3 Placering av samt storlekar på vägmärken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 Placering av samt storlekar på vägmärken"

Transkript

1 3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 8.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken Placering i höjd- och sidled Vid val av placering av vägmärken skall synligheten och läsbarheten av märkena vara avgörande. I vissa lokala trafikföreskrifter anges var märkena som utmärker föreskriften skall placeras. Läget i längsled är då i stort sett låst, det kan möjligen variera någon meter beroende på markförhållanden där märket placeras. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och läsbarhet, särskilt om läget i längsled inte kan varieras. FIGUR 3-1 och TABELL 3-1 ger riktvärden för placering av standardmärken. H S H S FIGUR 3-1 Placering i sid- och höjdled av standardmärken Varnings-, förbuds- och påbudsmärken bör vara placerade enligt nedanstående tabell. Om flera märken eller tilläggstavlor förekommer i samma uppsättning räknas höjdmåtten till underkanten på det lägst placerade märket/tavlan. Om märken placeras lågt är det viktigt att kontrollera att inte uppställda fordon kan skymma märkena. VGU VV publikation 2004:

2 TABELL 3-1 Placering av standardmärken PLACERING H (M) S (M) Utanför vägbanan 0,8 1,8 0,5 4,0 Över gång- eller cykelbana > 2,5 m 0,5 4,0 m från Kommentar: körbanekant Rekommendationer för placering inom de angivna intervallen ges i Handbok Vägmärken, Publikation 2002: Inbördes placering Inbördes placering av flera märken i samma uppsättning samt vid kombinationer av olika slags märken illustreras i nedanstående figurer. FIGUR 3-2 Placering av förbudsmärken Kommentar: Om fler än ett vägmärke av samma slag förekommer i samma uppsättning skall det märke som anses viktigast vara placerat där det bäst kan uppfattas, normalt underst eller närmast körbanan. I FIGUR 3-3 visas vilka kombinationer med märke Väjningsplikt som normalt får förekomma. 28 VGU VV publikation 2004:

3 FIGUR 3-3 Placering av märke för väjningsplikt i kombination med andra märken Kommentar: Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken med undantag för hastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att varna för farans art och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten. FIGUR 3-4 visar ett antal exempel på kombinationer av olika märkestyper. FIGUR 3-4 Vanliga märkeskombinationer 3.2 Storlek på vägmärken För andra vägmärken än lokaliseringsmärken med text är storlekarna fastställda. TABELL 3-2 visar fastställda storlekar. Vägmärken som används tillfälligt, exempelvis i samband med vägarbete kan ha andra mått än de som anges i tabellen. VGU VV publikation 2004:

4 TABELL 3-2 Förteckning över vägmärkens storlek MÄRKE STORLEK (mm) Över Normal Under Varningsmärke (sida) Förbudsmärke (diameter) Märke Stopp vid vägkorsning eller Järnvägskorsning (höjd) Märke och Zontavla (höjd x bredd) 920x x600 Påbudsmärke (diameter) Märke Motorväg (höjd x bredd) 1200x x600 Märke Motorväg upphör (höjd x bredd) Märke Motortrafikled (höjd x bredd) Märke Motortrafikled upphör (höjd x bredd) Märke Huvudled (sida) Märke Huvudled upphör (sida) Märke Lågfartsväg ( sida) Märke Lågfartsväg upphör (sida) Märke Gårdsgata (höjd x bredd) 510x x480 Märke Gårdsgata upphör (höjd x bredd) Märke Enkelriktad trafik (höjd x bredd) 310x800 Märke Skyldighet för mötande fordon att lämna 720x x560 företräde (höjd x bredd) Märke Övergångsställe (sida) Märke Parkering (höjd x bredd) 720x x x200 Märke Taxistation (höjd x bredd) 310x480 Märke Anvisning om föreskriven färdväg för cyklister 1030x480 och mopedförare (höjd x bredd) Märken Allmänna inrättningar (höjd x bredd) 1160x x x590 Märken 1.9 Servicemärken (höjd x bredd) 1160x x x Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Utgångspunkt Vägmiljöer och gator som är konsekvent utformade förmedlar ett tydligt budskap till trafikanten. Det ger goda förutsättningar för att hantera och ordna de delar som bygger upp helheten, där vägmärkena ingår. Vägmärkets primära krav Synlighet Läsbarhet Systematik Logik Inte större än nödvändigt Vägmärkets uppgift Reglera och skapa förutsättningar för resan Visa vägen till orter och mål längs vägen 30 VGU VV publikation 2004:

5 Systemkrav Skylta inte mer än nödvändigt Skapa kontinuitet Var konsekvent (typsnitt, gemener/versaler eller bara versaler?) Skapa sammanhang Idag utsätts trafikanten för en mängd konkurrerande budskap. Det är svårt men viktigt att nå fram med det enskilda budskap ett vägmärke representerar. Vägmärket bör därför placeras och monteras med stor omsorg för att bidra till ett fungerande visuellt helhetsintryck. Samtidigt kan en vidare analys av trafikmiljön utvisa att helt andra faktorer än vägmärken och skyltar har betydelse om man vill åstadkomma en vacker, säker och överblickbar trafikmiljö. Vägmärkenas storlek, antal, och inbördes ordning, färg och form på skyltbärare och övrig utrustning samt valet av skyltarnas placering är gestaltningsfrågor som går att påverka innanför ramarna för gällande regelverk och bör omfattas i alla väghållningens faser. En väl genomförd analys av behovet av vägmärken kan även innebära ekonomiska fördelar eftersom resultatet ofta är färre skyltar vilket ger lägre underhållskostnader. De flesta symboler och färger på trafikskyltar har en inarbetad funktion och såväl typografisk utformning som storlek och i hög grad även placering av vägmärken styrs av Vägmärkesförordningen 1978:1001 och Vägverkets författningssamling VVFS. I detta avsnitt behandlas inte de reglerade aspekterna av skyltarnas utformning och placering utan avgränsas till åtgärder som ryms innanför regelverken eller hänvisar i förekommande fall till gällande regelverk och rekommendationer om typografisk utformning och placering Vägen och gatan är arkitektur Vägens eller gatans arkitektur förmedlar bl.a. genom sin sträckning, sitt läge eller skala information till trafikanten. Informationen kan vara påtaglig och starkt förnimbar, eller mera diffus och ändå nå trafikanten. Den helhet som väg- och gatumiljöns fysiska innehåll förmedlar byggs upp av delar som består av mer än skyltar och vägmärken. Räcken, vägmarkeringar, kantstenar, beläggning och vägsektionen i sig är samtliga symbolbärare som tillsammans skapar helheter och markerar var man befinner sig och vilken uppmärksamhet situationen kräver Analys Övergripande princip Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt. Från vägarkitektonisk synpunkt är denna devis både användbar och riktig. Vägmärket i relation till sin omgivning I enlighet med den ledande principen bör vägmärket betraktas som en del av sin miljö. Miljön är därför utgångspunkt för den arkitektoniska analys som leder VGU VV publikation 2004:

6 fram till generella råd för placering med mera. Begreppen Landsbygd och Stad utvecklas inte vidare här. Begreppet Tätortszon är mera mångtydigt och kan behöva en förklaring. Begreppet står här för övergångszonen land/stad eller tätortssnära lägen. I vägens närmiljö präglas dessa ofta av industriområden, externa affärsetableringar och trafikanläggningar av olika slag. Definitionen är inte exakt. Genom att studera sträckan, platsen, och vägmärket (innehåll, storlek etc) utgår analysen från ett övergripande sammanhang till utformningen av detaljerna. FIGUR 3-5 Vägmärken i landsbygdsmiljö landskapets innehåll, topografi och skala avgör hur väl det framträder FIGUR 3-6 I tätortszonen är ofta vägmärket en av många informationsbärare. 32 VGU VV publikation 2004:

7 FIGUR 3-7 Vägmärket är en påtaglig möbel i gaturummet Landsbygd Landskapsvärden och kulturvärden Hänsynen till kulturmiljön är inskriven i väglagen och är dessutom styrd av landskapets formella skyddsvärde. Det allmänna intresset kan t.ex. handla om viktiga visuella samband i landskapet, vilka ställer särskilda krav på hur vägmiljön utformas. Det omfattar även hur vägmärken passas in i miljön. Det formella skyddet beror på hur allmänintresset är formulerat i antagna planer och program. Ett riksintresse är exempelvis en signal om att här finns så höga värden att de får företräde vid en avvägning med motstående intressen (förutsatt att de motstående intressena inte är av riksintresse). För den som företräder vägintresset kan den formella beskrivningen av riksintresset fungera som ledtråd när projekterings- och bygghandlingar ska upprättas. Viktiga utblickar En strävan att reducera vägmiljöns visuella intrång handlar om att inte störa viktiga utblickar. Oavsett om vyn upplevs från vägen eller från landskapet är placeringen av vägmärken en viktig fråga. Det handlar om att i ett första skede identifiera vilka vyerna är och varifrån de upplevs, och i nästa skede att analysera var eventuella konfliktpunkter finns mellan upplevelsevärdet och väganordningen. En generell kvalitet är upplevelsen av vägens egenvärde, dess linjeföring, broar med mera. Ett generellt råd är därför att undvika att placera vägmärken i innerkurvor, på krön och i samband med broar. VGU VV publikation 2004:

8 FIGUR 3-8 Vägmärken kan förta bilden av landskapet eller underordna sig densamma Stöd i landskapet. I lägen där behovet av vägmärket är klarlagt handlar det om att ge vägmärket dess exakta placering utifrån platsens förutsättningar så långt det är möjligt. Topografin, vegetationen och eventuell bebyggelse kan aktivt användas för att ge vägmärket visuellt stöd. 34 VGU VV publikation 2004:

9 FIGUR 3-9 Vägmärkets placering kan ordnas så att det tar stöd i vegetationen och frigör utblickarna Tätortszon Tätortszonen har ofta en karaktär av låga skötselambitioner där begrepp som kulturvärden eller upplevelsevärden sällan används. Anblicken av många orter presenteras ofta så för vägtrafikanterna. För att skapa sammanhang och ge vägmärket nödvändig meningsfullhet handlar uppgiften ofta om att minska det visuella bruset, eftersom vägmärket ofta konkurrerar med andra inslag om uppmärksamheten. Stad Staden är ett mångfacetterat begrepp som kan omfatta allt från förortsbebyggelse till tät stenstadsarkitektur. Vad gäller vägmärkenas anpassning till stadsmiljön handlar det främst om fyra aspekter: Placering, skala, material och grad av bearbetning. VGU VV publikation 2004:

10 FIGUR 3-10 Vägmärkenas skala är ett av flera inslag som signalerar hastighet och omsorg i gaturummet Generella aspekter Placeringen av vägmärket är starkt situationsanpassat. En rekommendation är att studera alternativa placeringar i väg- eller gaturummet med hjälp av perspektiv i bild alternativt fotomontage. Det är viktigt att vägmärken placeras rätt i längdled så att inte försentvägvisning uppstår, en trafiksäkerhetsfråga. Skalan beskriver en storleksanpassning till den skyltade hastigheten på gatan eller vägen. Det är således rätt att anpassa vägmärkets storlek utifrån om det är en 70-väg eller en 30-gata. Material och färgval kan ofta anpassas på samma sätt som vägmärkets storlek. I historiska stadsmiljöer kan galvaniserade stolpar vara ett mycket störande inslag. Felaktig färgsättning av stolpen kan vara lika störande, varför en gedigen analys fordras innan man bestämmer kulör. Grad av bearbetning är en samlande beteckning som har att göra med hur detaljer som rör infästning, baksidans färgnyans med mera. Infästningen är en viktig del av vägmärkets signalvärde och kan utföras på olika sätt. Placering vägmärket ska vara lätt att avläsa och helst inte störa miljön i övrigt. Tänk bl.a. på val av vägmärke i cirkulationsplatser (tabellvägvisare jämfört med stor orienteringstavla ). Portaler är svåra att inpassa i visuellt känsliga miljöer, där siluetter av märkesbyggnader eller andra värden helt kan förtas. 36 VGU VV publikation 2004:

11 FIGUR 3-11 Vägmärkenas placering i vägrummet kan påtagligt förstärka eller minska deras visuella dominans, men ändå klara att förmedla nödvändig information Markanslutning stolpen landar naturligt. Baksidan har lika stor yta som framsidan och bör därför ingå i analysen. VGU VV publikation 2004:

12 FIGUR 3-12 Exemplet visar baksidan av en s.k. VMS-skylt (Variabla Meddelande Skyltar) och berör flera aspekter som handlar om samordning och omsorg FIGUR 3-13 En sammanhållen rektangulär yta förmedlar vägmärkets information. Det är monterat på ett vertikalt element, stolpen. Resultatet är två komponenter med olika grundformer som bildar ett gemensamt sammanhang 38 VGU VV publikation 2004:

13 Snyggt och prydligt Vägmärket ska inge förtroende. Det uppnår man genom att placera det med omsorg, det ska sitta rakt och i rät vinkel i förhållande till vägen. Horisontella vägmärken kan visuellt uppfattas som lutande i viss topografi eller vägskevning, här fordras noggranna perspektiviska studier Projektering Kompetensbehov och projekteringshandlingar Vid sidan om juridisk och teknisk kompetens bör även gestaltningskunskap ingå i projekteringsgruppen. Vägutrustningsplanen bör föregås av studier i perspektiv vilket ställer krav på arkitektoniska kunskaper. Arbetet med vägutrustningsplaner bör vidgas till att även behandla befintlig situation. När vägen är terrasserad och det är dags för uppsättning av skyltarna skall placeringen utmärkas för att finna rätt läge. Detta kan göras exempelvis med en stakkäpp. Aktuell sträcka bedöms sedan av de personer som ansvarar för vägprojektets gestaltning och vägutrustningsplan tillsammans med projektledaren. Genom att köra sträckan, diskutera alternativa lägen och eventuellt flytta skyltarna för att pröva en optimal inplacering kan kvaliteten höjas åtskilligt. Detta kan innebära flyttningar på, i vissa fall, flera hundra meter. Detta moment är mycket viktigt för att nå ett gott slutresultat och undvika att vägmärkesplaceringen är en skrivbordsprodukt som saknar förankring i den fysiska miljön. Tunnelprojekt som förebild Moderna vägtunnlar såsom Götaledens tunnel i Göteborg eller Södra Länken i Stockholm är intressanta att studera som exempel. Av flera skäl tvingas väghållaren att eftersträva att både skyltarnas antal och storlek reduceras så långt möjligt. Motsvarande ambition i konventionella vägprojekt skulle säkert ge stora arkitektoniska mervärden. En annan reflektion är att när väghållaren råder över situationen och vägmiljön inte utsätts för störande brus så leder det till en vägmiljö som präglas av ordning och reda. VGU VV publikation 2004:

14 FIGUR 3-14 I de moderna vägtunnlarna är vägmärkenas antal och storlek noggrant analyserade och inpassade i rummet 40 VGU VV publikation 2004:

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket,

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling verkets författningssamling verkets föreskrifter om lekar på vägmärken och andra anordningar; VVFS 2008:272 Utkom från trycket den 3 november 2008 beslutade den 13 oktober 2008. verket föreskriver med

Läs mer

2 Vägutrustningsplaner

2 Vägutrustningsplaner 2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Handbok Vägmärken för Leksands Kommun

Handbok Vägmärken för Leksands Kommun Handbok Vägmärken för Leksands Kommun FÖRORD Målet med Handbok Vägmärken inom Leksands kommun är att permanenta vägmärken ska användas, sättas upp och placeras på ett enhetlig sätt. Handboken är avsedd

Läs mer

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1998:1256 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) Supplement 3 12.2 Tillåten trafik 12 VÄGMÄRKEN 4F-väg ska ha ett stramt formspråk i syfte att öka trafikanternas uppmärksamhet och begränsa hastigheter. Detta innebär att den

Läs mer

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 2004-06 Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 1 Varningsmärken Farlig kurva, högerkurva. Flera kurvor, den första till höger. Brant lutning, nedförslutning. Avsmalnande

Läs mer

Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun

Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun 1 (5) Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun 1 Vägar för vilka Burlövs kommun svarar Väghållaren ansvarar för anvisningar för trafik och utmärkning på väg enligt Vägmärkesförordningen. Burlövs kommun

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2010:308 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

Vägmärken Trafiksignal

Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Sveriges vägmärken REGLER delas upp i följande huvudgrupper: A Varningsmärken B C Väjningspliktsmärken D Förbudsmärken Utöver de fem huvudgrupperna tillkommer lokaliseringsmärken,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2007:448 Utkom från trycket den 15 juni 2007 utfärdad den 7 juni 2007. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar VVFS 2007: 305 Utkom från trycket den 29 oktober 2007 beslutade den 11 oktober 2007. Vägverket föreskriver följande

Läs mer

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

Vanliga vägmärken på enskild väg

Vanliga vägmärken på enskild väg Vanliga vägmärken på enskild väg Augusti 2015 Nedan följer information om vanligen förekommande vägmärken på enskild väg Saknas något kan ni vända er till REVs trafikingenjör för ytterligare information.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2010:218 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar;

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 8 kap.

Läs mer

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad Publikation: 2007:90 Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad 07-05-14 Innehållsförteckning 1 kap. Allmänna bestämmelser... 1 2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor... 8 Varningsmärken... 10

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 2012-04-17 Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 Antagen i tekniska nämnden 2012-05-03 TN_2012_110 - Policy f%f6r v%e4gvisningsskyltar och tillf%e4lliga

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Skyltpolicy. För UDDEVALLA KOMMUN

Skyltpolicy. För UDDEVALLA KOMMUN Skyltpolicy För UDDEVALLA KOMMUN Allmänt om skyltning Utformning Vad säger lagen Byggnadsnämndens riktlinjer 24 april 1998 Reviderad Miljö och stadsbyggnad 20 februari 2003 2 (12) Skyltpolicy för Uddevalla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

Riktlinjer för skyltning utmed vägar

Riktlinjer för skyltning utmed vägar 1 (5) HANDLÄGGARE Alexandra Mattsson 08-535 365 61 alexandra.mattsson@huddinge.se Riktlinjer för skyltning utmed vägar Inledning Dessa riktlinjer vänder sig till alla aktörer som arbetar med storskalig

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,

Läs mer

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Remissyttrande på promemorian Cykelregler 1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har

Läs mer

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-14 52 Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå

Läs mer

Regelverk som påverkar gående

Regelverk som påverkar gående Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,

Läs mer

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1 RÅD FÖR Vägars och gators utformning del 1 Trafikverkets publikation 2015:088 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning, del 1 Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,

Läs mer

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken PUBLIKATION 2009:15 700 m Handbok Vägmärken Titel: Handbok VägmärkenVägverkets strategiska inriktning för kommunikation Publikation: 2009:15 Utgivningsdatum: 2009-04-30 Utgivare: Vägverket Dokumentansvarig:

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken 1 Innehåll Varningsmärken 5 Väjningspliktsmärken 7 Förbudsmärken 7 Påbudsmärken 9 Anvisningsmärken 10 Lokaliseringsmärken

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.

Läs mer

7 Vägkantsutmärkningar

7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Försök med 40 och 60 km/tim i tätort Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Praktisk information kring projektet Tidplan 15/3-2007 Sista dag för ansökan om undantag från VVFS

Läs mer

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad

Läs mer

Uppdatering till Teoriboken

Uppdatering till Teoriboken Uppdatering till Teoriboken Ny vägmärkesförordning gäller fr o m den 1 juli 2007 Den nya vägmärkesförordningen, som här följer, innehåller såväl vägmarkeringar som vägmärken. Förordningen ersätter de vägmärken

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!

Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! Fri sikt 70 cm Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! För att föraren som sitter i sin bil och små barn intill vägen ska få tillräcklig sikt ska växtlighet eller annat hinder inte vara

Läs mer

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter

Läs mer

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar TSV 2009-8132 N2008/7992/TR Yttrande 1(9) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar Transportstyrelsen lämnar

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C; beslutade den xx 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2 militärtrafikförordningen

Läs mer

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Relativt små insatser kan göra stor skillnad Man behöver inte alltid bygga nytt för att åstadkomma påtagliga förbättringar.

Läs mer

9 Omställbara vägmärken

9 Omställbara vägmärken 9 Omställbara vägmärken Observera att kapitel 9 Omställbara vägmärken är preliminärt i avvaktan på regeringens förväntade beslut om ny vägmärkesförordning (VMF). Korrigeringar kan bli aktuella inför den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.

Läs mer

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-08-29, punkt 15 Ärende Infosäkerhetsklass Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler Ärendebeskrivning

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter för väg 573, Kalmar län

Förslag till nya föreskrifter för väg 573, Kalmar län REMISS 2016-12-08 Ärendenr: Enligt sändlista TRV 2016/106106 Trafikverket Region Syd Trafikmiljö Besöksadress: Björkhemsvägen 17, KRISTIANSTAD Telefon: 0771-921 921 gunlog.magnusson@ trafikverket.se Förslag

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:240 Utkom från trycket den 4 maj 1999 utfärdad den 15 april 1999. Regeringen föreskriver att 3 kap. 13, 17, 39

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Stanna och parkera Informationen i denna broschyr baseras på Trafi kförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (1978:1001) Lag om felparkeringsavgift (1976:206) Förordning om felparkeringsavgift (1976:1128)

Läs mer

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som Stanna och parkera Vad är stannande? Med stannande avses annat stillastående med ett fordon än som 1. sker för att undvika fara, 2. föranleds av trafi kförhållandena, eller 3. utgör parkering. Vad är parkering?

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet D1 och D;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet D1 och D; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet D1 och D; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.

Läs mer

Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva Bromölla. Koncept 2002-09

Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva Bromölla. Koncept 2002-09 Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva Bromölla Koncept 2002-09 Uppdragsorganisation: Beställare: Projektledare: Landskapsarkitektur: Landskapsarkitektur: Miljö: Vägverket Region Björn Tillström Karin Gullberg

Läs mer

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.

Läs mer

Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler

Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2017-04-28 N2017/03102/TIF n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringeskansliet.se Transportstyrelsens remissvar på regeringens

Läs mer

Förslag på underbeteckningar för vägmärken

Förslag på underbeteckningar för vägmärken 1(32) Förslag på underbeteckningar för vägmärken Varningsmärken A1 Varning för farlig kurva A2 Varning för flera farliga kurvor A1-1 A1-2 A2-1 A2-2 A3 Varning för nedförslutning A4 Varning för stigning

Läs mer

Trafikverkets författningssamling

Trafikverkets författningssamling Trafikverkets författningssamling Trafikverkets föreskrifter om varierande högsta tillåtna hastighet på väg E18 i Täby och Danderyds kommuner, Stockholms län; TRVFS 2012:5 Utkom från trycket den 21 september

Läs mer

SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA. RÅD och RIKTLINJER

SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA. RÅD och RIKTLINJER SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA RÅD och RIKTLINJER INNEHÅLL Skyltar i Kungsbacka centrum s. 4 Skyltar i verksamhetsområden och köpcentrum s. 7 Skyltar i kommundelscentrum s. 7 Skyltar på landsbygden s. 8 Olika

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen

Läs mer

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:835 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver att 4 kap. 18

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov

Moped klass II Kunskapsprov Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva);

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva); Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 26 augusti 2010. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:108. TSFS 2010:142 Konsoliderad elektronisk

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen ANTAGANDEHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Björnviken 2:2

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen ANTAGANDEHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Björnviken 2:2 Gestaltningsprogram 1(6) Bilaga till planbeskrivningen tillhörande detaljplan för del av fastigheten Björnviken 2:2 med närområde OBS! (södra delen av Jursla industriområde) inom Kvillinge i Norrköpings

Läs mer

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen niclas.nilsson@transportstyrelsen.se 010-49 55 731 Cykel 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

1 (11) Trafikverket LIVI/5000/ /2016. rift. reklam. Trafikverkets föreskr. ket bestämt:

1 (11) Trafikverket LIVI/5000/ /2016. rift. reklam. Trafikverkets föreskr. ket bestämt: Trafikverket ts föreskriftt LIVI/5000/0 06.04.01/2016 1 (11) Trafikverkets föreskr rift om reklam och annonsering invid i vägar Utfärdad i Helsingfors den 24 augusti 2016 Med stöd av landsvägslagen (503/2005)

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer