Instegsjobb. Egen företagare. för nyanlända sid trots dyslexi sid 4 5. Coachning per telefon. Långpendling till jobbet DET BÄSTA FRÅN 2007/2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instegsjobb. Egen företagare. för nyanlända sid 20 21. trots dyslexi sid 4 5. Coachning per telefon. Långpendling till jobbet DET BÄSTA FRÅN 2007/2008"

Transkript

1 DET BÄSTA FRÅN 2007/2008 Instegsjobb Egen företagare FOTO MAGNUS PEHRSSON för nyanlända sid trots dyslexi sid 4 5 FOTO MAGNUS PEHRSSON FOTO DARYOUSH TAHMASEBI Coachning per telefon sid Långpendling till jobbet sid FOTO MAGNUS PEHRSSON Frågan om bemötande ständigt levande Sid Effektivt samarbete i branschråd Sid Snabb rekryteringshjälp för företag Sid 28 29

2 2 En handfull solskenshistorier Platsjournalen, som är Arbetsförmedlingens kundtidning, har drygt hundra år på nacken 1 precis som Arbetsförmedlingen. Platsjournalen kommer ut varje vecka, fullmatad med färska jobbannonser i fem regionala editioner 2. Dessutom innehåller varje veckas nummer redaktionella sidor med användbara nyheter om arbetsmarknaden men också berättelser om människor i arbetslivet, eller på väg dit. Vi på Arbetsförmedlingen får varje vecka uppleva tusentals solskenshistorier och Platsjournalen publicerar ofta exempel på dem. I det här samlingsnumret av Platsjournalen presenterar vi en handfull av dessa solskenshistorier. Vi har valt ut artiklar ur Platsjournalens nummer under 2007 och Urvalet är gjort för att visa bredden av möjligheter som finns på arbetsmarknaden där både enskilda människor och företag kan få en ny start. En färsk läsarundersökning 3 visar att sex av tio arbetsgivare använder tidningar som rekryteringskanal. Platsjournalen ligger på första plats, tillsammans med lokaltidningarna. Tre av tio arbetsgivare brukar annonsera i Platsjournalen Urvalet är gjort för att visa bredden av möjligheter som finns på arbetsmarknaden där både enskilda människor och företag kan få en ny start. och lika många väljer lokaltidningar. Av dem som annonserar i Platsjournalen är sju av tio nöjda med resultatet. I läsarundersökningen fick också annonsörer, arbetsgivare, arbetssökande och prenumeranter tala om vad de tycker om Platsjournalen. Nära åtta av tio läsare anser att Platsjournalen är aktuell och saklig och nästan lika många tycker att tidningen är lättläst och trovärdig. Arbetsförmedlingens uppdrag är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Det är glädjande att Platsjournalen fortfarande är en använd och uppskattad rekryteringskanal för både arbetsgivare och arbetssökande. 4 Jag önskar dig inspirerande läsning av Platsjournalens samlingsnummer! Vänliga hälsningar Greta Svensson Informationschef på Arbetsförmedlingen och ansvarig utgivare av Platsjournalen 1 I början av 1900-talet gick de tryckta regionala annonssidorna inte under namnet Platsjournalen. Huvudsyftet har dock alltid vara detsamma att vara ett forum för arbetsgivare att hitta personal och för arbetssökande att hitta jobb. 2 De fem regionala editionerna är: norr, södra, västra och östra Sverige samt Stockholms län. 3 En läsarundersökning med 900 intervjuer gjordes i mars 2008 av Pilen Affärsutveckling AB. 4 Undersökningen visar också att sju av tio arbetsgivare brukar annonsera på internet och här är Arbetsförmedlingens Platsbanken den vanligaste annonsplatsen (85 procent av arbetsgivarna annonserar där. Kort om Arbetsförmedlingens resultat Under 2007 hade arbetsmarknaden en mycket stark utveckling med en markant ökning av antalet nya lediga platser. Arbetsgivarna anmälde under året sammanlagt lediga platser till Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med närmare 36 procent jämfört med året innan. De lediga platserna fanns inom alla branscher och yrkesområden. Jämfört med året innan var ökningen störst inom uppdragssektorn, transport och kommunikation, varuhandel samt hotell och restaurang. Långt ifrån alla arbetsgivare annonserar sina lediga arbeten, men av de platser som utannonseras återfinns de flesta hos Arbetsförmedlingen och publiceras i Platsbanken, Platsjournalen eller på annat sätt. På Arbetsförmedlingens webbplats kan arbetsgivare själva välja bland cirka 140m000 arbetssökande i Arbetsförmedlingens CV-databas, Sök CV. I Sök CV finns både arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och personer som söker nytt arbete utan att ha skrivit in sig på den lokala Arbetsförmedlingen. I Vikariepoolen kan arbetsgivare leta upp och ta direktkontakt med arbetssökande som är beredda att omgående rycka in som vikarier arbetssökande har fått arbete Sammanlagt var arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen under procent av dem, arbetssökande, fick arbete. Arbetssökande i prioriterade grupper som fått arbete Sannolikheten att få ett jobb varierar mellan olika grupper av arbetssökande. I regeringens uppdrag till Arbetsförmedlingen ingår att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. I de grupper som Arbetsförmedlingen prioriterar finns personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och de som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen länge samt vissa grupper av ungdomar och utrikes födda arbetssökande ungdomar i arbete Sammanlagt var närmare ungdomar, 24 år och yngre, inskrivna på Arbetsförmedlingen under Tre av fyra, ungdomar, har fått arbete utrikes födda personer i arbete Sammanlagt var cirka utrikes födda personer inskrivna på Arbetsförmedlingen under år Drygt hälften, personer, har fått arbete personer med funktionshinder i arbete Sammanlagt var drygt arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga inskrivna på Arbetsförmedlingen under år Cirka av dem, en av tre, har fått arbete långtidsarbetslösa personer i arbete Sammanlagt var drygt arbetssökande långtidsarbetslösa under av dem, det vill säga drygt var tredje långtidsarbetslös, har fått arbete. Bland dem som fick arbete fanns långtidsarbetslösa ungdomar. Med långtidsarbetslös menas arbetssökande som har varit arbetslösa i mer än sex månader. Ungdomar, 24 år och yngre, är långtidsarbetslösa efter 100 dagars arbetslöshet. Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program är inte långtidsarbetslös. Arbetsförmedlingens program Det övergripande syftet med de arbetsmarknadspolitiska programmen är att öka möjligheten för arbetssökande att få ett arbete. Syftet är också att motverka brist på arbetskraft genom att medverka till att arbetskraften har den kompetens som arbetsgivarna frågar efter. Behovet av arbetsmarknadspolitiska program varierar med konjunk - turen och situationen på arbetsmarknaden och därför förändras programmen till både omfattning och innehåll över tiden. Programmen för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga är mer stabila och styrs inte på samma sätt av förändringar i konjunkturen. Vissa av Arbetsförmedlingens program innebär att deltagarna har någon form av arbete och lön. I andra program har deltagarna aktivitetsstöd. Förändringar år 2008 Från och med januari 2008 gäller nystartsjobb samtliga arbetsgivare och alla sorters anställningar, även deltidsoch timanställningar. Samtidigt introduceras särskilt nystartsjobb för personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid och har svårigheter att få arbete. En arbetsgivare som anställer en person som varit sjukskriven ett år eller längre kan få en skattekreditering som motsvarar upp till dubbel arbetsgivaravgift.

3 3 INNEHÅLL DYSLEXI. Arbetsförmedlingen är världsledande i arbetet med dyslektiker. Marina Rosén är en av dem som fått stöd, både med hjälpmedel för sin dyslexi och med att starta företag. Sid 4-5 LÄRLINGSPLATS. Arbetsmarknadsutbildningen Gästrikelärling i Gävle är mycket framgångsrik och står modell för andra orter som tar efter. Peter Hedman fick chansen att bli lärling som isoleringsmontör. Sid 6-7 NYSTARTSJOBB. Regeringen införde Nystartsjobb i januari Det innebär att arbetsgivare befrias från arbetsgivaravgiften om de anställer en person som varit borta länge från arbetsmarknaden. Mikael Jansson var snabb och såg sin chans att få ett Nystartsjobb. Sid 8-9 BEMANNINGSFÖRETAGET OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen i Vetlanda och bemanningsföretaget Montico blev en succé. Tack vare det kunde företaget Pallco klara sin fördubblade order och många långtidsarbetslösa fick jobb. Sid BEMÖTANDE. Att förmedla hårda villkor och samtidigt göra det på ett ödmjukt sätt är en svår balansgång för arbetsförmedlarna. Platsjournalen besökte Arbetsförmedlingen i Västra Frölunda som värnar om att hålla frågan om bemötande levande. Sid PENDLING. En tredjedel av alla som jobbar i Sverige pendlar över en kommungräns varje dag. Tomas Lagren från Sundsvall flygpendlar till Stockholm för att kunna behålla jobbet efter flytten. Sid JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN. I juli 2007 infördes Jobb- och utvecklingsgarantin, som ersatte Aktivitetsgarantin. Tanken är att arbetssökande ska kvalitetssäkra sitt jobbsökeri, fokusera på arbetsgivarkontakter och hjälpas åt i jakten på jobb. Sid BRANSCHRÅD. I Skåne driver Arbetsförmedlingen åtta olika branschråd där arbetsförmedlare, arbetsgivare och fackliga representanter samarbetar för att underlätta rekrytering. Johan Hedlund fick sitt jobb tack vare branschråden. Sid INSTEGSJOBB. Att komma till Sverige och försöka ta sig in på arbetsmarknaden är en tuff utmaning. Men för Mohanad Mishan Abdularahim från Irak har dörrarna öppnats genom Instegsjobb. Sid ASPERGER. Hos företaget Left is Right har funktionshinder blivit en konkurrensfördel. Alla företagets konsulter har Aspergers syndrom. En av dem är Daniel Lindberg. Sid BONDE SÖKER JOBB. Intresset för att bli bonde är större än på länge på grund av tv-programmet Bonde söker fru. Men hur gör man om man inte ärver en gård? Grisbonden Daniel Henrixon arrenderar sin gård norr om Kalmar. Sid SIUS-KONSULENT. Som en länk mellan arbetssökande med funktionshinder och arbetsgivare fungerar Sius-konsulenten Pia Malmberg. När Pelle Johansson i Linköping blev uppsagd från sin gamla arbetsplats ryckte Pia in. Sid REKRYTERING. Bosse Elmberg på New Cabletech gör tummen upp för Arbetsförmedlingens tjänster. Med hjälp av förmedlarnas stöd och kompetens hittar han snabbt rätt personer till lediga jobb. Sid PERSONLIG COACH. Via telefon och mejl har Jessica Johansson i Piteå fått coachning av en arbetsförmedlare under åtta veckor. Att inte kunna se varandra har inte varit ett hinder, snarare tvärtom. Alla förutfattade meningar försvinner, menar arbetsförmedlaren Margaretha Liljebjörn. Sid NYFÖRETAGARE. Att starta företag kan vara krångligt och tidskrävande. Artemis Karabela och Jigy Diabaté i Malmö delar med sig av sina erfarenheter. Sex myndigheter har också börjat samordna sin information till nya företagare. Sid BRYTA KÖNSGRÄNSER. Ett utbildningsprojekt i Malmö lockar kvinnor till traditionellt mansdominerade yrken. Katja Svensson är på väg att bli landets första kvinnliga golvläggare. Sid KRÖNIKA: DEN GAMLE OCH EKEN. Om en gammal ek som hade en fantastisk krona och om åldersspridning på arbetsplatser som på olika sätt bidrar till kretsloppet. Sid 36 Sid Sid Sid 6-7 Sid 24-25

4 4 Publicerat i nr 1/ Marina Rosén är dyslektiker och har fått kämpa hårt mot alla fördomar. Till slut tröttnade hon på att ständigt ratas på arbetsmarknaden och startade eget företag. Text Patrik Hed Foto Magnus Pehrsson Jag är jättestolt över vad jag åstadkommit Känslan av att vara mindre värd har tagit stor plats i Marina Roséns liv. Den smög sig på henne redan under de första skolåren när hon inte förstod vad läraren skrev på tavlan. Klasskamraterna kunde skratta ut mig när jag läste eller stavade fel. Barn i den åldern förstår inte bättre, men det gjorde ändå väldigt ont. Jag betraktades som lite dum och till slut började jag tro att jag var det, berättar Marina. Marinas föräldrar var missbrukare och hade tidigt försvunnit ur hennes liv. Uppväxten innebar ett ständigt flyttande mellan olika fosterfamiljer och byten av skolor. Den tiden var en pina. Jag var helt rotlös. Dessutom fick jag ofta stryk av mina fosterfäder. Det kunde räcka med att jag kom hem med ett misslyckat prov för att bli slagen. Jag tappade livsgnistan till slut, säger Marina. När Marina gick ut nian hade hon fått nog av skolan och bestämde sig för att börja arbeta. Via socialförvaltningen fick hon dessutom en egen lägenhet, vilket hon tyckte var en befrielse. I den vevan mötte hon Krister Åslin, som nu arbetar i dyslexiteamet på Arbetsförmedlingen Rehab i Sundbyberg. Då var han handläggare på Arbetsförmedlingen i Vällingby där Marina var inskriven. Krister engagerade sig jättemycket. Utan hans hjälp hade det varit svårt. Jag hade svårt att läsa platsannonserna och jag vågade inte skicka in ansökningar eftersom jag inte kan stava, säger Marina. Marina hade olika jobb i perioder, bland annat på sjukhus och som städare. Men eftersom hon gjorde allt för att dölja sina läs- och skrivsvårigheter ledde det ofta till missförstånd eller konflikter med arbetsgivaren. Arbetsgivare tror ofta att man är lat eller oengagerad när man är rädd för att avslöja sig. Det var först när Marina var 25 år som hon erbjöds en dyslexiutredning och fick sin diagnos. När Krister Åslin och de andra på dyslexiteamet startade sin verksamhet på Arbetsförmedlingen Rehab knöts Marina dit. Där har hon genom åren fått stöd och vägledning av specialister. Hon har även fått datorhjälpmedel som stavningsprogram och ett svenskengelskt översättningsprogram. Personalen där är fantastisk. De bryr sig om en och lägger ner ett enormt engagemang. Jag skulle aldrig klara mig på en vanlig arbetsförmedling med all självservice, säger Marina. Marina är övertygad om att dyslexi är ärftligt eftersom hennes båda tonårsbarn också är dyslektiker. En stor del Liksom många andra dyslektiker har Marina väldigt dåligt lokalsinne. En GPS är ett av hennes hjälpmedel. Den använder hon även när hon är ute och går. av hennes tillvaro har handlat om att se till att de ska få slippa de motgångar som hon själv har haft. Min dotter har klarat sig rätt bra medan sonen haft det jobbigt. Jag har rivit upp himmel och jord för att få folk att förstå hans behov. Jag fick till och med ordna dyslexiutredningen hos kommunen själv eftersom ingen annan ville det. En diagnos är viktig då den bevisar att man inte är dum. Sonen kämpade sig genom skolan ända till sexan, sen fick han nog. Under dessa år hade han inte erbjudits någon form av stödresurs. Marina såg ett skolbyte som enda utvägen. Det blev en vändpunkt. Redan efter några dagar i nya skolan ringde en lärare till mig och sa att de läst om min sons dyslexi i hans journal och undrade om vi ville ha hjälp. Sen dess har han haft speciallärare och det har betytt oerhört mycket. Jag har alltid haft lätt för att räkna och tyckte att idén var värd ett försök. Jag trodde att personalen på Arbetsförmedlingen Rehab skulle avråda mig, men de sa bara vilken bra idé. Marina tycker att en diagnos är viktig eftersom den bevisar att man inte är dum. En annan milstolpe i Marinas liv är när hon tog körkort. Det hade hon aldrig trott att hon skulle klara av. Det var en otrolig känsla, verkligen mot alla odds. Jag gjorde provet direkt på datorn och inte det som är avsett för dyslektiker utan det vanliga. Nu har jag en bil med GPS eftersom jag som många

5 Publicerat i nr1/ Dyslektikerna är en osynlig grupp trots att den är så stor. Det gör att många aldrig får det stöd de behöver, säger Krister Åslin på Arbetsförmedlingen Rehab. Arbetsförmedlingen världsledande i arbetet med dyslektiker andra dyslektiker har dåligt lokalsinne. För något år sedan började Marina ge upp tanken på att få ett vanligt jobb. Då hon tidigare gått en bokföringskurs och tyckte att det var intressant föddes idén att hon skulle starta en egen bokföringsfirma. Jag har alltid haft lätt för att räkna och tyckte idén var värd ett försök. Jag trodde personalen på Arbetsförmedlingen Rehab skulle avråda mig, men de sa bara vilken bra idé. Marina startade företaget i maj i år med hjälp av starta eget-bidrag. Nu är bidraget slut och hon får stå på egna ben. Hittills ser det mycket bra ut. Jag har många kunder och det är nog tack vare min ovanliga säljstrategi. Jag gick runt på skolor som utbildar småföretagare, naprapater, massörer, elektriker och så vidare. Många av dem jag pratade med då har kommit till mig när de startat sina verksamheter, säger Marina. Den livsgnista som Marina tappade i skolåldern har hon definitivt fått tillbaka. Hon är glad och fylld av självförtroende och energi. Hon tycker inte längre att hon är mindre värd än andra och det är den största segern. Jag är jättestolt över vad jag åstadkommit. Alla mina goda sidor har jag fått för att jag haft ett helvete, säger hon. Omkring åtta procent av befolkningen har olika grader av dyslexi, det vill säga läs- och skrivsvårigheter. Av de arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är andelen cirka 15 procent. Det handlar om människor som i många fall inte klarar av det som ses som vardagliga självklarheter, att läsa tidningar och böcker, svara på mejl eller följa texten på tv. Att svara på en jobbannons eller beskriva sig själv för en arbetsgivare i ett brev är inte att tala om. Orsakerna till dyslexi har länge förbryllat forskarna. Men det tycks nu råda samstämmighet om att den är genetiskt betingad och ärftlig. Men man vet också att det går att motionera upp läsandet och skrivandet med regelbundna övningar. Tyvärr får de ofta redan i början av livet en dumstämpel på sig. Då ser de i stället till att undvika allt vad bokstäver heter, säger Krister Åslin. Krister ingår i ett dyslexiteam på sju personer på Arbetsförmedlingen Rehab i Sundbyberg utanför Stockholm. Efter omorganisationerna inom Arbetsförmedlingen är det bara Krister och hans kolleger kvar som enbart arbetar med arbetssökande dyslektiker. Förut fanns specialistkompetensen inom dyslexi spridd i alla län. Nu remitteras den gruppen sökande hit till oss oavsett var de bor landet. Det är egentligen en för stor uppgift. Å andra sidan har vi blivit väldigt samkörda och effektiva i det vi gör. Krister får medhåll av sin kollega Jens Altnäs som är specialist på anpassning av arbetsplatser för funktionshindrade. Det är få som känner till att Arbetsförmedlingen är världsledande i arbetet med dyslektiker och att anpassa arbetsplatser för dem. Vi har varit med och tagit fram flera av de tekniska hjälpmedel som används över hela världen, säger han. Kent Sköld ingår också i dyslexiteamet på Arbetsförmedlingen Rehab. Han är själv dyslektiker och vet precis vilken psykisk ryggsäck många av dem som kommer dit bär på. Kent använder själv olika hjälpmedel som skriv- och Krister Åslin och Kent Sköld ingår i ett dyslexiteam på sju personer på Arbetsförmedlingen Rehab i Sundbyberg. läsprogram på datorn för att kunna utföra sitt arbete. Jag började känna mig dum i huvudet ganska snabbt efter att jag börjat skolan. Skoltiden led jag mig igenom med ständiga kvarsittningar, mobbning och slagsmål, berättar Kent. Efter många år i skolan kom lärarna på att Kent nog var ordblind som det hette då. Ordet lät fruktansvärt. Blindhet är ju något som aldrig kan botas. I dag är det annorlunda, att få diagnosen dyslexi är en befrielse för de flesta eftersom de då inser att de inte är dumma i huvudet. Dessutom finns så mycket hjälpmedel att handikappet inte behöver vara något problem. Kent är besviken på hur samhället svikit unga dyslektiker genom att minska eller ta bort resurserna för skolpsykologer, speciallärare och annan stödpersonal. Det är en missriktad vältanke. Synsättet har varit att alla elever är likadana och att ingen ska behandlas annorlunda. Men för dyslektiker är det precis det som måste till, de måste upp täckas tidigt och få individuellt stöd för att kunna ta del av undervisningen. Det gäller även Arbetsförmedlingen, enligt Kent. Det är en sökandegrupp som inte klarar av att skriva in sig på en vanlig kundarbetsplats eller sköta sitt arbetssökande på egen hand och som därför behöver mycket individuellt stöd. Ringer de på ett jobb och uppmanas inkomma med en skriftlig ansökan så ger de upp direkt. De tycker inte det är värt att betala porto för ett felstavat brev. De klarar inte heller att leta sig fram bland textannonser på internet. En gång om året hålls en orienteringsvecka för arbetssökande dyslektiker hos Arbetsförmedlingen Rehab. Då ges information om stödmetoder och de tekniska hjälpmedel som finns, liksom vägledning om arbetsmarknaden. Efteråt brukar alla vara som förbytta, plötsligt är tillvaron full av möjligheter. Dyslexi är egentligen ett milt handikapp. Dessa människor är en stor begåvningsreserv som kan klara alla arbeten, säger Kent.

6 6 Publicerat i nr Sommarjobbet ledde till Att plugga vidare efter gymnasiet hade Peter Hedman ingen lust med. Men samtidigt var det svårt att hitta jobb utan utbildning. Då fick han chansen att bli Gästrikelärling. Det passar mig perfekt, säger han. Text Patrik Hed Foto Mats Åstrand Efter gymnasiet var Peter Hedman extremt skoltrött och ville ingenting annat än att börja jobba och tjäna pengar. Vilket slags jobb spelade inte så stor roll eftersom det viktigaste för honom var det han gjorde på fritiden: spela jazz, rock och blues med sina två band. Framgångs Arbetsmarknadsutbildningen Gästrikelärling i Gävle är mycket framgångsrik och nu vill andra orter ta efter modellen. Nio av tio av våra lärlingar får jobb, säger projektledaren Monica Sandin Algotsson. Jobbet som isoleringsmontör inom industrin innebär en mängd olika arbetsuppgifter. Plåtjobb är roligast. Det är väldigt svårt och därför en större utmaning, säger Peter Hedman, lärling på isoleringsföretaget Isenta. Den arbetsplatsförlagda utbildningen Gästrikelärling startades egentligen i Hofors i mitten på 1990-talet. Därefter drevs den några år som ett EU-projekt i flera kommuner för att 2005 bli en arbetsmarknadsutbildning som drivs på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Gävle. I dagarna har Gästrikelärlings kansli flyttat in i nya lokaler på våningen ovanför Arbetsförmedlingen på Nygatan i Gävle. Personalen består av sex personer varav tre varvar halvtidsjobb på Gästrikelärling med halvtidsjobb som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Det är en av de viktigaste orsakerna till att det går så bra, att Gästrikelärling och Arbetsförmedlingen arbetar så tätt ihop och till och med delvis har samma personal. Det gör att vi lätt når våra målgrupper och att vi snabbt kan fatta beslut om utbildningsplatser, säger Kjell Helling, en av de arbetsför-

7 Publicerat i nr lärlingsplats Men utan utbildning eller erfarenhet var det svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Så i stället blev det en psykologikurs på komvux och en musikutbildning på Musikhuset i Gwävle innan han förra våren blev arbetslös på heltid. Via en bekant lyckades Peter få ett sommarjobb på isoleringsföretaget Isenta och det blev vändpunkten. Jag trivdes direkt och kände att jag gärna skulle vilja jobba kvar där efter sommaren. Eftersom arbetsgivaren hade positiva erfarenheter av lärlingar sedan tidigare och hade kontakt med projektledaren på Gästrikelärling så ordnades en lärlingsplats åt mig, berättar Peter. taljer till industrin och byggbranschen. Grundutbildningen hos Isenta genomförs hos en utbildnings-anordnare i Sundsvall och är tolv veckor lång. Utbildningen är uppdelad i två perioder på sex veckor. Däremellan arbetsplatsutbildas lärlingen på företaget. Peter genomförde sin första utbildningsperiod i Sundsvall i höstas. I april ska han dit igen för andra perioden. Nu tillbringar han sina arbetsdagar ute på Korsnäs industrier där Isenta är en av entreprenörerna. Isoleringsmontör är ett kanonjobb, passar mig perfekt. Arbetsuppgifterna varierar väldigt mycket från enklare isoleringar till avancerade plåtarbeten. Jag har en erfaren handledare och först gick jag mest och tittade hur han gjorde. Nu klarar jag mer och mer själv, säger Peter. Plåtjobb är roligast, fortsätter han. Det är väldigt svårt och därför en större utmaning. Som Gästrikelärling får Peter aktivitetsstöd motsvarande a-kassan. När utbildningen tar slut till sommaren anställs han av Isenta och fortsätter då Bara någon vecka efter det att sommarjobbet tog slut kunde han därför komma tillbaka till arbetsplatsen för sin första dag som isoleringsmontörlärling. Jobbet som isoleringsmontör inom industrin innebär en mängd olika arbetsuppgifter, som att riva och bygga isoleringar i fabrikslokaler, värmepannor, maskiner och ventilationsanläggningar och att reparera och konstruera plåtderik utbildning blir modell Gävle var ju bäst i landet på att ordna nystartsjobb i början av året och det är helt och hållet lärlingsutbildningens förtjänst. Så vi är fulla av optimism, säger Monica Sandin Algotsson, projektledare på Gästrikelärling. medlare som arbetar halvtid med Gästrikelärling. Grundidén med utbildningen är lika enkel som den är effektiv, att lära sig jobbet på jobbet. En arbetsgivare på orten som har rekryteringsbehov tar emot och lär upp en arbetssökande under en lärlingsperiod på maximalt 20 veckor (tidigare 40 veckor). Tillsammans med arbetsgivaren görs en individuell utbildningsplan för att den arbetssökande under utbildningen ska ha möjlighet att lära sig yrket. Under utbildningstiden får deltagaren aktivitetsstöd motsvarande a-kassa från Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren gör en kravprofil över vad som krävs för att deltagaren ska kunna anställas. Sedan skräddarsyr vi utbildningen efter detta. För det mesta sker utbildningen ute hos arbetsgivaren men ibland kompletteras det med kurser på andra håll, säger Monica Sandin Algotsson, projektledare på Gästrikelärling. lärlingsutbildningen som omfattar totalt fyra år. Gästrikelärling är en otroligt bra arbetsmarknadsutbildning. Man får lära sig ett yrke ute på en arbetsplats och man vet att man får jobb efteråt, säger Peter. Chefen för Isenta i Gävle, Leif Forsberg, är lika positiv han. Peter är den tredje Gästrikelärlingen företaget haft och det har hela tiden fungerat mycket bra, anser han. Det är den vägen man måste gå för att få fram duktiga hantverkare till de här bristyrkena. I vår bransch, liksom i många andra, väntas stora pensionsavgångar så utbildningar som Gästrikelärling är oerhört uppskattade, säger han. Om Leif fick önska så skulle han vilja att det gick att erbjuda lärlingsutbildningar även till dem som är yngre än 20 år. Det är bättre om skoltrötta elever fick varva teoretiska gymnasieämnen med en rejäl yrkesutbildning. Det skulle göra att de snabbt kunde etablera sig i ett yrke i stället för att tappa bort en massa år. I och med att Gästrikelärling fungerat så bra och blivit känd bland både arbetssökande och arbetsgivare sköter sig mycket av arbetet av sig självt. 95 procent av deltagarna kommer självmant till oss med ett förslag på en tänkbar arbetsgivare. Ibland kommer arbetsgivaren och arbetssökanden tillsammans till våra informationsmöten. Stämmer allt kan vi se till att lärlingen kan börja redan nästa dag, säger Kjell. Gästrikelärling genomför yrkesutbildningar inom de flesta branscher men med tonvikt på de områden där det råder eller förväntas råda brist på arbetskraft. Vi utbildar inom alla områden, från tatuerare till maskinoperatörer eller dataspecialister. Det är ytterst viktigt att ha bra kontakter med det lokala och regionala näringslivet och koll på deras behov. Exempel på sådana bristyrken just nu är isoleringsmontörer, rostskyddsmålare, CNC-operatörer, bredbandsoperatörer och löneadministratörer, säger Kjell. Både Monica och Kjell vill gärna understryka den stora betydelse de fackliga organisationerna har för lärlingsutbildningen. Facken är mycket aktiva och stödjer oss på alla sätt. De skickar hit arbetssökande och de har mycket goda kontakter med arbetsgivare som vi har stor nytta av, säger Monica. Fakta om Gästrikelärling 2006 utbildades över 700 personer. Nio av tio av dem har fått anställning. Utbildningen drivs på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Företaget som tar emot en lärling måste ha ett rekryteringsbehov. Lärlingstiden varierar men är maximalt 20 veckor. För att få en lärlingsplats måste man vara över 20 år och inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Ersättningen under utbildningen är densamma som a-kasseersättningen. Läs mer på arbetsformedlingen.se under Arbetsförmedlingen i Gävle. Behovet ska styra utbudet Monica Harrysson leder en arbetsgrupp som har tagit fram en åtgärdsplan för arbetsmarknadsutbildningarna. Vi måste tänka i nya banor där regional och lokal efterfrågan på arbetskraft i betydligt högre grad ska styra utbildningsutbudet, säger hon. Arbetsförmedlingen, befinner sig i en snabb omställning av verksamheten med kraftig minskning av programvolymerna och ökad fokus på matchningsarbetet. Det innebär att antalet arbetsmarknadsutbildningar minskar kraftigt och renodlas för att snabbt leda till jobb. Enligt regeringens regleringsbrev ska arbetsmarknadsutbildningen vara kort och yrkesinriktad. Om det finns behov av förberedande utbildningar ska dessa kortas ned och integreras i arbetsmarknadsutbildningen. Nyckelorden är lokala och regionala behov och bristyrken. Det är det hela verksamheten ska ställas in på. Det är ett systemskifte för arbetsmarknadsutbildningarna. Vi har helt enkelt varit ganska dåliga på det här tidigare, säger Monica Harrysson. I december 2006 sammanställdes en åtgärdsplan. En av de viktigaste punkterna är att effektivisera matchningen. Och där spelar arbetsmarknadsutbildningen en nyckelroll. I takt med att fler yrken blir bristyrken är det nödvändigt att rikta utbildningarna mot sådana branscher och utbildningar. De utbildningar som ska upphandlas måste vara betydligt mer efterfrågestyrda och då handlar det om att lyfta fram och utveckla analyserna av arbetskraftsbehovet. Vi måste också bli bättre på att utnyttja vårt eget prognosmaterial som underlag för Monica Harrysson. behovsanalyserna, säger Monica. Förutom egna prognoser ska, enligt Monica Harrysson, ytterligare synpunkter hämtas från arbetsgivare, regionala kompetensråden/yrkesråden och branschorganisationer. Exempel på underlag för analysen kan även vara Yrkesbarometer, Småföretagarbarometer och underlag från branscherna. En checklista för att få enhetlig struktur på behovsanalysen i landet bör också utvecklas. I analysen ligger även att snabbt identifiera vilka arbetssökande som kan vara presumtiva deltagare för de aktuella arbetsmarknadsutbildningarna.

8 8 Publicerat i nr Monteringsarbetet sker vid tre olika stationer som Mikael och hans arbetskamrater cirkulerar mellan. Mikael nystartade som mont Efter tre års arbetslöshet hade Mikael Jansson nästan gett upp hoppet om jobb. Men när nystartsjobben infördes såg han sin chans. Jag sökte jobb på fredagen och på måndagen började jag, berättar Mikael. Text Patrik Hed Foto Thomas Wågström Mikael Jansson tar emot Platsjournalen vid entrén till ett industrihotell i Vilsta industriområde i Eskilstuna. Ett av de företag som håller till här är den lilla fabriken Jalmarson-Thias som producerar och säljer dricksvattenutrustning till lantbruk. Företaget har sex anställda och en av dem är Mikael som började som nystartsjobbare för två veckor sedan. Han arbetar som monterare och är väldigt lättad över att ha ett jobb igen efter att ha varit arbetslös så många år. Jag hade mer eller mindre gett upp hoppet om jobb. Men med nystartsjobben såg jag en chans. Jag visste att de behövde en montör här så jag mejlade chefen en fredag och på måndagen

9 Publicerat i nr Jag sökte över tvåhundra jobb de här åren och det kanske var ett tiotal arbetsgivare som brydde sig om att svara. Jag visste inte ens om mejlen eller breven kommit fram. Varje kväll lägger han in nya låtar i sin Ipod som han sedan lyssnar på under dagen. Det gör att arbetet går lättare, han kan koppla av och låta tankarna fara iväg fritt. kigt om det visar sig att nystartsjobbarna sägs upp när det ekonomiska stödet försvinner. Det viktigaste är att det är kompetensen och inte bidraget som varit avgörande, säger Mikael. erare började jag, säger Mikael. Det är otroligt skönt att få komma igång, fortsätter han. Alla jag känner jobbar, så det blev ensamt. Mycket tid framför teven och datorn. Fabriken är uppdelad i två avdelningar, en för produktion och en för montering. Avdelningarna skiljs åt av en vägg för att hålla nere bullernivån. Jag hade mer eller mindre gett upp hoppet om jobb. Men med nystartsjobben såg jag en chans, säger Mikael. På produktionsavdelningen svarvas metallstycken till rätt storlek och form med millimeterprecision. Huvuddelen av arbetet här utförs med en CNC-maskin som är en datastyrd kombinerad borr, svarv och fräs. På monteringsavdelningen arbetar Mikael och ytterligare två personer med att plocka ihop de färdigsvarvade metalldelarna till decimeterstora vattenmunstycken. Dessa distribueras sedan iväg till lantbruk i Sverige och boskapsländer som Danmark och USA. Finessen med munstyckena är att grisar, kor, hästar och får själva med nosen klarar av att trycka igång och dricka vattnet. Beställningen jag monterar nu är på munstycken. Så det gäller att hålla farten uppe, säger Mikael och avslöjar samtidigt att han sätter ihop några hundra om dagen. Monteringsarbetet sker vid tre olika stationer som Mikael och hans arbetskamrater cirkulerar mellan. Annars skulle det bli för monotont. Dessutom sliter man ut nacke, rygg och armar om man inte varierar arbetsmomenten eftersom vi gör samma rörelser tusentals gånger. Vi är noga med att arbeta på ett för kroppen så skonsamt sätt som möjligt och varannan vecka kommer det hit en massör. Trots att Mikael är ny på fabriken är han ingen nybörjare i yrket. Han hade tidigare ett liknande monteringsjobb hos ett företag som tillverkar kassaskåp och räknemaskiner till banker och affärer. Men hela personalen blev uppsagd när företaget lade ner sin fabrik i Eskilstuna och flyttade produktionen till Kina. Det var trist för jag trivdes där och det kryllade ju inte av andra jobb precis. Det slår hårt på en bygd om en fabrik slår igen och flyttar utomlands. Lika glad som Mikael är över sitt nya jobb är han missnöjd med alla de arbetsgivare han mejlat eller skrivit till och som inte svarat. Jag sökte över tvåhundra jobb de här åren och det kanske var ett tiotal arbetsgivare som brydde sig om att svara. Jag visste inte ens om mejlen eller breven kommit fram. Det är så nonchalant och man tappar både självförtroendet och lusten att fortsätta söka jobb. Mikael tycker att nystartsjobb är en bra åtgärd, förutsatt att den ger varaktiga jobb. Han är lite orolig över att en del arbetsgivare ska utnyttja systemet. Hoppas jag har fel. Arbetsgivarna slipper ju arbetsgivaravgiften under lika lång tid som nystartsjobbaren har varit arbetslös. Då vore det väldigt trå- Fakta om Nystartsjobb Nystartsjobb innebär att arbetsgivare befrias från arbetsgivaravgiften om de anställer en person som varit borta från arbetsmarknaden länge. Arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgiften under lika lång tid som personen Mikaels arbetsdagar börjar klockan sju på morgonen och slutar strax före fyra på eftermiddagen utom på fredagar då han slutar klockan två. Han tjänar 90 kronor i timmen, en lön som han tycker är okej men i underkant. Det är bara en tusenlapp mer än a- kassan och det känns lite konstigt när jag jobbar heltid i stället för att gå hemma och inte göra någonting. Men det viktigaste är att ha fått ett jobb och att jag får behålla det när nystartsperioden är över och det ekonomiska stödet försvinner, säger Mikael. Jalmarson-Thias vd, Harry Bergman, är nöjd med både nystartsjobben som företeelse och Mikael som nystartsjobbare. Han tycker att modellen med minskad arbetsgivaravgift för att anställa en långtidsarbetslös är okomplicerad och obyråkratisk. Nystartsjobb är ju så nytt men jag tycker att det verkar fungera bra. Förutom det ekonomiska stödet tror jag enkelheten och den snabba hanteringen gör att nystartsjobben kan bli lyckosamma. Mikael är duktig och har blivit en i gänget. Jag räknar definitivt med att han kommer att kunna stanna, säger Harry. Det har blivit eftermiddag och för Mikael återstår två timmars arbete innan han kan stämpla ut i den gamla hederliga stämpelklockan, en klocka han börjat gilla allt mer. Den är lite kuriosa. Trots att det kan kännas lite ålderdomligt med en stämpelklocka och att arbetstiden därför är på minuten exakt, från sju till fyra minuter i fyra istället för fyra, så hör den absolut till en sån här arbetsplats. som anställs varit arbetslös. Om den anställde är över 55 år gäller den dubbla tiden. Lä mer om vilka regler som gäller för Nystartsjobb på arbetsformedlingen.se under Söka jobb.

10 10 Publicerat i nr Teresa 57 år och nyanställd När Arbetsförmedlingen i Vetlanda och bemanningsföretaget Montico började samarbeta blev det en succé. Företaget Pallco som saknade personal kunde klara av sin fördubblade order och många långtidsarbetslösa fick jobb. En av dem är Teresa Marias. Text och foto Curt Guwallius Det lyser riktigt om Teresa Marias. Hon är lycklig över att ha fått jobb hos Pallco vid Ekenässjön. Som femtiosjuåring trodde jag aldrig att jag skulle få något jobb igen, men hoppet är det sista som försvinner, säger hon. När brevet från Arbetsförmedlingen kom tändes en ljusglimt. Kanske ett jobb? Efter ett informationsmöte skrev Teresa en ansökan och motiverade varför hon ville ha jobbet. Första vardagen efter mötet ringde mobilen när hon var och handlade. Det var personalchefen Christer Josefsson hos Pallco som kallade till intervju. Hon fylldes av jubel och ville skrika rakt ut av lycka. Vilken känsla! Ett par dagar efteråt fick hon jobbet och började omedelbart. Teresa är tacksam att just hon blev utvald. Åldern och att hon varit arbetslös länge spelade ingen roll. Jobbet blev hennes för att hon visade energi och en stark vilja, fick hon veta. Men vägen till arbete har varit lång för Teresa. Utan förvarning informerades hon och hennes arbetskamrater om att de var utan arbete på slakteriet i Sävsjö. Teresa skulle fylla 50 år om tre dagar och året var De slapp åtminstone att gratulera mig, säger hon och skrattar. Teresa har lätt för att skoja om det hon varit med om. Men hon har haft en tuff tid sedan hon blev utan jobb. Sju långa år mellan hopp och förtvivlan kom Teresa till Sverige från Polen och fick omedelbart jobb på Ica i Göteborg. Hennes syster jobbade där och Teresa hade en handelsutbildning i bakgrunden. Då var det inte så många invandrare i Sverige, säger Teresa. Vi betraktades som russinen i kakan. När jag och min man flyttade till Småland hjälpte Ica till med att ordna jobb åt mig. När de sedan flyttade vidare i Småland fick hon jobb genom Arbetsförmedlingen. Jag har alltid varit van att jobba. Det var en underlig känsla när jag blev arbetslös, minns Teresa. Vi var över 100 personer som satt i samma båt. Den första känslan som arbetslös var en kort stund av glädje, nu är jag fri efter att ha arbetat heltid i 27 år. Hon var entusiastisk och full av hopp. Ett jobb var självklart för henne. Nu började en ny epok. Det blev massor av ansökningar och besök hos olika arbetsgivare för att fråga om de hade något jobb, men utan resultat. I bästa fall fick hon veta att ansökan tagits emot. Men oftast kom inget svar alls. Hon blev kallad till någon enstaka intervju under dessa sju år, men det medförde inte något riktigt jobb. Ibland fick jag en praktikplats som inte ledde någonstans, säger Teresa. Det är inte ovanligt att man blir utnyttjad av olika arbetsgivare. När jag blev uppmanad av Arbetsförmedlingen att söka jobb hos samma arbetsgivare som jag sökt hos flera gånger förut, skämdes jag till sist. Teresa berättar om hur man som arbetslös tappar energin och att självförtroendet sjunker till noll. När energin försvinner blir man deprimerad och ledsen. Saker och ting som borde göras skjuts upp till morgondagen och man orkar inte umgås med kompisar. När jag var utan jobb kände jag mig mindre värd. Till slut trodde jag att det var mitt eget fel att jag var utan jobb, säger en allvarlig Teresa. Det kändes bra att den inledande kursen började med att stärka självförtroendet. Teresa menar att det behövs för dem som varit borta från arbetsmarknaden länge. Livet är helt annorlunda nu när jag har ett jobb. Nu ser jag ljust på framtiden och känner mig mycket gladare och mer social. Det betyder mycket att ha arbetskamrater att prata med. Efter arbetsdagens slut infinner sig en mycket speciell känsla när hon kommer hem och är ledig. Känslan av att kunna koppla av från ett jobb och sätta sig ned för att läsa eller göra något annat. När hon var arbetslös flöt tiden liksom ihop. Nu är det annorlunda. Teresa Marias är tacksam för att åldern och att hon var långtidsarbetslös inte spelade någon roll när hon blev utvald av Christer Josefsson, personalchef på verkstadsföretaget Pallco.

11 Publicerat i nr Pallco klarar produktionen tack vare långtidsarbetslösa När verkstadsföretaget Pallco fick en fördubblad order saknades personal. En kalkyl visade att 25 personer behövdes och det var bråttom. För att lösa nyanställningsbehovet tog Pallco kontakt med Arbetsförmedlingen och utbildnings- och bemanningsföretaget Montico. Det var snabba ryck som gällde. Personalen som skulle rekryteras måste vara grundutbildad i verkstadsteknik, kunna ritningsläsning och mätteknik. Inte minst var kravet att kunna arbeta i grupp och ha social kompetens. Eftersom de allmänna kommunikationerna till Ekenässjön är mindre goda var också körkort ett krav. Tydligt var att företaget gärna anställde långtidsarbetslösa och personer som kom från andra länder. Arbetsförmedlingens chef Nils Johansson i Vetlanda fick en förfrågan en tisdag och på fredagen i samma vecka ordnades den första informationsträffen hos Pallco i Ekenässjön. Då hade personalen på arbetsförmedlingarna i Vetlanda, Eksjö och Nässjö skickat ut kallelser till ett hundratal personer. Eftersom det inte fanns några med erfarenhet från verkstadsindustrin inskrivna på Arbetsförmedlingen ändrades förutsättningarna. Istället sökte Arbetsförmedlingen efter personer som kunde vara lämpliga för att gå grundutbildning med verkstadsinriktning. Vid informationsmötet berättade personal från Montico vad som gällde för utbildningen och anställningarna. Efter träffen fick de som var intresserade skriva en ansökan och motivera varför man ville jobba hos Pallco. Ansökningarna lästes igenom och man kallade till intervju. Montico skötte dem med Pallcos personalchef som bisittare. De kom överens om vilka de ville anställa och 15 personer kunde börja utbildningen dagen därpå. Proceduren upprepades eftersom Pallco behövde ytterligare tio personer. Det blev till slut 32 personer som kunde börja verkstadsutbildningen. Fakta om Ekenässjön och Pallco Ekenässjön är beläget strax utanför Vetlanda i Småland och kallas ibland lilla Gnosjö. På orten bor knappt personer. Det finns över 800 arbetsplatser i samhället. Fyra företag har över 100 anställda var. De flesta som har sin arbetsplats i Ekenässjön pendlar dit. Verkstadsföretaget Pallco startade sin verksamhet 1949 i ett garage på orten. Företaget är underleverantör till olika företag som SAPA och Kinnarps. Läs mer: Bemanningsföretaget föredrar arbetslösa Alla inblandade parter var överens om att människor som var långtidsarbetslösa skulle prioriteras när Pallco behövde medarbetare. Det säger Börje Johansson, vd för rekryterings- och utbildningsföretaget Montico. Monticos inställning är att om ett företag rekryterar anställda från andra företag i trakten hamnar man snabbt i en ohållbar situation. Därför valde de att söka redan arbetslösa, men av dem saknade flertalet verkstadserfarenhet och behövde en effektiv grundläggande verkstadsutbildning och dessutom truckförarkort. Risken är liten att anställa någon som är 55 år, menar Börje Johansson. De har mellan tio och tolv år kvar att arbeta och det är betydelsefullt att ta tillvara äldre arbetskraft. Vi har snabbt och effektivt kunnat ge dessa personer kunskaper för att komma igång med en anställning. Under fyra månader är de anställda hos Montico och sedan är syftet att de anställs av Pallco. Om någon inte skulle få fortsatt jobb där har de en anställning vid bemanningsföretaget eller kan gå vidare mot något annat. Samarbetet med arbetsförmedlingarna i Jönköpings län har utvecklats fantastiskt fint, säger Börje. I detta projekt har Arbetsförmedlingen varit exemplarisk. Inom bemanningsbranschen går allt oerhört snabbt och företagen behöver folk direkt. Vi förlorade ingen tid utan träffade de första intresserade redan några dagar efter att projektet sjösattes. Fakta om Montico Fyra verksamheter finns i företaget: industribemanning, utbildning, personaluthyrning och rekrytering av nyckelpersoner. I koncernen finns även ett mindre städbolag. Läs mer: Det roligaste var att så många fick jobb Tjugofyra personer har fått jobb genom Arbetsförmedlingen i Vetlanda denna vecka kan man läsa i ett av Arbetsförmedlingens fönster. Det är en dålig vecka, säger chefen Nils Johansson. I snitt är det drygt fyrtio. Arbetsmarknaden är god i Vetlanda. Arbetsförmedlingen i Vetlanda har tagit fasta på att reger ingen tycker att arbets- förmedlingarna ska arbeta tillsammans med bemanningsföretag. Det är precis vad vi gjort när vi varit inblandade i rekryteringen av nya medarbetare till Pallco, säger Nils Johansson, chef på Arbetsförmedlingen i Vetlanda. Bemanningsföretagen är numera en stor aktör på arbetsmarknaden och vi kan inte vända dem ryggen. Han menar att de båda aktörerna är beroende av varandra och att förmedlingsordet i Arbetsförmedlingen stärks genom samarbetet. I vissa sammanhang är de konkurrenter, men enligt Nils behövs ändå samarbetet och önskar att Arbetsförmedlingen och bemanningsföretagen är öppna för varandras behov. Vi blev mycket glada när Monticos vd hörde av sig och sa att vi gjort ett fint arbete och att de inte klarat rekryte-ringen utan vår hjälp, säger Nils. Det värmer och det är bara att erkänna det. Vi var många som arbetade med att ta fram personer som kunde arbeta hos Pallco. Men det absolut roligaste var att så många fick jobb.

12 12 Publicerat i nr I Västra Frölunda är man noga med att tidigt informera om vilka villkor som gäller för arbetslöshetsförsäkringen. Marie Monrad-Aas vägleder Lennie Söderberg, som söker jobb inom åkeribranschen. Målet är att starta eget åkeri en dag. Frågan om bemötande måste alltid hållas levande I olika sammanhang vittnar arbetssökande om att de har blivit illa bemötta på Arbetsförmedlingen. Missnöjet kan ha olika orsaker. Frågan tas på stort allvar på Arbetsförmedlingen i Västra Frölunda. Där förs ständigt en diskussion om bemötandet av kunderna. Text Per Strandberg Foto Emelie Asplund I ett industriområde, en bit utanför Västra Frölundas centrum, arbetar Marie Monrad-Aas tillsammans med Said Enayatie och Helene Bromander som arbetsförmedlare. Alla tre har varit anställda i några år. De två förstnämnda har själva relativt färsk erfarenhet av arbetslöshet. Nyligen hölls en kurs för arbetsförmedlare i Västra Götalands län som handlade om yrkesroll och bemötande. Det är bra med utbildning men frågan om bemötande måste alltid hållas levande, säger Marie Monrad-Aas. Syftet med kursen var att öka handläggarnas kompetens som professionella yrkesutövare. Ett policydokument, där frågan om uppträdandet mot kunderna lyfts fram i olika sammanhang, finns som grund för alla som arbetar inom myndigheten. I dokumentet sägs bland annat att ett gott bemötande är Arbetsförmedlingens bästa verktyg. Att verkställa arbetsmarknadspolitiken är ett tufft jobb. En av arbetsuppgifterna är att sköta kontrollen åt a-kassan. Många arbetssökande känner

13 Publicerat i nr Det handlar mycket om vilken ton vi använder, att personen känner att man inte är ute efter dem utan vill dem gott. Ibland kan det vara bra att lyfta fram självklara saker, som att se människor man möter i ögonen, säger Said Enayatie, som arbetar med Helene Bromander i Västra Frölunda. inte till försäkringsvillkoren och när de får veta hur det ligger till blir de sårade och ledsna. Att förmedla hårda villkor och samtidigt göra det på ett ödmjukt sätt är en svår balansgång. På Arbetsförmedlingen i Västra Frölunda är man noga med att börja med att informera om villkoren, istället för att ta upp dem på slutet. Vår roll är att klargöra spelreglerna, vara tydliga och berätta vad vi kan, får och måste göra, säger Marie Monrad-Aas. Jag känner att jag vill skydda den kund jag pratar med, om någon kommer och avbryter vill jag ge dem lugn och ro, säger Helene Bromander. Personalens arbetssituation påverkar också bemötandet. Tidsschemat är ofta pressat. En handläggare har till exempel bara 25 minuter på sig för att upprätta en handlingsplan åt en kund. När tiden är så knapp är rådet att handläggaren redan från början informerar den arbetssökande vad som gäller, fråga vad som är viktigt och tillsammans med kunden prioriterar. Erfarenheten säger att det då är lättare för besökaren att acceptera villkoren. Den tekniska och administrativa delen av arbetsförmedlarens arbete har en tendens att ta över. Det mesta ska dokumenteras, vilket ger mindre tid till samtal. Helene Bromander berättar att hon brukar förbereda mycket av administrationen innan, för att under mötet ägna så lite tid som möjligt försjunken framför datorn. På Arbetsförmedlingen i Frölunda är man noga med att skriva ner det som sägs och att använda överstrykningspenna för att markera de regler som gäller. Vissa kunder uppfattar det som fostrande och överpedagogiskt. Det handlar mycket om vilken ton vi använder, att personen känner att man inte är ute efter dem utan vill dem gott, säger Marie Monrad-Aas. Ofta framförs kritik mot de brev som Arbetsförmedlingen sänder ut. Vi kan inte skriva du bör eller kan komma när det är obligatoriskt. Vi mås- te skriva ska komma. Vi luras om vi har ett språk som inte är sant, säger Marie Monrad-Aas. Helene Bromander menar att det är svårt att läsa sig till ett bra bemötande. Vägen till att bli bättre är att reflektera, samtala i personalgruppen om hur det känns att möta en viss reaktion, att utvecklas genom att öva. Det finns en risk att arbetsförmedlaren, när olika frågeställningar upprepar sig eller när man möter aggressivitet och sorg, bygger upp en mur omkring sig. Man får inte vara stängd, utan låta lite av sorgen och smärtan skölja igenom sig men samtidigt inte låta det ligga kvar så att man tar på sig allt, säger Marie Monrad-Aas. Olämpligt är också att i sin yrkesroll vara överlägsen mot en kund även om man vet att han eller hon har fel. En svårighet i jobbet som anställd på en myndighet är att man som privatperson inte alltid är överens med de regler och förordningar som gäller. Då gäller det att stå över sina egna åsikter om reglerna. Om vi inte gör det vi är ålagda att göra ska man söka ett annat jobb, avslutar Marie Monrad-Aas. Många arbetssökande blir till exempel förvånade och har svårt att förstå att normalt sökområde för lediga jobb är hela landet. Said Enayatie menar att en kurs om bemötande ger honom chans att utveckla sig i arbetet, eftersom han som arbetsförmedlare har så mycket kontakt med människor. Ibland kan det vara bra att lyfta fram självklara saker, som att se människor man möter i ögonen, säger han. Marie Monrad-Aas tycker att ett gott uppträdande handlar om närvaro i mötet med kunden och att man bör ställa sig frågan: Vad ska hända för att personen ska känna att besöket är meningsfullt? Bakom arbetssökandes missnöje finns ofta en förväntan att Arbetsförmedlingen ska ordna fram ett jobb. Vår roll är att klargöra spelreglerna, vara tydliga och berätta vad vi kan göra, vad vi får göra och vad vi måste göra, fortsätter hon. Empatin är viktig, tillägger Said Enayatie, att kunna sätta sig in i kundens situation. När han själv var arbetslös blev mötet med en arbetsförmedlare, som fick honom att börja tänka i nya banor, avgörande. Arbetsförmedlingens kundmottagning är en öppen yta innanför entrédörren där det kan bli rörigt med många besökare på en gång. Ändå har varje människa rätt till sin tid och att få svar på sina frågor. Forskaren ger recept på bra bemötande Peter Esaiasson leder ett forskningsprojekt under rubriken: Goda förlorare i demokratin som handlar om hur människor uppfattar myndigheters bemötande. Som medborgare är vi förlorare i olika situationer. En sådan situation är gentemot myndigheter, och Arbetsförmedlingens beslut påverkar människors liv, motiverar han sitt fokus på Arbetsförmedlingen. Peter Esaiasson som är professor i statskunskap i Göteborg har inte undersökt om missnöjet mot Arbetsförmedlingen har ökat. Men myndighetens roll har förändrats under senare år. Tidigare var det till exempel ovanligt att någon som fick a-kassa blev ifrågasatt. Forskningsprojektet har låtit testgrupper som lätt kan identifiera sig med arbetslösas situation se på filmer med agerande skådepelare. I filmerna möter arbetssökande arbetsförmedlare som uppträder på helt olika sätt: en är ohövlig och respektlös, en annan beter sig som en kompis och en tredje uppför sig korrekt men ändå med empati. Filmerna skiljer sig bara när det gäller bemötande. Manus är annars exakt detsamma: för den sökande fattas negativa beslut. Testgrupperna intervjuades om hur de uppfattade de olika versionerna och en slutsats blev att ett negativt beslut är lättare att ta om det uppfattas som att personen blivit korrekt och rättvist bemött. Det personliga bemötandet har alltså betydelse, men kan inte göra människor helt nöjda om beskedet är negativt. Målet bör vara att kunden ska uppleva att de blir bra bemötta, trots ett dåligt besked, säger Peter Esaiasson. Ett intressant resultat är den stora skillnaden mellan dem som tycker att regelsystemet är okej och dem som inte gör det. Inför en person som ställer upp på reglerna, gör ett dåligt bemötande mindre skada. I det fallet är det nästan lika bra att vara byråkrat som att vara kompis. Däremot ställer det stora krav på att myndigheten uppträder perfekt gentemot de kunder som inte ställer upp på reglerna. Både ett bedrövligt, kompisaktigt och till och med ett halvbra bemötande är då förödande, säger Peter Esaiasson. Ansvaret för reglerna är ytterst politikernas sak, inte arbetsförmedlarnas. Vad Arbetsförmedlingen har möjlighet att göra är att uppträda korrekt mot kunderna, inte att ändra på reglerna. Receptet för ett bra bemötande mot kunderna på en arbetsförmedling är enligt Peter Esaiasson att hantera ett ärende på ett noggrant sätt, att känna till och förhålla sig till regelsystemet. Att informera om möjligheten att överklaga. Att inte reagera personligt på ett ärende i termer av vinst eller förlust. Att respektfullt lyssna, att se personen i ögonen och låta personen få möjlighet att säga sitt. Fråga vad han eller hon vill och vara tydlig med vad man kommer fram till. Kort sagt: Ett myndighetshanterande kombinerat med ett respektfullt uppträdande.

14 14 Publicerat i nr på morgonen lämnar Tomas Lagren sitt hem i Sundsvall är han hemma igen. Det tar på minuten exakt lika lång tid att flygpendla mellan Sundsvall och Stockholm som att tågpendla mellan Norrköping och Stockholm, som han gjorde förut. Tomas Lagren har både flyttat och pendlat till jobbet. Just nu pendlar han 40 mil mellan bostaden i Sundsvall och arbetsplatsen i Stockholm. Jag trivs så himla bra med det här jobbet. Kanske går det att hitta ett annat datajobb i Sundsvall men inget som är lika spännande, säger Tomas. Text Per Strandberg Foto Magnus Pehrsson Pendling är lösningen för Tomas I dag är Tomas van att pendla långa sträckor till arbetet. Men flyttkarusellen började långt tidigare. Efter gymnasiet i Härnösand började Tomas jobba på olika dataföretag och fick sin utbildning internt inom företagen. I flera år pendlade han mellan Härnösand och Sundsvall, men valde till sist att flytta till Sundsvall, eftersom det var svårt att få jobb i Härnösand. För fem år sedan var det dags igen. Då gick flytten med sambon från Sundsvall till Norrköping. Orsaken var att det företag som Tomas fortfarande är anställd hos, EDB Business Partner AB, lade ner sitt kontor i Sundsvall i samband med en organisationsförändring. Tomas fick erbjudande om att följa med men tackade nej och blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Men efter en tids arbetslöshet ångrade han sig när familjen började se sig om efter en ny bostadsort. Valet föll på Norrköping med hopp om att få tillbaka anställningen på EDB, fast på deras Norrköpingskontor. Istället återanställdes Tomas och placerades på kontoret i Sundbyberg utanför Stockholm eftersom företaget ansåg att det är pendlingsavstånd dit. Följden blev tågpendling 17 mil varje dag. Efter bara ett år i Norrköping längtade Tomas och hans partner tillbaka till Sundsvall. Sundsvall är min hemort. Det är där jag bor och vill fortsätta bo, säger han. Flytten tillbaka till Sundsvall kanske inte var så genomtänkt. Men beslutet stod fast, trots att inga jobb stod och väntade. Tomas kontaktade sin chef och berättade om sina planer att flytta tillbaka norrut och fick då erbjudande om fortsatt anställning vilket betydde att istället pendla med flyg från Sundsvall. Vi diskuterade olika alternativ. Jag hade lite på känn att jag var behövd. Det är svårt att byta ut mig och så länge jag gör ett bra jobb är arbetsgivaren beredd att ställa upp. Om Tomas hade sagt upp sig frivilligt fanns risken att ersättningen hade uteblivit de första 45 dagarna av arbetslöshet. Allt enligt a-kassans regler. Resan till Stockholm och Bromma flygplats två till tre gånger i veckan klassas som tjänsteresa av arbetsgivaren. Tomas lämnar sitt hem i Sundsvall på morgonen och är hemma i bostaden strax före på kvällen. Genom att klocka dörr-till-dörrtiden Norrköping-Stockholm respektive Sundsvall-Stockholm och jämföra har det överraskande visat sig att det tar på minuten exakt lika lång tid. Att flyga är mer krävande än att åka tåg eftersom det blir många stopp på vägen: transport till och från flygplatsen, säkerhetskontroller och väntan på avgång. Många är avundsjuka när de hör att jag får flyga så mycket, men så glamoröst är det inte, säger Tomas. Sambon är nyutbildad läkarsekreterare. När paret bodde i Norrköping var det ont om jobb. Arbetsmarknaden inom vården är mycket bättre i Sundsvall och nu har partnern ett vikariat som läkarsekreterare på Sundsvalls sjukhus. Vi har inga barn än, säger Tomas och menar underförstått att den långväga pendlingen går hyfsat bra under nuvarande omständigheter. Pendlingen till Stockholm är en tillfällig lösning och det är inte otänkbart att EDB på nytt etablerar ett kontor i Sundsvall. Jag jobbar med min hobby, ur min synvinkel är det ett drömjobb. Jag jobbar med egna prylar, och styr över mitt arbete. Det gör nog att jag orkar resa så mycket som jag gör. Att flytta till Stockholm är otänkbart för Tomas. Det är enklare att bo i en mindre stad och livet ser annorlunda ut än i storstaden. I dag bor paret i en nyköpt villa med havsutsikt i ett avskilt läge strax utanför stan, det tar bara tio minuter med bil in till centrala Sundsvall. Det som är jobbigast med att långpendla, enligt Tomas och andra medresenärer, är att alltid behöva passa tider. Det går inte ett nytt plan tio minuter senare om man missar avgången.

15 Publicerat i nr Tomas jobbar med sin hobby. Det är därför han orkar resa så mycket. Men det finns en gräns, menar han, fast ännu vet han inte var den går. Rekordmånga flyttar och pendlar till jobb En vanlig uppfattning är att människor i Sverige drar sig både för att pendla och flytta till jobb. Man brukar jämföra med till exempel USA där den geografiska rörligheten är mellan två och tre gånger högre än i Europa. Men i en nyligen publicerad rapport från långtidsutredningen, Flyttning och pendling i Sverige, presenteras en annan verklighet. Och att hämta småbarn på dagis för att de blivit sjuka är besvärligt om man befinner sig 40 mil hemifrån. Tomas har svårt att svara på hur länge han orkar fortsätta. Både jag och min chef är överens om att det finns en gräns för hur länge jag kan hålla på, men inte riktigt var Många är avundsjuka när de hör att jag får flyga så mycket, men så glamoröst är det inte, säger Tomas. den gränsen går. Då och då kikar Tomas i Platsbanken på Arbetsförmedlingens hemsida och söker efter jobb inom teknik och data, men bara i Sundsvallsområdet. Om jag hade varit arbetslös hade jag sökt bredare, även i andra delar av landet, säger Tomas. I Sverige flyttade vi som mest i slutet av 1960-talet då landet genomgick omfattande förändringar på arbetsmarknaden. Därefter låg rörligheten på en ganska jämn nivå, för att ta fart på allvar under den djupa lågkonjunkturen på 1990-talet. Sedan dess har rörligheten ökat stadigt och är i dag nästan lika omfattande som under rekordåren för 35 år sedan. Varje år förflyttar sig cirka människor över länsgränserna och när det gäller pendling är det 1,3 miljoner personer som bor i en kommun och arbetar i en annan. Det betyder att omkring en tredjedel av arbetskraften i landet pendlar över en kommungräns varje dag. Till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö flyttar sammanlagt cirka människor in och ut varje år. Förlorarna är mindre orter (med färre än invånare) som i medeltal förlorar en procent av befolkningen varje år. Den åldersgrupp som är mest benägen att flytta är, kanske inte så överraskande, unga människor mellan 25 och 30 år. I rapporten förklaras det med den kraftiga utbyggnaden av studieplatser på universitet och högskolor de senaste 15 åren. Expansionen har främst skett utanför landets tre storstadsområden och det är till dessa lärosäten många av studenterna har flyttat. Men också därifrån, till jobb på annan ort när studierna är klara. Rapporten visar att personer som har en utsatt position på arbetsmarknaden i högre grad är villiga att röra på sig genom att flytta eller pendla än personer som är mer etablerade på arbetsmarknaden. Forskarna tror på en arbetsmarknadspolitik som strävar efter att stimulera arbetskraftsutbudet och att anpassa individers kompetens till efterfrågan på arbetsmarknaden snarare än politiska åtgärder som försöker påverka rörligheten ytterligare. Vid en jämförelse internationellt ser det bättre ut i Sverige än i andra länder. För lite rörlighet i ett land är ett problem men det är inget självändamål att låta folk flytta hit och dit. En viktig drivkraft när det gäller flytt är människors fria val, säger Olle Westerlund, docent vid Umeå universitet och en av författarna till rapporten. Hela landet sökområde Från och med 2 juli 2007 ändrades, på regeringens initiativ, reglerna i a-kassan. Tidigare gällde att en person inte behövde söka jobb utanför det närmaste geografiska området de första 100 dagarna av sin arbetslöshet. Nu blir villkoret, för att få ut arbetslöshetsersättning, att från dag ett söka jobb i hela landet. Den som inte är beredd att flytta eller pendla till ett ledigt jobb riskerar att bli av med delar av eller hela a-kassan. Men fortfarande gäller att särskild hänsyn ska tas till vilka möjligheter den arbetssökande har att ta jobbet. I beaktande ska tas tidigare yrkeserfarenhet och kompetens samt personliga förhållanden, till exempel att ordna tillsyn av barn.

16 16 Publicerat i nr Jobb- och utvecklingsgarantin, som ersatte Aktivitetsgarantin den 2 juli 2007, vänder sig till långtidsarbetslösa. Förebilden är projektet Jobbnätet som framgångsrikt har prövats i Stockholms län. Jakten på osynliga jobb Några månader efter Jobbnätets jakt på osynliga jobb fick Ella Nordin en anställning efter lång tids arbetslöshet. Ella jämför det med att vinna på Lotto: Sannolikheten att jag skulle få ett jobb här på hemmaplan är ungefär lika stor, säger hon. Text Per Strandberg Foto Magnus Pehrsson En dag i februari får Örtspecialisten i Älmsta ett oanmält besök. Två arbetsförmedlare från Norrtälje deltar i projektet Jobbnätet. De är på jakt efter nya arbetstillfällen och knackar dörr bland företagen i området. Tillsammans med sin man driver Anna McMullen företaget Örtspecialisten som importerar kosttillskott och örtextrakt. Produkterna används bland annat av terapeuter med inriktning på alternativ medicin. På några få år har företaget gått från att sälja sina produkter i en lägenhet till att behöva utöka sina nybyggda lokaler. Jag tyckte det var intressant att lyssna på vad Arbetsförmedlingen hade att säga och var öppen för förslag men påpekade samtidigt vilka ekonomiska risker det kan innebära för ett litet företag att anställa personal, kommenterar Anna besöket. Dagen därpå ringde Pia Floberg från Arbetsförmedlingen i Norrtälje för att fråga vilka behov företaget hade. Anna beskrev sitt önskemål: en öppen person med kontorsvana och Pia fick genast en arbetssökande i tankarna som skulle kunna passa. Ella Nordin hade nosat på örter tidigare, haft planer på att köpa en hälsokostbutik och hade dessutom en administrativ bakgrund. Om inte Arbetsförmedlingen hade knackat på, hade Anna troligen inte själv hört av sig. Istället hade hon förhört sig bland andra småföretagare i trakten för att få tips om en lämplig person och kanske försökt ordna en halvtidstjänst. Men inte vågat satsa helhjärtat. Arbetsförmedlingen erbjöd företaget att få pröva Ella gratis i fyra veckor och mycket snart kände Anna att praktikanten passade in som hand i handske. Jag är tacksam för att Arbetsförmedlingen hittade Ella. Personkemin stämmer. Vi har många gemensamma nämnare och Ella har en enormt inkännande förmåga, säger Anna. Arbetsuppgifterna består i att ta emot beställningar, stå i butiken och att marknadsföra företagets produkter, bland annat genom att skriva och designa säljblad. Fyra veckors provanställning övergick till en tillsvidareanställning med anställningsstöd i arton månader. Och det känns, enligt Ella: väldigt bra. Hon är 46 år och har varit arbetslös under ganska många år, med avbrott för tillfälliga jobb. Med utbildning till kontorsassistent i botten har hon arbetat på Försäkringskassan, på socialkontoret och på Länsarbetsnämnden. Liksom för många kvinnor i hennes generation med liknande yrkesbakgrund har arbetsmarknaden sedan mitten av 1990-talet varit kärv. Ella har under åren sökt nästan 600 jobb men inte fått ett enda svar. Jag undrar vad arbetsgivare tittar på när de får en ansökan. Antingen har jag hamnat i en ond spiral eller är i fel ålder. Jag är inte purung och om man varit arbetslös länge tror jag att arbetsgivaren ställer sig frågan: vad är det för fel på henne? Förklaringen är att jag haft otur och hamnat i nedskärningar. För ett år sedan flyttade Ella till Älmsta, efter att ha träffat sin man som är från Roslagen, och sökte alla jobb som var möjliga att få. Eftersom det inte fanns några arbetstillfällen i Älmsta var tanken att pendla till Stockholm eller till Norrtälje. Ella beskriver sig själv som en person som reder sig själv och är bra på att ta egna initiativ, men har ändå haft stor glädje av Jobbnätet. Hon har blivit coachad, både i grupp och individuellt och letat jobb tillsammans med en arbetsförmedlare. Jobbsökandet har därmed blivit mer aktivt. Gemenskapen med de andra deltagarna var också stark. Ella var till exempel ute och knackade dörr och på en halvtimme hittade hon tre jobb, en ingenjör och två säljare. Jobb som arbetsgivarna inte haft tid och råd att gå ut och annonsera. Vi höll och håller fortfarande ögonen öppna åt varandra om vi får reda på en ledig plats. I projektgruppen deltog 14 personer, fler än hälften har i dag fått jobb och några är ute på praktik. Jag är tacksam för att Arbetsförmedlingen hittade Ella. Personkemin stämmer. Vi har många gemensamma nämnare och Ella har en enormt inkännande förmåga. Ellas bakgrund med intresse för örter och hälsokost och erfarenhet av administration stämde väl överens med Annas önskemål.

17 Publicerat i nr Dörrknackning ledde till att Ella Nordin (till höger) fick jobb på Anna McMullens företag Östspecialisten, som säljer kosttillskott och örtextrakt. Örtspecialisten ser ljust på framtiden. Hälsokost har funnits länge men det har blivit viktigare för människor att leva hälsosamt. Det hänger bland annat samman med den diskussion som pågår om miljö och klimat, säger Anna. Under 2008 planerar företaget, att vid sidan av försäljningen starta en utbildning i örtmedicin (fytoterapi). Även Arbetsförmedlingen tror att Örtspecialisten har framtidspotential. Vi har en förhoppning att kunna förmedla fler jobb, säger Pia. Fakta om Jobbnätet Arbetsförmedlingens besök i Älmsta ingick i en omfattande jobbjakt då 700 arbetsgivare i Stockholms län samma dag fick påhälsning. Sammanlagt hittades 250 jobb (eller behov av arbetskraft), okända sedan tidigare. Projektet gick under namnet Jobbnätet. Jobb- och utvecklingsgarantin, som den 2 juli 2007 ersatte Aktivitetsgarantin, har hämtat mycket inspiration från Jobbnätets sätt att arbeta, där nära kontakt med arbetsgivare, coachning och matchning av arbetssökande står i centrum. Läs mer på arbetsformedlingen.se under Söka jobb, Service & program. Jobbnätet har satt fokus på arbetsgivarkontakter. Men också satsat på ett intensivt arbete med de arbetssökande. Det handlar om att kvalitetssäkra jobbsökeriet genom att gå igenom den arbetssökandes cv och personliga brev, så att presentationen blir så bra som möjligt, säger Pia Floberg på Arbetsförmedlingen i Norrtälje. Nygammal metod ger resultat I projektet ingick att genomföra träningsintervjuer, ordna föreläsningar och höja deltagarnas motivation. Metoden gör att arbetsförmedlaren lär känna de arbetssökande bättre, ser vad de kan och vad de har för potential. Vi ser möjligheter istället för hinder, säger Pia. Jobbjakten har varit en udda företeelse, jämfört med annan verksamhet på Arbetsförmedlingen, men idén är egentligen inte ny. Arbetssättet kan beskrivas som gamla hederliga metoder som har väckts till liv igen. En skillnad är att man har gått ut mer handgripligt till arbetsgivare. När vi gjorde det visste vi mer om den kompetens varje medlem i gruppen hade och kunde matcha dem mot de lediga jobb som dök upp. Pia menar att många arbetsgivare inte riktigt känner till vad Arbetsförmedlingen kan göra för dem. En vanlig bild är en trött, gäspande arbetsförmedling. Men som relativt nyanställd är Pias erfarenhet att den bilden inte stämmer med verkligheten. Ofta har arbetsgivarna höjt ögonbrynen, men varit positiva när Arbetsförmedlingen knackat på. Det finns behov av en dialog och vi erbjuder egentligen tjänster arbetsgivarna redan har betalt för via skatten, eftersom vi är en statlig myndighet. Arbetsplatsbesöket har inte bara gett arbetsförmedlaren tillfälle att informera. De har också fått med sig kunskap till- baka vilket ger ökad förståelse för arbetsgivarnas situation. Arbetsförmedlaren har sett möjligheter som inte har varit synliga i företagets platsannonser. Sedan halvårsskiftet har Jobb- och utvecklingsgarantin tagit över stafettpinnen efter Jobbnätet. Och tanken är att arbetet inom garantin ska bedrivas med Jobbnätet som förebild. Enligt Pia har många arbetssökande tappat gnistan efter lång arbetslöshet. Det gäller därför att både väcka lust och energi. Energi finns både hos arbetsgivare och sökande, det har vi sett. Och för arbetsförmedlare är det här ett väldigt roligt sätt att jobba på, säger Pia.

18 18 Publicerat i nr Johan Hedlund, 26, tog sitt lastbilskörkort i början av sommaren. Redan veckan efter fick han jobb som chaufför på Schenker åkeri AB i Helsingborg. Text Patrik Hed Foto Thomas Wågström Branschråden är mycket värdefulla Klockan är åtta på morgonen och inne i Schenkers stora godsterminal i Ättekulla industriområde i Helsingborg är det full aktivitet. Under natten har fjärrbilar rullat in från hela landet med gods som nu ska distribueras i Helsingborgsområdet. Chaufförerna hastar runt mellan kartonger och inplastat emballage i olika former och storlekar och med hjälp av truckar och pirror förpassas godset snabbt in i lastbilarna. Lastningen på morgnarna är grunden i arbetet. Det är då man lägger upp dagens rutt. Det som läggs in sist ska ju ut först så det gäller att lasta efter hur man vill köra. Onödigt bilåkande sparar både tid och miljö, säger Johan Hedlund samtidigt som han stänger bakdörrarna på sin lastbil och gör sig redo att köra i väg. Johan är egentligen student, läser sista året på Räddningsverkets treåriga utbildning Skydd mot olyckor och siktar på att bli brandman. Chaufförsjobbet hos Schenker har han över sommaren. Men han tänker fortsätta att köra extra under höstterminen och även på heltid igen längre fram om konkurrensen om brandmannajobben är för hård. Lastbilskörkortet har gett Johan Hedlund fler möjligheter på arbetsmarknaden. Tidigare har Johan arbetat på bemanningsföretaget Adecco och där varit uthyrd på 13 olika arbetsplatser, bland annat som speciallärare, vaktmästare och takläggare. Att ta lastbilskörkort var ett sätt för honom att få fler valmöjligheter på arbetsmarknaden samtidigt som yrket i sig lockade honom väldigt mycket. Det är sådan stor brist på chaufförer så jag förstod att ett c-körkort skulle innebära en trygghet. Jag betalade körutbildningen själv vilket kostade kronor. Men det var det värt, eftersom jag fick jobb direkt. Jag såg en annons i Platsbanken på Arbetsförmedlingen, säger han och kliver upp i lastbilens förarhytt. Vid lastkajen står Åsa Ericsson och pratar i sin mobiltelefon. Så fort hon avslutar ett samtal kommer nästa. Åsa är drift- och personalansvarig på Schenker åkeri AB och morgontimmarna är dagens intensivaste tid även för hennes del. Chaufförerna och andra medarbetare har frågor, leverantörer och beställare har frågor, gods saknas eller har kommit i för stora eller för små mängder. Alla problem som uppstår måste lösas snabbt för kunderna ska få sina varor i tid. Johan Hedlund betalade körutbildningen själv, vilket kostade kronor. Men det, tycker han att det var Förutom ansvaret vid terminalen lägger Åsa mycket tid och energi åt att försöka skapa bra förutsättningar att kunna rekrytera personal till åkeribranschen. Hon är engagerad i ett av de branschråd som Länsarbetsnämnden i Skåne driver tillsammans med arbetsgivarrepresentanter och fackförbund inom olika yrkeskategorier. Arbetet där går ut på att arbetsförmedlare och arbetsgivare tillsammans ska hitta vägar att underlätta nyrekryteringen till de Vi arbetsgivare kan föra fram våra behov och påverka till exempel utbildningsinnehåll. Dessutom lär vi oss av varandra, arbetsförmedlarna får bättre kunskap om branscherna och vi får bättre kunskap om vilken service Arbetsförmedlingen kan erbjuda och också lättare kontakt med arbetssökande.

19 Publicerat i nr Arbetsmodell i Skåne effektiv för jobb I Skåne driver Arbetsförmedlingen åtta olika branschråd där arbetsförmedlare, arbetsgivare och fackliga representanter samarbetar för att ta fram yrkesutbildningar och underlätta rekryteringen. Inger Bengtson-Ehinger hade arbetat på Länsarbetsnämnden länge och även varit arbetsförmedlingschef i 23 år när hon fick en idé. Vi hade haft nätverk med arbetsgivare tidigare men inte på det strukturella sätt som jag tyckte behövdes. Dessutom hade vi inte lyckats så bra tidigare med våra arbetsmarknadsutbildningar. Att samarbeta i branschråd tyckte jag skulle vara ett sätt att förbättra resultatet, säger Inger Bengtson-Ehinger startades samtliga åtta branschråd och arbetsmodellen har varit så lyckosam att den är på väg att spridas till Halland och Göteborg. Även i andra delar av landet har intresset varit stort. Tillsammans med arbetsgivarna i branschråden kan Arbetsförmedlingen välja ut och skräddarsy utbildningsinsatser efter de behov som finns och vägleda arbetssökande mot de branscher som behöver rekrytera. Inger anser att branschråden har medfört en betydligt större kompetens bland Arbetsförmedlingens personal om olika yrkesgrupper. På samma sätt har arbetsgivarna fått ökad kunskap om Arbetsförmedlingens serviceutbud. En arbetsförmedlare behöver Inger Bengtson- Ehinger hålla ungefär ettusenfemhundra yrken och deras krav i huvudet. Det är självklart att det inte går att vara specialist på allt. Så i stället fick åtta skånska arbetsförmedlingar ansvar för varsitt branschråd. De övriga förmedlingarna kan vända sig dit för experthjälp. värt, eftersom han fick jobb direkt. olika branscherna. Det kan gälla utbildningssatsningar, rekryteringskampanjer, studiebesök och andra aktiviteter. Branschråden är mycket värdefulla. Vi arbetsgivare kan föra fram våra behov och påverka till exempel utbildningsinnehåll. Dessutom lär vi oss av varandra, arbetsförmedlarna får bättre kunskap om branscherna och vi får bättre kunskap om vilken service Arbetsförmedlingen kan erbjuda och också lättare kontakt med arbetssökande, säger Åsa. Enligt henne har bristen på chaufförer skapat en flaskhals som kommer att bestå under lång tid framöver. Schenker åkeri AB får ofta tacka nej till uppdrag för att det inte finns chaufförer att tillgå. Det behövs ungefär nya lastbilschaufförer årligen i landet och för att snabba på rekryteringen så gott det går hos oss satsar vi på arbetsplatslärande. Vi tar hit chaufförer även om de inte har någon erfarenhet. Sedan ger vi dem ett ordentligt introduktionsprogram där de får lära sig jobbet från grunden. Alla nyanställda får dessutom en mentor, säger Åsa innan hon måste ta emot ytterligare ett telefonsamtal. Johan styr sakta men säkert sin lastbil ut från terminalområdet på väg mot första lämningsadressen. Hans arbetstid är mellan sju och fyra och på en dag lämnar han gods på omkring femton adresser under förmiddagen och hämtar på sex adresser under eftermiddagen. Det är tonvis med gods som han- teras varje dag, något som borde vara kännbart för kroppen. Visst är det tungt ibland, särskilt när man ska lämna gods på platser där man inte kan köra bilen ända fram. Men vi har automatiska liftar på bilarna och det finns truckar, så det är inget större problem. Men jag har förstått att lastbilschaufförerna förr om åren ofta slet ut sina ryggar, säger Johan. När han började fick han först följa andra chaufförer under en tid och på så sätt lära sig arbetet i terminalen och att hitta de olika adresserna. Det var svårt att lära sig hitta ordentligt i början. Det var även krångligt att sätta sig in i hanteringen av följesedlar och fakturor. Det gäller att vara väldigt noggrann med dem annars hamnar godset fel eller så får vi inte betalt, säger han. Även om det är stressigt att köra runt med en fullastad lastbil i rusningstrafiken i Helsingborg och åka mer eller mindre samma rutt varje dag lockas inte Johan, som många andra chaufförer, av att köra långturer i Sverige eller till andra länder. Nej, jag gillar inte att sitta still för länge. Jag trivs med korta turer där jag får röra på mig och prata med folk. En fördel med jobbet är att det är fritt och att man rår sig själv. Men samtidigt är det trevliga avbrott att lasta av hos företag och byta några ord med personalen, säger han. Johan och hans kollegors rörelser dokumenteras hela tiden av lastbilarnas färdskrivare. Enligt reglerna får de bara köra fyra och en halvtimme i sträck. Sedan måste de ta paus. Upptäcks det att någon brutit mot tidsreglerna kan det bli böter. Det är en trafiksäkerhetsfråga. Utan de reglerna tror jag att många skulle känna sig pressade att ta färre pauser för att hinna med, säger han. När Johan inte kör lastbil eller pluggar håller han oftast till nere i boxningslokalen. Han tävlar i tungvikt och ställer även upp som extratränare emellanåt. Dessa veckor håller han sommarkurser i boxning. Det är svårt ibland att planera träningen eftersom det blir mycket övertid. Men jag trivs väldigt bra på Schenker och kan rekommendera alla som vill ha ett omväxlande jobb att satsa på ett lastbilskörkort, säger Johan när vi är tillbaka i terminalen på eftermiddagen. Arbetsdagen är slut och Johan ska hem och hämta träningskläderna. I boxningslokalen väntar snart eleverna på sin tränare.

20 20 Publicerat i nr Mohanad lär sig svenska på jobbet Att komma ny till Sverige utan att behärska språket är i sig en tuff utmaning. Att ta sig in på arbetsmarknaden som nyanländ är ofta ännu svårare. Men för Mohanad som kom från Irak för ett år sedan har dörrarna öppnats. Genom Instegsjobb har han fått möjlighet att komma ut i arbetslivet och på samma gång studera svenska. Text Per Strandberg Foto Magnus Pehrsson I utkanten av Örebro driver Barzan Sabir Rahman företaget Närkes Plåt och Lack. Verkstaden är inrymd i en byggnad av korrugerad plåt längst in på en tvärgata. Bilhallen är ren och fräsch och närmast pedantiskt städad. En trappa upp ligger det lilla kontoret med furuklädda väggar, andrahandssoffor, bilder på arabiska fotomodeller och al-jazira på teven. Barzan kom till Sverige för sju år sedan och fick som många andra kämpa hårt för att få sitt första jobb. Trots lång erfarenhet från billackering i Irak fick han vänta i mer än ett år innan det ordnade sig med en första anställning på Karlstad Plåt och Lack. En av trösklarna var att lära sig vad alla fackuttryck i branschen heter på svenska. Specialorden var jättejobbiga för mig. Man måste kunna språket först, säger han. Sedan två år tillbaka har Barzan sitt eget företag och tar emot beställningar på bilplåtslageri, lackering och reparationer av plastdetaljer. Nu har han fått hjälp av Mohanad som arbetar halvtid fyra timmar om dagen och läser svenska den övriga tiden. Företaget är litet och förutom Mohanad är bara en ung praktikant anställd. Som arbetsgivare är Barzans problem att personer i hans bransch som behärskar svenska redan har jobb. Instegsjobb har kommit som en skänk från ovan. För en firma som min, som vill bli större, går det inte att säga till kunderna när de ringer att jag inte har tid, då vänder de sig till andra företag och jag går i konkurs. Arbetsförmedlingen har länge letat efter en erfaren billackerare åt Barzan men inte hittat någon som passar. En svensktalande praktikant fick pröva en tid men höll inte måttet. Att vara billackerare är ett avancerat jobb. Varje bilmodell har sina speciella egenskaper och bilarna som kommer in

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen

Välkommen till Arbetsförmedlingen PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Välkommen till Arbetsförmedlingen Information till dig som söker jobb 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen...... 6 När du behöver extra hjälp... 10 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 Innehåll Det här är Arbetsförmedlingen... sid 04 När du behöver extra hjälp... sid 07 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingens erbjudanden till dig som är arbetsgivare

Hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingens erbjudanden till dig som är arbetsgivare Hitta rätt medarbetare Arbetsförmedlingens erbjudanden till dig som är arbetsgivare 1 2 Vi finns till för dig Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten. Varje år öppnar vi dörrar till

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare.

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Merit AB Yrkesfilmer för nyanlända har tillkommit på uppdrag

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Är det jobbigt på jobbet?

Är det jobbigt på jobbet? Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Att söka jobb Från annons till anställning

Att söka jobb Från annons till anställning Att söka jobb Från annons till anställning..för dig som vill få drömjobbet! Läsa annons Svara på Annons Vidimerade kopior Anställning! Syfte: För att du ska förstå vilka förväntningar som ställs på dig

Läs mer

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Projekt utfört av Jobbkompaniet på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Flen oktober 2007-januari 2008 Innehåll Uppdrag och målgrupp Tidsåtgång och resultat

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Ruth Tekle Baby Jane

Ruth Tekle Baby Jane Ruth Tekle Baby Jane Sofi Oksanen Sofi Oksanen är författaren till boken. Hon är född 1977 (34 år) och uppvuxen i Finland, i den lilla byn Jyväskylä. Hon har finskt och estländskt ursprung. Under sin uppväxt

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor Yrkesvux - en gymnasial yrkesutbildning för vuxna Välkommen till Yrkesvux digitala nyhetsbrev! I detta nummer kan du läsa om till vem Yrkesvux riktar sig och vad utbildningsnämndens ordförande tycker om

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer