TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN"

Transkript

1 Transportpolitik i Fokus Nr Per Kågeson TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN EN KRITISK GRANSKNING VINNOVA Debatt Transportpolitik VD 2001:3

2

3 Per Kågeson Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken En kritisk granskning

4 Tidigare utgåvor i serien Transportpolitik i fokus Nr Nya metoder för finansiering av vägar, Nils Bruzelius Nr Svensk trafikplanering verklighet och ideal, Gunnar Falkemark Nr Leder nollvisionen till det trafiksäkra samhället? Gunnar Lind och Kristina Schmidt Nr Gender equality and sustainable development, Merritt Polk Nr Bortom Dennispaketet, Jan Owen Jansson ISBN: ISSN: Produktion: VINNOVA Information Grafisk form: Göran Durgé Omslagsbild: Anders Tiger Tryck: Copyprint, 2001

5 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 3 Innehåll VINNOVAs förord 5 Författarens förord 7 0. Sammanfattning 9 1. Inledning Transportarbetets utveckling Transporternas koldioxidutsläpp Situationen inom EU Den svenska och europeiska politiken Sex sätt att minska trafikens koldioxidutsläpp Minskad efterfrågan på transporter? Effektivare fordon Effektivare transportsystem och mobility management Miljöanpassad körstil och lägre hastigheter Byte av transportslag Byte av bränsle Potentialer och kostnadseffektivitet Politiken på längre sikt Utvecklingen i Danmark och Finland Varför har det blivit så här? Slutsatser och rekommendationer Avslutning 89 Referenser 90

6 4 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS

7 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 5 VINNOVAs förord I november presenterade regeringen sin klimatpolitiska proposition. I den föreslås att Sveriges utsläpp av klimatgaser skall vara 4 procent lägre än utsläppen För transportsektorn anges att det beslutade målet att frysa utsläppen på 1990 års nivå bör ligga fast. Vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå detta mål analyseras inte. Hur stor är potentialen hos olika typer av åtgärder samt vilka kostnader ger de upphov till? Det är den fråga som fil. dr Per Kågeson behandlar i denna VIN- NOVA-rapport. Slutsatsen av hans analys är att Sverige koncentrerat insatserna till två områden biodrivmedel och järnvägsinvesteringar som kombinerar höga kostnader med begränsad potential vad avser reduktion av koldioxidutsläpp. Denna koncentration innebär samtidigt att Sverige missat en rad mer kostnadseffektiva åtgärder. Kågesons analys visar att klimatpolitiken är ett område med svag koppling mellan uttalade mål och prioriterade åtgärder. Politiken får karaktär av symbolpolitik, där vackra ord ersätter effektiva åtgärder. Menar regeringen allvar med det klimatpolitiska målet är det hög tid att med öppet sinne diskutera vilka typer av åtgärder som bör användas. Denna rapport är ett tankeväckande bidrag till denna diskussion. Som vanligt i VINNOVA-sammanhang svarar författaren själv för innehållet. Karlskrona december 2001 Jan-Evert Nilsson Ordförande i styrgruppen för VINNOVAs skriftserie Transportpolitik i fokus

8 6 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS

9 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 7 Författarens förord Med tanke på att frågan om hur man bör beräkna effekterna på miljön av ökad (eller minskad) efterfrågan på el inom järnvägssektorn uppfattas som kontroversiell av bl.a. Banverket, SJ och Svenska Naturskyddsföreningen har jag bett tre experter granska mitt utkast till text i berörda delar, nämligen Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings Tekniska Högskola, Lennart Söder, professor i elektriska energisystem, KTH och Lars Bergman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Samtliga instämmer i min bedömning att marginella förändringar i efterfrågan på elektrisk energi ger upphov till ökad eller minskad produktion i grannländernas kolkondenskraftverk. På längre sikt och som ett resultat av ökade krav på att den europeiska kraftsektorns utsläpp av koldioxid ska minska kommer dock enligt deras samstämmiga uppfattning naturgaskombikondens sannolikt att överta rollen som marginellt kraftslag. Björn Karlsson uppskattar att detta sker om ca 20 år. Per Norman har varit min kontaktman inom VINNOVA. Evert Andersson, professor i järnvägssteknik vid KTH har hjälpt mig med uppgifter om elförbrukningen hos moderna persontåg och Oskar Fröidh, också vid KTH, har försett mig med en del uppgifter om trafiken på Svealandsbanan. Anders Granlund vid Energimyndigheten har lämnat synpunkter på en del av texten. Tack allesammans! Stockholm i december 2001 Per Kågeson Nature Associates Vintertullstorget Stockholm 08/

10 8 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS

11 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 9 0. Sammanfattning År 1999 uppgick den inhemska trafikens andel av de svenska koldioxidutsläppen till 35 procent. Därtill kommer försäljning av bränslen till utrikes flyg och sjöfart. Inrikestransporternas utsläpp har ökat med ca 8 procent sedan 1990, medan emissionerna från övriga svenska källor legat på oförändrad nivå eller minskat. Riksdagen beslutade 1998 att transportsektorn senast år 2010 ska vara tillbaka på nivån för 1990 års utsläpp av koldioxid. De statliga transportverken menar att utsläppen med hittills vidtagna åtgärder i stället riskerar att öka med sammanlagt 15 procent. Regeringen håller i klimatpropositionen trots detta fast vid målet för transportsektorn. Det kan ifrågasättas om detta är ett kostnadseffektivt sätt att bekämpa de svenska utsläppen. Regeringen satsar i budgetpropositionen, infrastrukturpropositionen och klimatpropositionen i huvudsak på två åtgärder i syfte att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, nämligen omfattande investeringar i nya järnvägar samt subventioner av etanol för fordonsdrift. Därutöver hänvisas till pågående och nya utredningar. Den nu föreliggande rapporten granskar den svenska politiken och finner att regeringen kraftigt överskattar effekterna på de faktiska koldioxidutsläppen av investeringarna i nya järnvägar. Det beror dels på att överföringen från väg och flyg till järnväg blir måttlig, dels på att ökad efterfrågan på el för järnvägstrafik kommer att leda till ökad produktion i utländska kolkondenskraftverk. Den premie järnvägsbolagen betalar för grön el är alldeles för liten för att ändra på detta förhållande. Satsningen på etanol är orimligt dyr i förhållande till nyttan. Därtill kommer att framställning av flytande bränslen ur ved är förenad med mycket stora omvandlingsförluster. Även med bästa nu kända framtida teknik kommer ca en tredjedel av energin att gå förlorad. Eftersom biomassa i ett europeiskt perspektiv är en begränsad resurs bör den främst användas inom värme- och kraftvärmeproduktionen. Att producera flis, pellets eller träbriketter ger förluster i storleksord-

12 10 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS ningen 2-4 procent. Med en sådan användning får bioenergin bättre möjligheter att bidra till minskade utsläpp av koldioxid. Medan Sverige satsar på nya spår och framställning av etanol, koncentrerar sig Danmark och Finland på energieffektivisering i transportsektorn och åtgärder som i viss mån dämpar efterfrågan på transporter. Den tekniska potentialen för energieffektivisering är stor inom samtliga fyra transportslag och åtgärderna är i allmänhet mera kostnadseffektiva än biodrivmedel och investeringar i spårburen trafik. Rapporten kommer till slutsatsen att Sverige borde införa kmskatt för den tunga vägtrafiken, arbeta för en gemensam europeisk koldioxidskatt, införa en koldioxidrelaterad försäljningsskatt på nya bilar samt använda tidsdifferentierade trängselavgifter i Stockholm. Därtill bör tågtrafikens elanvändning beskattas varvid intäkterna eventuellt kan återföras till sektorn. Parkeringsplatser som betalas av arbetsgivaren bör förmånsbeskattas, åtminstone i storstäderna. Utöver dessa ekonomiska styrmedel bör Sverige bl.a. satsa på kommunala mobilitetsplaner, förbättrad fysisk planering (inkl. restriktioner för ytterligare etablering av stora köpcentra), utbildning av yrkesförare i Eco- Driving och skärpt övervakning av gällande hastighetsbestämmelser. Sverige bör också aktivt försöka övertyga EU om nödvändigheten av att beskatta flygbränslen och bunkeroljor.

13 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN Inledning Transportsektorn står för en stor och ökande andel av de svenska utsläppen av koldioxid (CO 2 ). År 1999 uppgick den inhemska trafikens andel av de totala utsläppen till 35.2 procent eller 19.9 miljoner ton CO 2. Därtill kommer försäljning av flygbränslen och bunkerolja till utrikes flyg och sjöfart motsvarande 6.9 miljoner ton CO 2. Inrikestransporternas utsläpp har ökat med drygt 8 procent sedan 1990 och den internationella trafikens med ca 70 procent. Under samma tid har de samlade utsläppen från övriga svenska källor legat på oförändrad nivå eller minskat. Detta förhållande gör det nödvändigt att diskutera vad transportsektorn bör göra för att minska sina utsläpp. Det är dock inte självklart att alla sektorer ska minska sina utsläpp lika mycket. Vad som talar emot ett sådant förhållningssätt är dels att den ekonomiska verksamheten i olika samhällssektorer växer olika snabbt, dels att möjligheterna att byta från fossila till förnybara energislag skiftar mellan olika områden. Bland ekonomer är det en vanlig uppfattning att man bör använda styrmedel som leder till att billiga åtgärder vidtas före dyra. Man bör alltså från ekonomisk utgångspunkt eftersträva samma marginalkostnad för åtgärder vidtagna inom olika samhällssektorer. Att genomföra klimatpolitiken på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt kan förväntas få stor betydelse för möjligheterna att få medborgarnas stöd för långtgående åtgärder. Enligt FN:s klimatpanel behöver koncentrationen av koldioxid i atmosfären stabiliseras på en nivå som i varje fall inte överstiger 550 ppm. Vid en rättvis fördelning av utrymmet betyder det att de europeiska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen som kol, olja och naturgas på lång sikt måste minska med 60 procent. EU har i Kyoto åtagit sig att till minska utsläppen av klimatgaser (räknade som koldioxidekvivalenter) med 8 procent från 1990 års nivå. 1 Inom Gemenskapen finns en intern överenskommelse 1 Koldioxid svarar för ca 80% av utsläppen av klimatgaser och i denna skrift antas att denna emission måste minska med 8 procent för att EU ska kunna infria sitt Kyotoåtagande..

14 12 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS om hur uppgiften ska fördelas mellan medlemsländerna. Enligt denna uppgörelse har Sverige lov att öka sina utsläpp med 4 procent. Sveriges riksdag har emellertid uttalat att utsläppen ska stabiliseras på 1990 års nivå och att detta mål även ska gälla för transportsektorn. I november 2001 presenterade regeringen sin klimatpolitiska proposition (2001/02:55). Där föreslås att Sverige ska minska utsläppen av klimatgaser med 4 procent till jämfört med Frågan om utnyttjande av de s.k. flexibla mekanismerna ska utredas ytterligare och vid en kontrollstation 2004 avser regeringen att som ett komplement överväga ett mål som innefattar de flexibla mekanismerna. Det torde innebära att minus 4 procent ska åstadkommas med enbart inhemska åtgärder. Även utnyttjandet av s.k. kolsänkor ses som ett komplement. Regeringen redovisar ingen sammanhållen strategi och heller ingen bedömning av hur utsläppsminskningen ska fördelas på olika åtgärder. För transportsektorn anger emellertid propositionen att målet om att frysa utsläppen på 1990 års nivå bör stå fast. Det långsiktiga målet bör enligt regeringens klimatproposition vara att reducera de svenska utsläppen av klimatgaser till högst 4.5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till mitten av detta sekel. År 2000 uppgick emissionen till ca 7.9 ton per person. Det innebär således en sänkning med ca 43 procent. På ännu längre sikt måste utsläppen minska ytterligare om målsättningen om högst 550 ppm växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i atmosfären ska kunna uppnås. Vad detta exakt innebär för utsläppet av koldioxid anges inte i propositionen men i en bilaga till Klimatkommitténs slutbetänkande anges att utsläppen av koldioxid inte får överstiga ton per capita (Klimatkommittén, 2000). Den första åtagandeperioden kommer således att behöva följas av fler där kraven på utsläppsminskningar stegvis skärps. Det innebär att transportsektorns bidrag på sikt kan komma att bli procentuellt betydligt större än vad som blir fallet om Kyotomålet uppnås genom de åtgärder som är mest kostnadseffektiva. De andra och tredje etappmålen (som ännu inte är beslutade) kan komma att leda till att Sverige och andra medlemsländer tvingas ta ytterligare steg i kostnadstrappan. Avsikten med denna skrift är att analysera hur Sverige på kort och lång sikt bör förhålla sig till transportsektorns utsläpp av koldioxid.

15 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 13 Ett viktigt element i en sådan studie är att söka fastställa kostnader och potentialer hos olika åtgärder. Författarens hypotes är att regering och riksdag hittills i stor utsträckning valt satsa på åtgärder som är onödigt dyra och/eller föga verkningsfulla.

16 14 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 2. Transportarbetets utveckling Av tabell 2:1 framgår att lastbilar utför drygt hälften av det inrikes godstransportarbetet (mätt som tonkm), medan järnvägen har en tredjedel av marknaden och sjöfarten mindre än en sjättedel. På sträckor under 100 km förekommer nästan ingen annan godstrafik än med lastbil. Det är först över 300 km som tågen och sjöfarten konkurrerar på allvar. Tabell 2:1 inkluderar inte den kustsjöfart som har utgångspunkt eller målpunkt utomlands. Inom utrikes godstransporter har sjöfarten mer än två tredjedelar av marknaden (och än mer om man beaktar att lastbilar och tåg i stor utsträckning lämnar eller ankommer till Sverige med färjor). Tabell 2:1. Inrikes godstrafik i tonkilometer med fördelning på transportslag 1990 och Transportslag Millioner tonkilometer Procentuell fördelning Lastbilar 30,0 32,8 52,2 55,2 Järnväg 19,1 18,9 33,3 31,8 Sjöfart 8,3 7,7 14,5 13,0 Totalt 57,4 59,4 100,0 100,0 Källa: SIKA/SCB Som framgår av tabell 2:2 står vägtrafiken för nästan 90 procent av de motoriserade persontransporterna. Spårtrafikens samlade andel var 1999 bara 8.2 procent trots en relativt betydande ökning för järnvägstrafiken under 1990-talet. Inrikesflyget minskade både i absoluta och relativa tal. Det förklaras främst av depressionen i början av 1990-talet men också till någon del av att järnvägen efter snabbtågens tillkomst tagit marknadsandelar på den för inrikesflyget viktiga sträckan Stockholm-Göteborg.

17 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 15 Tabell 2:2. Inrikes persontransporter i passagerarkilometer med fördelning på transportslag 1990 och # Transportslag Millioner passagerarkilometer Procentuell fördelning Personbil 85,2 89,7 79,7 79,1 Buss 9,6 10,8 9,0 9,5 Spårväg och tunnelbana 1,8 1,7 1,7 1,5 Järnväg 6,4 7,6 6,0 6,7 Flyg 3,8 3,5 3,5 3,1 Sjöfart 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 106,9 113,3 100,0 100,0 # Därtill kommer gång- och cykeltrafik Källa: SIKA (på basis av skattningar)

18 16 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 3. Transporternas koldioxidutsläpp Tabell 3:1 visar hur transportsektorns utsläpp av koldioxid 1999 fördelades på olika transportslag och drivmedel. I botten av tabellen redovisas de utsläpp som härrör från förbränning av flygbränslen och bunkeroljor inköpta i Sverige. De senare utsläppen ska enligt Kyotoprotokollet inte inkluderas i de enskilda ländernas utsläppsstatistik och ingår således inte heller i de reduktionsåtaganden som olika industriländer gjort. Enligt överenskommelsen i Kyoto ska i stället FN:s organisationer för sjöfarten (IMO) och flyget (ICAO) utarbeta planer för hur dessa utsläpp ska kunna hållas tillbaka. Hittills har detta emellertid inte resulterat i några beslut eller åtgärder. Tabell 3:1. Transportsektorns utsläpp av koldioxid 1990 och Miljoner ton CO 2. Transportslag och drivmedel Milj. ton % Milj. ton % Vägtrafik 16,87 90,0 18,07 90,9 Bensin 12,34 65,8 12,32 62,0 Diesel 4,53 24,2 5,74 28,9 Järnvägstrafik, diesel 0,09 0,5 0,06 0,3 Inrikes sjöfart 0,65 3,5 0,66 3,3 Inrikes luftfart 0,82 4,4 0,80 4,0 Övriga transporter 0,31 1,6 0,29 1,5 Totalt för inrikes transporter 18,74 100,0 19,88 100,0 Bunkeroljor för utrikes sjöfart 2,16 4,75 Bränslen för utrikes flygfart 1,83 2,10 Totalt för utrikestrafik 3,99 6,85 Källa: Naturvårdsverket Av tabellen framgår de enda större förändringar som inträffat i inrikestrafiken under 1990-talet avser vägtrafikens och järnvägens förbrukning av diesel. Järnvägens användning av diesel har minskat med en tredjedel, medan vägtrafikens förbrukning ökat med ca 27 procent. De indirekta effekterna av järnvägens elförbrukning täcks inte av tabellen. Att utsläppen från inrikes luftfart minskat något är en följd av den tillbakagång som drabbade inrikesflyget under 1990-talet.

19 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN Situationen inom EU Siffrorna i tabellerna 4:1 och 4:2 är inte helt jämförbara med de ovan redovisade svenska tabellerna. Tabell 4:1 inkluderar mc, gång- och cykeltrafik vilket påverkar de övriga trafikslagens andelar av persontrafiken. Årtalen skiljer sig också från de tidigare tabellerna. Av tabell 4:1 framgår att vägtrafikens dominans ökat under de 25 åren mellan 1970 och Spårtrafikens andel är mindre än i Sverige. Att flygets andel är väsentligt större än i Sverige förklaras av att tabellen utöver inrikesflyg fångar upp flyg mellan olika medlemsstater. Tabell 4:1. Passagerartrafik inom EU15 i miljarder passagerarkilometer (pkm) samt med fördelning på transportslag 1970 och Trafikslag Miljarder pkm per år Fördelning på trafikslag % Förändring Förändring MC ,7% 3,9 2,4-1,5 Bil ,0% 63,9 73,1 +9,2 Buss ,2% 10,9 7,7-3,2 Spårvagn och tunnelbana ,8% 1,5 0,8-0,7 Järnväg ,4% 8,8 5,4-3,4 Sjöfart ,6% 0,5 0,5 ±0,0 Flyg ,2% 1,7 5,5 +3,8 Gång ,2% 6,3 3,3-3,0 Cykel ,7% 2,4 1,4-1,0 Totalt ,1% 99,9 100,1 Källa: Eurostat Tabell 4:2 skiljer sig från den svenska tabellen bl.a. genom att den täcker sjöfart mellan EU:s medlemsstater. Kustsjöfartens andel av det totala godstransportarbetet inom EU15 uppgick 1995 till hela 40 procent. För att få ett perspektiv på järnvägens betydelse i förhållande till vägtrafiken, kan man konstatera att den 1995 inom EU15 uppgick till knappt 20 procent av vägtrafikens volym (mätt i tkm). För Sverige är motsvarande siffra 58 procent. Sverige är det land inom EU som har näst högst andel tåg inom inrikes godstransporter (ett snäpp efter Österrike som inte har någon kustsjöfart).

20 18 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS Tabell 4:2. Godstransporter inom EU15 i miljarder tonkilometer samt med fördelning på transportslag 1970 och Trafikslag Miljarder tonkilometer per år Fördelning på trafikslag % Förändring Förändring Väg % 31,0 43,5 +12,5 Järnväg % 21,1 8,6-12,5 Inre vattenvägar % 7,8 4,2-3,6 Kustsjöfart % 35,3 40,7 +5,4 Oljeledningar % 4,9 3,1-1,8 Totalt % 100,1 100,1 Källa: Eurostat Tabell 4:3 redovisar transportsektorns koldioxid inom EU15. Mellan 1985 och 1997 växte transportsektorns utsläpp med 43 procent, medan de totala utsläppen från alla sektorer bara ökade med 2.5 procent. Tabell 4:3. Transporternas CO 2 emissioner i EU och 1997 enligt skattning av Eurostat. CO 2 emissioner i millioner ton % av totala CO 2 utsläpp Förändring Förändring Väg 501,0 706,0 +40,9% 16,8 23,1 +6,3 Järnväg * 11,1 8,4-24,3% 0,4 0,3-0,1 Inre vattenvägar 13,3 20,1 +51,1% 0,4 0,7 +0,3 Flyg 62,5 106,8 +70,9% 2,1 3,5 +1,4 Alla transporter # 587,9 841,3 +43,1% 19,7 27,5 +7,8 Alla sektorer 2,984,3 3,059,3 +2,5% 100,0 100,0 * Utsläpp från produktion av elektrisk energi för användning i tåg ej inkluderad. # Emissioner från kustsjöfart ej inkluderade (Eurostat ger inga data). Källa: Eurostat. I tabell 4:3 innehåller ingen information om hur järnvägstrafikens elförbrukning påverkar Europas utsläpp av koldioxid. Av tabell 4:4 framgår dock att tågtrafiken under den aktuella perioden ökat sin totala energianvändning med 8.6 procent. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att andelen eldriven tågtrafik ökade markant under perioden. Energiförlusterna i elloken uppgår till mindre än 10 procent mot omkring 60 procent vid dieseldrift, vilket borde ha medverkat till lägre konsumtion. Därtill kommer att godstransporterna på järnväg minskade med 17 procent mellan 1980 och Persontrafiken ökade 2 Jag har inte lyckats hitta data för 1985.

21 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 19 emellertid under samma period med 10 procent. Totalt skulle man alltså för perioden ha förväntade sig sjunkande energianvändning för de europeiska järnvägarna. Den ökade energianvändningen kan till någon del förklaras av utbyggnaden av snabbtåg. Någon effektivisering av den genomsnittliga elanvändningen kan av siffrorna att döma dock inte ha ägt rum. Tabell 4:4. Total slutlig energianvändning inom EU15, procentuell utveckling Transportslag Slutlig energianvändning, procentuell ökning Väg +40,0 Järnväg * +8,6 Inre vattenvägar +51,2 Flyg +62,9 Sjöfart +43,2 Totalt transporter +42,4 Övriga sektorer +3,6 Total efterfrågan +14,1 * Anm. Andelen el av järnvägarnas slutliga energianvändning ökade mellan 1985 och 1997 från 49 till 64 procent. Eftersom omvandlingsförlusterna är större vid produktion av elektrisk energi än vid framställning av flytande drivmedel ur råolja, ger värdet i tabellen ingen bra bild av järnvägens användning av primärenergi. Källa: Eurostat

22 20 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 5. Den svenska och europeiska politiken Som en del av 1998 års riksdagsbeslut om trafikpolitiken fattade riksdagen på regeringens förslag beslut om att målet för transportsektorn ska vara att senast år 2010 komma ner till nivån för 1990 års utsläpp av koldioxid. Läget år 2000 var att sektorn hade ökat sina utsläpp med 8 procent jämfört med Transportverken bedömer att med hittills vidtagna åtgärder kan utsläppen förväntas öka med sammanlagt 15 procent till Som redan framgått håller regeringen i sin klimatpolitiska proposition trots detta fast vid frysningsmålet för transportsektorn. Transportmyndigheterna kom för några år sedan fram till att om riksdagens målsättning för transportsektorn ska kunna infrias krävs att fossila drivmedel (utöver energiskatten) blir föremål för en koldioxidskatt på 1:50 per kilo. Vid tidpunkten för denna bedömning uppgick CO 2 -skatten till 37 öre. Den har sedan dess höjts till 53 öre, men samtidigt sänktes energiskatten på bensin i motsvarande mån. Det innebär att avståndet till den nödvändiga beskattningsnivån är oförändrad. Att höja drivmedelskatterna (som består av koldioxidskatt och energiskatt) till den nödvändiga nivån vore liktydigt med en höjning av bensinskatten med 2.27 kronor per liter. För skatten på diesel skulle det innebära en höjning med 2.80 kronor per liter. Varken den socialdemokratiska regeringen eller oppositionen har hittills visat någon vilja att höja beskattningen av fossila drivmedel. Allt som hittills genomförts är en mindre höjning av skatten på diesel (+12 öre år 2001). I budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att koldioxidskatten på bränslen ska höjas med 15 procent. För drivmedlen sänks dock skatten med lika mycket som koldioxidskattesatserna höjs. Det blir alltså inte fråga om någon total höjning. Man måste också konstatera att den effektiva skatten (exkl. moms) på utsläpp av ett kilo koldioxid från förbränning av bensin redan upp-

23 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 21 går till 1.97 kronor. Den väsentligt lägre skatten på dieselolja motsvarar dock bara 1.13 kronor per kilo CO 2. Att skillnaden blir så stor förklaras delvis av att en liter diesel (miljöklass 1) innehåller ca 13 procent mera kol än en liter bensin. Utsläppet av koldioxid är proportionell mot respektive bränsles innehåll av kol. För att vara rationell från klimatsynpunkt borde även beskattningen vara proportionell mot kolinnehållet. Diesel skulle i så fall beskattas hårdare än bensin. Eftersom flygbränslen och sjöfartens bunkeroljor inte beskattas alls är den effektiva koldioxidskatten i dessa fall 0 öre per kilo. På samma sätt förhåller det sig med elektrisk energi som används inom transportsektorn. El använd för andra ändamål är visserligen beskattad och elskatten kan ses som en form av miljöavgift men el som förbrukas i tåg är befriad från elskatt. Fossila bränslen som används i andra samhällsektorer är väsentligt lägre beskattade än vägtrafikens drivmedel. Så motsvarar t.ex. skatten på lätt eldningsolja 0.83 kronor per kilo CO 2. Det beror på att bensin- och dieselskatterna (i väntan på bättre metoder) används för att staten ska få täckning för en del av samhällets kostnader för vägunderhåll, trafikövervakning, olyckor, buller och avgasemissioner. Att dessa kostnader läggs på drivmedelsskatterna medför emellertid att drivkraften att hushålla med bensin och diesel blir väsentligt högre än incitamenten att minska användningen av fossila bränslen i andra samhällsektorer. Trots detta ökar användningen av diesel snabbt medan bensinförbrukningen ligger kvar på ungefär 1990 års nivå. Att så är fallet beror delvis på ökad trafik men också på att det finns en betydande betalningsvilja för energislukande bilar. Vid västeuropeisk jämförelse är den svenska drivmedelsbeskattningen inte påfallande hög. Sverige ligger för närvarande (andra halvåret 2001) på sjunde plats bland 15 medlemsländer när det gäller dieselskattens nivå (lågsvavlig diesel) och på sjätte plats beträffande beskattning av bensin. Den brittiska dieselskatten är mer än dubbelt så hög som den svenska. Det svenska sektorsmålet för trafiken kan ifrågasättas från kostnadseffektivitetssynpunkt. EU kommissionen visar i underlag till Grönboken om handel med överlåtbara utsläppsrätter att skillnaden i åtgärdskostnad mellan ett osthyvelalternativ, där samma procentuella krav ställs på alla sektorer, och ett alternativ baserad på handel med CO 2 -rättigheter uppgår till ca 14.5 miljarder Euro per år (SEK

24 22 TRANSPORTPOLITIK I FOKUS 138 mdr) (Capros och Mantzos, 2000). Överfört till svenska förhållanden motsvarar detta en årlig merkostnad kring 2.8 miljarder kronor. 3 Vilka åtgärder tänker sig då regeringen ska kunna åstadkomma den minskning av dagens utsläpp av koldioxid från transporterna som skulle krävas för att återkomma till 1990 års nivå? När regeringen inte vill höja drivmedelskatterna (trots att en höjning av dieselskatten vore lätt att motivera) måste den överväga andra åtgärder. Sverige har Europas mest motorstarka och bränsletörstiga personbilsflotta. Frågan om att använda ekonomiska styrmedel i syfte att försvåra inköp av onödigt stora och bränslekrävande bilar har utretts i flera omgångar. Trots direktiv om att göra en lämplig avvägning mellan försäljningsskatt, fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö presenterade Trafikbeskattningsutredningen (SOU 1999:62) ett förslag om en enhetlig fordonsskatt, lika för alla personbilar oavsett tjänstevikt och miljöegenskaper. Utredaren avstod från att lämna förslag om den sedan några år avskaffade försäljningsskatten. 4 Nu har regeringen tillsatt en ny utredning med ungefär samma uppdrag. Den ska lämna förslag De åtgärder regeringen faktiskt vidtagit i syfte att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn gäller främst introduktion av biobaserade drivmedel och utbyggnad av järnvägar. Därtill har Vägverket på eget initiativ inlett en kampanj under beteckningen SPARK (Sparsam Körning) i avsikt att simulera intresset för kurser i miljöanpassad körstil ( EcoDriving och Heavy EcoDriving ) bland främst yrkesförare. Hittills har regeringen medgivit skattebefrielse för obegränsad användning av biogas som fordonsbränsle och för inhemsk produktion av kbm etanol per år. Staten har därtill bidragit med ca 100 miljoner kronor sedan 1990 till forskning och utveckling av bio- 3 Som jämförelse kan nämnas att Nederländerna som tidigare hade ett liknande sektorsmål har övergivit detta av kostnadseffektivitetsskäl (Arie Bleijenberg, Transportministeriet). Det skedde efter en analys av Nederländernas motsvarighet till den svenska Miljövårdsberedningen (VROMraad, 2000). 4 Trots att utredaren så flagrant bröt mot regeringens direktiv lämnades inget särskilt yttrande från någon av de experter som representerade regeringskansliet i utredningen!

25 TRANSPORTSEKTORNS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH DEN SVENSKA MILJÖPOLITIKEN 23 baserade drivmedel (främst etanol). Därtill fattade Energimyndigheten nyligen beslut om att bidra med 112 miljoner kronor till en anläggning i Örnsköldsvik som ska användas för att utveckla en metod för utvinning av etanol ur skogsavfall. Totalt kostar anläggningen 150 miljoner. I regeringens budgetproposition för 2002 aviseras fortsatt stöd till alternativa drivmedel, inklusive lättnader i beskattningen av bilar som nyttjar sådana bränslen. Regeringen har stora förhoppningar om att investeringarna i ny banor och högre hastigheter ska leda till att järnvägen återtar marknadsandelar både med avseende på gods- och persontrafik. Infrastrukturpropositionen innehåller förslag om 100 miljarder kronor i nyinvesteringar i järnvägar under åren , att jämföra med 69 miljarder för vägar. Den stora spårsatsningen motiveras främst av miljöskäl. EU:s politik Europeiska Unionens klimatpolitik har stor potentiell betydelse för Sveriges möjligheter att minska utsläppen av klimatgaser. För transportsektorns utsläpp är EU:s överenskommelse med fordonsindustrin om minskad bränsleförbrukning i nya bilar av särskild vikt. Överenskommelsen innebär att nya bilar år som genomsnitt inte ska släppa ut mer än 140 g CO 2 per km. Det innebär en minskning med närmare 25 procent jämfört med utgångsåret Nybilsförsäljningen på den svenska marknaden hade år 2000 en genomsnittlig emission på 196 g per km. Det motsvarar 140 procent av EU:s mål för Fordonsindustrin har gjort klart att huvudelementet i dess strategi är att genomföra en snabb övergång till diesel (där detta inte redan skett) och till direktinsprutade bensinmotorer (ACEA, 1998). Dessa motorer har 20 till 25 respektive ca 10 procent lägre CO 2 -utsläpp än konventionella bensinmotorer med samma prestanda. Dieselfordonen andel av nybilsförsäljningen inom EU15 ökade från 22 procent 1995 till 33 procent år 2000 (European Commission, 2001c). Nackdelen är att dessa motortyper ger upphov till gånger högre utsläpp av små, hälsovådliga, partiklar än konventionella bensinmotorer (Färnlund, m.fl. 2001).

Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken

Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken En kritisk granskning VINNOVA Transportpolitik i Fokus, Nr 3, 2001. 0. Sammanfattning År 1999 uppgick den inhemska trafikens andel av de

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen Mål för Sveriges klimatpolitik 1) Mål för flera årtal Svensk klimatpolitik ska agera föredöme för resten av världen med hjälp ambitiösa

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor 2016 1 300 kronor 2017 1 800 kronor 2018 2 400 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Era dnr Fi2009/4833 Våra dnr 114/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer