Patientsäkerhetsberättelse 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse 2012"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Vård och omsorg förvaltningen Mariestads Kommun Lotta Hjoberg Vård och Omsorgs chef Carina Gustavsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

2 Innehållsförteckning 1. Allmänt Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämndens ansvar Verksamhetschefens ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar Enhetschefers ansvar Hälso- och sjukvårdspersonals ansvar Övergripande mål och strategier Samverkan för att förebygga vårdskador Samordnad vårdplanering, SVPL KLARA SVPL, IT- system Förbättringsförslag Läkarmedverkan Förbättringsförslag Samverkan patient och närstående Samverkan medborgare i övrigt Struktur för uppföljning/utvärdering Arbete med nationella kvalitetsregister Förbättringsförslag Uppföljning genom egenkontroll Avvikelser angående läkemedelshantering Förbättringsförslag Läkemedelsgenomgångar Förbättringsförslag Fall och fallolyckor Förbättringsförslag Dokumentation Förbättringsförslag Delegation Förbättringsförslag Nutrition Förbättringsförslag Munhälsa Förbättringsförslag Basala hygienrutiner Förbättringsförslag

3 8. Medicin teknik/hjälpmedel Uppföljning Rehabilitering Sjukgymnastens insatser Arbetsterapeutens insatser Uppföljning och förbättringsförslag Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Verksamheter Kompetens Förbättringsförslag för Hantering av klagomål och synpunkter Sammanfattning Övergripande mål och strategier för kommande år Sammanfattning av pågående och förslagna förbättringar...20 SOSFS 2011:9 7 kap. 3 säger att: Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.

4 Datum: Dnr: Sida: 4 (21) Patientsäkerhetsberättelse för Vård och omsorg förvaltningen 1. Allmänt Vårdgivaren ska enligt Patientsäkerhetslagen, PSL (2010:659) senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 2. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 2.1 Socialnämndens ansvar Socialnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska också beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). 2.2 Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ansvara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet. Löpande se till att verksamheten fungerar på ett tillfredställande sätt samt att MAS har tillgång till de resurser som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter utifrån de krav som ställs för att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. 2.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har tillsammans med verksamhetschefen att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ram för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

5 Sida: 5 (21) Ansvara för att medicinska omhändertagande tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet, god vård och att det finns framtagna beslut om riktlinjer och rutiner, följa upp att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterföljs. 2.4 Enhetschefers ansvar Enhetschefen ansvarar för att de riktlinjer och rutiner som verksamhetschefen och medicinskt ansvariga sjuksköterskan fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2.5 Hälso- och sjukvårdspersonals ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Under 2012 har verksamheten påbörjat ett arbete med att skapa ett nytt ledningssystem enligt: Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Under 2013 fortgår arbetet genom att vi systematiskt arbetar med att identifiera arbetsprocess som leder fram till en processkarta för hela vår verksamhet. Processerna blir ett verktyg för att planera, leda, fördela, utvärdera och kontinuerligt följa upp de krav som ställs på vår verksamhet. Processarbetet kommer ge oss en bild av de förbättringsområden som finns. 4. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare har vi ansvar för att genom processer och rutiner även säkerställa att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare, med verksamheter inom socialtjänsten och LSS samt med myndigheter. (SOSFS 2011:9).

6 Sida: 6 (21) Vi har flera samverkansdokument som reglerar arbeten i vår verksamhet, nämner huvudgrupperna här, det finns flera som berör andra områden på VästKoms hemsida de berör då samtliga kommuner i VG. o Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland o Samordnad vårdplanering o Lokalt avtal om läkarmedverkan med Mariestads Vårdcentral o Lokalt avtal om läkarmedverkan med Kinnekullehälsans Vårdcentral Mariestad o Hjälpmedelsavtal o Uppsökande munhälsobedömning 4.1 Samordnad vårdplanering, SVPL Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan, t.ex. i samband med utskrivning från sjukhus. Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland finns en gemensam upprättad rutin för samordnad vårdplanering där beskrivs bl.a. krav på information till berörda enheter i samband med utskrivning från slutenvården. Som ett led i kvalitetssäkringen skickas avvikelserapport då rutinerna inte följs. Följande avvikelser har översänts från vår kommun till slutenvården. Avvikelser till Skarborgs Sjukhus Skövde, SkaS Skarborgs Sjukhus Mariestad, SkaS Skarborgs Sjukhus Falköping, SkaS Mariestads Vårdcentral Kinnekulle Hälsans Vårdcentral 1 Sjukvårdsrådgivningen 2 4 Mottagningar Sahlgrenska universitetssjukhuset SU 2 Totalt Skaraborgs sjukhus Skövde har arbetat med åtgärder för att minska antalet avvikelser och vår kommun har varit kallade till möten för att bidra med information om hur viktigt det är att rätt information överförs i rätt tid så att insatser hinner förberedas inför hemgången, dvs. att gällande rutin i VG följs. Vår kommun har blivit inbjuden för att vi skickar flest antal avvikelser. Upplevelsen är att vår kommunikation har blivit bättre.

7 Sida: 7 (21) Avvikelser sammanställs halvårsvis och rapporteras ut i vår egen verksamhet, socialnämnden får en årlig sammanställning och löpande sker rapportering till avvikelsegruppen Skaraborg som arbetar med avvikelser som sker mellan oss olika vårdgivare slutenvåden, primärvård och kommun. Vi känner också till att vi från vår verksamhet skulle behöva arbeta mer med att utreda och följa upp avvikelser, att åtgärda avvikelser är tidskrävande och vi vet att vår legitimerade personal ägnar en hel del arbetstid åt att åtgärda avvikelser direkt när de uppstår, men sällan hinner arbeta med avvikelser ur ett mer långsiktigt perspektiv KLARA SVPL, IT- system Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har ett gemensamt IT- system med namnet KLARA SVPL. IT-tjänsten ger möjligheter att följa vårdplaneringsprocessen samtidigt som dokumentation om vård och omsorg utbyts mellan parterna på ett sådant sätt att det kommer patienten tillgodo genom förbättrad vård Förbättringsförslag Möjligheter att aktivt arbeta med utredningar, åtgärder och uppföljningar av avvikelser i samband med samordnad vårdplanering. 4.2 Läkarmedverkan I ett ramavtal om läkarinsatser för den kommunala hälso- och sjukvården i Västra Götaland (VG) finns det skrivet att VG-regionens ansvar omfattar läkarinsatser till de personer som bor i särskilda boenden (beslut enligt SoL) samt i bostäder med särskild service (beslut enligt SoL och LSS). I målgruppen ingår också personer som besöker dagliga verksamheter (dagverksamheter) enligt HSL 18 första stycket samt de personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende. Det förutsätts att lokala avtal, inklusive samverkansöverenskommelser, tecknas mellan primärvården lokalt och den enskilda kommunen. Lokala avtal finns med båda vårdcentralerna i kommunen som utifrån en närområdesplan delar upp sina ansvarsområden. Under senare delen av 2012 har Mariestads Vårdcentral inte uppfyllt avtalet pga. läkarbrist, vi har återkommande möten och dialog förs löpande Förbättringsförslag Planerade regelbundna möten med båda vårdcentralerna

8 Sida: 8 (21) 4.3 Samverkan patient och närstående Patienter och i förekommande fall närstående ska o ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. PSL (2010:659) o bli informerad vid utredning av vårdskada o bli informerade om vart man vänder sig för att framföra klagomål och synpunkter 4.4 Samverkan medborgare i övrigt Verksamheten ska ha ett öppet förhållningssätt gentemot kommunens medborgare genom att bland annat o ha en lättillgänglig information via telefon, besök och kommunens hemsida o medverka vid information till brukar- och pensionärsorganisationer etc. 5. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning och utvärdering sker genom o uppföljningar av mål i ledningssystemet o uppföljning av föreslagna förbättringar från föregående års patientsäkerhetsberättelse o öppna jämförelser o egenkontroller 6. Arbete med nationella kvalitetsregister Kommunens särskilda boende har sedan 2011 arbetat med riskanalyser som registrerats i kvalitetsregistret Senior Alert och under 2012 påbörjades införandet av Senior Alert i hemvården. Palliativa registret används inom alla verksamheter och under senare delen av 2012 har vissa verksamheter börjat registrera och arbeta med Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom BPSD. Förbättringsförslag 2012 har delvis genomförts genom att hemvården nu är på väg att registrera i Senior Alert.

9 Sida: 9 (21) 6.1 Förbättringsförslag Ta fram och dokumentera arbetsprocesser för samtliga kvalitetsregister - Skapa rutiner för att sammanställa och analysera resultat från kvalitetsregisten - Fortsätta med implementeringen av Senior Alert i alla våra verksamheter 7. Uppföljning genom egenkontroll Avvikelsehantering inom hälso- och sjukvård är ett sätt att löpande utföra egenkontroller. En avvikelse är en oförväntad händelse som har medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten. Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen, uppmärksamma systemfel och med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. En avvikelserapport ska i första hand fokusera på vad som inträffat, inte på vem som var inblandad. En aktiv avvikelsehantering är ett värdefullt verktyg för att förbättra patientsäkerheten. För att följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontroll avser en regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder. 7.1 Avvikelser angående läkemedelshantering Sedan hösten 2010 har vi aktivt arbetat med avvikelserapportering och hantering av avvikelserna vi har därmed fått ett ökat antal registreringar av avvikelser, de senaste 2 åren ser det mer lika ut och ingen större ökning har skett. Under 2012 har ingen läkemedelsavvikelse lett till någon Lex. Maria anmälan, vi ser att det ändå finns avvikelser av allvarligare art så som förväxling mellan patienter. Förväxlingar mellan patienter var tidigare en mer förekommande händelse som vi såg som ett stort riskområde våra rutiner idag säger därför att alla som behöver hjälp med intag av läkemedel ska få den hjälpen i sin egen bostad. Område Särskilt boende Kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende LSS Social psykiatrin Totalt

10 Sida: 10 (21) En händelse som ökat är feldelad dosett, orsaken till den ökningen kan kopplas till att vi idag har fler patienter som behöver hjälp att dela upp sina läkemedel i dosett än tidigare då fler fick sina läkemedel dosförpackade från apoteket ApoDos. Vi har fört en dialog med vårdcentralerna som tagit till sig av våra synpunkter. Händelser Glömda doser Feldelad dosett Förväxling av pat. Egen dos Förväxling mellan patienter 9 10 Dubbel dos Övrigt Totalt Förbättringsförslaget för 2012 var att införa uppdaterade riktlinjer om läkemedelshantering samt att ta fram lokala rutiner vilket delvis är genomfört. Några områden har ännu inte färdigställt de lokala rutinerna. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering är utförd av Apoteket farmaci genomförs kvalitetsgranskningen i ett samarbete med Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Töreboda/Gullspång Förbättringsförslag Uppdatera och informera ytterligare om gällande rutin för avvikelsehantering - Att händelser ska analysers och åtgärdas i större utsträckning - Att fler avvikelser dokumenteras enligt rutin. - Att alla enheter har framtagna lokala rutiner för läkemedelshanteringen - Kvalitetsgranskning i samarbete med MAS Töreboda/Gullspång

11 Sida: 11 (21) 7.2 Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar ökar patientsäkerheten och kvaliteten på läkemedelsbehandlingen. Patient och närstående samt läkare, sjuksköterska och omsorgspersonal som känner patienten väl bör vara med vid genomgången. För patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården bör läkemedelsgenomgångar hållas årligen. I våra avtal om läkarmedverkan finns läkemedelsgenomgångar med som en del i avtalet. Båda vårdcentralerna har tillsammans med oss enats om ett underlag att använda i samband med läkemedelsgenomgångarna, tidigare underlag har endast används i hemvården och på vissa särskilda boende. Vi planerar nu att använda det i samtliga verksamheter. Mätningar av antalet läkemedelsgenomgångar har gjorts på vårdcentralerna, resultatet är inte helt korrekt, justeringar i deras journalsystem lovar korrekta siffror Ett flertal studier visar att det förekommer läkemedelsbehandlingar på de mest sjuka äldre som är olämpliga och som bland annat bidrar till akuta inläggningar på sjukhus. I enlighet med Socialstyrelsens indikationer om att det bör ske en minskning av följande: o Olämpliga läkemedel o Olämpliga läkemedelskombinationer o Läkemedel mot psykos i särskilda boende för äldre Patientansvariga sjuksköterskor utför kvartalsvis sammanställningar på hur det ser ut med dessa behandlingar hos patienterna som de ansvarar för. Sammanställningen används som ett underlag vid läkarmedverkan, samt till en gemensam sammanställning i närvårdsområdet som vår koordinator för kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång ställer samman och sedan redovisas på olika möten andra vårdgivare och andra närområden Förbättringsförslag Att läkemedelsgenomgångar genomförs i större omfattning än Att framtaget symtomskattningsformulär och provtagningsunderlag används på alla områden i samband med läkemedelsgenomgångar 7.3 Fall och fallolyckor Fall och fallskador är ett stort folkhälsoproblem eftersom fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna ofta är allvarliga. I Sverige vårdas över personer per år på sjukhus på grund av fall, årligen inträffar höftfrakturer i Sverige.

12 Sida: 12 (21) De direkta kostnaderna för landsting och kommuner för fall bland äldre personer uppskattades år 2000 till nästan 5 miljarder kronor. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. I våra verksamheter arbetas det löpande med fallförebyggande åtgärder, det är viktigt med samverkan mellan olika yrkeskategorier för att komma fram till vilka åtgärder som kan vara aktuella för den enskilde patienten, samverkan sker på ex. teamträffar. Vi är sämre på att arbeta strukturerat när det gäller fall och fallskador. Vi gör riskbedömningar, registrerar i Senior Alert och skriver avvikelser. Antalet fall och fallskador har sett likartat ut de senaste åren. Både 2011 och 2012 var det 24 fall som ledde till frakturer och där 11 respektive 13 var höftfrakturer. Område Särskilt boende Kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende LSS Social psykiatrin 23 6 Totalt Förbättringsförslag Arbeta för att minska antalet fall - Utreda om registreringar av fall kan ske i Senior Alert - Ta fram en struktur för att analysera och vidta åtgärder efter fall 7.4 Dokumentation Bestämmelser om journalföring finns i patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Med patientjournal avses de anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vården och som rör patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Lagen reglerar även en vårdgivares behandling av personuppgifter och anger bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal inom hälso- och sjukvården. Huvudsyftet med en patientjournal är att säkerställa att patienten ges en god och säker vård, den utgör då också ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit.

13 Sida: 13 (21) För att kontrollera att vår behandling av personuppgifterna är säker så genomförs regelbundna stickprovskontroller av loggar. Journalgranskningar bör göras för att säkerställa att dokumentationen är ändamålsenig och uppfyller lagkraven. Förbättringsförslag 2012 pågår nu under hela 2013 med att planera och införa en ny struktur i patientjournalen, journalgranskningar kommer att genomföras före och efter att den nya strukturen tas i bruk Förbättringsförslag Att planerat dokumentationsarbete är genomfört vid årets slut 7.5 Delegation Många uppgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården kräver enligt lagar och författningar kompetens som sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Dessa yrkeskategorier har formell kompetens för sina respektive hälso- och sjukvårdsuppgifter och får överlåta en arbetsuppgift till en annan person, endast då det är förenligt med god och säker vård. Man säger då uppgiften delegeras och den som motar uppgiften utför den på delegation. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar för att fullgöra uppgiften. (6 kap. 3 patientsäkerhetslagen 2010:659). Socialstyrelsen rekommenderar att en sjuksköterska inte ansvara för fler än 20 delegeringar medans riksförening för medicinskt ansvariga sjuksköterskor i en rapport säger att 30 är maximalt men att uppföljningar då bör göras var 6:e månad något som i författning är reglerat till en gång per år. Vi har mycket ojämn fördelning när det gäller antal delegeringar per sjuksköterska Förbättringsförslag Att se över och fördela antal delegeringar, när det ex. gäller särskilda boenden.

14 Sida: 14 (21) 7.6 Nutrition Rätt mat och näring inom hälso- och sjukvården är en patientsäkerhetsfråga. Begreppet god och säker vård inkluderar därför adekvat nutritionsvård, där ingår också bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning. För patienten är god nutritionsvård lika medicinskt angeläget som till exempel läkemedel, andningsunderstöd eller annan behandling. Kommunen har ett framtaget material, men saknar ansvarig person som håller materialet levande och följer upp hur vi arbetar med nutritionsfrågan Förbättringsförslag Att fler riskbedömningar genomförs och registreras i Senior Alert - Att materialet om nutrition blir känt och används i större utsträckning 7.7 Munhälsa Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inflyttning till ett särskilt boende bör sjuksköterskan göra en munbedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen ska då dokumenteras i patientjournalen. Vid den årliga munhälso-bedömningen som boende enligt lag har rätt till, är det viktigt att omsorgspersonal är med för att få information om hur munhålan ska skötas. Personalen skall ges möjlighet att delta i den utbildning som utföraren av munhälsobedömningar ger. Det finns en samverkansöverenskommelse med Västra Götalandsregionen, Tandvårdsenheten om samarbete vid munhälsobedömningar, den överenskommelsen ska vara känd av alla berörda. Tandvårdsenheten har upphandlat munhälsobedömningar, utbildning för kommunens personal i munhälsa och munvård samt i förekommande fall nödvändig tandvård av tandvårdsföretagen Oral Care AB och Dentomed AB för Mariestads kommun Förbättringsförslag Att lära ut och använda bedömningsinstrumentet ROAG för att riskbedöma patienternas munhälsa - Starta ett projekt tillsammans med Centrum för äldretandvård, CÄT då en tandhygienist anställs främst till uppsökande verksamhet men till en del också i syfte att utbilda personal i vård och omsorg - Att med hjälp av en tandhygienist utbilda personal i munvård

15 Sida: 15 (21) 7.8 Basala hygienrutiner Vårdhygien på Skaraborgs Sjukhus, SkaS Skövde har till uppdrag att tillhandahålla vårdhygienisk kompetens för att tillsammans med personal både inom sjukhus och kommunal hälso- och sjukvård uppfylla det gemensamma målet som finns om en god och patientsäker omvårdnad. Kommunerna erbjuds hygienronder vart 3:e år detta för att nå ut till alla personalkategorier på alla enheter inom kommunerna. Smittskyddsinstitutet som är nationellt säger att stora summor kan sparas genom ändrade hygienrutiner i hela samhället. Föreskriften Basal hygien inom hälsooch sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19) gäller idag endast vid hälso- och sjukvårdsinsatser men Socialstyrelsen arbetar för att utvidga föreskriften så att den i framtiden kommer att gälla för all vård och omsorg av äldre. Vårdhygien på SkaS informerar sedan några år tillbaka som om det redan är så. Verksamheterna genomför årligen en självskattningsenkät för att se hur de basala hygienrutinerna följs, resultatet redovisas på varje område och förbättringar tas upp som ex. att komma ihåg att inte använda smycken och naglar av konstmaterial. Under 2012 har vi genomfört hygienronder, det är ett sätt att beskriva och säkerställa den vårdhygieniska kvaliteten i verksamheten samtidigt som det blir ett utbildningstillfälle för enhetschefer och omsorgspersonal. Sammanfattning är att inom våra verksamheter så finns det ett gott hygieniskt tänkande och de basala hygienrutinerna är kända. Det bör ändå påpekas att det är lämpligt att regelbundet på arbetsplatsträffar avsätta tid för diskussion runt hygienfrågor. Mariestads kommun tillhandahåller arbetskläder. Inom hemvården förekommer det i större utsträckning än på särskilt boende att personalen kombinerar privata kläder och arbetskläder. Rekommendationen när det gäller arbetskläder är kortärmad arbetsdräkt som tvättas på arbetsplatsen eller på tvätteri efter varje arbetspass. Hela tvättprocessen bör kvalitetssäkras så att goda rutiner för tvätt, torkning och förvaring säkerställs. En tvättrutin bör utarbetas på varje arbetsenhet. Fortfarande finns det behov av fler arbetsdräkter och störst behov har hemvården, arbete med upphandling pågår och planering för inköp finns Förbättringsförslag Öka tillgången på arbetskläder - Säkra rutiner för tvätt av arbetskläder - Utöka antalet hygienombud för att vid några tillfällen om året informera och uppdatera all omsorgspersonal om basala hygienrutiner.

16 Sida: 16 (21) 8. Medicin teknik/hjälpmedel Medicintekniska produkter, MTP, används inom vår verksamhet. De ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut individuellt av Leg. Hälso- och sjukvårdspersonal och dokumenteras i patientjournalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska vid produkterna och kontroll ska ske regelbundet av utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Det ska finnas skriftliga rutiner för alla produkter och upphandling bör ske enligt fastställda rutiner. Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland samverkar kring hjälpmedelsfrågor. Det finns en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och ett gemensamt avtal för hjälpmedelsförsörjning. Vi har under 2012 omarbetat och tydliggjort hur vi hanterar egenägda hjälpmedel, vi kallar det grundutrustning. För hantering av grundutrustning finns dokumenterat hur och när den ska användas samt en process med vem som gör vad. Hjälpmedlen finns också registrerade så berörda i verksamheten vet var de finns, i den dokumentationen framgår det också vem som ansvarar för reparation, underhåll och service. Det har inte skett några registrerade avvikelser under Uppföljning Processer och rutiner i samband med hantering av grundutrusning 9. Rehabilitering Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen och förtydligas med ett avtal mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Kommunerna har ett ansvar för rehabilitering/habilitering som utgår från det kompetensområde som finns hos arbetsterapeut och sjukgymnast och avser rehabilitering/habilitering på basnivå. Patienter inom kommunal hälso- och sjukvård som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas det och behovet ska dokumenteras i upprättad patientjournal. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av behörig personal. Vid behov ska en ADLstatus upprättas.

17 Sida: 17 (21) Kommunen ansvarar för rehabilitering vid dagverksamhet, i särskilt boende, i korttidsboende och i ordinärt boende så kallat hemrehabiltering. I vår verksamhet prioriterar vi rehabilitering i ordinärt boende. Sjukgymnast och arbetsterapeut gör hembesök till patienter i nära anslutning till hemgång från sjukhus. Vi tycker det är viktigt att patienten kommer igång med träning och att omsorgspersonalen genast får stöttning vid förflyttningarna. Patientens förmågor kan ha ändrats eller så är det en helt ny patient som behöver en bedömning och utredning så det fungerar i ordinärt boende för att underlätta vardagen. Under 2012 har arbetsterapeuter och sjukgymnaster ändrat arbetssätt, orsaken var att de ständigt kände att de saknade resurser och inte han med alla uppgifter när de var ansvariga för ett geografiskt område. Förändringen gick ut på att arbeta i olika team där teamet hade ansvar för en viss uppgift, hemgångsteam och områdesteam. Tidigare var det framför allt hemgångar från sjukhuset som orsakade stress och att planering fick göras om med kort varsel eftersom det var svårt att styra tiden när patienter kom hem. Nu är det särskilda personer som arbetar med hemgångarna ett område som också är prioriterat. Resultatet är att patienter får hjälp snabbt vid hemgång och planerade besök behöver sällan flyttas, personalen säger också att stressituationerna minskat. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar också med handledning av omsorgspersonal, både när det gäller att utföra träningsprogram, förflyttningar och användande av hjälpmedel. 9.1 Sjukgymnastens insatser Sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning delegeras vidare till omsorgspersonal. 9.2 Arbetsterapeutens insatser Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara ett vardagligt liv. Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen Uppföljning och förbättringsförslag Att följa upp det nya arbetssättet ytterligare någon gång - Att få möjlighet att utbilda och undervisa mer i vår verksamhet när det gäller träning och hjälpmedel

18 Sida: 18 (21) 10. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Kunskapen om demens var länge mycket bristfällig och senil demens betraktades närmast som en oundviklig följd av ålderdomen. Numera vet vi betydligt mer. Demens är visserligen betydligt vanligare i hög ålder men det är inget naturligt åldrande. Demens orsakas av hjärnskador som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att vi har personal med rätt kompetens Verksamheter I Mariestads kommun finns ett stödteam bestående av två sjuksköterskor (demenssamordnare och demenssjuksköterska) samt två undersköterskor (anhörigsamordnare). Teamet arbetar för att underlätta hemsituationen för personer med demenssjukdom och dess anhöriga genom stöd, råd och vägledning. Teamet anordnar regelbundet anhörigträffar som anpassas och utformas efter gruppens behov. Målet är att ge ökad kunskap hos anhöriga kring fakta och bemötande kring personer med demenssjukdom samt att anhöriga får utbyta erfarenheter och känna stöd i att träffa andra i samma situation. Teamet ska delta i utvecklingsarbete i kommunens demensvård samt bistå övriga verksamheter i kommunen utifrån sin spetskompetens. Mariestads kommun har ett demensboende, Mariegärde, bestående av 52 lägenheter varav några används för korttidsboende alternativt växelvård. Det finns fyra dagverksamheter som riktas till personer som är i behov av extra stöd till följd av kognitiv svikt. En av dessa fyra har inriktningen yngre äldre med kognitiv svikt Kompetens I Mariestads kommun finns: o Två sjuksköterskor med spetskompetens inom området demens och anhörigstöd. o Två undersköterskor med spetskompetens anhörigstöd o 43 st. demensombud - omsorgspersonal som får regelbunden utbildning i ämnet demens. o 186 anställda inom vård och omsorg har genomgått svenskt demenscentrums webutbildning: Demens ABC o Under år 2012 skrevs avtal med BPSD- registret. Ett register som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Fyra sjuksköterskor samt en enhetschef utbildades till BPSD- administratörer. o I samband med införandet av BPSD- registret utbildas all berörd personal i vad BPSD- registrets syfte är och hur man ska jobba kring de personer som utvecklar BPSD- symtom.

19 Sida: 19 (21) Förbättringsförslag för Fortsatt implementering av BPSD- registret genom att utbilda fler personal till administratörer samt utbilda fler omsorgspersonal i ämnet BPSD. 11. Hantering av klagomål och synpunkter Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS registrerar och sammanställer inkomna klagomål och synpunkter som handlar om ansvar eller insatser inom hälso- och sjukvård. Under 2012 har 15 st. händelser registrerats och vid behov utretts av MAS st. handlar om bemötande där anhöriga hört av sig, samtliga reddes ut via samtal. - En läkemedelsstöld har uppdagats - En händelse handlade om att omsorgspersonal och sjuksköterskor hade delade meningar om ansvarsfrågor - Patientnämnden hörde av sig om en fråga från närstående, avslutades efter information från oss. - En patient gjorde en patiensskadeanmälan som försäkringsbolaget avslog - En händelse läste vi om i lokaltidningen, sjuksköterska på aktuellt område tog i detta fall kontakt med en anhörig till patient och händelsen avslutades. 12. Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen 2012 visar att vi har bra kontroll över hur det ser ut i vår verksamhet, att vi har planer inom flera områden för hur vi ska utveckla en högre patientsäkerhet. Vi har påbörjat arbeten inom större områden såsom kvalitetsregister och dokumentation. Vi har tydliga problem med en ökad arbetsbelastning och krav på framförallt sjuksköterskor när det gäller patientsäkerhetsfrågor där det handlar om att arbeta förebyggande, dokumentera och göra uppföljningar. I en skrivelse till socialnämnden har vi äskat om medel för att få utöka antalet tjänster med sjuksköterskor. Vi har också problem med läkarmedverkan från en vårdcentral detta påverkar också sjuksköterskor som blir mer belastade med större ansvar när läkare inte finns att tillgå i den omfattning som våra mest sjuka äldre har behov av. Dialog förs regelbundet med aktuell vårdcentral. Övergripande mål och strategier från 2011 är genomförda i 5 av 6 fall, även om 2 ännu inte är slutförda. Under 2012 har Leg. Personal fått utbildning i planerad omfattning.

20 Sida: 20 (21) 13. Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2013 är vår ambition att fortsätta i den riktning som vi påbörjat 2012 där struktur och processkartläggning är arbetssättet som vi tror kan hjälpa oss att prioritera i vilken ordning vi ska åtgärda eller utveckla inom de förbättringsområden som framkommer i patientsäkerhetsberättelsen Sammanfattning av pågående och förslagna förbättringar Läkarmedverkan - Planerade regelbundna möten med båda vårdcentralerna - Att läkemedelsgenomgångar genomförs i större omfattning än Att framtaget symtomskattningsformulär och provtagningsunderlag används på alla områden i samband med läkemedelsgenomgångar Läkemedelshantering - Att alla enheter har framtagna lokala rutiner för läkemedelshanteringen - Kvalitetsgranskning i samarbete med MAS Töreboda/Gullspång Dokumentation - Att planerat dokumentationsarbete är genomfört vid årets slut Delegation - Att se över och fördela antal delegeringar, när det t.ex. gäller särskilda boenden. Avvikelsehantering - Möjligheter att aktivt arbeta med utredningar, åtgärder och uppföljningar av avvikelser i samband med samordnad vårdplanering. - Uppdatera och informera ytterligare om gällande rutin för avvikelsehantering - Att händelser ska analyseras och åtgärdas i större utsträckning - Att fler avvikelser dokumenteras enligt rutin. Fall och fallolyckor - Arbeta för att minska antalet fall - Ta fram en struktur för att analysera och vidta åtgärder efter fall

21 Sida: 21 (21) Kvalitetsregistren - Ta fram och dokumentera arbetsprocesser för samtliga kvalitetsregister - Skapa rutiner för att sammanställa och analysera resultat från kvalitetsregister - Fortsätta med implementeringen av Senior Alert i alla våra verksamheter. - Att fler riskbedömningar genomförs och registreras i Senior Alert - Nutrition - Utreda om registreringar av fall kan ske i Senior Alert - Att lära ut och använda bedömningsinstrumentet ROAG för att riskbedöma patienternas munhälsa - Fortsatt implementering av BPSD- registret genom att utbilda fler personal till administratörer samt utbilda fler omsorgspersonal i ämnet BPSD. Basala hygienrutiner - Öka tillgången på arbetskläder - Säkra rutiner vid tvätt av arbetskläder - Utöka antalet hygienombud för att vid några tillfällen om året informera och uppdatera all omsorgspersonal om basala hygienrutiner. Munhälsa - Starta ett projekt tillsammans med Centrum för äldretandvård, CÄT då en tandhygienist anställs främst till uppsökande verksamhet men till en del också i syfte att utbilda personal i vård och omsorg - Att med hjälp av en tandhygienist utbilda personal i munvård Nutrition - Att materialet om nutrition blir känt och används i större utsträckning Hjälpmedel/rehabilitering - Att följa upp processer och rutiner i samband med hantering av grundutrusning - Att följa upp det nya arbetssättet ytterligare någon gång - Att få möjlighet att utbilda och undervisa mer i vår verksamhet när det gäller träningar och hjälpmedel

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG +- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Vård- och omsorgsavdelningen Mariestads Kommun 2014-03-01 Lotta Hjoberg, Sektorchef Stöd- och omsorg Carina Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse år 2012

Patientsäkerhetsberättelse år 2012 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2012 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28 TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för: Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård

Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är

Läs mer

Sektor Stöd och omsorg

Sektor Stöd och omsorg 0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 1 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Tuija Illman, verksamhetschef enligt

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS År 2017 20180126 Mia Thorn Lundquist Verksamheten Humaniora hälso- och sjukvård, LSS Solna startade i oktober 2015 i samband med att kommunen

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9 SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2013 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 140212 Malin Petzäll Dnr: SON 2014-63-770 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta 3. OST KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Lena Sjöberg Datum 2014-04-01 Diarienummer ALN-2014-0150.37 Äldrenämnden Patientsäkerhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: ALN-2014-0150.37 Diarienummer: NHO-2014-0107.37 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-28 Sektionen för medicinskt vård och rehabiliteringsansvar Mallen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende 2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad Joséphine Orling Medicnskt ansvarig sjuksköterska ÄHN 2011:44 Patientsäkerhetsberättelse för år 2010 Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad 1 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Vårdgivare Vårdgivarens

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Marina Jones, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Jerry Mähler, verksamhetschef HSL

Marina Jones, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Jerry Mähler, verksamhetschef HSL Patientsäkerhetsberättelse för år 2014 Marina Jones, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Jerry Mähler, verksamhetschef HSL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT... 3 2. INLEDNING... 3 3. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer