3 Placering av samt storlekar på vägmärken
|
|
- Erik Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 8.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken Placering i höjd- och sidled Vid val av placering av vägmärken skall synligheten och läsbarheten av märkena vara avgörande. I vissa lokala trafikföreskrifter anges var märkena som utmärker föreskriften skall placeras. Läget i längsled är då i stort sett låst, det kan möjligen variera någon meter beroende på markförhållanden där märket placeras. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och läsbarhet, särskilt om läget i längsled inte kan varieras. FIGUR 3-1 och TABELL 3-1 ger riktvärden för placering av standardmärken. H S H S FIGUR 3-1 Placering i sid- och höjdled av standardmärken Varnings-, förbuds- och påbudsmärken bör vara placerade enligt nedanstående tabell. Om flera märken eller tilläggstavlor förekommer i samma uppsättning räknas höjdmåtten till underkanten på det lägst placerade märket/tavlan. Om märken placeras lågt är det viktigt att kontrollera att inte uppställda fordon kan skymma märkena. VGU VV publikation 2004:
2 TABELL 3-1 Placering av standardmärken PLACERING H (M) S (M) Utanför vägbanan 0,8 1,8 0,5 4,0 Över gång- eller cykelbana > 2,5 m 0,5 4,0 m från Kommentar: körbanekant Rekommendationer för placering inom de angivna intervallen ges i Handbok Vägmärken, Publikation 2002: Inbördes placering Inbördes placering av flera märken i samma uppsättning samt vid kombinationer av olika slags märken illustreras i nedanstående figurer. FIGUR 3-2 Placering av förbudsmärken Kommentar: Om fler än ett vägmärke av samma slag förekommer i samma uppsättning skall det märke som anses viktigast vara placerat där det bäst kan uppfattas, normalt underst eller närmast körbanan. I FIGUR 3-3 visas vilka kombinationer med märke Väjningsplikt som normalt får förekomma. 28 VGU VV publikation 2004:
3 FIGUR 3-3 Placering av märke för väjningsplikt i kombination med andra märken Kommentar: Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken med undantag för hastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att varna för farans art och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten. FIGUR 3-4 visar ett antal exempel på kombinationer av olika märkestyper. FIGUR 3-4 Vanliga märkeskombinationer 3.2 Storlek på vägmärken För andra vägmärken än lokaliseringsmärken med text är storlekarna fastställda. TABELL 3-2 visar fastställda storlekar. Vägmärken som används tillfälligt, exempelvis i samband med vägarbete kan ha andra mått än de som anges i tabellen. VGU VV publikation 2004:
4 TABELL 3-2 Förteckning över vägmärkens storlek MÄRKE STORLEK (mm) Över Normal Under Varningsmärke (sida) Förbudsmärke (diameter) Märke Stopp vid vägkorsning eller Järnvägskorsning (höjd) Märke och Zontavla (höjd x bredd) 920x x600 Påbudsmärke (diameter) Märke Motorväg (höjd x bredd) 1200x x600 Märke Motorväg upphör (höjd x bredd) Märke Motortrafikled (höjd x bredd) Märke Motortrafikled upphör (höjd x bredd) Märke Huvudled (sida) Märke Huvudled upphör (sida) Märke Lågfartsväg ( sida) Märke Lågfartsväg upphör (sida) Märke Gårdsgata (höjd x bredd) 510x x480 Märke Gårdsgata upphör (höjd x bredd) Märke Enkelriktad trafik (höjd x bredd) 310x800 Märke Skyldighet för mötande fordon att lämna 720x x560 företräde (höjd x bredd) Märke Övergångsställe (sida) Märke Parkering (höjd x bredd) 720x x x200 Märke Taxistation (höjd x bredd) 310x480 Märke Anvisning om föreskriven färdväg för cyklister 1030x480 och mopedförare (höjd x bredd) Märken Allmänna inrättningar (höjd x bredd) 1160x x x590 Märken 1.9 Servicemärken (höjd x bredd) 1160x x x Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Utgångspunkt Vägmiljöer och gator som är konsekvent utformade förmedlar ett tydligt budskap till trafikanten. Det ger goda förutsättningar för att hantera och ordna de delar som bygger upp helheten, där vägmärkena ingår. Vägmärkets primära krav Synlighet Läsbarhet Systematik Logik Inte större än nödvändigt Vägmärkets uppgift Reglera och skapa förutsättningar för resan Visa vägen till orter och mål längs vägen 30 VGU VV publikation 2004:
5 Systemkrav Skylta inte mer än nödvändigt Skapa kontinuitet Var konsekvent (typsnitt, gemener/versaler eller bara versaler?) Skapa sammanhang Idag utsätts trafikanten för en mängd konkurrerande budskap. Det är svårt men viktigt att nå fram med det enskilda budskap ett vägmärke representerar. Vägmärket bör därför placeras och monteras med stor omsorg för att bidra till ett fungerande visuellt helhetsintryck. Samtidigt kan en vidare analys av trafikmiljön utvisa att helt andra faktorer än vägmärken och skyltar har betydelse om man vill åstadkomma en vacker, säker och överblickbar trafikmiljö. Vägmärkenas storlek, antal, och inbördes ordning, färg och form på skyltbärare och övrig utrustning samt valet av skyltarnas placering är gestaltningsfrågor som går att påverka innanför ramarna för gällande regelverk och bör omfattas i alla väghållningens faser. En väl genomförd analys av behovet av vägmärken kan även innebära ekonomiska fördelar eftersom resultatet ofta är färre skyltar vilket ger lägre underhållskostnader. De flesta symboler och färger på trafikskyltar har en inarbetad funktion och såväl typografisk utformning som storlek och i hög grad även placering av vägmärken styrs av Vägmärkesförordningen 1978:1001 och Vägverkets författningssamling VVFS. I detta avsnitt behandlas inte de reglerade aspekterna av skyltarnas utformning och placering utan avgränsas till åtgärder som ryms innanför regelverken eller hänvisar i förekommande fall till gällande regelverk och rekommendationer om typografisk utformning och placering Vägen och gatan är arkitektur Vägens eller gatans arkitektur förmedlar bl.a. genom sin sträckning, sitt läge eller skala information till trafikanten. Informationen kan vara påtaglig och starkt förnimbar, eller mera diffus och ändå nå trafikanten. Den helhet som väg- och gatumiljöns fysiska innehåll förmedlar byggs upp av delar som består av mer än skyltar och vägmärken. Räcken, vägmarkeringar, kantstenar, beläggning och vägsektionen i sig är samtliga symbolbärare som tillsammans skapar helheter och markerar var man befinner sig och vilken uppmärksamhet situationen kräver Analys Övergripande princip Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt. Från vägarkitektonisk synpunkt är denna devis både användbar och riktig. Vägmärket i relation till sin omgivning I enlighet med den ledande principen bör vägmärket betraktas som en del av sin miljö. Miljön är därför utgångspunkt för den arkitektoniska analys som leder VGU VV publikation 2004:
6 fram till generella råd för placering med mera. Begreppen Landsbygd och Stad utvecklas inte vidare här. Begreppet Tätortszon är mera mångtydigt och kan behöva en förklaring. Begreppet står här för övergångszonen land/stad eller tätortssnära lägen. I vägens närmiljö präglas dessa ofta av industriområden, externa affärsetableringar och trafikanläggningar av olika slag. Definitionen är inte exakt. Genom att studera sträckan, platsen, och vägmärket (innehåll, storlek etc) utgår analysen från ett övergripande sammanhang till utformningen av detaljerna. FIGUR 3-5 Vägmärken i landsbygdsmiljö landskapets innehåll, topografi och skala avgör hur väl det framträder FIGUR 3-6 I tätortszonen är ofta vägmärket en av många informationsbärare. 32 VGU VV publikation 2004:
7 FIGUR 3-7 Vägmärket är en påtaglig möbel i gaturummet Landsbygd Landskapsvärden och kulturvärden Hänsynen till kulturmiljön är inskriven i väglagen och är dessutom styrd av landskapets formella skyddsvärde. Det allmänna intresset kan t.ex. handla om viktiga visuella samband i landskapet, vilka ställer särskilda krav på hur vägmiljön utformas. Det omfattar även hur vägmärken passas in i miljön. Det formella skyddet beror på hur allmänintresset är formulerat i antagna planer och program. Ett riksintresse är exempelvis en signal om att här finns så höga värden att de får företräde vid en avvägning med motstående intressen (förutsatt att de motstående intressena inte är av riksintresse). För den som företräder vägintresset kan den formella beskrivningen av riksintresset fungera som ledtråd när projekterings- och bygghandlingar ska upprättas. Viktiga utblickar En strävan att reducera vägmiljöns visuella intrång handlar om att inte störa viktiga utblickar. Oavsett om vyn upplevs från vägen eller från landskapet är placeringen av vägmärken en viktig fråga. Det handlar om att i ett första skede identifiera vilka vyerna är och varifrån de upplevs, och i nästa skede att analysera var eventuella konfliktpunkter finns mellan upplevelsevärdet och väganordningen. En generell kvalitet är upplevelsen av vägens egenvärde, dess linjeföring, broar med mera. Ett generellt råd är därför att undvika att placera vägmärken i innerkurvor, på krön och i samband med broar. VGU VV publikation 2004:
8 FIGUR 3-8 Vägmärken kan förta bilden av landskapet eller underordna sig densamma Stöd i landskapet. I lägen där behovet av vägmärket är klarlagt handlar det om att ge vägmärket dess exakta placering utifrån platsens förutsättningar så långt det är möjligt. Topografin, vegetationen och eventuell bebyggelse kan aktivt användas för att ge vägmärket visuellt stöd. 34 VGU VV publikation 2004:
9 FIGUR 3-9 Vägmärkets placering kan ordnas så att det tar stöd i vegetationen och frigör utblickarna Tätortszon Tätortszonen har ofta en karaktär av låga skötselambitioner där begrepp som kulturvärden eller upplevelsevärden sällan används. Anblicken av många orter presenteras ofta så för vägtrafikanterna. För att skapa sammanhang och ge vägmärket nödvändig meningsfullhet handlar uppgiften ofta om att minska det visuella bruset, eftersom vägmärket ofta konkurrerar med andra inslag om uppmärksamheten. Stad Staden är ett mångfacetterat begrepp som kan omfatta allt från förortsbebyggelse till tät stenstadsarkitektur. Vad gäller vägmärkenas anpassning till stadsmiljön handlar det främst om fyra aspekter: Placering, skala, material och grad av bearbetning. VGU VV publikation 2004:
10 FIGUR 3-10 Vägmärkenas skala är ett av flera inslag som signalerar hastighet och omsorg i gaturummet Generella aspekter Placeringen av vägmärket är starkt situationsanpassat. En rekommendation är att studera alternativa placeringar i väg- eller gaturummet med hjälp av perspektiv i bild alternativt fotomontage. Det är viktigt att vägmärken placeras rätt i längdled så att inte försentvägvisning uppstår, en trafiksäkerhetsfråga. Skalan beskriver en storleksanpassning till den skyltade hastigheten på gatan eller vägen. Det är således rätt att anpassa vägmärkets storlek utifrån om det är en 70-väg eller en 30-gata. Material och färgval kan ofta anpassas på samma sätt som vägmärkets storlek. I historiska stadsmiljöer kan galvaniserade stolpar vara ett mycket störande inslag. Felaktig färgsättning av stolpen kan vara lika störande, varför en gedigen analys fordras innan man bestämmer kulör. Grad av bearbetning är en samlande beteckning som har att göra med hur detaljer som rör infästning, baksidans färgnyans med mera. Infästningen är en viktig del av vägmärkets signalvärde och kan utföras på olika sätt. Placering vägmärket ska vara lätt att avläsa och helst inte störa miljön i övrigt. Tänk bl.a. på val av vägmärke i cirkulationsplatser (tabellvägvisare jämfört med stor orienteringstavla ). Portaler är svåra att inpassa i visuellt känsliga miljöer, där siluetter av märkesbyggnader eller andra värden helt kan förtas. 36 VGU VV publikation 2004:
11 FIGUR 3-11 Vägmärkenas placering i vägrummet kan påtagligt förstärka eller minska deras visuella dominans, men ändå klara att förmedla nödvändig information Markanslutning stolpen landar naturligt. Baksidan har lika stor yta som framsidan och bör därför ingå i analysen. VGU VV publikation 2004:
12 FIGUR 3-12 Exemplet visar baksidan av en s.k. VMS-skylt (Variabla Meddelande Skyltar) och berör flera aspekter som handlar om samordning och omsorg FIGUR 3-13 En sammanhållen rektangulär yta förmedlar vägmärkets information. Det är monterat på ett vertikalt element, stolpen. Resultatet är två komponenter med olika grundformer som bildar ett gemensamt sammanhang 38 VGU VV publikation 2004:
13 Snyggt och prydligt Vägmärket ska inge förtroende. Det uppnår man genom att placera det med omsorg, det ska sitta rakt och i rät vinkel i förhållande till vägen. Horisontella vägmärken kan visuellt uppfattas som lutande i viss topografi eller vägskevning, här fordras noggranna perspektiviska studier Projektering Kompetensbehov och projekteringshandlingar Vid sidan om juridisk och teknisk kompetens bör även gestaltningskunskap ingå i projekteringsgruppen. Vägutrustningsplanen bör föregås av studier i perspektiv vilket ställer krav på arkitektoniska kunskaper. Arbetet med vägutrustningsplaner bör vidgas till att även behandla befintlig situation. När vägen är terrasserad och det är dags för uppsättning av skyltarna skall placeringen utmärkas för att finna rätt läge. Detta kan göras exempelvis med en stakkäpp. Aktuell sträcka bedöms sedan av de personer som ansvarar för vägprojektets gestaltning och vägutrustningsplan tillsammans med projektledaren. Genom att köra sträckan, diskutera alternativa lägen och eventuellt flytta skyltarna för att pröva en optimal inplacering kan kvaliteten höjas åtskilligt. Detta kan innebära flyttningar på, i vissa fall, flera hundra meter. Detta moment är mycket viktigt för att nå ett gott slutresultat och undvika att vägmärkesplaceringen är en skrivbordsprodukt som saknar förankring i den fysiska miljön. Tunnelprojekt som förebild Moderna vägtunnlar såsom Götaledens tunnel i Göteborg eller Södra Länken i Stockholm är intressanta att studera som exempel. Av flera skäl tvingas väghållaren att eftersträva att både skyltarnas antal och storlek reduceras så långt möjligt. Motsvarande ambition i konventionella vägprojekt skulle säkert ge stora arkitektoniska mervärden. En annan reflektion är att när väghållaren råder över situationen och vägmiljön inte utsätts för störande brus så leder det till en vägmiljö som präglas av ordning och reda. VGU VV publikation 2004:
14 FIGUR 3-14 I de moderna vägtunnlarna är vägmärkenas antal och storlek noggrant analyserade och inpassade i rummet 40 VGU VV publikation 2004:
7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merVägverkets författningssamling
verkets författningssamling verkets föreskrifter om lekar på vägmärken och andra anordningar; VVFS 2008:272 Utkom från trycket den 3 november 2008 beslutade den 13 oktober 2008. verket föreskriver med
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket,
Läs mer4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Läs mer2 Vägutrustningsplaner
2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande
Läs merFörslag till utformning av cykelöverfart
INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten
Läs mer12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med
Läs merRIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.
RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel
Läs merRIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]
RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
Läs merMärke H23 förberedande upplysning om vägnära service
RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
Läs merHandbok Vägmärken för Leksands Kommun
Handbok Vägmärken för Leksands Kommun FÖRORD Målet med Handbok Vägmärken inom Leksands kommun är att permanenta vägmärken ska användas, sättas upp och placeras på ett enhetlig sätt. Handboken är avsedd
Läs merHur får man reglera trafiken på enskilda vägar
Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1998:1256 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merVU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)
VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) Supplement 3 12.2 Tillåten trafik 12 VÄGMÄRKEN 4F-väg ska ha ett stramt formspråk i syfte att öka trafikanternas uppmärksamhet och begränsa hastigheter. Detta innebär att den
Läs merFörenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare
RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2010:308 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel
Läs mer2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.
2004-06 Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 1 Varningsmärken Farlig kurva, högerkurva. Flera kurvor, den första till höger. Brant lutning, nedförslutning. Avsmalnande
Läs merCykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019
Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter
Läs merRiktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun
1 (5) Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun 1 Vägar för vilka Burlövs kommun svarar Väghållaren ansvarar för anvisningar för trafik och utmärkning på väg enligt Vägmärkesförordningen. Burlövs kommun
Läs merTRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25872 Råd för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN
RAPPORT ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN 2019-05-29 UPPDRAG 291525, Hastighetsplan Vindeln Titel på rapport: Översyn av lokala trafikföreskrifter i Vindeln Status: Slutrapport Datum: 2019-05-29
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merKonsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke
Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2007:448 Utkom från trycket den 15 juni 2007 utfärdad den 7 juni 2007. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen
Läs merVägmärken Trafiksignal
Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Sveriges vägmärken REGLER delas upp i följande huvudgrupper: A Varningsmärken B C Väjningspliktsmärken D Förbudsmärken Utöver de fem huvudgrupperna tillkommer lokaliseringsmärken,
Läs merMärke F11 vägnamn. Innehåll RIKTLINJE 1 (6)
RIKTLINJE 1 (6) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:82 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
Läs merVägverkets författningssamling
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar VVFS 2007: 305 Utkom från trycket den 29 oktober 2007 beslutade den 11 oktober 2007. Vägverket föreskriver följande
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar
Transportstyrelsens föreskrifter om [Klicka och skriv]; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20: 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] [SERIE] [Underserie] Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,
Läs merDe 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola
De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling
Läs merKUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE. om ändring av kungörelsen den 7 december 1951 (nr 744) angående vägmärken m. m.;
2004-12-17 01:43 SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1961 Nr 602 Utkom från trycket den 20 dec. 1961 KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE om ändring av kungörelsen den 7 december 1951 (nr 744) angående vägmärken m. m.; given
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om vägmärken och andra anordningar
Transportstyrelsens föreskrifter om [Klicka och skriv]; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd den [DATUM ÅR] om vägmärken och andra
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2010:218 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen
Läs merVanliga vägmärken på enskild väg
Vanliga vägmärken på enskild väg Augusti 2015 Nedan följer information om vanligen förekommande vägmärken på enskild väg Saknas något kan ni vända er till REVs trafikingenjör för ytterligare information.
Läs merE4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv 2 Vad spelar utformning och design av väg- och broräcken för roll? Trafikverkets arkitekturpolicy Trafikverket ska medverka
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Vägmärkesförordning; utfärdad den 8 mars 2007. SFS 2007:90 Utkom från trycket den 27 mars 2007 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 24 maj 2012. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2015:16. TSFS 2012:43 Konsoliderad elektronisk utgåva
Läs merInformation om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad
Publikation: 2007:90 Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad 07-05-14 Innehållsförteckning 1 kap. Allmänna bestämmelser... 1 2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor... 8 Varningsmärken... 10
Läs merRastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
Läs merKonsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar
Konsekvensutredning 1 (28) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Lars Hammar Väg och järnväg Enheten för teknik och trafik Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken
Läs merTeknisk handbok. Trafik och Gata. Gatunamnskyltar och vägmärken
Teknisk handbok Trafik och Gata Gatunamnskyltar och vägmärken Innehåll 1 Allmänna förutsättningar 2 1.1 Vägmärkens och skyltars placering i höjdled 2 2 Vägmärken 2 2.1 Vägmärke för hastighetsanvisning
Läs mer18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,
Läs mer6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar
6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats
Läs merPolicy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110
2012-04-17 Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 Antagen i tekniska nämnden 2012-05-03 TN_2012_110 - Policy f%f6r v%e4gvisningsskyltar och tillf%e4lliga
Läs merKonsekvensutredning symbol för vägmärke I2 turistområde. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?
Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning symbol för vägmärke I2 turistområde
Läs merVägars och gators utformning
Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 2 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,
Läs merByggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.
Byggnadsverk Två broar kommer att byggas i anslutning till Dessa utgörs av en korsande bro över E18 samt en landbro för Kockbackavägen. Gemensamma utformningskrav för broarna Broarna ska ges en utformning
Läs merRemissyttrande på promemorian Cykelregler
1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar
VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Definitioner... 2 Allmänna bestämmelser... 2 Placering i höjd-
Läs merVU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar;
Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 8 kap.
Läs merRiktlinjer för skyltning utmed vägar
1 (5) HANDLÄGGARE Alexandra Mattsson 08-535 365 61 alexandra.mattsson@huddinge.se Riktlinjer för skyltning utmed vägar Inledning Dessa riktlinjer vänder sig till alla aktörer som arbetar med storskalig
Läs mer4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
Läs merTrafikkontoret. Snabbguide trafikreglering på enskild väg.
Trafikkontoret Snabbguide trafikreglering på enskild väg www.goteborg.se Här får du svar på de vanligaste funderingarna om hur trafik på enskild väg kan regleras: Enskild väg som begrepp i trafiklagstiftningen
Läs merVägmärkesförordning (2007:90)
Vägmärkesförordning (2007:90) t.o.m. SFS 2019:93 SFS nr: 2007:90 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RST Utfärdad: 2007-03-08 Ändrad: t.o.m. SFS 2019:93 Övrig text: Inga symboler eller vägmärken
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs merPROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-14 52 Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå
Läs merVäghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där
Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merSkyltpolicy. För UDDEVALLA KOMMUN
Skyltpolicy För UDDEVALLA KOMMUN Allmänt om skyltning Utformning Vad säger lagen Byggnadsnämndens riktlinjer 24 april 1998 Reviderad Miljö och stadsbyggnad 20 februari 2003 2 (12) Skyltpolicy för Uddevalla
Läs merYttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)
Handläggare: Hans Magnusson Tel. 031-368 25 84 2017-08-31 Dnr 2231/17 Näringsdepartementet Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF) Sammanfattning Göteborgs stad ställer sig i huvudsak
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:183) om vägsäkerhet;
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:183) om vägsäkerhet; beslutade den 16 juni 2016. TSFS 2016:50 Utkom från trycket den 28 juni 2016 VÄGTRAFIK Transportstyrelsen
Läs merVägars och gators utformning
Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från
Läs merRegelverk som påverkar gående
Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last; beslutade den 26 augusti 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap. 15 trafikförordningen (1998:1276). TSFS 2010:141
Läs merSkylten och dess belysning
Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.
Läs merVägars och gators utformning Vägmärken del 1
RÅD FÖR Vägars och gators utformning del 1 Trafikverkets publikation 2015:088 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning, del 1 Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators
Läs merAkut = inom 1-8 timmar beroende hur akut, Mindre allvarlig = 3 arbetsdagar, Brist = en arbetsvecka. Styrande dokument TRVK 5.1 IFS 6.01, 7.
CHECKLISTA 20190705 Tider för åtgärd efter genomförd kontroll = inom 1-8 timmar beroende hur akut, = 3 arbetsdagar, = en arbetsvecka 1.0 Allmänt 1 Tillgänglig svensktalande personal finns för utmärkning
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B;
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2
Läs merFrågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23
Försök med 40 och 60 km/tim i tätort Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Praktisk information kring projektet Tidplan 15/3-2007 Sista dag för ansökan om undantag från VVFS
Läs merVÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen
Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.
Läs merPUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken
PUBLIKATION 2009:15 700 m Handbok Vägmärken Titel: Handbok VägmärkenVägverkets strategiska inriktning för kommunikation Publikation: 2009:15 Utgivningsdatum: 2009-04-30 Utgivare: Vägverket Dokumentansvarig:
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 24 maj 2012. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2016:38. TSFS 2012:46 Konsoliderad elektronisk
Läs merNär du ska korsa en gata
När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merDin guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken
Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken 1 Innehåll Varningsmärken 5 Väjningspliktsmärken 7 Förbudsmärken 7 Påbudsmärken 9 Anvisningsmärken 10 Lokaliseringsmärken
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs merBelysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.
Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad
Läs mer7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Läs merRemissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar
TSV 2009-8132 N2008/7992/TR Yttrande 1(9) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar Transportstyrelsen lämnar
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 2017:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] VÄGTRAFIK Transportstyrelsen
Läs mer3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs merAnalys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor
Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B;
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.
Läs merSäker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!
Fri sikt 70 cm Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! För att föraren som sitter i sin bil och små barn intill vägen ska få tillräcklig sikt ska växtlighet eller annat hinder inte vara
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs mer9 Omställbara vägmärken
9 Omställbara vägmärken Observera att kapitel 9 Omställbara vägmärken är preliminärt i avvaktan på regeringens förväntade beslut om ny vägmärkesförordning (VMF). Korrigeringar kan bli aktuella inför den
Läs merTrafikregler innanför & utanför arbetsplatsen
Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter
Läs mer3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
Läs merSkyltning för en vacker stadsmiljö i Landskrona EN SAMMANFATTNING FÖR DIG SOM VILL SKYLTA
Skyltning för en vacker stadsmiljö i Landskrona EN SAMMANFATTNING FÖR DIG SOM VILL SKYLTA 1 1Introduktion - skyltning i Landskrona I Landskrona ska stadsmiljön upplevas som vacker och inbjudande. I en
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cykelperspektiv (SOU 2012:70)
Remissvar 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2012-12-05 N2012/5501/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C;
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C; beslutade den xx 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2 militärtrafikförordningen
Läs mer