Future Transport. med Nationell. Future Transport. Norges nya samferdselminister om utbyggnad av infrastrukturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Future Transport. med Nationell. Future Transport. Norges nya samferdselminister om utbyggnad av infrastrukturen"

Transkript

1 Future Transport Kundtidning för Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport Nr Future Transport Norges nya samferdselminister om utbyggnad av infrastrukturen Malm och Saxton leder nya trafikmyndigheterna På upploppet med Nationell transportplan KONFERENSPROGRAM LOGISTIK OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

2 LEDARE Ett politiskt perspektiv på snön Vintern håller Sverige i ett fast grepp. I skrivande stund är det en gnistrande kall vinterdag i Jönköping. Snön täcker för ovanlighetens skull hela landet och så har det varit vecka ut och vecka in. Väder och vind tycks alltid vara ett intressant ämne. Så intressant att snön nyligen blev en fråga för regeringen och ett slagträ i den politiska debatten om satsningar på infrastruktur. Oppositionen anser att regeringen inte lagt tillräckligt mycket pengar på snöröjning av vägar och järnvägar. Och regeringen föga överraskande skyller på den förra regeringen. Det har varit brist på pengar på underhållssidan under lång tid, sa Åsa Torstensson med tydligt hänvisning till hur dåligt socialdemokraterna skötte sin uppgift när de var i regeringsställning. I mars, när vintern börjar lida mot sitt slut, ska regeringen fatta beslut om hur pengarna till trafikinfrastruktur ska fördelas under I det här numret av Future Transport Nordic Rail News har vi tittat närmare på några av remissvaren på den nationella transportplanen. Det är spännande läsning och precis som i politikens värld är synpunkterna många. Men det finns gemensamma nämnare: behovet av underhåll och nyinvesteringar är stort på både järnvägar och vägar i Sverige idag, skriver både företag, kommuner och organisationer. Det är ett behov lika stort i januari som i augusti. Slutligen vill jag gärna hälsa dig välkommen till konferensen Logistik och Samhällsutveckling april i Jönköping. Konferensen är en del av Elmia Future Transport och fokus ligger precis som namnet antyder på vikten av smarta logistiska lösningar som ger hög samhällsnytta. Mer om konferensen hittar du på sidorna Trevlig läsning! Jörgen Nyström, projektledare Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport Future Transport Nordic Rail News Nr ges ut av Elmia och är en registrerad posttidning för mässorna Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport. Ansvarig utgivare: Jörgen Nyström Produktion: Mediaspjuth AB, Foto förstasidan: Shutterstock Tryck: NRS Tryckeri Distribueras till kundregister via post. Upplaga: Future Transport

3 Future Transport 10 Innehåll Foto: Future Imagebank 6 14 Foto: Magnus Pajnert, Göteborgs Hamn Foto: Shutterstock 12 Foto: Trenitalia 4 Trafikverket och Trafikanalys i startgroparna 6 Beslut närmar sig om svenska infrastruktursatsningar 8 Ny samferdselminister i Norge 9 EU-ordförandeskapet i backspegeln 10 Nordiska länderna vill minska utsläppen av växthusgaser 12 För och emot svenska höghastighetsbanor 14 Stora investeringar i italienskt höghastighetsnät 16 Projektet Gröna Korridorer ett steg närmare förverkligande 17 Förbättrad logistik nyckelfråga för Ikea 18 Öresundståg prisade för Sydtaxan 19 Gästkrönika: Logistikkonsult Pär Sandström 20 Konferensprogram Logistik och Samhällsutveckling Future Transport 3

4 TRANSPORTSEKTOR I FÖRÄNDRING Malm tar täten PÅ Trafikverket När Trafikverket startas i april står Gunnar Malm vid rodret. Efter många år i branschen ser han fram emot hopslagningen av de statliga transportverken. Jag tycker att det är klokt att man slutar att tänka i trafikslag och i stället i första hand ser till vad som är bäst för trafikanten och transportören, säger han. Gunnar Malm har lång erfarenhet av transportbranschen, bland annat som vd för ASG, ekonomi- och finansdirektör samt ställföreträdande generaldirektör för SJ och, sedan 2008, vd för Arlandabanan Infrastructure. Sedan i höstas är han särskild utredare för organisationskommittén för Trafikverket och blev i slutet av december utsedd till generaldirektör för detsamma. Gunnar har ett digert arbete framför sig och jag är fullständigt övertygad om att han kommer att göra ett utmärkt arbete, sa infrastrukturminister Åsa Torstensson i ett uttalande när utnämningen var klar. När Trafikverket drar igång 1 april tar man över verksamheterna vid Banverket och Vägverket samt delar av Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Gunnar Malm ser fram emot att dra igång något helt nytt. Det är väldigt intressant att få vara med och bygga någonting helt från början. Nu är den stora utmaningen att få allt att fungera som det ska från start. Bildar man så här stora verk är det klart att det finns svårigheter av praktisk natur. Vi har kontroll över läget, men man måste vara ödmjuk inför problem som kan uppstå, menar han. Huvudfrågan, till en början, är att organisera arbetet med att bedriva transportfrågorna övergripande. Men man kommer även att jobba för att effektivisera drift och underhåll samt investeringar. Trafikverket kommer att svara för cirka en tredjedel av anläggningsbranschen i Sverige och köpa in tjänster för runt 35 miljarder kronor per år. Vår ambition här är att bidra till en effektivisering av hela anläggningsbranschen, säger Malm och fortsätter: Jag hoppas också att vi kan bidra till en bra samhällsutveckling genom att vi får en ännu bättre dialog med kommuner, regioner och näringsliv och på så sätt får till än mer ändamålsenliga lösningar. Dessutom hoppas jag att vi kan utveckla kvaliteten i väg- och järnvägsystemen. Som chef för Trafikverket kommer Malm att ansvara för runt anställda och en budget på cirka 40 miljarder kronor. Text: Karin Marks Gunnar Malm blir generaldirektör och chef för det nya Trafikverket. Finlands nya Trafikverk sjösatt Första januari 2010 startade verksamheten i Finlands nybildade Trafikverk. Syftet är bland annat att få en helhetssyn på transportsystemet, oberoende av transportform och organisationsgränser. Liksom kommande förenande i Sverige har flera statliga verk i Finland slagits ihop till ett samlat Trafikverk: Vägförvaltningens centralförvaltning, Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverkets farledsfunktioner. Samtidigt bildades också Trafiksäkerhetsverket genom sammanslagning av Fordonsförvaltningscentralen, Luftfartsförvaltningen, Järnvägsverket och Sjöfartsverkets sjösäkerhetsfunktioner. Målet är ett mer effektivt och heltäckande trafikpolitiskt beredningsarbete och att trafiksystemen ska ses som en helhet i stället för att som tidigare granska olika trafikleder och trafikformer var för sig. Huvuduppgiften blir framför allt att underhålla och utveckla det befintliga trafiknätet. Det nya Trafikverket har cirka 700 anställda. Generaldirektör är Juhani Tervala. 4 Future Transport

5 TRANSPORTSEKTOR I FÖRÄNDRING Saxton leder Trafikanalys Första april bildas nya myndigheten Trafikanalys, med uppdrag att utvärdera och analysera frågor inom hela transportområdet. Generaldirektör blir Brita Saxton, nuvarande generaldirektör för SIKA, som avvecklas 31 mars. Det blir en nystart för hela transportpolitiken. I ett sådant läge är det väldigt inspirerande att gå in, säger hon. Efter att ha arbetat med allmänna tillväxtfrågor under tio år kom Brita Saxton tillbaka till transportpolitiken förra våren, som generaldirektör för SIKA. Sedan dess har hon också fungerat som särskild utredare av Trafikanalys och går i vår in som generaldirektör för den nya myndigheten. Jag tror att vi nu kan bli tydligare och effektivare. Det kommer att bli en klarare uppdelning på vad som ska göras i myndighetsform respektive bolagsform i och med att det samtidigt sker ett antal bolagiseringar. Jag hoppas att det då ska bli tydligare vem som gör vad och hur det offentliga ansvaret ser ut, säger Saxton. Under våren ska Näringsdepartementet och Trafikanalys tillsammans utforma en första verksamhetsplan. Bland annat riktar man då blickarna ut mot Europa. Det är viktigt att titta på vilka frågor på den europeiska agendan som betyder mest ur ett svenskt perspektiv och hur vi ska förhålla oss till dessa. Det sker förändringar inom området också i resten av Europa just nu, dessutom suddas gränserna alltmer ut när transportpolitiken blir mer och mer europeisk, säger Saxton och framhåller vikten för Sverige att vara proaktiv i europapolitiken. Med vårt geografiska läge är det oerhört viktigt hur den europeiska transportpolitiken utformas och följs upp. Där tror jag att vi måste titta runt hörnet och se vad som är på gång, skapa ett svenskt förhållningssätt till vad som kan komma. Brita Saxton tar steget från generaldirektör för SIKA till generaldirektör för nya myndigheten Trafikanalys. Den nya myndighetsstrukturen, med fokus på Trafikverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys, blir en styrningsutmaning för regeringen, men Brita Saxton tror att det kommer att fungera bra. Att det kommer att förändra transportsverige i en positiv riktning. Vi kommer att vända och vrida på allt, för att se vad som kan utvecklas och avvecklas. Trafikanalys roll är till stor del att öka kunskapsinnehållet i systemet, att testa att det man gör verkligen vilar på vedertagen kunskap. Det handlar om allt ifrån omvärldsanalys till utvärderingar av olika saker som gjorts i Sverige, säger hon. Andra konkreta uppgifter på agendan är att utreda hur den nya planeringsprocessen för planering av infrastrukturen bör gå till, samt hur man på ett bra och meningsfullt sätt ska följa upp de nya mål som sätts upp. Dessutom tar Trafikanalys över statistikproduktionen från SIKA. Här finns mycket att göra, bland annat att öka relevansen och nyttan av statistiken och verkligen använda den som kunskapsunderlag, säger Saxton och avslutar: Allt känns väldigt spännande just nu. Jag tror att de nya myndigheterna kommer att bidra till förbättrade och effektivare transporter för medborgare och näringsliv. Text: Karin Marks Foto: PER-ANDERS HURTIGH, FUTURE IMAGEBANK Future Transport 5

6 INFRASTRUKTUR I NORDEN transportplanen Om bara några veckor fattar Sveriges regering beslut om vilka satsningar som ska göras på infrastrukturen Bland kommuner, organisationer och näringsliv går åsikterna bitvis vitt isär om hur de tycker regeringen ska prioritera. Å andra sidan är många rörande överens om att anslagsramen inte räcker till och att det dröjer för länge innan viktiga infrastrukturprojekt påbörjas. Det framgår av den stora remisskörden. Arbetet med åtgärdsplaneringen är nu inne på upploppet och i mars ska regeringen sätta ner foten. Under hösten var trafikverkens gemensamma förslag till nationell plan för transportsystemet och de 21 länsplansförslagen ute på samråd. Sedan november pågår arbetet inom Näringsdepartementet att väga samman underlagen och fundera på synpunkterna i remissvaren. Och synpunkterna är många. Genomgående i flera yttranden är att man är positiv till att trafikverken jobbat fram ett gemensamt förslag. Det bidrar till att begreppet hela resan kan omsättas i praktiken även vad gäller infrastrukturplanering, skriver till exempel Svensk Kollektivtrafik. Arbetssättet får också beröm. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tycker att öppenheten som präglat planeringsarbetet är positiv, och önskar att man ska fortsätta utveckla den processen för att få en ännu bättre samverkan mellan nationell och regional nivå i framtiden. Göteborgs Hamn ger en eloge för sättet att i dialogform processa fram planen. Att näringslivet har fått möjlighet att komma med synpunkter längs vägen, anser de är mycket bra. Vi hoppas att det nya Trafikverket kommer att fortsätta med detta arbetssätt, men inte bara när det gäller den nationella transportplanen, utan även i andra sammanhang, säger Fredrik Andersson, projektledare på avdelningen Port Development and Sustainability, Göteborgs Hamn. Enligt göteborgs hamn innehåller trafikverkens förslag flera viktiga satsningar med koppling till företagets verksamhet. Ambitionen är lovvärd, men samtidigt anser de att det är flera viktiga projekt som ligger alldeles för långt fram i tiden. Det gäller inte minst ytterligare en Marieholmsbro, som man anser borde prioriteras. Göteborgs Hamn påpekar att hamnen har en särställning vad gäller godsflödet till och från Sverige. Företagets målsättning är att fördubbla godsmängden på järnväg och trycket på hamnbanan blir då ännu högre. Dessutom är sårbarheten stor med enbart en bro. I trafikverkens förslag ska Marieholmsbron börja byggas först Istället borde den vara klar senast 2014, det är en viktig markering för oss, säger Fredrik Andersson. Även Näringslivets Transportråd stryker under betydelsen av en ny Marieholmsbro och vill även se dubbelspår på hamnbanan till Göteborgs Hamn. Det är en riksangelägenhet, stryker rådet under och pekar också på den centrala betydelsen av att dubbelspår byggs mellan Hallsberg Mjölby för ökad kapacitet för godstrafiken. Ytterligare en riksangelägenhet anser man vara investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan väster om Vänern. Precis som Göteborgs Hamn anser rådet att många viktiga satsningar ligger för sent i planen. Avgörande, enligt Näringslivets Transportråd, är att den ekonomiska ramen som regeringen angivit inte räcker till med tanke på de stora transportbehov svenskt näringsliv har. Anslagsramen bör höjas med 15 procent, vilket är ett investeringsförslag som redovisas i trafikverkens transportplan. Det är en uppfattning som framkommer i en lång rad remissyttranden. SKL skriver bland annat att de ekonomiska resurserna som reserverats i planen inte är tillräckliga. Dessutom anser SKL att infrastrukturanslagen bör indexuppräknas i samma takt som kostnadsökningen. Andra synpunkter SKL för fram rör kalkylerna som ligger till grund för transportplanen. SKL menar att de samhällsekonomiska kalkylerna bör vägas samman med de samlade effektbedömningarna. Kalkylerna är enligt organisationen bristfälliga till exempel när det gäller intrång, lokaliseringseffekter och vissa arbetsmarknadseffekter. Branschföreningen Tågoperatörerna är besviken över att det satsas mer på vägar än järnvägar i planförslaget. Man påpekar att person- och godstransporterna på järnväg har vuxit kraftigt de senaste åren. Därför anser man att de föreslagna åtgärderna inte stöder en fortsatt långsiktig tillväxt. Dessutom konstaterar föreningen att flera angelägna nyinvesteringar på järnvägsområdet inte finns med i planen alls, eller ligger väldigt sent. Enligt Branschföreningen Tågoperatörerna måste miniminivån på nyinvesteringar öka rejält. Inte ens den högre +15-nivån räcker till. Även Svensk Kollektivtrafik pekar i sitt remissyttrande på att investeringarna i spår är alltför låga i trafikverkens förslag. Svensk Kollektivtrafik och Branschföreningen Tågoperatörerna står bakom Fördubblingsprojektet, vars mål är att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas till år Här spelar infrastrukturen en mycket viktig roll. Svensk Kollektivtrafik skriver i sitt remissyttrande att nivåerna för drift och underhåll för både väg och järnväg är acceptabla, men alltså att betydligt mer resurser borde läggas på nyinvesteringar på järnväg. Text: MARIA LARSSON Foto: DAN HOLMQVIST, GÖTEBORGS HAMN 6 Future Transport

7 INFRASTRUKTUR I NORDEN snart i hamn Göteborgs Hamn är av stor betydelse för godstransporter till och från Sverige. Frakten med hamnens godspendlar på järnväg ökar i omfattning, men för att mer gods ska kunna flyttas över till järnväg måste byggnationen av en ny Marieholmsbro prioriteras. Det skriver Göteborgs Hamn i sitt remissyttrande av den nationella transportplanen. Åtgärdsplaneringen i siffror Den totala statliga ramen omfattar 417 miljarder kronor. 200 miljarder avsätts för underhåll och drift av statliga vägar och järnvägar. Av de resterande 217 miljarderna läggs 183,9 miljarder på att utveckla det nationella transportsystemet och 33,1 miljarder i länsplanerna. Ovanpå detta föreslås att banavgifterna höjs kraftigt, vilket ger 15,6 miljarder till kassan. Ytterligare medel räknar man kommer in via medfinansiering från kommunala och privata intressen (15,2 miljarder), samt brukaravgifter eller trängselskatt (30,7 miljarder). Utveckling av transportsystemet 183,9 Drift och underhåll 200 Regionala länsplanerna 33,1 Kommunala och privata intressen 15,2 Banavgifter 15,6 Brukaravgifter 30,7 Future Transport 7

8 INFRASTRUKTUR I NORDEN Rutinerade Magnhild Meltveit Kleppa (Senterpartiet) har tagit över som ny samferdselminister i Norge. Hennes fokus ligger nu på genomförandet av den nationella transportplanen. Norges samferdselminister om stora satsningar: Jag vill göra landet mindre Löftena är många i Norges Nasjonal transportplan (NTP). Enligt nya samferdselminister Magnhild Meltveit Kleppa är målen att, genom en rad satsningar, göra landet tryggare, mer miljövänligt och mindre. Ju kortare avstånden blir och ju bättre landet knyts samman desto enklare blir vardagen för folk. Magnhild Meltveit Kleppa (Senterpartiet) har arbetat inom politiken i 30 år, varav de senaste 16 i Stortinget och som statsråd på olika departement. September 2009 tillträdde hon posten som samferdselminister, med ansvar för politiken kring gods- och persontransporter, telekommunikation och posttjänster. En stor uppgift framöver är genomförandet av den nya transportplanen som regeringen beslutat om och som sträcker sig fram till Det är en ambitiös plan och jag känner ansvar för att den blir uppfylld. Vi kommer att satsa drygt 320 miljarder norska kronor på transport och trafik de närmaste tio åren. Vi tar ett stort tag för vägar och järnvägar, sätter in stora resurser för att få ned antalet dödade och skadade i trafiken och vrider transportpolitiken i en grön riktning, sa Meltveit Kleppa när hon medverkade på Logistikkdagen i Stavanger i november Samferdselministern lyfter fram vikten av satsningar som gynnar näringslivet. De långa avstånden gör att näringslivet i Norge har mycket högre transport- och logistikkostnader än andra jämförbara länder. Skillnaderna är självklart inte möjliga att ta bort helt, men vi jobbar för att jämna ut kostnadsskillnaderna över landet så mycket som möjligt så att vi får ett konkurrensmässigt näringsliv över hela landet, säger hon och berättar att man bland annat gör stora satsningar på att bygga bort flaskhalsar. Förutom bättre framkomlighet ska näringslivets konkurrenskraft stärkas genom bland annat minskade avståndskostnader och rationell konkurrens mellan de olika transportslagen. Tanken är att mesta möjliga gods ska flyttas från väg till sjö och järnväg. En stor utmaning är dock det starkt kuperade landskapet i vissa områden. Den dramatiska topografin försvårar också för planerna på höghastighetsbanor i landet. Visserligen visade utredningen som gjordes inför transportplanen att en byggnation är fullt möjlig, men att den skulle bli mycket kostsam. Bara planläggningen av spårsträckningen beräknas kosta flera miljarder. Därutöver kommer sedan höga byggkostnader. Jernbaneverket arbetar just nu med uppdraget att ytterligare utreda konsekvenser och möjligheter som olika lösningar med höghastighetsbanor kan ge. Vi behöver mer kunskap om höghastighetsbanor och måste ta fram ett eget norskt transportkoncept innan vi kan fatta slutgiltigt beslut i frågan. Utredningarna får visa om det är ett realistiskt mål, säger Meltveit Kleppa i ett uttalande. Även om stora resurser läggs på höghastighetsbanor ses utbyggnaden av InterCity-spåren som mycket viktig, försäkrar Meltveit Kleppa. När det gäller järnvägen är den viktigaste posten på investeringssidan de närmaste åren utbyggnaden av dubbelspår på de belastade sträckorna mellan Skien, Halden och Lillehammer. Ett steg i satsningen att göra Norge mindre. I de mest folkrika områdena ska vi bygga järnväg och bidra till omläggning av persontransport från personbil till kollektiva transportmedel, cykel och gång. En klokt planlagd och utbyggd InterCity-triangel kommer dessutom att vara helt nödvändig om vi i framtiden ska bygga ett höghastighetsnät, menar Meltveit Kleppa. I de stora städerna finns också planer på att införa någon form av trängselskatt. Man har tittat på erfarenheterna av systemet i Stockholm och bland andra Näringslivets Huvudorganisation, NHO, är mycket positiv till ett liknande system i Norge. Förhållandena på landsbygden skiljer sig avsevärt mot städerna. Där är vägen ofta det enda alternativet. I NTP finns förslag på åtgärder som förväntas minska restiderna på riksvägarna markant. Det är viktigt att se väg, järnväg och hamnar i ett gemensamt perspektiv. På de platser där järnvägen inte är en bra lösning ska satsningarna på vägar ökas. Det är viktigt att lägga rätt resurser på rätt ställe och i rätt tid. Vårt mål de närmaste tio åren är överlag att använda mer pengar och vi ska använda dem mer effektivt, säger Magnhild Meltveit Kleppa. Text: Karin Marks Foto: Scanpix/Statsministerens kontor 8 Future Transport

9 EU regeringen Nöjd med ordförandeskapet men får kritik från oppositionen Det svenska EU-ordförandeskapet är avslutat. Per Björklund, Näringsdepartementet, konstaterar att de prioriterade frågorna inom transportområdet har gått framåt om än inte hela vägen. EU:s transportpolitik efter 2010, logistik för godstransporter samt ny teknik och intelligenta transportsystem. Sverige valde att lyfta fram dessa tre frågor som enligt Björklund passade väl in på Europeiska rådets agenda under hösten Vi har i stort lyckats ta beslut i alla frågor enligt våra planer, utom i en fråga där vi hoppats att nå något längre än vi slutligen gjorde, säger han. Det gäller arbetet med meddelandet om Hållbara framtida transporter som ska ligga till grund för den nya vitboken för Europas transportpolitik. Vi hade hoppats kunna avsluta våra diskussioner i rådet med att ge medlemsstaternas samlade syn på kommissionens meddelande. Tyvärr lyckades vi inte nå total enighet och eftersom alla länder måste vara överens föll då möjligheten att ta det som slutsatser från rådet, konstaterar Per Björklund. istället fick man Nöja sig med att ge den överväldigande majoritetens synpunkter på meddelandet. Min övertygelse är ändå att de diskussioner som förts utgör ett substantiellt bidrag till kommissionens viktiga arbete med den kommande vitboken, säger Björklund. Han är ändå nöjd med utfallet av det svenska ordförandeskapet. Vi tog beslut i rådet om passagerares rättigheter både vid resor till sjöss och vid resor med buss. En annan viktig rättsakt som vi lyckats föra fram till ett gemensamt beslut med Europaparlamentet är direktivet om ett ramverk för införande av ITS, Intelligenta transportsystem, säger Björklund. Han framhåller också direktivet som ska förenkla för sjöfarten inom EU genom att skapa regler som gör det lika enkelt att passera med båt över gränserna som det är att göra det på väg. karin svensson smith (mp), riksdagsledamot i trafikutskottet, är däremot kritisk till det svenska ordförandeskapets sätt att hantera transportfrågorna. Man har missat den allra största utmaningen, att förena transportfrågorna med klimatmålen, säger Karin. Hon tar Eurovinjettdirektivet, systemet för hur avgifter kan tas ut för tung trafik, som exempel. Det skulle Sverige ha kunnat justera och slutföra, men man har inte prioriterat den frågan, utan snarare försvårat ett beslut. Karin Svensson Smith är också kritisk till att Sverige under ordförandeskapet valde att inte fullfölja Tjeckiens arbete med Transeuropean Networks samt att det fortfarande, som hon säger, lobbas för så kallade mega trucks som ska överskrida den nu tillåtna vikten och längden på 40 ton respektive 18 meter. Det är ologiskt att arbeta för en regelförändring som gör att vägtransporter tar marknadsandelar av järnvägstransporterat gods, säger Karin Svensson Smith. Hon önskar att Sverige hade tagit tydligare ställning, exempelvis genom att jobba för en gemensam vision om höghastighetsbanor i Europa. Nu har man inte ens vågat lämna in en avsiktsförklaring i Sverige på att vi vill bygga själva. TExT: GABRIELLA MELLERGåRDH FOTO: FUTURE IMAGEBANK Per Björklund, ämnesråd på Näringsdepartementet, är nöjd med Sveriges insatser under EU-ordförandeskapet. Karin Svensson Smith, miljöpartistisk ledamot i trafikutskottet, anser att Sverige under ordförandeskapet missade att förena klimatmålen med transportfrågorna. Future Transport 9

10 KLIMATET MILJÖKRAV PÅ AGENDAN Klimatkonferensen i Köpenhamn uppfyllde knappast förväntningarna. Men arbetet går vidare, bland annat på transportområdet. De nordiska länderna är överens om att snabba beslut är vad som krävs och blickar nu fram mot klimatkonferensen i Mexico City i slutet av Vi kommer att fortsätta vårt arbete för att skapa förutsättningar för effektiva och klimatsmarta transporter, säger Ingrid Eriksson, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet. 192 deltagande länder och en tydlig huvudfråga. Ändå blev klimatmötet i Köpenhamn enligt den internationella miljörörelsen ett totalt fiasko. Deklarationen saknar bindande åtaganden av utsläppsminskningar och har en finansiell förbindelse som är frivillig och dessutom alldeles för liten. Gemensamt för de nordiska länderna är att transportsektorn i varje land utgör en stor del av koldioxidutsläppen. I Sverige, Norge och Danmark svarar transportsektorn för cirka 30 procent av koldioxidutsläppen. I Finland är motsvarande siffra 20 procent. De är alla överens om att det behövs drastiska åtgärder för att förhindra temperaturökningar och strävar mot samma mål: att minska utsläppen av växthusgaser med procent till år 2020 jämfört med För Sveriges del antogs det nationella klimatmålet av riksdagen våren Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandel, till exempel vägtrafiken, sjöfarten och jordbruket. Ekonomiska styrmedel på skatteområdet kommer att bli viktiga för att nå målet. Till exempel så höjs skatten på dieselolja medan förnybara drivmedel är fortsatt skattebefriande. Nya miljöbilar befrias från fordonsskatt i fem år, säger Ingrid Eriksson. Hon menar dessutom att eftersom transportsektorn svarar för så mycket som en tredjedel av de svenska utsläppen är det oerhört viktigt att branschen tar ett ansvar i miljöfrågan. Annars är det sannolikt att någon annan kommer att bestämma vilka åtgärder som ska vidtas, säger Ingrid Eriksson. Sveriges mål är att år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att nå dit krävs insatser såväl i Sverige som på internationell nivå. Energieffektiviteten hos fordon och farkoster behöver öka, fossila bränslen ersätts med förnybara drivmedel och energibärare. Det är också nödvändigt att vi får till ett transportsystem där de olika trafikslagen utnyttjas och samordnas effektivare, säger Ingrid Eriksson. Sveriges totala utsläpp har minskat med närmare 12 procent sedan Även utsläppen från transporter har minskat mellan Men tittar man längre bak i tiden har utsläppen från transporter ökat med cirka nio procent under perioden till 20,7 miljoner ton koldioxid. Utsläppen har ökat främst till följd av ökat transportarbete med tunga fordon. När det kommer till svenska transporter till utlandet har utsläppen av växthusgaser från sjöfart ökat från 2,3 miljoner ton till 7,1 miljoner ton mellan 1990 och Den ökningen beror dels på en ökad frakt, dels på att fler fartyg bunkrar bränsle i Sverige. Saara Jääskeläinen på Kommunikationsministeriet i Finland tycker liksom Ingrid Eriksson att transportsektorn ska arbeta för att minska sina egna utsläpp. I och med att transportsektorn utgör en så stor del av växthusgasutsläppen är det oerhört viktigt att de tar ett eget ansvar. Enligt målen ska Finland minska utsläpp av växthusgaser som orsakas av trafiken samt övriga utsläpp som inte hör till utsläppshandeln med 16 procent fram till 2020 jämfört med 2005 års nivå. Målet kan bli ännu strängare om EU och övriga stater i världen når ett samförstånd om en ny, global klimatkonvention i Mexico i december I Finland beräknas de sammanräknade utsläppen av växthusgaserna i den inhemska väg-, ban-, luft- och sjötrafiken bli 14,2 miljoner ton år 2020 om inga åtgärder vidtas. Skyldigheten att minska trafikens utsläpp innebär en nedskärning av utsläppen på nästan 3 miljoner ton under de närmaste tio åren. De nordiska länderna har olika system för skatter och avgifter för att köra och äga fordon samt skatter och avgifter på bränsle. Sverige har ingen registreringsavgift på bilar, vilket de andra länderna har. I Norge, Finland och Danmark har utsläppen koldioxid per nyförsåld bil sänkts efter att en differentierad registreringsavgift infördes. Om medeltemperaturen inte ska ligga mer än två grader över den medeltemperatur som rådde före den industriella revolutionen måste varje sektor ta eget ansvar. Det säger Holger Schlaupitz på Naturvernforbundet i Norge. Varje stat måste börja minska sina växthusgaser. Vi har ingen tid att förlora eller diskutera om vem som ska göra vad. Transportsektorn är en viktig plats att börja på, säger Holger Schlaupitz. Christian Ege, på Det Økologiske Råd i Danmark, berättar att Danmarks utsläppsmål jämförs med 1988 års nivå istället för som de övriga nordiska länderna år Vi har använt år 1988 som jämförelseår sedan starten, det skiljer inte så mycket från år Danmarks regering har bland annat gett förslag på att 10 Future Transport

11 KLIMATET Transportbranschen måste ta ett stort ansvar om målen att minska utsläppen av växthusgaser ska kunna nås. I de nordiska länderna står transportsektorn för omkring 30 procent av koldioxidutsläppen. På olika plan jobbar nu myndigheterna med klimatfrågor kopplade till transportnäringen. Ekonomiska styrmedel på skatteområdet kommer att bli viktiga för att nå Sveriges klimatmål, säger Ingrid Eriksson, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet. införa vägavgifter och att investera i bättre allmänna transporter, säger Christian Ege och fortsätter: I-länderna måste ta ledning och deklarera framåtsträvande mål för utsläppsreduktion av växthusgaser. Då blir det enklare att skapa ett samarbete med u-länderna. Inom EU är huvudmålet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent utifrån 1990 års nivåer och att 20 procent av all energi ska komma från förnyelsebara energikällor år Energiförbrukningen ska dessutom minskas med 20 procent. Dessa mål sattes upp av stats- och regeringscheferna år Beslut som berör transportbranschen har även fattats på andra plan. Ett exempel är den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som tagit beslut om skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle. De nya reglerna innebär att gränsvärdet för svavel i fartygsbränslen i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen sänks från 1,5 procent idag till 0,1 procent år IMO-beslutet har kritiserats av näringslivet i bland annat Sverige och Finland som pekar på riskerna för en snedvridning av konkurrensvillkoren. IMO har också beslutat om skärpta gränsvärden för fartygsutsläpp av kväveoxider. Utsläppen ska enligt beslutet minskas i två etapper, globalt år 2011, och i ett utsläppskontrollområde, ECA, år Kväveoxidutsläppen ska år 2016 ha minskat med 80 procent jämfört med den nivå som gäller för fartygsmotorer installerade under åren Från 2013 kommer 20 procent av utsläppsrättigheterna att auktioneras ut till den tunga industrin. Målet är att 100 procent säljs på auktion år Naturskyddsföreningen i Sverige fanns på plats i Köpenhamn under klimatkonferensen och kan konstatera att misslyckandet delas av flera. Alliansen mellan EU och utvecklingsländerna uppmärksammades väldigt lite. Först när det var tre dagar kvar började man förhandla fortsättningen av det gällande Kyotoavtalet. Men då var det för sent att få ihop två bindande avtal, säger Magnus Nilsson på Naturskyddsföreningen, och fortsätter: Det finns en oerhörd misstro från u-länderna. För att ändra på det måste vi ta i och vara övertydliga med våra signaler. Nu blickar världens ögon mot den nya klimatkonferensen i Mexico City mot slutet av Där hoppas man att nå fram till bindande och konkreta åtgärdsförslag. Och som Magnus Nilsson uttrycker det kan precis vad som helst hända innan dess. Det pågår många sidoaktiviteter runt om i världen just nu. Men EU är lite handlingsförlamat utan kommission, säger han. Text: Qithara Inal Foto: FUTURE IMAGEBANK Future Transport 11

12 HÖGHASTIGHETSBANOR HÖGHASTIGHET MEN TILL VILKET PRIS? Smakar det så kostar det. Regeringens utredning om höghastighetsbanor har varit föremål för en bred remiss och trots många positiva inlägg finns genomgående kritik när det gäller just ekonomin. Eller som Skogsindustrierna uttrycker det: Om staten inte kan investera tillräckliga pengar i befintligt järnvägsnät, varför skulle då en investering i höghastighetståg plötsligt vara ekonomiskt möjlig? Både Sydsvenska och Västsvenska Handelskammaren ser positivt på höghastighetsbanor i Sverige och betonar vikten av att ansluta dessa till det europeiska höghastighetsnätet. Höghastighetsbanor är viktiga för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt menar man att en utbyggnad av höghastighetsbanor inte får ske på bekostnad av andra angelägna investeringar i väg- och järnvägsnätet, som Södra stambanan och Västkustbanan. Sydsvenska handelskammarens vd Stephan Müchler skulle önska att de samhällsekonomiska kalkylerna kompletterades med alternativet att rusta upp Södra stambanan för högre hastigheter. Effekterna för trafiken på Södra stambanan, och därmed för tillgängligheten i sydöstra Sverige, är inte tillräckligt utredda. Det bör tydligare framgå vilka investeringar som krävs för att på ett adekvat sätt binda samman större städer i södra Sverige med stationslägen längs banan, skriver Stephan Müchler. Johan Trouvé, vd vid Västsvenska Handelskammaren uttrycker en oro över att andra viktiga åtgärder skjuts på framtiden om ett så pass omfattande och dyrt projekt sjösätts. Vi anser att det är viktigt att den höjning av ramen för investeringar samt drift och underhåll som är nödvändig om Sverige ska satsa på höghastighetsbanor blir tillräcklig så att inte andra viktiga åtgärder skjuts på framtiden. Särskilt viktigt är att lösa några flaskhalsar i dagens system, till exempel Hamnbanan i Göteborg, Marieholmsbron, ny tunnel under Göta älv, godsstråket väster om Vänern, Västra stambanan samt E20 Alingsås Vårgårda. skriver Johan Trouvé i remissyttrandet. Han är också mån om att hitta bättre lösningar för sträckan Göteborg Borås där resenärerna idag tar sig snabbare fram med buss än med tåg, samt sträckan Köpenhamn Göteborg Oslo. Idag tar det fyra timmar med tåget mellan Göteborg och Oslo. Sträckan är 33 mil lång. Bland utredningens kritiker märks Skogsindustrierna, en av Sveriges största transportörer på järnväg. En organisation som är helt beroende av transporter och som har antagit tydliga klimatmål bland annat för att minska koldioxidutsläppen. Utredaren Gunnar Malm har slagit fast att främsta syftet med ett bygge av höghastighetsbanor är samhällsnyttan och att stärka landets konkurrenskraft. Men Skogsindustrierna saknar miljöaspekterna i utredningen. Inga höghastighetståg! Störst och billigast klimatnytta först! är ett av Skogsindustriernas inlägg i debatten. Prioriteten borde ligga på de akuta flaskhalsarna i de centrala stråken för godstrafiken, menar man. Då skulle motsvarande eller större effekter kunna uppnås med en mindre investeringssumma vad gäller klimat och samhällsekonomisk nytta. En debatt om höghastighetståg riskerar att lätt spåra ur i en tävlan om satsningars storlek och i utpekandet av olika sträckningar. Redan idag saknas medel för utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen och en investering i en höghastighetsbana riskerar att utarma de statliga medlen till andra järnvägsprojekt. skriver Staffan Thonfors och Karolina Boholm i remissyttrandet. Höghastighetstågens målgrupp är resenärer i konkurrens med flyg och bil. Detta är bra, men klimatnyttan är ändå begränsad, menar Skogsindustrierna. Inrikesflyget står för en procent av våra utsläpp, och frågan är hur många av de inrikes personbilsresorna som är tillräckligt långa för att ersättas av tåg. Kostnaden för höghastighetsbanor kommer att uppgå till upp emot 125 miljarder enligt uppskattningar och just ekonomin är en återkommande faktor som möter kritik från remissinstanserna. Det är uppenbart att de samhällsekonomiska modellerna måste ses över anser Skogsindustrierna. Regionförbundet Örebro instämmer i att höghastighetsbanealternativet bör kompletteras och förtydligas på flera punkter. Man menar att utredningen har ett begränsat värde som underlag för beslut. Den samhällsekonomiska kalkylen för höghastighetsbanealternativet visar en svag lönsamhet. Utredaren själv framhåller att detta bör bli föremål för vidare analys. Regionförbundet Örebro bedömer att det finns så stora brister och osäkerheter i beräkningen att det är tveksamt om det går att dra slutsatsen att höghastighetsbanealternativet är samhällsekonomiskt lönsamt, skriver Irén Lejegren, ordförande i regionstyrelsen. Istället föreslår man ett alternativ där pengarna läggs på uppgradering och komplettering av hela det svenska järnvägsnätet. Klimateffekterna av att i stället effektivisera befintligt järnvägsnät är sannolikt betydligt större. TEXT: Gabriella Mellergårdh Foto: SHUTTERSTOCK Regeringen väntas under våren fatta beslut om hur man ska gå vidare med frågan. Hur tycker du att regeringen bör agera? Marie S Arwidson, vd Skogsindustrierna: Regeringen bör framför allt säkerställa att investeringsbehov i dagens järnvägsinfrastruktur tillgodoses innan några nya storskaliga projekt påbörjas. Om det politiska intresset ändå finns för höghastighetståg måste beslut grunda sig på grundligare analyser av investeringarnas samhälls- och miljönytta, liksom för andra alternativ. Viktigast är att ny finansiering för sådana projekt kan säkerställas utan att andra transportbehov blir lidande. Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren: Utredningen om höghastighetsbanor visar med önskvärd tydlighet att dagens finansieringssystem nått vägs ände. Ska den här typen av stora viktiga investeringar komma till stånd måste riksdag och regering jobba med alternativa finansieringsformer och en riktig balansräkning. I annat fall kommer vi om tio år att kunna konstatera att vi borde ha byggt sträckan för 20 år sedan. 12 Future Transport

13 HÖGHASTIGHETSBANOR Under hösten var Höghastighetsutredningen ute på bred remiss. Höghastighetsbanor är viktiga för att stärka Sveriges konkurrenskraft, menar bland andra Sydsvenska och Västsvenska Handelskammaren. Bland utredningens kritiker sällar sig Skogsindustrierna, som är en av Sveriges största transportörer. Bland annat är man kritisk till de samhällsekonomiska kalkylerna. Organisationen befarar också att satsningar på höghastighetsbanor riskerar att utarma investeringar i andra järnvägsprojekt. Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Utredningen som presenterades den 14 september 2009 föreslår att höghastighetsbanor byggs på sträckorna Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö. En utbyggnad av separata dubbelspår för trafik i upp till 320 km/h på dessa sträckor har kostnadsberäknats till 125 miljarder kronor. Enligt beräkningen skulle staten då stå för cirka hälften av kostnaden och resten täckas av biljettintäkter samt medfinansiering från berörda regioner och från EU. Med gjorda antaganden skulle projektet vara samhällsekonomiskt lönsamt, restider skulle förkortas och godstrafiken skulle få möjlighet att öka och utveckla trafiken genom att spårkapacitet frigörs på Västra och Södra stambanan. Utredare Gunnar Malm bedömer att trafiken på banorna skulle kunna starta Frågan bereds just nu inom regeringskansliet i samband med fastställandet av en ny nationell transportplan. Men ännu är inget datum satt för när beslut ska fattas om höghastighetsbanor i Sverige. Källa: SOU 2009:74 Future Transport 13

14 HÖGHASTIGHETSTÅG Frecciarossa en tågresa in i framtiden Italien storsatsar på utbyggnad av höghastighetsbanor. Hittills har 32 miljarder euro investerats och under förra året togs de viktigaste rutterna i bruk efter årtionden av planering och byggnation. Färdigställandet av Frecciarossa betyder mer än bara ett nytt järnvägssystem. Höghastighetstågen ger minskade avstånd och ett folk som inte längre är beroende av bostäder nära arbetsplatsen. Det var färdigställandet av sträckan Rom Florens på 1970-talet som gav den italienska staten inspiration att utvidga höghastighetsnätet. I mitten av 80-talet fattades beslut om att konstruera ett helt höghastighetsnät. Man såg det som en nödvändig del av upprustningen av den italienska järnvägsinfrastrukturen. Det Gianfranco Battisti, Chief of Trenitalia National & International Transport Division, menar att de nya tågen har varit en god investering som har fört samman det italienska samhället. gav nya möjligheter till omstrukturering av transporter och revitalisering av de områden som berördes genom nya stationer och upplivade handelsrutter, berättar Gianfranco Battisti, Chief of Trenitalia National and International Transport Division. Han menar att kostnaden på 32 miljarder euro har varit en god investering. Höghastighetstågen har redan fört samman det italienska samhället på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Idag kan man bo i Turin och arbeta i Milano, färden mellan städerna tar enbart en timma med de nya tågen som håller en topphastighet av 330 kilometer i timmen. Priserna på tågbiljetter i landet har alltid betraktats som rimliga, men att åka med höghastighetståg är dyrare än med konventionella tåg. Gianfranco Battisti ser priserna som en logisk följd av de förkortade restiderna. Operatören får inga statliga bidrag och därför måste intäkterna täcka kostnader och tjänsterna prissättas därefter, säger han. De något högre priserna har dock inte avskräckt resenärerna. Varje dag färdas personer med röda pilen och Trenitalia beräknar att det sammanlagda antalet passagerare under året kommer att öka med en miljon i jämförelse med Passagerarna färdas avsevärt mycket snabbare i Freccia rossa och Trenitalia vinner ständigt nya passagerare, men enligt Gianfranco Battisti finns det ytterligare en stor fördel med snabbtågen. Miljöaspekten är viktig. Snabbtågen förbrukar 91 procent mindre energi än ett jetplan och föroreningen är mindre. Införandet av de nya tågen har en positiv påverkan på miljön. Expansionen av höghastighets nätet pågår fortfarande och ytterligare 300 kilometer räls kommer att läggas till innan nätet blir komplett. Nu pågår arbetet med sträckan mellan Milano Verona Venedig. Därefter väntar Giovi-passet mellan Milano och Genua. Sedan höghastighetsnätet först började utformas har Italien förändrats. Landet har bland annat brottats med politiska såväl som ekonomiska problem, men hittills har ingen yttre påverkan haft stora effekter på tågnätets utvidgning. Konstruktionsarbetet har hela tiden varit ett angeläget och prioriterat projekt för italienska politiker. Under årens lopp har den ursprungliga italienska elektricitetsstandarden för tåg (3 000 V DC) blivit utbytt mot det europeiska systemet 25 kv AC. Systemet anses idealiskt för järnvägar som täcker långdistanssträckor och transporterar tung last. Förändringen bidrog till ett uppsving för Trenitalia och var nödvändig för det fortsatta arbetet. Samtidigt var satsningen både kostsam och omständlig. Beslutet att byta elsystem ledde bland annat till att det allra första höghastighetståget Direttissima som kör sträckan Rom Florens, tvingades till stora förändringar för att kunna anpassas till det nya systemet. Gianfranco Battisti anser, med facit i hand, att Italien lyckats att utforma en väl fungerande höghastighetsbana och att det inte bara är farten som drar till sig passagerarna. Modern interiör bidrar också till komforten. Varje passagerarsäte är försett med ett uppfällbart bord och i dagsläget har resenärerna tillgång till internet via ett eluttag i väggen. Snart kommer också en Wi-Fi-uppkoppling att finnas tillgänglig, vilket ger tillgång till trådlös uppkoppling under hela resan. Att resa med de nya tågen ska vara både praktiskt och bekvämt. Text: PERNILLA KARLSSON Foto: TRENITALIA, Giorgio Ferretto 14 Future Transport

15 HÖGHASTIGHETSTÅG Milano Verona Treviglio Meste Padova Venedig Färdig järnväg Turin Järnväg som håller på att byggas Genua Bologna Planerad järnväg Florens järnväg äg som håller t byggas rad järnväg Höghastighetsnätet, Frecciarossa, i Italien växer. Varje dag reser omkring personer med de höghastighetståg som nu tagits i bruk. Hittills har Italien satsat 32 miljarder euro, men fler linjer planeras. Dessutom är flera sträckor just nu under konstruktion. Rom Bari Neapel Salerno Frecciarossa Höghastighetslinjer i Italien, januari 2010: km Under konstruktion: Tågens topphastighet: 300 km 330 km/h Palermo Messina Reggio di Calabria Future Transport 15

16 LÄNKAR TILL EUROPA Gröna Korridorer är både ett koncept och projekt där Sverige är drivande. Målet är att förbättra viktiga transportkorridorer genom Europa så att transporterna blir mer lönsamma och miljövänliga. För svensk del utgör till exempel Öresundsbron en viktig del i en strategisk korridor, säger Jerker Sjögren, Näringsdepartementet. Stark medvind för Gröna Korridorer Arbetet med Gröna Korridorer har tagit ett rejält steg framåt. Under hösten var frågan aktuell under Sveriges ordförandeskap i EU och nu under våren går projektet in i en ny fas. Det har gått snabbare att få genomslag för den här idén än vad jag kunde tänka mig för ett år sedan, säger Jerker Sjögren, samordnare och sakkunnig på Näringsdepartementet. Gröna Korridorer fokuserar på transportkorridorer som ska stärka logistikbranschens konkurrenskraft och samtidigt skapa hållbara lösningar. Klimattänkande, sammodalitet och ekonomi går hand i hand. Konkret är tanken att vissa viktiga transportkorridorer genom Europa med både järnväg, väg och sjöfart ska förbättras genom en genomtänkt infrastruktur och regelverk. Flaskhalsar ska till exempel byggas bort och strategiska omlastningspunkter byggas. Konceptet Gröna Korridorer är ett svenskt initiativ som i sin tur har sitt ursprung i EU-kommissionens beslut att vrida transportpolitiken i en betydligt grönare riktning. Den svenska idén om att skapa gröna korridorer har spridit sig och fått stort gehör. Ett kvitto på det var konferensen Green Corridors Conference som hölls strax innan jul och som EU-kommissionen och det svenska EU-ordförandeskapet stod bakom. Engagemanget och deltagandet var stort från både varuägare och myndigheter alla vill vara med och satsa. Idén är också sanktionerad inom ministerrådet, kommissionen och av den tillträdande transportkommissionären, uppger Jerker Sjögren och tillägger: En viktig slutsats från konferensen är att det inte är nya korridorer som behövs, utan en kraftsamling kring de befintliga. Gröna Korridorer är idag ett löst sammansatt nätverk där trafikverken, Vinnova, universitet och flera storföretag ingår. Regeringens Logistikforum är dock något av spindeln i nätet. I takt med att Gröna Korridorer växer i uppmärksamhet, växer också kraven på att vi ska leverera. Det innebär att vi måste se över strukturen på projektet för att kunna organisera oss på ett annat sätt. Under våren kommer därför arbetet att gå in i en ny fas. Det är nu det hårda arbetet börjar och vi kommer att börja jobba i nya arbetsgrupper. Bland annat handlar det om att leta efter affärsprojekt där vi kan komma igång och utveckla det som ännu är ganska lösa idéer. Arbetsgrupperna kommer att ha fokus på två grundpelare. Den första rör själva transporterna, alltså det som gör en korridor grön. Det handlar till exempel om nya bränslen, affärsmodeller och innovationer. Den andra grundpelaren tar sikte på de fysiska stråken och vad som kan förbättras i dessa. Ett mycket viktigt led i arbetet med Gröna Korridorer är att förankra korridorstänkandet i så många länder som möjligt inte bara på myndighetsnivå, utan också i näringslivet. Till viss del har det redan skett, de nordiska grannländerna är redan involverade, liksom flera Östersjöstater. I Tyskland är arbetet igång i vissa delstater och i Holland börjar själva koncepttanken slå rot. På EU-nivå händer det också intressanta saker som har direkt koppling till projektet. Ett nytt konsortium, Super Green, har för EU:s räkning fått uppdraget att jobba med konceptet Gröna Korridorer. De ska under året ta fram en särskild handlingsplan, ett meddelande, för Gröna Korridorer, som ska innehålla både konkreta förslag och finansiering, säger Jerker Sjögren. Text: MARIA LARSSON Foto: SHUTTERSTOCK 16 Future Transport

17 LOGISTIK Ikea har sedan 2004 arbetet hårt med förändringar inom logistiken. Förändringarna som gjorts är en del av en tioårsplan som går ut på att förändra företagets logistik i sin helhet. Logistik en integrerad del av produkttillverkningen på Ikea Ikea satsar hårt på att effektivisera logistiken. Genom till exempel smartare förpackningar har företaget lyckats öka antalet produkter per lastenhet med upp emot 30 procent. De onödiga transporterna minskar, vilket är en vinst för både miljön och plånboken. Vi har alltid fokuserat på företagets logistik, men de senaste åren har vårt engagemang eskalerat. Logistikens flöde följde inte med kostnadsutvecklingen inom företaget, säger Klas Ekman, Global Transport Manager på Ikea. Förvandlingen från nationellt företag till global möbeljätte har under årens lopp avsevärt ökat storleken på produktionen. En ökad volym av produkter kräver ofta förändringar inom ekonomins och logistikens områden och en sådan förändring har Ikea genomfört genom att svetsa samman olika arbetsområden till en helhet. Förändringarna återspeglas i att design, produktion, distribution och inköp går hand i hand. Vi kände att logistikens flöde inte följde med kostnadsutvecklingen inom företaget, så vi gjorde en del ändringar. Logistiken ses inte längre som en separat del utan är en integrerad del av processen. Redan vid designtillfället anpassas exempelvis storleken på förpackningar till containrarna de sedan fraktas i. Syftet är att uppnå maximal fyllnadsgrad, säger Klas Ekman. Ikea har enligt Klas Ekman historiskt haft huvuddelen av flödet via lager, något man nu arbetar med att förändra. Flödet har effektiviserats under de senaste åren. Istället för att köra färdiga varor till lager så körs cirka 50 procent av varorna direkt till Ikea-varuhusen. Det reducerar kostnader och som bonus har det en positiv effekt på miljön. Enligt Klas Ekman finns inga externa miljökrav riktade mot företaget förutom respektive lands miljö lagar, men han anser att företaget har ett ansvar gentemot sina kunder att minimera miljöpåverkan. De logistiska förändringarna ska genomdrivas globalt berättar Klas Ekman, men för att nå uppsatta mål har det varit nödvändigt att anpassa förändringarna efter varje lands förutsättningar. Ett av målen är att inom företaget ersätta europapallen av trä. Vi kommer att använda oss av nya fraktredskap, tillverkade av papp och i plast. Som det ser ut idag utgör europapallen ett otympligt inslag i våra transporter och det vill vi ändra på. Trots att de nya fraktredskapen är engångsprodukter anser Klas Ekman att de har fördelar ur miljösynpunkt. De är lägre och den låga höjden bidrar till att man kan lasta en större mängd varor, vilket i sin tur bidrar till en bättre fyllnadsgrad. Returtransporten av lastpallarna försvinner och efter användningstillfället kommer de att återvinnas. Som en direkt följd av ändringarna inom logistiken mottog Ikea i oktober Postens Logistics Award. En del i vinstmotiveringen var att företaget genom omstrukturering av logistiken avser att gynna miljön. Klas Ekman är nöjd över utmärkelsen, men tillägger också att förändringen av logistiken var nödvändig och att arbetet med logistiken är ett långtgående projekt. Genomgripande förändringar är nödvändiga för ett företags utveckling, men självklart känns det bra att få uppmuntran utifrån. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla logistiken. TEXT: PERNILLA KARLSSON Foto: IKEA Future Transport 17

18 NOTERAT öresundståg prisas för sitt arbete med sydtaxan I samband med branschfesten på Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport i Jönköping fick Öresundståg ta emot nyinstiftade Future Transport Award. Det känns jättebra. Nu kan vi berätta för alla inblandade vilket lyckat samarbete vi har haft, säger Gösta Ahlberg, vd på Öresundståg AB. Det nyinstiftade priset, Future Transport Award, delas ut av Elmia tillsammans med fyra ledande svenska branschtidningar i syfte att uppmärksamma framtidens transportlösningar. Den 7 oktober vann Öresundståg i kategorin Travel Management för sitt arbete med Sydtaxan. Sydtaxan är en gemensam taxa för de sydsvenska länen Skåne, Blekinge, Kronoberg, Halland och Västra Götaland. Med den kan pendlare resa över länsgräns på ett pendlarkort istället för att behöva köpa ett nytt kort för varje län. varje län bestämmer ju sina egna priser. Vi ville hitta ett sätt att addera dem på, säger Gösta Ahlberg och fortsätter: Det har funnits en stark vilja från alla inblandade att få Sydtaxan på plats, vilket krävs i ett så här stort samarbete med många aktörer inblandade. Hela processen tog cirka ett år att genomföra och den 11 januari 2009 började Sydtaxan att gälla. Taxan gäller både tåg och buss samt omfattar Öresundstaxa vid resor till Själland i Danmark. Vi har gjort det enkelt att resa över länsgränserna och vi tror att vår prissättning, med samma pris på resan oavsett när man köper biljetten, uppskattas. Det är pendlarna som är vinnarna i det här fallet. Enligt de undersökningar som Öresundståg har gjort bland sina resenärer har Sydtaxan överlag fått positiva reaktioner. Vi gör mätningar halvårsvis och märker redan nu att allt fler väljer att resa kollektivt istället för att ta bilen, säger Gösta Ahlberg. i kategorin Travel management nominerades tre finalister; Resekortet Sverige, SJ och Öresundståg. Göteborgs Hamn vann i kategorin Intermodal Goods för att de tillsammans med branschens aktörer varit drivande i utvecklingen av dagliga tågpendlar till en mängd orter i Sverige. TExT: QITHARA INAL FOTO: ÖRESUNDSTåG Gösta Ahlberg, vd på Öresundståg, är glad över priset Future Transport Award och säger att det är ett kvitto på allt arbete de har gjort med Sydtaxan. svensk infrastruktur får 46 miljoner euro Nyligen tilldelades Sverige 46 miljoner euro av EUkommissionen. Det är EU:s stöd för transeuropeiska transportnät som delat ut pengarna och syftet är att göra transporterna av människor och gods snabba och enkla inom EU. Stödet kommer att fördelas mellan olika projekt, bland annat projektet Motorways of the Sea mellan Karlskrona och Gdynia, som får 17 miljoner euro. De pengarna går till Alvesta godsterminal, Kust till kustbanan Emmaboda Karlskrona, åtgärder i Karlskrona Hamn och till elanslutningar hos Stena Line. Andra projekt som får ta del av stödet är Malmö central, som får 4,6 miljoner euro, Studie för ny älvförbindelse Göteborg Marieholmstunneln som får 2,1 miljoner euro, och installationen av ERTMS i infrastruktur och fordonsutrustning, får 22 miljoner euro. Totalt delades 510 miljoner euro ut och av summan gick 46 miljoner till svenska projekt. etanolen leder till ökade utsläpp I en rapport utgiven av Expertgruppen för miljöstudier på Finansdepartementet visas att de program för ökad etanolanvändning som finns, framför allt i USA och inom EU, har en stor effekt på koldioxidutsläppen. Resultatet visar att etanolen leder till ökade globala utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, åtminstone de närmsta åren. Därefter kommer etanolprogrammen att leda till utsläppsminskningar. Rapporten visar också att det svenska etanolprogrammet beräknas sedan år 2000 ha ökat koldioxidutsläppen med omkring 20 miljoner ton, jämfört med om samma transportarbete skulle ha utförts med bensin. Expertgruppen för miljöstudier är en kommitté under Finansdepartementet som har i uppdrag att självständigt studera samhällsekonomisk effektivitet och måluppfyllelse i användningen av offentliga medel och andra styrmedel som har miljömässiga konsekvenser. utredare för hållbart transportsystem Förbättrad samverkan inom forskning och innovation ska ge vinster för både transportsektorn och samhället. Det är regeringens förhoppning och man har därför initierat en utredning i ämnet. Fokus ska ligga på att få till stånd ett mer effektivt utnyttjande av resurserna för forskning och innovation så att mer av resultaten kommer till praktisk användning inom transportsektorn. Det säger infrastrukturminister åsa Torstensson om tillsättningen av Jan Nylander som regeringens utredare. I hans uppdrag ingår att ta fram en strategi som bland annat ska bidra till utvecklingen mot ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Ansvarsfördelning och förnyade statliga samarbetsformer mellan Trafikverket och andra stora statliga aktörer ska också granskas i utredningen som kommer att slutredovisas 14 augusti Jan Nylander har tidigare verkat som vice vd för Innovationsbron AB. Foto: Future Imagebank 18 Future Transport

19 GÄSTKRÖNIKA olika perspektiv Du måste ha rätt perspektiv, sa min kompis gitarr-gurra, som precis haft sönder micken på sin elgitarr. Det finns bara en mick som passar, en Gibson Les Paul 1959 V.O.S. kräver Burstbucker humbuckers pickup. Jag beställer en ny nu, sa Gurra och tryckte på enter på datorn. Vänta lite nu, du är inne hos en amerikansk internetleverantör. Det är tisdag idag och vi har en spelning på fredag. Hur tänker du nu, undrade jag, vän av logistisk ordning. Det står två dagars leveranstid, då har jag den på torsdag. Bra va? svarade Gurra. Du fattar inte logistik! De syftar på närområdet. Att skicka gods är komplicerade saker, de ska letas artikelnummer, skrivas ut ordersedlar, plockas, packas, skrivas exportpapper, lastas ut och transporteras och mycket mera. Jag har sysslat med logistik i 25 år så jag vet att det är komplicerat. Det dröjde en stund, sedan pep det till i Gurras mobil. Oj, nu fick jag ett SMS. De har just plockat fram grejorna och skickar dem om 15 minuter. Du, vad betyder ETA? Estimated Time of Arrival. Vilken vecka står det? (Suck.) Gurra, du fattar inte. Man kan inte skicka grejor över halva jordklotet på två dagar. Estimated... vad du nu sa... är på torsdag Då kan vi ju jamma på som vanligt på torsdag kväll. Visst, frågan är bara vad du ska spela på... Kolla, man kan visst följa paketet på hemsidan och se var det är. Undrar om det åker tåg? Ta med blockflöjten på torsdag, uppmanade jag. Men på torsdagen jammade vi som vanligt. Paketet kom Det vägde två kilo, varorna kostade 1600 kronor, transport och tullhantering kostade 280 kronor. Gurra var sur för att paketet inte åkt tåg. Men man kan ju klimatkompensera för 10 spänn, tyckte han. En stund senare gick proppen i replokalen. Du som kan komplicerade grejer som logistik å sånt, kan du byta proppen och hämta öl, sa Gurra inte utan viss ironi. bypolitiska perspektivet. Det är detta perspektiv som har lett till att tunneln genom Hallandsåsen inte byggts där åsen är som smalast, att Västkustbanan passerar Båstad och slingrar sig längs Skälderviken som en museijärnväg. Undrar om inte gitarr-gurra hade gjort spårdragningen bättre. ytterligare en perspektivförskjutning råkade jag nyligen ut för när det gäller min bil. På verkstaden säger de att de kan öka motoreffekten i min Volvo med 42 hk bara genom att ändra mjukvaran i motorn. Får jag inga nya delar, ska ni inte borra i någon förgasare eller byta några kolvringar, undrade jag som gammal maskiningenjör. Vi behöver inte ens öppna motorhuven, vi kan skicka koden via internet, svarade de. I USA finns till exempel ett åkeri som hyr koden per timme. När lastbilarna ska upp för Klippiga bergen sänder de koden via sattelit till lastbilens motor och när de kommit upp så skickas koden tillbaka. De facto skickar man tydligen 200 hk fram och tillbaka via satellit! Nu har jag problem med att förklara för mina barn varför man inte kan skicka hamburgare från McDonald s till handskfacket på bilen... För det kan man väl ändå inte...? Jag får väl kolla med gitarr- Gurra. min lätt Naive gitarrkompis tyckte det var högst rimligt att få en leverans från USA på 48 timmar. Min erfarenhet från detaljhandeln, med leveransprecision på plus/minus tre veckor, sa mig att detta i praktiken var omöjligt. Men det var det alltså inte. Perspektiv är avgörande för resultatet. Under hösten har jag med stort intresse följt debatten i Hallandsposten där en lokal politiker fått kritik för att han stöttade dragningen av höghastighetsbanan, Stockholm Malmö, via Jönköping och inte via Halmstad. Många i Halland tyckte att spåret mycket väl kunde ta en sväng förbi Halmstad för det vore ju så bra för Hallandsregionen. Har man perspektivet att höghastighetståget ska göra flyg mellan Stockholm Köpenhamn onödigt, kan man inte samtidigt maximera det Namn: Pär Sandström Befattning: Logistikkonsult, PSandström Logistics AB Bakgrund: Logistikchef Unilever och Stadium. Forskat och arbetat som konsult inom strategisk logistik. Bor: Ängelholm Fritid: Skidåkning, vindsurfing, hem och familj Favoritplats på jorden: Baksidan på Grands Montets, chamonix Future Transport 19

20 LOGISTIK OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Välkommen till ett erfarenhetsutbyte kring logistik och samhällsutveckling ELMIA, JÖNKÖPING april 2010 DAGS FÖR en av årets viktigaste konferenser! Logistik är en central fråga för alla kommuner och regioner. Åtminstone är det så det borde vara ett smart och genomtänkt transportnät är en av nycklarna till ett framgångsrikt näringsliv april är det återigen dags för Logistik och Samhällsutveckling på Elmia i Jönköping. Logistiken har utvecklats från en fråga om transportförsörjning till att handla om samhällsutveckling. Den är därför tätt sammankopplad med tillväxt och sysselsättning. Runt om i Sverige finns många goda exempel på hur kommuner, regioner och näringsliv tillsammans hittat lösningar som fått stor betydelse. Konferensen Logistik och Samhälls utveckling är ett forum där dessa goda exempel lyfts fram, men där också diskussioner och workshops får stort utrymme. Konferensen riktar sig till bland andra samhällsplanerare, näringslivschefer, logistikchefer i stora och medelstora företag, näringslivsutvecklare samt logistikkonsulter. Bland de medverkande finns representanter från Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Swedavia (fd LFV), Örebro Airport, Östsvenska Handelskammaren och Linköpings Universitet. Logistik och samhällsutveckling är en del av:

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Trafikverket här börjar resan!

Trafikverket här börjar resan! Trafikverket här börjar resan! Den 1 april 2010 startar Trafikverket. Då avvecklas Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket kommer att ansvara för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg, Politisk omväldsspaning - hösten 2015 Lars Sandberg, 2015-11-24 Proposition resenärsrättigheter Resenärer måste hålla reda på hur lång linjen är Linjer som är kortare än 15 mil ersättning efter 20 minuter,

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Datum 2016-03-30 Diarienummer KS/2016:24 Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Information om remissvaret Region

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Vi har förenat det bästa av två världar

Vi har förenat det bästa av två världar Vi har förenat det bästa av två världar 1 januari 2013 hände något historiskt. Halmstad Hamn och Varbergs Hamn gick samman till ett bolag HallandsHamnar AB. Det handlade om att förena det bästa av två

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa

EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa Modern järnväg mellan Oslo och Göteborg på rätt spår. PÅ INITIATIV AV: DNB KPMG Norske Skog Borregaard SPACEGROUP DB International COINCO e.v. MarLife Norsk-Svenska

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Först av allt Tack för själva möjligheten att få ge synpunkter på denna plan. Den har varit både intressant och givande att läsa och den

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Sida 21 (31) 14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Stadsdelsnämndens beslut beslutade att besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer