Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark"

Transkript

1 (Löpnummer, hanteras av kurssekreterare) 2009:X000 Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark Katarina Eklundh, Charlotta Glasell & Nathalie Johansson EXAMENSARBETE Lantmäteriingenjör med inriktning mot fastighetsrätt Institutionen för ingenjörsvetenskap

2 EXAMENSARBETE Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark Sammanfattning Tidigare har bostadsfastigheter avgränsats avseende storlek och markslag, de skulle inte bestå utav mer mark än vad som ansågs väsentligt för bostadstomter. På grund av förändringar inom jordbrukspolitiken och jordförvärvslagstiftningen samt en ökad efterfrågan av attraktiva boenden på landsbygden gjordes år 1990 en lagändring i de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 Fastighetsbildningslagen (FBL). En ändring som gav bostadsfastigheter på landsbygden möjlighet att komplettera sina fastigheter med mer mark för mindre djurhållning, odling och liknande. Restriktioner mot att tillföra skogsmark fanns dock som skydd för det produktiva skogsbruket. Tredje kapitlet i FBL är av ramlagskaraktär vilket ger stort utrymme för egna tolkningar. Lantmäteriet utformade därför år 2005 rekommendationer som ska förtydliga riktlinjer för hur lagen ska följas ur fastighetsbildningssynpunkt. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur dessa rekommendationer fungerat i praktiken och om det funnits några skillnader mellan två valda områdena. Tretton kommuner har valts ut inom Västra Götalands län som är uppdelat på två områden, Dalsland och Sjuhäradsbygden. Områdena har valts med hänsyn till var det finns mycket skog. En inventering av förrättningsakter inom dessa kommuner mellan åren 2005 fram till idag har utförts. Syftet var att identifiera stora bostadsfastigheter med kompletterande skogsmark. De påträffade fastigheterna har sedan ingått i en enkätundersökning som gjorts för att bland annat ta reda på varför de ville ha skog, vad ändamålet med skogen var och vad den sedan har använts till. För att komplettera enkäten och få en inblick i hur bedömningar görs i verkligheten har intervjuer utförts med fyra lantmätare från både statliga och kommunala kontor inom länet. Slutsatsen blev att rekommendationernas funktion inte helt uppfyllts i Västra Götaland. Det finns också skillnader områdena emellan som till stor del beror på deras olika förutsättningar. Författare: Katarina Eklundh, Charlotta Glasell, Nathalie Johansson Examinator: Peter Brynte Handledare: Leif Norell, Lantmäteriet i Gävle Program: Lantmäteriingenjör Ämne: Lantmäteriteknik Utbildningsnivå: C Datum: Rapportnummer: 2009:X000 Nyckelord: Fastighetsbildningslagen, husbehovsved, levande landsbygd, rekommendationer, skogsmark, stora bostadsfastigheter, Västra Götalands län Utgivare: Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Trollhättan Tel: Fax: Web: i

3 Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark Summary Author: Katarina Eklundh, Charlotta Glasell, Nathalie Johansson Examiner: Peter Brynte Advisor: Programme: XXX Engineering, yyy Subject: XXX Engineering Level: Basic level/advanced level Date: January 1, 2008 Report Number: 2008:X000 Keywords 5 10 words, separated by commas, describing the contents of the report Publisher: University West, Department of Engineering Science, S Trollhättan, SWEDEN Phone: Fax: Web: ii

4 Förord Vår lantmäteriingenjörsutbildning på Högskolan väst i Trollhättan avslutas med en C- uppsats som examensarbete omfattande 30 högskolepoäng. Titeln till vår avhandling lyder: Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark. Vi vill särskilt tacka det statliga Lantmäteriet i Vänersborg samt de kommunala lantmäterierna i Vänersborg och Borås för all hjälp under våra långa timmar i arkiven. Vill också utdela ett stort tack till de lantmätare som ställt upp på intervjuer, TACK! Är också mycket tacksamma till att så många tagit sig tid att svara på vår enkät. Tack till vår handledare Leif Norell som gjort detta arbete möjligt och vår examinator Peter Brynte. Tack alla ni andra som på något sätt bidragit till färdigställandet av denna avhandling. Tack! Trollhättan 27 juli 2009 Charlotta Katarina & Nathalie 1

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... i Summary... ii Förord... 1 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Metod Felkällor Jord- och skogsbrukspolitikens utveckling Skogsvårdslagen Fastighetsbildningslagens tredje kapitel Lämplighetskrav 3:1 FBL Lämplig skogsbruksfastighet 3:5 FBL Skydd för skogsnäringen 3:7 FBL Lantmäteriets rekommendationer år Presentation av Västra Götalands län Undersökta områden Inventering av förrättningsakter Enkätundersökning Intervjuer Analys & Resultat...35 Källförteckning...39 Bilagor A. Missiv och enkät B. Intervjufrågor C. Inventeringsmall 2

6 1 Inledning Vår uppgift med det här arbetet är att undersöka hur 2005 års rekommendationer från Lantmäteriet blivit i praktiken. Rekommendationer som uppkommit för att underlätta lantmätarnas tolkning av Fastighetsbildningslagens tredje kapitel. Vi vill också i denna uppsats ta reda på om dessa rekommendationer har påverkat bosättningen på landsbygden. Detta arbete berör bostadsfastigheter som avstyckats från skogsfastigheter och som reglerats till mark från skogsfastigheter eller som tidigare varit en skogsfastighet men som styckat av skogen och blivit en s.k. restfastighet där endast bostadsfastigheten kvarstår. 1.1 Bakgrund En ändring i 3:1 FBL, allmänna bestämmelser, gjordes 1990 och gav bostadsfastigheter på landsbygden möjlighet att bilda större fastigheter än vad som tidigare hade varit möjligt. Det rörde sig framförallt om att komplettera bostadsfastigheter med mark för mindre odling eller mindre djurhållning, till att bli s.k. hästfastigheter. Ett starkt motiv till detta var att skapa attraktiva bostadsfastigheter på landsbygden för en ökad bosättning där. Skogsvårdslagen hade då starka produktionsmål, det var därför inte gynnsamt att tillföra bostadsfastigheter produktiv skogsmark. I vissa fall gjordes undantag där skogen inte kunde anses vara lönsam men detta tillämpades inte i någon större utsträckning. När skogsvårdslagen år 1994 gick från att vara produktionsinriktad till att bli mer miljöorienterad sänktes också det företagsekonomiska kravet på jord- och skogsbrukfastigheter i 3:5 FBL. Det resulterade i ett ökat tryck på förrättningar för bostadsfastigheter med tillhörande skogsmark. Lagens tolkningsutrymme har gjort att förrättningar av denna karaktär kunnat utföras med olika omfattning beroende på vem som tolkat lagen. Mot denna bakgrund gav Lantmäteriet år 2005 ut rekommendationer med riktlinjer för hur fastighetsbildning ska hanteras berörande bostadsfastigheter med kompletterande skogsmark. Detta för att ge en tydligare bild av vilken skogsmark som kan tillåtas ingå. 1.2 Syfte och mål Huvudsyftet med examensarbetet är att undersöka hur tillämpningen av 2005 års rekommendationer har blivit i praktiken. 3

7 Viktiga frågeställningar är: Vad var anledningen till rekommendationernas uppkomst? Hur har rekommendationerna uppfattats och vilka har svårigheterna varit? Hur stora skogsarealer tillåts? Finns det skillnader i Västra Götalands län? Vad används skogen till i praktiken? Hur ser rättstillämpningen ut? Finns det några skillnader mellan fritids- och permanentbostäder? Vilken förrättningsåtgärd är vanligast vid bildandet/ombildandet av fastigheter med kompletterande skogsmark? Är det vanligt att sakägarnas yrkanden revideras eller avslås? Syftet med examensarbetet är också att följa upp de fastigheter som genom förrättning bildats/ombildats sedan 2005: Bor de som sökt fastighetsbildningen kvar idag? Har ändamålet med fastighetsbildningen uppfyllts, det vill säga i vilken utsträckning bedriver fastighetsägaren den verksamhet som bostadsfastigheten ska kompletteras med, till exempel husbehovsved? Har rekommendationerna främjat bosättning på landsbygden? 1.3 Avgränsningar De avgränsningar som gjorts inför detta arbete ska här belysas. Vi har valt att undersöka två större områden av Västra Götaland istället för hela länet, då arbetet berör stora bostadsfastigheter på landet som innefattar skogsmark. De två valda områdena, Dalsland (där även Vänersborg är inräknat) och Sjuhäradsbygden, är de regioner i länet som innehåller mycket skog. Kommunerna som ingår i Dalsland är Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Vänersborg och Åmål. I Sjuhärad ingår Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. En ytterligare anledning till att inte hela Västra Götaland undersöks är tidsbrist, eftersom många timmar kommer att läggas på att inventera förrättningsakter, som ska användas till en relativt omfattande enkätundersökning. En annan viktig avgränsning kommer göras vid inventeringen av förrättningsakterna, där vi med hjälp av Anders Larsen på Lantmäteriet i Gävle ska ta fram en aktlista där 4

8 icke aktuella akter sorteras bort. Genom denna utsökning tas fastigheter med mer än 15 hektar skog bort från listan för att underlätta vårt inventeringsarbete tidsmässigt. De fastighetsägare som är bosatta utomlands och som matchar det som eftersöks under inventeringen kommer att räknas bort då det förmodligen är ett lågt antal och det blir ett stort merjobb att eventuellt översätta enkäten för endast ett fåtal fastigheter. Vi har valt att enbart titta på bostads- och fritidsfastigheter i detta examensarbete eftersom rekommendationerna endast berör dessa. Även om de allmänna lämplighetsvillkoren i Fastighetsbildningslagen som berör bl.a. jord- och skogsbruksfastigheter behandlas i avhandlingen blir dessa alltså inte aktuella i enkätundersökningen. 1.4 Metod Examensarbetet är indelat i två delar, en teoretisk del och en empirisk del. Den teoretiska delen innefattar litteraturstudier och behandlas i andra kapitlet. Studien omfattar de allmänna lämplighetsvillkoren i 3:1 FBL, lämplighetsvillkor för skogbruksfastighet i 3:5 FBL, skydd för skogsnäringen i 3:7 FBL. Slutligen också Lantmäteriets rekommendationer från 2005 där vi tar upp Sibbetorpsmålet som är ett känt rättsfall i dessa sammanhang. I den empiriska delen har en undersökning och en uppföljning av förrättningar gjorts där skogsmark tillhörande bostadsfastigheter behandlas. Undersökningen sträcker sig från 2005 tills idag, alltså sedan Lantmäteriet gav ut rekommendationer för tillämpningen av 3 kap FBL. Tretton kommuner har valts ut i Västra Götalands län, indelat i två områden, för att ingå i undersökningen. Dessa beskrivs tydligare i tredje kapitlet. I undersökningen har tre olika metoder använts: Inventering av förrättningsakter Enkätundersökning till fastighetsägare Intervjuer med lantmätare Inventering av förrättningsakter Inventering av akter har genomförts på Lantmäteriets kontor i Vänersborg och på de kommunala Lantmäterimyndigheterna i Vänersborg och Borås. Inventeringens syfte har varit att urskilja alla bostadsfastigheter med skogsmark som bildats/ombildats sedan 2005 i de tretton valda kommunerna. För att få fram vilka fastigheter som är bostadsfastigheter med kompletterande skog har vi gått igenom 5

9 protokollen i varje akt från 2005 fram till idag. När vi hittat fastigheter som stämmer överens med det vi sökt har viktiga uppgifter antecknats såsom aktnummer, fastighetsbeteckning, storlek på mark som överförts, typ av förrättning och fastighetsägare. För varje relevant fastighet har vi också gjort en sökning i fastighetsregistret för att få fram nuvarande ägare med adress. För akter som varit mindre tydliga har vi gjort en egen tolkning genom att titta på kartan i AutoKa-Vy. Anders Larsen på Lantmäteriet i Gävle har hjälpt oss att göra en utsökning i det statliga arkivet där inaktuella fastigheter har gallrats bort. På så sätt har vi minskat antalet akter att inventera. Vi har totalt gått igenom 2286 akter. Presentation av inventering ges i fjärde kapitlet. Enkätundersökning till fastighetsägare De fastigheter som urskiljts genom inventering av akter utgör grunden för denna undersökning. Genom ett utskick av enkäter till dessa fastigheter ville vi ta reda på ändamålet med skogsmarken och vad den i praktiken har använts till efter förrättningen. Totalt har 170 enkäter skickats ut. För att kunna hantera svaren som inkommit och de som uteblivit har varje enkät tilldelats ett specifikt nummer. Enkäten har utformats så att samtliga fastighetsägare, oavsett om fastigheten har nybildats eller ombildats, kan svara. Varje fråga innehåller flera alternativ till svar och på de flesta frågorna har ägaren även givits möjlighet att ange fler än ett svarsalternativ. I det missiv som bifogades med enkäten har ägarna försäkrats om att undersökningen endast ska användas i en statistisk undersökning och att varje enkät därför behandlas anonymt. Svarstiden har satts till två veckor och sedan har vi valt att ringa de fastighetsägare som inte svarat. Intervjuer För att få svar på hur rättillämpningen av 3 kap FBL fungerar i praktiken, om det till exempel finns skillnader i bedömningarna inom Västra Götalands Län och vilka svårigheterna ofta kan vara, har intervjuer genomförts. De vi pratat med har stor erfarenhet av sådana förrättningar som är intressant för vårt examensarbete. De som intervjuats är Carina Paulsson och Bernt Larsson på de statliga Lantmäteriet i Vänersborg och Bengtsfors samt Ann-Louise Nordberg och Bengt Hellberg på de kommunala lantmäterierna i Vänersborg och Borås. Resultatet av intervjuerna framförs i sjätte kapitlet. 6

10 1.5 Felkällor Detta arbete består alltså av studier av förrättningsakter och rättsfall, en enkätundersökning samt intervjuer med förrättningslantmätare. Då den erfarenhetsgrundande delen med inventering av förrättningsakter och enkätundersökning varit omfattande finns det utrymme för vissa felkällor. Detta eftersom flera egna tolkningar gjorts. Nedan diskuteras dessa felkällor. Förrättningsakter Vi är tre personer som inventerat förrättningsakter, vilket kan innebära att tolkningar av dessa gjorts olika och det är därför en felkälla i vårt arbete. När vi läst protokollen och det inte tydligt framgått att det gäller en bostadsfastighet med kompletterande skog som förrättningen berör, har egna tolkningar gjorts utifrån kartor i AutoKa-Vy, om skog ingår eller inte. Därför kan en del fastigheter ha tagits med utan att de egentligen innehåller någon skog. Vissa otydligheter har uppkommit under aktinventeringen eftersom några fastigheter beskrivits olika i protokoll och fastighetsregister. Det kan till exempel röra sig om fastigheter som i protokollet inte tydligt benämns som bostadsfastigheter men som i fastighetsregistret beskrivs som helårsbostäder. Ett annat exempel är när det i protokollet framgår att det handlar om bostadsfastigheter men de sedan beskrivs som lantbruksenheter i fastighetsregistret. Dessa två typfall har vi valt att ta med för att försäkra oss om att inte utesluta någon. Om det däremot i akten ej framgått att det handlar om bostadsfastigheter och de är taxerade som lantbruksenheter i fastighetsregistret har dessa akter uteslutits då de inte känts relevanta för vårt arbete. Detta skulle kunna innebära att vi har missat några fastigheter som borde varit med i undersökningen. En annan felkälla är att en del akter har saknats i arkiven, dels de akter som används av lantmätare eller andra på kontoret och alltså är utlånade ur arkiven, dels de ärenden som inte avslutats ännu och inte hunnit läggas in i arkiven. Den utsökning som gjorts för att underlätta vår inventering i akterna kan ha utelämnat någon akt som egentligen skulle ha ingått. Enkätundersökning För att få in åsikter från en större grupp är enkätundersökning en bra metod. Det är svårt att formulera frågor så att alla tillfrågade tolkar dem på samma sätt och tillförlitligheten i svaren måste därför tas med en nypa salt, att det här uppstår felkällor är alltså inte orimligt. 7

11 Antalet som svarat på enkäten är i vårt fall 95 stycken, som motsvarar 56 %, vilket vi uppfattar som en normal svarsfrekvens. Det innebär dock att antalet som valt att inte svara är 75 stycken. Vi kan av de som svarat på enkäten förstå att vissa tolkat frågorna annorlunda mot hur det var tänkt. I dessa situationer har vi själva tolkat fram vad svaren mest sannolikt borde varit utifrån de uppgifter vi har om fastigheten. Ägarna har dessutom givits möjligheten att ange fler än ett svarsalternativ på många frågor vilket har lett till att dessa frågor inte gått att sammanställa på ett korrekt statistiskt sätt utifrån svarsfrekvensen. Vi har i stället valt att resonera kring de frågorna och detta kan innebära att några svarskombinationer inte kommer fram lika tydligt som andra. Vissa av frågorna kan ha uppfattats som privata, särskilt de som berör om fastighetsägaren haft andra avsikter med förrättningen än vad som angetts i ansökan. Det kan innebära att frågorna besvarats inte fullt uppriktigt eller inte alls. 8

12 2 Jord- och skogsbrukspolitikens utveckling 2.1 Skogsvårdslagen Skogsvårdslagen har funnits sedan år 1903 och hade då som främsta syfte att säkerställa återbeskogningen för framtida tillgång av virke. Efter införandet av lagen har den ändrats med jämna mellanrum men har fortsatt att följa samma riktning. 1 År 1923 togs skogspolitiska beslut för att främja återväxt av skog efter flera år med stora avverkningar. Dessa beslut tillsammans med effekterna från krigsåren, som också de innebar stora virkesavverkningar, ledde fram till 1948 års skogsvårdslag. 2 Ändamålet med denna lag var att effektivisera skogsproduktionen för att öka den industriella tillväxten. 3,4 Produktionsinriktningen höll i sig, trots fler uppdateringar av lagen, fram till år 1994 då ytterligare ändringar gjordes, ändringar som fortfarande gäller idag. Den stora förändringen år 1994 var att miljö- och produktionsmålen jämställdes samt att skogspolitiken ändrades för att gynna konkurrens och även för att ge skogsägare större frihet att använda sin skog. 4 Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bibehållas, den biologiska mångfalden och genetiska variationen ska tryggas. Samt att skogen brukas så att växt- och djurarter ska kunna leva kvar i sunda bestånd. Hotade arter och ekosystem samt skogens kulturmiljövärden och estetiska värden ska skyddas. Produktionsmålet innebär att skog och skogsmark ska användas effektivt och ansvarsfullt så att uthållig och god avkastning erhålls. Denna inriktning återspeglas i Fastighetsbildningslagen då den tillkom år 1970 och skiljde sig inte avsevärt från den då rådande jordbrukspolitiken Fastighetsbildningslagens tredje kapitel När Fastighetsbildningslagen tillkom år 1970 fanns tydliga kopplingar till den då rådande jordbrukspolitiken med sina produktionsmål. Fastighetsbildningsåtgärdernas grund finns i 3 kap FBL och är av ramlagskaraktär. Här ställer lagstiftaren framför allt upp krav på lämpliga fastigheter och skyddsregler utan att gå in på detaljer i någon större utsträckning. Grunderna i 3 kap FBL baseras 1 Prop. 2007/08:108, s 13 2 SOU 2006:81, s 26 Del 2 3 SOU 2006:81, s 27 Del 2 4 SOU 2006:81, s 29 Del 2 5 Prop. 2007/08, s 14 9

13 på förarbeten i propositionen 1969:128 och den då rådande markpolitiska syn på vad som var ändamålsenlig markanvändning. 6 Av förarbetet till Fastighetsbildningslagen framgår att lagen utformats med hänsyn till samhällets intressen av ett effektivt markutnyttjande vilket resulterade i att det ansågs olämpligt att bostadsfastigheter omfattade stora arealer eller omfattade mark som kunde användas för kompletterande ändamål så som till exempel betesmark. Bostadsfastigheterna skulle vara begränsade avseende storlek och markslag, de skulle inte läggas till mer mark än vad som ansågs vara väsentlig bostadstomtskaraktär. Däremot sattes ingen specifik gräns på tomtstorlek eftersom Fastighetsbildningslagens ramlagskaraktär skulle kunna gå förlorad, dessutom skulle möjligheten till mindre avvikelser från lagen försvåras. En bostadstomt skulle vara relativt liten och inte innehålla mark från jord- eller skogsbruk. 7 Mot slutet av 1980-talet blir det märkbart att rättstillämparna börjat tänja på lagen, på grund av dels de förändringar som börjat ske inom jordbrukspolitiken, dels förändringar inom jordförvärvslagstiftningen. En uppdatering av bestämmelserna i Fastighetsbildningslagens tredje kapitel ansågs därför vara nödvändig. Lantmäteriverket fick år 1988 i uppdrag av regeringen att framföra synpunkter kring detta i en rapport. Vad som föreslogs var bland annat att det skulle bli möjligt att bilda större bostadsfastigheter på landsbygden. Det efterföljande lagstiftningsarbetet ledde inte till någon ändring i lagen men däremot klargjordes det i propositionen 1989/90:151 att det borde vara möjligt med den typen av fastighetsbildning i likhet med Lantmäteriverkets förslag. I samma proposition föreslogs ändringar av reglerna i 3:5 och 3:7 FBL som behandlas längre ner Lämplighetskrav 3:1 FBL Det allmänna lämplighetsvillkoret i 3:1 FBL säger att fastighetsbildning ska ske så, att varje fastighet som ombildas eller nybildas med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Grunden i denna bestämmelse är att fastighetsbildningen ej får strida mot samhällsplaneringen. Denna ramlag ger stort tolkningsutrymme just för att den ska vara anpassad till rådande markpolitik och de jord- och skogsbrukspolitiska riktlinjerna. 9 I förarbeten till 1970 års Fastighetsbildningslag uttalades det att till en bostadsfastighet bör det ej läggas mer mark än vad som väsentligen hade karaktär av en bostadstomt. På grund av de förändringar som ständigt sker inom jordbrukspolitiken, som tidigare 6 Julstad, Fastighetsindelning och markanvändning, s Prop. 1969:128 S B, s Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s 2 9 Prop. 1989/90:151, s 11 FF 10

14 behandlats, har bilden av en karaktäristisk bostadstomt ändrats. Någon specifik ändring av paragrafen har inte gjorts men de rekommendationer som Lantmäteriet gav ut år 2005 förtydligar riktlinjer åt lantmätare för hur fastighetsbildning idag ska tillåtas. 8 Rekommendationerna behandlas längre fram i tredje kapitlet Lämplig skogsbruksfastighet 3:5 FBL Precis som det allmänna lämplighetsvillkoret i 3:1 FBL finns motsvarande krav för lämplig skogsfastighet i 3:5 FBL. Denna paragraf får betydelse för restfastigheter, det vill säga den mark som återstår då skog överförs till en bostadsfastighet. De jordbruks- och markpolitiska riktlinjer som rådde på 1960-talet var anledning till mycket stränga krav på ekonomiskt utbyte av jord- och skogsbruksfastigheter som ställdes upp i 3:5 FBL. Riktlinjerna har sedan dess ändrats, en uppdatering av paragrafen gjordes därför 1991 och nu togs större hänsyn till de regionalpolitiska intressena samt natur- och kulturmiljön. 10,11 Bildandet av mindre skogsfastigheter underlättades genom att ändra kravet från att fastigheter skulle ge full avkastning till att ge huvudsaklig avkastning. Resultatet blev att skogsfastigheter bara behöver ge ett visst överskott och att verksamheten kan ge ett inte obetydligt bidrag till brukarens försörjning. 12 År 1994 gjordes ett ytterligare tillägg i paragrafen med särskild hänsyn till att öka sysselsättning och bosättning i glesbygden. 13 Denna paragraf gäller idag och lyder: För att en jordbruksfastighet skall anses lämpad för sitt ändamål skall den ha sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Vid bedömningen härav skall hänsyn tas till möjligheterna att kombinera företaget med annan varaktig verksamhet på orten. Särskild hänsyn skall tas till intresset av att sysselsättning och bosättning i glesbygd främjas. Hänsyn skall också tas till betydelsen av att vården av natur- och kulturmiljön främjas. Första stycket gäller även ifråga om en skogsbruksfastighet. 14 Den huvudsakliga utkomsten för en skogsbruksfastighet behöver inte numera grunda sig enbart på virkesavkastning. Hänsyn tas även till möjligheterna att erhålla annan avkastning av fastigheten som till exempel jakt, fiske eller bärplockning, det vill säga kombinerade fastigheter Prop. 1989/90:151, s 11 FF 11 Prop. 1993/94:27, s Prop.1989/90:151, s Prop 1993/94:27, s Sveriges Rikes Lagar 3:5 FBL 15 Prop. 1993/94:27, s 2 11

15 2.2.3 Skydd för skogsnäringen 3:7 FBL År 1994 kompletterades paragrafen 3:7 i FBL. Lagstiftaren vill med tillägget förhindra att det uppstår skadlig delning av skogsfastigheter vid fastighetsbildning. I förarbetena i prop. 1993/94:27 visas tydligt att syftet med bestämmelsen var att ge ökat skydd för skogsnäringen och naturvårdens intressen. 16 Det fanns med ett minskat ekonomiskt krav i 3:5 FBL anledning att försöka förhindra att skogsfastigheter delas upp i för små enheter som i sin tur fick svårt att klara av ett rimligt ekonomiskt utbyte av skogsmarken. En annan risk som det talas om i propositionen var att värdefull skogsmark skulle kunna komma att användas som skyddszon runt byggnader på fastigheter istället för att nyttjas för det ändamål den var tänkt för. 17 Första meningen i 3:7 FBL innebär att skogsfastigheternas storlek, läge och form i förhållande till varandra inte ska försämras genom fastighetsreglering. 18 Detta utgör alltså inget hinder att för en bostadsfastighet lägga till skogsmark när återstoden av skogsfastigheten efter fastighetsbildningen inte försämras vad gäller ekonomisk avkastning. 17 Mark som är avsedd för skogsbruk får inte delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon betydelse 19 Den andra meningen medför att fastighetsbildningen inte får strida mot den spärregel som ska motverka skadlig delning av skogsfastigheter. 20 Enligt denna mening kan skogsmark inkluderas i en bostadsfastighet och användas för annat ändamål utan att det strider mot paragrafen om skadlig delning av skogsfastighet. 17 Fastighetsbildning som berör sådan mark får inte heller äga rum, om det innebär en skadlig delning av en skogsbruksfastighet. 19 Det finns inga exakta mått på hur stor areal skog ett skogsbruk ska ha, utan hänsyn ska tas till rådande förhållanden i skogsnäringen vid den tidpunkt som fastighetsbildningen sker. Det angivna riktmärket på årlig tillväxt om kubikmeter skog per år ska alltså inte vara en exakt angivelse utan andra faktorer ska vägas in såsom skiftesstorlek, skiftesform, topografi och befintliga vägsystem. Så trots att en skogsfastighet efter delning har en hög produktiv tillväxt på över 250 kubikmeter skog per år kan skadorna av delningen vara större än nyttorna och delningen är då inte lämplig. Vidare kan också en årlig tillväxt om 150 kubikmeter skog vara tillräcklig om andra aspekter såsom en bättre indelning av 16 Prop. 1993/94:27, s Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s Prop. 1993/94:27, s 3 20 Prop. 1993/94:27, s 26 12

16 skogsfastigheterna har en hög inverkan. Sammanfattningsvis kan sägas att det viktiga är den sammanvägda bedömningen av olika aspekter Lantmäteriets rekommendationer år 2005 Trots ändringen i Fastighetsbildningslagen 1991, som skulle underlätta för fastighetsbildning gällande bostadsfastigheter med kompletterande skogsmark, var det fortfarande få förrättningar som tilläts där skogsmark inkluderats till bostadsfastigheter. Lantmäteriet ansåg att de vid tolkningen av Fastighetsbildningslagen missat de syften som fanns i de bakomliggande propositionerna som innebar att större hänsyn skulle tas till de regionalpolitiska skälen och att boendet på landsbygden skulle främjas med en ökad möjlighet att anpassa fastigheten efter egna önskemål. Lantmäteriet uttrycker också att det är viktigt med en samlad bedömning av vad som kan tillåtas för den aktuella fastigheten eftersom syftet ofta kan vara en kombination av olika användningssätt men även omgivningen har stor inverkan på vad som är lämpligt. 22 Rekommendationerna kan ses utifrån tre situationer rörande hur skogsmark idag kan tillåtas ingå i en bostadsfastighet på landsbygden: - Skogsmark som inte är produktiv eller i övrigt saknar intresse för det aktiva skogsbruket. - Skogsmark avsedd att omföras till annan markanvändning, t.ex. betesmark eller tomtmark. - Skogsmark avsedd att användas för uttag av husbehovsved. 23 Produktiv skogsmark ska vanligtvis inte inkluderas i bostadsfastigheter men undantag görs med hänsyn till bland annat omgivning. Ett uppmärksammat rättsfall från 2004 är det så kallade Sibbetorpmålet där ca fem hektar produktiv skog skulle överföras från en skogsfastighet till en bostadsfastighet för att användas som vedbrand samt att en viss del av skogen skulle omföras till betesmark. 24 Detta mål bland andra kom att ligga till grund för 2005 års rekommendationer och ska beskrivas kortfattat nedan: Sibbetorp Syftet med förrättningen var att bilda en bostadsfastighet med kompletterande verksamhet för mindre växt- och djurhållning samt skog till vedbrand. För att åstadkomma detta ansöktes det om att reglera fem hektar skog från en skogsfastighet. 21 Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s 2 23 Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s 3 24 Göta Hovrätt, , Ö

17 Lantmäteriet bedömde att den nya fastigheten hade en varaktigt lämpad utformning och att marköverföringen skulle få ske. Skogsvårdsstyrelsen menade att åtgärden skulle strida mot skyddsbestämmelsen i 3:7 FBL då de ansåg att det skulle vara ogynnsamt för skogsfastigheten då fyra hektar skog inte kan anses vara utan intresse för skogsbruket. De tyckte heller inte att en bättre boendemiljö och lämplig arrondering för bostadsfastigheten skulle uppnås genom överföringen. Vid en prövning i fastighetsdomstolen gick man på Lantmäteriets linje och bedömde att de nackdelar ur skogsbrukssynpunkt som marköverföringen skulle innebära inte överväger de fördelar som målsägaren får av marköverföringen. En överklagan gjordes på fastighetsdomstolens beslut av Länsstyrelsen som menade att skogsmark inte ska överföras till bostadsfastigheter om det inte rör sig om ett område som är utan betydelse för skogsbruket. Lantmäteriet gav ett yttrande till Hovrätten som bland annat belyste att det i förarbetena sägs att bostadsfastigheter ska utformas så att de boende får en god miljö. Produktiv skog bör inte inkluderas till bostadsfastigheter, det kan dock tillåtas om det handlar om små skogsarealer som saknar intresse för den aktiva skogsnäringen. Om syftet med överföringen av skogen är att ta ved för husbehov bör det vara möjligt. Vid den aktuella marköverföringen erhålls även en bättre utformning med naturligare gränser och strider inte heller mot lämplighetsvillkoret enligt Lantmäteriet eller skyddet för skogsnäringen i Fastighetsbildningslagens tredje kapitel. Därför var Lantmäteriets åsikt att överföringen borde tillåtas. Hovrätten instämde, med utgångspunkt från departementschefens uttalande vid 1994 års förarbeten till de skogspolitiska målen. Sibbetorpmålet visade att det nu var möjligt att överföra en mindre areal produktiv skogsmark till bostadsfastigheter för kompletterande ändamål. 25,26 De tre tidigare nämnda typfallen skall lantmätaren använda som riktlinjer vid fastighetsbildning av denna karaktär. I praktiken kan gränserna mellan typfallen vara svårdefinierade och ofta är det fråga om en kombination av flera önskemål, till exempel vedbrand och betesmark. Lantmätaren uppmanas enligt rekommendationerna att göra en samlad bedömning av tillåtligheten så som det gjordes i Sibbetorpsmålet. 27 När det handlar om situationer som rör icke produktiv skogsmark eller som i övrigt saknar betydelse för skogsnäringen är tillämpningen av lagen tydlig. Små arealer skog som är mindre intressanta för det aktiva skogsbruket kan tillåtas ingå i en bostadsfastighet. 25 Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s Graf & Holmgren, Bostadsfastigheter med kompletterande ändamål, s Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s 6 14

18 Även i fallet där skogsmark som avses omföras till betesmark krävs att bostadsfastigheten uppfyller lämplighetsvillkor i 3:1 FBL. Ett annat krav är att skogsmarken är lämpad för en omföringsåtgärd och att det i det enskilda fallet är troligt att skogsmarken kommer att läggas om. Ett sätt att kontrollera detta kan enligt rekommendationerna vara att ställa krav på befintlig ekonomibyggnad på fastigheten. När ägaren till en bostadsfastighet vill tillföra skog för husbehovsved bör det ställas krav på varaktighet och aktualitet av skogen. Skogen ska vara varaktigt lämpad för ändamålet och det ska även vara troligt att fastigheten utnyttjar skogen för att elda med. I tillåtlighetsbedömningen bör skogens ålder, trädslag m.m. vara styrande men en enskild bedömning ska göras från fall till fall. Arealen på skog som läggs till en bostadsfastighet gavs i Sibbetorpsmålet ett övre tak som säger att det inte bör vara tillåtet att föra över skogsmark i syfte att bedriva skogsbruk. Det är dock befogat att utgå från att vedbehov ses som ett komplement till andra uppvärmningssätt. Fastighetens belägenhet kan ha betydelse för arealens storlek på så sätt att ensligt belägna fastigheter med behov av självförsörjning kan ges större arealer. Då det handlar om skogsmark med liten betydelse för det aktiva skogsbruket bör större arealer kunna tillåtas. Varje enskilt fall ska beaktas utifrån sina förhållanden och hänsyn ska tas till strandskydd, det rörliga friluftslivet och de lokala och regionala förhållanden som råder. Vissa riktlinjer i skillnaden mellan permanentboende och fritidsbostad nämns i rekommendationerna. Användningssättet mellan dessa boenden kan snabbt förändras och hänsyn ska tas till att fritidsfastigheter normalt har ett mer begränsat behov av husbehovsved. Skogstilldelningen bör därför vara mer restriktiv för fritidsbostäder. Dessa utgångspunkter som här ställts upp ska i princip vara uppfyllda för att åtgärden ska genomföras. Förutom detta ska övriga omständigheter som motstående intressen och fastighetens utformning alltid vägas in Lantmäteriet, Fastighetsbildning som rör skogsmark, s

19 3 Presentation av Västra Götalands län I Västra Götalands län finns det 49 kommuner och där bor 1,5 miljoner människor, varav drygt hälften är bosatta i de större städerna: Göteborg, Borås, Kungälv, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Alingsås, Lidköping och Skövde. En tredjedel av invånarna är bosatta på landsbygden och en femtedel i mindre städer och orter. Till invånarantal är Dals-Ed den minsta kommunen medan Göteborg är störst med närmare en halv miljon invånare. 65 % av unga vuxna (20-34 år) i Västra Götaland är bosatta i de större städerna medan samma åldersgrupp motsvarar knappt 20 % på landsbygden. Detta beror på att unga ofta söker sig till större städer för att studera eller arbeta. När det gäller åldersgruppen äldre än 65 år bor nästan hälften i de större städerna och den andra hälften är fördelad på mindre orter och landsbygd. Åldern däremellan, år, utgör ca 40 % av Västra Götalands befolkning och är även den åldersgrupp som det kommit in flest svar ifrån på enkätundersökningen. Länet är rikt på skog och har ett skogslandskap som är mycket varierat med stora arealer barrskog, triviallövskog och ädellövskog. 29 Skogen täcker mer än 50 % av Västra Götalands areal där skogsnäringen har en stor en roll för regionen och för landet som helhet då det är en viktig råvara för Sverige. Den större delen av skogarna i länet är privatägda och är uppdelade på många små fastigheter. 3.1 Undersökta områden De 13 kommuner som undersökts i vårt arbete ingår i Västra Götalands län. Eftersom vi inte kan påvisa några regionala skillnader med endast ett län så har vi valt att undersöka skillnader mellan kommuner från två områden i länet, ett i Dalsland med sex kommuner där Vänersborg får räknas in och ett i Sjuhäradsbygden med sju kommuner. Kommunerna har valts med hänsyn till var det finns mest skog. Nedan ska dessa områden beskrivas kortfattat:

20 Dalsland Sjuhäradsbygden Bild 3:1 Karta över Västra Götalands län från Dalsland Kommunerna som ingår i området är Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Vänersborg och Åmål. Nedan presenteras kommunerna med dess befolkning, storlek samt areal skog som ingår i kommunen. Bengtsfors har ett statligt lantmäteri medans Vänersborg har både ett kommunalt och ett statligt lantmäteri. Kommun: Land areal (km 2 ) Befolkning 2005 (31 dec) Invånare per m Befolkning 2008 (31 dec) Invånare per m Areal skog (km 2 ) 2003 Bengtsfors 889, , ,1 681,66 Dals-Ed 729, , ,6 467,03 Färgelanda 593, , ,4 314,93 Mellerud 514, , ,3 223,16 Vänersborg 647, , ,1 227,32 Åmål 484, , ,9 300,15 Totalt 3 858, , , ,25 Tabell 3.1Statistik för kommuner i Dalsland. 30,

21 Sjuhärad De kommuner som ingår i Sjuhärad är Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Nedan presenteras kommunerna med deras befolkning, storlek samt areal skog som ingår i kommunen. I Sjuhärad finns det statliga lantmäterikontor i Ulricehamn och Kinna, som är beläget i Marks kommun, samt ett kommunalt lantmäteri i Borås. Kommun: Land areal (km 2 ) Befolkning 2005 (31 dec) Invånare per m Befolkning 2008 (31 dec) Invånare per m Areal skog (km 2 ) 2003 Bollebygd 264, , ,1 179,93 Borås 915, , ,9 589,54 Herrljunga 500, , ,5 278,24 Mark 933, , ,2 575,90 Svenljunga 925, , ,1 624,20 Tranemo 744, , ,7 478,73 Ulricehamn 1 051, , ,6 662,71 Totalt 5 335, , , ,89 Tabell 3.2 Statistik för kommuner i Sjuhärad. 29,30 De två områdena skiljer sig åt både vad gäller areal och befolkningsmängd. Sjuhäradsområdet har en större landareal men är mer tätbefolkat än Dalsland. Det har dessutom skett en befolkningsökning där sedan 2005 fram till år 2008 medan Dalslands befolkning har minskat något. 18

22 4 Inventering av förrättningsakter Vår inventering av förrättningsakter har inkluderat förrättningar mellan år 2005 fram till och med maj 2009 och har omfattat totalt 2286 akter. Sammanlagt har 13 kommuner i Västra Götaland ingått i undersökningen. För att begränsa vår inventering gjordes en utsökning på det statliga Lantmäteriet i Gävle där urvalet bestod av: Förrättningar i Västra Götaland från år 2005 till och med maj år Fastighetsbildningsåtgärder såsom avstyckning och fastighetsreglering. Typkoderna 110, 113 och 120 för lantbruksenheter. Slutlig areal mellan 5000 kvm och 15 ha I utsökningen ingick inte Borås och Vänersborgs akter då de har kommunala lantmäterier och ännu inte finns med i något digitalt register. De akterna har inventerats manuellt och har därför inte begränsats genom en utsökning. I urvalet av förrättningsakter har 170 stycken aktuella akter påträffats som på något sätt bildats eller ombildats sedan 2005 där skog inkluderats till en bostadsfastighet och som stämt överens med dessa kriterier. De flesta har anträffats i Sjuhäradsbygden (i Boråstrakten) medan Dalsland har lägst antal påträffade. Kommun: Antal inventerade akter: Antal stora bostadsfastigheter med kompletterande skog: Bengtsfors 42 8 Dals-Ed Färgelanda 29 6 Mellerud Vänersborg Åmål 41 6 Bollebygd 33 4 Borås Herrljunga 49 5 Mark Svenljunga 39 5 Tranemo 33 9 Ulricehamn Totalt:

23 Tabell 4:1 Antal inventerade akter och av dem stora bostadsfastigheter med kompletterande skog. Intervallet för den tillåtna arealen för en stor bostadsfastighet varierar beroende på var den är belägen, hur den ser ut, om marken ska exploateras och vilken slutlig bedömning lantmätaren gör. Dalsland Diagram 4.2 Arealer på fastigheter som bildats/ombildats i Dalsland. Av de 51 funna förrättningarna i Dalsland har bostadsfastigheternas slutliga areal fördelats enligt tabell. Arealer upp till tre hektar motsvarar ca 60 % av förrättningarna. Sjuhärad Diagram 4.3 Arealer på fastigheter som bildats/ombildats i Sjuhärad. I Sjuhärad har de flesta förrättningarna utförts, närmare bestämts 119 av totalt 170. Här svarar arealen ett till sju hektar mot 59 % av de totala förrättningarna i Sjuhäradsområdet. 20

24 5 Enkätundersökning Enkäten har skickats till de fastighetsägare som valts ut vid inventeringen. Av de 170 enkätutskick som gjorts har 95 svar lämnats för de som har skog. Tolv fastighetsägare har angivit att de inte har skog på sin bostadsfastighet. Svarsfrekvensen för enkätundersökningen är 56 %. Diagram 5.1. Fastighetsägare som svarat på enkäten Kommun: Har skog: Har ej skog: Inte svarat: Totalt: Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Vänersborg Åmål Dalsland Tabell 5.1 Enkätsvar för Dalsland. Kommun: Har skog: Har ej skog: Inte svarat: Totalt: Bollebygd 4 4 Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Sjuhäradsbygden Tabell 5.2 Enkätsvar för Sjuhäradsbygden. 21

25 Nedan presenteras fastighetsägarnas enkätsvar. Efter varje fråga redogörs svaren i ett stapeldiagram följt av en diskussion kring detta. Områdena Dalsland och Sjuhärad redovisas med separata staplar i samma diagram för att få en tydlig överblick av eventuella likheter och skillnader. Det bör belysas att diagrammen endast innehåller de fastigheter vars ägare har svarat på enkäten, alltså gäller inte diagrammen för samtliga fastigheter som ingått i enkätundersökningen. Det ska också förtydligas att fastighetsägarna givits möjlighet att ange mer än ett svarsalternativ på flertalet av frågorna. Dalsland redovisas med de mörkgrå staplarna och Sjuhärad med de ljusgrå. 1. Vilket år är fastighetsägaren född? Diagram 5.2 Åldersspridning på fastighetsägarna. Av diagrammet framgår det att Sjuhäradsbygden har en lägre medelålder än Dalsland. 71,5 % av landsbygdsinvånarna i Sjuhärad är födda 1951 och framåt, motsvarande siffra i Dalsland är 44 %. Skillnaden kan bland annat bero på att Sjuhäradsbygden är mer tätbefolkat med närhet till Borås som är en större stad med bra arbetsmarknad. Dalsland har under de senaste åren drabbats av nedläggning av industrier och även nedskärningar inom den offentliga sektorn där Bäckefors sjukhus påverkats negativt. Det skulle kunna vara några av anledningarna till den högre medelåldern i Dalsland. 2. Hur länge har fastigheten ägts av den tillfrågade? Diagram 5.3 Tid för ägo av fastighet. 22

26 Dessa staplar skulle kunna kopplas samman med åldern på fastighetsägarna, till exempel syns ett samband mellan en högre medelålder i Dalsland och tiden som fasigheten varit i deras ägo. Lantmäteriets rekommendationer sedan år 2005 skulle kunna vara en anledning till att många sedan fem år tillbaka valt att köpa en större bostadsfastighet på landsbygden i Sjuhärad. Det skulle också kunna ha ett samband med det höga trycket som varit på bostadsmarknaden de senaste åren. Genom de intervjuer som gjorts med lantmätare framgår det att Dalsland varit mer tillmötesgående för fastighetsägares önskemål. Redan innan rekommendationerna kom utförde Dalsland fler förrättningar där skog inkluderats till bostadsfastigheter än vad Sjuhärad gjorde. Kanske kan det vara förklaringen till den mer jämna spridningen av ägandetiden i Dalsland. 3. Var fastigheten bebyggd när skog inkluderades till denna? Diagram 5.4 Byggnader på fastigheten. Fastigheterna är i övervägande fall bebyggda med bostadshus eller bostadshus i kombination med ekonomibyggnad. Förhållandena mellan de två undersökta områdena skiljer sig inte åt nämnvärt i sina staplar. Hästfastigheter, det vill säga bostadsfastigheter med kompletterande ändamål på landsbygden, har tillåtits sedan 1991 och till dessa hör ofta ekonomibyggnad såsom till exempel stall. Bostadshus är ofta ett krav hos köparen av en fastighet förutsatt att man inte vill bygga nytt hus. 23

27 4. Hur ser den huvudsakliga arbetssituationen ut? Diagram 5.5 Fastighetsägarnas arbetsförhållanden. Det är tydligt att förvärvsarbete utanför hemmet är den vanligaste arbetssituationen, vilket borde vara ett bevis på att det är svårt att försörja sig på en bostadsfastighet med kompletterande skog. Sysselsättningen kan även den relateras till åldersdiagrammet 5.2 där det finns likheter mellan bland annat Sjuhärads lägre medelålder där 71,5 % är födda år 1951 och framåt och deras arbetssituation där 70,5 % förvärvsarbetar utanför hemmet. 5. Finns det barn i hushållet? Diagram 5.6 Barn i hushållet. Utifrån de som svarat att de har barn i hushållet syns ingen större skillnad mellan de två områdena. I Dalslandsområdet har varje hushåll som svarat ja på denna fråga i snitt 1,78 barn, medan motsvarande siffra i Sjuhäradsområdet ligger på 1,80 barn. 24

28 6. Hur har ni fått reda på att det numera är tillåtet att i bostadsfastigheter inkludera skog i mindre omfattning? Diagram 5.6 Medvetenhet om möjligheterna till stora bostadsfastigheter med kompletterande skog. Fastighetsägarnas kunskaper om möjligheten att komplettera bostadsfastigheten med en mindre areal skog är liten. De som valt att svara annat sätt har angivit att de fått information från bland annat Lantbrukarnas Riksförbund, revisor, Internet, mäklare samt litteratur från bibliotek. En av lantmätarna från Dalsland underströk i intervjun att de på senare år försökt marknadsföra fastighetsägarnas möjligheter på mässor och andra större tillställningar. Kanske kan det ha gett resultat då något fler av de tillfrågade i Dalsland är medvetna om dessa möjligheter. 7. Varför ville fastighetsägarna inkludera skog i bostadsfastigheten? Diagram 5.7 Motiv till fastighetsbildning. Här har fastighetsägarna givits möjligheten att ange fler alternativ, vilket har resulterat i 113 svar av 95 stycken enkäter. Att skog redan inkluderats i fastigheterna är den vanligaste företeelsen, vilket kan bero på att 42 % av fastighetsbildningsåtgärderna är avstyckningar. Majoriteten av avstyckningarna har sökts av ägarna till 25

29 skogsfastigheterna som sedan sålt dessa styckade bostadsfastigheter med kompletterande skog, varefter avstyckning är den vanligaste åtgärden. Att använda skog för veduttag är det vanligaste önskemålet i båda områdena som kan vara en följd av 2005 års rekommendationer. Under annat önskemål gavs anledningar som att hindra nybyggelse nära, slippa kalhygge på tomten, naturvård, skog som hobby, investering, större tomt och öka värde på fastigheten. Några har angett att de vill öka avståndet till grannar vilket enligt de intervjuade lantmätarna ofta är ett motiv som döljs i ansökan till förrättningar. 8. Skiljer sig markanvändningen idag från det ursprungliga önskemålet i fråga 7 och i så fall varför? Diagram 5.8 Eventuell förändrad markanvändning. Det kan konstateras att det övervägande svaret för båda områden är att markanvändningen inte skiljer sig från det ursprungliga önskemålet. Det kan påpekas att det i Sjuhäradsbygden finns några fastighetsägare som förändrat uppvärmningen och anskaffat vedeldningsutrustning. Detta kan återigen kopplas samman med att det numera, sedan år 2005, finns möjlighet att inkludera skog för veduttag. Under annat skäl uppger någon att skogen idag används till hobbyverksamhet i form av hästträning, en annan uppgav att skogen ska bli åker och en tredje att skogen blivit undanröjd för att kunna bygga en ny villa. 26

30 9. Hur används skogen idag? Diagram 5.9 Aktuell markanvändning. Från 95 enkäter har 120 svar lämnats om hur markanvändningen ser ut idag. Det mest förekommande svaret har varit att skogen används för veduttag. Bland de som angivit annat ändamål har följande svar uppkommit: avverkar och säljer skog någon gång då och då, planerar trädgård, arrenderar ut skog, hobbyverksamhet, skogsvård, och slutligen rekreation. 10. Om ni använder skogen till att ta ved för husbehov, hur stor andel av behovet av ved täcks? 5.10 Mängd veduttag. Av de som använder skogen för veduttag har lite mindre än hälften svarat att behovet täcks med mer än 75 %. 27

31 11. Ligger tillhörande skog i anslutning till bostadsfastigheten? Diagram 5.10 Skiftesindelning. Lantmätare ser helst att en bostadsfastighet inte är uppdelad i olika skiften för att få en naturlig indelning. Drygt tre fjärdedelar svarar att den tillhörande skogen ligger i anslutning till bostadsfastigheten, det vill säga i ett skifte. 12. Har möjligheten att inkludera skog haft någon betydelse för ert innehav av fastigheten? Svarsalternativ: 1. Ja, möjligheten att kunna inkludera skog var en av anledningarna till att vi valt att flytta hit. 2. Ja, att det redan var en stor fastighet med skog var en av anledningarna till att vi valt att flytta hit. 3. Ja, annars hade vi flyttat från den här fastigheten till ett annat boende. 4. Ja, det har haft betydelse för vårt boende men det var inte ett motiv att flytta hit. 5. Nej, det har inte haft någon betydelse. 28

32 För de flesta som har svarat på enkäten har inte möjligheten att inkludera skog haft någon betydelse för deras innehav av fastigheten. 19 fastighetsägare har svarat att det haft betydelse men inte varit ett motiv till att bosätta sig där. Eftersom flertalet av de tillfrågade inte varit medvetna om möjligheterna kring att komplettera sin bostadsfastighet med skog kan vi anta att det inte heller har kunnat vara ett motiv för dem att välja sådant boende. Fråga skulle endast besvaras av de som flyttat till/förvärvat fastigheten efter 1 januari Sammanlagt har 29 av de tillfrågade fastighetsägarna svarat på dessa frågor, sex stycken i Dalsland och 23 i Sjuhäradsbygden. 13. De som har valt att flytta till fastigheten på grund av tillgången till egen skog. Varför har de gjort det valet? Diagram Ett boende med möjlighet att ta ved från den egna fastigheten. 2. Ett boende med möjlighet att ha djur på den egna fastigheten. 3. Ett boende med möjlighet att odla på den egna fastigheten. 4. Ett boende med möjlighet att jaga. 5. Ett boende med tillgång till strand/strandnära mark. 6. Möjlighet till en stor fastighet med stort privat utrymme. 7. Annat skäl. Vad? I diagrammet kan urskiljas vilka ändamål som haft störst betydelse av de tillfrågade. Annat skäl har varit till exempel rekreation och kortsiktiga investeringar. 29

Bostadsfastigheter med kompletterande ändamål

Bostadsfastigheter med kompletterande ändamål TRITA-INFRA EX 05-009 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--05/009--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-05-143 Bostadsfastigheter med kompletterande ändamål En undersökning av fastighetsbildning och markanvändning

Läs mer

Fastighetsbildningslagen

Fastighetsbildningslagen Fastighetsbildningslagen Informationsträff hösten 2016 Stefan Gustafsson Länsstyrelsens landsbygdsavdelning Skyddet för jordbruksmarken Det här tänkte vi ta upp: FBL och Gröna häftet Rättsfall Erfarenheter

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060301 DOM 2017-06-15 Stockholm Mål nr F 5994-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen dom 2016-06-21 i mål nr F 258-16,

Läs mer

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagen Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagens systematik 19 kap Fastighetsregister 18 kap Rättegången i Högsta domstolen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Norska medborgares förvärv av småhusfastigheter inom vissa kommuner i Bohuslän, Dalsland och Värmland

EXAMENSARBETE. Norska medborgares förvärv av småhusfastigheter inom vissa kommuner i Bohuslän, Dalsland och Värmland EXAMENSARBETE Norska medborgares förvärv av småhusfastigheter inom vissa kommuner i Bohuslän, Dalsland och Värmland Nina Hansson & Maria Karlsson 2010-03-12 Högskolan Trollhättan-Uddevalla Institutionen

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060306 DOM 2016-05-26 Stockholm Mål nr F 11230-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-12-07 i mål nr F 1400-15, se bilaga

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning 2006:LA01 Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning Suzanne Fransson Sara Gustafson Jenny Nord EXAMENSARBETE Lantmäteriingenjör Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap EXAMENSARBETE

Läs mer

Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län

Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län 2013-09-17 11(6) Landsbygdsavdelningen Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län -Dessa riktlinjer ersätter länsstyrelsens riktlinjer från 2001-03-26 Postadress: Box 224

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Överstora bostadsfastigheter

Överstora bostadsfastigheter Institutionen för Fastigheter och Byggande Civilingenjör Samhällsbyggnad Mark- och Fastighetsjuridik Examensarbete nr. 97 Kandidatnivå, 15 hp Överstora bostadsfastigheter En undersökning av ändamålsfördelning

Läs mer

Vad är en lämplig skogsbruksfastighet?

Vad är en lämplig skogsbruksfastighet? TRITA-INFRA EX 04-087 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--04/087--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-04-141 Vad är en lämplig skogsbruksfastighet? Det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL samt skyddsregeln

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

Lantmäteriförrättningar på landsbygden efter 1991 års reform tillämpning och konsekvenser för fastighetsägare

Lantmäteriförrättningar på landsbygden efter 1991 års reform tillämpning och konsekvenser för fastighetsägare 2008:LA07 Lantmäteriförrättningar på landsbygden efter 1991 års reform tillämpning och konsekvenser för fastighetsägare Ann-Sofie Sjögren och Patrik Sigfrids Sammanfattning Detta är en dokumentsida som

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden Datum 2016-03-17 Arbetsunderlag/Samråd 2016-05-12 Samrådshandlingar Dnr 87/2016-214 1 (7) Kvarteret Läkaren Ändring av detaljplan: Tillägg till stadsplan arkiv nr D42, samt detaljplanerna arkiv nr D79

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

DOM 2015-02-16 Stockholm

DOM 2015-02-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060208 DOM 2015-02-16 Stockholm Mål nr F 2986-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-05 i mål nr F 616-14, se bilaga A KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

DOM 2013-10-03 Stockholm

DOM 2013-10-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 DOM 2013-10-03 Stockholm Mål nr F 2613-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-26 i mål nr F 1954-12, se

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Stora bostadsfastigheter på landsbygden - fastighetsbildning och markanvändning

Stora bostadsfastigheter på landsbygden - fastighetsbildning och markanvändning Stora bostadsfastigheter på landsbygden - fastighetsbildning och markanvändning Large residental properties in the rural area - property formation and land use Kristoffer Persson Sammanfattning Det har

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Villkoren för bostadsfastigheter på lands- och glesbygd

Villkoren för bostadsfastigheter på lands- och glesbygd Villkoren för bostadsfastigheter på lands- och glesbygd Lämplighetsvillkoren i 3 kap Fastighetsbildningslagen Martin Bennmarker VT 2016 Examensarbete 15 hp Magisterprogrammet i mark- och miljörätt Handledare:

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Allmänna lämplighets- och planvillkor 3:1 1 st Fastighetsbildning skall ge fastigheter (varför pluralis?) som är varaktigt

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Fyrbodals distrikt. Fyrbodals distrikt Västra Götalands län Hela landet *

Fyrbodals distrikt. Fyrbodals distrikt Västra Götalands län Hela landet * Antal skogsägare Kommun Män Kvinnor Alla Orust 644 371 1 015 Sotenäs 113 69 182 Munkedal 555 293 848 Tanum 767 352 1 119 Dals-Ed 435 244 679 Färgelanda 519 257 776 Bengtsfors 745 477 1 222 Mellerud 588

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060106 DOM 2016-05-03 Stockholm Mål nr F 8610-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-15 i mål nr F 1836-15, se bilaga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a PROTOKOLL Nummer 15 13.2.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister

Läs mer

Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare. Elverum, 16 februar 2016

Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare. Elverum, 16 februar 2016 Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare Elverum, 16 februar 2016 Vem är jag? Civilingenjör Lantmäteri LTH Lantmätare norra Sverige 3 år Lantmätare, Nacka kommun 6 mån Lantmätare Stockholm

Läs mer

DOM 2015-09-28 Stockholm

DOM 2015-09-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-09-28 Stockholm Mål nr F 3185-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-18 i mål nr F 4456-14,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230); utfärdad den 2 juni 2005. SFS 2005:423 Utkom från trycket den 14 juni 2005 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Gränsdragningen mellan bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter med bostadshus. Linnéa Nilsson Ida Olofsson

Gränsdragningen mellan bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter med bostadshus. Linnéa Nilsson Ida Olofsson Gränsdragningen mellan bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter med bostadshus Linnéa Nilsson Ida Olofsson Copyright Linnéa Nilsson och Ida Olofsson 2015 Båda författarna har gemensamt bidragit till

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson Nickie Lindblom Emy Olofsson Copyright Nickie Lindblom och Emy Olofsson, 2013 Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Effekter av fri fastighetsbildning

Effekter av fri fastighetsbildning EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-06-166 Effekter av fri fastighetsbildning En undersökning av fastighetsbildningen i Finland Magnus Edén David Fors Handledare: Leif Norell/Lantmäteriet Examinator:

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2015: 57 825 (7,2%) 32 513

Läs mer

1. Samfällighetsföreningens styrelse ändrar själv andelstal

1. Samfällighetsföreningens styrelse ändrar själv andelstal 11 ÄNDRING AV ANDELSTAL Det finns i huvudsak fyra sätt att gå tillväga på för att ändra ett andelstal - vilket alternativ som är tillämpligt beror på rådande situation: - Samfällighetsföreningens styrelse

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/71.318 0126K-15642 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Detaljplan för Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund PBL 2010:900

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland REMISSYTTRANDE 2016-04-29 Länsstyrelsen Västra Götaland Yttrande om utökat strandskydd i 21 kommuner LRF Västra Götaland har beretts möjlighet att lämna yttrande

Läs mer

Undantagsparagrafen. Tillämpning av FBL 3 kap. 9. Jonas Lundström

Undantagsparagrafen. Tillämpning av FBL 3 kap. 9. Jonas Lundström Tillämpning av FBL 3 kap. 9 Jonas Lundström Copyright Jonas Lundström 2015 Fastighetsvetenskap Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Box 118 221 00 LUND ISRN/LUTVDG/TVLM/15/5341

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 MÖLNDAL Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. 3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Sammanträde med Överförmyndarnämnden

Sammanträde med Överförmyndarnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Externa effekter vid fri fastighetsbildning

Externa effekter vid fri fastighetsbildning TRITA-INFRA EX 06-161 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--06/161--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-06-161 Externa effekter vid fri fastighetsbildning Gabriel Hirsch Olof Rotbring Examinator: Martin

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald

Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald 733G22: Statsvetenskapliga metoder Martina Johansson 2014-09-28 880506 Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald Problem Idag inser vi allt mer vilken resurs skogen är. Vi kan bygga hus

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); SFS 2009:105 Utkom från trycket den 10 mars 2009 utfärdad den 26 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060107 DOM 2015-09-30 Stockholm Mål nr F 1043-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-09 i mål F 4107-14, se bilaga

Läs mer

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-11-08 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Granskningstid:

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Skogsfastighet 36,8 Ha

Skogsfastighet 36,8 Ha Skogsfastighet 36,8 Ha VARBERG ÄLINGABERG 1:5 DEL AV Vacker skogsfastighet utan byggnader mellan Rolfstorp och Ullared, endast 30 min till Varberg. Virkesförråd ca 5150 m³ sk varav 3600 m³ sk möjligt att

Läs mer

2 VEM BEHÖVER JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND?

2 VEM BEHÖVER JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND? Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss typ av förvärv kommer

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 VÄSTERVIK Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060105 DOM 2016-11-24 Stockholm Mål nr F 3859-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-04-19 i mål nr F 903-16, se bilaga

Läs mer

Skogsfastighet Sörbyn

Skogsfastighet Sörbyn Skogsfastighet Sörbyn Boden Sörbyn 34:1, del av Skogsfastighet i ett skifte om totalt 81 ha, produktiv skogsmark uppgår till 78. Fastighetens virkesförråd uppskattas till ca 7 500 m³sk. Jakträtt medföljer.

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer