin och firandet av sakramenten som element i den levande traditionen 12

13 3. Etik och moral (RK3) känna till grunderna för den katolska människosynen och moralen och förstå hur kyrkan på utifrån dem kan forma etiska ställningstaganden känna till den katolska läran om sexualitet och sexualmoral känna till den katolska socialläran gestalta de etiska synsätten inom olika kyrkor. den katolska människosynen utgående från Bibelns och kyrkans lära hur kyrkans etiska och moraliska ställningstaganden formas människans sexualitet, kyrkans sexuallära, familjen, äktenskapet och celibatet kyrkans ståndpunkter i frågor som rör samhälle, rättvisa och fred övriga kyrkors ståndpunkt i etiska frågor FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas värld (RK4) känna till världsreligionernas karakteristiska drag förstå den inre komplexitet som är förknippad med religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället förstå hur samma grundläggande livsfrågor dyker upp i olika religioner och lära sig sätta värde på den religiösa traditionen i andra kulturer. Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från nedan nämnda teman. Kristendomen tas med som allmänbildande parallellkunskap och som komplettering till de övriga kurserna. Dessutom behandlas religioner och ny-religioner med kristet ursprung, och vidare drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare heliga skrifter och läror inom religionerna etiska regler inom religionerna kulter, ritualer och konst inom religionerna riktningar inom religionerna religionerna och samhället 13

14 5. Den katolska livsstilen (RK5) känna till klostrens och ordnarnas utveckling och spiritualitet känna till lekmannaapostolaten känna till hur den katolska fromheten tar sig uttryck känna till den katolska kyrkans hierarki och dess utvecklingsskeden känna till den katolska kyrkans liv i Finland. klosterinstitutionens och ordnarnas utveckling och karisma spiritualitetens olika former apostolaten som fastställdes av det andra vatikankonciliet och deras utveckling traditionella och liturgiska böner och andakter och deras utvecklingshistoria traditioner kring pilgrimsfärderna hur kyrkan styrs den katolska kyrkans uppbyggnad och verksamhet i Finland mötet med andra kristna och andra religioner i Finland 14

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

LPP i religion vt. 2016

LPP i religion vt. 2016 LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) 3 6

RELIGION (KATOLSK) 3 6 RELIGION (KATOLSK) 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald ORTODOX RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan

Läs mer

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat

Läs mer

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005. OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Ämne Religionskunskap

Ämne Religionskunskap Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Världsreligioner i Sverige

Världsreligioner i Sverige Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Det mangreligiösa Sverige

Det mangreligiösa Sverige Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område De Abrahamitiska religionerna Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både vad det gäller idéer och deras geografiska

Läs mer

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner Bedömningsfrågor Abrahamitiska religioner Frågor som främst bedömer kunskapskravet kring kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Judendomen och Kristendomen

Judendomen och Kristendomen Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Handlingsplan 0-18 år

Handlingsplan 0-18 år Handlingsplan 0-18 år Minimiutbudet 0-6 år Ålder När Aktivitet Inbjudan Vem gör? Övrigt 0 Hela året Dop Dopinbjudan (en gång i månaden) Expedition Skicka med info om köf, ok fr exp 0 Hela året Dop Präster

Läs mer

Abrahams barn i tre religioner

Abrahams barn i tre religioner Abrahams barn i tre religioner Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både geografiskt och idémässigt De uppstod i mellanöstern för länge sedan Många personer, händelser och föreställningar

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Religionsundervisning?

Religionsundervisning? Religionsundervisning? Religionerna har haft och har en avgörande inverkan på människors liv. Därför hör kunskap om religioner hemma i skolan. En inblick i olika religioner ger eleven byggstenar för att

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

KONFIRMATIONENS SAKRAMENT

KONFIRMATIONENS SAKRAMENT KONFIRMATIONENS SAKRAMENT Genom konfirmationens sakrament får du den helige Ande såsom han blev given apostlarna på pingstdagen. Konfirmationen befäster vårt barnaskap hos Gud, den förenar oss innerligare

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

Världsreligionerna i sammanfattning

Världsreligionerna i sammanfattning Världsreligionerna i sammanfattning Gud Kristendom, judendom och islam är monoteistiska religioner, det vill säga det finns bara en gud. (Mono betyder en, och tei betyder ungefär gud.) Buddhismen har egentligen

Läs mer

Religionshistoriska avdelningen

Religionshistoriska avdelningen Religionshistoriska avdelningen Abrahamitiska religioner 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2010, kvällskurs på halvfart Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: christer.hedin@rel.su.se Telefon: 08-163335

Läs mer

5.16 Livsåskådningskunskap

5.16 Livsåskådningskunskap 5.16 Livsåskådningskunskap Livsåskådningskunskap är ett tvärvetenskapligt läroämne som bygger på humanistiska vetenskaper, kultur- och samhällsvetenskaper samt filosofi. I undervisningen i livsåskådningskunskap

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

K U R S P L A N. Religionsvetenskap allmän kurs. Religious studies general course. Svenska. Religionsvetenskap. Grundnivå

K U R S P L A N. Religionsvetenskap allmän kurs. Religious studies general course. Svenska. Religionsvetenskap. Grundnivå 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Religionsvetenskap allmän kurs Religious studies general course Kurskod RE2101 Dnr HUM 2007/422-514 Beslutsdatum 2007-09-19 Beslutande organ Beredningsgruppen

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1

REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1 REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1 ALLMÄNNA STUDIER Kommunikation E826.0 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) ÅK 1 / Praktiskt teologi 41 9102.0 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ÅK 2 / Språktjänst 41 Det

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt

Läs mer

Religion Judendom Kristendom Islam

Religion Judendom Kristendom Islam Religion Judendom Kristendom Islam Tror på Jahve (Gud) Väntar på Messias Gud Treenigheten Gud, Jesus och den helige Ande Helig bok/skrift Bibeln: Gamla testamentet Bibeln: Gamla testamentet och Nya testamentet

Läs mer

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Dnr 2014-05-27 Sid 1 (6) Religionsvetenskap med

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Etik & Moral. Kopplingen till religionen

Etik & Moral. Kopplingen till religionen Etik & Moral Kopplingen till religionen Syfte Ge förutsättningar för att du ska kunna resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Det här

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen Samtalsguiden är framtagen av Sensus studieförbund på

Läs mer

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. HT 2005 SKRIVNING: Fredag 28 oktober kl. 13-17 i Laudvikssalen. Rättande

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer