E NGAGERAT. personalen. I fokus. En tidning om hem, v rd och behandling Juni >> Grynings första kvalitetsrapport. >> Akut på Bryggan

Transkript

1 E NGAGERAT En tidning om hem, v rd och behandling Juni 2004 >> Grynings första kvalitetsrapport >> Akut på Bryggan >> Känsligt vårdöverflyttning >> Delsjötorps ungdomshem >> Personalfrågor ansvar, engagemang, uppbackning >> Fotbolls - VM för hemlösa i Göteborg I fokus personalen

2 I E NGAGERAT juni 2004 Fakta och siffror 3 Grynings första kvalitetsrapport klar Bryggan 4 en unik institution Vård och behandling kostar... 5 Agression Replacement Training 6 Vårdnadsöverflyttning 7 Delsjötorp presentation av ett ungdomshem 8 Vad händer inom Gryning? 9 Så arbetar vi med personalfrågor 10 MSMT lovande behandlingsmodell 11 Subutex mot opiatberoende 12 Notiser ny styrelse i Gryning 14 Fotbolls-VM för hemlösa MST-forskningen har startat Personlig tillbakablick 14 Rolf Hammarsträng och Gryning Kontakter & adresser 16 Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ENGAGERAT ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Fabriksgatan 13), Göteborg tel: , fax: internet: w w w.gryning.se e-post: förnamn.efternamn@gryning.se Redaktör: Cecilia Nilsson, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Anci Åsberg, Helena Nyman, Inge Olofsson Produktion: Progressive Marketing AB, Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). Behov utan gränser De senaste veckorna har media rapporterat om att allt fler utsatta barn blir utan den hjälp de behöver. Missbruket av alkohol och droger ökar lavinartat både bland barn och vuxna, och i Göteborgsposten kan vi läsa att var tionde 15-åring känt rädsla på grund av hot och våld i sitt hem. Samtidigt hör vi att barn riskerar att utsättas för övergrepp av andra barn på behandlingshem. Och under våren har tragiska våldshändelser vid ett behandlingshem i Västsverige sått nya tvivel om kvaliteten på den vård som erbjuds på olika institutioner. Socialtjänstens handläggare och beslutsfattare har ingen lätt uppgift. Och från Grynings sida vill vi på intet sätt förringa de svårigheter som är inrymda i att driva vård för samhällets mest utsatta. Mötet med barn, ungdomar och familjer vars liv präglas av ångest, hot och våld medför en risk för psykisk överbelastning. I detta nummer beskriver Grynings personalavdelning hur vi arbetar med rekrytering, utbildning och stöd till våra anställda. Ytterst är syftet att både ni som köper våra tjänster och de klienter som kommer till våra behandlingshem skall vara säkra på att mötas av personal som inte bara har formell kompetens utan också personlig lämplighet, tro på sitt arbete och förmåga att möta människor i kris. Kvalitetsarbetet inom Gryning har nu tagit fart. En utförlig beskrivning finns i den årsredovisning som nyligen har skickats ut till alla kommuner. Kvalitetsrapporten visar att Gryning är en välskött organisation, med få klagomål, nöjda kunder och välfungerande rutiner. Framför är vi glada för att vi tycks uppfattas som en trovärdig och seriös samarbetspartner! Med detta vill jag naturligtvis slå ett slag för att ni som köpare skall välja Gryning vård utom hemmet är aktuellt! Vi vill i höst fortsätta att utveckla vården i Gryning i ett nära samarbete med kommunerna, där inte minst de regionala referens-grupperna och kommunförbunden kommer att spela en viktig roll. Marianne Forslund Verkställande direktör *Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln. E NGAGERAT

3 Grynings första kvalitetsrapport klar! Bra gensvar - bra resultat Det är med glädje och stolthet jag har lämnat rapporten vidare för att bli en del av Grynings årsberättelse för Kvalitetsarbetet i bolaget har skjutit fart på allvar och vi ser påtagliga resultat av vårt arbete. Vi skickar ut kundtillfredställelseenkäten, vi har kommit igång med ADAD- och DOK-intervjuerna, verksamhetsgenomgångar har genomförts på samtliga enheter inom bolaget och klagomålsregistreringen är i gång. När det gäller kundernas nöjdhet med insatserna talar svaren för sig själv, de som svarat uttrycker en stor nöjdhet med insatserna och 95 % kan tänka sig att använda enheten/institutionen igen. Våra målgrupper 2003 Under 2003 mottog vi totalt 973 klienter (dessutom var 59 st jourplacerade på Lilla Torp). Av dessa var 452 pojkar/män och 522 flickor/kvinnor. 40% av dessa var 1:a eller 2:a generationens invandrare och de kom från 54 olika länder. Totalt 751 personer (565 ärenden) skrevs ut under året. 81% av utskrivningarna var planerade, det vill säga skedde i enlighet med uppgjord behandlingsplan. 19% av utskrivningarna var oplanerade. Av totalt 159 utskriv- ningar inom ungdomsvården var 43 oplanerade (27%). 50% var inskrivna 8 veckor eller kortare tid, 29% mellan 8 veckor och 6 månader, 11% mellan 6 månader och 1 år, 10% längre tid än ett år. Dessa siffror förpliktigar och det är lite svårt att säga vad vi kan bli ännu bättre på. Våra verksamhetsgenomgångar visar en välskött verksamhet vad gäller rutiner och strukturer i förhållande till klienter, kommuner, personal och de krav som lagar och avtal ställer på Gryning. Arbetet med DOK och ADAD har bara startat, vi har hittills gjort 62 ADAD-intervjuer och 59 DOK-intervjuer. Här har vi lagt en bra grund för det fortsatta arbetet med att få bättre bilder av våra målgrupper och så småningom få siffror på hur det går för våra klienter efter utskrivning. Antalet klagomål är få, totalt hade vi nio stycken under Inge Olofsson Utvecklingschef och kvalitetsansvarig Vid en jämförelse med 2002 framgår det att: De korta placeringarna dominerar ännu mer 2003 än de gjorde 2002, särskilt om familjehemsvården undantas. Under 2003 ökade antalet placeringar på ungdomsinstitutioner med 21 % medan motsvarande antal på barn och familjeinstitutionerna minskade med 12 %. Placeringarna på missbrukarinstitutionerna ökade med 13%. Akutplaceringarna ökade något ( 9%). Utredningsplaceringarna minskade med 20% och behandlingsplaceringarna ökade något (4%). Placeringar 2002 och Kortare placering än 6 mån 77% 79% Kortare placering än 6 mån exkl familjehem 82% 84% Ensamplacerade 51% 60% Tillsammans med syskon 10% 6,5% Familjeplacering 39% 33,5% Pojkar/män Flickor/kvinnor Totalt antal placerade barn- familj Totalt antal placerade ungdom Totalt antal placerade missbruk Totalt antal placerade familjehem Akuta placeringar Utredningsplaceringar Behandlingsplaceringar Motivationsplaceringar E NGAGERAT 3

4 Bryggan en unik institution som enbart arbetar akut med barn och familjer Bryggans akuthem i västra Göteborg kan hjälpa barn mellan 1-12 år för akut placering och vi har även en familjeplats. Drygt hundra barn och föräldrar placeras på Bryggan varje år och placeringstiden för ärenden kan variera mycket, allt från några timmar upp till ett par veckor. Bryggan gör inga utredningar eller utför ingen behandling i traditionell mening. Stort behov Verksamheten finansieras genom ett abonnemangsavtal med Göteborgs kommun, vi fakturerar alltså ej enskilda placeringar från Göteborg. Andra kommuner kan erbjudas plats under kontorstid om det finns utrymme och de betalar då en vårdavgift. Utanför kontorstid är det endast jourbyrån i Göteborg som placerar. Listan kan göras lång på olika akuta situationer då barn blir helt beroende av samhällets möjligheter att kunna hjälpa. Socialtjänsten behöver då snabbt hitta en placeringsmöjlighet. Exempel på olika behov till placeringar kan vara: Stena båten lägger till i Göteborg. Gränspolisen griper ett par med barn för misstanke om falska pass. Jourbyrån larmas och barnen behöver vara någonstans när föräldrarna förs till polisen för förhör Lägenhetsbråk och polis larmas. När man kommer dit visar det sig att det också befinner sig barn i lägenheten Kvinna söker hjälp på socialkontoret. Vågar inte gå hem med sitt barn till lägenheten då hon är rädd för att hon och barnet skall bli misshandlade Barnet berättar i skolan att föräldern dricker och missbrukar narkotika Ett självmordsförsök sker inför ett avvisningsbesked. Moder blir inlagd på sjukhus. Det finns fyra ensamma barn i lägenheten Ett litet barn hittas ensam på bussen av busschauffören Modern skall till Östra Sjukhuset och föda barn och saknar nätverk som kan ta hand om hennes andra barn Dagis slår larm att barnet är vanvårdat och att det ej kommit någon för att hämta det Modern dräpt av psykiskt sjuk man och polisen finner ett ensamt barn utan anhöriga Att möta barnet Vårt uppdrag är att möta barnet där det befinner sig och ha fokus på det akuta omhändertagandet. En god omsorg och förutsägbarhet är extra viktigt vid akuta omhändertaganden. Barnet får tillgång till vuxna som i lugn och ro berättar varför barnet är på Bryggan och var deras föräldrar befinner sig. De hjälper barnet att sätta ord på det som hänt och skapa begriplighet så långt det är möjligt. I samtal, möten och den dagliga omsorgen hjälper personal barnet att skapa bilder och hålla medvetenheten om sin situation levande under placeringen. Om barnet är ensamplacerat ser vi till att det så fort som möjligt kan återuppta kontakten med föräldrarna eller annan anhörig. Genom att strukturera och berätta om den närmaste framtiden hjälper vi barnet och föräldern att få bättre kontroll över sin situation. Vi har tät kontakt med ansvarig handläggare då det är många frågeställningar som behöver lösas i det akuta skedet. Det som Bryggan kan erbjuda socialtjänsten är i första hand en mycket hög omsorg om barnet. 4 E NGAGERAT

5 Vård och behandling kostar vad får vi för pengarna? Den 20 april anordnade Gryning en konferensdag med titeln Vård och behandling kostar vad får vi för pengarna? Dagen var ett samarrangemang mellan Gryning, Statens Institutionsstyrelse och Socialstyrelsen. Nära 180 deltagare Inbjudan hade gått ut till alla kommuner i Västra Götalandsregionen och nära 180 deltagare, hade hörsammat vår inbjudan. Bland deltagarna fanns framför allt politiker och ledande tjänstemän. Huvudföreläsare var Tore Andreassen, vars bok om institutionsbehandling av ungdomar har fått stor uppmärksamhet. Det kan synas märkligt att Gryning aktivt bidrar till att sprida de negativa forskningsresultat från institutionsvård som Tore Andreassen presenterar. Men under dagen lyfte Tore också fram den forskning som visar vad som krävs för att bedriva en framgångsrik vård och där menar vi att Gryning är på god väg. Tore Andreassen slår tydligt fast att institutionsvården alltid kommer att behövas. Det finns en flora av olika, mer eller mindre seriösa vårdgivare, och därför är det är en viktig uppgift för kommunerna att välja en bra institution. Fokus skall inte bara ligga på om institutionsbehandling fungerar eller inte, utan framför allt på vad som skiljer de välfungerande från de som inte fungerar. Under dagen presenterades även olika utvecklingsprojekt inom Gryning och SiS och en beskrivning av de psykiatriska vårdbehoven hos ungdomar på SiSinstitutioner. Nära hälften av ungdomarna vid SiS har behov av psykiatrisk vård. Gryning och SiS hade som ett gemensamt mål för konferensen att visa att vi står för en seriös vård, som är grundad på forskning och lång erfarenhet. Vårt intryck var att dagen var uppskattad och att deltagarna fick med sig en mer nyanserad bild av institutionsvården och av det positiva utvecklingsarbete som idag bedrivs. Marianne Forslund Verkställande direktör Nya föreskrifter för hem vård och boende Länsstyrelsen anordnade den 24 februari en konferens om de nya Föreskrifter och allmänna råd om hem för vård och boende som gäller från 5 februari 2004 (SoSF 2003:20). Till nyheterna hör ökade krav på den som förestår verksamheten. Föreståndaren skall ha adekvat högskoleutbildning, erfarenhet av liknande verksamhet och vitsordad personlig lämplighet. Riktlinjerna innehåller också anvisningar om att vården skall vara av god kvalitet och uppfylla kraven på säkerhet, att skolplikten skall uppfyllas, att personalens behov av handledning och kompetensutveckling skall bevakas mm. Vidare skall en god arbetsmiljö upprätthållas, behandlingsmetoderna utvärderas och rutiner finnas för att hantera synpunkter, klagomål och konflikter. Gryning uppfyller väl de nya krav som ställs och välkomnar att tillståndsprövningen för nya verksamheter skärps....forts Bryggan Här ges utrymme för samtal och aktiviteter Vi gör observationer och lämnar en skriftlig sammanfattning av barnets vistelse. Fokus läggs på vad barnet har visat, själv säger om sin situation och hur det har fungerat inne på institutionen i vardagliga situationer. Om barnet har en tillräckligt bra skolsituation eller dagisvistelse och avståndet tillåter fortsätter detta under vistelsen på Bryggan. För de barn som detta inte är möjligt ordnar vi en planerad verksamhet som t.ex. innehåller skola eller förskoleverksamhet. Bryggans uppdrag utformas av placerande socialsekreterare Ibland behöver barnet utredas eller genomgå behandling. Oftast går barnet hem med fortsatt hjälp i hemmiljön. På Bryggan görs inga utredningar eller behandlingsuppdrag då det akuta skedet kräver ett annorlunda arbetsätt. Det finns flera institutioner inom Gryning som specialiserar sig på detta och om det blir aktuellt hjälper vi till att omplacera barnet. Av: Paulette Nilsson, avdelningsföreståndare Fredrik Wallenberg, behandlingsassistent E NGAGERAT 5

6 Hur förhåller vi oss till varandra? - Aggression Replacement Training (ART) på Hagen Under en längre tid, sökte vi på Hagen efter ett sätt att strukturerat kunna utveckla ungdomsgruppen kring temat Hur förhåller vi oss till varandra? Temat behandlades i olika forum och konstellationer, men vi saknade fortfarande en mer utarbetad och strukturerad metod där vi ville att rollspel skulle ingå. Tränar tre delmoment Social färdighetsträning med fokus på handling Ilskekontrollträning med fokus på känsla Moralträning med fokus på tanke En aspekt är att alla, inte bara de som har svårigheter med ilska, drar nytta av träningen. En viktig del i ART är också att involvera nätverket för att de ska kunna ge ungdomen positiv respons när de tränar på sina uppgifter. I det avseendet lämpar sig institutionsmiljön bra. ART Vi stötte då på begreppet ART i några olika sammanhang. Vi förstod att ilskehantering var en del i ett större koncept som innehöll träning i sociala färdigheter (via rollspel) och diskussioner om moralteman i grupp. Det här verkade svara mot våra tankar och behov. Några medarbetare fick gå en 10 dagar lång utbildning för att kunna starta upp ART-grupper. Kortfattat, bygger ART idémässigt på att våldsamma aggressiva barn/ungdomar är impulsiva, att de oftast visar sig ha brister när det gäller elementära mellanmänskliga färdigheter, och att de använder sig av egocentriska och primitiva moraliska resonemang. För att möta detta utarbetades en manualbaserad, multimodal, kognitiv och beteende-terapeutisk metod som går ut på att i grupp träna tre delmoment: På Hagen är vi nu inne på vårt andra ART-program Vi har valt att bedriva ART-verksamheten som ett samarbete mellan skola och avdelning. En kvinnlig lärare och en manlig behandlingsassistent håller i träningen som är obligatorisk och ligger på skoltid, en gång i veckan. Involveringen av föräldrar och andra i det yttre nätverket inskränker sig i dagsläget, av tidsmässiga skäl, till föräldrainformation. Våra erfarenheter är att det, trots manualen, är mycket viktigt med såväl kortsiktig som långsiktig konkret planering av programmen för att ge förutsättningar för en kreativ process med känsla av mervärde och goda resultat. De ungdomar som hittills haft ART på Hagen har visat en ökad förmåga att fundera kring eget och andras beteende, tankar och gränssättning. De har också utvecklats positivt i sitt agerande. Varaktigheten av förändringen/utvecklingen kan vi ännu ej säga så mycket om. Vi umgås med tanken på att, i framtiden, låta ART kunna ta en större plats i behandlingsprofilen, vilket då skulle kräva att fler medarbetare fick ART-utbildning. Johan Nilsson Lars Eriksson 6 E NGAGERAT

7 Vårdnadsöverflyttning ger barnet en familjetillhörighet Barn har rätt att växa upp i en familj. I svensk familjehemsvård är en av grundtankarna att familjehemsplaceringen inte ska pågå längre tid än nödvändigt. Trots detta händer det att barnet blir kvar i sitt familjehem under lång tid, ibland under hela uppväxten utan att några mer långsiktiga beslut fattas. För att trygga de långtidsplacerade barnens familjetillhörighet har därför ett tillägg införts i SoL 6 kap. 8 och LVU 13 som innebär att socialtjänsten måste överväga en överflyttning av vårdnaden då barnet varit placerat i samma familjehem tre år eller längre. Placeringstiden räknas från den dag barnet anlände till familjehemmet. Socialnämnden som väcker frågan hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden När tingsrätten beslutat att tillsätta fosterföräldrarna som nya vårdnadshavare upphör beslutet om familjehemsplacering att gälla. Detta utifrån att omhändertagandebeslutet grundades på missförhållanden som var relaterade till barnets föräldrar. Oavsett om barnets föräldrar är vårdnadshavare eller inte har de kvar sin försörjningsplikt gentemot barnet. I egenskap av vårdnadshavare har fosterföräldrarna samma befogenheter och skyldigheter som vanliga föräldrar har gentemot sina barn. De ansvarar för att barnet får god omvårdnad och växer upp under goda och trygga förhållanden. De kan självständigt fatta beslut i samtliga frågor som rör barnet och de har även rätt till föräldrapenning och vårdbidrag. Även efter en vårdnadsöverflyttning har barnets föräldrar har rätt till umgänge med sitt barn. I föräldrabalken står inskrivet att barn har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med (FB 6 kap.15 ). Fosterföräldrarna och barnets föräldrar har därför ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses. Vid en familjerättslig tvist (vårdnad, umgänge, namnbyte) är de nya vårdnadshavarna part gentemot barnets föräldrar. Den placerande kommunen kan fortsätta att betala ut ekonomisk ersättning i form av arvode och skälig omkostnad till de nya vårdnadshavarna. Med skälig omkostnad menas att ersättningen bör ligga på samma nivå som den tidigare utbetalade omkostnadsersättningen minskat med de medel som kan komma barnet tillgodo i form av underhålls-bidrag, underhållsstöd, pension, vård-bidrag, barn-bidrag, avkastning av kapital och socialförsäkrings-förmåner. Däremot kan inte den placerande kommunen fortsätta att ge fosterföräldrarna och barnet råd och stöd utan det är vistelsekommunen som ansvarar för att ge barnet och dess vårdnadshavare nödvändigt stöd och hjälp. Det är viktigt att den placerande kommun och de nya vårdnadshavarna skriver ett civilrättsligt avtal som innehåller klausuler om ersättning och under hur lång tid den ska betalas ut, samt vem som ska stå för kostnader i samband med att barnet vill byta namn eller om föräldrarna önskar tätare umgänge eller andra former av umgänge och detta leder till processer i domstol. Helena Nyman Familjehemsverksamheten E NGAGERAT 7

8 Delsjötorp ungdomshem Vi tar emot allt fler med neuropsykologiska problem Några stenkast från TV-huset i Göteborg ligger Delsjötorps ungdomshem. Institutionen är inrymd i tre tegelbyggnader med stilfull charm placerade i terassformation. Jag kom för att intervjua biträdande institutionschefen Yvonne Laanemets om verksamheten. Jag började arbeta här 1988 när institutionen startade. Vi är fyra kvar från den tiden, förutom jag är det Björn Sonander, institutionschef och två behandlingsassistenter. Delsjötorp tar emot ungdomar, tjejer och killar, mellan 16 och 21 år. Vi promenerade runt området som visade sig från sin bästa sida i den tidiga våren. I det nedre huset ligger tre träningslägenheter. Lägenheterna är smakfullt och personligt inredda. Yvonne: Tidigare hade vi våra kontor och personalutrymmen här. Behovet av träningslägenheter gjorde att vi såg på olika lösningar och kom fram till att denna var den bästa, vi har lägenheterna inom området med alla de fördelar det medför. Delsjötorp vänder sig till klienter med olika former av tidiga identitets- och relationsstörningar. Detta har gett upphov till skolproblem, problem i allehanda relationer. Självskadeproblematik är vanligt, en del klienter har ätstörningar eller är suicidbenägna. Behandlingstiderna är ofta långa. På senare år har vi fått in fler och fler klienter med allvarlig neuropsykologisk problematik, säger Yvonne. Institutionen arbetar miljöterapeutiskt utifrån psykodynamisk och systemorienterad teori. Miljöterapi på Delsjötorp innebär att behandlarna formar och använder miljön för klienternas utveckling. Klienterna får träna konflikthantering och att bygga relationer i en fysiskt psykiskt och socialt tillrättalagd miljö. Yvonne: Spegling är viktigt. Vi speglar klienterna i det de gör och ger dem direkt återkoppling på deras beteenden och känslor. På vardagar är det tänkt att ungdomarna skall gå i skola eller vara på någon form av praktikplats. Det finn en upparbetad kontakt med Vingagymnasiet. Klienterna går på det individuella programmet. Denna lösning är inte optimal, klienterna har dåliga erfarenheter av skolan och känner sig inte alltid tillfreds med miljön i en vanlig skola. Till hösten 2004 finns det planer på en skolverksamhet tillsammans med två andra institutioner inom Gryning: Lillgården och Lilla Torp. I början bor klienterna i en av avdelningarna, en för killar och en för tjejer. När klienten är mogen för det, får han eller hon flytta till en av träningslägenheterna. Tiden i träningslägenheten är cirka sex månader och följs av att klienten flyttar ut i eget boende. Efter utflytten från Delsjötorp finns det möjlighet till fortsatt kontakt med institutionen så länge behovet kvarstår. Delsjtorp, Lillgården och Lilla Torp kommer våren 2004 att starta upp en intressant verksamhet, ett Tonårsteam som kommer att fungera som ett mellan vårdsalternativ inom Gryning, mer om detta i kommande nummer. Till slut vad är ni speciellt bra på? Yvonne: Tidiga störningar, att fånga upp klienten i regression och aggression. Alf Bengtsson 8 E NGAGERAT

9 Vad händer inom Gryning? När årsbokslutet för 2003 summerades kunde vi konstatera att fjolåret i ekonomiskt avseende innebar stora påfrestningar. Detta får dock inte förta bilden av allt det positiva utvecklingsarbete som just nu sker inom Gryning. Vi börjar skörda frukterna av vårt förändringsarbete Det finns en kreativitet och utvecklingsvilja hos våra anställda som leder till förändrade synsätt, metoder och samarbetsformer. Detta har under det senaste året resulterat i tre nya öppenvårdsverksamheter: MST-teamet, Familjeteamet i Skaraborg och Grynings skyddsboende för flickor från patriarkala miljöer. Det sistnämnda har sedan starten i mars haft ett stort antal förfrågningar och det är ställt utom allt tvivel att verksamheten fyller ett stort behov. Tyvärr är de ekonomiska bekymren inte över och i april såg vi oss tvingade att fatta beslut om avveckling av Schéelegården i Horred. Det är med sorg vi avvecklar Schéelegården, som vänder sig till missbrukare med psykiska problem, en grupp som vi vet har stora problem. Vi kan dock konstatera att efterfrågan är alltför låg för att kunna driva verksamheten vidare och den sista juni skall verksamheten upphöra. Viss ökning i efterfrågan Vår förhoppning är att vi nu skall kunna lägga den tunga tiden bakom oss och framför allt ägna oss åt utvecklingsarbete. Vi har många bollar i luften. I Göteborg pågår en översyn för att utöka samarbetet dels mellan barninstitutionerna, dels mellan ungdomsinstitutionerna. Målet är att skapa en större flexibilitet och ökade resurser för arbete i klientens hemmiljö. Vi för också diskussioner om att profilera ett par institutioner enligt MSMT-metoden, som beskrivs i en särskild artikel i detta nummer. Vidare anordnar vi i juni ett möte med socialtjänsten och kriminalvården för att diskutera förutsättningarna för att erbjuda Subutexbehandling av missbrukare. Vi har också gjort en ansökan till länsstyrelsen om att utöka Skyddsboendet för utsatta flickor med ett antal familjehem. En bärande tanke i vårt utvecklingsarbete är att det skall ske i partnerskap med företrädare för kommunerna. Vi behöver dialogen för att hitta rätt nivå och inriktning i vårt utbud. De referensgrupper som bildats kommer därför att bli viktiga bollplank för oss och en möjlighet för våra köpare att vara med och forma framtidens utbud av vård och behandling. Marianne Forslund Verkställande direktör Lokala referensgrupper Gryning ha Gryning har under våren bjudit in till möten med sex lokala referensgrupper. De inbjudna är representanter för IFO. Tre av grupperna kommer från Göteborg och kranskommunerna, en grupp är från Skaraborg, en från Sjuhärad och en från Fyrbodal. Grupperna hålls samman av institutionschefer med verksamhet i de olika delarna av länet. Gryning vill på detta sätt bredda kontaktytorna mot kommunerna för att få ännu bättre kännedom om vilka behov kommunerna har och hur vi inom Gryning på bästa sätt skall kunna möta dessa behov. Starten på arbetet med de lokala referensgrupperna har fallit väl ut och det har blivit givande och intressanta diskussioner. Gryning får uppskattning för det utvecklingsarbete som redan är påbörjat. Starten av MST-teamet och skyddsboendet uppskattas och många framhåller värdet av placeringsfunktionen. Dialogen med kommunerna har också gett en rad konkreta uppslag och idéer att arbeta vidare med. Bland annat nämns ytterligare MST-team, PMT ( Parental Mangement Training), ökade insatser för flickor, barn som får barn och behovet av LSS-insatser. Under hösten kommer vi att kontakta de kommuner som visat intresse för att tillsammans med Gryning utveckla olika insatser. Referensgrupperna kommer också att fortsätta med regelbundna möten. Inge Olofsson Utvecklingschef 9

10 HUR ARBETAR VI I GRYNING MED PERSONALFRÅGOR? Resultatet av en behandlingsinsats sammanhänger i hög grad med personalens kompetens, engagemang och erfarenhet. Både för de som köper våra tjänster och för de klienter som kommer till våra behandlingshem är det av yttersta vikt att vår personal inte bara har formell kompetens utan också personlig lämplighet. Ansvaret för att anställa personal åvilar cheferna på respektive behandlingshem Vi tagit fram en rutin vid anställning av personal i Gryning. I den framgår vilka krav bolaget ställer på de som anställs och vilka kontroller som skall ske före anställning av personal. För att anställa rätt person krävs ett noggrant arbete med intervjuer och referenstagning. Institutionschefen skall begära att få betyg och intyg från utbildningar och tidigare anställningar. En kontroll i Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister sker alltid. Om det vid denna kontroll visar sig att en person är misstänkt eller dömd för brott som kan påverka arbetet erbjuds personen ej anställning i bolaget. Vid anställningens start får alla anställda en informationsmapp, i vilken ingår bl.a. etiska riktlinjer, rutin om tystnadsplikt och sekretess, rutin vid arbetsskada och handlingsplan vid hot och våld. Den introduktion som sker på varje institution tar upp det praktiska arbetet samt vilka policys, riktlinjer, rutiner som gäller inom bolaget. Dessutom sker en information om brandsäkerhet. Förutom detta bjuder Gryning regelbundet in alla nyanställda till en gemensam heldagsintroduktion. Vi har i vår gjort en sammanställning av utbildningsnivån hos vår personal. Den visar att 72% har en högskoleexamen, vilket måste betraktas som en mycket hög andel. Sedan bolaget startade har vi fått ökade möjligheter att erbjuda skräddarsydda utbildningar och under fjolåret deltog cirka två tredjedelar av alla som arbetar i vård och behandling i någon form av längre utbildning. Alla personalgrupper har handledning med extern handledare För att undvika psykisk överbelastning exempelvis efter hot- och våldssituationer och vid olika livskriser som påverkar arbetet, erbjuds ibland även individuell tidsbegränsad handledning. Bemanningen är givetvis viktig för att kunna erbjuda våra inskrivna trygghet och god omvårdnad. Även för personalen är det viktigt att känna uppbackning från kollegor. Idag förekommer ensamarbete nattetid på endast en av bolagets 28 verksamheter. Bolaget har ansvar för att genomföra en rehabiliteringsutredning för anställda som är sjukskrivna mer än fyra veckor. Detta sker i samråd mellan institutionschef och personalchef. Vi har gjort en riskanalys vad gäller risker i arbetsmiljön och kommer under 2004 att ta fram en handlingsplan med åtgärder för att eliminera eller minska dessa risker. Ledningens insyn i de olika verksamheterna sker genom dialogen med chefer, rapportering av tillbudsoch arbetsskadeanmälningar, rehabiliteringsutredningar, uppföljning av sjukfrånvaro och övertidsuttag samt en årlig genomgång av hur olika rutiner, policys mm följs ute i verksamheterna. Tillsammans ger detta en god överblick över hur verksamheterna fungerar och en möjlighet att tidigt bistå chefer och personalgrupper som har en ansträngande arbetssituation. Barbro Larsson, personalchef Ulla Vikberg, personalsekreterare 10

11 MSMT Multisystemisk miljöterapi en lovande norsk behandlingsmodell månader. MSMT insatsen planeras tillsammans med socialtjänsten, ungdomens familj och ungdomen själv. Detta sammanfattas i en åtgärdsplan som avgränsas i tiden. Liksom MST bygger MSMT på Bronfen-brenners socialekologiska teori och MST:s nio behandlingsprinciper (se faktaruta) till detta läggs traditionell omsorgsbaserad miljöterapi. Hittills har både ungdomar och föräldrar varit mycket positiva till MSMT. Handledning är viktigt i både MST och MSMT, handledning sker varje vecka på distans över högtalartelefon. De veckovisa mål som sätts upp i varje ärende följs upp och revideras tillsammans med handledningen. Den 24 mars var personal från Gryning tillsammans med 5 IFO-chefer som representerar stadsdelarna på Hisingen och Nordöstra Göteborg på studiebesök i Norge. Vi reste till Norge för att titta på en ny behandlingsmetod som utvecklats av Hwasser stiftelsen. Hwasser stiftelsen driver 4 behandlingsavdelningar, 1 familjehemsverksamhet och en nätverksavdelning. De har sitt huvudkontor i Asker kommune strax utanför Oslo, och deras behandlingsenheter ligger alla i Oslo-trakten. Vid studiebesöket träffade vi Robert Jensen som är verksamhetschef och Tore Mesna handledare inom MSMT Som ett svar på de förändringar som är på gång inom det Norska barnevernet har Hwasser stiftelsen utvecklat en behandlingsmetod som har fått namnet MSMT. MSMT står för MultiSystemisk MiljöTerapi Den integrerar mycket av MST:s (Multi Systemisk terapi) behandlingsmetoder med ett miljöterapeutiskt förhållningssätt. MSMT har utvecklats för att fungera i institutionsvård. MSMT har hämtat huvuddelen av sin teoretiska grund, sina behandlingsprinciper och handledningsstruktur från MST. Dessutom innehåller MSMT institutions-baserad miljöterapi med fokus på relationer, aktiviteter, social träning och samarbete. Tillsammans blir detta något helt nytt inom institutionsvården. MSMT:s fokus är ungdomens familj och nätverk och familjens resurser, behandlingen skall ha klart definierade mål och vara tidsbegränsad, inom Hwasser stiftelsen har MSMT behandlingar varat mellan 6-7 Ett mycket intressant studiebesök Vår tanke med resan var att undersöka om MSMT skulle kunna fungera som en del av Grynings utbud. Särskilt då i förhållande till de stadsdelar i Göteborg där det finns MST-team, men kanske också i andra delar av länet. Vi skall nu snabbt arbeta vidare tillsammans med dessa 5 stadsdelar när det gäller MSMT. FAKTA Inge Olofsson Utvecklingschef Princip 1: Första steget i behandlingen är att förstå sambandet mellan problemet och det större sammanhanget. Princip 2: Terapeutiska kontaker skall betona det positva och utnyttja systemets styrkor till förändring. Princip 3: Interventioner skall syfta till att uppmuntra ansvarsfullt beteende och minska oansvarigt beteende hos familjemedlemmar och andra. Princip 4: Interventionerna skall ha fokus på här och nu, vara handlings- och målinriktade samt väl definierade. Princip 5: Interventionerna skall rikta sig mot beteendet mellan olika aktörer, både de som förstärker problemet och de som förstärker positiv utveckling. Princip 6: Interventionerna skall vara i samklang med den unges ålder och behov. Princip 7: Interventionerna skall kräva dagliga eller veckovisa ansträgningar av familjen. Princip 8: Insatserna skall utvärderas. Princip 9: Interventionerna skall genomföras på ett sätt som gör att familjen kan möta framtida svårigheter bättre. 11

12 Subutex och andra medel mot opiatberoende Hösten 1999 godkände Läkemedelsverket Subutex (buprenorfin) för användning vid opiatberoende. Socialstyrelsen kommer snart att komma med en föreskrift om hur förskrivningen av Subutex skall regleras i Sverige. Samarbete om substitutionsbehandling Subutex är tillsammans med Metadon läkemedel som används vid behandling av opiatberoende, huvudsakligen för heroinmissbrukare. Dessa medel verkar med hjälp av opiatliknande substanser, vars effekt påminner om heroinets men är mycket svagare. Det innebär också att den som går på Metadon eller Subutex inte får någon kick av att ta heroin. De som får Subutex eller Metadon mår ofta såpass bra att de kan ta till sig psykosocial behandling. Metadon är det äldsta och vanligaste substitutions(ersättnings)medlet i Sverige. Subutex används som akut avgiftningsmedicin Subutex används även som substitutionsmedel i program utan bortre tidsgräns och i tidsbegränsade program. Ännu så länge har varje legitimerad läkare förskrivningsrätt när det gäller Subutex. Vid opiatavgiftning får klienten Subutex mot drogsug och abstinens, enligt ett schema som sträcker sig från en till cirka tre veckor. Klienten får inledningsvis en ganska hög dos som successivt minskas. När klienter kommer in i programmen ställs de in på en dos som antingen behålls i samma omfattning eller trappas ned mycket långsamt. Detta kombineras med psykosocial behandling och kontrollåtgärder för att utesluta sidomissbruk. I programmen utan bortre tidsgräns kan behandlingen med Subutex i likhet med de flesta Metadonprogram bli livslång. Detta med livslånga program och att medlen leder till samma beroende som heroin gör att Subutex och Metadon har debatterats ivrigt i behandlarkretsar. Vanliga argument mot substitutionsbehandling är att ett beroende byts ut mot ett annat och att klienten inte blir drogfri. Ett faktiskt problem med dessa medel är att de kan missbrukas. På vissa håll i Sverige är Subutex det snabbast växande missbruksmedlet. Det ideologiska motståndet mot dessa medel har varit stort Men det börjar märkas en attitydförändring Det finns nu också mycket forskning som stöder användandet av Subutex och Metadon. För att råda bot på det ökande missbruket och få kontroll över förskrivningen av Subutex har man dels tagit fram ett medel som är svårare att missbruka, Suboxone, dels har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag till föreskrift om hur substitutionsbehandling skall bedrivas i Sverige. I förslaget står det att läsa att det skall vara en läkare med specialutbildning i psykiatri som skall ansvara för Subutex och Metadonprogram och att programmet skall vara knutet till en psykiatrisk klinik specialiserad på drogberoende. Samarbete om substitutionsbehandling Gryning Vård AB har tillsammans med representanter för Göteborgs Stad, kriminalvården och beroendeenheten på SU börjat diskutera hur en behandlingsenhet för heroinmissbrukare i Göteborg skulle kunna se ut. Genom att skapa ett fungerande samarbete och ta tillvara den kompetens som finns om heroinberoende på Lärjeholms motivationshem skulle vi kunna hitta bra lösningar på detta svåra problem. Vi fortsätter arbetet tillsammans under hösten. 12 E NGAGERAT

13 Fotbolls-VM för hemlösa Göteborg Den sista veckan i juli hålls Fotbolls-VM för hemlösa. Då kommer deltagare från 32 olika länder till Göteborg för att spela Streetsoccer i Bältesspännarparken. Syftet med arrangemanget är att visa att utanförskap och hemlöshet är ett globalt problem. Förutom fotbollsmatcherna planeras ett digert program med utställningar, debatter och seminarier. Gryning är med Gryning kommer att stödja initiativet genom att vara värdar för ett av landslagen och under någon kväll anordna aktiviteter för dem. Vi kommer även att ta emot studiebesök på några av våra institutioner och vara representerade med vår skärmutställning. Förra året hölls Fotbolls-VM för hemlösa i Österrike och det fick då stor uppmärksamhet, inte minst för att träningen och planeringen inför resan betydde en vändning i livet för många av deltagarna i de olika landslagen. Notiser... Nu har MST-forskningen startat Grynings MST-team är ett av de sex MST-team i Sverige som kommer att utvärderas i det nationella forskningsprojektet. Forskningen om MST leds av docent Knut Sundell från Stockholm FoU, han har bland annat hjälp av lokala forskare i Göteborg som är knutna till FoU i Väst. MST-insatsen kommer i utvärderingen att jämföras med traditionella åtgärder inom socialtjänsten. För Grynings del startade forskningen den 1 april och beräknas hålla på ett år. Då beräknas också de första forskningsresultaten komma, mer definitiva resultat väntas efter två år. Vi tycker att det är roligt att vara med i forskningsprojektet och ser fram emot resultaten. Nya styrelseledamöter i Gryning Nu har Gryning funnits i tre år och den 10 juni hölls den tredje ordinarie bolagsstämman. Vid bolagsstämman är Grynings ägare representerade och de gav beröm till Grynings styrelse, ledning och anställda för att bolaget uppfyllt de förväntningar som fanns när Gryning startade.de menade att alla kommuner, som via respektive Kommunförbund indirekt är delägare i Gryning, borde visa köplojalitet och i första hand överväga att placera inom Gryning när institutionsvård är aktuellt. Några ledamöter kommer av olika skäl att avsluta sitt uppdrag i styrelsen. Styrelsen tackade Magdalena Hoffman, Lena Larsson, Bo Norming och Bibbi Carlsson för deras insatser under Grynings första år. Till nya ledamöter i styrelsen valdes Elisabeth Hajtowitz. Agneta Kores, Eva Johansson, Sven-Åke Johansson och Pia Johnsson-Axelsson. De som omvaldes i styelsen var ordföranden Åke Jacobsson samt Lars Lilléd, Maria Leijerstedt och Bengt Gabrielli. Avveckling av Schéelegården i Horred Grynings bolagsstyrelse fattade i april beslut om avveckling av verksamheten vid Schéelegården i Horred. Verksamheten kommer att upphöra från och med halvårsskiftet. Orsaken till nedläggningen är vikande efterfrågan och därmed ekonomiska svårigheter. Flertalet av de anställda har erbjudits andra arbeten inom Gryning och fastigheten kommer att säljas. Det är med tungt hjärta vi fattar detta beslut. Under en period på 90- talet stod Schéelegården för mycket nytänkande inom vården av missbrukare med s k dubbeldiagnoser. Detta är en målgrupp som även idag har stort vårdbehov, men tyvärr efterfrågas denna vårdform som kräver relativt långa vårdtider, inte längre av socialtjänsten. De socialnämnder och andra uppdragsgivare som idag har deltagare placerade på Schéelegården underrättades om planerna under april månad, för att få god tid för planering för sina respektive klienter. E NGAGERAT 13

14 Efter att i femtio år ha pendlat mellan stat och landsting går Rolf Hammarsträng i pension från ett kommunägt aktiebolag Nu byter jag huvudman igen Huvudmannaskapsfrågan har löpt som en röd tråd genom hela Rolf Hammarsträngs yrkesliv. Han hade knappt börjat som trumslagarpojk och spel på I 15 i Borås för femtio år sedan, förrän diskussionen om musikkårens nedläggning började. När han nu lämnar Gryning Vård AB som vice VD är han ganska nöjd med alla de förändringar han varit med om. Nu hoppas han dock att den utveckling som är nödvändig kan ske inom nuvarande bolagsform. Att se sin pensionering som en huvudmannaskapsförändring ter sig naturligt för Rolf. Han har sett Brättegården pendla mellan landstinget och staten och han hade en central del i de diskussioner som efter flera år av hopp och förtvivlan ledde fram till bildandet av Gryning Vård AB. - Nu blir det väl min hustru som får stå som ensam huvudman, säger Rolf med ett skratt, när han skall kommentera sin framtid. Lite lagom nostalgi Jag har tagit med mig Rolf till platsen där allting började en gång för ganska precis femtio år sedan. Regementet i Borås har genomgått en liknande utveckling som Rolf. Borta är all militär verksamhet, och i logementet där musikplutonens yngste volontär hade sin hårda säng står nu det mjukt rundade skrivbord som tillhör rektor i den privata gymnasieskola som tagit över lokalerna. Rolf är positiv, om än lite förvånad, över valet av plats för min avskedsintervju. Regementet i Borås väcker massor av nostalgiska känslor. Både på gott och ont. Han visar mig gärna runt på området och åtskilliga är de historier som jag får höra från det regemente där även jag gjorde min betydligt kortare militära karriär. Det handlar om intrasslade flagglinor, mötet med Dag Hammarskiöld och en julotta i Gaza med pyjamas under permissions-uniformen. Men det handlar också om ett liv och en människosyn som han inte alltid kunde ställa upp på. Rolf berättar att han naturligtvis lärde sig en del under åren på I 15, men han är glad över att han inte fastnade i det militära systemet. Massor av minnen Minnena är otaliga under vårt samtal denna underbart soliga vårdag i Borås, där både björkar och bokar nyss slagit ut. Minnen som vittnar om ett brokigt yrkesliv med en tydlig gemensam linje: arbetet med människor och tillsammans med människor. Varje yrkeserfarenhet, vare sig det handlar om att vara praktikant eller chef, beskriver Rolf som en möjlighet att träffa olika slags människor i olika slags miljöer. Han pratar målande om sin tid i köket på Svenska Amerikalinjens Gripsholm och om sitt år som vårdare på mentalsjukhus i England. Han berättar om instängdheten på Götaverkens personalavdelning och om hur han, under sin tid på arbetsförmedlingen, Åtskilliga är de mil som Rolf tillbringat bakom ratten bland annat som praktikant på nykterhetsnämnden i Borås, som VUSKassistent på Eknäs och som pendlande vice VD på Gryning. ordnade arbete åt unga vackra kontorister, som kunde mycket mer än han själv. Det handlade om att lära känna människor, men, säger Rolf, också om att lära sig att anpassa sig. 13 år på Brättegården Att prata med Rolf, utan att komma in på Brättegården är omöjligt. De båda är årsbarn, födda När Rolf drygt trettiofem år senare blev rektor, befann sig institutionen i kris. Rolf var då färdig med sin socionomexamen och arbetade på Socialstyrelsen. Själv var han mitt uppe i en av sina mest kreativa perioder och tog uppdraget som en utmaning. Det var sagt från början att han skulle stanna i tre månader Det blev tretton år! Det är knappast möjligt att skriva en avskedsartikel, om någon som betytt så mycket som Rolf Hammarsträng gjort för mig, utan att det får karaktären av ett idolporträtt. Jag kan emellertid göra det lätt för mig genom att citera Weddig Runquist, 14 E NGAGERAT

15 som inför Brättegårdens 60-årsjubileum fick SiS uppdrag att skriva Brättegårdens historia. I boken beskrivs Rolf som en tillåtande och bekräftande chef med en enorm arbetskapacitet. Många anser att utan Rolf skulle Brättegården inte finnas idag. Detsamma gäller min egen institution, Boda familjecentrum. Utan Rolfs entusiasm och tillåtande chefskap, när vi i mitten av nittiotalet kom med idéerna till ett familjecentrum i Borås, skulle Boda inte finnas idag. Hans absoluta övertygelse att inte starta ett projekt som inte har som mål att permanentas, är väl värd att efterföljas. Med hjärtat i Vänersborg När Gryning Vård AB etablerade sitt huvudkontor i Göteborg, vägrade Rolf att flytta med. Sitt tjänsterum i Vänersborg med en fantastisk utsikt över Vänern fick han också behålla. Han har på det viset bidragit till att göra företaget till en angelägenhet för hela Västra Götalandsregionen. Vice VD, fyra barnavårdsombud (förlåt: familjehemskonsulenter), ekonomichef och psykolog har fortfarande sina tjänsterum i Vänersborg. Något som säkert bidrar till Grynings image som hela regionens eget vårdbolag. Av de uppgifter som Rolf haft på sin lott de senaste åren hör bland annat de viktiga kontakterna med Länsstyrelsen. Med sina goda personliga relationer har han lyckats ordna fungerande tillstånd för samtliga enheter inom bolaget. Han har också haft den inte alltid så tacksamma uppgiften att samordna alla de upphandlingsavtal som Gryning har med ett antal kommuner både i och utanför regionen. Här skulle Rolf ha kunnat ha en och annan synpunkt på den byråkrati och brist på samordning som idag råder inom och mellan kommunerna. Det är inte alltid som upphandlings-bolagen har en klar uppfattning om enskilda barns, tonåringars och familjers vårdbehov. Han avstår emellertid från att redogöra för sina personliga åsikter kring detta; Rolf är medveten om att balansgången mellan vårdbehov och ekonomi inte är så lätt. Framtiden vill Rolf vara försiktig att prata om Ett av Rolfs sista uppdrag har varit att, tillsammans med en grupp institutionschefer, formulera en marknadsföringsplan för Gryning Vård AB. En uppgift som han anser har en mycket hög prioritet. När jag försöker få Rolf att fundera kring Grynings framtid blir han genast mycket återhållsam. Att ge goda råd till oss som skall forma företagets framtid, vill han vara försiktig med. Här handlar det om att ge de som skall forma framtiden tillåtelse att pröva sina egna idéer. Det kan, säger han, handla om att våga misslyckas. Men det handlar oftast om att våga pröva. Rolf tror också att det blir allt svårare att planera på lång sikt. Nu handlar det snarare om, säger han, att hela tiden arbeta med rullande tremånadersplaner. Sin egen framtid har Rolf lättare att tala om, här är svaren mer givna. På den obligatoriska frågan vad han skall göra med all sin lediga tid, har han ett lika obligatoriskt svar: golf. Samtidigt har han, precis som alla andra som står inför ett förändrat huvudmannaskap, underlåtit att underhålla de byggnader som ingår i överlåtelsen. Hus och trädgård kommer att ta sin tid i anspråk! Rolf poserar villigt på den sten framför Kanslihuset på I 15 i Borås, där han så många gånger stått för att prick klockan åtta på morgonen, som tjänstgörande spel, markera tjänstgöringens början. Jan Bennet E NGAGERAT 15

16 Placeringsfunktionen Lennart Allbro Tel: Mobil: Ingemar Widman Tel: Mobil: Barn- och familjebehandlingshem Birkahemmet Birkagatan 3, Göteborg Tel: Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan 18, Västra Frölunda Tel: Hässlehem Solvarvsgatan 77, Borås Tel: Kristinedal Fengersfors Tel: Kyrkbyn Londongatan 1, Göteborg Tel: Lyckhem Sparregatan 7, Vänersborg Tel: Solsidan Sturegatan 11, Skara Tel: Stridsbergsgården Källstorp, Trollhättan Tel: Trollbacken Olserödsgatan 67, Kungälv Tel: Vallareleden Vallareleden 24, Göteborg Tel: Familjehemsverksamheten Bohuslän Box 5154, Göteborg Tel: Älvsborg Box 306, Vänersborg Tel: Missbrukarvård Lärjeholm Pl 290, Göteborg Tel: Strandgården Arödsvägen 1, Ljungskile Tel: /97 Ungdomshem Annagatan Annagatan 63, Lidköping Tel: Bergiusgården Box 29, Ljungskile Tel: Claesborg Box 17, Skövde Tel: Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, Göteborg Tel: Eriksdal Eneborgsvägen 2, Värsås Tel: Hagen Box 82, Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen 11, Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan 21, Borås Tel: Snäppan Forstenagatan 49, Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen 1, Vänersborg Tel: Tallbacken Box 221, Skövde Tel: Vilgot Blombacka Vinköl, Skara Tel: Villa Sunnerö Sunnerövägen 3, Alingsås Tel: Öppenvårdsverksamheter Grynings MST-team Pipblåsargatan 5B, Göteborg Tel: Grynings familjeteam Fabriksgatan 4, Lidköping Tel: Skyddsboende för flickor Tel: alt Gryning Vård AB, Box 5154, Fabriksgatan 13, Göteborg, Tel: , Fax: