Atomens storlek och massa
|
|
- Olof Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tomas Fritioff, Fysikum Atomens storlek och massa En historia om vikt och massa eller en historia av vikt om massa
2 Innehåll Kan vi se en atom? Tunnelmikroskop Bragg spridning, kristallstruktur, Avogadros tal. Vad är vikt, definitionen av 1 kg Nya mass definitioner Si, Bi och Watt balance Penningfälla vikt av atomer och joner.
3 (Q Barium atom (1+ jon) +DQV* 'HKPHOW 1REHOSUL]H Barium jon
4 Den svaga blå pricken Barium jon Pale blue dot Fotografi av jorden från Voyager 1, 1990 Avstånd 6.5 miljarder km Jordens diameter km Motsvarar 0.12 pixlar
5 (Q Barium atom (1+ jon)
6 Dansande atomer
7 Vi kan se dem men hur stor är en atom? Atomer är väldigt små, ca 0,1 nm (0, m, 1 Å eller 0,1 miljarddels meter) På grund av krafterna mellan atomerna, båda attraherande och repellerande, så är avståndet mellan dem större. Ex. Järn densiteten 8g/cm 3, atom vikt ~50 1 mol upptar ca 50/8=6cm 3 -luqnulvwdoo 1 mol innehåller atomer!" 1 atom upptar ca cm = m 0,2nm (mätt till 0,29nm) En Järn atom väger ca kg
8 Scanning tunneling microscope (STM) Michael Schmid, IAP/TU Wien (QNRSSDU\WD LHWW670PLNURVNRS
9 Scanning tunneling microscope (STM) En GaAs(110) yta med en sicksack rad Cu atomer 7x7 nm stor bild
10 Manipulering av ytor mad ett STM
11 Elektroner som svänger 48 Fe atomer I en ring på en Cu(111) kristall, 78,3 Å I diameter Ringstrukturen får elektronena I ytan att svänga I en stående våg
12 Atomic force microscope För att studera ickeledande material används ett atomkrafts mikroskop En nål tjock som en atom i spetsen trycks upp om avståndet till ytan minskar, tex om nålen passear en atom som ligger på en kristall
13 Atomic force microscope 2.5 x 2.5 nm simultaneous topographic and friction image of highly oriented pyrolytic graphic (HOPG). The bumps represent the topographic atomic corrugation, while the coloring reflects the lateral forces on the tip. The scan direction was right to left.
14 Bragg diffraktion 7KH1REHO3UL]H LQ3K\VLFV IRUWKHLU VHUYLFHVLQWKHDQDO\VLV RIFU\VWDO VWUXFWXUH E\PHDQV RI; UD\V 6LU:LOOLDP+HQU\%UDJJ :LOOLDP/DZUHQFH%UDJJ Gallium kristall
15 Bragg diffraktion 5 QWJHQGLIIUDNWLRQ PHG6LNULVWDOO Braggvillkor: Intensitetsmax. för Q GVLQ A ( B C d
16 På vad sprids röntgenstrålarna? 5 QWJHQVWUnODUQD VSULGV DY HOHNWURQHU EXQGQD WLOODWRPHU 5 QWJHQ LQWHQVLWHWHQ SURSRUWLRQHOO PRW HOHNWURQWlWKHWHQ 5 QWJHQVWUnOQLQJHQ VSULGV LQWH PRW ³SXQNWOLND DWRPHU )RUPIDNWRUVWRUOHNHQDY DWRPHQ EHVWlPPHU WYlUVQLWWHW 1 fm m 0,1nm m
17 Bragg spectrometer ( %UDJJYLOONRUQ GVLQ A B C d
18 Röntgen diffraktion i 2D 0D[YRQ/DXH 7KH1REHO3UL]H LQ3K\VLFV "for his discovery of the diffraction of X-rays by crystals"
19 Bestämning av gitter avståndet (R. Deslattes) %UDJJYLOONRUHW NRSSODUGRFK PHG%UDJJYLQNHOQ 5 QWJHQ± /DVHULQWHUIHURPHWHU NRSSODU PHGPHWHUHQKHWHQ ' c JXO.UOLQMH 0lWRVlNHUKHW $WWRPHWHUî P 5 QWJHQGLIIUDNWLRQPHG6LNULVWDOO %UDJJYLOONRUQ GVLQ )UnQPlWQLQJDYNU\VWDOOHQVYRO\P9 RFKGEHVWlPPV 1 $ $YRJDGURVNRQVWDQW
20 ) UPlWQLQJDYPDVVDDQYlQGHU PDQRIWDRPHGYHWHW PDWHULHQVWXQJDPDVVD JUDYLWDWLRQRFKEHVWlPPHU PlQJGGYV GHQWU JDPDVVDQ Invariant massa eller vilomassa, densamma i alla referens system. Massan är ett objekts innehåll av materia och energi. P P I talkspråk talar vi om vikt som massa, gravitationen är ganska konstant jorden runt så det blir ganska lika. Massan är samma på jorden och månen men vikten är lägre på månen då gravitationen är m/s² jämför på jorden där g=9.823 m/s² vid polerna och m/s² vid ekvatorn. "
21 ) UPlWQLQJDYPDVVDDQYlQGHU PDQRIWDRPHGYHWHW PDWHULHQVWXQJDPDVVD JUDYLWDWLRQRFKEHVWlPPHU PlQJGGYV GHQWU JDPDVVDQ P P " Vikt = gravitationskraft = trög massa acceleration 1HZWRQVDQGUDODJ*4 ( 4 L 5 ( P L J (34 L P L J5 4 ( * NRQVWDQW REHURHQGHDYL (NYLYDOHQV3ULQFLSHQ(NYLYDOHQVPHOODQ WXQJRFKWU JPDVVD
22 Kilogrammet en historia om vikt och massa Från början var 1 kg 1Ltr vatten vid 3,98grad... Sedan 1889 finns definieras ett kilogram av en prototyp i "Labor des Bureau International des Poids et Mesures" i Sèvres, Paris Kilogram enda dim. i SI måttsystem som inte har någon atomistisk definition. James Clerk Maxwell var först med förslag... Egentligen finns def.: en Mol 12C har massan 12 g. Men fortfarande inte användbar. Dock om man kunde räkna antal (1 A =6, ) C-atomer noggrant. Eller någon annan atom tex. Si eller Bi som är mätt relativt kol Framtida alternativ: Watt balansvåg, då definieras kilot via elektrisk effekt eller så kan man räkna antalet atomer i en jonström tills lagom vikt erhållits
23 Hur ser kilogrammet ut?.lorjudpsurwrw\shq I UYDUDV L3DULVSn %XUHDX,QWHUQDWLRQDOGHV3RLGVHW0HVXUHV (QF\OLQGHUDYHQ3W,U OHJHULQJîPP
24 Kan ett nästan perfekt klot av rent kisel vara 1 kg Diameter 93,6mm 60nm i framtiden 0,6nm
25 Kilot via Avogadros konstant 2P PROPDVVDQ 0RFKYRO\PHQ9 R I UHQHQKHWVFHOOPHG Q DWRPHUlU NlQGDI UHQVIlU VnNDQ PDVVDQPDYNULVWDOOHQEHVWlPPDV IUnQGHVV YRO\P9 RP1 $ $YRJDGURV NRQVWDQWlUNlQG '96P PDVVDQDYHQHQVNLOGDWRPPXOWLSOLFHUDGPHGDQWDOHWDWRPHU 0ROPDVVDQHQKHWVFHOOVYRO\PHQRFKYRO\PHQDYNULVWDOOHQNDQPlWDV6NULY RPXWWU\FNHW 1 $ PROYRO\P GHODWPHGDWRPYRO\PU lupdwhuldohwvghqvlwhw'hqvlwhwhq EHUlNDQV PHGGDJHQVGHILQLWLRQDYNJRFKYRO\PHQ9 (WW IUDPWLGD DOWHUQDWLY (WW NORW DY UHQWNLVHO.UDY GPP d x
26 Atomär definition Avogadro av ett kilo Projektet: Definiera 1 kg som massan av N st Si-atomer ³5HFHSW³ c 7LOOYHUND HQSHUIHNW 6LNULVWDOO d * U HQEROODY GHQ e 0lW GLDPHWHUQ f %HVWlP JLWWHUSDUDPHWHUQ g 0lW UHQKHWHQ h %HUlNQD DQWDOHW 6LDWRPHU i 0lW PDVVNYRWHQ 6L& 0lWD PDVVNYRWHQ 6L &Æ *-2579,'60,/(75$3L6WRFNKROP 'RFN.JIUDPVWlOOW Vn KlU YDU LQWH WLOOUlNOLJW QRJJUDQW!! j 0lW LVRWRSVDPPDQVlWWQLQJHQ 6L 6L 6LRFK GHUDV PDVVD
27 Atomernas massa 300 stabila eller långlivade isotoper (gula) 3000 radioaktiva isotoper (röda) Bly Uran protoner Väte Kol neutroner 1 kolatom väger 12u, ca 12 MeV eller kg 1 Väte atom väger 1, kg
28 +XUNDQPDQ YlJD HQDWRPMRQ" 7UDGLWLRQHOO PDVVEHVWlPQLQJ,HWW3HQQLQJIlOOD % *UDYLWDWLRQVNUDIW ) = P J q/m 1 T &\FORWURQIUHNYHQV I F = % 2π P 0DJQHWLVNNUDIW ) = T( Y %) q/m Jon, massa m laddning q I F PlWVLHQ3HQQLQJIlOOD I båda fallen behövs en referens massa. Viktsprototyper till balansvågen och en känd jon till fällan.
29 5HODWLYDSUHFLVLRQHQLPDVV RFKIUHNYHQVPlWQLQJDU Relative uncertainty Gm/m Gt/d $UWKXU/HRQDUG6FKDZORZ 1REHOSULV 1.E-16 Never 1.E-15 measure anything but frequency 1.E-14 1.E-13 1.E-12 1.E-11 1.E-10 1.E-09 1.E-08 1.E-07 1.E-06 Frequency standards 28-Silicon mass 4-He mass 1.E-05 1.E *36EDVHUDGIUHNYHQVVWDQGDUGKDUHQQRJJUDQQKHWDY
30 Penningjonfälla för mass mätningar % T/P q/m T P &\FORWURQIUHNYHQVHQ % 3(11,1*MRQI OODQ (WWVWDUNWPDJQHWI OOW I F (WWVYDJWHOHNWULVNW'NYDGUXSROI OOW 1 = 2π )UDQV0LFKHO 3HQQLQJ +DQV* 'HKPHOW Schawlow: Never measure anything but frequency
31 Penningjonfälla för mass mätningar % T/P q/m T P &\FORWURQIUHNYHQVHQ % I F 1 = 2π HQGFDS z 0 r0 ULQJ HOHFWURGH
32 +XUU UVLJHQMRQLHQ3HQQLQJ7UDS (QMRQVRPlUInQJDGLHQ3HQQLQJIlOODU U VLJLWUHVNLOGDU UHOVHUPHGROLNDIUHNYHQV $[LDOIUHNYHQVHQI ] 0DJQHWURQIUHNYHQVHQ I ± 0RGLILHUDGHF\FORWURQIUHNYHQVHQ I FP Ur dessa frekvenser kan cyclotronfrekvensen bestämmas: Q +], Q 0+] Q ] N+]
33 Hur bestäms cyclotronfrekvensen (QVWDNDMRQHUInQJDVLIlOODQ -RQHUQDH[FLWHUDVDYHWW5IIlOOW 7LPH2I)OLJKW72)UHVRQDQV Q F EHVWlPVDYUHVRQDQVHQVFHQWUXP FP 7LPHRIIOLJKWPV 6H +] )UHTXHQF\[[+]
34 Precisionsmassmätning $ T NJ 60,/(75$3 6tockholm 0ainz,on /(vitation 75$3 Vi använder högt laddade joner eftersom precisionen P ν F 1 T = = % ökar linjärt med laddningen! P ν F 2π ν F P Vi behöver kalibrera B fältet, med referensmassan 12 C Använder C 6+ för att kalibrera Si 14+ nästan samma laddning och mass (q/m) dvs. nästan samma frekvens!!
35 6tockholm-0ainz-,on /(vitation-75$3 FP (OHNWURQLNUDFN ~4m 6XSUDOHGDQGHPDJQHW LQXWLHQWDQNPHG IO\WDQGHKHOLXP -RQWUDQVSRUWV\VWHP YLGXOWUDK JWYDNXXP î PEDU 'DWRULVHUDW NRQWUROOV\VWHP
36 Vilken noggrannhet krävs? *HQHUHOOI\VLNRFKNHPL )LHOG. UQI\VLN 6 QGHUIDOOVHQHUJLHU. UQELQGQLQJVHQHUJLHU 0DVV RV NHUKHW δpp (ppm). UQVWUXNWXUN UQPRGHOHU RFKIRUPOHU 6NDOVWUXNWXUSDUIRUPHULQJGHIRUPDWLRQKDOR. UQV\QWHV,VRVSLQ0XOWLSOHW0DVV(TXDWLRQ SMILETRAP )XQGDPHQWDODVWXGLHUPHGUDGLRQXNOHLGHU 6\PPHWULWHVW 6WXGLHUDYVYDJY [HOYHUNDQ&9&K\SRWHV )XQGDPHQWDOVWXGLHVPHGVWDELODQXNOHLGHU (OHNWURQELQGQLQJVHQHUJLHU4('LVWDUNDI OW )XQGDPHQWDODNRQVWDQWHUWHVWDY&37 (ppb) - Si-massan för en ny Kilogram definition - 3 H - 3 He massa för neutrinomassa från E sönderfall - Cs massan för ny finstruktur-konstant - Ca massan för elektronens g-faktor
37 Från jonmassa till atommassa Noggranna massbestämningar av atomer ger information om bland annat atomära och nukleära bindningsenergier. (LQVWHLQ 1î =î =î ( %QXFOHDU ( %HOHFWURQ
38 Massa ÄR energi, E=mc 2 0DVVVNLOOQDGHQ PHOODQ WYn LVRWRSHU lu GHQVDPPD VRP J HQHUJLHQ 6QJ 6'P 6 6 6LQJ 6L'P 6L 6L 33 S keV (59.1) (44.5) 841.0(75.6) 5 QWJHQGLIIUDNWLRQ %UDJJYLOONRUQ GVLQ
39 Massa ÄR energi, E=mc 2 0DVVNLOOQDGHQEHVWlPVPHGHQ 3HQQLQJMRQIlOOD m( 14 N 2+ )/m( 13 C 2 H 2+ ) = (7) m( 33 S + )/m( 32 SH + ) = (89) m( 29 Si + )/m( 28 Si + ) = (65) 1 PF ( 2 = 1.4(4.4) 10 7 )HOHWGRPLQHUDVDYIHOHWL%UDJJ YLQNHOQ JJUPHUSUHFLVWlQGHWWLGLJDUHElVWDYlUGHW 'P 0HOHFWURQ0SRVLWURQRFKDQQLKLODWLRQJDPPD (OHNWURQHQRFKSRVLWURQHQI UVYLQQHUDQQLKLOHUDURFK VNDSDUWYnVW\FNHQJIRWRQHUNH9
40 Tritiums Q-värde och neutrinons massa.$75,1.duovuxkh7ulwlxp1hxwulqr([shulphqw 9 UOGHQV VW UVWD EVSHFWURPHWHUI U EHVWlPPQLQJ DY QHXWULQRQV PDVVD.lQVOLJKHWH9 P P
41 Tritiums Q-värde och neutrinons massa H + H +ν
42 Tritiums Q-värde och neutrinons massa 3 H 3 He H + H +ν 3 H = (25) u 3 He = (26) u Masskillnad nu EV QGHUIDOOV 4YlUGHW lu H9
43 Vad har vi lärt oss Atomer är väldigt små, ca 0,1 nm (0, m, 1 Å eller 0,1 miljarddels meter) Enskilda atomer kan observeras med ögat i en så kallad Jonfälla eller ses med ett atom eller tunnelmikroskop Avståndet mellan tätt packade atomer i en krystall mäts med Röntgendiffraktion Härmed bestämms antal atomer i känd volym. Massan av enskilda atomer kan bestämmas i en masspektrometer 1 kolatom väger 12u, ca 12 MeV eller kg 1 kg är idag en Platina-Iridium cylinder, i framtiden kanske en sfär av Si Massan eller masskillnaden mellan atomer kan användas inom många olika områden inom fysiken
Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs merLösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Läs mer2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merɛ r m n/m e 0,43 0,60 0,065 m p/m e 0,54 0,28 0,5 µ n (m 2 /Vs) 0,13 0,38 0,85 µ p (m 2 /Vs) 0,05 0,18 0,04
Tabell 1: Några utvalda naturkonstanter: Namn Symbol Värde Enhet Ljushastighet c 2,998.10 8 m/s Elementarladdning e 1,602.10 19 C Plancks konstant h 6,626.10 34 Js h 1,055.10 34 Js Finstrukturkonstanten
Läs merFrån atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz
Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001
Läs mer14. Elektriska fält (sähkökenttä)
14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merUppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.
Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man
Läs merFörsättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution DFM Skriftligt prov i delkurs Fastatillståndsfysik
Läs merVågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende
Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs mer9 Storheter och enheter
9 Storheter och enheter 9.1 SI - DET INTERNATIONELLA ENHETSSYSTEMET SI (Systeme Internationale d'unites), det internationella måttenhetssystemet, är inte ett helt nytt måttsystem. Det bygger på tidigare
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merBasåret, Fysik 2 25 februari 2014 Lars Bergström
Basåret, Fysik 2 25 februari 2014 Lars Bergström Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/bas_fysik_2_lbe.html (nås via Mondo - Fysik 2) Del 1 byte byte Kursens innehåll, från hemsidan:
Läs merFysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
Läs merFöreläsning 2 Modeller av atomkärnan
Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan Atomkärnan MP 11-1 Protonens och neutronens egenskaper Atomkärnors storlek och form MP 11-2, 4-2 Kärnmodeller 11-6 Vad gör denna ovanlig? Se även http://www.lbl.gov/abc
Läs merelektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration
Ellära 1 Elektrostatik, kap 22 Eleonora Lorek Begrepp elektricitet (franska électricité, till nylatin ele ctricus, till latin ele ctrum, av grekiska ē lektron 'bärnsten'), ursprungligen benämning på den
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merrep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
Läs merRäkna kemi 1. Kap 4, 7
Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Lördagen den 9:e juni 2007, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merTENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803
TENTAMEN Institution: Fysik och Elektroteknik Examinator: Pieter Kuiper Datum: 7maj2016 Namn:... Adress:...... Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merRöntgenstrålning och Atomkärnans struktur
Röntgenstrålning och tomkärnans struktur Röntgenstrålning och dess spridning mot kristaller tomkärnans struktur - Egenskaper. Isotoper. - Bindningsenergi - Kärnmodeller - Radioaktivitet, radioaktiva sönderfall.
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merVarifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland
Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merFöreläsningsserien k&p
Föreläsningsserien k&p 1. "Begrepp bevarandelagar, relativistiska beräkningar" 1-3,1-4,1-5,2-2 2. "Modeller av atomkärnan" 11-1, 11-2, 11-6 3. "Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall" 11-3, 11-4
Läs mer3-10 Potenser i problemlösning Namn:..
3- Potenser i problemlösning Namn:.. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om potenser i kapitel 3-9. Du vet vad som menas med ett potensuttryck och hur man räknar med dem. Nu skall du lära dig mer om
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merTENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010
TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merRelativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.
Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha
Läs merTENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 1 november 2010
TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: 1 november 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY805 Personnummer: Kurs/provmoment: Fasta Tillståndets Fysik I Hjälpmedel:
Läs merMer om E = mc 2. Version 0.4
1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om
Läs merTentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014
Tentamen i fysik B för tekniskt basår/termin VT 04 04-0-4 En sinusformad växelspänning u har amplituden,5 V. Det tar 50 μs från det att u har värdet 0,0 V till dess att u har antagit värdet,5 V. Vilken
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs merStrålningsskador i fusionsreaktormaterial
i fusionsreaktormaterial FM Ville Jansson ville.b.c.jansson@gmail.com Helsingfors universitet 23.3.2009 Ville Jansson (Helsingfors universitet) i fusionsreaktormaterial 23.3.2009 1 / 21 Fusion Fusion Ville
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merFöreläsning 1. Elektronen som partikel (kap 2)
Föreläsning 1 Elektronen som partikel (kap 2) valenselektroner i metaller som ideal gas ström från elektriskt fält mikroskopisk syn på resistans, Ohms lag diffusionsström Vår första modell valenselektroner
Läs merHur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?
Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs mer12 Elektromagnetisk strålning
LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i
Läs merRörelsemängd och energi
Föreläsning 3: Rörelsemängd och energi Naturlagarna skall gälla i alla interial system. Bl.a. gäller att: Energi och rörelsemängd bevaras i all växelverkan mu p = Relativistisk rörelsemängd: 1 ( u c )
Läs merFörslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.
1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad
Läs merKurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822
OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs merATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson
ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden
Läs mer- kan solens energikälla bemästras på jorden?
CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia
Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs mer1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merForelasning 13, Fysik B for D2. December 8, dar R 0 = 1:2fm. ( 1 fm = m) Vi har alltsa. ar konstant (R 3 = R 3 0A). 46.
Forelasning 13, Fysik B for D2 Thomas Nilsson December 8, 1997 Subatomar fysik kallas allt som beror strukturer mindre an atomer, alltsa med en mer traditionell uppdelning, karn- och partikelfysik. 46
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 3 Lösningar 1. Studera och begrunda den teoretiska förklaringen till supralednigen så, att du kan föra en diskussion om denna på övningen. Skriv även ner huvudpunkterna som
Läs merFK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00
FK5019 - Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 Läs noggrant igenom hela tentan först Tentan består av 5 olika uppgifter med
Läs merAtomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén
Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 2/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 2/14 1 Elektrostatik University Physics: Kapitel 21 & 22 2 Elektrisk laddning Två typer av elektrisk laddning: positiv + och negativ Atom Atomkärnan: Proton (+1), neutron (0) elekton
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merGull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU
Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU 2 Periodiska systemet 3 Periodiska systemet för astrofysiker 4 Periodiska systemet -
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Torsdagen den 29/8 2013 kl. 14.00-18.00 i TER2 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive detta)
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.
Läs merKapitel 3. Stökiometri
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i
Läs merSKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs mer