Riksväg 41, Veddige 2008

Transkript

1 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, startsida Riksväg 41, Veddige 2008 Stenålder till Vikingatid i Veddige omläggning av riksväg 41 Startsida Resultat Vägverket ska bygga en ny vägsträcka för Riksväg 41 längs Veddiges södra utkant parallellt med Viskan. Längs en ungefär två kilometer lång sträcka finns fem fornlämningsplatser som berörs av den nya vägen. Den arkeologiska undersökningen av de fem platserna kommer att pågå från nionde juni till början av oktober Vy mot öster från RAÄ 323 (platsen längst västerut). Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Veddige är beläget strax nordost om Varberg i Halland. Ur Sverigekartan, Lantmäteriet. Utvalda kvadratmeterstora rutor undersöks på fornlämning RAÄ 322. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) En skivskrapa gjord av ett retuscherat flintavslag. Foto: Ewa Ryberg. 13:17:55]

2 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, startsida Utsnitt ur Fastighetskartan (6B 0i och 6B 1i) över Veddiges centrala och östra delar. På kartan är de fem fornlämningsplatserna markerade med början i väster: RAÄ 323, RAÄ 322, RAÄ 128b, RAÄ 321 och RAÄ 320. (Under rubriken kan du se en större version av figuren.) Upp 13:17:55]

3 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, bakgrund Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Inför utbyggandet av Riksväg 41 mellan Veddige och Järlöv gjordes år 2005 en arkeologisk utredning längs vägsträckan, som omfattade drygt tre kilometer utmed Viskans norra strand. Sedan tidigare fanns i området kända boplatser med lämningar från mesolitikum till förromersk järnålder. Länk till rapporten från utredningen, UV Väst Rapport 2006:2 (pdf, 4,1 MB, öppnas i nytt fönster). Utredningen resulterade i att åtta platser gick vidare till förundersökning, som i sin tur ledde till att fem platser gick vidare till slutundersökning. Länk till rapporten från förundersökningen, UV Väst Rapport 2007:8 (pdf, 6,4 MB, öppnas i nytt fönster). RAÄ 321 ett boplatsområde med härdar, gropar eller stolphål, och diken eller rännor. Flintmaterial och keramik på platsen är troligen från neolitikum. De fem fornlämningarna som ska undersökas RAÄ 128b en boplats med flinta och anläggningar som är uppdelad i en övre och en nedre del. Den nedre delen verkar ligga i en strandzon. Dateringar, bland annat av en härd, från strandzonen pekar på bronsålder. Ett stråk med märken i säden på åkern, så kallade cropmarks, tyder på att det kan finnas områden med härdar och/eller gropar. Fragment av en väghållningssten i ett av schakten som grävdes vid utredningen i område 4, som sedan blev RAÄ 321. Foto: Ewa Ryberg. RAÄ 322 ett boplatsområde med flintor från mesolitikum, en härd daterad till förromersk järnålder och en överlagrad mesolitisk spånkniv. RAÄ 128b, Vy mot sydväst. Några cropmarks syns i mitten av bilden som förhöjningar i säden. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) RAÄ 320 en boplats med keramik, flintor och en datering från senneolitikum. Härifrån finns också en bronsåldersdatering från en härd och en stensättning som I schakt 6 på RAÄ 322 hittades vid förundersökningen en flintkniv under ett halvmetertjockt gyttjelager. Fyndplatsen är markerad med en vit pinne. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) RAÄ 323 ett boplatsområde med 13:18:16]

4 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, bakgrund bedömts som en vikingatida grav. flintmaterial från både mesolitikum och neolitikum. Den mesolitiska flintan hittades direkt under matjorden. En härd har daterats till romersk järnålder till folkvandringstid. Den vikingatida graven på RAÄ 320, en stensättning, fotograferad mot väster. Till höger i bildens bakre kant ligger en härd som är daterad till bronsålder. Foto: Ewa Ryberg. Upp 13:18:16]

5 Inkluderat säkert dokument Filen är ett säkert dokument som har inkluderats i det här dokumentet. Dubbelklicka på knappen för att visa. 13:18:28]

6 Inkluderat säkert dokument Filen är ett säkert dokument som har inkluderats i det här dokumentet. Dubbelklicka på knappen för att visa. 13:18:49]

7 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, kartor Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Utsnitt ur Fastighetskartan (6B 0i och 6B 1i) över Veddiges centrala och östra delar. På kartan är de fem fornlämningsplatserna markerade med början i väster: RAÄ 323, RAÄ 322, RAÄ 128b, RAÄ 321 och RAÄ 320. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1627. Upp 13:19:02]

8 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat RAÄ 323 Mesolitisk flinta, många, Ett folkvandringstida hus, RAÄ 322 Förromersk järnålder och, RAÄ 128b Boplats från jägarstenålder, Grävingen avslutad, Här lägger vi så ofta som möjligt upp information om vad som händer på undersökningarna längs riksväg 41 i Veddige. I takt med fältundersökningarna uppdateras loggboken med nya anteckningar och bilder. Vi mjukstartade undersökningarna 3 juni med etablering av arbetsbodar, och annat som behövs för att arbetet ska kunna utföras. Den 9 juni var vi full styrka, sex arkeologer och en grävmaskinist. RAÄ 321 och RAÄ 320 Tre stensättningar, Båtformade gravar, Överraskningar i hyddan, Upp 13:19:07]

9 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Mesolitisk flinta, många stolphål och kanske ett husoffer på Veddige 323, loggbok 19/ På Veddige 323 framträdde tidigt i det sydvästra hörnet av den schaktade ytan ett mörkare lager, som innehöll ganska mycket mesolitisk flinta. En stor mängd stolphål var koncentrerade till den centrala och sydliga delen. Ytan har ännu inte schaktats färdigt i sin helhet. Krukan framrensad. På bilden syns mynningsfragment och vulstfragment. Foto: Ewa Ryberg. Johannes Nieminen gräver rutor inom det mesolitiska området. Foto: Ewa Ryberg. Bland stolphålen fanns en grop med lämningar av ett keramikkärl. Det är fragment från både mynning och botten. En bit har vulstdekor som kan datera krukan till förromersk järnålder. Vi funderar över om krukan i gropen, som troligen är ett stolphål, kan vara ett husoffer. En härd från förundersökningen daterades till romersk järnålder till folkvandringstid, cirka 300 till 600 efter Kristus. Ett urval mesolitiska flintor, bland annat tre spån. Foto: Ewa Ryberg. Fragment av vulstdekor med nagelintryck. Foto: Ewa Ryberg. Petra Nordin rensar fram krukan som kan vara ett husoffer. Foto: Ewa Ryberg. 13:19:11]

10 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Upp 13:19:11]

11 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Ett folkvandringstida hus på Veddige 323, loggbok 22/ Ett folkvandringstida treskeppigt stolpbyggt hus, från cirka 400 efter Kristus, framträdde i virrvarret av alla stolphål och gropar på Veddige 323. Huset är minst 40 meter långt Käpparna markerar stolphål till det stolpbyggda huset på RAÄ 323. Foto: Petra Nordin. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:19:15]

12 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Förromersk järnålder och mesolitiska lämningar "in Situ" på Veddige 322, loggbok 19/ Fornlämningen Veddige 322 består av två olika delar. Den första är en yta med olika typer av boplatsanläggningar och i mitten ett mörkt torvigt vattenavsatt lager. I kanten av det vattenavsatta lagret har vi hittat bearbetad flinta och en hel del keramik. Vi tänker oss att området har fungerat som ett avfallsområde till den boplats som troligen legat intill. Avfallsytan ligger tyvärr utanför vägsträckningens arbetsområde. Strandzonen syns som svallade stenar i grusig sand tvärs över bilden. Bakom syns den överliggande blå transgressionsleran, och i förgrunden syns den underliggande leran. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Några rutor grävdes i det mörka vattenavsatta lagret. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Anläggningarna inom undersökningsområdet består bland annat av enstaka stolphål, gropar och härdar. De kan vara spår från boplatsområdets yttre och södra del. En härd inom området från förundersökningen daterades till förromersk järnålder (ungefär 400 till 200 före Kristus). Keramiken har ingen tydlig karaktär men är av järnålderstyp. Fornlämningens andra del schaktades i olika omgångar ner till ett lager som är en äldre strandzon med klappersten, grus och finkornig sand. I strandzonslagret ligger mesolitisk flinta, och det finns spår av anläggningar. Över strandzonslagret ligger blålera som avsatts när havsnivån har varit högre en tid (transgression). Det ligger också blå glacial lera under lagret. Leran kapslar alltså in de mesolitiska lämningarna som ligger på ursprunglig plats, "in Situ". Den geologiska dateringen av strandlagret blir 9500 före nutid (7500 före Kristus). Ett urval keramikfragment från det mörka vattenavsatta lagret. Foto: E. Ryberg. 13:19:19]

13 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Detalj av profil med en grop synlig i strandzonslagret. Ovanför liksom under finns den blå leran. Foto: Ewa Ryberg. Mesolitiska flintavslag funna i strandzonslagret. Foto: Ewa Ryberg. Upp 13:19:19]

14 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Boplats från jägarstenålder och krukfynd från brons- eller järnålder på Veddige 128b, loggbok 22/ Undersökningen av Veddige 128b har nu pågått i tre veckor och resultatet har väl motsvarat våra förväntningar. Inte minst har en spännande boplats från äldre stenåldern undersökts. Den gamla boplatsen ligger idag ungefär 16 meter över havet och drygt hundra meter från Viskan. Men så har det inte alltid sett ut. Profilens tydliga lagerföljder beskriver Viskans olika förlopp och nivåer sedan stenåldern. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Vid två tillfällen under jägarstenåldern har Viskan, som då var en havsvik, nått upp till närmare 16 meter över dagens havsnivå; dels för drygt år sedan, dels för cirka 8500 år sedan. Keramikkruka funnen i lergyttja på en nivå av nio meter över havet. Krukan ligger på sidan och den ena halvan är troligen borta genom schaktningen. Foto: Ewa Ryberg. Ett par hundra meter öster om stenåldersboplatsen har vi funnit och undersökt betydligt yngre, men inte desto mindre spännande, fynd. Ungefär hundra meter norr om Viskan har vi hittat två keramikkrukor under ett drygt en meter tjockt lager av sand och gyttja. Någon gång under brons- eller järnålder har krukorna troligen blivit nedsatta i Viskans vatten, som vid denna tid nådde fram till platsen. Det lägst belägna området på RAÄ 128B där keramikkrukor och bevarat trämaterial är funna i lergyttjan. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:19:24]

15 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Geolog Tore Påsse beskriver och berättar om lagerföljden på RAÄ 128B. Foto: Ewa Ryberg. Genom översvämningar har Viskan ibland nått ännu litet högre och sand- och gyttjelager har bildats som skapat goda bevaringsförhållanden för organiska material. På samma plats där krukorna fanns har vi också funnit ett par större trästycken. Om de är bearbetade av människor vet vi ännu inte säkert. Undersökande arkeologer är uppmärksam publik. Foto: Ewa Ryberg. På boplatsen har vi grävt fram fynd som berättar om människornas vistelser vid den lilla stranden från båda bosättningsperioderna. Redskap i flinta, bland annat skivyxor och kärnyxor, men framförallt ett stort antal pilspetsar, visar att havsjakt, fiske och jakt på landdäggdjur har bedrivits i omgivningarna. Bevarade träbitar, grenar och hasselnötsskal funna i lergyttjan på nio meter över havet. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Från brons- och järnålder finns flera fyndplatser runt om i Europa som visar att offer i vatten eller våtmarker förekom. Kanske är det en sådan offerplats vi nu undersöker i Veddige. Undersökningen pågår för fullt och nu hoppas vi att fler föremål ska dyka upp som kan kasta ljus över fyndplatsen. 13:19:24]

16 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Kärnyxa funnen på nivån cirka nio meter över havet. Foto: Ewa Ryberg. En drygt tre meter lång trästör (trädgren) som verkar vara spetsad i ena änden funnen på nio meter över havet i lergyttjan. Foto: Ewa Ryberg. Bergartsyxa av typen Limhamnsyxa. Foto: Ewa Ryberg. Skivyxa av flinta. Foto: Ewa Ryberg. Upp 13:19:24]

17 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 128b, Riksväg 41, Veddige 2008 Grävningen på RAÄ 128b avslutad, loggbok 15/ Startsida Resultat Den 31 juli avlutades undersökningen på RAÄ 128b och vi plockade in fynd, prover, ritningar, arbetsmaterial och verktyg. De sista vi gjorde på grävplatsen var att ta upp de två halverade krukorna (se loggbok 22/7) och utvalda delar av träbitar som vi fått fram i leran. Fynden plockades upp som preparat, det vill säga en stor del av den omgivande leran fick följa med som fuktighetsbevarande stabilisator. Preparaten har vi skickat iväg till konservering, till Studio Västsvensk Konservering (SVK) i Göteborg, där en första genomgång har gjorts. Bildsviten här under visar inplockandet av preparaten med krukorna och trästyckena. De var ganska tunga så vi fick kalla på maskinisten, som höll till en bit därifrån, och ta grävmaskinens skopa till hjälp. Maskinisten sänkte ner skopan till marknivå och höll den i låst läge medan vi lastade preparaten, först i och sedan ur. Foto: Ewa Ryberg. (Några av bilderna är klickbara för att se en större version.) Makroprov samlas in från platsen under den stora krukan. Foto: Ewa Ryberg. Det verkar som om träbitarna är bearbetade men ett mer säkert besked kommer längre fram. Krukorna har röntgats och innehållet, den lera som ligger inuti krukorna, visar inga tecken på att innehålla några föremål; men man ser krukornas form väldigt tydligt. Vad som verkligen döljer sig i dem får vi reda på först när krukhalvorna är helt framplockade ur preparaten. Under den stora krukan och intill en av träbitarna tog vi makroprover. De ska skickas iväg för analys men eftersom det är en lång process lär resultaten vänta på sig. Allmänt för RAÄ 322, 323 och 128 Registrering i databas av de undersökta anläggningarna, stolphål, härdar, gropar, med mera, har tagit vid och alla fynd är tvättade. Det återstår några fältdagar på RAÄ 323 och den tiden skall läggas på det folkvandringstida huset. En grävslev, en hacka, knäskydd, en plastskopa, ett fyllfat, ett ritunderlag med papper, penna, och tumstock är vanliga redskap i arkeologernas 13:19:29]

18 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 128b, händer. Foto: Ewa Ryberg. Grävningarna fortsätter Den 18 augusti startar nästa del av undersökningarna och då är det RAÄ 320 och 321 som hamnar i fokus. Biblioteken i Veddige och i Varberg har var sin mindre skärmutställning, som bygger på vår hemsidas information. Utställningen berättar om utgrävningarna längs Riksväg 41 vid Veddige. Interiör från Veddige bibliotek. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Upp 13:19:29]

19 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Tre stensättningar på RAÄ 320 och kanske en mesolitisk hydda på RAÄ 321, loggbok 8/ Nu har det gått tre veckor sedan vi startade undersökningarna på de två sista områdena RAÄ 320 och RAÄ 321. Vi arbetar med bägge ytorna parallellt och lägger resurserna där de för stunden behövs bäst. På området längst i öster, RAÄ 321, förväntade vi oss och har också funnit en stor mängd boplatslämningar, som stolphål, gropar och härdar. De syns som mörkfärgningar i marken och ligger ganska koncentrerat relativt centralt på ytan. Än så länge kan vi inte se någon struktur i de olika anläggningarna som ändå till största delen verkar utgöras av stolphål. Men den här delen av undersökningen har vi bara påbörjat. På RAÄ 320 visste vi att det fanns en stensättning som kom fram vid förundersökningen, och att det inom ett större område fanns ett lager med slagen flinta. Nu vid schaktningen kom ytterligare två stensättningar fram. I toppen på den ena hittade vi två fragment av bränt ben. Om det kommer från människa eller djur går inte att säga ännu. Den avbanade ytan på RAÄ 320. I bildens framkant syns meterstora rutor grävda i ett mörkt lager med mycket flinta. Vy mot sydväst. Foto: E. Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) I förgrunden syns det centrala området med anläggningar på RAÄ 321. I bakgrunden bakom skottkärran syns det avgränsade mörkfärgade området med flinta. Foto: E. Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Det finns också ett väl avgränsat område med slagen flinta på RAÄ 321. Det syns som en mörkfärgning som har en yta på cirka 6 gånger 11 meter. Tjockleken varierar. I varje meterruta som vi grävt inom den avgränsade ytan kommer större mängder av slagen flinta. Det är bland annat spån, mikroliter, spetsar. Fynden kan grovt dateras till mesolitikum. Vi tror att mörkfärgningen kan vara spår av en mesolitisk hydda. I förgrunden syns stensättningen som hittades vid förundersökningen och den är fortfarande täckt med skyddande plast och ett jordtäcke. I bakgrunden syns de två nya stensättningar som vi funnit nu i höst. Foto: E. Ryberg. I det lagret med flinta gräver vi också här rutor som är 1 gånger 1 meter. Förutom stora mängder slagen flinta, spån, mikroliter och spetsar hittar vi också anläggningar som syns som svaga mörka fläckar i lagret. 13:19:35]

20 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 323, Rutgrävning i den mörkfärgningen med många flintor. Foto: B. Westergaard. Den samlade fyndmängden från ett tio centimeter djupt stick i en meterruta. Till vänster syns en kärna, ett spetsverktyg och ett antal spånfragment. Foto: E. Ryberg. På arkeologidagen 31 augusti visades utgrävningen vid två tillfällen för intresserade. Besökare vandrar över den schaktade ytan på RAÄ 321. Foto: E. Ryberg. Besökare studerar en av de framtagna stensättningarna på RAÄ 320. Foto: E. Ryberg. 13:19:35]

21 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 320, Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Båtformade gravar på RAÄ 320, loggbok 30/ I veckan som gick började vi att dokumentera gravarna. Det innebar att vi också rensade ett större stenrikt område, vilket resulterade i ännu fler gravar. Vi har nu hittat ett 15-tal gravar av i huvudsak två former. Den första är flacka, oregelbundet rundade stensättningar som ligger på rad. Den andra gravformen består av upphöjda stensättningar som ligger mer för sig själva. I den här gruppen finns också gravar med båtliknande former. Alla stensättningar ligger inom ett relativt begränsat område. En del av området kan närmast betecknas som ett gravfält använt under framför allt yngre järnålder/vikingatid. De övriga gravarna kan härröra från äldre perioder. Lodfoto på graven med den pyramidformade kvartsiten. Graven är båtformad. Foto: B. Westergaard. I den västra delen av RAÄ320 schaktade vi fram en gammal bäckfåra i en svacka som redan under förhistorien varit ett tillflöde till Viskan och som idag rinner genom marktäckta dräneringsrör. På den östra sluttningen ner mot bäcken kom det fram ett parti med härdar och kokgropar. Dateringen p å dessa är än så länge okänd, men det kan röra sig om bronsålder/äldre järnålder. I mitten syns det framrensade stråket av flacka stensättningar. Foto: B.Westergaard. Partiet med härdar/kokgropar vid sluttningen mot bäckfåran syns tydligt i den ljusa sanden. Foto: E. Ryberg. 13:19:39]

22 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 320, Pyramidformad kvartsit som markerar mitten i graven. Foto: E. Ryberg. Profil på en av de undersökta kokgroparna i bäckfårans sluttning. Foto: E. Ryberg. Under veckorna som gått har vi också haft inplanerade besök av elever från skolan i Veddige. De guidades runt på de båda undersökningsytorna och vi förklarade vad de olika lämningarna var för något och hur en arkeologisk undersökning går till. Den pyramidformade kvartsiten syns i mitten av stensättningen. Foto: E. Ryberg. Eleverna får se hur en metalldetektor fungerar. Foto: G. Ängeby. I mitten undersöks graven med den pyramidformade kvartsiten. I bakgrunden syns ett fototorn som vi tar lodfotobilder med. Foto: E. Ryberg. Samling runt graven och förklaring vad en stensättning är för något. Foto: B. Westergaard. 13:19:39]

23 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 320, :19:39]

24 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 321, Riksväg 41, Veddige 2008 Överraskningar i hyddan på RAÄ 321, loggbok 30/ Startsida Resultat Den mesolitiska hyddan visade sig innehålla några överraskande strukturer och anläggningar. Dels en flint- och bengömma där benen är brända, och dels en härd eller kokgrop som förseglats med en sten. Det är osäkert om härden och hyddan är samtida. Vi kan ännu inte säga om det är djur- eller människoben som plockats upp från bengömman. Under undersökningens gång har det visat sig att det går att särskilja områden utanför hyddan från ytan inne i hyddan. Mesolitiska lämningar av det här slaget är mycket ovanliga i Halland. Profilsnitt på den framtagna härden/kokgropen. Foto: K. Svensson Flint- och bengömman som den först framträdde. Foto: G. Johansson Överst i den schaktade ytan låg en större fyrkantig sten som visade sig vara locket över en härd/kokgrop. Foto: B.Westergaard. En bit ner under flintorna och de översta benen kom fler brända benfragment. Foto: K. Svensson Under stenen och ett lager jord kom det fram skörbrända stenar som visade sig vara en härd/kokgrop. Foto: G. Johansson 13:19:44]

25 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, loggbok, RAÄ 321, :19:44]

26 Offer och odling vid neolitikums början, resultat från riksväg 41, Veddige 128B, arkeologisk undersökning 2008 Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat Offer och odling vid neolitikums början resultat från RAÄ Veddige 128B En av fornlämningarna som undersöktes vid Veddige, för riksväg 41, år 2008 var den mesolitiska boplatsen RAÄ 128B. Boplatsen låg i östra utkanten av samhället och cirka 100 meter norr om Viskan. Boplatsen och fynden från den är 8000 till 9000 år gamla och från jägarstenålderns mellersta del Trattbägarna. Till vänster syns det större kärlet och överst till höger en del av det lilla kärlets hals och under den dess botten. Kärlen är cirka 6000 år gamla. Vid den tiden började människorna här odla och använda betesdjur. Foto: Lena Troedson. (Klicka på bilden för att se en större version.) Två trattbägare fanns i en slänt ungefär 100 meter norr om Viskan. För cirka 6000 år sedan var vattennivån ungefär 10 meter högre än idag och krukorna har satts i vattnet vid strandkanten. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Boplatsen var koncentrerad till en platå cirka 15 meter över havet, men som ett led i undersökningen grävde vi också litet utanför den. I slänterna ned från boplatsen och mot Viskan drog vi schakt för att på lägre nivåer söka efter eventuella lager med utkastat bevarat organiskt material. Några sådana lämningar hittade vi tyvärr inte. Båda krukorna är väl daterade genom de kol 14-analyser som gjorts efter fältarbetets slut. I den mindre fanns på insidan en matskorpa, det vill säga fastbränd mat. Matskorpan har daterats till år före nutid (BP). Och när innehållet i den större krukan undersöktes med makrofossilanalys hittades ett förkolnat frö av bröd- eller kubbvete. En kol 14-analys av fröet har gett en datering till före nutid. Omräknat till våra kalenderår innebär det att båda kärlen med säkerhet kan dateras till cirka 4000 före Kristus. De är alltså runt 6000 år gamla. Däremot gjorde vi ett mycket spännande fynd från bondestenålder i ett av schakten; två keramikkärl som utifrån form och dekor kunde dateras till äldre neolitikum och så kallad trattbägarkultur. De båda kärlen fanns cirka 1,5 meter under markytan under lager av sand och gyttja, som bildades när Viskans vattennivå var betydligt högre än idag och platsen stod under vatten. 13:19:56]

27 Offer och odling vid neolitikums början, resultat från riksväg 41, Veddige 128B, arkeologisk undersökning 2008 Här har grävmaskinen schaktat till ungefär 1,5 meter under markytan och det var på den nivån vi fann de båda krukorna. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Krukorna var placerade endast en dryg meter från varandra, den ena liggande på sidan och den andra stående. På grund av den storleksmässiga skillnaden mellan dem har vi kallat dem lilla och stora kärlet eller krukan. Det lilla kärlet, som stod upp, har varit 14 centimeter högt och mynningen har haft en diameter på 18 centimeter. Profilen är S- formad med rakt utåtlutande mynnings- och halsparti. Skuldran är tydligt markerad och botten är svagt rundad. Halsen är ornerad med snördekor i nio vågräta rader. Bottenpartiet saknar däremot dekor. Kärlet kan klassificeras som trattbägare. Vi grävde inte ut krukorna på plats utan tog in dem som preparat, med en klump jord runt, för att de skulle kunna tas om hand av en konservator. Foto: Ewa Ryberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Den större krukan är betydligt större ; både höjden och mynningsdiametern är 35 centimeter. Proportionerna är därmed något annorlunda; det stora kärlet är något högre i förhållande till mynningens diameter än det lilla. Det har också en S- formad profil med utåtböjd mynning, men halsen är betydligt kortare i förhållande till höjden än hos det lilla kärlet. Botten är flat med en diameter på 15 centimeter. Kärlet saknar helt dekor men kan också klassificeras som en trattbägare. Fotona visar det mindre kärlet under konservering. Kärlets hals var ornerad med snördekor som syns på den större skärvan nederst till vänster. Foto: Annika Carlsson. Att krukorna låg där de gjorde beror sannolikt på att de har offrats i vatten eller våtmark. De låg 9,6 meter över dagens havsnivå, men för 6000 år sedan var Viskans vattennivå cirka 10 meter högre än idag. Därför har båda kärlen sannolikt blivit nedsatta i vattnet vid strandkanten av Viskan. Fyndet av krukorna vid Veddige är intressant ur flera aspekter Vetefröet har en av sydskandinaviens allra äldsta dateringar där jordbruk faktiskt kan påvisas. Dateringen går tillbaka till den tidpunkt då jordbruket anses ha börjat i sydskandinavien. Jämförbara dateringar får sökas längre söderut, enstaka finns på Bornholm och i södra Skåne. Fyndet från Veddige är intressant då det tyder på att jordbruk funnits i norra Halland lika tidigt som i områden betydligt längre söderut. Från Danmark finns exempel på liknande offerfynd i våtmarker från tidigneolitikum. Men de är mindre väldaterade och en jämförelse mellan Veddigefyndet och de tidigare kända är spännande; dels för datering av de danska fynden, dels utifrån företeelsen offer i våtmarker. Eftersom kärlen från Veddige är så väldaterade är de också intressanta ur ett typologiskt jämförande perspektiv vad gäller den tidigneolitiska keramiken. Glenn Johansson (Keramiken har analyserats av Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier och beskrivningen av den bygger på hans analys). För den som är intresserad av resultaten från undersökningarna av de mesolitiska boplatserna vid Veddige sommaren 2008 hänvisas till artiklar publicerade i: Populär 13:19:56]

28 Offer och odling vid neolitikums början, resultat från riksväg 41, Veddige 128B, arkeologisk undersökning 2008 Arkeologi NR 4/2008 och Bilden av Halland, Länsantikvariens årsredogörelse 2008, Länsstyrelsen Hallands Län. Upp 13:19:56]

29 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, kontakt Riksväg 41, Veddige 2008 Startsida Resultat RAÄ UV Väst tel: e-post: Glenn Johansson (fältarbetsledare för RAÄ 323, 322 och 128) Bengt Westergaard (fältarbetsledare för RAÄ 321 och 320) :20:10]