Tjänsteforskning för ökad konkurrenskraft

Transkript

1 Tjänsteforskning för ökad konkurrenskraft 1

2 2

3 Inledning För Unionen är utvecklingen av tjänster en prioriterad fråga och en nödvändig del av svenskt näringslivs konkurrenskraft. Därför driver vi sedan länge kravet på ökad forskning för att bidra till tjänsteutvecklingen. Det är inte bara tjänstesektorn som behöver tillföras ny kunskap för att tjänster ska utvecklas, utan också industrin, som blir allt mer beroende av tjänster som komplement till de varor man säljer. Men, vi märker att många har en mycket oklar uppfattning om vad forskning om tjänsteutveckling är och varför den behövs. Det finns därmed en risk för att till exempel beslutsfattare undviker att fatta nödvändiga beslut eftersom de inte ser potentialen i ökad kunskap kring tjänster. Hur forskar man om tjänsteutveckling och behövs det särskild forskning kring detta? Frågorna är inte enkla att besvara, men förhoppningen är att denna skrift ska bidra till ökad förståelse och kunskap om tjänsteforskning. Forskningsområdet är, som vi beskriver i texten, inte särskilt lätt att ringa in, och även om många delar av tjänsteforskningen har kommit långt, så finns det andra områden som ännu är i sin linda. Forskningsområdet är under utveckling, vilket gör att den verklighet vi beskriver ändras hela tiden. Vårt mål är att du som läser detta ska få den kunskap du behöver för att delta i diskussionen om forskningens betydelse, även för tjänsteområdet. I texten diskuteras forskning och tjänsteinnovation. De tjänster som avses är i första hand sådana som kopplas till en fysisk produkt eller till en teknik som möjliggör en tjänst. Sådana tjänster förekommer i alla branscher och är alltså inte förbehållna tjänstesektorn. Frågor som är begränsade till tjänstesektorns utveckling behandlas inte här. Rapporten har utarbetats av Lena Georgsson Wirkkala vid Unionens enhet för Politik, Opinion och Påverkan. Cecilia Beskow tf samhällspolitisk chef 3

4 Unionen anser Unionens slutsats är att tillgängligheten till forskningsresultaten behöver förbättras på tjänsteområdet och att det finns en stor potentiell nytta i att sprida dem bättre. Jämförelsen med andra länder bekräftar behovet av ökade satsningar på tjänsteforskning och tjänsteinnovationer i Sverige. Ett annat bärande argument är att tjänsteutveckling driver konkurrenskraft inom alla branscher och sektorer. För ett litet och exportberoende land som Sverige gäller det att ligga väl framme i utvecklingen och att satsa på områden som gör att svenska produkter kan utmärka sig på världsmarknaden. Vi har utvecklingspotential inom tjänsteinnovationsområdet, inte minst tack vare vår tradition av delegerat ansvar och befogenhet, tillåtande ledarskap och ett utvecklat systemkunnande som alla är viktiga komponenter för innovationskraft. Följande insatser för tjänsteforskningen kan bidra till ökad tjänsteinnovation i företagen: Forskning om tjänster bör tydligt finnas med i de nya strategiska innovationsområden vi vill att regeringen pekar ut i forsknings- och innovationspropositionen Kunskapen om tjänsteforskningen i Sverige och omvärlden bör samlas och spridas bättre till företagen. Detta bör ske genom ett regeringsuppdrag. Samverkan mellan akademi och näringsliv bidrar till tjänsteinnovationer. Ökad samverkan främjas bl.a. genom ökad basfinansiering till industriforskningsinstituten som fungerar som en viktig länk mellan forskare och företag. 4

5 Det behövs också insatser i andra delar av innovationssystemet för att fler tjänsteinnovationer ska komma till stånd: y Utlysningar av FoU-program måste ske så att projekt om tjänsteutveckling kan delta på samma villkor som utveckling av fysiska produkter. y Offentlig upphandling (bland annat förkommersiell upphandling) av tjänsteinnovationer måste öka. y Utveckla bedömningskriterier inom akademien som gör att tjänsteforskning utvärderas på samma villkor som annan forskning. y Kunskapen om immaterialrättsliga frågor med bäring på tjänster behöver utvecklas. 5

6 Tjänsternas betydelse för ekonomin Näringslivet genomgår en strukturomvandling. Globaliseringen driver på en renodling av verksamheterna genom fokusering mot kärnverksamheten och outsourcing av stödfunktioner, eller delar av produktionen. I allt högre grad köps olika företagstjänster in från externa leverantörer. För att företagen ska vara fortsatt relevanta för sina kunder och utmärka sig på den globala marknaden räcker det inte att fokusera på teknik och stora volymer. Genom att erbjuda tjänsteinnehåll i produkterna kan företagen konkurrera bättre globalt och vara mindre utsatta för lågprisoch volymkonkurrens. Tjänsteinnovation blir allt viktigare för Sverige i takt med att tjänsteinnehållet i ekonomin ökar både i Sverige och i andra länder. Produktionen av tjänster svarar för mer än 70 procent av BNP i Sverige 1. Tjänstesektorn har under de senaste 25 åren ökat andelen sysselsatta från 47 procent till 63 procent av det totala näringslivet. 2 Man ska dock komma ihåg att outsourcingen av tjänster från industriföretagen har varit omfattande under perioden, varför statistiken inte är helt och hållet rättvisande. Många jobb redovisas i dag i statistiken som ett tjänstejobb eftersom företaget räknas till en tjänstebransch trots att arbetsinnehållet är detsamma som när det räknades till industrin. Exempelvis kan receptionistfunktionen vid ett tillverkande företag ha lagts ut på ett bemanningsföretag. Den största ökningen av sysselsättningen står den kunskapsintensiva tjänstesektorn för. 3 Hela tjänstesektorns produktivitetsökning, som växte snabbare än varuproduktionens mellan 1960 och 2005, kommer från icke-personliga tjänster, dvs till stora delar den kunskapsintensiva tjänste sektorn 4, exempelvis inom företagstjänster och telekommunikation. 5 1 Näringsdepartementet; En strategi för ökad tjänsteinnovation Det nya näringslivet samspelet mellan industrin och tjänstesektorn, Almega/Unionen Almega/WSP: Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten Artikel som bygger på intervju med S Scocco i samband med ITPS rapport 2009/02. 5 Almega/WSP: Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten

7 Omfattningen av tjänstesektorns utveckling mätt som andel av sysselsättningen av BNP är enligt OECD-studier ungefär densamma i hela västvärlden. 6 Sverige utmärker sig alltså inte, trots den snabba ökningen av sysselsatta inom tjänstesektorn. När det gäller forskning om tjänster utmärker vi oss däremot. En omfattande bench-markingrapport visar att Sverige har en jämförelsevis låg grad av offentligt finansierad forskning med inriktning mot tjänsteinnovationer. 7 Den svenska andelen av världens totala utrikeshandel med tjänster har ökat sedan mitten av 1990-talet och Sverige avviker därmed från den generella trenden när det gäller tjänsteexportens utveckling. Sveriges tjänsteexport har till och med ökat snabbare än andra länders, vilket tyder på en stark konkurrenskraft. Våra komparativa fördelar anses främst ligga inom data- och informationstjänster, kommunikationstjänster och övriga affärstjänster. Bland annat Unionen har visat att samspelet och beroendet mellan industrin och tjänsterna har ökat. 8 Företag inom industrin står för större delen av Sveriges varuexport men också för ungefär en tredjedel av tjänsteexporten. Beräkningar från Tillväxtanalys visar att industriföretag som både exporterar varor och tjänster har en snabbare produktivitetstillväxt än industriföretag som bara exporterar varor. 9 Sveriges andel av global BNP, varuexport respektive tjänsteexport i procent 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 BNP Varor Tjänster 0, Källa: Ekonomisk Debatt nr 7/2011 Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige 6 Kartläggning om forskning om tjänster, december 2009, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen 7 Kartläggning om forskning om tjänster, december 2009, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen 8 Daniel Lind: Avindustrialiseringen av Sverige: Myt och verklighet 9 Tillväxtanalys: Från Arjeplog till Heilongjiang

8 Tjänsteproducerande företag drivs av en annan affärslogik De kunskapsintensiva tjänsterna spelar en viktig roll för förnyelsen av näringslivet eftersom företagen driver på utvecklingen av nya innovationer genom ett kundnära arbetssätt. Detta gäller oavsett om de är tjänsteföretag eller varuproducerande företag. Tjänsters värde sätts utifrån den nytta de skapar för kunden. På så sätt skapar en tjänst som är kopplad till en känd teknik, exempelvis appar i en mobiltelefon, ett värde för användaren för vilken tekniken är helt ointressant. Apple säljer inte Iphone för dess goda telefonegenskaper utan som en möjlighet till lättillgänglig media och Internettjänster. På samma sätt säljer man i dag inte bara en bil utan en körupplevelse, lastförmåga, säkerhet etc. som ett helt koncept kring bilen. Vid försäljningen diskuteras tjänster som service och trygghetspaket. Naturligtvis är det mesta av tjänsteproduktionen beroende av en vara eller en teknik, men den del av produkten som har störst potential att skapa värde är tjänsterna. Det som är specifikt för utveckling av tjänster är att relationen till kunden och förståelsen för kundens behov är avgörande för om produkten ska kunna förbättras (vilket ibland kallas den nya tjänstelogiken). Om man jämför tillverkningsföretag med rena tjänsteproducerande företag finns en viktig skillnad när det gäller kundkontakten: Inom industrin utvecklas och produceras varor på ett ställe och säljs på ett annat. Är det fel på varan är det de som säljer varan som tar emot klagomålen, inte de som tillverkar den. I den rena tjänsteproduktionen säljs tjänsten vid ett direkt möte med slutkunden vilket gör att de som har utvecklat tjänsten ofta får möta användarna personligen. Eftersom personbaserade tjänster är helt individberoende (medarbetaren personifierar tjänsten), är det viktigt att på olika sätt standardisera tjänsten genom att skapa ett fastställt koncept så att kunden får samma tjänst vid varje tillfälle. Det underlättar också när man vill producera tjänsten i större skala. Det kan handla om manualer för vad som ska ingå vid utförandet, bemötande eller att bestämma vilken grundkompetens medarbetaren ska ha eftersom det ofta är en viktig del av produkten. Detta påverkar i sin tur hur personalarbetet bedrivs när det gäller rekrytering, validering av kunskap och kompetensutveckling. 8

9 Även tjänsteinnovationer sker enligt en annan modell än tekniska innovationer. Tjänsteinnovationer uppstår ofta nära kunden och längre ifrån den traditionella forskningen. Den traditionella bilden av forskning som många av oss bär på med vita rockar och ett laboratorium gäller alltså inte här. Att kundrelationen står i centrum för utvecklingen gör att produkterna blir mer målgruppsanpassade och därmed också mer specialiserade. Ett exempel på detta är att inte ens en traditionell industri som produktion av tunnplåt sker utan att man först har en kund som beställer exakt en sådan plåt som behövs för kundens produktion. Försäljningen av en plåt ser också annorlunda ut i dag eftersom den innebär att en ingenjör från plåttillverkaren bidrar med kunskap även i nästa produktionsled hos kunden. Ett sådant tjänstebaserat arbetssätt är en mycket viktig framgångsfaktor även för industrin. 9

10 Vad är tjänsteforskning? Forskning om tjänsteutveckling bedrivs på ett annorlunda sätt än traditionell forskning. Den nya logiken kring hur tjänster utvecklas nära kunden innebär att tjänsteforskningen måste värderas utifrån andra kriterier än traditionell forskning. Även forskaren måste sätta kundens utmaning och behov i fokus. Forskning som bygger på bakåtblickande analyser blir mindre betydelsefull. Viktigare blir i stället att se kunders framtida behov. Traditionella forskningsmetoder där målet är att belägga sanningshalten med fakta och vetenskapliga modeller är inte det primära målet för tjänsteforskningen. Forskarens metod är i stället att aktivt delta i utvecklingen för att hitta nya arbetssätt och att organisera arenor där intressenter kan mötas för att kreativa idéer ska uppstå. 10 Med detta synsätt breddas också synen på vad som är en innovation till att inte bara handla om rena produktutvecklingar utan också om situationer där nya värden skapas för kunden. Det gör att metoder för utvärdering av forskningen behöver förnyas för att göra tjänsteforskningen jämförbar med annan forskning. Begreppet tjänsteforskning används här för att sammanfatta forskning som bedrivs för att utveckla tjänster. Det kan handla om forskning om nya sätt att nå marknader (nya affärsmodeller), organisatoriska lösningar, ledarskap, gränssnitt mot kund, kundbeteende, standardisering, tjänstedesign, distributionssystem, konceptutveckling, immateriella rättigheter och värdering av immateriella tillgångar. Forskningen är ofta generisk, d.v.s. resultaten kan användas för att utveckla en verksamhet i en annan bransch än den där forskningsresultaten genererades. Att utveckla metoder för hur man säljer, levererar och tar betalt för tjänster via nätet är exempel på generisk forskning. Kundbeteende är ett annat område där forskning kan göra nytta i flera branscher. Exempelvis har forskare utvecklat matematiska modeller om hur kunder har valt och bytt teleoperatör. Detta har gjorts möjligt genom att Telia som nätägare har data om hur kunderna rör sig mellan operatörerna. Modeller kan användas av andra tjänsteproducerande företag när de utvecklar sina affärsmodeller. Motsvarande matematiska modeller för optimerad varudistribution har funnits sedan länge, men saknats för tjänstemarknaden. 10 Ett handels- och tjänsteinnovationsinstitut i Borås, förstudie, Högskolan Borås 10

11 Ett annat forskningsområde är kunskap som har att göra med boende. När man bygger nya stadsdelar eller renoverar miljonprogramsområden behövs ökad kunskap om de boendes beteende och preferenser. Hur vill man bo och leva? Hur rör man sig i området? Vad är viktigt för att trygghet och trivsel ska öka och att sopsortering ska genomföras? Ett ökat intresse för hållbara städer kräver att vi utvecklar sådan kunskap så att vi bygger städer som är anpassade för de människor som ska bo och leva där. Det är ofta svårt, om ens relevant, att skilja utveckling av tjänster från verksamhets- eller produktutveckling eftersom tjänsterna många gånger ligger inbäddade i produkten, men det är viktigt att vi ser tjänsteinnehållet i en produkt för att kunna förhålla oss till vilka ytterligare satsningar på forskning och utveckling av tjänster som behövs. Exempel på områden där mer forskning skulle kunna göra stor nytta är följande: Informationstekniken har stor betydelse för automatisering av tjänster. Tjänster kan ofta kodifieras, delas upp, förpackas och distribueras genom olika IT-lösningar vilket skapar stora möjligheter att öka produktiviteten i tjänsteföretag. På så sätt kan tjänster automatiseras, precis som tillverkning i ett industriföretag, och får då betydligt större möjligheter till spridning. 11 Standardisering av tjänster är ett område som behöver utvecklas. Att skapa standarder eller koncept kring tjänster skulle göra det enklare att flytta en tjänstelösning till en annan plats eller verksamhet, att sälja den eller att paketera den på ett sådant sätt att det blir möjligt för andra tjänster att ansluta och tillsammans skapa en helhetslösning. Även forskning om det rättsliga skyddet av tjänster och hur man definierar och synliggör mjuka värden i företagens redovisningar, är av stor nytta för tjänsteproducerande företag. 11 Tillväxtanalys: Från Arjeplog till Heilongjiang

12 Utveckling av tjänster inom företagen Många företag jobbar mycket strukturerat med affärsutveckling, eller tjänsteinnovation som det ofta handlar om. Man skapar mötesplatser och former för att ta emot idéer och förslag och i bästa fall låter man dem utvecklas utan krav på att det måste leda till en ny produkt. Framgångsrikt utvecklingsarbete handlar bland annat om att företaget genom sitt ledarskap visar att man prioriterar utvecklingsarbete och att det är tillåtet att misslyckas. Tid att fundera på sådant som inte ligger i de dagliga arbetsuppgifterna är nödvändigt för att innovationer ska uppstå. En viktig kunskapskälla för företag som jobbar aktivt med innovationsarbete är forskningen. Omvänt behöver forskargrupper vid universitet och högskolor veta vilka behov företagen har och var de ser utvecklingspotential. Mötesplatser och samarbetsprojekt mellan företagen och den akademiska forskningen med möjligheter till förutsättningslöst utbyte ger ökad kunskap åt båda håll. 12

13 Att synliggöra värdet av tjänster Övergången till en mer kunskapsdriven ekonomi gör att de fasta och finansiella tillgångarnas andel av företagens marknadsvärde minskar. I stället ökar de immateriella tillgångarna. Dessutom syns inte hela företagets marknadsvärde i balansräkningen; ett börsnoterat bolags totala dagsaktuella aktievärde sammanfaller i praktiken aldrig med bolagets totala tillgångar i balansräkningen. Denna skillnad mellan marknadsvärdet och tillgångarna kallas för goodwill och kan exempelvis orsakas av det värde som marknaden tillskriver företagets varumärke, eller att företaget anses vara särskilt innovativt. Det handlar om svårfångade värden som med nuvarande mätmetoder inte uppfyller de krav på objektivitet och transparens som ställs på företagens redovisning. Eftersom en tjänst genom sin abstrakta natur kan vara svårare att definiera och värdera än en vara, och de anställdas kunskap är en stor del av tjänstens värde, är standardisering ett viktigt instrument för att skapa ett mätbart och bestående värde i tjänsteföretag. Standarder; dokumenterade överenskommelser om funktioner, prestanda, egenskaper m.m., är ofta en förutsättning för att forskningsresultat och nya lösningar ska kunna etableras och spridas. Internationella standarder gör det möjligt att sälja en produkt direkt på den internationella marknaden utan att den först behöver etableras i Sverige. Standarder är också viktiga för kunden, som lättare kan jämföra och värdera den tjänst man är intresserad av. Medarbetare slutar och nya kommer till. Men hur får man värdet att stanna kvar i ett företag som säljer tid och kunskap? Tricket är att dokumentera och skapa rutiner för den kunskap man säljer och de metoder man använder, och på så sätt binda den specifika kunskapen till företaget i det som ibland kallas strukturellt kapital. Strukturellt kapital är allt som stannar kvar på företaget när personalen ( humankapitalet ) har gått hem, till exempel mjukvara, patent och varumärke. Strukturellt kapital kan också skapas genom att man dokumenterar arbetsmetoder och sådant som skapar värde i just det egna företaget; sådant som är unikt för den tjänst man säljer eller det varumärke man representerar. Det kan handla om att upprätta detaljerade kunddatabaser, uppföljningssystem, manualer för bemötande och produktionen av den tjänst 13

14 man säljer. Med strukturellt kapital i bagaget blir företaget mindre sårbart för förlust av medarbetare men det är också ett sätt att synliggöra och uppvärdera den kompetens medarbetarna besitter. Alldeles oavsett om man lyckas binda strukturellt kapital till företaget eller inte, så är tjänsteproducerande företag helt beroende av sin personal för att upprätthålla och utveckla verksamheten. Det är människorna som gör att företaget fungerar i dag och det är också de som ska se till att det finns en ännu bättre produkt i morgon. Sist men inte minst handlar det alltså om att bygga upp kompetensen kontinuerligt hos medarbetarna och att ge dem möjlighet att arbeta med utveckling. Har de anställda dessutom en bra arbetsmiljö och goda villkor är chansen större att företaget behåller kompetensen under lång tid. Att skydda värdet av en tjänst är inte lätt. Patent kan vara aktuellt om tjänsten är kopplad till en teknisk lösning. I annat fall får man försöka använda sig av varumärkes- eller mönsterskydd eller av upphovsrätt. Det immaterialrättsliga skyddet är viktigt också för möjligheten att locka investerare till företaget. En skyddad rättighet kan också bidra till värde i företaget eftersom den kan överlåtas eller licensieras. Dessvärre är det mycket kostsamt, vilket påverkar mindre företags möjligheter att söka rättsligt skydd. Företagsrådgivare har visat sig svaga på rättighetsfrågor (med undantag för patent), vilket drabbar tjänsteproducerande företag. 12 Forskningen kan öka kunskapen om hur tjänster kan definieras och synliggöras i företagens balansräkningar. Forskningen kan också bidra till att nya former av rättighetsskydd utvecklas som passar de nya tjänsterna bättre. Det senare är ett forskningsområde som har pekats ut som underförsörjt i en kartläggning av tjänsteforskningen. 12 En strategi för ökad tjänsteinnovation, Näringsdepartementet 14

15 Behövs mer tjänsteforskning? Forskning och utveckling om tjänster sker i många stora företag, vid lärosäten och forskningsinstitut, utan att det kallas tjänsteforskning. Att skapa sig en överblick över forskningen och att hitta rätt publikationer är därför svårt utifrån kriteriet tjänster. Eftersom forskning på tjänsteområdet är relevant för många verksamheter är det särskilt viktigt att den är tvärvetenskaplig i sitt angreppssätt. Det gör att det är svårt att placera tjänsteforskningen i ett fack. Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen gjorde en genomgång av läget på tjänsteforskningsområdet I rapporten konstateras att tillgängligheten till tjänsteforskningen är låg. Tjänsteforskare har låg publikationsgrad, men det finns tänkbara förklaringar till detta, som att tjänsteforskningen är en del av ett större forskningsprojekt där tjänsteforskningen bara är ett sidospår. En annan förklaring anses vara att forskarna är attraktiva på arbetsmarknaden och därför inte stannar särskilt länge inom akademien. De mindre högskolorna i Borås och Karlstad samt Mittuniversitetet ligger i topp när det gäller publicering av tjänsteforskning som andel av de totala publiceringarna. Men endast två procent av det totala antalet publikationer som har granskats räknas i studien till tjänsteforskning. I kartläggningen konstateras att: 13 y En bättre matchning dels mellan FoU-miljöer, dels mot näringslivet och offentlig sektor skulle ge möjligheter för betydligt fler att dra nytta av forskningen y En större systematik om den forskning som finns och pågår skulle ge ett bättre underlag för en diskussion om vilka delar som saknas y Tjänsteforskning har en bred ingång i tekniska och naturvetenskapliga fakulteter och kan, genom att man uppvärderar tjänsteforskningen, ge större attraktionskraft åt utbildningarna y En större systematik inom tjänsteforskningen gör också att det är lätttare att hitta internationella samarbetspartners och framförallt större chans för näringsliv och förvaltning att dra nytta av forskningen 13 Kartläggning om forskning om tjänster, december 2009, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen 15

16 Det faktum att tjänsteforskning ofta är generisk, dvs att resultaten kan tillämpas i helt olika typer av verksamheter, gör att en bred spridning är viktig för att nyttan av forskningen ska maximeras. Tjänsteforskning skulle i det avseendet också kunna betraktas som billig eftersom tilllämpningsområdet är bredare än för många andra typer av forskningsområden. Indikatorer som möjliggör en jämförelse mellan Sverige och andra länder när det gäller innovationskapacitet visar att vi är bra på så kallad input, dvs exempelvis hur mycket pengar vi lägger på forskning, antal doktorander och patent som godkänns i Sverige. Däremot är Sverige betydligt sämre i förhållande till andra länder när det gäller output, dvs vad vi får ut av insatsen. När det gäller förädlingsvärde inom högteknologiska sektorer (både varor och tjänster) ligger vi visserligen över medianvärdet, men när det gäller icke-teknologisk innovation, ex organisatoriska innovationer eller sådana som har med marknad/kundrelationen att göra, ligger vi strax under medianvärdet. I förhållande till de andra indikatorerna är detta ett riktigt bottennapp för Sverige. Delar man upp indikatorn förädlingsvärde av högteknologiska produkter på varor och tjänster visar det sig att varor är vår starka sida medan tjänster ligger vid medianvärdet. Flera av inputindikatorerna utvecklas dessutom svagt över tid vilket innebär att Sveriges framträdande position hotas. 14 Det statliga stödet till icke-teknologisk innovationsverksamhet ökar i några länder. Det är framförallt Chile, Danmark, Finland och Storbritannien och Brasilien som har ambitionen att öka medvetenheten om detta område genom att stimulera den icke-teknologiska innovationsverksamheten parallellt med den teknologiska Sveriges företagande och konkurrenskraft Ds 2011: OECD Science, Technology and Industry Outlook 2010

17 Ett nytt tjänsteforskningsinstitut Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, har nyligen startat en särskild enhet för tjänsteforskning. Verksamheten ska, precis som övriga forskningsinstitut, driva forskningsprojekt och arbeta uppdragsbaserat med en stor del av finansieringen från näringslivet. SP vänder sig till alla företag som behöver utveckla tjänster, både renodlade tjänsteföretag och andra företag som vill komplettera sina produkter med tjänster. Även offentlig sektor är mål för verksamheten. Forskningen ska bidra till tjänsteinnovationer, en effektivare organisering av tjänsteverksamhet och till bättre marknadsföring av tjänster. Under det statliga ägarbolaget RISE Holding finns 19 forskningsinstitut med statlig basfinansiering men där större delen av verksamheten finansieras av näringslivet. Fler av dessa arbetar med olika former av tjänsteutveckling men inget institut arbetar i dag särskilt med tjänsteforskning. Den nya tjänsteforskningsverksamheten arbetar inte på uppdrag av någon myndighet och har därför heller inget ansvar för samordning och spridning av resultat. Det är, trots detta, mycket positivt att särskild institutsforskning för tjänster nu har startats. Industriforskningsinstituten är bra på att koppla samman kompetenser inom forskning och näringsliv som leder till kommersialiserbara innovationer. Att SP etableras i Karlstad gör att de kan ha ett nära samarbetetmed Centrum för tjänsteforskning, CTF, vid Karlstad universitet. Det är samtidigt viktigt att tjänsteforskningen får bättre spridning i många branscher för att nå största möjliga nytta. Det är också viktigt att tjänsteforskningen svarar mot behov som finns i hela landet, dvs att spridningen inte är geografiskt begränsad. Att det startas ett institut i Karlstad minskar inte behovet av en aktör med ett myndighetsuppdrag att agera kunskapsbas för nationell och internationell forskning och att ansvara för att forskningen sprids och nyttiggörs i företag och i den offentliga sektorn. Unionen anser därför att det nya institutet behöver kompletteras med fler initiativ. 17

18 Källor 1 Näringsdepartementet; En strategi för ökad tjänsteinnovation Det nya näringslivet samspelet mellan industrin och tjänstesektorn, Almega/Unionen Almega/WSP: Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten Artikel som bygger på intervju med S Scocco i samband med ITP rapport 2009/02. 5 Almega/WSP: Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten Kartläggning om forskning om tjänster, december 2009, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen 7 Kartläggning om forskning om tjänster, december 2009, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen 8 Daniel Lind: Avindustrialiseringen av Sverige: Myt och verklighet 9 Tillväxtanalys: Från Arjeplog till Heilongjiang Ett handels- och tjänsteinnovationsinstitut i Borås, förstudie, Högskolan Borås 11 Tillväxtanalys: Från Arjeplog till Heilongjiang En strategi för ökad tjänsteinnovation, Näringsdepartementet 13 Kartläggning om forskning om tjänster, december 2009, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen 14 Sveriges företagande och konkurrenskraft Ds 2011:17 15 OECD Science, Technology and Industry Outlook

19 19

20 Tjänsteinnehållet i den svenska ekonomin ökar, såväl mätt i andelen sysselsatta, bidrag till BNP som i andelen tjänster av Sveriges totala export. I takt med detta ökar även betydelsen av en stark tjänsteutveckling i näringslivet. Utveckling, produktion och försäljning av tjänster och varor är numera nära sammankopplad. Satsningar på tjänsteutveckling bidrar till ökad lönsamhet inte bara inom tjänstesektorn utan också i högsta grad inom industrin eftersom industrin är en viktig köpare av tjänster och även bedriver omfattande tjänsteverksamhet i egen regi. Tjänsteinnovation är därför en viktig konkurrensfaktor för svenska företag och något som forskningen kan bidra till att stärka. Tyvärr har många en vag uppfattning om vad tjänsteforskning är. Med denna rapport vill vi bidra till att öka kunskapen och understryka vikten av ökade satsningar på tjänsteforskning. Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet. Tillsammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet. Tnr: 1712:1 ISBN: Illustration: Tove Hennix Upplaga: 2000 Tryck: nrs April 2012 Olof Palmes gata Stockholm