TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN"

Transkript

1 Transportpolitik i Fokus Nr Per Kågeson TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN EN KRITISK GRANSKNING VINNOVA Debatt Transportpolitik VD 2001:3

2

3 Per Kågeson Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken En kritisk granskning

4 Tidigare utgåvor i serien Transportpolitik i fokus Nr Nya metoder för finansiering av vägar, Nils Bruzelius Nr Svensk trafikplanering verklighet och ideal, Gunnar Falkemark Nr Leder nollvisionen till det trafiksäkra samhället? Gunnar Lind och Kristina Schmidt Nr Gender equality and sustainable development, Merritt Polk Nr Bortom Dennispaketet, Jan Owen Jansson ISBN: ISSN: Produktion: VINNOVA Information Grafisk form: Göran Durgé Omslagsbild: Anders Tiger Tryck: Copyprint, 2001

5 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 3 Innehåll VINNOVAs förord 5 Författarens förord 7 0. Sammanfattning 9 1. Inledning Transportarbetets utveckling Transporternas koldioxidutsläpp Situationen inom EU Den svenska och europeiska politiken Sex sätt att minska trafikens koldioxidutsläpp Minskad efterfrågan på transporter? Effektivare fordon Effektivare transportsystem och mobility management Miljöanpassad körstil och lägre hastigheter Byte av transportslag Byte av bränsle Potentialer och kostnadseffektivitet Politiken på längre sikt Utvecklingen i Danmark och Finland Varför har det blivit så här? Slutsatser och rekommendationer Avslutning 89 Referenser 90

6 4 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS

7 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 5 VINNOVAs förord I november presenterade regeringen sin klimatpolitiska proposition. I den föreslås att Sveriges utsläpp av klimatgaser skall vara 4 procent lägre än utsläppen För transportsektorn anges att det beslutade målet att frysa utsläppen på 1990 års nivå bör ligga fast. Vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå detta mål analyseras inte. Hur stor är potentialen hos olika typer av åtgärder samt vilka kostnader ger de upphov till? Det är den fråga som fil. dr Per Kågeson behandlar i denna VIN- NOVA-rapport. Slutsatsen av hans analys är att Sverige koncentrerat insatserna till två områden biodrivmedel och järnvägsinvesteringar som kombinerar höga kostnader med begränsad potential vad avser reduktion av koldioxidutsläpp. Denna koncentration innebär samtidigt att Sverige missat en rad mer kostnadseffektiva åtgärder. Kågesons analys visar att klimatpolitiken är ett område med svag koppling mellan uttalade mål och prioriterade åtgärder. Politiken får karaktär av symbolpolitik, där vackra ord ersätter effektiva åtgärder. Menar regeringen allvar med det klimatpolitiska målet är det hög tid att med öppet sinne diskutera vilka typer av åtgärder som bör användas. Denna rapport är ett tankeväckande bidrag till denna diskussion. Som vanligt i VINNOVA-sammanhang svarar författaren själv för innehållet. Karlskrona december 2001 Jan-Evert Nilsson Ordförande i styrgruppen för VINNOVAs skriftserie Transportpolitik i fokus

8 6 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS

9 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 7 Författarens förord Med tanke på att frågan om hur man bör beräkna effekterna på miljön av ökad (eller minskad) efterfrågan på el inom järnvägssektorn uppfattas som kontroversiell av bl.a. Banverket, SJ och Svenska Naturskyddsföreningen har jag bett tre experter granska mitt utkast till text i berörda delar, nämligen Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings Tekniska Högskola, Lennart Söder, professor i elektriska energisystem, KTH och Lars Bergman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Samtliga instämmer i min bedömning att marginella förändringar i efterfrågan på elektrisk energi ger upphov till ökad eller minskad produktion i grannländernas kolkondenskraftverk. På längre sikt och som ett resultat av ökade krav på att den europeiska kraftsektorns utsläpp av koldioxid ska minska kommer dock enligt deras samstämmiga uppfattning naturgaskombikondens sannolikt att överta rollen som marginellt kraftslag. Björn Karlsson uppskattar att detta sker om ca 20 år. Per Norman har varit min kontaktman inom VINNOVA. Evert Andersson, professor i järnvägssteknik vid KTH har hjälpt mig med uppgifter om elförbrukningen hos moderna persontåg och Oskar Fröidh, också vid KTH, har försett mig med en del uppgifter om trafiken på Svealandsbanan. Anders Granlund vid Energimyndigheten har lämnat synpunkter på en del av texten. Tack allesammans! Stockholm i december 2001 Per Kågeson Nature Associates Vintertullstorget Stockholm 08/

10 8 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS

11 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 9 0. Sammanfattning År 1999 uppgick den inhemska trafikens andel av de svenska koldioxidutsläppen till 35 procent. Därtill kommer försäljning av bränslen till utrikes flyg och sjöfart. Inrikestransporternas utsläpp har ökat med ca 8 procent sedan 1990, medan emissionerna från övriga svenska källor legat på oförändrad nivå eller minskat. Riksdagen beslutade 1998 att transportsektorn senast år 2010 ska vara tillbaka på nivån för 1990 års utsläpp av koldioxid. De statliga transportverken menar att utsläppen med hittills vidtagna åtgärder i stället riskerar att öka med sammanlagt 15 procent. Regeringen håller i klimatpropositionen trots detta fast vid målet för transportsektorn. Det kan ifrågasättas om detta är ett kostnadseffektivt sätt att bekämpa de svenska utsläppen. Regeringen satsar i budgetpropositionen, infrastrukturpropositionen och klimatpropositionen i huvudsak på två åtgärder i syfte att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, nämligen omfattande investeringar i nya järnvägar samt subventioner av etanol för fordonsdrift. Därutöver hänvisas till pågående och nya utredningar. Den nu föreliggande rapporten granskar den svenska politiken och finner att regeringen kraftigt överskattar effekterna på de faktiska koldioxidutsläppen av investeringarna i nya järnvägar. Det beror dels på att överföringen från väg och flyg till järnväg blir måttlig, dels på att ökad efterfrågan på el för järnvägstrafik kommer att leda till ökad produktion i utländska kolkondenskraftverk. Den premie järnvägsbolagen betalar för grön el är alldeles för liten för att ändra på detta förhållande. Satsningen på etanol är orimligt dyr i förhållande till nyttan. Därtill kommer att framställning av flytande bränslen ur ved är förenad med mycket stora omvandlingsförluster. Även med bästa nu kända framtida teknik kommer ca en tredjedel av energin att gå förlorad. Eftersom biomassa i ett europeiskt perspektiv är en begränsad resurs bör den främst användas inom värme- och kraftvärmeproduktionen. Att producera flis, pellets eller träbriketter ger förluster i storleksord-

12 10 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS ningen 2-4 procent. Med en sådan användning får bioenergin bättre möjligheter att bidra till minskade utsläpp av koldioxid. Medan Sverige satsar på nya spår och framställning av etanol, koncentrerar sig Danmark och Finland på energieffektivisering i transportsektorn och åtgärder som i viss mån dämpar efterfrågan på transporter. Den tekniska potentialen för energieffektivisering är stor inom samtliga fyra transportslag och åtgärderna är i allmänhet mera kostnadseffektiva än biodrivmedel och investeringar i spårburen trafik. Rapporten kommer till slutsatsen att Sverige borde införa kmskatt för den tunga vägtrafiken, arbeta för en gemensam europeisk koldioxidskatt, införa en koldioxidrelaterad försäljningsskatt på nya bilar samt använda tidsdifferentierade trängselavgifter i Stockholm. Därtill bör tågtrafikens elanvändning beskattas varvid intäkterna eventuellt kan återföras till sektorn. Parkeringsplatser som betalas av arbetsgivaren bör förmånsbeskattas, åtminstone i storstäderna. Utöver dessa ekonomiska styrmedel bör Sverige bl.a. satsa på kommunala mobilitetsplaner, förbättrad fysisk planering (inkl. restriktioner för ytterligare etablering av stora köpcentra), utbildning av yrkesförare i Eco- Driving och skärpt övervakning av gällande hastighetsbestämmelser. Sverige bör också aktivt försöka övertyga EU om nödvändigheten av att beskatta flygbränslen och bunkeroljor.

13 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN Inledning Transportsektorn står för en stor och ökande andel av de svenska utsläppen av koldioxid (CO 2 ). År 1999 uppgick den inhemska trafikens andel av de totala utsläppen till 35.2 procent eller 19.9 miljoner ton CO 2. Därtill kommer försäljning av flygbränslen och bunkerolja till utrikes flyg och sjöfart motsvarande 6.9 miljoner ton CO 2. Inrikestransporternas utsläpp har ökat med drygt 8 procent sedan 1990 och den internationella trafikens med ca 70 procent. Under samma tid har de samlade utsläppen från övriga svenska källor legat på oförändrad nivå eller minskat. Detta förhållande gör det nödvändigt att diskutera vad transportsektorn bör göra för att minska sina utsläpp. Det är dock inte självklart att alla sektorer ska minska sina utsläpp lika mycket. Vad som talar emot ett sådant förhållningssätt är dels att den ekonomiska verksamheten i olika samhällssektorer växer olika snabbt, dels att möjligheterna att byta från fossila till förnybara energislag skiftar mellan olika områden. Bland ekonomer är det en vanlig uppfattning att man bör använda styrmedel som leder till att billiga åtgärder vidtas före dyra. Man bör alltså från ekonomisk utgångspunkt eftersträva samma marginalkostnad för åtgärder vidtagna inom olika samhällssektorer. Att genomföra klimatpolitiken på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt kan förväntas få stor betydelse för möjligheterna att få medborgarnas stöd för långtgående åtgärder. Enligt FN:s klimatpanel behöver koncentrationen av koldioxid i atmosfären stabiliseras på en nivå som i varje fall inte överstiger 550 ppm. Vid en rättvis fördelning av utrymmet betyder det att de europeiska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen som kol, olja och naturgas på lång sikt måste minska med 60 procent. EU har i Kyoto åtagit sig att till minska utsläppen av klimatgaser (räknade som koldioxidekvivalenter) med 8 procent från 1990 års nivå. 1 Inom Gemenskapen finns en intern överenskommelse 1 Koldioxid svarar för ca 80% av utsläppen av klimatgaser och i denna skrift antas att denna emission måste minska med 8 procent för att EU ska kunna infria sitt Kyotoåtagande..

14 12 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS om hur uppgiften ska fördelas mellan medlemsländerna. Enligt denna uppgörelse har Sverige lov att öka sina utsläpp med 4 procent. Sveriges riksdag har emellertid uttalat att utsläppen ska stabiliseras på 1990 års nivå och att detta mål även ska gälla för transportsektorn. I november 2001 presenterade regeringen sin klimatpolitiska proposition (2001/02:55). Där föreslås att Sverige ska minska utsläppen av klimatgaser med 4 procent till jämfört med Frågan om utnyttjande av de s.k. flexibla mekanismerna ska utredas ytterligare och vid en kontrollstation 2004 avser regeringen att som ett komplement överväga ett mål som innefattar de flexibla mekanismerna. Det torde innebära att minus 4 procent ska åstadkommas med enbart inhemska åtgärder. Även utnyttjandet av s.k. kolsänkor ses som ett komplement. Regeringen redovisar ingen sammanhållen strategi och heller ingen bedömning av hur utsläppsminskningen ska fördelas på olika åtgärder. För transportsektorn anger emellertid propositionen att målet om att frysa utsläppen på 1990 års nivå bör stå fast. Det långsiktiga målet bör enligt regeringens klimatproposition vara att reducera de svenska utsläppen av klimatgaser till högst 4.5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till mitten av detta sekel. År 2000 uppgick emissionen till ca 7.9 ton per person. Det innebär således en sänkning med ca 43 procent. På ännu längre sikt måste utsläppen minska ytterligare om målsättningen om högst 550 ppm växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i atmosfären ska kunna uppnås. Vad detta exakt innebär för utsläppet av koldioxid anges inte i propositionen men i en bilaga till Klimatkommitténs slutbetänkande anges att utsläppen av koldioxid inte får överstiga ton per capita (Klimatkommittén, 2000). Den första åtagandeperioden kommer således att behöva följas av fler där kraven på utsläppsminskningar stegvis skärps. Det innebär att transportsektorns bidrag på sikt kan komma att bli procentuellt betydligt större än vad som blir fallet om Kyotomålet uppnås genom de åtgärder som är mest kostnadseffektiva. De andra och tredje etappmålen (som ännu inte är beslutade) kan komma att leda till att Sverige och andra medlemsländer tvingas ta ytterligare steg i kostnadstrappan. Avsikten med denna skrift är att analysera hur Sverige på kort och lång sikt bör förhålla sig till transportsektorns utsläpp av koldioxid.

15 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 13 Ett viktigt element i en sådan studie är att söka fastställa kostnader och potentialer hos olika åtgärder. Författarens hypotes är att regering och riksdag hittills i stor utsträckning valt satsa på åtgärder som är onödigt dyra och/eller föga verkningsfulla.

16 14 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 2. Transportarbetets utveckling Av tabell 2:1 framgår att lastbilar utför drygt hälften av det inrikes godstransportarbetet (mätt som tonkm), medan järnvägen har en tredjedel av marknaden och sjöfarten mindre än en sjättedel. På sträckor under 100 km förekommer nästan ingen annan godstrafik än med lastbil. Det är först över 300 km som tågen och sjöfarten konkurrerar på allvar. Tabell 2:1 inkluderar inte den kustsjöfart som har utgångspunkt eller målpunkt utomlands. Inom utrikes godstransporter har sjöfarten mer än två tredjedelar av marknaden (och än mer om man beaktar att lastbilar och tåg i stor utsträckning lämnar eller ankommer till Sverige med färjor). Tabell 2:1. Inrikes godstrafik i tonkilometer med fördelning på transportslag 1990 och Transportslag Millioner tonkilometer Procentuell fördelning Lastbilar 30,0 32,8 52,2 55,2 Järnväg 19,1 18,9 33,3 31,8 Sjöfart 8,3 7,7 14,5 13,0 Totalt 57,4 59,4 100,0 100,0 Källa: SIKA/SCB Som framgår av tabell 2:2 står vägtrafiken för nästan 90 procent av de motoriserade persontransporterna. Spårtrafikens samlade andel var 1999 bara 8.2 procent trots en relativt betydande ökning för järnvägstrafiken under 1990-talet. Inrikesflyget minskade både i absoluta och relativa tal. Det förklaras främst av depressionen i början av 1990-talet men också till någon del av att järnvägen efter snabbtågens tillkomst tagit marknadsandelar på den för inrikesflyget viktiga sträckan Stockholm-Göteborg.

17 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 15 Tabell 2:2. Inrikes persontransporter i passagerarkilometer med fördelning på transportslag 1990 och # Transportslag Millioner passagerarkilometer Procentuell fördelning Personbil 85,2 89,7 79,7 79,1 Buss 9,6 10,8 9,0 9,5 Spårväg och tunnelbana 1,8 1,7 1,7 1,5 Järnväg 6,4 7,6 6,0 6,7 Flyg 3,8 3,5 3,5 3,1 Sjöfart 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 106,9 113,3 100,0 100,0 # Därtill kommer gång- och cykeltrafik Källa: SIKA (på basis av skattningar)

18 16 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 3. Transporternas koldioxidutsläpp Tabell 3:1 visar hur transportsektorns utsläpp av koldioxid 1999 fördelades på olika transportslag och drivmedel. I botten av tabellen redovisas de utsläpp som härrör från förbränning av flygbränslen och bunkeroljor inköpta i Sverige. De senare utsläppen ska enligt Kyotoprotokollet inte inkluderas i de enskilda ländernas utsläppsstatistik och ingår således inte heller i de reduktionsåtaganden som olika industriländer gjort. Enligt överenskommelsen i Kyoto ska i stället FN:s organisationer för sjöfarten (IMO) och flyget (ICAO) utarbeta planer för hur dessa utsläpp ska kunna hållas tillbaka. Hittills har detta emellertid inte resulterat i några beslut eller åtgärder. Tabell 3:1. Transportsektorns utsläpp av koldioxid 1990 och Miljoner ton CO 2. Transportslag och drivmedel Milj. ton % Milj. ton % Vägtrafik 16,87 90,0 18,07 90,9 Bensin 12,34 65,8 12,32 62,0 Diesel 4,53 24,2 5,74 28,9 Järnvägstrafik, diesel 0,09 0,5 0,06 0,3 Inrikes sjöfart 0,65 3,5 0,66 3,3 Inrikes luftfart 0,82 4,4 0,80 4,0 Övriga transporter 0,31 1,6 0,29 1,5 Totalt för inrikes transporter 18,74 100,0 19,88 100,0 Bunkeroljor för utrikes sjöfart 2,16 4,75 Bränslen för utrikes flygfart 1,83 2,10 Totalt för utrikestrafik 3,99 6,85 Källa: Naturvårdsverket Av tabellen framgår de enda större förändringar som inträffat i inrikestrafiken under 1990-talet avser vägtrafikens och järnvägens förbrukning av diesel. Järnvägens användning av diesel har minskat med en tredjedel, medan vägtrafikens förbrukning ökat med ca 27 procent. De indirekta effekterna av järnvägens elförbrukning täcks inte av tabellen. Att utsläppen från inrikes luftfart minskat något är en följd av den tillbakagång som drabbade inrikesflyget under 1990-talet.

19 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN Situationen inom EU Siffrorna i tabellerna 4:1 och 4:2 är inte helt jämförbara med de ovan redovisade svenska tabellerna. Tabell 4:1 inkluderar mc, gång- och cykeltrafik vilket påverkar de övriga trafikslagens andelar av persontrafiken. Årtalen skiljer sig också från de tidigare tabellerna. Av tabell 4:1 framgår att vägtrafikens dominans ökat under de 25 åren mellan 1970 och Spårtrafikens andel är mindre än i Sverige. Att flygets andel är väsentligt större än i Sverige förklaras av att tabellen utöver inrikesflyg fångar upp flyg mellan olika medlemsstater. Tabell 4:1. Passagerartrafik inom EU15 i miljarder passagerarkilometer (pkm) samt med fördelning på transportslag 1970 och Trafikslag Miljarder pkm per år Fördelning på trafikslag % Förändring Förändring MC ,7% 3,9 2,4-1,5 Bil ,0% 63,9 73,1 +9,2 Buss ,2% 10,9 7,7-3,2 Spårvagn och tunnelbana ,8% 1,5 0,8-0,7 Järnväg ,4% 8,8 5,4-3,4 Sjöfart ,6% 0,5 0,5 ±0,0 Flyg ,2% 1,7 5,5 +3,8 Gång ,2% 6,3 3,3-3,0 Cykel ,7% 2,4 1,4-1,0 Totalt ,1% 99,9 100,1 Källa: Eurostat Tabell 4:2 skiljer sig från den svenska tabellen bl.a. genom att den täcker sjöfart mellan EU:s medlemsstater. Kustsjöfartens andel av det totala godstransportarbetet inom EU15 uppgick 1995 till hela 40 procent. För att få ett perspektiv på järnvägens betydelse i förhållande till vägtrafiken, kan man konstatera att den 1995 inom EU15 uppgick till knappt 20 procent av vägtrafikens volym (mätt i tkm). För Sverige är motsvarande siffra 58 procent. Sverige är det land inom EU som har näst högst andel tåg inom inrikes godstransporter (ett snäpp efter Österrike som inte har någon kustsjöfart).

20 18 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS Tabell 4:2. Godstransporter inom EU15 i miljarder tonkilometer samt med fördelning på transportslag 1970 och Trafikslag Miljarder tonkilometer per år Fördelning på trafikslag % Förändring Förändring Väg % 31,0 43,5 +12,5 Järnväg % 21,1 8,6-12,5 Inre vattenvägar % 7,8 4,2-3,6 Kustsjöfart % 35,3 40,7 +5,4 Oljeledningar % 4,9 3,1-1,8 Totalt % 100,1 100,1 Källa: Eurostat Tabell 4:3 redovisar transportsektorns koldioxid inom EU15. Mellan 1985 och 1997 växte transportsektorns utsläpp med 43 procent, medan de totala utsläppen från alla sektorer bara ökade med 2.5 procent. Tabell 4:3. Transporternas CO 2 emissioner i EU och 1997 enligt skattning av Eurostat. CO 2 emissioner i millioner ton % av totala CO 2 utsläpp Förändring Förändring Väg 501,0 706,0 +40,9% 16,8 23,1 +6,3 Järnväg * 11,1 8,4-24,3% 0,4 0,3-0,1 Inre vattenvägar 13,3 20,1 +51,1% 0,4 0,7 +0,3 Flyg 62,5 106,8 +70,9% 2,1 3,5 +1,4 Alla transporter # 587,9 841,3 +43,1% 19,7 27,5 +7,8 Alla sektorer 2,984,3 3,059,3 +2,5% 100,0 100,0 * Utsläpp från produktion av elektrisk energi för användning i tåg ej inkluderad. # Emissioner från kustsjöfart ej inkluderade (Eurostat ger inga data). Källa: Eurostat. I tabell 4:3 innehåller ingen information om hur järnvägstrafikens elförbrukning påverkar Europas utsläpp av koldioxid. Av tabell 4:4 framgår dock att tågtrafiken under den aktuella perioden ökat sin totala energianvändning med 8.6 procent. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att andelen eldriven tågtrafik ökade markant under perioden. Energiförlusterna i elloken uppgår till mindre än 10 procent mot omkring 60 procent vid dieseldrift, vilket borde ha medverkat till lägre konsumtion. Därtill kommer att godstransporterna på järnväg minskade med 17 procent mellan 1980 och Persontrafiken ökade 2 Jag har inte lyckats hitta data för 1985.

21 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 19 emellertid under samma period med 10 procent. Totalt skulle man alltså för perioden ha förväntade sig sjunkande energianvändning för de europeiska järnvägarna. Den ökade energianvändningen kan till någon del förklaras av utbyggnaden av snabbtåg. Någon effektivisering av den genomsnittliga elanvändningen kan av siffrorna att döma dock inte ha ägt rum. Tabell 4:4. Total slutlig energianvändning inom EU15, procentuell utveckling Transportslag Slutlig energianvändning, procentuell ökning Väg +40,0 Järnväg * +8,6 Inre vattenvägar +51,2 Flyg +62,9 Sjöfart +43,2 Totalt transporter +42,4 Övriga sektorer +3,6 Total efterfrågan +14,1 * Anm. Andelen el av järnvägarnas slutliga energianvändning ökade mellan 1985 och 1997 från 49 till 64 procent. Eftersom omvandlingsförlusterna är större vid produktion av elektrisk energi än vid framställning av flytande drivmedel ur råolja, ger värdet i tabellen ingen bra bild av järnvägens användning av primärenergi. Källa: Eurostat

22 20 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 5. Den svenska och europeiska politiken Som en del av 1998 års riksdagsbeslut om trafikpolitiken fattade riksdagen på regeringens förslag beslut om att målet för transportsektorn ska vara att senast år 2010 komma ner till nivån för 1990 års utsläpp av koldioxid. Läget år 2000 var att sektorn hade ökat sina utsläpp med 8 procent jämfört med Transportverken bedömer att med hittills vidtagna åtgärder kan utsläppen förväntas öka med sammanlagt 15 procent till Som redan framgått håller regeringen i sin klimatpolitiska proposition trots detta fast vid frysningsmålet för transportsektorn. Transportmyndigheterna kom för några år sedan fram till att om riksdagens målsättning för transportsektorn ska kunna infrias krävs att fossila drivmedel (utöver energiskatten) blir föremål för en koldioxidskatt på 1:50 per kilo. Vid tidpunkten för denna bedömning uppgick CO 2 -skatten till 37 öre. Den har sedan dess höjts till 53 öre, men samtidigt sänktes energiskatten på bensin i motsvarande mån. Det innebär att avståndet till den nödvändiga beskattningsnivån är oförändrad. Att höja drivmedelskatterna (som består av koldioxidskatt och energiskatt) till den nödvändiga nivån vore liktydigt med en höjning av bensinskatten med 2.27 kronor per liter. För skatten på diesel skulle det innebära en höjning med 2.80 kronor per liter. Varken den socialdemokratiska regeringen eller oppositionen har hittills visat någon vilja att höja beskattningen av fossila drivmedel. Allt som hittills genomförts är en mindre höjning av skatten på diesel (+12 öre år 2001). I budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att koldioxidskatten på bränslen ska höjas med 15 procent. För drivmedlen sänks dock skatten med lika mycket som koldioxidskattesatserna höjs. Det blir alltså inte fråga om någon total höjning. Man måste också konstatera att den effektiva skatten (exkl. moms) på utsläpp av ett kilo koldioxid från förbränning av bensin redan upp-

23 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 21 går till 1.97 kronor. Den väsentligt lägre skatten på dieselolja motsvarar dock bara 1.13 kronor per kilo CO 2. Att skillnaden blir så stor förklaras delvis av att en liter diesel (miljöklass 1) innehåller ca 13 procent mera kol än en liter bensin. Utsläppet av koldioxid är proportionell mot respektive bränsles innehåll av kol. För att vara rationell från klimatsynpunkt borde även beskattningen vara proportionell mot kolinnehållet. Diesel skulle i så fall beskattas hårdare än bensin. Eftersom flygbränslen och sjöfartens bunkeroljor inte beskattas alls är den effektiva koldioxidskatten i dessa fall 0 öre per kilo. På samma sätt förhåller det sig med elektrisk energi som används inom transportsektorn. El använd för andra ändamål är visserligen beskattad och elskatten kan ses som en form av miljöavgift men el som förbrukas i tåg är befriad från elskatt. Fossila bränslen som används i andra samhällsektorer är väsentligt lägre beskattade än vägtrafikens drivmedel. Så motsvarar t.ex. skatten på lätt eldningsolja 0.83 kronor per kilo CO 2. Det beror på att bensin- och dieselskatterna (i väntan på bättre metoder) används för att staten ska få täckning för en del av samhällets kostnader för vägunderhåll, trafikövervakning, olyckor, buller och avgasemissioner. Att dessa kostnader läggs på drivmedelsskatterna medför emellertid att drivkraften att hushålla med bensin och diesel blir väsentligt högre än incitamenten att minska användningen av fossila bränslen i andra samhällsektorer. Trots detta ökar användningen av diesel snabbt medan bensinförbrukningen ligger kvar på ungefär 1990 års nivå. Att så är fallet beror delvis på ökad trafik men också på att det finns en betydande betalningsvilja för energislukande bilar. Vid västeuropeisk jämförelse är den svenska drivmedelsbeskattningen inte påfallande hög. Sverige ligger för närvarande (andra halvåret 2001) på sjunde plats bland 15 medlemsländer när det gäller dieselskattens nivå (lågsvavlig diesel) och på sjätte plats beträffande beskattning av bensin. Den brittiska dieselskatten är mer än dubbelt så hög som den svenska. Det svenska sektorsmålet för trafiken kan ifrågasättas från kostnadseffektivitetssynpunkt. EU kommissionen visar i underlag till Grönboken om handel med överlåtbara utsläppsrätter att skillnaden i åtgärdskostnad mellan ett osthyvelalternativ, där samma procentuella krav ställs på alla sektorer, och ett alternativ baserad på handel med CO 2 -rättigheter uppgår till ca 14.5 miljarder Euro per år (SEK

24 22 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 138 mdr) (Capros och Mantzos, 2000). Överfört till svenska förhållanden motsvarar detta en årlig merkostnad kring 2.8 miljarder kronor. 3 Vilka åtgärder tänker sig då regeringen ska kunna åstadkomma den minskning av dagens utsläpp av koldioxid från transporterna som skulle krävas för att återkomma till 1990 års nivå? När regeringen inte vill höja drivmedelskatterna (trots att en höjning av dieselskatten vore lätt att motivera) måste den överväga andra åtgärder. Sverige har Europas mest motorstarka och bränsletörstiga personbilsflotta. Frågan om att använda ekonomiska styrmedel i syfte att försvåra inköp av onödigt stora och bränslekrävande bilar har utretts i flera omgångar. Trots direktiv om att göra en lämplig avvägning mellan försäljningsskatt, fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö presenterade Trafikbeskattningsutredningen (SOU 1999:62) ett förslag om en enhetlig fordonsskatt, lika för alla personbilar oavsett tjänstevikt och miljöegenskaper. Utredaren avstod från att lämna förslag om den sedan några år avskaffade försäljningsskatten. 4 Nu har regeringen tillsatt en ny utredning med ungefär samma uppdrag. Den ska lämna förslag De åtgärder regeringen faktiskt vidtagit i syfte att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn gäller främst introduktion av biobaserade drivmedel och utbyggnad av järnvägar. Därtill har Vägverket på eget initiativ inlett en kampanj under beteckningen SPARK (Sparsam Körning) i avsikt att simulera intresset för kurser i miljöanpassad körstil ( EcoDriving och Heavy EcoDriving ) bland främst yrkesförare. Hittills har regeringen medgivit skattebefrielse för obegränsad användning av biogas som fordonsbränsle och för inhemsk produktion av kbm etanol per år. Staten har därtill bidragit med ca 100 miljoner kronor sedan 1990 till forskning och utveckling av bio- 3 Som jämförelse kan nämnas att Nederländerna som tidigare hade ett liknande sektorsmål har övergivit detta av kostnadseffektivitetsskäl (Arie Bleijenberg, Transportministeriet). Det skedde efter en analys av Nederländernas motsvarighet till den svenska Miljövårdsberedningen (VROMraad, 2000). 4 Trots att utredaren så flagrant bröt mot regeringens direktiv lämnades inget särskilt yttrande från någon av de experter som representerade regeringskansliet i utredningen!

25 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 23 baserade drivmedel (främst etanol). Därtill fattade Energimyndigheten nyligen beslut om att bidra med 112 miljoner kronor till en anläggning i Örnsköldsvik som ska användas för att utveckla en metod för utvinning av etanol ur skogsavfall. Totalt kostar anläggningen 150 miljoner. I regeringens budgetproposition för 2002 aviseras fortsatt stöd till alternativa drivmedel, inklusive lättnader i beskattningen av bilar som nyttjar sådana bränslen. Regeringen har stora förhoppningar om att investeringarna i ny banor och högre hastigheter ska leda till att järnvägen återtar marknadsandelar både med avseende på gods- och persontrafik. Infrastrukturpropositionen innehåller förslag om 100 miljarder kronor i nyinvesteringar i järnvägar under åren , att jämföra med 69 miljarder för vägar. Den stora spårsatsningen motiveras främst av miljöskäl. EU:s politik Europeiska Unionens klimatpolitik har stor potentiell betydelse för Sveriges möjligheter att minska utsläppen av klimatgaser. För transportsektorns utsläpp är EU:s överenskommelse med fordonsindustrin om minskad bränsleförbrukning i nya bilar av särskild vikt. Överenskommelsen innebär att nya bilar år som genomsnitt inte ska släppa ut mer än 140 g CO 2 per km. Det innebär en minskning med närmare 25 procent jämfört med utgångsåret Nybilsförsäljningen på den svenska marknaden hade år 2000 en genomsnittlig emission på 196 g per km. Det motsvarar 140 procent av EU:s mål för Fordonsindustrin har gjort klart att huvudelementet i dess strategi är att genomföra en snabb övergång till diesel (där detta inte redan skett) och till direktinsprutade bensinmotorer (ACEA, 1998). Dessa motorer har 20 till 25 respektive ca 10 procent lägre CO 2 -utsläpp än konventionella bensinmotorer med samma prestanda. Dieselfordonen andel av nybilsförsäljningen inom EU15 ökade från 22 procent 1995 till 33 procent år 2000 (European Commission, 2001c). Nackdelen är att dessa motortyper ger upphov till gånger högre utsläpp av små, hälsovådliga, partiklar än konventionella bensinmotorer (Färnlund, m.fl. 2001).

Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken

Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken En kritisk granskning VINNOVA Transportpolitik i Fokus, Nr 3, 2001. 0. Sammanfattning År 1999 uppgick den inhemska trafikens andel av de

Läs mer

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013 Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24) Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen Mål för Sveriges klimatpolitik 1) Mål för flera årtal Svensk klimatpolitik ska agera föredöme för resten av världen med hjälp ambitiösa

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN 2016-02-26 1 (5) Vår beteckning Dnr 55/2015 Er beteckning/diarienummer N2015/4305/TIF Yttrande Kontaktperson i detta ärende John Woxström Näringsdepartementet 070-936 07 99 n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Hur kan transportsektorn klimatanpassas? Per Kågeson Malmö 6 mars 2008

Hur kan transportsektorn klimatanpassas? Per Kågeson Malmö 6 mars 2008 Hur kan transportsektorn klimatanpassas? Per Kågeson Malmö 6 mars 2008 . 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Persontrafikens utveckling BNP per capita pkm totalt pkm bil 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985

Läs mer

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83] Ert d.nr: Fi2016/04305/S2 Stockholm 2017-03-01 Avs: Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Att: Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar på flygskatteutredningens

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Trafiksektorns koldioxidutsläpp vid europeisk handel med utsläppsrätter

Trafiksektorns koldioxidutsläpp vid europeisk handel med utsläppsrätter Promemoria 2002-12-12 slutlig Per Kågeson Nature Associates Trafiksektorns koldioxidutsläpp vid europeisk handel med utsläppsrätter Sammanfattning De inhemska transporterna svarade år 2000 för 37.5 procent

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Regeringskansliet fi.registrator@regeringskansliet.se 103 33 Stockholm Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon 2030-sekretariatets kommentarer i sammanfattning: Bonus-malus

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer