Jönköpings flygplats och den regionala ekonomin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jönköpings flygplats och den regionala ekonomin"

Transkript

1 Jönköpings flygplats och den regionala ekonomin Johan Klaesson Charlotta Mellander JIBS/CEnSE Box Jönköping Sverige

2 Innehåll 1 Sammanfattande punkter Inledning Infrastruktur och tillväxt Flygplatser och regional tillväxt i forskningslitteraturen Kartläggning av Sveriges flygplatser Landningar Antal passagerare Fraktgods och Post Passagerarutvecklingen på Jönköpings flygplats och generellt i Sverige och världen Flygets påverkan på regional tillväxt Samband på kommunnivå Samband på lokal arbetsmarknadsnivå Samband på länsnivå Sammanfattning av resultaten Effekter för Jönköping: Kommun, Lokal arbetsmarknad, Län...44 Referenser

3 1 Sammanfattande punkter Nedan återges rapportens viktigaste slutsatser i punktform. Punkterna följer rapportens disposition. Avsnitt 3: Infrastruktur och tillväxt Transportefterfrågan är härledd, nyttan av transporter uppträder i andra sektorer än transportsektorn själv Transportsektorn möjliggör utnyttjande av stordriftsfördelar Avsnitt 4: Flygplatser och regional tillväxt i forskningslitteraturen Flygplatsen kan ses som stadens eller regionens uppkoppling till omvärlden Internationell forskning säger att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och arbetstillfällen Flygplatser ska inte ses som enskilda enheter, utan som delar av ett nätverk och värdet av dem beror på de kopplingar de har Flygplatser och fyller en viktig roll då de driver på den regionala produktiviteten eftersom de skapar stordriftsfördelar på de platser där de är lokaliserade Direktflyg till andra platser är en viktig drivkraft för hur företag lokaliserar sig Flygplatsens inverkan på regionen påverkas starkt av storleken på regionen, med andra ord från den tillgängliga marknadsstorleken och antalet individer som potentiellt kan tänka sig att nyttja flygplatsen. 3

4 Avsnitt 5: Kartläggning av Sveriges flygplatser 2011 var Jönköpings flygplats Sveriges 11:e största sett till antalet landningar 2011 var Jönköpings flygplats Sveriges 24:e största sett till antalet passagerare Sett till totala antalet passagerare ökade 12 av flygplatserna på topp 25-listan i antalet passagerare mellan åren 2001 till 2011, medan 13 minskade och enbart Sundsvall- Härnösand minskade mer än Jönköpings flygplats Det är värt att notera att Jönköpings flygplats, i termer av fraktgods och post, rankas 6 i Sverige En specialisering har utkristalliserat sig mellan flygplatserna under det senaste decenniet Storstadsregionerna har ökat kraftigt på bekostnad av de mindre och mellanstora flygplatserna. Lågprisflygbolagen har haft en kraftig påverkan på utvecklingen Avsnitt 6: Passagerarutvecklingen på Jönköpings flygplats och generellt i Sverige och världen Runt 1990 ser vi ett trendbrott, speciellt för utvecklingen av inrikes Passagerarutveckling på svenska flygplatser under perioden från år 1970 till år 2011 har ökat från cirka 5 miljoner till 30 miljoner. Under den senaste 15årsperioden stagnerar inrikesflyget i Sverige medan utrikesflyget försätter den positiva utvecklingen. För Jönköpings flygplats ser utvecklingen emellertid annorlunda ut. Både inrikes och utrikes trafik minskar, med en svag ökning under de senaste åren innan

5 Avsnitt 7: Flygets påverkan på regional tillväxt Det finns ett starkt statistiskt samband mellan befolkningsutveckling och tillgänglighet till flygkapacitet flygplatsen i Jönköping har ett mycket mindre passagerarflöde än vad man skulle vänta sig med hänsyn taget till regionstorleken (tillgänglighet till befolkning) En flygplats inom en kommuns gränser är positivt relaterad till befolkningsstorlek, bruttoregionprodukt, lönesumma, antalet jobb antal företag och BRP/capita Närhet till flygplatser och storleken på dem har ett positivt samband på kommunnivå med alla undersökta variabler En flygplats inom kommunens gränser är signifikant positivt relaterat till tillväxt i alla undersökta variabler På kommunnivå är tillgänglighet till flygkapacitet är signifikant positivt för alla undersökta variabler förutom BRP/capita-tillväxt och tillväxt i lönenivå När vi tar hänsyn till antal nya företag och tillgänglighet till befolkning påverkar endast tillgänglighet till flygkapacitet befolkningstillväxten på ett signifikant sätt På lokal arbetsmarknadsnivå har det betydelse att ha en flygplats inom regionens gränser för, befolkning, BRP, lönesumma, antal jobb och antal företag Tillgänglighet till flygplats oavsett storlek tycks spela en större roll på regionnivå jämfört med kommunnivån Att det ligger en flygplats i regionen har betydligt mindre förklaringsvärde på regionnivå jämfört med kommunnivå På arbetsmarknadsnivå är tillgänglighet till flygkapacitet är den generellt sett mest signifikanta variabeln Enligt resultaten är tillgänglighet till flygkapacitet på ett mer generellt sätt förbundet med tillväxt på regionnivå, eftersom både befolknings- och BRP-tillväxt är signifikanta trots att vi tar hänsyn till andra icke-flygrelaterade variabler. Att bara ha en flygplats inom länets gränser inte ger några signifikanta resultat på länsnivå Närhet till flygplatser och storleken på dem har ett positivt samband med alla variabler för län på samma sätt som var fallet för kommunerna och arbetsmarknadsregionerna På länsnivå kan vi inte se någon effekt av tillgänglighet till flygkapacitet (hänsyn taget till flygplatsstorlek och avstånd). Vi ser inte några signifikanta resultat för vare sig befolkningstillväxt, lönesummetillväxt eller BRP-tillväxt. 5

6 Ett generellt resultat är att modellerna tycks fungera bäst på arbetsmarknadsnivå. Denna slutsats drar vi på grundval av att för alla modeller och alla förklaringsvariabler är flest signifikanta på regionnivån. Avsnitt 8: Effekter för Jönköping: Kommun, Lokal arbetsmarknad, Län Efter att de statistiska genomförts används de framtagna sambanden för att säga något om betydelsen av Jönköpings flygplats för Jönköping. Effektuppskattningarna har genomförts på följande sätt. Utgående från de skattade sambanden har två prognoser tagits fram. Först görs en prognos för utvecklingen av befolkning, BRP, lönesumma, antal jobb och antal företag där Jönköpings flygplats existerar. Sedan simulerar vi samma sak utgående från samma samband men antar att Jönköpings flygplats inte finns. Dessa två prognoser visar två sannolika utvecklingsförlopp under en tioårsperiod. Flygplatseffekten beräknas på följande sätt. Vi jämför de två prognoserna och tittar på skillnaderna. Från prognosen med flygplats drar vi ifrån prognosen utan flygplats. Vi får på så sätt fram ett netto-värde för varje prognosticerade variabel. På detta sätt försöker vi renodla flygplatseffekten. Nedan sammanfattas prognoserna för Jönköpings län som helhet: 1. Totala antalet jobb uppskattas till drygt 3200 stycken och antalet företag ungefär Dessa siffror har uppskattats betyda ungefär 900 miljoner i lönesumma och 2100 miljoner i bruttoregionprodukt. 3. Befolkningseffekten av Jönköpings flygplats är skattad till cirka 9000 individer. 6

7 4. Siffrorna representerar den differens man kan vänta sig i utvecklingsscenario under en tioårsperiod för det fall Jönköpingsflygplats försvinner respektive finns kvar. 7

8 2 Inledning I maj 2012 fick Handelshögskolan i Jönköping i uppdrag att analysera flygplatsers roll i Sverige ur ett regional perspektiv. Syftet med studien är att analysera kopplingen mellan flygplatser och dess aktiviteter i relation till regional utveckling, exempelvis med avseende på befolkningstillväxt, förändring i arbetstillfällen, bruttoregionalprodukt, regionala lönesummor mm. Med andra ord innebär uppdraget att analysera flygplatsernas roll ur ett mer holistiskt perspektiv än en sk. cost-benefit-analys, där kostnaderna för flygplatsen ofta överstiger nyttan (eller vinsten) om man bara ser till flygplatsen som enskilt objekt som inte är förankrat i den regionala ekonomin. Det finns idag en mycket stor mängd litteratur och forskning som belyser kopplingen mellan infrastruktur och regional tillväxt. Dock har ingen, så vitt vi vet, tidigare undersökt svenska flygplatser och dess verksamhet på detta vis. Eftersom omfattningen av flygplatsernas verksamhet är långt ifrån homogen, delar denna studie upp flygplatsaktiviteter på en rad sätt, exempelvis nationell trafik, internationell trafik, post och frakt, samt total aktivitet. Denna rapport inleds med en litteraturgenomgång vad gäller forskning om generell transportinfrastruktur och regional tillväxt. På detta följer en kort forskningsöversikt vad gäller specifikt flygplatsers roll för regional tillväxt. Sedan följer en omfattande kartläggning av utvecklingen av svenska flygplatser mellan åren 2001 och 2011, med avseende på flygplatsernas totala verksamhet, dvs. landningar, passagerare, frakt och post. Efter detta kommer en översikt över utvecklingen specifikt för Jönköpings flygplats. Efter dessa kartläggningar av den historiska utvecklingen följer en analysdel. Denna del av studien tar upp kopplingen mellan de olika typerna av aktiviteter och övrig regional utveckling. Vi genomför denna analys för enskilda kommuner, men utgår från två olika effekter från flygplatser på arbetsmarknadsnivå samt på länsnivå. Med andra ord är vi intresserade av att se om flygplatsers eventuella effekt sträcker sig enbart inom arbetsmarknaden eller över hela länet. I analysdelen använder vi oss av en rad olika tekniker för att analysera flygplatsaktiviteter både för arbetsmarknader, län, men också tillgänglighet till alternativa flygplatser utanför, för att se vilken effekt det har på de enskilda kommunerna. Vi kartlägger samband mellan flygplatsaktiviteter och olika ekonomiska variabler, såsom befolkningstillväxt, förändring i arbetstillfällen, regionalproduktivitet, lönesummor mm. Vi vet från tidigare studier att god 8

9 tillgång på infrastruktur ofta är positivt korrelerat med regional ekonomisk tillväxt av olika slag. Dock kan det vara så att effekter från flygplatser på regional utveckling i hög grad påverkas av faktorer som omfattningen av trafiken, alternativa närliggande flygplatser, samt typ av aktiviteter. En flygplats som i hög grad flyger post och frakt kan exempelvis inte förväntas fylla samma funktion som en flygplats som fraktar individer. 9

10 3 Infrastruktur och tillväxt Den etablerade uppfattningen säger att transportinvesteringar är en väsentlig komponent för att främja ekonomisk tillväxt. Transportinvesteringarnas roll för tillväxten och utvecklingen i Sverige under de senaste 150 åren har uppfattats som fundamental. Utan tvivel har utvecklingen av sjöfarten, luftfarten, järnvägsnätet och vägnätet spelat en stor roll för att ekonomiskt möjliggöra utnyttjande av naturresurser (malm och skog) och senare möjliggöra utvecklingen av stora exporterande tillverkningsföretag. Denna utveckling krävde goda (och effektiva) transportmöjligheter inom landet, men också billiga internationella transporter för att öppna internationella marknader för avsättning av de produkter som länge utgjort huvuddelen av landets export. Trots dessa betydelsefulla historiska observationer och de slutsatser man kan dra av dem så finns det en debatt mellan de som anser att transportinvesteringar är nödvändiga för ekonomisk tillväxt på regional och nationell nivå och de som anser att det existerar för lite bevis för att dra slutsatsen att det finns en kausal länk mellan transportförbättringar och ekonomisk utveckling. Debatten kretsar också kring omfattningen och storleken på dessa effekter. På den mest grundläggande nivån är egentligen tranporter en verksamhet som krymper tid och rum. Den ekonomiska analysen av transporternas effekter försvåras av detta faktum (rumsdimensionen) eftersom det vanliga antagandet om perfekt konkurrens inte längre är en tillämpbar förenkling. Efterfrågan på tranporter brukar kallas en härledd efterfråga som kan härledas tillbaka till de behov som andra sektorer i ekonomin har beträffande transporter. Dessa behov innefattar transporter av olika insatsvaror och insatsfaktorer till produktionsstället och distributionen av färdiga produkter till slutanvändare. En förbättring av transportinfrastrukturen sänker kostnader och priser för användarna av transporttjänster. Olika branscher skiljer sig åt med avseende på efterfrågan på transporter. De kan skilja sig av en mängd olika anledningar, men de viktigaste torde vara: 10

11 i) Den rumsliga fördelningen i lokalisering av insatsfaktorer ii) Avsättningsmarknadens lokaliseringar iii) Känslighet för transportpriser iv) Beroende av interna och externa skalfördelar Av dessa anledningar kan transportkostnader påverka lokaliseringen och den rumsliga koncentrationen av ekonomiska aktiviteter i regioner och städer. Vilken inriktning bör infrastrukturinvesteringarna följa i framtiden? Denna fråga är inte enkel att besvara men för att kunna diskutera frågan på ett meningsfullt sätt bör man förstå vilken roll infrastrukturen spelar i samhället och vilken betydelse den kan ha för den framtida ekonomiska utvecklingen. Frågan om hur infrastrukturpolitiken bör se ut har en stor betydelse på minst två olika sätt: (i) (ii) Dess potential för att påverka samhällsutvecklingen är stor. Kostnaden för infrastrukturinvesteringar är ofta mycket stora. Man har länge varit intresserad av förhållandet mellan transportsektorn och ekonomisk utveckling. Att det finns ett samband har egentligen aldrig ifrågasatts. Den vetenskapliga debatten har istället handlat om hur detta förhållande ser ut. Delvis beror detta på att förståelsen för vad som orsakar ekonomisk tillväxt varit begränsad. Emellertid har intresset för och forskningen om ekonomisk tillväxt expanderat kraftigt under de senaste åren. Infrastruktur i vid mening påverkar den ekonomiska utvecklingen både genom att öka produktiviteten och genom att tillhandahålla tjänster som ökar livskvaliteten för människor. Generellt påverkar infrastrukturinvesteringar tillväxt i företagens produktion på två sätt: (i) Infrastrukturtjänster är intermediära insatser i produktionsprocessen som om de blir billigare höjer vinsterna i produktionen och därmed tillåter högre nivåer av produktion, inkomster och/eller sysselsättning. 11

12 (ii) Infrastruktur ökar produktiviteten hos andra insatsfaktorer (T.ex. arbetskraft och annat kapital). Exempelvis kan detta ske genom att minska de anställdas pendlingstid, göra elektriciteten billigare eller förbättra informationsflödet för elektroniska data. Infrastruktur kallas därför ibland den obetalda produktionsfaktorn eftersom dess tillgänglighet leder till högre avkastning av andra faktorer. Båda dessa effekter bidrar till ekonomisk tillväxt genom att stimulera både det totala utbudet och efterfrågan. Det bör emellertid understrykas att de ovan nämnda medverkande faktorerna till ekonomisk tillväxt av infrastruktur inte beror på infrastrukturens existens utan på dess utnyttjande och möjliggörande av tjänster. Transportsektorn spelar en avgörande roll som understödjare och skapare av förutsättningar för specialiserad och effektiv produktion av varor och tjänster. Stordriftsfördelar i produktionen innebär att större effektivitet uppnås vid större produktionsvolymer. Produktionsvolymen är emellertid begränsad av storleken på marknaden. Det är här som transportsystemet kommer in i bilden. Ju effektivare transportsystemet är desto större blir den potentiella marknaden för olika produkter. Sambandet kan också beskrivas med en motbild. Antag att transportsystemet fungerar dåligt och att transporter blir så dyra att det inte lönar sig att transportera en viss produkt. Produktionens enda avsättningsmarknad är då den lokala marknaden med en begränsad köpkraft och produktionsvolymen blir begränsad. Har vi då stordriftsfördelar innebär det att produktionen blir ineffektiv och därmed att priserna blir höga. Transportsystemet är en del av samhällets nätverk som förflyttar människor och varor och överför meddelanden. Transportsystemet spelar en roll inte bara vid direkt transport och leverans av en vara eller tjänst utan också vid andra mer indirekta sidor av en transaktion. Det kan röra sig om demonstrationer, förhandlingar, kontraktsskrivning, installation och efterföljande servicetjänster. Alla dessa typer av interaktion orsakar vad vi i det följande kallar geografiska transaktionskostnader. När det gäller arbetsmarknaden innefattar på liknande sätt geografiska transaktionskostnader inte bara arbetspendling utan också sökkostnader vid byte av arbete. 12

13 Infrastrukturförbättringar ger antingen kortare tidsavstånd mellan punkter i geografin eller minskar trängseln (och därigenom restiden) genom att lägga till länkar i transportnätverket eller genom att öka kapaciteten på existerande länkar. Vilken än effekten är så ger det möjlighet till antingen billigare eller mer tillförlitliga transporter, eller bådadera. Detta har effekten att kostnaden för att transportera insatsvaror till produktionsstället och färdigvaror till marknaden minskas. Detta ger direkta effektivitetsökningar. Fler effekter kan emellertid uppstå genom ett antal mekanismer. En sådan effekt är omorganiseringar i det logistiska systemet för att minska lagringskostnader. Billigare och mer tillförlitliga transporter ger företag incitament att minska på lagernivåer för både intermediära och färdiga varor. Detta är essensen i just-in-time-systemen som minskar lagringskostnader men ställer högre krav på transportsystemet. Lägre kostnader och säkrare leveranser gör det också möjligt för företag att slå samman produktions- och distributionsanläggningar till färre enheter för att på så sätt dra nytta av stordriftsfördelar. Eftersom detta medför att medelsträckan för transporterna ökar så kommer det att ge en ökad efterfråga på transporttjänster. Andra vinster kommer sig av lokaliseringsförändringar som en följd av bättre infrastruktur. Företag kan komma att byta lokalisering för att dra nytta av tillgänglighetsförbättringar på vissa ställen. Sådana omlokaliseringar ger inte några vinster i sig själva då de kan innebära att ekonomisk aktivitet flyttar från ett ställe till ett annat. Det kan ändå ge produktivitetsförbättringar i de fall då förbättrad infrastruktur ger möjlighet till agglomerationer av ekonomisk aktivitet som i sin tur höjer den ekonomiska effektiviteten. Under de tre senaste årtiondena har forskningen om ekonomisk tillväxt påbörjat utvecklingen av en teori om endogen tillväxt. Med denna framväxande teori får man bättre förklaringar till varför regioners och länders produktivitet och inkomst per capita skiljer sig åt så markant som de gör. Dessa skillnader står egentligen i strid mot de utsagor som ges av den neoklassiska teorin för makroekonomisk tillväxt som den utvecklades på 1950-talet och framöver. I den neoklassiska modellen har ökat sparande och därmed ökade investeringar endast en temporär effekt på tillväxten, eftersom kapitalbeståndet antas ha avtagande avkastning. Större kapitalbildning ger på kort sikt högre tillväxt, men allt eftersom kapitalintensiteten ökar kommer avkastningen på nya investeringar att falla över tiden. Enligt denna modell kommer skillnader i inkomst per invånare att på sikt utjämnas mellan regioner och mellan länder. De gap i produktivitet och inkomst per capita som vi kan se mellan rika och fattiga länder skulle inte kunna bestå så länge som de gjort. 13

14 I motsats till den äldre teorins modeller visar den endogena tillväxtteorins modeller hur tillväxttakten och teknikförnyelsen i en ekonomi påverkas av hur stora avsättningar som görs av produktionsresultatet till investeringar i FoU, utbildning, hälsa och infrastruktur Med denna vidgning av kapitalbegreppet har det inte varit meningsfullt att hålla fast vid antagandet om avtagande avkastning. Lägg också märke till att de tillkommande investeringskomponenterna, åtminstone delvis, har kollektiv karaktär. Detta innebär att strukturell ekonomisk politik har betydelse. Den långsiktiga tillväxten är endogen i den meningen att den beror på investeringsbeslut som bestäms inom modellens ram. Offentliga beslut om investeringar och institutionella arrangemang är en del av denna endogenitet. Den endogena tillväxtteorin har ännu en intressant egenskap i detta sammanhang. När en tillväxtprocess kommer igång ökar också resurserna för ytterligare investeringar, vilket betyder att tillväxtförloppen kan få självförstärkande egenskaper. Sådana kumulativa utvecklingsprocesser kan leda till både positiva och negativa spiraler av tillväxt och tillbakagång. Med dessa utgångspunkter blir det avgörande att undersöka infrastrukturens sammansättning (vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, nätverk för informationsöverföring och bearbetning, mm). 14

15 4 Flygplatser och regional tillväxt i forskningslitteraturen Det finns idag en relativt omfattande litteratur som analyserar flygplatser och regional, ekonomisk utveckling. I sin bok Aetropolis från 2011 argumenterar Kasarda och Lindsay för att flygplatser representerar en ny form av regional, ekonomisk utveckling. Att driva en flygplats innebär en av de mest omfattande investeringar en stad eller region kan göra, men givet den roll som flygplatsen spelar i den sk. nya globala ekonomin så är investeringen ofta försvarbar, eftersom det är platsens (stadens, regionens) uppkoppling till omvärlden. Kopplingen mellan flygplatser och ekonomisk utveckling har också analyserats av Green (2007) som i en statistisk analys kom fram till att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och arbetstillfällen. Brueckner (2003) visade på en signifikant koppling mellan flygpassagerare och regional tillväxt av antal arbetstillfällen, där en tioprocentig tillväxt av flygpassagerare leder till en ökning i antal arbetstillfällen med 1 procent. Dock visar Brueckners studie att detta främst gäller tjänste- och kunskapsbranscher mer än traditionell tillverkningsindustri. Ytterligare studier behandlar flygplatsers roll som internationella knutpunkter, sk. hubbar, i den globala ekonomin. Button och Stough (2000) liksom Button och Lall (1999) föreslår att flygplatser inte kan ses som enskilda enheter, utan som delar av ett nätverk och värdet av dem beror på de kopplingar de har. Rosenthal och Strange (2004) hävdar att flygplatser och fyller en viktig roll då de driver på den regionala produktiviteten eftersom de skapar stordriftsfördelar på de platser där de är lokaliserade. Genom minskade transporttider till andra arbetsmarknader skapas agglomerationseffekter i den egna regionen. Rosenthal och Strange (2008) har också studerat sambandet mellan flygplatsers lokalisering och val av region för huvudkontor för företag i Europa och kommit fram till att närvaron av en flygplats är en viktig faktor. Bel och Fageda (2008) bekräftar deras studie och säger att direktflyg till andra platser är en vital drivkraft för hur företag lokaliserar sig, även då de kontrollerat för andra faktorer så som skattetryck och tillgång till humankapital. Tillgänglig infrastruktur och transporter spelar därmed en vital roll för hur företag väljer var de lokaliserar sig. Bel och Fageda går till och med så långt att de kommer med policy-rekommendationer för regioner, där de säger att regioner måste fokusera på och utveckla internationella flygplatser för att vara med och konkurrera om att locka till sig stora företag och deras huvudkontor. 15

16 Flera andra studier har visat på de fördelar som väl uppkopplade flygplatser för med sig. Lian och Rønnevik (2011) har genomfört en fallstudie i Norge där de fann att passagerare föredrog att resa via den största flygplatsen i landet, snarare än de mindre lokala flygplatserna, eftersom inte samma uppkoppling och tjänster kunde erbjudas från dessa. På detta vis kan det uppstå en intern, nationell hierarki mellan landets flygplatser. Även Kanafani och Abbas (1987) lyfter fram kopplingen mellan storleken på flygplatsen (och regionen) och hur väl flygplatsen klarar sig ekonomiskt. Deras resultat visar att framgångsrika små regionala flygplatser är lokaliserade i regioner som är avlägset belägna och därmed oberoende av de största nationella flygplatserna, dvs. där dessa inte framstår som ett alternativ för resande. Detta resultat är också i linje med Halpern och Bråthen (2011), vilka menar att flygplatsens inverkan på regionen starkt påverkas av storleken på regionen, med andra ord från den tillgängliga marknadsstorleken och antalet individer som potentiellt kan tänka sig att nyttja flygplatsen. Flygplatser, och speciellt väl uppkopplade sk. hubbar, är nav i den globala ekonomin. Neal (2010, 2011a, 2011b) argumenterar för att flygplatser är en helt avgörande komponent för att göra regionen uppkopplad mot en global marknadsplats. Enligt Neal är regionens välstånd så nära kopplat till hur uppkopplad flygplatsen är med resten av världen, att man indirekt kan estimera framtida tillväxt i regionen i princip enbart baserad på denna faktor. Med andra ord kommer regioner med välintegrerade flygplatser alltid att ha snabbare och mer stabil tillväxt än regioner som finns längre ner i flygplats-hierarkin eller som inte har en flygplats alls. Forskning av Bowen (2002) stödjer detta resonemang. Han drar slutsatsen att flygplatser hjälper till att skapa platsers ekonomiska positioner i världsekonomin, eftersom de har en överlägsen tillgång till individer, varor, kapital och information. Det är dock viktigt att skilja på vad som transporteras via flygplatser. Något förenklat kan det sägas att flygplatser fraktar två typer av varor gods och människor. En stor del av litteraturen som berör flygplatser och deras ekonomiska roll behandlar frakt av varor. Exempelvis har studier av Lovely et al. (2005) visat vilken påverkan flygplatsers lokalisering har för import- och exportföretag då de bestämmer sig för var de skall lägga sin verksamhet. Blomström och Kokko (1998) har kommit fram till liknande slutsatser i sina studier. De drar slutsatsen att flygplatser har omfattande överspillningseffekter (sk. spillover effects) i de regioner de är belägna, vilket stödjer andra typer av verksamheter i och omkring dem. 16

17 Men i dagens kunskapsekonomi finns det anledning att tro att frakt av människor kan ha en ännu större betydelse. Romer (1986) har visat att bland de faktorer som är mest avgörande för att skapa välstånd uppstår genom att nya kombinationer av kunskap skapas och nya idéer och ny kunskap uppstår. Audretsch och Feldman (1996) visar på hur face-to-face-möten och interaktioner är avgörande för denna kunskapsgenerering. De visar också på hur flygplatser och flygförbindelser är vitala ingredienser för att skapa nya kombinationer av kunskap och för att nya idéer ska uppstå. Trots att företag ofta ses som huvudsakliga aktörer för att skapa ekonomiskt välstånd, visar forsking av exempelvis Florida (2002) att dagens kunskapssamhälle snarare drivs av den interaktion som försiggår inom och mellan städer. I allt högre grad utgör infrastruktur som förenklar fysiska och sociala interaktioner mellan platser och därmed också utbyte av kunskap och idéer en relativ fördel för de regioner och platser där idéerna får grund och utvecklas. Dessa tankegångar stödjs också av Gaspar och Glaeser (1998), där de säger att värdet av face-to-face-interaktioner ökar allt mer, inte minst i takt med att högteknologiska branscher utgör en allt viktigare del för vår tillväxt. Sammantaget finns det alltså en rad anledningar att förespråka en flygplats i regionen och att värdet av den bör ses mer holistiskt än enbart till kostnaderna och intäkterna för själva flygplatsen. Det finns också anledning att tro att flygplatser kommer att spela en större roll framöver än vad de har gjort hittills, i takt med att marknader blir mer globala och en allt större del av ekonomin baseras på kunskap. I nästa del kommer vi att göra en kartläggning av flygplatser i Sverige idag samt göra en jämförelse med läget för tio år sedan. Hur ser fördelningen av passagerare ut mellan Sveriges flygplatser? Hur ser fördelningen av frakt och post ut? Hur stor del av flygplatsaktiviteterna är relaterade till internationella flighter och hur stor del rör enbart flighter inom Sverige? Och hur har dessa aktiviteter förändrats över det senaste decenniet? Efter kartläggningen kommer vi att göra en analys av hur dessa värden relateras till andra socio-ekonomiska strukturer i de regioner där flygplatserna är belägna. Vi kommer också att analysera hur långt flygplatsernas eventuella effekter sträcker sig? Räcker det med att ha flygplatsen lokaliserad inom länet eller måste den ligga inom arbetsmarknaden för att ha en positiv effekt för på den enskilda kommunen? 17

18 5 Kartläggning av Sveriges flygplatser Vi kommer nu att kartlägga flygplatsaktiviteter i samtliga svenska arbetsmarknadsregioner. Vi kommer med andra ord att gå igenom samtliga typer av flygplats-aktiviteter, både för år 2001 och 2011, för att illustrera hur omfattande olika typer av aktiviteter är per flygplats. Vi väljer här att kartlägga på flygplatsnivå för att tydligare illustrera nivåer och förändringar per flygplats över tiden. Senare i analysdelen slår vi ihop total flygplatsaktivitet på både arbetsmarknads- och länsnivå, samt beräknar tillgängligheten till flygplatsaktiviteter (över kommun-, arbetsmarknads- och länsgränser). 5.1 Landningar Vi börjar med att kartlägga landningar för år 2001 och Tabell 1 illustrerar detta för landningar med flyg inom Europa, övriga världen, inrikes, samt den ihopräknade totalen, där även taxiflyg, privatflyg, skolflyg, militär luftfart, samt sk. aerial work -relaterade landningar räknas in. Tabellen är rankad efter de flygplatser som haft flest totala landningar år 2011: 18

19 Tabell 1: Sveriges flygplatser rankade efter antal landningar 2011 Europa Övriga Världen Inrikes Totalt Rank Flygplats Stockholm-Arlanda Göteborg-Landvetter Stockholm-Bromma Göteborg City Malmö Airport Stockholm-Skavsta (Nyköping) Stockholm-Västerås Umeå Visby Luleå Jönköping Linköping Norrköping Kalmar Ängelholm Ronneby Sundsvall-Härnösand Halmstad Örebro Borlänge Från Tabell 1 ser vi hur tydligt inrikes-landningar utgör den största delen av de totala antalet landningar, både under år 2001 och På de allra största flygplatserna, Stockholm- Arlanda och Göteborg-Landvetter utgör dock Europaflygs-landningar mer än hälften av trafiken och i båda fallen har andelen av totala antalet landningar ökat över den senaste tioårsperioden. År 2001 utgjorde Europa-landningar 54 procent av totala antalet landningar vid Arlanda och 65 procent vid Landvetter. År 2011 var samma andel 59 procent vid Arlanda och 66 procent vid Landvetter. Sett i antal Europa-landningar har dock Stockholm-Arlanda tappat mer än och Landvetter ligger kvar på ungefär samma antal. Den i särklass största ökningen Europa-landningar står Stockholm-Skavsta (Nyköping) för. År 2001 hade man ca Europa-landningar, vilket utgjorde dryga 8 procent av totala verksamheten. År 2011 har det ökat till närmare 9500 landningar och idag utgör det 50 procent av det totala antalet landningar. För Jönköpings flygplats har utvecklingen av Europa-landningar varit negativ. År 2001 hade flygplatsen 1500 landningar från Europa-flyg, vilket utgjorde cirka 13 19

20 procent av landningarna. År 2011 var siffran nere på 395 stycken, en andel om ca 4,5 procent. Utav de 20 flygplatserna i tabellen hade endast Stockholm-Arlanda en större minskning i antalet Europa-landningar under denna tioårsperiod (12231 att jämföra med 1105 landningar), och endast Ronneby en större andelsminskning än Jönköpings flygplats (-8.7 procent att jämföra med procent). Om vi istället ser till landningar som relateras till flygningar utanför Europa så utgör detta en mycket låg andel av totala antalet landningar. Utav topp-20 flygplatserna, är det i princip enbart Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter som har en högre andel (År 2001: 2,2 resp. 1,7 procent; År 2011: 5,7 resp. 4,1 procent). Båda dessa flygplatser har alltså ökat andelen landningar som är relaterade till flygningar utanför Europa och även ökat i antal landningar med 3000 vid Arlanda resp. drygt 800 landningar vid Landvetter. För samtliga övriga flygplatser utgör övriga världen -landningar mindre än 1 procent av totala antalet landningar. Undantaget var Örebro, som år 2001 hade en andel om 2,7 procent (1564 landningar), en andel som dock minskat till 1 procent år Under samma period ökade Malmö Airport andelen från 0,8 procent under 2001 (4127 landningar) till 2,7 procent år 2011 (4833 landningar). För Jönköpings flygplats del hade man inga övriga världen -landningar år 2001, men 31 stycken år Detta är dock en marginell ökning, som inte bör ha några nämnvärda effekter på den totala verksamheten. Vad gäller inrikes-landningar så är Jönköping den flygplats av de topp 20 som ökat andelen inrikes-landningar mest (23 procent) och efter Stockholm-Bromma den flygplats som ökat antalet inrikes-landningar mest (från 1500 eller 13 procent till 3126 landningar eller 36 procent, dvs. mer än en fördubbling). Bland de övriga flygplatserna ser vi ett skifte inom Stockholmsområdet, där färre inrikes-landningar sker på Arlanda och väsentligt fler på Bromma. Landvetter har tappat något, men fortfarande utgör inrikes-landningar cirka 30 procent av totala antalet landningar. Förutom Arlanda har också Norrköping, Visby, samt Nyköping-Skavsta tappat kring inrikes-landningar var mellan åren 2001 och Om vi enbart tittar på totala antalet landningar (inklusive inrikes, utrikes, post, frakt, taxiflyg, privatflyg, skolflyg, militär luftfart, samt sk. aerial work ) så har Arlanda i särklass tappat flest landningar, en minskning om cirka Även Linköping har tappat väsentligt, från cirka till Norrköping har minskat med cirka landningar och Visby med Göteborg-City har ökat mest, totalt med cirka landningar, följt av Stockholm- Skavsta (Nyköping) (en ökning med cirka 1650 landningar), vilket troligen till stor del är en 20

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012 Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012 Sammanfattning Passagerare Antalet passagerare på de svenska flygplatserna uppgick till 7,3 miljoner under det fjärde kvartalet 2012. Jämfört med föregående års

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2014

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2014 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2016

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2016 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2016 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

Summa utrikes. Summa. Ank Summa utrikes. Summa.

Summa utrikes. Summa. Ank Summa utrikes. Summa. GÖTEBORGLANDVETTER HALMSTAD 00 00 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 00 utrikes utrikes 0 0 JÖNKÖPING KAL 00 00 00 00 0 0 0 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utrikes utrikes 0 0 KARLSTAD KIRUNA

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

Summa utrikes. Summa. Ank

Summa utrikes. Summa. Ank GÖTEBORGLANDVETTER HALMSTAD 00 00 00 00 0 00 0 0 0 0 000 0 0 00 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg En jämförelse mellan 2013 och 2014 1 (9) Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning 2014-12-10 TSF 2014-260 Enligt sändlista Ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage Välkommen att ta del av remiss av förslag till ändring

Läs mer

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage Välkommen att ta del av remiss av förslag till ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

RAPPORT Prognosbedömning av flygplatser Arlanda och Bromma år 2040

RAPPORT Prognosbedömning av flygplatser Arlanda och Bromma år 2040 RAPPORT Prognosbedömning av flygplatser Arlanda och Bromma år 2040 Inom ramen för Anders Sundströms uppdrag som statlig samordnare för Bromma flygplats Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post:

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. April 2017

Arbetsmarknadsläget. April 2017 Arbetsmarknadsläget April 2017 Konjunkturbarometern april 2017 Källa: Konjunkturinstitutet Konjunkturbarometern april 2017 Källa: Konjunkturinstitutet Antal sysselsatta 15-74 år i Jönköpings län. Kvartalssiffror

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ

Läs mer

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart. NULÄGESBESKRIVNING OCH UTVECKLING AV BROMMA FLYGPLATS FRAM TILL ÅR 2010 RAPPORT AV LFV.1 Nulägesbeskrivning Bromma (15 januari 2000).1.1 Brommas roll Brommas betydelse för avregleringen av flygmarknaden

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage Välkommen att ta del av remiss av förslag till ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Landstingsdirektören Handläggare: Hans Brattström 2007-11-10 LS 0710-1097 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling av det framtida flygplatssystemet

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser Rapport 1 (23) Upprättad av Pernilla Gunnarsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för marknad Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län Företagsamheten 2012 JÖNKÖPINGS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jönköpings län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. April 2016

Arbetsmarknadsläget. April 2016 Arbetsmarknadsläget April 2016 190000 Antal sysselsatta 15-74 år i Jönköpings län. Kvartalssiffror 1992-2016 (t.o.m. kv 1 2016; 173 300) 180000 170000 160000 150000 140000 130000 120000 1992 1993 1994

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 89 Kompletterande SGEI-uppdrag för Kalmar Öland Airport AB Handling Tjänsteskrivelse om nytt förordnande av Kalmar Öland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Rekrytering av internationell kompetens

Rekrytering av internationell kompetens JUNI 2016 Sammanfattning av rapport Rekrytering av internationell kompetens Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics Detta dokument är en sammanfattning av rapporten

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Gotland - 4:e plats i länsrankingen 2014... 4 Gotland - 36:e plats i kommunrankingen 2014... 5 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

effekterna av en regional flygplats

effekterna av en regional flygplats Samhällsekonomiska effekterna av en regional flygplats 15 november 2011 Mattias Frithiof Innehåll Bakgrund, frågeställningar, behov Vad kan vi mäta? Metoder raps RUT Antaganden och scenarier för jämförelse

Läs mer

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Erik Elldér Centrum för Regional Analys (CRA) Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet Upplägg I. Introduktion/bakgrund

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län september 2012 12 320 (7,3%) 5 890 kvinnor (7,3 %) 6 430 män (7,2 %) 3 610 unga 18-24 år

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Augusti 2016

Arbetsmarknadsläget. Augusti 2016 Arbetsmarknadsläget Augusti 2016 Antal sysselsatta 15-74 år i Jönköpings län. Kvartalssiffror 2007-2016 (t.o.m. kv 2 2016; 172 100) 190000 180000 170000 160000 150000 140000 130000 120000 2007 2008 2009

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Bilaga 1 b Kravspecifikation Reserelaterad förhyrning

Bilaga 1 b Kravspecifikation Reserelaterad förhyrning 2012-03-16 1 (7) Bilaga 1 b Kravspecifikation Reserelaterad förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som förhyrs upp till 30 dygn. Delområdet kallas Reserelaterad

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... 3 Case Kirunafjällen... 4 Besöksnäringens betydelse för Kirunafjällen...

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

2008-06-04. Prognos för perioden 2008-2013

2008-06-04. Prognos för perioden 2008-2013 1 2008-06-04 Prognos för perioden 2008-2013 Motiv för revidering 1. Utfallet för första tertialet indikerar att den preliminära prognosen (PP) som togs fram under våren kan vara för låg. Antal avresande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Eksjö kommun... 5 Jönköpings kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Transportinfrastruktur och Ekonomisk Tillväxt

Transportinfrastruktur och Ekonomisk Tillväxt 2003-08-11 Transportinfrastruktur och Ekonomisk Tillväxt Börje Johansson Johan Klaesson INA vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping Förord Följande rapport avser att ge en kunskapsöversikt inom

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer