Läkemedelsrelaterade problem
|
|
- Ingrid Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkemedelsrelaterade problem Karin Söderberg Löfdal & Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi
2 Läkemedelsrelaterade problem En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt eller potentiellt hindrar/interagerar med önskat hälsoutfall PCNE classification V 4.00 Pharmaceutical Care Network Europe Foundation Citerat av SKL.
3 Många läkemedel samtidigt: 1. Ökar risken för biverkningar. Antalet läkemedel är den viktigaste enskilda riskfaktorn för läkemedelsbiverkningar, och risken ökar exponentiellt med antalet preparat. 2. Ökar risken (exponentiellt) för att olika läkemedel ska påverka varandra (interagera) med ökad, minskad eller utebliven effekt som följd. 3. Minskar patientens följsamhet till ordination. Följsamheten sjunker drastiskt med antalet preparat. Källa: Äldres läkemedel. Fokusrapport 2005 Medicinskt programarbete
4 Förskrivningskaskaden Biverkning misstolkas som åkomma ytterligare läkemedel
5 Antal substanser / individ SLL oktober 2014-september % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% > Data från Apotekare Thomas Cars (HSF); Källa: VAL
6 Avsevärd polyfarmaci Öppna Jämförelser 2013, Läkemedelsbehandlingar Jämförelser mellan landsting. Socialstyrelsen, SKL.
7 Läkemedelsinteraktion Oväntad för stark eller för svag effekt p.g.a. kombination av minst två läkemedel Farmakokinetisk: Farmakodynamisk: vad kroppen gör med läkemedlet koncentration(erna) förändras vad läkemedlet gör med kroppen påverkar effekten vid målorganet, t.ex. via receptorer eller 2nd messengers
8 Kunskapsläget Allt fler läkemedel Allt fler publikationer Somliga läkemedelsinteraktioner kan vara farliga och till och med dödliga men vi vet inte så mycket om hur interaktionerna påverkar morbiditeten, behandlingsutfallet eller livskvaliteten i stort hos våra patienter. Många interaktioner leder till utebliven effekt!
9 Interaktionsmekanismer I. Absorption II. III. IV. Proteinbindning Distribuering Transport in och frisättning i vävnaderna V. Effekt på receptornivå; förstärkt eller försvagad VI. Metabolism; induktion eller hämning VII. Utsöndring; ökad eller minskad
10 Farmakokinetiska interaktioner - absorption Förskjutning av gastrointestinalt ph Kan påverka joniseringsgraden förändring av absorptionshastigheten ex: antacida, sekretionshämmare - ketokonazol ventrikelns tömningshastighet narkotiska läkemedel läkemedel med antikolinerga effekter Erytromycin, levodopa (syra-instabila) Komplexbindning Antacida, kalcium (obs! mjölk) järn, tetracykliner, kinoloner, Levaxin
11 Farmakokinetiska interaktioner Absorption Adsorption Kolestyramin sura läkemedel, ex. : digoxin, kumarinderivat, tyroxin, pravastatin, Påverkan på tarmflora Antibiotika (erytromycin, tetracykliner) P-piller? Toxiska effekter på tarmslemhinnan Vissa cytostatika Hämning/induktion av transportproteinet P- glykoprotein ( PGP )
12 Farmakokinetiska interaktioner - Absorption P-glykoprotein (transportprotein) Skydd mot främmande substanser, finns bl.a. i GIkanalen, gallgångar, njurtubuli, BBB och placenta Efflux-pump kastar ut ämnen från cellerna Hämmas av t.ex. verapamil (Isoptin) höjd digoxinnivå Induceras av t.ex. rifampicin, johannesört sänkt digoxinnivå
13 Farmakokinetiska interaktioner - plasmaproteinbindning Ett läkemedels effekt beror av fri P-konc. av lm. Bortträngning/ displacement Kompensationsmekanismer: fri fraktion clearance konstant fri konc. Klinisk betydelse bristfälligt dokumenterad Observandum vid Läkemedel med snäv terapeutisk bredd Liten fri fraktion (sura läkemedel m. hög albuminbindning) Liten distributionsvolym Ex: fenytoin och valproat
14 Farmakokinetiska interaktioner - metabolism Bäst dokumenterat för oxidativa processer som katalyseras av cytokrom P450-systemet Individuell variation Interaktioner Omgivningsfaktorer Monogen kontroll (polymorfism) CYP 2D6 (7 % i Europa långsamma, ex: TCA, många SSRI, flera betablockerare) CYP 2C9 (1 % av svenskarna långsamma:warfarin) CYP 2C19 (3 % av svenskarna långsamma. ex. diazepam)
15 Hämning Läkemedel Inaktiv metabolit Ökad effekt Läkemedel Aktiv metabolit Effekt Läkemedel Metabolit Alternativ metabolit Minskad Toxicitet Prodrug Aktiv substans Ingen Effekt
16 Enzymhämmare, t.ex. Ciprofloxacin (CYP 1A2) teofyllin Erytromycin; Flu-, itra-, ketokonazol; (CYP 3A4) warfarin, terfenadin, calciumantag. Fluoxetin (2C9, 2C19, 2D6) Paroxetin (2D6)
17 Grapefrukt Grapefruktjuice hämmar CYP3A4 och p-glykoprotein Detta ökar biotillgängligheten och minskar clearance för en rad läkemedel, t.ex. immunosuppressiva 18 Rätt dos
18 Induktion Läkemedel Inaktiv metabolit Ingen/minskad effekt Läkemedel Aktiv metabolit Effekt Läkemedel Metabolit Alternativ metabolit Ökad Toxicitet Prodrug Aktiv substans Ökad Effekt
19 Inducerare, ofta 2-3 v till maximal effekt Fenobarbital- fenemal (2B) Dexametason (2D6) Karbamazepin Tegretol (bl a 3A4) Johannesört (2C9, 2C19,3A4) Kolgrillad mat (1A2) Tobaksrök (1A2) Kroniskt alkoholintag (2E1)
20 Rökning och olanzapindos 100 Underhållsdos olanzapin 10 1 Män, icke-rökare Män, rökare Kvinnor, icke-rökare Kvinnor, rökare 0,1 J Clin Psychopharmacol 2003;23: Rätt dos
21 Farmakokinetiska interaktioner - Utsöndring Biliär utsöndring: Verapamil (Isoptin) - digoxin (Lanacrist) biliär eliminering, p.g.a. hämning av PGP
22 Farmakokinetiska interaktioner - Utsöndring Renal utsöndring: Spironolakton (Aldactone) tubulär sekretion av digoxin Probenecid (Probecid) tubulär sekretion av penicillin salicylater tubulär sekretion av metotrexat NSAID litium, metotrexat m.fl. utsöndring p.g.a hämmad PGE2 syntes ledande till minskat renalt blodflöde och sänkt GFR
23 TDM Terapeutiskt intervall Koncentrationsområde inom vilket god klinisk effekt och acceptabla biverkningar kan förväntas
24 Förutsättningar för TDM (1) Dokumenterat samband mellan läkemedlets plasmakoncentration och dess effekt/biverkningar Stor interindividuell variation i läkemedlets omsättning
25 Förutsättningar för TDM (2) Vedertaget terapeutiskt konc. intervall fastställt samband mellan S-konc och effekt / biverkningar Provet taget vid koncentrationsjämvikt Nås efter 4-5 halveringstider Provet taget som dalvärde Precis före nästa dos
26 Koncentration - effekt "Terapeutiskt intervall" Andel patienter 100% 50% Effekt Biverkningar 0% Läkemedelskoncentration
27 Terapeutiskt fönster 100% Effekt 50% 0% log läkemedelskoncentration
28 Varför varierar läkemedels- omsättningen mellan individer? Varierande funktion hos njurar och lever Farmakokinetiska läkemedelsinteraktioner Genetiskt betingad variabilitet i läkemedelsmetabolism (CYP, NAT)
29 Renal elimination Viktiga frågor vid läkemedelsbehandling: A) Har patienten nedsatt njurfunktion? B) Har läkemedlet signifikant renal utsöndring? A+B ger ökad Steady State koncentration och förlängd T 1/2 C) Smal terapeutisk bredd? digoxin
30 Konc. (um) Lamotrigin Dos, mg per dygn
31 Lamotrigin, 116 vuxna patienter Konc. (um) Valproat Karbamazepin Dos, mg per dygn
32 Risperidon konc (nm) dygnsdos (mg)
33 TDM - Vilka läkemedelsgrupper? Aminoglykosider och vankomycin Hjärtfarmaka: Digoxin Immunosuppressiva: Cyklosporin, takrolimus Cytostatika Antiepileptika: fenytoin, karbamazepin, valproat Antipsykotiska inkl. litium Antidepressiva Teofyllin HIV-läkemedel Warfarin
34 När TDM? Svårstyrda läkemedel Smalt terapeutiskt fönster Behandlingssvikt ej acceptabel Svårvärderad behandlingseffekt Problem med compliance Enklare metoder för utvärdering av effekt och biverkningar saknas
35 Se upp vid snävt terapeutiskt intervall! Monitorera effekter & biverkningar/s-konc. Ex. Warfarin Teofyllin Digoxin Fenytoin
36 Koncentrations-effektsamband saknas : Brett terapeutiskt fönster Totala konc. i plasma återspeglar inte konc. i målorganet (fri fraktion, vävnadsbindning) Många aktiva metaboliter Osäker analysmetod Toleransutveckling Irreversibel läkemedel-receptorinteraktion
37 Hur ta provet - tidpunkt Vanligen tas prov före dos nästa dos (dalvärde) och vid uppnådd jämviktsnivå. 100% 90% 80% Plasmakoncentration 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tid (dagar)
38 Interindividuell variation CyA whole blood conc (ng/ml) Hours post dose
39 Läkemedelsmissbruk Bensodiazepiner Opioider Dopingmedel Primärt urinprov!
40 Läkemedelsintoxikation Paracetamol - antidotbehandling Digoxin - antikroppar kan ges Teofyllin dialys Antiepileptika I övrigt sällan skäl till läkemedelsanalys - men ta gärna ett urinprov!
41 Detta skall framgå av remissen: Aktuellt läkemedel och dosering Frågeställning När inleddes behandlingen eller ändrades dosen? Tidpunkt för senaste dos Tidpunkt för provtagning 100% 90% 80% Plasmakoncentration 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tid (dagar)
42 Bra att ha med på remissen: Effekt/biverkningar? Andra läkemedel Vikt, S-kreatinin, ev. rökning
43 TDM huvudbudskap Värdefullt verktyg för uppföljning av behandlingen Lämpar sig bäst för problempatienter och vid behandling med svårstyrda läkemedel En adekvat ifylld remiss är avgörande för den medicinska bedömningen Fråga hur patienten mår innan Du betraktar läkemedelskoncentrationen som adekvat!
44 Databasen Sfinx Målet att inte varna för ofta, men ändå ge en säkrare läkemedelsbehandling Direktkoppling till datajournalen Strukturerad och validerad information med referenser Över interaktionstexter
45 SFINX - klassificering A-D A - saknar klinisk betydelse B - klinisk betydelse okänd/varierar C - kliniskt betydelsefull interaktion som kan hanteras (exv. dosjustering) D - kliniskt betydelsefull interaktion som bör undvikas
46 Klassificering av befintliga interaktioner
47 Farmakodynamiska interaktioner Databasen PHARAO: Risk för blödningar Risk för QT-förlängning och arytmi Risk för sedering Risk för ortostatism Risk för obstipation Risk för kramper Antikolinerga biverkningar Serotonerg effekt Nefrotoxicitet
48 Farmakodynamiska interaktioner Antikolinerga biverkningar Antipsykotika (fentiaziner): perfenazin (Trilafon), proklorperazin (Stemetil) Atypiska antipsykotika:. klozapin (Leponex), olanzapin (Zyprexa) Tricykliska antidepressiva: amitriptylin (Tryptizol), klomipramin (Anafranil) Antihistaminer: klemastin (Tavegyl), hydroxizin (Atarax), prometazin (Lergigan)
49 Farmakodynamiska interaktioner Ökad blödningsrisk ASA NSAID Warfarin SSRI
50 K-vitamin Warfarin verkar genom att minska bildningen av aktivt K- vitamin, som behövs för syntesen av koagulationsfaktorer Tillförsel av K-vitamin (spenat, broccoli etc.) motverkar warfarins effekt 53 Rätt dos
51 Farmakodynamiska interaktioner Läkemedel som kan ge hypotension Antidepressiva Nitrater Antihypertensiva Antipsykotika Antiparkinson-medel
52 Farmakodynamiska interaktioner Digoxin- hypokalemi/hyperkalcemi ökad risk för digitalis-intox Hyperkalemi: ACE-hämmare - kaliumsparande diuretika Hypoglykemi: Alkohol p.o. antidiabetika Njurpåverkan NSAID - ACE-hämmare, ARB; Glomerulär filtration
53 Läkemedelsbiverkning - definition en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel som inträffar vid doser som normalt används vid profylax, diagnos, behandling av sjukdomar eller för att påverka fysiologiska funktioner Läkemedelsverkets författningssamling, 1996:17
54 EU-lagstiftning-nyheter Även skadliga och oavsedda reaktioner p.g.a: Överdosering (jmf med produktresumé) Felanvändning (indikation, illegalt överkommet) Missbruk Medicineringsfel (förväxlingar, feladministrerat ) Exponering i arbetet Bristande effekt (spec. vacciner, antikonception)
55 3. LVFS 2012:14 biverkning: en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel allvarlig biverkning: leder till döden livshotande nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård leder till bestående eller allvarlig aktivitetsbegränsning eller funktionsnedsättning medfödd missbildning eller defekt
56 Biverkningar TYP A (augmented) relaterade till farmakologiska effekter dos/koncentrationsberoende vanliga ofta kända vid registrering kan reproduceras i försöksdjur ofta tydligt tidssamband ofta toleransutveckling förutsebara TYP B (bizarre) ej relaterade till farmakologiska effekter ingen uppenbar koppling till dos/koncentration ovanliga okända vid registrering inga välfungerande djurmodeller ofta fördröjt insjuknande ofta sensitisering oväntade
57 Biverkningsmekanismer 1. Typ A (augmented): Farmakodynamiska biverkningar. Betingas av verkningsmekanismen. Vanliga, dosberoende och vanligen reversibla vid utsättning. Toleransutveckling förekommer. exempel: muntorrhet tricykliska antidepressiva yrsel antihypertensiva läkemedel hypoglykemi insulin, SU blödning - warfarin
58 Farmakodynamisk effekt Ex tolterodin, ett antikolinergt läkemedel mot urininkontinens: Typ A muntorrhet Farmakokinetisk effekt Ex. läkemedelsinteraktion palpitationer förstoppning minskade urinträngningar Doseringseffekt...
59 Biverkningsmekanismer 2. Typ B (bizarre): Idiosynkratiska biverkningar. Ingen känd farmakologisk mekanism. Oförutsägbara. Sällsynta. Inget tydligt dosberoende. Ofta allvarliga, och av immunoallergisk typ. exempel: mucocutant syndrom av olika läkemedel rhabdomyolys statiner leverskada diklofenak agranulocytos - klozapin
60 Ampicillin-utlöst exantem hos >90% av alla patienter med mononukleos Typ B / Immunologi
61 Typ B / Toxikologi Genetiska markörer azatioprin (Imurel, immunhämmande) merkaptopurin cytotoxiska metaboliter Benmärgstoxicitet XO xantinoxidas TPMT tiopurinmetyltransferas inaktiva metaboliter
62 Läkemedelsbiverkningar - riskreduktion Typ A Typ B Patientfokus Behandlingsriktlinjer Dosjustering, information Preparatfokus Varningar Tillbakadragning Utsättning, Varning i journal
63 Biverkningar är vanliga! 5-10% av alla inläggningar på medicinklinik i Västvärlden kan relateras till någon form av läkemedelsbiverkan. * 3/4 av dessa är av typ A och skulle ofta kunna undvikas. * 1/4 är av typ B.
64 Allvarliga biverkningar av läkemedel är sällsynta Årlig risk att dö i Sverige Nivå Risk för biverkningar bland exponerade 1 De flesta läkemedel, placeboeffekter Hjärt/kärlsjd 1/10 Exantem av antibiotika Cancer 1/100 Ventrikelerosion av NSAID Bilolycka 1/1000 P-pillertrombos Mord 1/ Mjölksyraacidos av metformin Flygolycka 1/ Stevens-Johnsons syndrom av antiepileptika Blixtnedslag 1/
65 Utredning av misstänkta läkemedelsreaktioner Noggrann anamnes Aktuell och tidigare sjukdom Andra sjukdomar Läkemedelsbehandling Social situation och miljö Ärftlighet Klar uppfattning om tidsförloppet underlättar bedömning Status Vid kvarvarande hudförändring: tag foto och ev. biopsi!
66 Varningsmärkning glöm inte ATC-kod! Rutinerna ska vidare säkerställa att patientjournalen innehåller en markering som ger en varning om att en patient har visat intolerans eller har en överkänslighet som innebär en allvarlig risk för patientens liv eller hälsa. Markeringen ska göras på ett sådant sätt att den är lätt att uppmärksamma. SOSFS 2008:14
67 Var finns information om kända biverkningar? Av myndigheten godkänd text för ett läkemedel finns i Summary of Product Characteristics (SPC produktresumén), som går att nå via EMA (Europeiska läkemedelsverket)
68 Varifrån kommer kunskapen om läkemedelsbiverkningar? Interventionsstudier Kliniska prövningar Observationsstudier Spontanrapportering av individuella fall
69 Begränsad information om läkemedel vid godkännandet Få exponerade Selekterad population exponerad Ålder Kön Komorbiditet Andra läkemedel Kort behandlings-/uppföljningstid
70 När upptäcker vi biverkningarna? Biverkningsfrekvens 1:10 Mycket vanlig >1/10 1:100 Vanlig 1/10-1/100 1:1000 Mindre vanlig 1/100-1/1000 1: Sällsynt 1/1000-1/ : Mycket sällsynt <1/ : Okänt/ kan ej bedömas Antal exponerade 30 Före registrering Kliniska prövningar Observationsstudier Spontanrapportering (enskilda fall) 1: MJA 2004;181 (4):
71 LVFS 2012:14 Rapportering från hälso- och sjukvården 19 Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till Läkemedelsverket. Även misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras. Rapporterna ska lämnas elektroniskt på av Läkemedelsverket anvisat sätt. Rapporterna kan även i undantagsfall lämnas på annat sätt. Även de eventuella ytterligare uppgifter som behövs för utvärderingen av biverkningsrapporterna ska på begäran tillhandahållas Läkemedelsverket.
72 Vem ska rapportera? Läkare Tandläkare Sjuksköterskor 1 juli 2012 Apotekare / Farmaceuter Patienter/konsumenter? - egen rapportering från 2008,
73 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Märkning i bipacksedel och produktresumé fr. hösten -13 Läkemedel för vilka mer data kring ev. biverkningar behövs godkända efter 1/1-11 innehållande ny aktiv substans biologiska läkemedel; begränsad erfarenhet villkorligt godkännande; exceptionella förhållanden lm med beslut om ytterligare säkerhetsstudier efter godkännande
74 Sambandsbedömning Tidssamband Farmakologisk mekanism Interaktion (övriga läkemedel) Utsättning - Återinsättning
75 Fördelar med spontanrapportering Billigt - enkelt att administrera Omfattar alla läkemedel hela tiden Täcker hela populationer inklusive subgrupper Interfererar inte med förskrivningen Kan användas för vidare studier av allvarliga biverkningar, t.ex. av mekanismer Signalspaning kan snabbt fånga nya misstänkta biverkningar
76 Nackdelar med spontanrapportering Begränsad information för varje fall Svårt att fastställa kausalsamband Varierande rapportering Underrapportering Selektiv rapportering Kvantifiering svår-omöjlig
77 Biverkningsrapporter i Sverige
78 o och sjukvård/rapportera biverkningar /rutiner/ biverkningsrapportering fakta för förskrivare/blanketter Blanketter via TC
79 Vilka organ drabbas av biverkningar? Rapporteringsfrekvens för biverkningsrapporter till LV: 1. Huden 2. Allmänsymtom (trötthet, yrsel, feber etc.) 3. Blod- och benmärg 4. Centrala och perifera nervsystemen 5. GI-kanalen 6. Psykiatriska /psykiska symtom 7. Levern 8. Hjärta-kärl, muskler leder mm.
80 Vanliga läkemedelsbiverkningar Yrsel Dåsighet, trötthet Förstoppning Illamående Matleda Muntorrhet Försämrat minne, koncentrationssvårigheter Sömnstörning Miktionsproblem
81 Tänk läkemedel vid de fyra F:en : Försämrat allmäntillstånd Förändrade fysiologiska värden Förvirring Fall
82 Läkemedel med hög risk att orsaka problem Antikoagulantia ex. warfarin Antiepileptika Vissa antimykotika/antibiotika ex. flukonazol, ciprofloxacin NSAID Hög risk vid nedsatt njurfunktion/intorkning: Metformin ACE-hämmare Angiotensin II-receptorblockerare NSAID Digoxin
83 Vad leder rapportering till? Ökad kunskap om biverkningar. Ändringar i SPC / FASS. Information till hälso- och sjukvården och allmänheten. Risk/nyttabedömning. Begränsad användning. Indragning av läkemedel.
84 Typ B / Allmänt Exempel på indragna läkemedel Cerivastatin (Lipobay ) Cisaprid (Prepulsid ) Nefazodon (Nefadar ) rhabdomyolys QT-förlängning, TdP hepatotoxicitet /Rofecoxib (Vioxx ) /kardiovaskulär risk
85 Läkarens roll i läkemedelssäkerhetsarbetet Behandlingsnytta > behandlingsrisk Individualisera läkemedelsbehandlingen Lägsta effektiva dos Tydliga instruktioner och ordinationer Monitorera effekter och biverkningar och ev. konc. Ompröva behandlingen regelbundet Rapportera misstänkta biverkningar Informationsöverföring i vårdkedjan
86 Enkel läkemedelsgenomgång En vårdgivare ska erbjuda patienter >75 år och som är ordinerade >5 läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid 1. besök hos läkare i öppen vård 2. inskrivning i sluten vård 3. påbörjad hemsjukvård och 4. inflyttning i särskilt boende 5. en gång per år i särskilt boende eller hemsjukvård Ska även erbjudas patienter med (misstanke om) läkemedelsrelaterade problem
87 Enkel läkemedelsgenomgång vilka läkemedel är patienten ordinerad och varför vilka av dessa läkemedel använder patienten vilka övriga läkemedel använder patienten Läkaren ska kontrollera om läkemedelslistan är korrekt, samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker (SOSFS 2012:9)
88 Fördjupad läkemedelsgenomgång Finns indikation för läkemedlet? Värdera behandlingseffekten Bedöma doseringen av läkemedlet i förhållande till patientens fysiologiska funktioner Utvärdera om risken för biverkningar eller interaktioner är större än nyttan med läkemedlet Värdera nyttan med läkemedlet i förhållande till patientens övriga läkemedel och behandlingar. och fundera över eventuell underbehandling!
89 Läkemedelsberättelsen vilka ordinationer har ändrats vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen har vidtagits orsakerna till de vidtagna åtgärderna i journalen även målen för läkemedelsbehandlingen när ska uppföljningen av behandlingen göras vilken vårdgivare eller vårdenhet ska ansvara för uppföljningen
Många läkemedel samtidigt:
Läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt eller potentiellt hindrar/interagerar
Läs merEU-lagstiftning-nyheter
Farmakovigilans Läkemedelsrelaterade problem Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Vetenskapen och aktiviteterna relaterade till att identifiera, bedöma, förstå och motverka biverkningar eller andra
Läs merLäkemedelsrelaterade problem
Läkemedelsrelaterade problem Jaran Eriksen Jaran.eriksen@ki.se Karin Söderberg Löfdal & Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Översikt Bakgrund Läkemedelsinteraktioner Olika mekanismer Janusmed interaktioner
Läs merEU-definition. Farmakovigilans. Klinisk Farmakologi (WHO 2002) Biverkning WHOs definition (Eng: adverse drug reaction) Läkemedelsrelaterade problem
Farmakovigilans Läkemedelsrelaterade problem Eng: drug-related problem(s) Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Vetenskapen och aktiviteterna relaterade till att identifiera, bedöma, förstå och motverka
Läs merEU-lagstiftning-nyheter
Läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt eller
Läs merLäkemedelsrelaterade problem
Läkemedelsrelaterade problem Karin Söderberg Löfdal & Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Läkemedelsrelaterade problem En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt
Läs merFörsämrat allmäntillstånd Förändrade fysiologiska värden Förvirring Fall
Läkemedelsbiverkningar är vanliga Läkemedelsrelaterade problem Eng: drug-related problem(s) Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Drygt åtta procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus orsakas
Läs merAtt följa upp läkemedelsbeh.
Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att
Läs merLäkemedelsinteraktioner. Doc. Carl-Olav Stiller Avd för Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna
Läkemedelsinteraktioner Doc. Carl-Olav Stiller Avd för Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna Många läkemedel ökar risken för 1. Biverkningar Antalet läkemedel är den viktigaste enskilda
Läs merBiverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet
Biverkningsrapportering i teori och praktik 2016-03-18 Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Varför ny organisation? Ny farmakovigilanslagstiftning 1 juli 2012 initierad
Läs merAtt följa upp läkemedelsbeh.
Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner
Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner Karin Söderberg Löfdal Specialistläkare, Med Dr Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar Ylva Böttiger, leg läk Klin farm avd, Karolinska Univ.sjukhuset Vad ni skall ha med er till lunchen (och kanske längre...) Biverkningar är ett stort problem inom vården! Vi läkare
Läs merAtt följa upp läkemedelsbehandling
Att följa upp läkemedelsbehandling Karin Söderberg Löfdal Specialistläkare, Med Dr Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Att följa upp läkemedelsbehandling Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder
Läs mer2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar Karin Söderberg Löfdal Avd. för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Risker med läkemedel Biverkningar är vanliga! 5-10% av alla inläggningar på medicinklinik i
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merFarmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6
Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6 Stefan Mejyr Informationssjuksköt. (f.d biverkningshandläggare) Läkemedelsverkets Regionala Centra Avd. för Klinisk
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merFarmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6
Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6 Stefan Mejyr Informationssjuksköt. (f.d biverkningshandläggare) Läkemedelsverkets Regionala Centra Avd. för Klinisk
Läs merRätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi
Rätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi Poisons in small doses are the best medicines; and useful medicines in too large doses are poisonous Dr.
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs mer1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital
Läs mer2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK16V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 7 april 2017 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merAtt dosera läkemedel vid njursvikt
20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/8 Tentamen DX5 160511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 21 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering/studiegranskning. MEQ = max 15 p, dina poäng Om vi efterfrågar
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merEllen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län
X Lathund för kliniskt betydelsefulla interaktioner Uppdaterad version 2018-08-30 Sammanställd av Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i
Läs merNaturläkemedel/Växtbaserade läkemedel. Interaktioner. apotekare Jolanta Wågström Läkemedelsrådet Område Läkemedel
Naturläkemedel/Växtbaserade läkemedel Interaktioner apotekare Jolanta Wågström jolanta.wagstrom@skane.se Användningen av naturläkemedel/kosttillskott är omfattande Kunskapsläget är begränsat Bruk av naturläkemedel
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar Ylva Böttiger, leg läk Klin farm avd, Karolinska Univ.sjukhuset Risker med läkemedel Otillräcklig effekt Biverkningar Förgiftning vid överdos Tillvänjning och missbruk Missbildningar
Läs merMöjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Läs merLäkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper
Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare
Läs merLÄKEMEDELS- INTERAKTIONER
LÄKEMEDELS- INTERAKTIONER Magnus Axelsson Klinisk farmakologi Vad är en interaktion? När ett läkemedel naturmedel drog livsmedel förändrar ett läkemedels effekter och bieffekter genom påverkan på dess
Läs merCa 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare
Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1 Tentamen DX5 170511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 17 frågor. Skriv svaren efter frågan. Vid platsbrist fortsätt på baksidan. Lycka till! MEQ = max 15 p, dina poäng 2 3 1. a) Varför
Läs merEllen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län
X Lathund för kliniskt betydelsefulla interaktioner Uppdaterad version 2019-08-30 Sammanställd av Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i
Läs merCa dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare
Martin Bäckström Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merXenobiotikas öde i organismen
Xenobiotikas öde i organismen Eva Lindström, univ.lektor Avdelningen för Läkemedelsforskning/Farmakologi Eva.Lindstrom@liu.se Xenobiotikas öde i organismen (farmakokinetik) Xenobiotika främmande substans
Läs merDos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.
Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merLäkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; LVFS 2012:14 Utkom från
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/9 Tentamen DX5 161212 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 19 frågor. Skriv svaren efter frågan. MEQ = max 15 p, dina poäng Vid platsbrist fortsätt på baksidan. Lycka till! 2/9 3/9 1. a)
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merLäkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
Läs merRätt dos? Att börja behandla. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi
Rätt dos? Att börja behandla Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi Poisons in small doses are the best medicines; and useful medicines in too large doses are poisonous Dr. William Withering (1741-1799)
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merProvmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 17 november 2017 Tid: 3 tim
Läs merAmning och läkemedel. Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland
Amning och läkemedel Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland Innehåll Faktorer som påverkar om ett läkemedel kan användas under amning eller ej Amningskategorier i FASS Exempel på
Läs merLäkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;
Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; beslutade den xxxx. LVFS 2012:XX Utkom från trycket den Läkemedelsverket föreskriver 1 med stöd av 4 kap. 6-7 samt 10 kap. 5 läkemedelsförordningen
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merLäkemedel och äldre. Doc Carl-Olav Stiller Klin farm Karolinska Universitetssjukhuset
Läkemedel och äldre Doc Carl-Olav Stiller Klin farm Karolinska Universitetssjukhuset Farmakodynamik hos äldre Ökad känslighet i hjärnan redan innan läkemedel ges Trötthet, förvirring, avtrubbning, svårigheter
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs mer1 filmdragerad tablett innehåller 105 mg extrakt (som torrt extrakt, raffinerat) av Ginkgo biloba L., folium (ginkgo), motsvarande:
PRODUKTRESUMÉ 1 / 6 1. LÄKEMEDLETS NAMN Bio-Biloba, filmdragerade tabletter. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 filmdragerad tablett innehåller 105 mg extrakt (som torrt extrakt, raffinerat)
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs mer2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 17 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 18 november 2016 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516050 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merFASS självstudiekurs - Test
FASS självstudiekurs - Test 1. Var finner man information om vilka biverkningar som ska rapporteras? A) På blanketten som finns sist i Fass. B) I avsnittet "Rapportering av biverkningar". C) I avsnittet
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merNjurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare
Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merSVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl
Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt
Läs merTentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Läs merVenösa och ischemiska bensår hos patienter med zinkbrist. Acrodermatitis enteropathica.
Solvezink BioPhausia Brustablett 45 mg Zn2+ (vita, runda, 18 mm) För läkning av bensår Aktiv substans: Zinksulfat, vattenfri ATC-kod: A12CB01 Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen FASS-text: Denna
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merLäkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning
Läkemedelsmetabolism en introduktion Eva Brittebo Inst farmaceutisk biovetenskap Kursmål för läkemedelsmetabolism - de viktigaste metaboliska reaktionerna, samt metabolismens betydelse för ett läkemedels
Läs merLäkemedelsinteraktioner
Läkemedelsinteraktioner Peter Höglund USiL Termin 7, 6 mars 2009 Läkemedelsinteraktioner Mellan läkemedel Drug-drug interactions Mellan läkemedel och naturläkemedel eller födokomponenter Drug-herb interactions
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merTDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
TDM och Epilepsi Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 TDM (Therapeutic Drug Monitoring) Mätning - och upprätthållande av - läkemedelskoncentration i
Läs merLäkemedelsinteraktioner med inriktning psykiatri
Läkemedelsinteraktioner med inriktning psykiatri Marja-Liisa Dahl Överläkare, professor Klinisk farmakologi, Karolinska Institutet/Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för psykiatri 2017-04-26
Läs merDELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16
DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 3 Medicinsk vetenskap I Delkurs 3 OM112A Datum: 2014-01-16 Maxpoäng: DEL A + B = 40p Godkänt (68%):
Läs merRekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive
Läs merIntroduktion till farmakokinetik
Introduktion till farmakokinetik FSL HT14 Michael Ashton Enheten för farmakokine;k och läkemedelsmetabolism Sek;onen för farmakologi Farmakokinetik Pharmacon [grek.] läkemedel/ört Kinetikos [grek.] (kroppar
Läs merEn tablett innehåller 10 mg loratadin. Hjälpämnen med känd effekt: mängden laktosmonohydrat i en 10 mg loratadintablett är 75 mg.
PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Loratadin Apofri 10 mg tabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller 10 mg loratadin. Hjälpämnen med känd effekt: mängden laktosmonohydrat
Läs merFASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015
FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens
Läs merLäkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas
Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation Eva Wikström Jonsson överläkare, docent Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Jäv Klinisk farmakologi, Karolinska
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad
Läs mer