Spårbarhet vid distribution av kylda livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spårbarhet vid distribution av kylda livsmedel"

Transkript

1 Institutionen för Teknisk Ekonomi och Logistik Examensarbete 20 p Avdelningen för Teknisk Logistik Lund augusti 2007 Spårbarhet vid distribution av kylda livsmedel kartläggning av värdekedjan för kylda köttprodukter med fokus på spårbarhet Författare Per Odelius Handledare Sten Wandel, LTH Tommy Paulsson, Frigoscandia Logistics AB

2

3 Förord Valet av ämne till denna studie växte fram ur ett generellt intresse för tekniska hjälpmedel inom logistiken. Detta kommer av min bakgrund som teknisk fysiker. Det faktum att få studier har gjorts inom RFID-teknien i Sverige samtidigt som tekniken på senare tid fått mer och mer utrymme i medier och bland företag gjorde valet av ämne enkelt. Valet av bransch föll sig också det naturligt då jag har jobbat med livsmedel under flertalet år. Jag hade inte kunnat genomföra studien utan Frigoscandias intresse och engagemang och skulle därför vilja tacka alla på Frigoscandia som ställt upp med hjälp och stöd under arbetets gång. Tack även till de företag och respondenter som visade mig runt och mycket öppenhjärtigt svarade på mina frågor. Ett särskilt tack skulle jag vilja rikta till mina handledare Tommy Paulsson och Sten Wandel som har hjälpt mig och visat stort tålamod under min långa och krokiga resa genom denna uppsats. i

4 Abstract Title Orientation Traceability in the chilled food supply chain A comprehensive logistical study with emphasis on product labeling and temperature monitoring for increased safety. Author Per Odelius Supervisors Sten Wandel, LTH, Tommy Paulsson, Frigoscandia Logistics AB Keywords Food supply chain, RFID, temperature sensor, cold chain, traceability, quality assurance Problem An increased price pressure together with harder regulations on food safety has put more pressure on the companies in the food supply chain. To be able to improve the performance, better product traceability and quality assurance is needed without increased logistics costs. Purpose The purpose of this study is to map the movement of a target product through the chilled food supply chain. Throughout this study the most vulnerable processes will be recognized as well as possible changes that can improve the performance of those processes in the future. Method The study is of a qualitative sort. The empirical data have mainly been collected through observations and interviews. The approach of the study is inductive and has as a main purpose to explain and improve the knowledge of the investigated processes. The interviews have been of an open character with a special focus towards the processes that the respondents are working in. Conclusions The study shows that there is a positive as well as a negative effect on the logistical performance in the supply chain when implementing RFID technology. The positive aspects of an implementation are mainly an increased traceability, fewer errors, a greater food safety and general time savings in the handling of the goods. The negative aspects have mostly to do with the cost, both through investments and through operational costs. How big the expected improvements are going to be depends on how efficient and automated the flow is today. The supply chain in this study is expected to have big improvements in efficiency if RFID technology is implemented. ii

5 Sammanfattning Titel Inriktning Spårbarhet vid distribution av kylda livsmedel Övergripande logistik med inriktning mot produktmärkning och temperaturkontroll för ökad livsmedelssäkerhet. Författare Per Odelius Handledare Sten Wandel, LTH Tommy Paulsson, Frigoscandia Logistics AB Nyckelord Livsmedelsdistribution, RFID, temperatursensor, kylkedja, spårbarhetssystem, kvalitetssäkring Problem En ökad prispress tillsammans med en hårdare lagstiftning sätter högre press på aktörerna i den svenska livsmedelsbranschen. För att öka effektiviteten krävs att spårbarheten och kvalitetssäkringen höjs utan att kostnaderna ökar i samma takt. Syfte Studien syftar till att ge en klarare bild över hur försörjningskedjan för kylda köttprodukter ser ut. Genom en kartläggning ska rapporten påvisa vilka processer som är mest sårbara och hur olika förändringar i dessa kan leda till ett bättre och säkrare flöde i framtiden. Metod Studien har genomförts med utgångspunkt i att vara kvalitativ. Empiriska data har framförallt att samlas in med hjälp av observationer och intervjuer. Ansatsen till studien är induktiv och syftar till att vara beskrivande samt att skapa en ökad förståelse för de studerade processerna. Intervjuerna har varit öppna, med inriktning mot de processer som respondenten har kontakt med. Slutsatser Studien visar att det finns så väl positiv som negativ inverkan på den logistiska effektiviteten vid en implementering av RFID. De positiva sidorna är ökad spårbarhet, mindre felhantering, större livsmedelssäkerhet och tidsvinster i hanteringen av godset. De negativa aspekterna är framförallt kopplade till kostnader, både driftskostnader och investeringskostnader. Hur stora förbättringarna blir beror på hur effektivt och automatiserat flödet är idag. I den undersökta försörjningskedjan förväntas stora effektivitets-förbättringar vid en implementering av RFID. iii

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅLSÄTTNING PROBLEMFORMULERING AVGRÄNSNINGAR MÅLGRUPP FÖRETAGSBESKRIVNING Frigoscandia KLS NGIL METODIK TEORETISK METODIK Fallstudien Datainsamling Validitet och reliabilitet Informationskvalitet PRAKTISK METODIK TEORI INLEDNING TERMINOLOGI FEM-LAGERS MODELLEN KVALITET Begrepp och terminologi Kvalitetsbristkostnader Kvalitetscertifiering KARTLÄGGNING Identifiering och kartläggning Design av nya processtrukturer SPÅRBARHET Implementering PRAKTISK REFERENSRAM INLEDNING HANTERING OCH DISTRIBUTION AV KYLDA LIVSMEDEL Lagring Kylkedjan Kvalitetsförsämring av livsmedel Livsmedelsförändringar vid kylning Hållbarhet vid kyllagring SVENSK LIVSMEDELSINDUSTRI iv -

7 Generell beskrivning av livsmedelsdistribution Transport av kylda livsmedel Försörjningskedjan för köttprodukter KONSUMENT- OCH PRODUKTSÄKERHET Lagstiftning Märkning och journalföring för boskap och svin Ansvar RADIO FREQUENCY IDENTIFICATION Tekniska egenskaper Standardisering av RFID Chipless RFID SENSORER RFID och sensorer EMPIRI INLEDNING KÖTTETS VÄG FRÅN UPPFÖDARE TILL BUTIK Slakt Styckning Förpackningsanläggning i Kalmar Förädling Transportör PROCESSER Slakt och styckning Förädling Transport PRODUKTMÄRKNING OCH IDENTIFIERING Uppfödning, slakt och styck Förädling och distribution RISKER OCH STÖRNINGAR Slakteri och styckeri Producent av charkuterier Transportör DRIVKRAFTER INOM LIVSMEDELSBRANSCHEN KRITISKA PUNKTER OCH PROCESSER Märkning Överlämningar Kylkedjan Knutpunkter AVSLUTANDE DISKUSSION ANALYS INTRODUKTION KARTLÄGGNINGEN Kritiska punkter Kylkedjan SPÅRBARHET I FÖRSÖRJNINGSKEDJAN Produktmärkning v -

8 Informationsbredd NYTT SPÅRBARHETSSYSTEM - FÖRSLAG OCH ANALYS INTRODUKTION FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NYTT SPÅRBARHETSSYSTEM KRAV FÖR NYTT SPÅRBARHETSSYSTEM ÖKAD SPÅRBARHET FRÅN PRODUCENT AV CHARKUTERIER FRAM TILL SLUTKUND Produktmärkning Risk, kostnad och vinst Temperaturkontroll i kylkedjan Sammanfattning ANALYS Påverkan av de föreslagna förändringarna AVSLUTANDE DISKUSSION SLUTSATSER OCH RESULTAT KRITISKA PUNKTER SPÅRBARHET I FÖRSÖRJNINGSKEDJAN LIVSMEDELSSÄKERHET Kylkedjan FRAMGÅNGSFAKTORER Tid Kapitalbindning Kundservice/Kvalitet Kostnader Risker/Störningar GENERALISERING AV RESULTATET AVSLUTANDE DISKUSSION EGNA REFLEKTIONER IMPLEMENTERING FORTSATTA STUDIER Analys av kostnader och vinster LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA A LOGIK FÖR PROCESSKARTLÄGGNING BILAGA B PROCESSKARTOR BILAGA C INTERVJUPLANER TILL KARTLÄGGNINGEN vi -

9 1. INLEDNING Inledningen ska ge en inblick i bakgrund och uppkomst av examensarbetet. Förklaringar till de ingående frågeställningarna och vilket syfte rapporten har kommer att diskuteras. Avslutningsvis presenteras rapportens struktur för att ge läsaren en klarare bild över rapportens uppbyggnad BAKGRUND Denna rapport är en del av civilingenjörsutbildningen i Teknisk Fysik, 180 poäng, vid Lunds Tekniska Högskola och omfattar 20 poäng. Den skrivs för avdelningen Teknisk Logistik vid institutionen för Teknisk ekonomi och logistik, som tillsammans med företaget Frigoscandia Distribution AB har utformat uppgiften. Priskonkurrensen på den svenska dagligvarumarknaden har blivit mycket tuffare i alla led och livsmedelspriserna har under de senaste tio åren minskat drastiskt. Det finns en klar trend att konsumenterna köper mer förädlade produkter och att andelen kylda färskvaror ökar på bekostnad av det frysta produktutbudet. Dessa tendenser gör att tidsfönstret mellan produktion och konsumtion blir allt mindre och har inneburit ökade krav på effektivitet och kvalitetssäkring hos de logistiska funktionerna i företagen. EU:s lagstiftning om säkerställande av livsmedelsäkerhet, EU Regulation 178/2002 som trädde i kraft vid årsskiftet 04/05 ställer hårdare krav på spårbarhet och säkerhet i livsmedelsindustrin. Lagändringen kräver bättre rutiner för överlämning, hantering och märkning av gods för att t.ex. alla aktörer i ledet ska kunna spåra sina varor ett steg fram och ett steg bakåt i kedjan viket lagstiftningen kräver. Detta tillsammans med att en ökad ursprungsmärkning av färska produkter blir mer och mer efterfrågad av konsumenter, detta gäller särskilt köttprodukter (Nyhetsmorgon TV4, ) kräver att aktörerna i livsmedelsbranschen måste förändra sitt sätt att arbeta. Den svenska prisnivån för livsmedel ligger fortfarande över EU-genomsnittet vilket ger en föraning om att det fortfarande finns möjlighet till effektiviseringar och kostnadsbesparingar i den svenska livsmedelsförsörjningen

10 Flertalet undersökningar (Björklund, 2002; Karlberg & Klevås, 2002) visar på brister i distributionen av temperaturkänsliga livsmedel. Dessa brister bidrar till ökade kassationer, reklamationer och till sist kostnader för producenter och distributörer av livsmedel. Problemen i de kylda distributionskedjorna är svåra att komma till rätta med eftersom de inte blir synliga förrän långt efter det att felet verkligen har inträffat. Det är ofta inte förrän hos slutkund som problem i kylkedjan upptäcks genom dålig produktkvalitet SYFTE Studien syftar till att ge en klarare bild över hur försörjningskedjan för kylda köttprodukter ser ut. Genom en kartläggning ska rapporten påvisa vilka processer som är mest sårbara för kvalitetsbrister och hur olika förändringar i dessa kan leda till ett bättre och säkrare flöde. Arbetet är en del i forskningen inom Next Generation Innovative Logistics (NGIL). NGIL är ett nationellt kompetenscenter som finansieras av Vinnova i samarbete med LTH samt ett dussintal medverkande företag. Syftet med arbetet är bland annat att skapa ett underlag för Frigoscandia Logistics AB och NGIL att genom ytterligare utvecklingsprojekt förbättra kompetenser inom spårbarhet och kvalitetssäkring och genom dessa förbättra metoder för hantering av gods och proof of delivery för leveranser. Avslutningsvis kommer möjligheter som öppnar sig i framtiden att presenteras. Syftet med dessa är att vara prospekterande för fortsatta studier och forskning men också visa på den potential som teknisk utveckling kan ge livsmedelsbranschens försörjningskedjor i framtiden MÅLSÄTTNING Målsättningen med rapporten är att precisera var problem uppstår i distributionen av kylda livsmedel. Målsättningen är även att mer kvalitativt analysera hur flödet kan förbättras genom nya rutiner och tekniker för varumärkning och kvalitetskontroll

11 1.4. PROBLEMFORMULERING Genom en fallstudie kommer ett varuflöde av kylda köttprodukter att kartläggas, med särskilt fokus på kritiska punkter för spårbarheten och produktsäkerheten. Dessa punkter kommer att analyseras vad gäller störningar men också hur rutiner för överlämningar och godsmärkning kan förbättras. Frågeställningar som primärt kommer att analyseras i rapporten är: Hur ser flödet för det kylda livsmedlet ut? Var i flödet finns de kritiska punkterna och vad karakteriseras de av? Vilka typer av störningar finns och hur påverkar dessa flödet i de kritiska punkterna? För att möjliggöra en ökad effektivitet i flödet kommer tekniska innovationer att på sikt spela en stor roll. Utvecklingen inom informationsteknologi ger möjlighet till effektivare informationsflöde i distributionen från råvara till konsument. Exempel på innovationer som har och kommer att bidra till utvecklingen är Internet, Electronic Data Interchange (EDI, dator-till-dator kommunikation av standardiserade affärshandlingar.) och Automatic Identification and Data Capture (AIDC, teknik som ger möjlighet att läsa och behandla data utan manuell registrering med tangentbord). Streckkoden är den typ av AIDC som har fått störst genomslag i de flesta industrisektorer och den teknik som används mest i dagsläget. Men utvecklingen av olika former av AIDC eller Auto-ID som de också kallas har varit stark, framför allt under de senaste två decennierna. Olika former av radiovågskommunikation (så kallad RFID) har genomgått en stor utveckling och förutspås bli den teknik som ska ta över efter streckkoden efterhand som kraven på den informationsvolym som kan lagras i etiketten och krav på hög avläsningshastighet stiger. (Finkenzeller, 2003) Detta är ett exempel på verktyg som kan komma att förenkla och förbättra hanteringen och distributionen av kylda produkter i framtiden och vars möjligheter kommer att analyseras i denna studie. Ytterligare frågor som kommer att besvaras i rapporten är därför: Hur kan informationsflöde och spårbarhet förbättras för att minska sårbarheten i de kritiska punkterna? Hur kan införandet och användandet av olika AIDC förbättra möjligheterna till ett mer effektivt varuflöde med högre genomsiktlighet? - 3 -

12 1.5. AVGRÄNSNINGAR Studien avgränsas till att endast omfatta kylda kött och charkprodukter på den svenska livsmedelsmarknaden. Varuflödet som studerats sträcker sig från varumottagning hos slakteriet fram till leverans hos Grossist/detaljist. I det studerade flödet inbegrips de aktiviteter som råvaruproducent, producent och logistikleverantör har att ansvara för. Från producentledet har avgränsningen på en specifik produkt gjorts för att kunna följa detta flöde i detalj fram till grossist/detaljist MÅLGRUPP Rapporten riktar sig främst till personer inom distributions- och livsmedelslogistikbranschen. Exempel på dessa kan vara producenter, distributörer, grossister, detaljister för livsmedel. Rapporten riktar sig även till intresserade från andra företag inom NGIL samt studenter med grundläggande kunskap inom logistik och ekonomi FÖRETAGSBESKRIVNING Frigoscandia Frigoscandia Distribution AB bildades Kärnkompetensen i dagens verksamhet är lagring och distribution av tempererade livsmedel. Företaget erbjuder även tredjepartslösningar med flödesdesign, lageroptimering, orderhantering och prognostisering som främsta kompetenser. Företagets målsättning är: to be the first choice logistics provider of the food industry. Idag har Frigoscandia ungefär 1000 anställda och 1200 m3 lagringsutrymmen. Merparten av dessa är tempererade med övervikt på fryst. (Frigoscandia, 2007) KLS KLS Livsmedel ekonomisk förening är ett livsmedelsföretag som ägs av 2800 lantbrukare i Småland och på Öland. Inriktningen är livsmedelsförädling i slakt, styckning och charktillverkning

13 Huvudkontoret finns i Kalmar och verksamheten bedrivs i huvudsak med slakt och styck i Kalmar och charktillverkning i Göteborg. Omsättningen uppgår till ca 1 miljard kronor och antalet medarbetare är ca 300. Till konsernen finns även olika dotterbolag som också bedriver livsmedelsförädling där ibland finns charkuteriproducenten i Billesholm. (KLS, 2007) 1.8. NGIL Next Generation Innovative Logistics (NGIL) är ett kompetenscenter som drivs av LTH i samarbete med Vinnova samt ett dussintal medverkande företag. Centret har bl.a. som målsättning att öka genomsiktligheten och tillgängligheten hos de deltagande företagens försörjningskedjor. Forskningsfokus och målsättningar för NGIL är bl.a.: Ökad genomsiktlighet i försörjningskedjan, genom bl.a. RFID och Smart packages. Total Asset visibility. Utveckling av kvalitetskontroller genom att introducera tekniska verktyg för mätning och avläsning av temperarturbelastning. Minska suboptimeringen och öka ansvarstagandet hos varje aktör. (NGIL, 2005) - 5 -

14 - 6 -

15 2. METODIK Detta kapitel ska ge läsaren en inblick i vilka metodiska ansatser som ligger till grund för studien. Kapitlet är indelat i två delar där den första behandlar de forskningsmetoder som generellt är användbara i denna typ av studie. I den andra delen presenteras de val av metodik som är gjorda för denna specifika undersökning och hur studien har genomförts TEORETISK METODIK Valet av metodik är av stor betydelse för forskningsresultatet då relationen mellan teori och empiri berörs av vilken forskningsansats som ligger till grund för studien. För att resultatet ska kunna bli trovärdigt måste en noggrann redogörelse av ansatser och metodik göras. Utan denna kan läsaren inte ifrågasätta eventuella brister i forskningsresultatet (Wallén, 1996). Inom vetenskapsteorin pratar man om tre olika metodansatser: Den induktiva, den hypotetisk deduktiva metoden och den abduktiva. Induktion innebär att man utgår från datainsamling och ur materialet söker att dra mer generella och teoretiska slutsatser. Viktigt för denna ansatts är att datainsamlingen ska ske helt förutsättningslöst. (Ibid) I den hypotetisk deduktiva metoden har teorin en viktigare och mer självständig roll. Hypoteser som ska provas empiriskt härleds ur teorin och sträcker sig utöver befintlig kunskap. (Ibid) Abduktion är en kombination av induktion och deduktion. I metoden låter man teorin växa fram, man har mer en iterativ process mellan empiri och teori. Inom forskning med fallstudier är abduktion vanligt. Dock finns det de som tycker abduktion är en undergrupp av induktion. (Alvesson & Sköldberg, 1994) - 7 -

16 Fallstudien En fallstudie definieras enligt Yin (2003) som en empirisk undersökning vilken utreder ett samtida fenomen inom ramen för dess verkliga kontext. Metoden är särskilt användbar då gränserna mellan fenomenet och kontexten är diffusa. Med andra ord används fallstudier som forskningsmetod när man avsiktligt vill involvera de kontextuella förhållandena och se hur dessa påverkar det fenomen som studien utreder. (Yin, 2003) En fallstudie kan både vara induktiv och deduktiv. I den induktiva fallstudien studerar man och samlar in data från ett väl avgränsat system. Med denna information skapas nya teorier som man sedan försöker generalisera för att göra dem användbara utanför det studerade systemet. Huvudintresset i denna fallstudiemetod ligger på att upptäcka förlopp, inte att bevisa dem. En deduktiv fallstudie kan genomföras då forskaren vill testa någon form av hypotes på det valda fallet, detta för att påvisa hypotesens riktighet och hitta uppslag för utveckling av hypotesen. (Merriam, 1994) Trots att fallstudien är en klar form av empirisk undersökning har den ansetts vara mindre vetenskaplig än t.ex. experiment eller enkätstudier. En vanlig kritik som fallstudien ges är att den ger en alltför liten grund för vetenskaplig generalisering. Detta kan tillbakavisas med att fallstudien inte är ett stickprov utan den är genomförd, liksom ett experiment, med målsättningen att vidga teorier med analytisk generalisering (Merriam, 1994). Eller som Alvesson och Sköldberg (1994) uttrycker det, det beror på vad man menar med generalisering. Om man endast räknar med regelbundenheter på ytan så finns det inget skäl till varför ett mönster som tidigare konstaterats skulle gälla för flera tillfällen. Men i ett kunskapsrelativistiskt perspektiv där mönster och tendenser är gemensamma och underliggande för flera ytfenomen är successiva utvidgningar av teorins empiriska tillämpningsområden inom ett visst område både möjliga och önskvärda. Enligt Merriam (1994) finns det två olika tillvägagångssätt när man ska genomföra en fallstudie: Experimentell metod här har forskaren möjlighet att påverka olika variabler i systemet och på så sätt ha kontroll över stora delar av situationen. Denna metod används främst när orsak-verkan-relationer ska studeras. Icke-experimentell/deskriptiv metod denna metod används när forskaren strävar efter beskrivning och förklaring snarare än förutsägelser som baseras på orsak och verkan

17 Faktorer man måste ta hänsyn till då man ska avgöra om en fallstudie ska genomföras experimentellt eller icke-eperimentellt är: Viken typ av frågor man ställer. Vilken grad av kontroll man har. Hur man tänker sig att slutresultatet ska bli. Kan ett avgränsat system som ska vara fokus för undersökningen identifieras. Fallstudien har de fördelarna att man kan undersöka komplexa processer och dra allmängiltiga slutsatser från dessa. Forskaren ges möjlighet att undersöka många olika variabler, vilket i många fall kan vara avgörande för att kunna förstå situationen i sin helhet. Många forskare inom området har kritiserat fallstudien som metod eftersom den kan vara vilseledande för läsaren och ge intrycket av att rapporten är en redogörelse för helheten när den bara är en enda aspekt av problemet. En annan aspekt som man bör beakta är att forskarens kompetens och värderingar inom ämnet kan bidra till att han drar felaktiga slutsatser ur rapporten. Detta eftersom det är forskaren som är själva verktyget för datainsamlingen och analysen av variablerna. Kvalitativt och kvantitativt förfarande I en fallstudie kan man ha olika typer av inriktningar, kvalitativ eller kvantitativ. Ett viktigt särmärke för de kvalitativa metoderna är att de utgår från studiesubjektens perspektiv, medan kvantitativa studier typiskt i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum (Alvesson & Sköldberg, 1994). Med ett kvalitativt angreppssätt har man som främsta syfte att förstå innebörden av en viss företeelse. Studien ska sträva efter att förstå hur alla delarna samverkar för att bilda en helhet. Inom kvalitativ forskning utgår man från att verkligheten är en subjektiv historia som behöver tolkas snarare än mätas. Arbetet utförs ofta med olika typer av fältarbete, djupintervjuer och deltagande observation. I en kvantitativ studie utgår forskaren från att det finns en enda objektiv verklighet som vi kan observera, veta något om och framförallt mäta (Merriam, 1994). En kvantitativ undersökning har en positivistisk inriktning som betyder att data eller fakta bör vara observerbara, eller för den moderna positivisten att de ska vara genom instrument mät- eller registrerbara

18 Forskningsmetod Forskningsansats Kvalitativ forskning Kvantitativ forskning Projektmål Förståelse, beskrivning, upptäckt Beskrivning, bevisning, hypotesprövning Statistiskt urval Litet, icke slumpmässigt Stort, slumpmässigt, representativt Nyckelord Fältarbete, subjektivitet, intervjuer Experiment, objektivitet, mätbara data Figur 2.1 Utmärkande drag för kvalitativ och kvantitativ studie Datainsamling Data och information kan delas in i två olika huvudgrupper; primär och sekundär data. Den primära informationen samlas in med avsikten att användas i den aktuella undersökningen. Detta kan göras genom t.ex. intervjuer, observationer och enkätundersökningar. Sekundärdata används ofta för att ge kunskap om teoretiska ramverk. Det innebär att forskaren använder data som redan har samlats in, t.ex. datainsamling genom litteraturstudier. (Arbnor & Bjerke, 1994) Insamling av primärdata Intervjuer Vid val av intervjumetod är det många saker man bör tänka på innan man kommer till själva intervjun. Man måste formulera problemen, intervjuns frågeställning och göra en intervju plan. Dessa förberedelser möjliggör en mer avspänd intervjuatmosfär. Nästa steg är att bestämma vilket typ av intervju som är mest lämplig. Det finns fyra olika former av intervjuer: Den öppna intervjun Den riktat öppna Den halvstrukturerade Den strukturerade I den öppna intervjun definierar och avgränsar respondenten fenomenet. Denna metodik är svår att förbereda då den bygger på vida och öppen frågeställningar som leder till följdfrågor. Den erhållna informationen blir av en mer kvalitativ art. Den strukturerade intervjun utgår från en tydlig definition av fenomenet och klara avgränsningar. Intervjuaren fungerar som ett levande formulär och ställer frågor från en tidigare formulerad

19 frågeplan. Den erhållna informationen blir av en kvalitativ natur och kan användas till att dra slutsatser om relationer mellan fenomen. Mellan dessa två intervjumetoder finns den riktat öppna och den halvstrukturerade. I den riktade öppna ställs fortfarande vida frågor men frågeställningarna bryts ner i problemområden som respondenten sedan får beskriva mer ingående. Den halvstrukturerade intervjun bygger på ett förutbestämt frågeformulär som sedan kompletteras med öppna följdfrågor vilket gör att intervjun blandar öppna och fasta svar. För att förenkla en intervju bör en plan över de frågor som ska ställas göras upp i förväg, en så kallad intervjuplan. Denna plan fungerar som ett stöd till intervjuaren och ger möjlighet till större fokusering på svaren istället för på frågorna Validitet och reliabilitet För att verifiera och kontrollera den information som samlas in till studien finns det två viktiga begrepp som måste tillgodoses: validitet och reliabilitet. Validitet är ett utryck för vilken resultatkvalitet som rapporten har. Det vill säga hur väl de planerade undersökningarna är behandlade och utförda. Yin (2003) gör en uppdelning av begreppet i Uppbyggnads-, Intern- och Externvaliditet. Uppbyggnadsvaliditeten är speciellt problematisk i fallstudier då forskarens omdöme används vid bestämning av mätparametrar och vid datainsamling. För att öka uppbyggnadsvaliditeten bör forskaren använda flera olika källor för fakta, tydligt presentera processen som har lett till slutsatser och bevis samt att låta nyckelintressenter granska den preliminära fallstudien. Den interna validiteten kan bli ett problem om forskaren inte tar med alla parametrar som påverkar händelseförloppet och på så sätt drar felaktiga slutsatser. Validiteten för denna typ av problem kan maximeras genom att forskaren använder sig av logiska modeller och tar upp eventuella motsägelser i analysen. Den tredje typen av validitet handskas med problemet om studiens resultat är generaliserbara utöver den genomförda fallstudien. Denna validitet kan stärkas genom att man utför flera olika fallstudier inom samma område och att man är tydlig med var och på vilket sätt de framtagna teorierna är generaliserbara. Reliabilitet är ett mått på hur hög tillförlitlighet resultaten i en studie har. Målet är att en annan forskare vid ett senare tillfälle ska kunna utföra samma studie enligt samma procedur och komma fram till samma resultat. Hög reliabilitet fås genom minimerande av de fel som kan uppträda och fördomar som forskaren har. För att kunna påvisa en hög reliabilitet ska forskaren noggrant dokumentera den procedur som studien följer. (Yin, 2003)

20 Figur 2.2 Illustration av validitet och reliabilitet (McGraw-Hill, 2005) Informationskvalitet För att säkerställa kvalitén på den litteratur och information som används i en studie krävs att källorna granskas kritiskt. För att få struktur i källkritiken kan en checklista göras: (Wallén, 1996) Varifrån och hur har informationen framkommit? Vilken målgrupp har informationen? Felkällor vid datainsamling? Hantering av felkällor? Förekommer artefakter? Hur generaliserbar är informationen? Hur har framtagen information sållats? Hur har begrepp och kategorier preciserats? Är informationen tidigare bearbetad eller ändrad? När uppdaterades informationen senast? Finns det ytterligare vägledning inom området som kan komplettera redan framtagen information? Begrepp som behandlats tidigare som validitet och reliabilitet måste också tillgodoses vid en kritisk granskning av informationskällornas kvalitet PRAKTISK METODIK Studien kommer att genomföras med utgångspunkten i att vara kvalitativ. Material i litteraturstudien har huvudsakligen hämtats från olika

21 biblioketsdatabaser genom sökningar på ett antal nyckelord. Empiriska data kommer framförallt att samlas in med hjälp av observationer och intervjuer. Ansatsen till studien kommer att vara induktiv och syftar till att vara beskrivande samt att skapa en ökad förståelse för den studerade processen. Intervjuer kommer att vara öppna, med inriktning mot de processer som respondenten har kontakt med. Avsikten med intervjuerna är att få information om hur de olika aktörerna ser på det aktuella flödet och vilka processer som driver flödet. Fördelningen av respondenter kommer att blandas mellan dels administrativ personal och dels personer som arbetar fysiskt med varuhanteringen inom de olika delflödena. För att ge en bra informationskvalitet bör möjligheten till anonymitet poängteras för respondenter vid intervjun och för anläggningsansvariga vid fältstudier. Brister i handhavande och kvalitetskontroll är ofta känsliga för företag att lämna ut, därför kan informationskvaliteten ha påverkats i den empiriska undersökningen. Fallstudien kommer att vara av en deskriptiv karaktär och syfta till att besvara de kvalitativa frågeställningarna. Emellertid kommer i den avslutande analysen vissa delar att omdesignas för att undersöka hur det kartlagda flödet kan komma att utvecklas och förbättras

22 - 14 -

23 3. TEORI Detta kapitel syftar till att ge läsaren bakgrundsinformation och förståelse för de teoretiska begrepp som används i rapporten. Detta görs för att ge en relevans åt efterföljande empiri- och analyskapitel INLEDNING De teoretiska delarna i detta kapitel är plockade från ett brett spektrum av litteraturen. Inledningsvis ges förklaring till olika termer som kommer att användas längre fram i texten. Därefter följer olika logistiska-, livsmedelstekniska- och kvalitetsstyrningsteorier som kräver en fördjupning i denna rapport. Till sist redogörs för olika teorier som nödvändiga för kartläggningen och riskanalysen TERMINOLOGI Kylvara Livsmedel som för sin hållbarhet är beroende av att förvaras i kyla men som inte är fryst. (Risum, 1991) Kyllagring Lagring av livsmedelsprodukt i temperaturer över dess frystemperatur, dock under rumstemperatur. Eftersom de flesta sorter av livsmedel har sin initialfryspunkt vid -2 C till 0 C motsvarar kyllagring ungefär ett temperaturintervall vid -2 C till +8 C. (Ibid) First-In-First-Out (FIFO) De varor som har producerats eller anskaffats först säljs, vidareutvecklas eller kasseras först. (Lumsden, 1998) EDI (Electronic Data Interchange) Utbyte av handelsinformation genom användning av standardiserade informationsformulär mellan två eller flera datorsystem. (Mattsson, 2002) WMS (Warehouse Management System) Datorsystem som sammanställer och behandlar information om inkommande, befintligt och utgående gods på ett lager. (EPC Global, 2005a)

24 3.3. FEM-LAGERS MODELLEN För att kunna förstå och analysera det logistiska flödet kommer Fem-lagers modellen, presenterad av Wandel och Ruijgrok att användas som stöd. Modellen delar upp logistikaktiviteter i fem olika lager. Dessa är materialflöde, transport operationer, infrastruktur, informationsflöde samt Telecom infrastruktur. (Wandel, Ruijgrok, 1995) Figur 3.1 Fem-lagers modellen för ett distributionssystem för gods (Wandel, Ruijgrok, 1995) Materialflödet och aktiviteter som utförs på godset genererar en efterfrågan på förflyttningar av varor i ett materialflödessystem (Material flow). Exempel på dessa är lastbilstransporter eller godståg. Efterfrågan på godsförflyttningar och utbudet av transporter matchas på transportmarknaden vilket resulterar i verkliga godsförflyttningar. Infrastrukturlagret definieras som den fysiska infrastrukturen och styrningen av dess användning. Exempel på detta är vägar och järnvägar. Styrning i detta lager är till exempel maxvikter för godstransport med lastbilar. Fordonstransporter skapar en efterfråga på trafikmarknaden. Denna efterfrågan möts av ett utbud av infrastruktur vilket resulterar i verkliga fordonsförflyttningar. Alla de tre lagren kräver ett visst informationsutbyte för att processerna ska kunna planeras och utföras. Informationen som skapas i var och en av dessa processer behöver informationshantering vilken erbjuds på Telecom

25 marknaden. Vidare skapar detta informationsutbyte ett behov av Telecom infrastruktur vilket är det sista lagret i modellen. (Wandel, Ruijgrok, 1995) 3.4. KVALITET Begrepp och terminologi Det finns åtskilliga definitioner av begreppet kvalitet. De flesta handlar om hur väl produkten kan uppfylla kundernas förväntningar. Så som Crosby som definierar kvalitet som produktens uppfyllande av de satta kraven. Japanen Taguchi väljer att fokusera på kvalitetsbristkostnader och lyfter fram kopplingen till de konsekvenser som produkterna åsamkar samhället. Han definierar kvalitet eller snarare bristen på kvalitet som samhällets totala förluster orsakade av produkten efter dess leverans. Denna definition behandlar på så sätt hur produkten påverkar hela sin kontext och får därmed en nära koppling till miljöproblem och tankar om en hållbar utveckling. Schewharts påpekar att det finns en objektiv och en subjektiv sida av kvalitetsbegreppet. Den objektiva kvalitetsaspekten är oberoende observatören och behandlar produktkvaliteten som en objektiv verklighet, medan den subjektiva kvalitetsaspekten har att göra med hur observatören tänker, känner och reagerar som ett resultat av den objektiva kvaliteten. (Bergman & Klefsjö, 2002) En ytterligare dimension på produktkvalitet är den industriella kvaliteten. En produkt måste hålla en given kvalitet mellan olika produktionsstegen, tillverkningen och under distribution för att den överhuvudtaget ska kunna färdigställas och säljas till slutkund. Denna kvalitetsaspekt är mycket viktig i färskvarubranschen där en produkt har en mycket begränsad hållbarhet och måste vara konsumerad inom en viss tid efter produktion. (Olsson & Ousbäck, 2003) Kundbegreppet är mycket viktigt i kvalitetsutveckling. Kunden är den part som organisationen vill skapa värde åt och den part som aktörerna i en förädlingskedja får sin inkomst ifrån. Det är därför av största vikt för en organisation att identifiera sina kunder och deras krav och önskemål. Kanomodellen är en modell som introducerades 1984 och kan användas av organisationer för att åstadkomma en högre kundtillfredsställelse. Den har sin utgångspunkt i Schewharts två dimensioner på kvalitetsbegreppet, vilka är subjektivkvalitet och objektivkvalitet. Ur Kanomodellen kan tre grupper av kundbehov identifieras vilka visas i Figur 3.2 genom att det subjektiva

26 kvalitetsuppfyllandet plottas mot det objektiva. Ju längre ut till höger i figuren i desto högre grad uppfyller man de objektiva behoven från kunder: Basbehov Om inte dessa behov tillfredsställs blir kunden missnöjd. Som exempel kan nämnas om man säljer ett livsmedel som är otjänligt. Dessa behov symboliseras av den undre linjen i Figur 3.2, Uttalade behov Dessa behov svarar mot vad kunden förväntar sig att få och upplever som viktigt. De är lättast att identifiera med hjälp av kundundersökningar. Genom att vara bättre än konkurrenter på att uppfylla de uttalade behoven kan ett företag vinna kunder. Den mittersta räta linjen i Figur 3.2. Omedvetna behov Som kund vet vi inte alltid vilka behov vi har, vad som är möjligt att kräva och vad vi kan förvänta oss av produkten. Genom att identifiera och tillfredställa de omedvetna behoven hos kunderna kan man ge produkten och organisationen ett attraktivt värde och skapa stora konkurrensfördelar gentemot konkurrenter. Den övre linjen i Figur 3.2 vilken visar att genom att tillfredställa de omedvetna behoven kan den subjektiva kvalitén upplevas hög. (Bergman & Klefsjö, 2002) Figur 3.2 Kanomodellens beskrivning av kundtillfredsställelse. (Q2 Kvalitetsutveckling AB, 2005) Kvalitetsbristkostnader Begreppet kvalitetsbristkostnader definieras av Juran som de kostnader som orsakas av defekta enheter, ofullkomliga processer eller förlorad försäljning

27 på grund av t.ex. badwill och ett skadat varumärke. Kvalitetsbristkostnader kan delas upp i två delar, interna och externa felkostnader (Bergman & Klefsjö, 2002). Argument för att mäta kvalitetsbristkostnader är att de viktigaste möjligheterna till förbättring kan identifieras, struktureras och kvantifieras. Analys av kvalitetsbristkostnader För att underlätta analysen av kvalitetsbristkostnader kan man göra en distinktion mellan sporadiska och kroniska (Forslund, 1997). Sporadiska problem är plötsliga förändringar från en etablerad nivå som kan hänföras till en viss orsak. Kroniska problem bygger upp den etablerade nivån. Dess orsaker är en naturlig variation i en organisation. De sporadiska och de kroniska problemen kräver olika problemlösningstekniker. De sporadiska är mer dramatiska och måste lösas omedelbart. Kroniska problem är mer invanda och ses ofta som oundvikliga. Det är viktigt att inte ägna all tid till de sporadiska, så att vinster kan erhållas genom att minska de kroniska Kvalitetscertifiering För att förenkla insyn och kontroll för kunder vid köp av varor och tjänster har olika system med givna regler och rutiner för kvalitetsarbetet utvecklats. Om ett företag skapar arbetsrutiner efter uppsatta regler och normer kan det bli certifierat med det specifika kvalitetssystem vars regler efterföljs. En certifiering är i vissa fall lagstadgat krav och kan ofta ge konkurrensfördelar på marknaden då till exempel kunderna lätt kan sätta sig in i leverantörens ruiner för kvalitetsuppföljning. Detta förenklar leverantörsutvärderingen för köparen markant. Inom livsmedelsindustrin finns främst två standarder som har fått stort genomslag, ISO och EFSIS KARTLÄGGNING Inledningsvis kommer ett antal definitioner att presenteras för att ge läsaren kunskap om de begrepp som längre fram kommer att användas. Definitionerna är hämtade ur Ljungberg och Larsson (2001). En process definieras som ett repetitivt använt nätverk av i ordning länkade aktiviteter som använder information och resurser för att transformera objekt in till objekt ut, från identifiering till tillfredställelse av kundens behov

28 Processbaserad verksamhetsutveckling innebär att man accepterar processbegreppet och fokuserar inte bara på vilka processerna är utan också på hur processerna ska designas för att fungera optimalt. Vid ett processutvecklingsprojekt finns det många olika synsätt på hur man ska gå tillväga. Skillnaderna på olika metoder härstammar från olika författares olika bakgrund. Den grundläggande metodiken är i de flesta fall ungefär den samma. Ljungberg och Larsson (2001) beskriver de olika stegen som är generellt accepterade: Identifiering och kartläggning Vilka är processerna och vilka aktiviteter är de uppbyggda av? Analys och omkonstruktion Hur bra fungerar processerna? Kan de utformas på ett bättre sätt? Införande av nya eller förändrade processer Hur får vi de omstrukturerade processerna att fungera i praktiken? Mätning av processerna Blev det någon förbättring? Vad blir nästa steg? Ständiga förbättringar av processernas prestanda Vad kan bli ännu bättre? Behöver processen anpassas till nya förväntningar och förutsättningar? I denna studie kommer endast de två första stegen att genomföras och därför ges en djupare förklaring av dessa medan de efterföljande inte vidare beskrivs Identifiering och kartläggning För att kunna styra och utveckla processerna måste de först identifieras och en bred förståelse för hur de ser ut och fungerar måste skapas, detta görs genom en så kallad processkartläggning. Vid en processkartläggning delas processerna in i tre olika grupper: huvudprocesser stödprocesser ledningsprocesser Huvudprocess är de processer vars aktiviteter förädlar varor eller tjänster till en extern kund. De kan också definieras som, processer som realiserar Affärs-/verksamhetsidén. Typiska exempel på huvudprocesser är

29 tillhandahållandet av produkter till kunder och utvecklingen av produkter för framtida kunder. Stödprocesser är processer som behövs för att organisationen i sin helhet ska fungera men som ändå inte kan betecknas som kritiska för företagets framgång. Dessa processer ska därför bara värderas utifrån hur väl de förmår att stödja huvudprocesserna. Exempel på stödprocesser är fakturering, framtagandet av budget och prognoser samt produktionsplanering. Ledningsprocesser är de processer som behövs för att styra och koordinera huvud- och stödprocesserna. Dessa processer är ibland svåra att identifiera då de inte är lika konkreta som huvud- och stödprocesser. En ledningsprocess kan identifieras som en process på vilken en ledares olika uppgifter realiseras. En ledares uppgifter är i de flesta fall att fastställa och visa väg, skapa förutsättningar samt att följa upp organisationens utveckling. (Ljungberg & Larsson, 2001) I en processorganisation finns det tre distinkta ledarroller, processägare, resursägare och teamledare. Processägaren och teamledaren har sina respektive ansvarsområden längs hela processen och begränsas inte av de tidigare funktionsgränserna i den traditionella organisationen. Resursägarens uppgift är att förse organisationens alla processer med en viss typ av kompetens eller resurs och är inte knuten till en speciell process. Denna uppdelning ger en horisontell ansvarsfördelning som minskar riskerna för suboptimering i processerna. I större processer kan det vara nödvändigt att dela upp processägarrollen på flera delprocessägare. Vid ansvarsdelningen mellan delprocessägarna bör man då fortsätta att sträva efter en horisontell organisationsstruktur. Detta kan göras genom att dela in processägarens ansvar på olika nivåer och delegera dessa ansvarsnivåer till de olika delprocessägarna. Denna ansvarsdelning ger delprocessägarna möjlighet att arbeta med uppgifter längs hela processen. En process byggs upp av delprocesser, som i sin tur byggs upp av aktiviteter. Det betyder att den process som studeras kan både brytas ner i mindre processer och ses som en större process. Antalet nivåer mellan processerna på den översta nivån och aktiviteterna beror på verksamhetens storlek och syftet med kartläggningen. Processkartan symboler och kopplingar En processkarta oavsett vad den ska beskriva startar alltid i en identifierad kundefterfrågan och slutar i en kundtillfredsställelse. Processerna visas i kartan som blockpilar, vilka pekar mot kundtillfredsställelse. Vid namngivande av en process bör processens syfte, vad som händer med vad,

30 framgå. Författaren bör hitta namn som visar hur värde skapas eller varför snarare än vad som görs eller hur, t.ex. utveckla produkter eller skapa order. Den definition av processer som beskrivs nedan innehåller fem nyckelord som alla är relaterade till processens grundläggande karakteristika, se bild nedan. Information Objekt in Aktivitet Objekt ut - Objekt in startar processen - Aktivitet en sekvens av handlingar Transformation - Resurser nödvändiga för att utföra processen Resurser - Objekt ut resultatet av transformationen - Information stödjer och kontrollerar processen Figur 3.3 Processens komponenter (Ljungberg & Larsson, 2001) Arbetsmodell vid konstruerande av en processkarta För att på ett effektivt sätt konstruera en processkarta är det lämpligt att följa en strukturerad metod. Före själva kartläggningen är det viktigt att samla in så mycket information som möjligt om företaget, kunden och den kringliggande organisationen. För att införskaffa den information som ska ligga till grund för processkartan kan man gå till väga på flera olika sätt. Denna kartläggning kommer att göras genom en så kallad Walk Through vilket innebär att den ansvarige för kartläggningen bokstavligen stegar sig igenom processen. Längs vägen intervjuas personer som är ansvariga för de olika aktiviteterna. Processen illustreras sedan i en processkarta där sambanden, hierarkin samt ordningsföljden mellan de olika delprocesserna och aktiviteterna illustreras grafiskt genom olika typer av kopplingspilar. Hur de olika kopplingarna ser ut och vad de betyder illustreras grafiskt i Bilaga A. (Ljungberg & Larsson, 2001) En modell som föreslås för att på ett noggrant och effektivt sätt strukturera och bryta ner de processer som genom kartläggningen har identifierats innehåller följande åtta steg: (Ibid.) 1. Definiera syftet med processen och dess start- och slutpunkt. 2. Brainstorma fram processens alla eventuella aktiviteter. 3. Arrangera aktiviteterna i rätt ordning. 4. Slå ihop och lägg till aktiviteter

31 5. Definiera objekt in och objekt ut till varje aktivitet. 6. Se till att alla aktiviteter hänger ihop via objekten. 7. Kontrollera att aktiviteterna ligger på en gemensam och riktig detaljnivå och att de har ändamålsenliga namn. 8. Korrigera strukturen tills en tillfredställande beskrivning av processen erhålls. Huvudprocesskartan visar på ett tydligt sätt hur de olika delarna i försörjningskedjan interagerar med varandra. Den ger också ett bra underlag för att kunna beskriva vad som händer i försörjningskedjan både internt och externt samt vilka kundbehov som tillgodoses Design av nya processtrukturer Vid utveckling av en verksamhets processer är det viktigt att insatserna riktas rätt processer. Det är också avgörande för framgången om att metoder och verktyg används på rätt sätt. Processerna bör väljas utifrån deras betydelser och värde för verksamheten. Alltså processer som både är betydelsefulla och tillför ekonomiskt värde. Man bör också sträva efter att såtgärda de största problemen först eftersom det ofta är ett fåtal orsaker som ger upphov till de flesta och största problemen. För att göra en riktig analys av en process bör följande material tas fram och finnas tillhands: Beskrivning på processens syfte, effekter, kunder och leverantörer Underlag som beskriver den övergripande processmiljön Identifierade krav och förväntningar från kunder och andra intressenter Beskrivning av processens utseende och innehåll Mätvärden för processens prestationer och viktigaste egenskaper Det finns två olika tillvägagångssätt när man vill utveckla en process. I det första fallet utgår man från dagens process då man söker idéer till förbättringar. Denna metod används när man i analysen har konstaterat att processen inte behöver utvecklas radikalt eller att det i nuläget inte finns tid och resurser för det. Resultatet av arbetet blir i princip en förbättrad process som i allt väsentligt överensstämmer med de existerande. För att radikalt förbättra en process behöver man utgå från en vision om framtidens process. Målet med den visionära processen är att den ska göra kunderna mer än tillfredställda, slå konkurrenterna med häpnad och ge

32 företaget en utmärkt lönsamhet. Efter att visionen är skapad gäller det att svara på frågan hur vi kan realisera detta på kort eller medellång sikt. Även om man inte kan uppfylla alla önskningar i visionen blir slutresultatet en väsentligt bättre process är vad som skulle kunnat erhållas om utgångspunkt tagits i dagens befintliga process. (Ljungberg & Larsson, 2001) 3.6. SPÅRBARHET Spårbarhet definieras på en mängd olika sätt i litteraturen. I denna studie har följande definition valts (översatt från Food Traceability Report, 2004): Möjligheten att spåra identitet, historik, användning och aktuell position av ett objekt genom registrerade identifikationer av enheten. Dessa definitioner säger emellertid inget om vilka parametrar som ska mätas eller hur historik och ursprung ska bestämmas. R. Loftus (2005) beskriver tre huvudparametrar som kan användas för att karakterisera olika spårbarhetssystem: Bredden (the breadth); den mängd information som samlas in om produkterna i varje del av flödet. Djupet (the depth); hur långt bak och hur långt fram i kedjan som systemet kan spåra. Djupet i systemet står i nära relation till bredden. Ju mer information man har om varje steg desto större möjligheter har man att spåra produkter långt bak i kedjan. Precisionen (the precision); den grad som systemet kan fastställa varans specifika rörelse. Precisionen i systemet hänger också ihop med dess felprocent, eller vad som händer om något har gått fel i spårningen av en specifik produkt. Begreppet spårbarhet kan användas i båda riktningarna i ett varuflöde. Både möjlighet att söka bakåt i flödet för att se var och vem godset kommer ifrån och framåt för att se var en viss enhet har distribuerats och konsumerats. (Loftus, 2005) Implementering Hur man konstruerar ett spårbarhetssystem beror framförallt på vilka kostnader det är förenat med och vilka fördelar man kan tänkas vinna av det. Systemet kan vara till fördel för flera olika syften, som t.ex.:

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Implementering av ett Kvalitetsledningssystem

Implementering av ett Kvalitetsledningssystem Implementering av ett Kvalitetsledningssystem Jenny Nystedt & Jonas Offesson En modell för små och medelstora företag VAD? ISO-standard HUR? Lean Kvalitet - Kundfokus - Värde Krav -ISO Filosofi - Lean

Läs mer

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling?

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? Innehåll Förord 11 Del I Processbegreppet KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? 17 1.1 Ett litet kotteri av sedan länge döda teoretiker och praktiker 17 1.2 Omvärldens dynamik 24 1.3 Klarar

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

KURSPLAN. Fördjupningskurs II i logistik. Advanced Course II in Business Logistics. Kurskod Beslutsdatum Gäller från FEC365 2004-12-01 2005-01-17

KURSPLAN. Fördjupningskurs II i logistik. Advanced Course II in Business Logistics. Kurskod Beslutsdatum Gäller från FEC365 2004-12-01 2005-01-17 Dnr: EHVd: 2004:57 Ekonomihögskolan KURSPLAN Fördjupningskurs II i logistik Advanced Course II in Business Logistics Kurskod Beslutsdatum Gäller från FEC365 2004-12-01 2005-01-17 Undervisningsspråk Ämne

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av:

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av: Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke En guide till rätt märkning framtagen av: Inledning Rätt märkning är en förutsättning för att effektivt kunna köpa, lagra, sälja, administrera och

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Processledningsmodell för Kungälvs kommun

Processledningsmodell för Kungälvs kommun Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Comptrade Electronics AB

Comptrade Electronics AB Comptrade Electronics AB Comptrade Electronics AB:s kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001:2008 Comptrade Electronics AB 1 Affärsidé Comptrades affärsidé är att marknadsföra sälja elektronikkomponenter

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

Processorientering. Idrottslag Operativa arbetet. 'empowerment"

Processorientering. Idrottslag Operativa arbetet. 'empowerment Processägarens roll och uppgifter är nya. Inte kan samexistera med en traditionell linjechefs Resursägarens arbete syftar till att frigöra och utveckla den hjärnkraft som finns i organisationen Processerna

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Förpackningslogistikforskning vid LTH

Förpackningslogistikforskning vid LTH Förpackningslogistik Förpackningslogistikforskning vid LTH Del av institutionen för Designvetenskaper En forskargrupp som består av Gunilla Jönson Avd. för Förpackningslogistik Inst för Designvetenskaper

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng Anonymitetskod: TENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00 Betygsgränser: Hjälpmedel: Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd

Läs mer

Rubrik Examensarbete under arbete

Rubrik Examensarbete under arbete Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,

Läs mer

OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (ARBETSVETENSKAP AVGA30:3)

OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (ARBETSVETENSKAP AVGA30:3) OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (ARBETSVETENSKAP AVGA30:3) Skrivningsdag: 2015-08-20 kl 14.00-18.00 Betygsgränser: Hjälpmedel: Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

31 Systematisering av energiarbete

31 Systematisering av energiarbete Embedded SystEnergy Management Industrial IT Management Consulting Prevas _In brief References_Chosen Januari 2013 Prevas 31 Systematisering av energiarbete Excellence in Delivery _9/10 Prevas_ Theory

Läs mer

Bygglogistik Ett modeord eller en lösning?

Bygglogistik Ett modeord eller en lösning? Bygglogistik Ett modeord eller en lösning? Micael Thunberg Teknologie Doktor i bygglogistik Agenda Vad är logistik? Kopplingen logistik och planering Kort om förutsättningarna för effektiv bygglogistik

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Designing Case Studies

Designing Case Studies Designing Case Studies Identifying Your Case(s) and Establishing the Logic of Your Case Study Författare: Yin (2009), Case study research Research design: En plan för studiens utförande. Logiken som kopplar

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Mobilitet och tillgänglighet

Mobilitet och tillgänglighet Mobilitetochtillgänglighet ConsafeLogisticshanddatoreriframtidensvårdochäldreomsorg Författare: SusannaDomeij ToveSvärdNorbäck Datum: 2011 01 17 ii Förord MeddennarapportavslutarvivåracivilingenjörsstudierpåLundsTekniska

Läs mer

Examensarbete. Drifttekniker

Examensarbete. Drifttekniker Examensarbete Drifttekniker Kursinnehåll V 6 onsdag den 8 februari, kl. 9 00-12 00 Tidsplan Ämnesval Metoder Tekniker Lästeknik Arbetets skriftliga utformning grov disposition V 19 tisdag den 9 maj kl.

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera Kandidatexamen i Grafisk design & kommunikation Inför ditt examensarbete...! Information om examensarbete, 16 hp! Inför ditt examensarbete...! Gamla exjobb på liu.div-portal.org!! Redan nu: 135 poäng inom

Läs mer

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Vad är ett examensarbete?

Vad är ett examensarbete? Vad är ett examensarbete? Språkteknologiprogrammet Vårterminen 2008 Examensarbete fördjupning i ämnet tillämpning av förvärvade kunskaper bedriva självständigt arbete muntlig och skriftlig presentation

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Vägledning. Checklista Spårbarhet i flera led. Sida 1 av 8

Vägledning. Checklista Spårbarhet i flera led. Sida 1 av 8 Vägledning Checklista Spårbarhet i flera led Sida 1 av 8 Syftet Syftet är att öka samverkan mellan myndigheterna samt bidra till en effektivare och samsynad kontroll av spårbarhet av livsmedel i flera

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

The Global Language of Business. Spåra dina produkter i realtid

The Global Language of Business. Spåra dina produkter i realtid The Global Language of Business Spåra dina produkter i realtid 1 Spårbarhet handlar om att ha relevant information om en produkt eller råvara, samt att känna till dess historik Bakgrund Marknader har blivit

Läs mer

SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits

SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Program utan akademiska

Läs mer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer SKELLEFTEÅ KOMMUN Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer Detta dokument är ett ramverk för hur Skellefteå kommun arbetar med och beskriver sina processer. Innehållsförteckning 1 Detta dokument...

Läs mer

KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER

KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER Henrik Eriksson, PhD, Docent Quality Sciences och Centre for Healthcare Improvement (CHI) Chalmers tekniska högskola Agenda Kvalitet & tjänstekvalitet Kvalitetsutveckling

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer