EL - MEMO FÖR PROJEKTÖRER OCH INSTALLATÖRER INOM FASTIGHETSOMRÅDE ÖSTERMALM OE 5310, 5320 OCH 5330 Utgåva 2

Transkript

1 EL - MEMO FÖR PROJEKTÖRER OCH INSTALLATÖRER INOM FASTIGHETSOMRÅDE ÖSTERMALM OE 5310, 5320 OCH 5330 Utgåva 2 Avsikt Detta memo skall fungera som vägledning för projektörer och installatörer så att Akademiska Hus AB och hyresgäster/brukares krav, information och synpunkter beaktas vid projektering och installation av elektriska anläggningar inom fastighetsområdet. Anläggningar för brand och utrymningslarm samt hissanläggningar omfattas också av detta memo. Orientering Fastighetsområdet består av ett 70 tal byggnader med en sammanlagd yta av ca 340 kvm BTA. Byggnaderna är uppförda från början av nittonhundratalet och fram till i dag. Några är K-märkta. Den största hyresgästen inom området är Kungliga Tekniska Högskolan. Andra större hyresgäster är Försvarshögskolan, Operahögskolan, Danshögskolan, Lärarhögskolan, Gymnastik och Idrottshögskolan, Kungliga Musikhögskolan och Dramatiska Institutet. Akademiska Hus Stockholm AB, fastighetsområde Östermalm är högspänningsabonnent med leveransspänning 30 kv till mottagningsstationen Drottning Kristinas väg 16. Elkraftförsörjningen inom området ombesörjes via eget 6 kv distributionsnät där de flesta ställverken och stationerna inryms i byggnaderna. Även byggnaderna vid Lärarhögskolan är anslutna till högspänning i leveranspunkten. Övriga anläggningar är lågspänningsabonnemang. Utförande och status på installationer varierar på grund av spridning i ålder och vilka föreskrifter som varit gällande vid projekterings och installationstillfället. Ledningssystem av både TN -S och TN-C typ förekommer och ibland tillsammans i samma byggnad. Inom KTHcampus finns ett gemensamt ledningsnät, M- NÄT, installerat. Till detta nät är anslutet anläggningar för ställverk/stationsövervakning, styrfunktioner för belysning, mätvärdesinsamling för energi och media samt för tiddistribution (centralursanläggningar). Centralursanläggningar finns i viss omfattning inom campusområdena. På Campus KTH är huvudur är placerade i byggnaderna 72: 01, 43:06, 43,08, 43:37 och 50:16. Sekundärur i en byggnad kan vara anslutna över impulsförstärkare eller direkt mot distribuerande nät. 1/10

2 Regelverk Elinstallationer skall utföras enligt gällande Starkströmsföreskrifter samt vad som huvudsakligen sägs i IBL, IBH samt EL AMA och detta memo. Tekniska specifikationer Kraftförsörjning högspänning Högspänningsställverk och transformatorstationer utformas i samråd med AHS driftingenjör el. Lågspänning Ställverk skall utföras för 4-ledarsystem och byggda i FORM 4 Utmatande grupper skall förses med utrustning för jordfelsövervakning. Denna skall vara av fabrikat Megacon typ 2001 eller likvärdig. Utgående summalarm skall anslutas till byggnads DUC. Utmatande grupper över 50A skall förses med lastbrytare och knivsäkringsinsats. Luckan till utgående grupp får ej vara blockerad då brytaren är tillslagen. Alternativt skall luckan kunna öppnas med hjälp av specialverktyg då brytaren är tillslagen. Ställverk skall förses med utrustning för energimätning där så erfordras, samt instrument för avläsning av spänning och ström. Spänningskännande instrument skall vara försett med omkopplare så att avläsning kan ske dels på transformatorn och dels på samlingsskenan. Används kombinationsinstrument skall spänningsindikering anordnas mellan transformatorns sekundärsida och brytare mot samlingsskenan. Huvudfördelningscentral, för enskild byggnad, skall förses med utrustning för jordfelsövervakning i enlighet med vad som gäller för ställverk. Utmatande grupper utförs i enlighet med vad som gäller för ställverk. 2/10

3 Fördelningscentral utförs i enlighet med vad som sägs för huvudfördelningscentral men utan utrustning för jordfelsövervakning. Fördelningscentral skall utföras så att summaströmmätning med strömtång kan utföras på varje enskild utgående ledning. Utmatande grupper utförs i enlighet med vad som gäller för ställverk och huvudfördelningar. Diazedsäkring får användas i ovanstående typer av fördelningar med begränsning till max.50 A. Gruppcentral skall vara försedd med huvudbrytare och utförd så att summaströmmätning med strömtång kan utföras på inkommande ledning i samband med jordfelsdetektering. Alternativt kan centralens huvudledning förses med summaströmtransformator och mätuttag. Säkringar skall utgöras av Diazedsäkringar eller Neozedsäkringar. Diazed och Neozedsäkringar får användas för max.50 A. Samtliga grupper skall kopplas med cu-ledning till plint för utgående ledningar. Tillräckligt utrymme skall finnas så att summaströmmätning med strömtång kan utföras i samband med jordfelsdetektering. Reservgrupper, reservplatser och plats för framtida utbyggnad skall alltid beaktas i samband med projektering och installation av gruppcentraler, fördelningar och ställverk. För G II, G III och Neozed 20 % reservgrupper. Min 1 trefas och 3 enfasgrupper. 30 % utrymme reserveras i apparatskåp och lådor. Gruppcentraler bestyckade med Neozedsäkringar är på grund av små byggmått lämpliga där det i en anläggning krävs många grupper och utrymmet för centraler är begränsat. I anslutning till central ska gruppförteckning med rumsangivelser för gruppernas omfattning samt planritning över aktuellt område med väl synliga rumsnummer anslås. Energimätning Mätare för elektrisk energi elmätare skall vara av fabrikat ABB typ DELTAplus i utförande för fjärravläsning med M-BUS kommunikation. Behov och utförande görs i samråd med AHS driftingenjör el som också lämnar uppgift om anslutningspunkt till M-NÄT. OBS! Fastighetens och hyresgästens förbrukning ska alltid mätas var för sig. Potentialutjämning Se Miljöaspekter och gällande föreskrifter. 3/10

4 Ledningar Huvudledningar skall utföras som 5-ledare. Vid dimensionering skall hänsyn tas till viss belastningsökning i samband med framtida utbyggnad. N och PE-ledare anslut var för sig bredvid varandra på ställverkets PEN- skena Gruppledningar skall vara av skärmad typ. EKLK el. likvärdig eller FK i halvledande jordade VP rör. Alternativt skall tvinnad FK användas i vanliga VP rör. Uttag för allmänbruk bör inte anslutas till trefasigt utmatande grupp med gemensam neutralledare om inte därför avsedd strömskena med tillhörande material används. Halogenfritt materiel skall användas vid nyanläggning eller vid kompletterande installationer där sådan materiel till övervägande del förekommer. Förläggning Vid synlig utvändig förläggning, klamring, skall JR-klammer användas inom laborationslokaler, verkstäder, driftutrymmen och liknande. Utomhus skall JR-klammer och skruv av rostfritt material användas. Galvaniserade skruv till rostfri klammer utomhus godkänns inte. Inom föreläsningssalar, kontor och liknande lokaler skall klammer typ APK, Letti eller motsvarande användas. Plastklammer får ej användas vid synlig förläggning av rör eller ledning. Undantag får göras för enstaka teleledning med diameter mindre än 6 mm. Brandtätning Ledningsgenomföring i brandcellsgräns skall tätas med typgodkänt material. Befintlig tätning skall lämnas i fullgott skick efter det att ledning tillkommit eller demonterats. Förbindningar och anslutningar I apparater skall skruvanslutning användas. I kopplingsdosor skall skruvförbindning eller förbindning av Torix modell användas. Öppningsbara kopplingsklämmor, te x WAGO modell AWG Cu eller likvärdiga får också användas. I apparater och kopplingsdosor skall stor omsorg iakttagas så att förbindning mellan ledare eller mellan ledare och jordad del ej kan ske på grund av klämning eller annan orsak. Detta på grund av att fel av denna typ, främst klämning, har vid ett flertal tillfällen förorsakat jordfel när isolermaterialet så småningom har gett efter på grund av kallflytning. Det är alltså fullt möjligt att anläggningen visat sig helt felfri vid isolationsmätning innan driftsättning men att fel uppstått efteråt, ibland flera år efter drifttagningen. Ledningar i kopplingsdosor skall ha sådan längd att eventuell omkoppling kan göras, t.ex vid detektering av femledarefel. 4/10

5 Anläggningar för motordrift Motoranläggningar manövreras med styrutrustning som idag mestadels tillhandahålls av styr och reglerprojektören/installatören. Varvtalsreglering som görs med frekvensreglering och utrustning för sådan kan störa annan elektrisk utrustning om den inte är korrekt installerad. DET ÄR DÄRFÖR MYCKET VIKTIGT ATT TILLVERKARENS ANVISNINGAR FÖLJS VID INSTALLATIONEN. Detta skall även beaktas vid installation av utrustning som tillhör brukaren. Anläggningar för uttag och belysning Jordfelsbrytare. Jordfelsbrytare skall, då sådana installeras, placeras så långt ut i anläggningen som möjligt för att minimera antalet berörda objekt vid en eventuell brytning. Då Akademiska Hus AB och dess personal inte kan anses råda över hur anläggningarnas uttag inom undervisningslokaler och institutionernas laboratorium och kontorsytrymmen används är det lämpligt att det är brukarna som regelbundet provar och dokumenterar JFBs funktion. Det är endast dessa som kan göra detta utan att deras verksamhet störs. I samband med ändringsarbeten i befintliga anläggningar skall entreprenör/installatör tillsammans med AHS driftingenjör el avgöra om jordfelsbrytare ska installeras eller inte. Armaturer. Huvudsakligen skall lysrörsarmaturer med HF don samt armaturer med så kallade lågenergilampor användas. I de fall armaturer med konventionella (induktiva) driftdon används skall dessa förses med tändare som kopplar bort defekta/utbrända lysrör. För ovanstående typer av ljuskällor används sådana med färgåtergivningsindex Ra 830. Annat färgåtergivningsindex kan vid behov förekomma i t.ex laboratorium eller restauranglokaler. Armaturer med induktiva driftdon får användas i driftrum och liknande utrymmen. LED bestyckad belysning kan användas efter lämplighet. Byte av ljuskällor görs huvudsakligen genom hyresgästens försorg. För att göra detta så enkelt som möjligt skall armaturers konstruktion, placering och montage beaktas. Vägledningsarmaturer, med vilket menas belysta skyltar med piktogram, skall strömförsörjas via central batterienhet för en eller flera byggnader eller del av byggnad. Armaturer skall vara utförda med LED. Armaturer för nödbelysning där så erfordras i utrymningsvägar etc. skall försörjas via centralbatterienhet för en eller flera byggnader eller del av byggnad och tändas vid spänningsbortfall på ordinarie nät. 5/10

6 Utomhusarmaturer på fasader och stolpar väljs efter vad som redan förekommer på byggnad eller i omgivningen. För belysning vid entréer finns en så kallad KTH standard vilken skall följas.erforderliga uppgifter om KTH standard finns tillgängliga hos AHS. Belysta adress och orienteringsskyltar ansluts till ytterbelysning eller styrs med för ytterbelysning avsedd styrutrustning. Kvicksilverlampor skall vara Osram HQL Super de lux, Ra = 60. Det skall beaktas att kvicksilverlampor kommer att utfasas från 2015 så det kan vara lämpligt att föreslå armaturer av annan typ och med annan bestyckning än vad som sägs i detta stycke. Belysning i fläktaggregat skall i förekommande fall anslutas parallellt med driftrummets belysning och förses med egna brytare. Manövrering och styrning Närvarostyrning av belysning i föreläsningssalar och liknande lokaler är inte ett generellt krav men bör användas i så stor omfattning som möjligt. Anläggningen utförs så att man väljer att tända belysningen men att den släcks då ingen vistats i rummet inom 30minuter. I toalettutrymmen installeras närvarostyrning med direkt tändning och fördröjd släckning med ca 5 minuter. Armaturer och ljuskällor skall vara anpassade till korta drifttider och många tändningar/släckningar. Nivåstyrning av belysning i allmänna korridorer och liknande lokaler bör tillämpas. Nivåstyrning innebär att belysning i t ex mörk korridor är belyst fast tid dagtid, se avsnitt styrfunktioner, med var tredje armatur tänd eller med reglerbara armaturer - vilket är att föredra - inställda på ca 1/3 1/2 av totala nivån. Inkoppling av återstående armaturer eller reglering till full ljusnivå görs med tryckknapp och tidrelä. I korridorer och liknande lokaler vilka bedöms vara av mindre allmän karaktär skall belysningen styras med tryckknapp och impulsrelä kombinerat med tidsfunktion, en så kallad frånslagsautomat. Styrfunktioner För styrning av gemensamma belysningsfunktioner inom KTHcampus finns tillgängligt styrkanaler för följande funktioner: - ytterbelysning, Y-BEL, styrs av ljuskännande relä eller astronomiskt ur - ljusa korridorer, LK, styrs av ljuskännande relä eller astronomiskt ur i serie med tidkanal - mörka korridorer, MK, styrs av tidkanal. - släckpulsfunktion. Funktionen för ljusa och mörka korridorer har gemensam upptändningstid 06:00 arbetsdagar men släcktid kan väljas antingen 19:00 eller 22:00. Släckpuls sänds alla arbetsdagar varje timme från 21:00 till 05:00, övriga dagar varannan timme hela dygnet. 6/10

7 Styrkanalerna finns tillgängliga i byggnadernas DUC eller via ett så kallat Duplinesystem, vars mottagare med utgångsreläer är placerade i byggnadernas ställverk, fördelningsrum eller telerum. Distribution inom byggnad sker via 01-nät och/eller till DUC hörande utrustning för belysningsstyrning. Distributionen av styrfunktioner kan ibland vara utförd för 230V. Val av styrfunktion och distribution av styrfunktion görs med hänsyn taget till vad som är lämpligt för varje enskilt fall. Val av styrfunktion skall ske i samråd med AHS driftingenjör el. Gemensamt för samtliga styrfunktioner är att inom enskild byggnad skall möjlighet till manuell manövrering finnas för var och en av styrfunktionerna. Märkning Centraler och apparater. Strömställare och uttag skall märkas med central och grupptillhörighet. Uttag anslutet till trefasgrupp skall också förses med uppgift om fastillhörighet. I centraler och apparatskåp skall brytare och strömställare märkas så att det i klartext framgår vilken utrustning de betjänar. Centraler utförda så att det kan föreligga tveksamhet om strömbanornas konfiguration skall på fronten förses med märkning där detta klart framgår. Litterering av ställverk, fördelningar och centraler skall göras i samråd med AHS driftpersonal el. All märkning skall utföras med graverade och skruvade skyltar. Skyltar av märktejp får dock användas för märkning av uttag och strömställare placerade i vägg och fönsterbänkskanalisation samt av smärre utrustning i driftutrymmen. Sistnämnda enligt överenskommelse med AHS driftingenjör el. Används märktejp skall underlaget avtorkas med T sprit vid applikationen. Färg på skyltar: - vit = Allmänkraft - grön = Datakraft - blå = Avbrottsfri kraft - grå = vid 500 V systemspänning Ledningar. Gruppledningar skall märkas med löpande nummer från utmatningspunkt. Ledning i belysningsgrupp skall märkas i utmatningspunkt och vid första kopplingspunkt. Enstaka ledning märks i båda ändar. Huvudledningar märks i början och slutet samt på båda sidor om bjälklagsgenomgångar. Märkning utförs med Partex eller textremsa i plasthölje fastsatt med buntband. 7/10

8 Teletekniska anläggningar 01-nät projekteras och installeras om behov föreligger. Samråd skall ske med AHS driftingenjör el och med representanter från hyresgästen/brukaren. Uranläggning med central och sekundärur, eller med pulsförstärkare och sekundärur för anslutning till befintligt nät, projekteras och installeras om behov föreligger. Samråd skall ske med AHS driftingenjör el och med representanter från hyresgästen/brukaren. Installationer för data och telekommunikation installeras efter hyresgästen/brukarens anvisningar. Installationer för larm och passersystem installeras efter hyresgästen/brukarens anvisningar. Installationer enligt de två markerade styckena ovan är hyresgästens egendom men kan där så är lämpligt förläggas i separat avdelat utrymme i den gemensamma kanalisationen som är avsedd för fastighetsägarens installationer. Drifttagning Vid drifttagning skall installatören säkerställa och dokumentera att 5-ledarfel (jordfel) inte föreligger vid drifttagning av ny anläggning. Detta skall göras innan hyresgästens/brukarens utrustningar ansluts till anläggningen. Vid komplettering eller ändring av anläggning skall säkerställas att den tillkomna installationen inte förorsakar 5- ledarfel. Brukarens utrustning, som skall anslutas till installationen, skall kontrolleras så att den harmoniserar med TN-S system. Brand och utrymningslarm Anläggningar för brand, utrymningslarm och branddörrstängning installeras i den omfattning som regleras av myndighetskrav. Utöver myndighetskrav kan hyresgäst/brukare ha egna önskemål vilka skall beaktas vid projektering och installation. Val av utrustning och anslutning till överordnade system skall ske i samråd med AHS driftingenjör el. Transportanläggningar (hissar) Hiss skall i första hand utföras som linhiss. Hydraulhiss eller annan teknisk lösning kan komma i fråga vid mindre lyfthöjder och där trafikens omfattning bedöms vara liten. Nödtelefonutrustning ska vara av Hisselektroniks fabrikat och typ Safeline Från kopplingsdosa i maskinrum till anslutningspunkt i KTH nät skall lämplig kabelförbindelse anordnas. Uppgift om anslutningspunkt och erforderliga uppgifter för nödtelefonapparatens programmering lämnas av driftingenjör el. 8/10

9 Förklaring. KTH-nät är ett partrådsnät som täcker hela KTHcampus. Via partrådsnätet ansluts hissarnas nödtelefoner till en lokal växel som ägs av Akademiska Hus Stockholm AB fastighetsområde Östermalm. De hissar vars nödtelefon inte är integrerad med nödsignalen har så kallad hotlinekoppling där man själv får betjäna sig av luren i NÖDTELEFON lådan Samtalet kopplas i första hand till Akademiska Hus reception Drottning Kristinas väg 25 och svarar ingen där inom ca 25 s så kopplas samtalet vidare till jourövervakning som är bemannad dygnet om. Dokumentation Ny dokumentation skall utföras i enlighet med AHS standard. Referenspärm samt uppgifter om CAD standard mm tillhandahålls av AHS. Relationshandlingar och ritningar för el/tele skall revideras när så erfordras i samband med ändring eller ombyggnad. Mindre ändringar, som enstaka gruppledning, uttag eller armatur behöver inte införas på ritning. Ritningsoriginal finns tillgängliga på huvudkontorets arkiv. Anläggarintyg, orienterings och serviceritningar för alla typer av brand och utrymningslarm skall alltid revideras vid ändringar i installationen eller byggnadens rumsdisposition. Erforderliga handlingar som ska ingå i fastighetsområdets systematiska brandskyddsarbete (SBA) ska levereras i utförande och omfattning enligt överenskommelse med AHS driftingenjör el. Särskilda hänsyn Vid arbeten i byggnad där ordinarie verksamhet pågår inom eller till arbetsområdet gränsande lokaler skall projektör/entreprenör förvissa sig om att driften av utrustning i dessa lokaler inte störs. Stor vikt skall läggas vid att lokalisera ledningar för tidgivningsanläggningar, brand och utrymningslarm, styrfunktioner, tele, data och ytterbelysning. Strömavbrott skall, när så erfordras ske i samråd med hyresgästen/ brukaren och eller AHS personal. Rivning, demontering Innan arbeten påbörjas skall AHS personal beredas möjlighet att påvisa vilket material och vilken utrustning som skall omhändertas av AHS. AHS personal anvisar plats där sådant material skall förvaras. Slutstädning och bortforsling av demonterad materiel skall ske genom entreprenörens försorg där inget annat överenskommits. Kvitto skall uppvisas på miljöfarligt omhändertaget material. (lysrör, batterier mm). 9/10

10 Miljöaspekter El-miljö I ett projekt skall elmiljö vara en naturlig del av projektarbetet. El-miljöarbetets inriktning skall vara att av AHS och eller hyresgästen/brukaren ställda krav och policys beaktas och tillvaratas i projektet. En el-miljöanalys skall göras i samband med systemkrav i systemhandlingsskede. Analys skall omfatta dels vad som krävs ur funktionshänseende och dels vad som krävs med hänsyn taget till person. Ställningstagande till potentialutjämning skall göras i detta skede. Se SEK handbok 413 utgåva 2 Potentialutjämning i byggnader. Materialval Val av material skall göras med hänsyn taget till så liten miljöbelastning som möjligt. Dvs att material skall vara miljövänligt tillverkade, kretsloppsanpassade och inte alstra skadliga ämnen vid en ev. brand. Observera dock undantaget under rubriken Ledningar. Elektrisk apparatur skall optimeras beträffande energiförbrukning. Avvikelser Avvikelser från vad som sägs i detta MEMO får endast göras i samråd och överenskommelse med AHS driftingenjör el eller dennes ställföreträdare. Stockholm 10/10