Future Transport. med Nationell. Future Transport. Norges nya samferdselminister om utbyggnad av infrastrukturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Future Transport. med Nationell. Future Transport. Norges nya samferdselminister om utbyggnad av infrastrukturen"

Transkript

1 Future Transport Kundtidning för Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport Nr Future Transport Norges nya samferdselminister om utbyggnad av infrastrukturen Malm och Saxton leder nya trafikmyndigheterna På upploppet med Nationell transportplan KONFERENSPROGRAM LOGISTIK OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

2 LEDARE Ett politiskt perspektiv på snön Vintern håller Sverige i ett fast grepp. I skrivande stund är det en gnistrande kall vinterdag i Jönköping. Snön täcker för ovanlighetens skull hela landet och så har det varit vecka ut och vecka in. Väder och vind tycks alltid vara ett intressant ämne. Så intressant att snön nyligen blev en fråga för regeringen och ett slagträ i den politiska debatten om satsningar på infrastruktur. Oppositionen anser att regeringen inte lagt tillräckligt mycket pengar på snöröjning av vägar och järnvägar. Och regeringen föga överraskande skyller på den förra regeringen. Det har varit brist på pengar på underhållssidan under lång tid, sa Åsa Torstensson med tydligt hänvisning till hur dåligt socialdemokraterna skötte sin uppgift när de var i regeringsställning. I mars, när vintern börjar lida mot sitt slut, ska regeringen fatta beslut om hur pengarna till trafikinfrastruktur ska fördelas under I det här numret av Future Transport Nordic Rail News har vi tittat närmare på några av remissvaren på den nationella transportplanen. Det är spännande läsning och precis som i politikens värld är synpunkterna många. Men det finns gemensamma nämnare: behovet av underhåll och nyinvesteringar är stort på både järnvägar och vägar i Sverige idag, skriver både företag, kommuner och organisationer. Det är ett behov lika stort i januari som i augusti. Slutligen vill jag gärna hälsa dig välkommen till konferensen Logistik och Samhällsutveckling april i Jönköping. Konferensen är en del av Elmia Future Transport och fokus ligger precis som namnet antyder på vikten av smarta logistiska lösningar som ger hög samhällsnytta. Mer om konferensen hittar du på sidorna Trevlig läsning! Jörgen Nyström, projektledare Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport Future Transport Nordic Rail News Nr ges ut av Elmia och är en registrerad posttidning för mässorna Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport. Ansvarig utgivare: Jörgen Nyström Produktion: Mediaspjuth AB, Foto förstasidan: Shutterstock Tryck: NRS Tryckeri Distribueras till kundregister via post. Upplaga: Future Transport

3 Future Transport 10 Innehåll Foto: Future Imagebank 6 14 Foto: Magnus Pajnert, Göteborgs Hamn Foto: Shutterstock 12 Foto: Trenitalia 4 Trafikverket och Trafikanalys i startgroparna 6 Beslut närmar sig om svenska infrastruktursatsningar 8 Ny samferdselminister i Norge 9 EU-ordförandeskapet i backspegeln 10 Nordiska länderna vill minska utsläppen av växthusgaser 12 För och emot svenska höghastighetsbanor 14 Stora investeringar i italienskt höghastighetsnät 16 Projektet Gröna Korridorer ett steg närmare förverkligande 17 Förbättrad logistik nyckelfråga för Ikea 18 Öresundståg prisade för Sydtaxan 19 Gästkrönika: Logistikkonsult Pär Sandström 20 Konferensprogram Logistik och Samhällsutveckling Future Transport 3

4 TRANSPORTSEKTOR I FÖRÄNDRING Malm tar täten PÅ Trafikverket När Trafikverket startas i april står Gunnar Malm vid rodret. Efter många år i branschen ser han fram emot hopslagningen av de statliga transportverken. Jag tycker att det är klokt att man slutar att tänka i trafikslag och i stället i första hand ser till vad som är bäst för trafikanten och transportören, säger han. Gunnar Malm har lång erfarenhet av transportbranschen, bland annat som vd för ASG, ekonomi- och finansdirektör samt ställföreträdande generaldirektör för SJ och, sedan 2008, vd för Arlandabanan Infrastructure. Sedan i höstas är han särskild utredare för organisationskommittén för Trafikverket och blev i slutet av december utsedd till generaldirektör för detsamma. Gunnar har ett digert arbete framför sig och jag är fullständigt övertygad om att han kommer att göra ett utmärkt arbete, sa infrastrukturminister Åsa Torstensson i ett uttalande när utnämningen var klar. När Trafikverket drar igång 1 april tar man över verksamheterna vid Banverket och Vägverket samt delar av Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Gunnar Malm ser fram emot att dra igång något helt nytt. Det är väldigt intressant att få vara med och bygga någonting helt från början. Nu är den stora utmaningen att få allt att fungera som det ska från start. Bildar man så här stora verk är det klart att det finns svårigheter av praktisk natur. Vi har kontroll över läget, men man måste vara ödmjuk inför problem som kan uppstå, menar han. Huvudfrågan, till en början, är att organisera arbetet med att bedriva transportfrågorna övergripande. Men man kommer även att jobba för att effektivisera drift och underhåll samt investeringar. Trafikverket kommer att svara för cirka en tredjedel av anläggningsbranschen i Sverige och köpa in tjänster för runt 35 miljarder kronor per år. Vår ambition här är att bidra till en effektivisering av hela anläggningsbranschen, säger Malm och fortsätter: Jag hoppas också att vi kan bidra till en bra samhällsutveckling genom att vi får en ännu bättre dialog med kommuner, regioner och näringsliv och på så sätt får till än mer ändamålsenliga lösningar. Dessutom hoppas jag att vi kan utveckla kvaliteten i väg- och järnvägsystemen. Som chef för Trafikverket kommer Malm att ansvara för runt anställda och en budget på cirka 40 miljarder kronor. Text: Karin Marks Gunnar Malm blir generaldirektör och chef för det nya Trafikverket. Finlands nya Trafikverk sjösatt Första januari 2010 startade verksamheten i Finlands nybildade Trafikverk. Syftet är bland annat att få en helhetssyn på transportsystemet, oberoende av transportform och organisationsgränser. Liksom kommande förenande i Sverige har flera statliga verk i Finland slagits ihop till ett samlat Trafikverk: Vägförvaltningens centralförvaltning, Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverkets farledsfunktioner. Samtidigt bildades också Trafiksäkerhetsverket genom sammanslagning av Fordonsförvaltningscentralen, Luftfartsförvaltningen, Järnvägsverket och Sjöfartsverkets sjösäkerhetsfunktioner. Målet är ett mer effektivt och heltäckande trafikpolitiskt beredningsarbete och att trafiksystemen ska ses som en helhet i stället för att som tidigare granska olika trafikleder och trafikformer var för sig. Huvuduppgiften blir framför allt att underhålla och utveckla det befintliga trafiknätet. Det nya Trafikverket har cirka 700 anställda. Generaldirektör är Juhani Tervala. 4 Future Transport

5 TRANSPORTSEKTOR I FÖRÄNDRING Saxton leder Trafikanalys Första april bildas nya myndigheten Trafikanalys, med uppdrag att utvärdera och analysera frågor inom hela transportområdet. Generaldirektör blir Brita Saxton, nuvarande generaldirektör för SIKA, som avvecklas 31 mars. Det blir en nystart för hela transportpolitiken. I ett sådant läge är det väldigt inspirerande att gå in, säger hon. Efter att ha arbetat med allmänna tillväxtfrågor under tio år kom Brita Saxton tillbaka till transportpolitiken förra våren, som generaldirektör för SIKA. Sedan dess har hon också fungerat som särskild utredare av Trafikanalys och går i vår in som generaldirektör för den nya myndigheten. Jag tror att vi nu kan bli tydligare och effektivare. Det kommer att bli en klarare uppdelning på vad som ska göras i myndighetsform respektive bolagsform i och med att det samtidigt sker ett antal bolagiseringar. Jag hoppas att det då ska bli tydligare vem som gör vad och hur det offentliga ansvaret ser ut, säger Saxton. Under våren ska Näringsdepartementet och Trafikanalys tillsammans utforma en första verksamhetsplan. Bland annat riktar man då blickarna ut mot Europa. Det är viktigt att titta på vilka frågor på den europeiska agendan som betyder mest ur ett svenskt perspektiv och hur vi ska förhålla oss till dessa. Det sker förändringar inom området också i resten av Europa just nu, dessutom suddas gränserna alltmer ut när transportpolitiken blir mer och mer europeisk, säger Saxton och framhåller vikten för Sverige att vara proaktiv i europapolitiken. Med vårt geografiska läge är det oerhört viktigt hur den europeiska transportpolitiken utformas och följs upp. Där tror jag att vi måste titta runt hörnet och se vad som är på gång, skapa ett svenskt förhållningssätt till vad som kan komma. Brita Saxton tar steget från generaldirektör för SIKA till generaldirektör för nya myndigheten Trafikanalys. Den nya myndighetsstrukturen, med fokus på Trafikverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys, blir en styrningsutmaning för regeringen, men Brita Saxton tror att det kommer att fungera bra. Att det kommer att förändra transportsverige i en positiv riktning. Vi kommer att vända och vrida på allt, för att se vad som kan utvecklas och avvecklas. Trafikanalys roll är till stor del att öka kunskapsinnehållet i systemet, att testa att det man gör verkligen vilar på vedertagen kunskap. Det handlar om allt ifrån omvärldsanalys till utvärderingar av olika saker som gjorts i Sverige, säger hon. Andra konkreta uppgifter på agendan är att utreda hur den nya planeringsprocessen för planering av infrastrukturen bör gå till, samt hur man på ett bra och meningsfullt sätt ska följa upp de nya mål som sätts upp. Dessutom tar Trafikanalys över statistikproduktionen från SIKA. Här finns mycket att göra, bland annat att öka relevansen och nyttan av statistiken och verkligen använda den som kunskapsunderlag, säger Saxton och avslutar: Allt känns väldigt spännande just nu. Jag tror att de nya myndigheterna kommer att bidra till förbättrade och effektivare transporter för medborgare och näringsliv. Text: Karin Marks Foto: PER-ANDERS HURTIGH, FUTURE IMAGEBANK Future Transport 5

6 INFRASTRUKTUR I NORDEN transportplanen Om bara några veckor fattar Sveriges regering beslut om vilka satsningar som ska göras på infrastrukturen Bland kommuner, organisationer och näringsliv går åsikterna bitvis vitt isär om hur de tycker regeringen ska prioritera. Å andra sidan är många rörande överens om att anslagsramen inte räcker till och att det dröjer för länge innan viktiga infrastrukturprojekt påbörjas. Det framgår av den stora remisskörden. Arbetet med åtgärdsplaneringen är nu inne på upploppet och i mars ska regeringen sätta ner foten. Under hösten var trafikverkens gemensamma förslag till nationell plan för transportsystemet och de 21 länsplansförslagen ute på samråd. Sedan november pågår arbetet inom Näringsdepartementet att väga samman underlagen och fundera på synpunkterna i remissvaren. Och synpunkterna är många. Genomgående i flera yttranden är att man är positiv till att trafikverken jobbat fram ett gemensamt förslag. Det bidrar till att begreppet hela resan kan omsättas i praktiken även vad gäller infrastrukturplanering, skriver till exempel Svensk Kollektivtrafik. Arbetssättet får också beröm. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tycker att öppenheten som präglat planeringsarbetet är positiv, och önskar att man ska fortsätta utveckla den processen för att få en ännu bättre samverkan mellan nationell och regional nivå i framtiden. Göteborgs Hamn ger en eloge för sättet att i dialogform processa fram planen. Att näringslivet har fått möjlighet att komma med synpunkter längs vägen, anser de är mycket bra. Vi hoppas att det nya Trafikverket kommer att fortsätta med detta arbetssätt, men inte bara när det gäller den nationella transportplanen, utan även i andra sammanhang, säger Fredrik Andersson, projektledare på avdelningen Port Development and Sustainability, Göteborgs Hamn. Enligt göteborgs hamn innehåller trafikverkens förslag flera viktiga satsningar med koppling till företagets verksamhet. Ambitionen är lovvärd, men samtidigt anser de att det är flera viktiga projekt som ligger alldeles för långt fram i tiden. Det gäller inte minst ytterligare en Marieholmsbro, som man anser borde prioriteras. Göteborgs Hamn påpekar att hamnen har en särställning vad gäller godsflödet till och från Sverige. Företagets målsättning är att fördubbla godsmängden på järnväg och trycket på hamnbanan blir då ännu högre. Dessutom är sårbarheten stor med enbart en bro. I trafikverkens förslag ska Marieholmsbron börja byggas först Istället borde den vara klar senast 2014, det är en viktig markering för oss, säger Fredrik Andersson. Även Näringslivets Transportråd stryker under betydelsen av en ny Marieholmsbro och vill även se dubbelspår på hamnbanan till Göteborgs Hamn. Det är en riksangelägenhet, stryker rådet under och pekar också på den centrala betydelsen av att dubbelspår byggs mellan Hallsberg Mjölby för ökad kapacitet för godstrafiken. Ytterligare en riksangelägenhet anser man vara investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan väster om Vänern. Precis som Göteborgs Hamn anser rådet att många viktiga satsningar ligger för sent i planen. Avgörande, enligt Näringslivets Transportråd, är att den ekonomiska ramen som regeringen angivit inte räcker till med tanke på de stora transportbehov svenskt näringsliv har. Anslagsramen bör höjas med 15 procent, vilket är ett investeringsförslag som redovisas i trafikverkens transportplan. Det är en uppfattning som framkommer i en lång rad remissyttranden. SKL skriver bland annat att de ekonomiska resurserna som reserverats i planen inte är tillräckliga. Dessutom anser SKL att infrastrukturanslagen bör indexuppräknas i samma takt som kostnadsökningen. Andra synpunkter SKL för fram rör kalkylerna som ligger till grund för transportplanen. SKL menar att de samhällsekonomiska kalkylerna bör vägas samman med de samlade effektbedömningarna. Kalkylerna är enligt organisationen bristfälliga till exempel när det gäller intrång, lokaliseringseffekter och vissa arbetsmarknadseffekter. Branschföreningen Tågoperatörerna är besviken över att det satsas mer på vägar än järnvägar i planförslaget. Man påpekar att person- och godstransporterna på järnväg har vuxit kraftigt de senaste åren. Därför anser man att de föreslagna åtgärderna inte stöder en fortsatt långsiktig tillväxt. Dessutom konstaterar föreningen att flera angelägna nyinvesteringar på järnvägsområdet inte finns med i planen alls, eller ligger väldigt sent. Enligt Branschföreningen Tågoperatörerna måste miniminivån på nyinvesteringar öka rejält. Inte ens den högre +15-nivån räcker till. Även Svensk Kollektivtrafik pekar i sitt remissyttrande på att investeringarna i spår är alltför låga i trafikverkens förslag. Svensk Kollektivtrafik och Branschföreningen Tågoperatörerna står bakom Fördubblingsprojektet, vars mål är att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas till år Här spelar infrastrukturen en mycket viktig roll. Svensk Kollektivtrafik skriver i sitt remissyttrande att nivåerna för drift och underhåll för både väg och järnväg är acceptabla, men alltså att betydligt mer resurser borde läggas på nyinvesteringar på järnväg. Text: MARIA LARSSON Foto: DAN HOLMQVIST, GÖTEBORGS HAMN 6 Future Transport

7 INFRASTRUKTUR I NORDEN snart i hamn Göteborgs Hamn är av stor betydelse för godstransporter till och från Sverige. Frakten med hamnens godspendlar på järnväg ökar i omfattning, men för att mer gods ska kunna flyttas över till järnväg måste byggnationen av en ny Marieholmsbro prioriteras. Det skriver Göteborgs Hamn i sitt remissyttrande av den nationella transportplanen. Åtgärdsplaneringen i siffror Den totala statliga ramen omfattar 417 miljarder kronor. 200 miljarder avsätts för underhåll och drift av statliga vägar och järnvägar. Av de resterande 217 miljarderna läggs 183,9 miljarder på att utveckla det nationella transportsystemet och 33,1 miljarder i länsplanerna. Ovanpå detta föreslås att banavgifterna höjs kraftigt, vilket ger 15,6 miljarder till kassan. Ytterligare medel räknar man kommer in via medfinansiering från kommunala och privata intressen (15,2 miljarder), samt brukaravgifter eller trängselskatt (30,7 miljarder). Utveckling av transportsystemet 183,9 Drift och underhåll 200 Regionala länsplanerna 33,1 Kommunala och privata intressen 15,2 Banavgifter 15,6 Brukaravgifter 30,7 Future Transport 7

8 INFRASTRUKTUR I NORDEN Rutinerade Magnhild Meltveit Kleppa (Senterpartiet) har tagit över som ny samferdselminister i Norge. Hennes fokus ligger nu på genomförandet av den nationella transportplanen. Norges samferdselminister om stora satsningar: Jag vill göra landet mindre Löftena är många i Norges Nasjonal transportplan (NTP). Enligt nya samferdselminister Magnhild Meltveit Kleppa är målen att, genom en rad satsningar, göra landet tryggare, mer miljövänligt och mindre. Ju kortare avstånden blir och ju bättre landet knyts samman desto enklare blir vardagen för folk. Magnhild Meltveit Kleppa (Senterpartiet) har arbetat inom politiken i 30 år, varav de senaste 16 i Stortinget och som statsråd på olika departement. September 2009 tillträdde hon posten som samferdselminister, med ansvar för politiken kring gods- och persontransporter, telekommunikation och posttjänster. En stor uppgift framöver är genomförandet av den nya transportplanen som regeringen beslutat om och som sträcker sig fram till Det är en ambitiös plan och jag känner ansvar för att den blir uppfylld. Vi kommer att satsa drygt 320 miljarder norska kronor på transport och trafik de närmaste tio åren. Vi tar ett stort tag för vägar och järnvägar, sätter in stora resurser för att få ned antalet dödade och skadade i trafiken och vrider transportpolitiken i en grön riktning, sa Meltveit Kleppa när hon medverkade på Logistikkdagen i Stavanger i november Samferdselministern lyfter fram vikten av satsningar som gynnar näringslivet. De långa avstånden gör att näringslivet i Norge har mycket högre transport- och logistikkostnader än andra jämförbara länder. Skillnaderna är självklart inte möjliga att ta bort helt, men vi jobbar för att jämna ut kostnadsskillnaderna över landet så mycket som möjligt så att vi får ett konkurrensmässigt näringsliv över hela landet, säger hon och berättar att man bland annat gör stora satsningar på att bygga bort flaskhalsar. Förutom bättre framkomlighet ska näringslivets konkurrenskraft stärkas genom bland annat minskade avståndskostnader och rationell konkurrens mellan de olika transportslagen. Tanken är att mesta möjliga gods ska flyttas från väg till sjö och järnväg. En stor utmaning är dock det starkt kuperade landskapet i vissa områden. Den dramatiska topografin försvårar också för planerna på höghastighetsbanor i landet. Visserligen visade utredningen som gjordes inför transportplanen att en byggnation är fullt möjlig, men att den skulle bli mycket kostsam. Bara planläggningen av spårsträckningen beräknas kosta flera miljarder. Därutöver kommer sedan höga byggkostnader. Jernbaneverket arbetar just nu med uppdraget att ytterligare utreda konsekvenser och möjligheter som olika lösningar med höghastighetsbanor kan ge. Vi behöver mer kunskap om höghastighetsbanor och måste ta fram ett eget norskt transportkoncept innan vi kan fatta slutgiltigt beslut i frågan. Utredningarna får visa om det är ett realistiskt mål, säger Meltveit Kleppa i ett uttalande. Även om stora resurser läggs på höghastighetsbanor ses utbyggnaden av InterCity-spåren som mycket viktig, försäkrar Meltveit Kleppa. När det gäller järnvägen är den viktigaste posten på investeringssidan de närmaste åren utbyggnaden av dubbelspår på de belastade sträckorna mellan Skien, Halden och Lillehammer. Ett steg i satsningen att göra Norge mindre. I de mest folkrika områdena ska vi bygga järnväg och bidra till omläggning av persontransport från personbil till kollektiva transportmedel, cykel och gång. En klokt planlagd och utbyggd InterCity-triangel kommer dessutom att vara helt nödvändig om vi i framtiden ska bygga ett höghastighetsnät, menar Meltveit Kleppa. I de stora städerna finns också planer på att införa någon form av trängselskatt. Man har tittat på erfarenheterna av systemet i Stockholm och bland andra Näringslivets Huvudorganisation, NHO, är mycket positiv till ett liknande system i Norge. Förhållandena på landsbygden skiljer sig avsevärt mot städerna. Där är vägen ofta det enda alternativet. I NTP finns förslag på åtgärder som förväntas minska restiderna på riksvägarna markant. Det är viktigt att se väg, järnväg och hamnar i ett gemensamt perspektiv. På de platser där järnvägen inte är en bra lösning ska satsningarna på vägar ökas. Det är viktigt att lägga rätt resurser på rätt ställe och i rätt tid. Vårt mål de närmaste tio åren är överlag att använda mer pengar och vi ska använda dem mer effektivt, säger Magnhild Meltveit Kleppa. Text: Karin Marks Foto: Scanpix/Statsministerens kontor 8 Future Transport

9 EU regeringen Nöjd med ordförandeskapet men får kritik från oppositionen Det svenska EU-ordförandeskapet är avslutat. Per Björklund, Näringsdepartementet, konstaterar att de prioriterade frågorna inom transportområdet har gått framåt om än inte hela vägen. EU:s transportpolitik efter 2010, logistik för godstransporter samt ny teknik och intelligenta transportsystem. Sverige valde att lyfta fram dessa tre frågor som enligt Björklund passade väl in på Europeiska rådets agenda under hösten Vi har i stort lyckats ta beslut i alla frågor enligt våra planer, utom i en fråga där vi hoppats att nå något längre än vi slutligen gjorde, säger han. Det gäller arbetet med meddelandet om Hållbara framtida transporter som ska ligga till grund för den nya vitboken för Europas transportpolitik. Vi hade hoppats kunna avsluta våra diskussioner i rådet med att ge medlemsstaternas samlade syn på kommissionens meddelande. Tyvärr lyckades vi inte nå total enighet och eftersom alla länder måste vara överens föll då möjligheten att ta det som slutsatser från rådet, konstaterar Per Björklund. istället fick man Nöja sig med att ge den överväldigande majoritetens synpunkter på meddelandet. Min övertygelse är ändå att de diskussioner som förts utgör ett substantiellt bidrag till kommissionens viktiga arbete med den kommande vitboken, säger Björklund. Han är ändå nöjd med utfallet av det svenska ordförandeskapet. Vi tog beslut i rådet om passagerares rättigheter både vid resor till sjöss och vid resor med buss. En annan viktig rättsakt som vi lyckats föra fram till ett gemensamt beslut med Europaparlamentet är direktivet om ett ramverk för införande av ITS, Intelligenta transportsystem, säger Björklund. Han framhåller också direktivet som ska förenkla för sjöfarten inom EU genom att skapa regler som gör det lika enkelt att passera med båt över gränserna som det är att göra det på väg. karin svensson smith (mp), riksdagsledamot i trafikutskottet, är däremot kritisk till det svenska ordförandeskapets sätt att hantera transportfrågorna. Man har missat den allra största utmaningen, att förena transportfrågorna med klimatmålen, säger Karin. Hon tar Eurovinjettdirektivet, systemet för hur avgifter kan tas ut för tung trafik, som exempel. Det skulle Sverige ha kunnat justera och slutföra, men man har inte prioriterat den frågan, utan snarare försvårat ett beslut. Karin Svensson Smith är också kritisk till att Sverige under ordförandeskapet valde att inte fullfölja Tjeckiens arbete med Transeuropean Networks samt att det fortfarande, som hon säger, lobbas för så kallade mega trucks som ska överskrida den nu tillåtna vikten och längden på 40 ton respektive 18 meter. Det är ologiskt att arbeta för en regelförändring som gör att vägtransporter tar marknadsandelar av järnvägstransporterat gods, säger Karin Svensson Smith. Hon önskar att Sverige hade tagit tydligare ställning, exempelvis genom att jobba för en gemensam vision om höghastighetsbanor i Europa. Nu har man inte ens vågat lämna in en avsiktsförklaring i Sverige på att vi vill bygga själva. TExT: GABRIELLA MELLERGåRDH FOTO: FUTURE IMAGEBANK Per Björklund, ämnesråd på Näringsdepartementet, är nöjd med Sveriges insatser under EU-ordförandeskapet. Karin Svensson Smith, miljöpartistisk ledamot i trafikutskottet, anser att Sverige under ordförandeskapet missade att förena klimatmålen med transportfrågorna. Future Transport 9

10 KLIMATET MILJÖKRAV PÅ AGENDAN Klimatkonferensen i Köpenhamn uppfyllde knappast förväntningarna. Men arbetet går vidare, bland annat på transportområdet. De nordiska länderna är överens om att snabba beslut är vad som krävs och blickar nu fram mot klimatkonferensen i Mexico City i slutet av Vi kommer att fortsätta vårt arbete för att skapa förutsättningar för effektiva och klimatsmarta transporter, säger Ingrid Eriksson, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet. 192 deltagande länder och en tydlig huvudfråga. Ändå blev klimatmötet i Köpenhamn enligt den internationella miljörörelsen ett totalt fiasko. Deklarationen saknar bindande åtaganden av utsläppsminskningar och har en finansiell förbindelse som är frivillig och dessutom alldeles för liten. Gemensamt för de nordiska länderna är att transportsektorn i varje land utgör en stor del av koldioxidutsläppen. I Sverige, Norge och Danmark svarar transportsektorn för cirka 30 procent av koldioxidutsläppen. I Finland är motsvarande siffra 20 procent. De är alla överens om att det behövs drastiska åtgärder för att förhindra temperaturökningar och strävar mot samma mål: att minska utsläppen av växthusgaser med procent till år 2020 jämfört med För Sveriges del antogs det nationella klimatmålet av riksdagen våren Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandel, till exempel vägtrafiken, sjöfarten och jordbruket. Ekonomiska styrmedel på skatteområdet kommer att bli viktiga för att nå målet. Till exempel så höjs skatten på dieselolja medan förnybara drivmedel är fortsatt skattebefriande. Nya miljöbilar befrias från fordonsskatt i fem år, säger Ingrid Eriksson. Hon menar dessutom att eftersom transportsektorn svarar för så mycket som en tredjedel av de svenska utsläppen är det oerhört viktigt att branschen tar ett ansvar i miljöfrågan. Annars är det sannolikt att någon annan kommer att bestämma vilka åtgärder som ska vidtas, säger Ingrid Eriksson. Sveriges mål är att år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att nå dit krävs insatser såväl i Sverige som på internationell nivå. Energieffektiviteten hos fordon och farkoster behöver öka, fossila bränslen ersätts med förnybara drivmedel och energibärare. Det är också nödvändigt att vi får till ett transportsystem där de olika trafikslagen utnyttjas och samordnas effektivare, säger Ingrid Eriksson. Sveriges totala utsläpp har minskat med närmare 12 procent sedan Även utsläppen från transporter har minskat mellan Men tittar man längre bak i tiden har utsläppen från transporter ökat med cirka nio procent under perioden till 20,7 miljoner ton koldioxid. Utsläppen har ökat främst till följd av ökat transportarbete med tunga fordon. När det kommer till svenska transporter till utlandet har utsläppen av växthusgaser från sjöfart ökat från 2,3 miljoner ton till 7,1 miljoner ton mellan 1990 och Den ökningen beror dels på en ökad frakt, dels på att fler fartyg bunkrar bränsle i Sverige. Saara Jääskeläinen på Kommunikationsministeriet i Finland tycker liksom Ingrid Eriksson att transportsektorn ska arbeta för att minska sina egna utsläpp. I och med att transportsektorn utgör en så stor del av växthusgasutsläppen är det oerhört viktigt att de tar ett eget ansvar. Enligt målen ska Finland minska utsläpp av växthusgaser som orsakas av trafiken samt övriga utsläpp som inte hör till utsläppshandeln med 16 procent fram till 2020 jämfört med 2005 års nivå. Målet kan bli ännu strängare om EU och övriga stater i världen når ett samförstånd om en ny, global klimatkonvention i Mexico i december I Finland beräknas de sammanräknade utsläppen av växthusgaserna i den inhemska väg-, ban-, luft- och sjötrafiken bli 14,2 miljoner ton år 2020 om inga åtgärder vidtas. Skyldigheten att minska trafikens utsläpp innebär en nedskärning av utsläppen på nästan 3 miljoner ton under de närmaste tio åren. De nordiska länderna har olika system för skatter och avgifter för att köra och äga fordon samt skatter och avgifter på bränsle. Sverige har ingen registreringsavgift på bilar, vilket de andra länderna har. I Norge, Finland och Danmark har utsläppen koldioxid per nyförsåld bil sänkts efter att en differentierad registreringsavgift infördes. Om medeltemperaturen inte ska ligga mer än två grader över den medeltemperatur som rådde före den industriella revolutionen måste varje sektor ta eget ansvar. Det säger Holger Schlaupitz på Naturvernforbundet i Norge. Varje stat måste börja minska sina växthusgaser. Vi har ingen tid att förlora eller diskutera om vem som ska göra vad. Transportsektorn är en viktig plats att börja på, säger Holger Schlaupitz. Christian Ege, på Det Økologiske Råd i Danmark, berättar att Danmarks utsläppsmål jämförs med 1988 års nivå istället för som de övriga nordiska länderna år Vi har använt år 1988 som jämförelseår sedan starten, det skiljer inte så mycket från år Danmarks regering har bland annat gett förslag på att 10 Future Transport

11 KLIMATET Transportbranschen måste ta ett stort ansvar om målen att minska utsläppen av växthusgaser ska kunna nås. I de nordiska länderna står transportsektorn för omkring 30 procent av koldioxidutsläppen. På olika plan jobbar nu myndigheterna med klimatfrågor kopplade till transportnäringen. Ekonomiska styrmedel på skatteområdet kommer att bli viktiga för att nå Sveriges klimatmål, säger Ingrid Eriksson, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet. införa vägavgifter och att investera i bättre allmänna transporter, säger Christian Ege och fortsätter: I-länderna måste ta ledning och deklarera framåtsträvande mål för utsläppsreduktion av växthusgaser. Då blir det enklare att skapa ett samarbete med u-länderna. Inom EU är huvudmålet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent utifrån 1990 års nivåer och att 20 procent av all energi ska komma från förnyelsebara energikällor år Energiförbrukningen ska dessutom minskas med 20 procent. Dessa mål sattes upp av stats- och regeringscheferna år Beslut som berör transportbranschen har även fattats på andra plan. Ett exempel är den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som tagit beslut om skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle. De nya reglerna innebär att gränsvärdet för svavel i fartygsbränslen i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen sänks från 1,5 procent idag till 0,1 procent år IMO-beslutet har kritiserats av näringslivet i bland annat Sverige och Finland som pekar på riskerna för en snedvridning av konkurrensvillkoren. IMO har också beslutat om skärpta gränsvärden för fartygsutsläpp av kväveoxider. Utsläppen ska enligt beslutet minskas i två etapper, globalt år 2011, och i ett utsläppskontrollområde, ECA, år Kväveoxidutsläppen ska år 2016 ha minskat med 80 procent jämfört med den nivå som gäller för fartygsmotorer installerade under åren Från 2013 kommer 20 procent av utsläppsrättigheterna att auktioneras ut till den tunga industrin. Målet är att 100 procent säljs på auktion år Naturskyddsföreningen i Sverige fanns på plats i Köpenhamn under klimatkonferensen och kan konstatera att misslyckandet delas av flera. Alliansen mellan EU och utvecklingsländerna uppmärksammades väldigt lite. Först när det var tre dagar kvar började man förhandla fortsättningen av det gällande Kyotoavtalet. Men då var det för sent att få ihop två bindande avtal, säger Magnus Nilsson på Naturskyddsföreningen, och fortsätter: Det finns en oerhörd misstro från u-länderna. För att ändra på det måste vi ta i och vara övertydliga med våra signaler. Nu blickar världens ögon mot den nya klimatkonferensen i Mexico City mot slutet av Där hoppas man att nå fram till bindande och konkreta åtgärdsförslag. Och som Magnus Nilsson uttrycker det kan precis vad som helst hända innan dess. Det pågår många sidoaktiviteter runt om i världen just nu. Men EU är lite handlingsförlamat utan kommission, säger han. Text: Qithara Inal Foto: FUTURE IMAGEBANK Future Transport 11

12 HÖGHASTIGHETSBANOR HÖGHASTIGHET MEN TILL VILKET PRIS? Smakar det så kostar det. Regeringens utredning om höghastighetsbanor har varit föremål för en bred remiss och trots många positiva inlägg finns genomgående kritik när det gäller just ekonomin. Eller som Skogsindustrierna uttrycker det: Om staten inte kan investera tillräckliga pengar i befintligt järnvägsnät, varför skulle då en investering i höghastighetståg plötsligt vara ekonomiskt möjlig? Både Sydsvenska och Västsvenska Handelskammaren ser positivt på höghastighetsbanor i Sverige och betonar vikten av att ansluta dessa till det europeiska höghastighetsnätet. Höghastighetsbanor är viktiga för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt menar man att en utbyggnad av höghastighetsbanor inte får ske på bekostnad av andra angelägna investeringar i väg- och järnvägsnätet, som Södra stambanan och Västkustbanan. Sydsvenska handelskammarens vd Stephan Müchler skulle önska att de samhällsekonomiska kalkylerna kompletterades med alternativet att rusta upp Södra stambanan för högre hastigheter. Effekterna för trafiken på Södra stambanan, och därmed för tillgängligheten i sydöstra Sverige, är inte tillräckligt utredda. Det bör tydligare framgå vilka investeringar som krävs för att på ett adekvat sätt binda samman större städer i södra Sverige med stationslägen längs banan, skriver Stephan Müchler. Johan Trouvé, vd vid Västsvenska Handelskammaren uttrycker en oro över att andra viktiga åtgärder skjuts på framtiden om ett så pass omfattande och dyrt projekt sjösätts. Vi anser att det är viktigt att den höjning av ramen för investeringar samt drift och underhåll som är nödvändig om Sverige ska satsa på höghastighetsbanor blir tillräcklig så att inte andra viktiga åtgärder skjuts på framtiden. Särskilt viktigt är att lösa några flaskhalsar i dagens system, till exempel Hamnbanan i Göteborg, Marieholmsbron, ny tunnel under Göta älv, godsstråket väster om Vänern, Västra stambanan samt E20 Alingsås Vårgårda. skriver Johan Trouvé i remissyttrandet. Han är också mån om att hitta bättre lösningar för sträckan Göteborg Borås där resenärerna idag tar sig snabbare fram med buss än med tåg, samt sträckan Köpenhamn Göteborg Oslo. Idag tar det fyra timmar med tåget mellan Göteborg och Oslo. Sträckan är 33 mil lång. Bland utredningens kritiker märks Skogsindustrierna, en av Sveriges största transportörer på järnväg. En organisation som är helt beroende av transporter och som har antagit tydliga klimatmål bland annat för att minska koldioxidutsläppen. Utredaren Gunnar Malm har slagit fast att främsta syftet med ett bygge av höghastighetsbanor är samhällsnyttan och att stärka landets konkurrenskraft. Men Skogsindustrierna saknar miljöaspekterna i utredningen. Inga höghastighetståg! Störst och billigast klimatnytta först! är ett av Skogsindustriernas inlägg i debatten. Prioriteten borde ligga på de akuta flaskhalsarna i de centrala stråken för godstrafiken, menar man. Då skulle motsvarande eller större effekter kunna uppnås med en mindre investeringssumma vad gäller klimat och samhällsekonomisk nytta. En debatt om höghastighetståg riskerar att lätt spåra ur i en tävlan om satsningars storlek och i utpekandet av olika sträckningar. Redan idag saknas medel för utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen och en investering i en höghastighetsbana riskerar att utarma de statliga medlen till andra järnvägsprojekt. skriver Staffan Thonfors och Karolina Boholm i remissyttrandet. Höghastighetstågens målgrupp är resenärer i konkurrens med flyg och bil. Detta är bra, men klimatnyttan är ändå begränsad, menar Skogsindustrierna. Inrikesflyget står för en procent av våra utsläpp, och frågan är hur många av de inrikes personbilsresorna som är tillräckligt långa för att ersättas av tåg. Kostnaden för höghastighetsbanor kommer att uppgå till upp emot 125 miljarder enligt uppskattningar och just ekonomin är en återkommande faktor som möter kritik från remissinstanserna. Det är uppenbart att de samhällsekonomiska modellerna måste ses över anser Skogsindustrierna. Regionförbundet Örebro instämmer i att höghastighetsbanealternativet bör kompletteras och förtydligas på flera punkter. Man menar att utredningen har ett begränsat värde som underlag för beslut. Den samhällsekonomiska kalkylen för höghastighetsbanealternativet visar en svag lönsamhet. Utredaren själv framhåller att detta bör bli föremål för vidare analys. Regionförbundet Örebro bedömer att det finns så stora brister och osäkerheter i beräkningen att det är tveksamt om det går att dra slutsatsen att höghastighetsbanealternativet är samhällsekonomiskt lönsamt, skriver Irén Lejegren, ordförande i regionstyrelsen. Istället föreslår man ett alternativ där pengarna läggs på uppgradering och komplettering av hela det svenska järnvägsnätet. Klimateffekterna av att i stället effektivisera befintligt järnvägsnät är sannolikt betydligt större. TEXT: Gabriella Mellergårdh Foto: SHUTTERSTOCK Regeringen väntas under våren fatta beslut om hur man ska gå vidare med frågan. Hur tycker du att regeringen bör agera? Marie S Arwidson, vd Skogsindustrierna: Regeringen bör framför allt säkerställa att investeringsbehov i dagens järnvägsinfrastruktur tillgodoses innan några nya storskaliga projekt påbörjas. Om det politiska intresset ändå finns för höghastighetståg måste beslut grunda sig på grundligare analyser av investeringarnas samhälls- och miljönytta, liksom för andra alternativ. Viktigast är att ny finansiering för sådana projekt kan säkerställas utan att andra transportbehov blir lidande. Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren: Utredningen om höghastighetsbanor visar med önskvärd tydlighet att dagens finansieringssystem nått vägs ände. Ska den här typen av stora viktiga investeringar komma till stånd måste riksdag och regering jobba med alternativa finansieringsformer och en riktig balansräkning. I annat fall kommer vi om tio år att kunna konstatera att vi borde ha byggt sträckan för 20 år sedan. 12 Future Transport

13 HÖGHASTIGHETSBANOR Under hösten var Höghastighetsutredningen ute på bred remiss. Höghastighetsbanor är viktiga för att stärka Sveriges konkurrenskraft, menar bland andra Sydsvenska och Västsvenska Handelskammaren. Bland utredningens kritiker sällar sig Skogsindustrierna, som är en av Sveriges största transportörer. Bland annat är man kritisk till de samhällsekonomiska kalkylerna. Organisationen befarar också att satsningar på höghastighetsbanor riskerar att utarma investeringar i andra järnvägsprojekt. Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Utredningen som presenterades den 14 september 2009 föreslår att höghastighetsbanor byggs på sträckorna Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö. En utbyggnad av separata dubbelspår för trafik i upp till 320 km/h på dessa sträckor har kostnadsberäknats till 125 miljarder kronor. Enligt beräkningen skulle staten då stå för cirka hälften av kostnaden och resten täckas av biljettintäkter samt medfinansiering från berörda regioner och från EU. Med gjorda antaganden skulle projektet vara samhällsekonomiskt lönsamt, restider skulle förkortas och godstrafiken skulle få möjlighet att öka och utveckla trafiken genom att spårkapacitet frigörs på Västra och Södra stambanan. Utredare Gunnar Malm bedömer att trafiken på banorna skulle kunna starta Frågan bereds just nu inom regeringskansliet i samband med fastställandet av en ny nationell transportplan. Men ännu är inget datum satt för när beslut ska fattas om höghastighetsbanor i Sverige. Källa: SOU 2009:74 Future Transport 13

14 HÖGHASTIGHETSTÅG Frecciarossa en tågresa in i framtiden Italien storsatsar på utbyggnad av höghastighetsbanor. Hittills har 32 miljarder euro investerats och under förra året togs de viktigaste rutterna i bruk efter årtionden av planering och byggnation. Färdigställandet av Frecciarossa betyder mer än bara ett nytt järnvägssystem. Höghastighetstågen ger minskade avstånd och ett folk som inte längre är beroende av bostäder nära arbetsplatsen. Det var färdigställandet av sträckan Rom Florens på 1970-talet som gav den italienska staten inspiration att utvidga höghastighetsnätet. I mitten av 80-talet fattades beslut om att konstruera ett helt höghastighetsnät. Man såg det som en nödvändig del av upprustningen av den italienska järnvägsinfrastrukturen. Det Gianfranco Battisti, Chief of Trenitalia National & International Transport Division, menar att de nya tågen har varit en god investering som har fört samman det italienska samhället. gav nya möjligheter till omstrukturering av transporter och revitalisering av de områden som berördes genom nya stationer och upplivade handelsrutter, berättar Gianfranco Battisti, Chief of Trenitalia National and International Transport Division. Han menar att kostnaden på 32 miljarder euro har varit en god investering. Höghastighetstågen har redan fört samman det italienska samhället på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Idag kan man bo i Turin och arbeta i Milano, färden mellan städerna tar enbart en timma med de nya tågen som håller en topphastighet av 330 kilometer i timmen. Priserna på tågbiljetter i landet har alltid betraktats som rimliga, men att åka med höghastighetståg är dyrare än med konventionella tåg. Gianfranco Battisti ser priserna som en logisk följd av de förkortade restiderna. Operatören får inga statliga bidrag och därför måste intäkterna täcka kostnader och tjänsterna prissättas därefter, säger han. De något högre priserna har dock inte avskräckt resenärerna. Varje dag färdas personer med röda pilen och Trenitalia beräknar att det sammanlagda antalet passagerare under året kommer att öka med en miljon i jämförelse med Passagerarna färdas avsevärt mycket snabbare i Freccia rossa och Trenitalia vinner ständigt nya passagerare, men enligt Gianfranco Battisti finns det ytterligare en stor fördel med snabbtågen. Miljöaspekten är viktig. Snabbtågen förbrukar 91 procent mindre energi än ett jetplan och föroreningen är mindre. Införandet av de nya tågen har en positiv påverkan på miljön. Expansionen av höghastighets nätet pågår fortfarande och ytterligare 300 kilometer räls kommer att läggas till innan nätet blir komplett. Nu pågår arbetet med sträckan mellan Milano Verona Venedig. Därefter väntar Giovi-passet mellan Milano och Genua. Sedan höghastighetsnätet först började utformas har Italien förändrats. Landet har bland annat brottats med politiska såväl som ekonomiska problem, men hittills har ingen yttre påverkan haft stora effekter på tågnätets utvidgning. Konstruktionsarbetet har hela tiden varit ett angeläget och prioriterat projekt för italienska politiker. Under årens lopp har den ursprungliga italienska elektricitetsstandarden för tåg (3 000 V DC) blivit utbytt mot det europeiska systemet 25 kv AC. Systemet anses idealiskt för järnvägar som täcker långdistanssträckor och transporterar tung last. Förändringen bidrog till ett uppsving för Trenitalia och var nödvändig för det fortsatta arbetet. Samtidigt var satsningen både kostsam och omständlig. Beslutet att byta elsystem ledde bland annat till att det allra första höghastighetståget Direttissima som kör sträckan Rom Florens, tvingades till stora förändringar för att kunna anpassas till det nya systemet. Gianfranco Battisti anser, med facit i hand, att Italien lyckats att utforma en väl fungerande höghastighetsbana och att det inte bara är farten som drar till sig passagerarna. Modern interiör bidrar också till komforten. Varje passagerarsäte är försett med ett uppfällbart bord och i dagsläget har resenärerna tillgång till internet via ett eluttag i väggen. Snart kommer också en Wi-Fi-uppkoppling att finnas tillgänglig, vilket ger tillgång till trådlös uppkoppling under hela resan. Att resa med de nya tågen ska vara både praktiskt och bekvämt. Text: PERNILLA KARLSSON Foto: TRENITALIA, Giorgio Ferretto 14 Future Transport

15 HÖGHASTIGHETSTÅG Milano Verona Treviglio Meste Padova Venedig Färdig järnväg Turin Järnväg som håller på att byggas Genua Bologna Planerad järnväg Florens järnväg äg som håller t byggas rad järnväg Höghastighetsnätet, Frecciarossa, i Italien växer. Varje dag reser omkring personer med de höghastighetståg som nu tagits i bruk. Hittills har Italien satsat 32 miljarder euro, men fler linjer planeras. Dessutom är flera sträckor just nu under konstruktion. Rom Bari Neapel Salerno Frecciarossa Höghastighetslinjer i Italien, januari 2010: km Under konstruktion: Tågens topphastighet: 300 km 330 km/h Palermo Messina Reggio di Calabria Future Transport 15

16 LÄNKAR TILL EUROPA Gröna Korridorer är både ett koncept och projekt där Sverige är drivande. Målet är att förbättra viktiga transportkorridorer genom Europa så att transporterna blir mer lönsamma och miljövänliga. För svensk del utgör till exempel Öresundsbron en viktig del i en strategisk korridor, säger Jerker Sjögren, Näringsdepartementet. Stark medvind för Gröna Korridorer Arbetet med Gröna Korridorer har tagit ett rejält steg framåt. Under hösten var frågan aktuell under Sveriges ordförandeskap i EU och nu under våren går projektet in i en ny fas. Det har gått snabbare att få genomslag för den här idén än vad jag kunde tänka mig för ett år sedan, säger Jerker Sjögren, samordnare och sakkunnig på Näringsdepartementet. Gröna Korridorer fokuserar på transportkorridorer som ska stärka logistikbranschens konkurrenskraft och samtidigt skapa hållbara lösningar. Klimattänkande, sammodalitet och ekonomi går hand i hand. Konkret är tanken att vissa viktiga transportkorridorer genom Europa med både järnväg, väg och sjöfart ska förbättras genom en genomtänkt infrastruktur och regelverk. Flaskhalsar ska till exempel byggas bort och strategiska omlastningspunkter byggas. Konceptet Gröna Korridorer är ett svenskt initiativ som i sin tur har sitt ursprung i EU-kommissionens beslut att vrida transportpolitiken i en betydligt grönare riktning. Den svenska idén om att skapa gröna korridorer har spridit sig och fått stort gehör. Ett kvitto på det var konferensen Green Corridors Conference som hölls strax innan jul och som EU-kommissionen och det svenska EU-ordförandeskapet stod bakom. Engagemanget och deltagandet var stort från både varuägare och myndigheter alla vill vara med och satsa. Idén är också sanktionerad inom ministerrådet, kommissionen och av den tillträdande transportkommissionären, uppger Jerker Sjögren och tillägger: En viktig slutsats från konferensen är att det inte är nya korridorer som behövs, utan en kraftsamling kring de befintliga. Gröna Korridorer är idag ett löst sammansatt nätverk där trafikverken, Vinnova, universitet och flera storföretag ingår. Regeringens Logistikforum är dock något av spindeln i nätet. I takt med att Gröna Korridorer växer i uppmärksamhet, växer också kraven på att vi ska leverera. Det innebär att vi måste se över strukturen på projektet för att kunna organisera oss på ett annat sätt. Under våren kommer därför arbetet att gå in i en ny fas. Det är nu det hårda arbetet börjar och vi kommer att börja jobba i nya arbetsgrupper. Bland annat handlar det om att leta efter affärsprojekt där vi kan komma igång och utveckla det som ännu är ganska lösa idéer. Arbetsgrupperna kommer att ha fokus på två grundpelare. Den första rör själva transporterna, alltså det som gör en korridor grön. Det handlar till exempel om nya bränslen, affärsmodeller och innovationer. Den andra grundpelaren tar sikte på de fysiska stråken och vad som kan förbättras i dessa. Ett mycket viktigt led i arbetet med Gröna Korridorer är att förankra korridorstänkandet i så många länder som möjligt inte bara på myndighetsnivå, utan också i näringslivet. Till viss del har det redan skett, de nordiska grannländerna är redan involverade, liksom flera Östersjöstater. I Tyskland är arbetet igång i vissa delstater och i Holland börjar själva koncepttanken slå rot. På EU-nivå händer det också intressanta saker som har direkt koppling till projektet. Ett nytt konsortium, Super Green, har för EU:s räkning fått uppdraget att jobba med konceptet Gröna Korridorer. De ska under året ta fram en särskild handlingsplan, ett meddelande, för Gröna Korridorer, som ska innehålla både konkreta förslag och finansiering, säger Jerker Sjögren. Text: MARIA LARSSON Foto: SHUTTERSTOCK 16 Future Transport

17 LOGISTIK Ikea har sedan 2004 arbetet hårt med förändringar inom logistiken. Förändringarna som gjorts är en del av en tioårsplan som går ut på att förändra företagets logistik i sin helhet. Logistik en integrerad del av produkttillverkningen på Ikea Ikea satsar hårt på att effektivisera logistiken. Genom till exempel smartare förpackningar har företaget lyckats öka antalet produkter per lastenhet med upp emot 30 procent. De onödiga transporterna minskar, vilket är en vinst för både miljön och plånboken. Vi har alltid fokuserat på företagets logistik, men de senaste åren har vårt engagemang eskalerat. Logistikens flöde följde inte med kostnadsutvecklingen inom företaget, säger Klas Ekman, Global Transport Manager på Ikea. Förvandlingen från nationellt företag till global möbeljätte har under årens lopp avsevärt ökat storleken på produktionen. En ökad volym av produkter kräver ofta förändringar inom ekonomins och logistikens områden och en sådan förändring har Ikea genomfört genom att svetsa samman olika arbetsområden till en helhet. Förändringarna återspeglas i att design, produktion, distribution och inköp går hand i hand. Vi kände att logistikens flöde inte följde med kostnadsutvecklingen inom företaget, så vi gjorde en del ändringar. Logistiken ses inte längre som en separat del utan är en integrerad del av processen. Redan vid designtillfället anpassas exempelvis storleken på förpackningar till containrarna de sedan fraktas i. Syftet är att uppnå maximal fyllnadsgrad, säger Klas Ekman. Ikea har enligt Klas Ekman historiskt haft huvuddelen av flödet via lager, något man nu arbetar med att förändra. Flödet har effektiviserats under de senaste åren. Istället för att köra färdiga varor till lager så körs cirka 50 procent av varorna direkt till Ikea-varuhusen. Det reducerar kostnader och som bonus har det en positiv effekt på miljön. Enligt Klas Ekman finns inga externa miljökrav riktade mot företaget förutom respektive lands miljö lagar, men han anser att företaget har ett ansvar gentemot sina kunder att minimera miljöpåverkan. De logistiska förändringarna ska genomdrivas globalt berättar Klas Ekman, men för att nå uppsatta mål har det varit nödvändigt att anpassa förändringarna efter varje lands förutsättningar. Ett av målen är att inom företaget ersätta europapallen av trä. Vi kommer att använda oss av nya fraktredskap, tillverkade av papp och i plast. Som det ser ut idag utgör europapallen ett otympligt inslag i våra transporter och det vill vi ändra på. Trots att de nya fraktredskapen är engångsprodukter anser Klas Ekman att de har fördelar ur miljösynpunkt. De är lägre och den låga höjden bidrar till att man kan lasta en större mängd varor, vilket i sin tur bidrar till en bättre fyllnadsgrad. Returtransporten av lastpallarna försvinner och efter användningstillfället kommer de att återvinnas. Som en direkt följd av ändringarna inom logistiken mottog Ikea i oktober Postens Logistics Award. En del i vinstmotiveringen var att företaget genom omstrukturering av logistiken avser att gynna miljön. Klas Ekman är nöjd över utmärkelsen, men tillägger också att förändringen av logistiken var nödvändig och att arbetet med logistiken är ett långtgående projekt. Genomgripande förändringar är nödvändiga för ett företags utveckling, men självklart känns det bra att få uppmuntran utifrån. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla logistiken. TEXT: PERNILLA KARLSSON Foto: IKEA Future Transport 17

18 NOTERAT öresundståg prisas för sitt arbete med sydtaxan I samband med branschfesten på Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport i Jönköping fick Öresundståg ta emot nyinstiftade Future Transport Award. Det känns jättebra. Nu kan vi berätta för alla inblandade vilket lyckat samarbete vi har haft, säger Gösta Ahlberg, vd på Öresundståg AB. Det nyinstiftade priset, Future Transport Award, delas ut av Elmia tillsammans med fyra ledande svenska branschtidningar i syfte att uppmärksamma framtidens transportlösningar. Den 7 oktober vann Öresundståg i kategorin Travel Management för sitt arbete med Sydtaxan. Sydtaxan är en gemensam taxa för de sydsvenska länen Skåne, Blekinge, Kronoberg, Halland och Västra Götaland. Med den kan pendlare resa över länsgräns på ett pendlarkort istället för att behöva köpa ett nytt kort för varje län. varje län bestämmer ju sina egna priser. Vi ville hitta ett sätt att addera dem på, säger Gösta Ahlberg och fortsätter: Det har funnits en stark vilja från alla inblandade att få Sydtaxan på plats, vilket krävs i ett så här stort samarbete med många aktörer inblandade. Hela processen tog cirka ett år att genomföra och den 11 januari 2009 började Sydtaxan att gälla. Taxan gäller både tåg och buss samt omfattar Öresundstaxa vid resor till Själland i Danmark. Vi har gjort det enkelt att resa över länsgränserna och vi tror att vår prissättning, med samma pris på resan oavsett när man köper biljetten, uppskattas. Det är pendlarna som är vinnarna i det här fallet. Enligt de undersökningar som Öresundståg har gjort bland sina resenärer har Sydtaxan överlag fått positiva reaktioner. Vi gör mätningar halvårsvis och märker redan nu att allt fler väljer att resa kollektivt istället för att ta bilen, säger Gösta Ahlberg. i kategorin Travel management nominerades tre finalister; Resekortet Sverige, SJ och Öresundståg. Göteborgs Hamn vann i kategorin Intermodal Goods för att de tillsammans med branschens aktörer varit drivande i utvecklingen av dagliga tågpendlar till en mängd orter i Sverige. TExT: QITHARA INAL FOTO: ÖRESUNDSTåG Gösta Ahlberg, vd på Öresundståg, är glad över priset Future Transport Award och säger att det är ett kvitto på allt arbete de har gjort med Sydtaxan. svensk infrastruktur får 46 miljoner euro Nyligen tilldelades Sverige 46 miljoner euro av EUkommissionen. Det är EU:s stöd för transeuropeiska transportnät som delat ut pengarna och syftet är att göra transporterna av människor och gods snabba och enkla inom EU. Stödet kommer att fördelas mellan olika projekt, bland annat projektet Motorways of the Sea mellan Karlskrona och Gdynia, som får 17 miljoner euro. De pengarna går till Alvesta godsterminal, Kust till kustbanan Emmaboda Karlskrona, åtgärder i Karlskrona Hamn och till elanslutningar hos Stena Line. Andra projekt som får ta del av stödet är Malmö central, som får 4,6 miljoner euro, Studie för ny älvförbindelse Göteborg Marieholmstunneln som får 2,1 miljoner euro, och installationen av ERTMS i infrastruktur och fordonsutrustning, får 22 miljoner euro. Totalt delades 510 miljoner euro ut och av summan gick 46 miljoner till svenska projekt. etanolen leder till ökade utsläpp I en rapport utgiven av Expertgruppen för miljöstudier på Finansdepartementet visas att de program för ökad etanolanvändning som finns, framför allt i USA och inom EU, har en stor effekt på koldioxidutsläppen. Resultatet visar att etanolen leder till ökade globala utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, åtminstone de närmsta åren. Därefter kommer etanolprogrammen att leda till utsläppsminskningar. Rapporten visar också att det svenska etanolprogrammet beräknas sedan år 2000 ha ökat koldioxidutsläppen med omkring 20 miljoner ton, jämfört med om samma transportarbete skulle ha utförts med bensin. Expertgruppen för miljöstudier är en kommitté under Finansdepartementet som har i uppdrag att självständigt studera samhällsekonomisk effektivitet och måluppfyllelse i användningen av offentliga medel och andra styrmedel som har miljömässiga konsekvenser. utredare för hållbart transportsystem Förbättrad samverkan inom forskning och innovation ska ge vinster för både transportsektorn och samhället. Det är regeringens förhoppning och man har därför initierat en utredning i ämnet. Fokus ska ligga på att få till stånd ett mer effektivt utnyttjande av resurserna för forskning och innovation så att mer av resultaten kommer till praktisk användning inom transportsektorn. Det säger infrastrukturminister åsa Torstensson om tillsättningen av Jan Nylander som regeringens utredare. I hans uppdrag ingår att ta fram en strategi som bland annat ska bidra till utvecklingen mot ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Ansvarsfördelning och förnyade statliga samarbetsformer mellan Trafikverket och andra stora statliga aktörer ska också granskas i utredningen som kommer att slutredovisas 14 augusti Jan Nylander har tidigare verkat som vice vd för Innovationsbron AB. Foto: Future Imagebank 18 Future Transport

19 GÄSTKRÖNIKA olika perspektiv Du måste ha rätt perspektiv, sa min kompis gitarr-gurra, som precis haft sönder micken på sin elgitarr. Det finns bara en mick som passar, en Gibson Les Paul 1959 V.O.S. kräver Burstbucker humbuckers pickup. Jag beställer en ny nu, sa Gurra och tryckte på enter på datorn. Vänta lite nu, du är inne hos en amerikansk internetleverantör. Det är tisdag idag och vi har en spelning på fredag. Hur tänker du nu, undrade jag, vän av logistisk ordning. Det står två dagars leveranstid, då har jag den på torsdag. Bra va? svarade Gurra. Du fattar inte logistik! De syftar på närområdet. Att skicka gods är komplicerade saker, de ska letas artikelnummer, skrivas ut ordersedlar, plockas, packas, skrivas exportpapper, lastas ut och transporteras och mycket mera. Jag har sysslat med logistik i 25 år så jag vet att det är komplicerat. Det dröjde en stund, sedan pep det till i Gurras mobil. Oj, nu fick jag ett SMS. De har just plockat fram grejorna och skickar dem om 15 minuter. Du, vad betyder ETA? Estimated Time of Arrival. Vilken vecka står det? (Suck.) Gurra, du fattar inte. Man kan inte skicka grejor över halva jordklotet på två dagar. Estimated... vad du nu sa... är på torsdag Då kan vi ju jamma på som vanligt på torsdag kväll. Visst, frågan är bara vad du ska spela på... Kolla, man kan visst följa paketet på hemsidan och se var det är. Undrar om det åker tåg? Ta med blockflöjten på torsdag, uppmanade jag. Men på torsdagen jammade vi som vanligt. Paketet kom Det vägde två kilo, varorna kostade 1600 kronor, transport och tullhantering kostade 280 kronor. Gurra var sur för att paketet inte åkt tåg. Men man kan ju klimatkompensera för 10 spänn, tyckte han. En stund senare gick proppen i replokalen. Du som kan komplicerade grejer som logistik å sånt, kan du byta proppen och hämta öl, sa Gurra inte utan viss ironi. bypolitiska perspektivet. Det är detta perspektiv som har lett till att tunneln genom Hallandsåsen inte byggts där åsen är som smalast, att Västkustbanan passerar Båstad och slingrar sig längs Skälderviken som en museijärnväg. Undrar om inte gitarr-gurra hade gjort spårdragningen bättre. ytterligare en perspektivförskjutning råkade jag nyligen ut för när det gäller min bil. På verkstaden säger de att de kan öka motoreffekten i min Volvo med 42 hk bara genom att ändra mjukvaran i motorn. Får jag inga nya delar, ska ni inte borra i någon förgasare eller byta några kolvringar, undrade jag som gammal maskiningenjör. Vi behöver inte ens öppna motorhuven, vi kan skicka koden via internet, svarade de. I USA finns till exempel ett åkeri som hyr koden per timme. När lastbilarna ska upp för Klippiga bergen sänder de koden via sattelit till lastbilens motor och när de kommit upp så skickas koden tillbaka. De facto skickar man tydligen 200 hk fram och tillbaka via satellit! Nu har jag problem med att förklara för mina barn varför man inte kan skicka hamburgare från McDonald s till handskfacket på bilen... För det kan man väl ändå inte...? Jag får väl kolla med gitarr- Gurra. min lätt Naive gitarrkompis tyckte det var högst rimligt att få en leverans från USA på 48 timmar. Min erfarenhet från detaljhandeln, med leveransprecision på plus/minus tre veckor, sa mig att detta i praktiken var omöjligt. Men det var det alltså inte. Perspektiv är avgörande för resultatet. Under hösten har jag med stort intresse följt debatten i Hallandsposten där en lokal politiker fått kritik för att han stöttade dragningen av höghastighetsbanan, Stockholm Malmö, via Jönköping och inte via Halmstad. Många i Halland tyckte att spåret mycket väl kunde ta en sväng förbi Halmstad för det vore ju så bra för Hallandsregionen. Har man perspektivet att höghastighetståget ska göra flyg mellan Stockholm Köpenhamn onödigt, kan man inte samtidigt maximera det Namn: Pär Sandström Befattning: Logistikkonsult, PSandström Logistics AB Bakgrund: Logistikchef Unilever och Stadium. Forskat och arbetat som konsult inom strategisk logistik. Bor: Ängelholm Fritid: Skidåkning, vindsurfing, hem och familj Favoritplats på jorden: Baksidan på Grands Montets, chamonix Future Transport 19

20 LOGISTIK OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Välkommen till ett erfarenhetsutbyte kring logistik och samhällsutveckling ELMIA, JÖNKÖPING april 2010 DAGS FÖR en av årets viktigaste konferenser! Logistik är en central fråga för alla kommuner och regioner. Åtminstone är det så det borde vara ett smart och genomtänkt transportnät är en av nycklarna till ett framgångsrikt näringsliv april är det återigen dags för Logistik och Samhällsutveckling på Elmia i Jönköping. Logistiken har utvecklats från en fråga om transportförsörjning till att handla om samhällsutveckling. Den är därför tätt sammankopplad med tillväxt och sysselsättning. Runt om i Sverige finns många goda exempel på hur kommuner, regioner och näringsliv tillsammans hittat lösningar som fått stor betydelse. Konferensen Logistik och Samhälls utveckling är ett forum där dessa goda exempel lyfts fram, men där också diskussioner och workshops får stort utrymme. Konferensen riktar sig till bland andra samhällsplanerare, näringslivschefer, logistikchefer i stora och medelstora företag, näringslivsutvecklare samt logistikkonsulter. Bland de medverkande finns representanter från Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Swedavia (fd LFV), Örebro Airport, Östsvenska Handelskammaren och Linköpings Universitet. Logistik och samhällsutveckling är en del av:

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER TISDAG TID 09.00-12.00 MÄNNISKAN I CENTRUM Bättre järnväg för resenärer och godstrafik mellan Göteborg och Oslo en presentation av Jernbaneverkets utredning Så integreras

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Nordisk infrastruktur

Nordisk infrastruktur Nordisk infrastruktur Anteckningar från konferensen i Helsingborg, 23 september 2009 Inledning och välkomsthälsning Jerker Swanstein, regionstyrelsens ordförande, Region Skåne Jerker Swanstein inledde

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

EU-projekt COINCO North II

EU-projekt COINCO North II 01054 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Selander, utvecklingsledare infrastruktur 035-179825 Datum Diarienummer 2011-08-31 RS110354 Regionstyrelsen EU-projekt COINCO North II Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Att kommunisera i en politisk miljö. Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB

Att kommunisera i en politisk miljö. Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB Att kommunisera i en politisk miljö Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB Eller where did we go right? http://www.youtube.com/watch?v=o n46ctew8r0 Från särintresse till allmänintresse VännerAmbassadörer

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Gröna Korridorer Nov 2011

Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer är ett initiativ från EU Kommissionen som syftar till att stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa hållbara lösningar. 2 2011-11-07 3 2011-11-07 Gröna Korridorer

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG Förord Kära läsare! Du har fått inspirationskatalogen "Fler elbilar i Öresundsregionen". Katalogen innehåller ett antal förslag på hur svenska och

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Artikel Transportforum, Linköping 8 januari 2009 av Åsa Torstensson, Infrastrukturminister

Artikel Transportforum, Linköping 8 januari 2009 av Åsa Torstensson, Infrastrukturminister Artikel Transportforum, Linköping 8 januari 2009 av Åsa Torstensson, Infrastrukturminister Åsa Torstenssons tal på Transportforum 2009 Det talade ordet gäller! Tack för inbjudan att inledningstala på Transportforum.

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan är ett politiskt samarbete för att knyta samman Öresundsregionen, Halland, Göteborg-Osloregionen*. Initiativet

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR)

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) har bildats av Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Kalmar län, Region

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Future Transport. Så vill trafikverken satsa på svensk infrastruktur. Spanien och Kina storsatsar på höghastighetståg

Future Transport. Så vill trafikverken satsa på svensk infrastruktur. Spanien och Kina storsatsar på höghastighetståg Kundtidning för Elmia Nordic Rail och Elmia Nr 3 2009 Så vill trafikverken satsa på svensk infrastruktur Spanien och Kina storsatsar på höghastighetståg Toppseminarier under Elmia Nordic Rail och Elmia

Läs mer

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland Effektivare livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen På väg mot en livsmedelsregion med fler jobb, starkare näringsliv och

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Bakgrund Ett nationellt nätverk för citylogistik har bildats med representanter för storstadsregionerna, Trafikverkets region Syd, Väst och Stockholm

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer