Jönköpings flygplats och den regionala ekonomin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jönköpings flygplats och den regionala ekonomin"

Transkript

1 Jönköpings flygplats och den regionala ekonomin Johan Klaesson Charlotta Mellander JIBS/CEnSE Box Jönköping Sverige

2 Innehåll 1 Sammanfattande punkter Inledning Infrastruktur och tillväxt Flygplatser och regional tillväxt i forskningslitteraturen Kartläggning av Sveriges flygplatser Landningar Antal passagerare Fraktgods och Post Passagerarutvecklingen på Jönköpings flygplats och generellt i Sverige och världen Flygets påverkan på regional tillväxt Samband på kommunnivå Samband på lokal arbetsmarknadsnivå Samband på länsnivå Sammanfattning av resultaten Effekter för Jönköping: Kommun, Lokal arbetsmarknad, Län...44 Referenser

3 1 Sammanfattande punkter Nedan återges rapportens viktigaste slutsatser i punktform. Punkterna följer rapportens disposition. Avsnitt 3: Infrastruktur och tillväxt Transportefterfrågan är härledd, nyttan av transporter uppträder i andra sektorer än transportsektorn själv Transportsektorn möjliggör utnyttjande av stordriftsfördelar Avsnitt 4: Flygplatser och regional tillväxt i forskningslitteraturen Flygplatsen kan ses som stadens eller regionens uppkoppling till omvärlden Internationell forskning säger att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och arbetstillfällen Flygplatser ska inte ses som enskilda enheter, utan som delar av ett nätverk och värdet av dem beror på de kopplingar de har Flygplatser och fyller en viktig roll då de driver på den regionala produktiviteten eftersom de skapar stordriftsfördelar på de platser där de är lokaliserade Direktflyg till andra platser är en viktig drivkraft för hur företag lokaliserar sig Flygplatsens inverkan på regionen påverkas starkt av storleken på regionen, med andra ord från den tillgängliga marknadsstorleken och antalet individer som potentiellt kan tänka sig att nyttja flygplatsen. 3

4 Avsnitt 5: Kartläggning av Sveriges flygplatser 2011 var Jönköpings flygplats Sveriges 11:e största sett till antalet landningar 2011 var Jönköpings flygplats Sveriges 24:e största sett till antalet passagerare Sett till totala antalet passagerare ökade 12 av flygplatserna på topp 25-listan i antalet passagerare mellan åren 2001 till 2011, medan 13 minskade och enbart Sundsvall- Härnösand minskade mer än Jönköpings flygplats Det är värt att notera att Jönköpings flygplats, i termer av fraktgods och post, rankas 6 i Sverige En specialisering har utkristalliserat sig mellan flygplatserna under det senaste decenniet Storstadsregionerna har ökat kraftigt på bekostnad av de mindre och mellanstora flygplatserna. Lågprisflygbolagen har haft en kraftig påverkan på utvecklingen Avsnitt 6: Passagerarutvecklingen på Jönköpings flygplats och generellt i Sverige och världen Runt 1990 ser vi ett trendbrott, speciellt för utvecklingen av inrikes Passagerarutveckling på svenska flygplatser under perioden från år 1970 till år 2011 har ökat från cirka 5 miljoner till 30 miljoner. Under den senaste 15årsperioden stagnerar inrikesflyget i Sverige medan utrikesflyget försätter den positiva utvecklingen. För Jönköpings flygplats ser utvecklingen emellertid annorlunda ut. Både inrikes och utrikes trafik minskar, med en svag ökning under de senaste åren innan

5 Avsnitt 7: Flygets påverkan på regional tillväxt Det finns ett starkt statistiskt samband mellan befolkningsutveckling och tillgänglighet till flygkapacitet flygplatsen i Jönköping har ett mycket mindre passagerarflöde än vad man skulle vänta sig med hänsyn taget till regionstorleken (tillgänglighet till befolkning) En flygplats inom en kommuns gränser är positivt relaterad till befolkningsstorlek, bruttoregionprodukt, lönesumma, antalet jobb antal företag och BRP/capita Närhet till flygplatser och storleken på dem har ett positivt samband på kommunnivå med alla undersökta variabler En flygplats inom kommunens gränser är signifikant positivt relaterat till tillväxt i alla undersökta variabler På kommunnivå är tillgänglighet till flygkapacitet är signifikant positivt för alla undersökta variabler förutom BRP/capita-tillväxt och tillväxt i lönenivå När vi tar hänsyn till antal nya företag och tillgänglighet till befolkning påverkar endast tillgänglighet till flygkapacitet befolkningstillväxten på ett signifikant sätt På lokal arbetsmarknadsnivå har det betydelse att ha en flygplats inom regionens gränser för, befolkning, BRP, lönesumma, antal jobb och antal företag Tillgänglighet till flygplats oavsett storlek tycks spela en större roll på regionnivå jämfört med kommunnivån Att det ligger en flygplats i regionen har betydligt mindre förklaringsvärde på regionnivå jämfört med kommunnivå På arbetsmarknadsnivå är tillgänglighet till flygkapacitet är den generellt sett mest signifikanta variabeln Enligt resultaten är tillgänglighet till flygkapacitet på ett mer generellt sätt förbundet med tillväxt på regionnivå, eftersom både befolknings- och BRP-tillväxt är signifikanta trots att vi tar hänsyn till andra icke-flygrelaterade variabler. Att bara ha en flygplats inom länets gränser inte ger några signifikanta resultat på länsnivå Närhet till flygplatser och storleken på dem har ett positivt samband med alla variabler för län på samma sätt som var fallet för kommunerna och arbetsmarknadsregionerna På länsnivå kan vi inte se någon effekt av tillgänglighet till flygkapacitet (hänsyn taget till flygplatsstorlek och avstånd). Vi ser inte några signifikanta resultat för vare sig befolkningstillväxt, lönesummetillväxt eller BRP-tillväxt. 5

6 Ett generellt resultat är att modellerna tycks fungera bäst på arbetsmarknadsnivå. Denna slutsats drar vi på grundval av att för alla modeller och alla förklaringsvariabler är flest signifikanta på regionnivån. Avsnitt 8: Effekter för Jönköping: Kommun, Lokal arbetsmarknad, Län Efter att de statistiska genomförts används de framtagna sambanden för att säga något om betydelsen av Jönköpings flygplats för Jönköping. Effektuppskattningarna har genomförts på följande sätt. Utgående från de skattade sambanden har två prognoser tagits fram. Först görs en prognos för utvecklingen av befolkning, BRP, lönesumma, antal jobb och antal företag där Jönköpings flygplats existerar. Sedan simulerar vi samma sak utgående från samma samband men antar att Jönköpings flygplats inte finns. Dessa två prognoser visar två sannolika utvecklingsförlopp under en tioårsperiod. Flygplatseffekten beräknas på följande sätt. Vi jämför de två prognoserna och tittar på skillnaderna. Från prognosen med flygplats drar vi ifrån prognosen utan flygplats. Vi får på så sätt fram ett netto-värde för varje prognosticerade variabel. På detta sätt försöker vi renodla flygplatseffekten. Nedan sammanfattas prognoserna för Jönköpings län som helhet: 1. Totala antalet jobb uppskattas till drygt 3200 stycken och antalet företag ungefär Dessa siffror har uppskattats betyda ungefär 900 miljoner i lönesumma och 2100 miljoner i bruttoregionprodukt. 3. Befolkningseffekten av Jönköpings flygplats är skattad till cirka 9000 individer. 6

7 4. Siffrorna representerar den differens man kan vänta sig i utvecklingsscenario under en tioårsperiod för det fall Jönköpingsflygplats försvinner respektive finns kvar. 7

8 2 Inledning I maj 2012 fick Handelshögskolan i Jönköping i uppdrag att analysera flygplatsers roll i Sverige ur ett regional perspektiv. Syftet med studien är att analysera kopplingen mellan flygplatser och dess aktiviteter i relation till regional utveckling, exempelvis med avseende på befolkningstillväxt, förändring i arbetstillfällen, bruttoregionalprodukt, regionala lönesummor mm. Med andra ord innebär uppdraget att analysera flygplatsernas roll ur ett mer holistiskt perspektiv än en sk. cost-benefit-analys, där kostnaderna för flygplatsen ofta överstiger nyttan (eller vinsten) om man bara ser till flygplatsen som enskilt objekt som inte är förankrat i den regionala ekonomin. Det finns idag en mycket stor mängd litteratur och forskning som belyser kopplingen mellan infrastruktur och regional tillväxt. Dock har ingen, så vitt vi vet, tidigare undersökt svenska flygplatser och dess verksamhet på detta vis. Eftersom omfattningen av flygplatsernas verksamhet är långt ifrån homogen, delar denna studie upp flygplatsaktiviteter på en rad sätt, exempelvis nationell trafik, internationell trafik, post och frakt, samt total aktivitet. Denna rapport inleds med en litteraturgenomgång vad gäller forskning om generell transportinfrastruktur och regional tillväxt. På detta följer en kort forskningsöversikt vad gäller specifikt flygplatsers roll för regional tillväxt. Sedan följer en omfattande kartläggning av utvecklingen av svenska flygplatser mellan åren 2001 och 2011, med avseende på flygplatsernas totala verksamhet, dvs. landningar, passagerare, frakt och post. Efter detta kommer en översikt över utvecklingen specifikt för Jönköpings flygplats. Efter dessa kartläggningar av den historiska utvecklingen följer en analysdel. Denna del av studien tar upp kopplingen mellan de olika typerna av aktiviteter och övrig regional utveckling. Vi genomför denna analys för enskilda kommuner, men utgår från två olika effekter från flygplatser på arbetsmarknadsnivå samt på länsnivå. Med andra ord är vi intresserade av att se om flygplatsers eventuella effekt sträcker sig enbart inom arbetsmarknaden eller över hela länet. I analysdelen använder vi oss av en rad olika tekniker för att analysera flygplatsaktiviteter både för arbetsmarknader, län, men också tillgänglighet till alternativa flygplatser utanför, för att se vilken effekt det har på de enskilda kommunerna. Vi kartlägger samband mellan flygplatsaktiviteter och olika ekonomiska variabler, såsom befolkningstillväxt, förändring i arbetstillfällen, regionalproduktivitet, lönesummor mm. Vi vet från tidigare studier att god 8

9 tillgång på infrastruktur ofta är positivt korrelerat med regional ekonomisk tillväxt av olika slag. Dock kan det vara så att effekter från flygplatser på regional utveckling i hög grad påverkas av faktorer som omfattningen av trafiken, alternativa närliggande flygplatser, samt typ av aktiviteter. En flygplats som i hög grad flyger post och frakt kan exempelvis inte förväntas fylla samma funktion som en flygplats som fraktar individer. 9

10 3 Infrastruktur och tillväxt Den etablerade uppfattningen säger att transportinvesteringar är en väsentlig komponent för att främja ekonomisk tillväxt. Transportinvesteringarnas roll för tillväxten och utvecklingen i Sverige under de senaste 150 åren har uppfattats som fundamental. Utan tvivel har utvecklingen av sjöfarten, luftfarten, järnvägsnätet och vägnätet spelat en stor roll för att ekonomiskt möjliggöra utnyttjande av naturresurser (malm och skog) och senare möjliggöra utvecklingen av stora exporterande tillverkningsföretag. Denna utveckling krävde goda (och effektiva) transportmöjligheter inom landet, men också billiga internationella transporter för att öppna internationella marknader för avsättning av de produkter som länge utgjort huvuddelen av landets export. Trots dessa betydelsefulla historiska observationer och de slutsatser man kan dra av dem så finns det en debatt mellan de som anser att transportinvesteringar är nödvändiga för ekonomisk tillväxt på regional och nationell nivå och de som anser att det existerar för lite bevis för att dra slutsatsen att det finns en kausal länk mellan transportförbättringar och ekonomisk utveckling. Debatten kretsar också kring omfattningen och storleken på dessa effekter. På den mest grundläggande nivån är egentligen tranporter en verksamhet som krymper tid och rum. Den ekonomiska analysen av transporternas effekter försvåras av detta faktum (rumsdimensionen) eftersom det vanliga antagandet om perfekt konkurrens inte längre är en tillämpbar förenkling. Efterfrågan på tranporter brukar kallas en härledd efterfråga som kan härledas tillbaka till de behov som andra sektorer i ekonomin har beträffande transporter. Dessa behov innefattar transporter av olika insatsvaror och insatsfaktorer till produktionsstället och distributionen av färdiga produkter till slutanvändare. En förbättring av transportinfrastrukturen sänker kostnader och priser för användarna av transporttjänster. Olika branscher skiljer sig åt med avseende på efterfrågan på transporter. De kan skilja sig av en mängd olika anledningar, men de viktigaste torde vara: 10

11 i) Den rumsliga fördelningen i lokalisering av insatsfaktorer ii) Avsättningsmarknadens lokaliseringar iii) Känslighet för transportpriser iv) Beroende av interna och externa skalfördelar Av dessa anledningar kan transportkostnader påverka lokaliseringen och den rumsliga koncentrationen av ekonomiska aktiviteter i regioner och städer. Vilken inriktning bör infrastrukturinvesteringarna följa i framtiden? Denna fråga är inte enkel att besvara men för att kunna diskutera frågan på ett meningsfullt sätt bör man förstå vilken roll infrastrukturen spelar i samhället och vilken betydelse den kan ha för den framtida ekonomiska utvecklingen. Frågan om hur infrastrukturpolitiken bör se ut har en stor betydelse på minst två olika sätt: (i) (ii) Dess potential för att påverka samhällsutvecklingen är stor. Kostnaden för infrastrukturinvesteringar är ofta mycket stora. Man har länge varit intresserad av förhållandet mellan transportsektorn och ekonomisk utveckling. Att det finns ett samband har egentligen aldrig ifrågasatts. Den vetenskapliga debatten har istället handlat om hur detta förhållande ser ut. Delvis beror detta på att förståelsen för vad som orsakar ekonomisk tillväxt varit begränsad. Emellertid har intresset för och forskningen om ekonomisk tillväxt expanderat kraftigt under de senaste åren. Infrastruktur i vid mening påverkar den ekonomiska utvecklingen både genom att öka produktiviteten och genom att tillhandahålla tjänster som ökar livskvaliteten för människor. Generellt påverkar infrastrukturinvesteringar tillväxt i företagens produktion på två sätt: (i) Infrastrukturtjänster är intermediära insatser i produktionsprocessen som om de blir billigare höjer vinsterna i produktionen och därmed tillåter högre nivåer av produktion, inkomster och/eller sysselsättning. 11

12 (ii) Infrastruktur ökar produktiviteten hos andra insatsfaktorer (T.ex. arbetskraft och annat kapital). Exempelvis kan detta ske genom att minska de anställdas pendlingstid, göra elektriciteten billigare eller förbättra informationsflödet för elektroniska data. Infrastruktur kallas därför ibland den obetalda produktionsfaktorn eftersom dess tillgänglighet leder till högre avkastning av andra faktorer. Båda dessa effekter bidrar till ekonomisk tillväxt genom att stimulera både det totala utbudet och efterfrågan. Det bör emellertid understrykas att de ovan nämnda medverkande faktorerna till ekonomisk tillväxt av infrastruktur inte beror på infrastrukturens existens utan på dess utnyttjande och möjliggörande av tjänster. Transportsektorn spelar en avgörande roll som understödjare och skapare av förutsättningar för specialiserad och effektiv produktion av varor och tjänster. Stordriftsfördelar i produktionen innebär att större effektivitet uppnås vid större produktionsvolymer. Produktionsvolymen är emellertid begränsad av storleken på marknaden. Det är här som transportsystemet kommer in i bilden. Ju effektivare transportsystemet är desto större blir den potentiella marknaden för olika produkter. Sambandet kan också beskrivas med en motbild. Antag att transportsystemet fungerar dåligt och att transporter blir så dyra att det inte lönar sig att transportera en viss produkt. Produktionens enda avsättningsmarknad är då den lokala marknaden med en begränsad köpkraft och produktionsvolymen blir begränsad. Har vi då stordriftsfördelar innebär det att produktionen blir ineffektiv och därmed att priserna blir höga. Transportsystemet är en del av samhällets nätverk som förflyttar människor och varor och överför meddelanden. Transportsystemet spelar en roll inte bara vid direkt transport och leverans av en vara eller tjänst utan också vid andra mer indirekta sidor av en transaktion. Det kan röra sig om demonstrationer, förhandlingar, kontraktsskrivning, installation och efterföljande servicetjänster. Alla dessa typer av interaktion orsakar vad vi i det följande kallar geografiska transaktionskostnader. När det gäller arbetsmarknaden innefattar på liknande sätt geografiska transaktionskostnader inte bara arbetspendling utan också sökkostnader vid byte av arbete. 12

13 Infrastrukturförbättringar ger antingen kortare tidsavstånd mellan punkter i geografin eller minskar trängseln (och därigenom restiden) genom att lägga till länkar i transportnätverket eller genom att öka kapaciteten på existerande länkar. Vilken än effekten är så ger det möjlighet till antingen billigare eller mer tillförlitliga transporter, eller bådadera. Detta har effekten att kostnaden för att transportera insatsvaror till produktionsstället och färdigvaror till marknaden minskas. Detta ger direkta effektivitetsökningar. Fler effekter kan emellertid uppstå genom ett antal mekanismer. En sådan effekt är omorganiseringar i det logistiska systemet för att minska lagringskostnader. Billigare och mer tillförlitliga transporter ger företag incitament att minska på lagernivåer för både intermediära och färdiga varor. Detta är essensen i just-in-time-systemen som minskar lagringskostnader men ställer högre krav på transportsystemet. Lägre kostnader och säkrare leveranser gör det också möjligt för företag att slå samman produktions- och distributionsanläggningar till färre enheter för att på så sätt dra nytta av stordriftsfördelar. Eftersom detta medför att medelsträckan för transporterna ökar så kommer det att ge en ökad efterfråga på transporttjänster. Andra vinster kommer sig av lokaliseringsförändringar som en följd av bättre infrastruktur. Företag kan komma att byta lokalisering för att dra nytta av tillgänglighetsförbättringar på vissa ställen. Sådana omlokaliseringar ger inte några vinster i sig själva då de kan innebära att ekonomisk aktivitet flyttar från ett ställe till ett annat. Det kan ändå ge produktivitetsförbättringar i de fall då förbättrad infrastruktur ger möjlighet till agglomerationer av ekonomisk aktivitet som i sin tur höjer den ekonomiska effektiviteten. Under de tre senaste årtiondena har forskningen om ekonomisk tillväxt påbörjat utvecklingen av en teori om endogen tillväxt. Med denna framväxande teori får man bättre förklaringar till varför regioners och länders produktivitet och inkomst per capita skiljer sig åt så markant som de gör. Dessa skillnader står egentligen i strid mot de utsagor som ges av den neoklassiska teorin för makroekonomisk tillväxt som den utvecklades på 1950-talet och framöver. I den neoklassiska modellen har ökat sparande och därmed ökade investeringar endast en temporär effekt på tillväxten, eftersom kapitalbeståndet antas ha avtagande avkastning. Större kapitalbildning ger på kort sikt högre tillväxt, men allt eftersom kapitalintensiteten ökar kommer avkastningen på nya investeringar att falla över tiden. Enligt denna modell kommer skillnader i inkomst per invånare att på sikt utjämnas mellan regioner och mellan länder. De gap i produktivitet och inkomst per capita som vi kan se mellan rika och fattiga länder skulle inte kunna bestå så länge som de gjort. 13

14 I motsats till den äldre teorins modeller visar den endogena tillväxtteorins modeller hur tillväxttakten och teknikförnyelsen i en ekonomi påverkas av hur stora avsättningar som görs av produktionsresultatet till investeringar i FoU, utbildning, hälsa och infrastruktur Med denna vidgning av kapitalbegreppet har det inte varit meningsfullt att hålla fast vid antagandet om avtagande avkastning. Lägg också märke till att de tillkommande investeringskomponenterna, åtminstone delvis, har kollektiv karaktär. Detta innebär att strukturell ekonomisk politik har betydelse. Den långsiktiga tillväxten är endogen i den meningen att den beror på investeringsbeslut som bestäms inom modellens ram. Offentliga beslut om investeringar och institutionella arrangemang är en del av denna endogenitet. Den endogena tillväxtteorin har ännu en intressant egenskap i detta sammanhang. När en tillväxtprocess kommer igång ökar också resurserna för ytterligare investeringar, vilket betyder att tillväxtförloppen kan få självförstärkande egenskaper. Sådana kumulativa utvecklingsprocesser kan leda till både positiva och negativa spiraler av tillväxt och tillbakagång. Med dessa utgångspunkter blir det avgörande att undersöka infrastrukturens sammansättning (vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, nätverk för informationsöverföring och bearbetning, mm). 14

15 4 Flygplatser och regional tillväxt i forskningslitteraturen Det finns idag en relativt omfattande litteratur som analyserar flygplatser och regional, ekonomisk utveckling. I sin bok Aetropolis från 2011 argumenterar Kasarda och Lindsay för att flygplatser representerar en ny form av regional, ekonomisk utveckling. Att driva en flygplats innebär en av de mest omfattande investeringar en stad eller region kan göra, men givet den roll som flygplatsen spelar i den sk. nya globala ekonomin så är investeringen ofta försvarbar, eftersom det är platsens (stadens, regionens) uppkoppling till omvärlden. Kopplingen mellan flygplatser och ekonomisk utveckling har också analyserats av Green (2007) som i en statistisk analys kom fram till att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och arbetstillfällen. Brueckner (2003) visade på en signifikant koppling mellan flygpassagerare och regional tillväxt av antal arbetstillfällen, där en tioprocentig tillväxt av flygpassagerare leder till en ökning i antal arbetstillfällen med 1 procent. Dock visar Brueckners studie att detta främst gäller tjänste- och kunskapsbranscher mer än traditionell tillverkningsindustri. Ytterligare studier behandlar flygplatsers roll som internationella knutpunkter, sk. hubbar, i den globala ekonomin. Button och Stough (2000) liksom Button och Lall (1999) föreslår att flygplatser inte kan ses som enskilda enheter, utan som delar av ett nätverk och värdet av dem beror på de kopplingar de har. Rosenthal och Strange (2004) hävdar att flygplatser och fyller en viktig roll då de driver på den regionala produktiviteten eftersom de skapar stordriftsfördelar på de platser där de är lokaliserade. Genom minskade transporttider till andra arbetsmarknader skapas agglomerationseffekter i den egna regionen. Rosenthal och Strange (2008) har också studerat sambandet mellan flygplatsers lokalisering och val av region för huvudkontor för företag i Europa och kommit fram till att närvaron av en flygplats är en viktig faktor. Bel och Fageda (2008) bekräftar deras studie och säger att direktflyg till andra platser är en vital drivkraft för hur företag lokaliserar sig, även då de kontrollerat för andra faktorer så som skattetryck och tillgång till humankapital. Tillgänglig infrastruktur och transporter spelar därmed en vital roll för hur företag väljer var de lokaliserar sig. Bel och Fageda går till och med så långt att de kommer med policy-rekommendationer för regioner, där de säger att regioner måste fokusera på och utveckla internationella flygplatser för att vara med och konkurrera om att locka till sig stora företag och deras huvudkontor. 15

16 Flera andra studier har visat på de fördelar som väl uppkopplade flygplatser för med sig. Lian och Rønnevik (2011) har genomfört en fallstudie i Norge där de fann att passagerare föredrog att resa via den största flygplatsen i landet, snarare än de mindre lokala flygplatserna, eftersom inte samma uppkoppling och tjänster kunde erbjudas från dessa. På detta vis kan det uppstå en intern, nationell hierarki mellan landets flygplatser. Även Kanafani och Abbas (1987) lyfter fram kopplingen mellan storleken på flygplatsen (och regionen) och hur väl flygplatsen klarar sig ekonomiskt. Deras resultat visar att framgångsrika små regionala flygplatser är lokaliserade i regioner som är avlägset belägna och därmed oberoende av de största nationella flygplatserna, dvs. där dessa inte framstår som ett alternativ för resande. Detta resultat är också i linje med Halpern och Bråthen (2011), vilka menar att flygplatsens inverkan på regionen starkt påverkas av storleken på regionen, med andra ord från den tillgängliga marknadsstorleken och antalet individer som potentiellt kan tänka sig att nyttja flygplatsen. Flygplatser, och speciellt väl uppkopplade sk. hubbar, är nav i den globala ekonomin. Neal (2010, 2011a, 2011b) argumenterar för att flygplatser är en helt avgörande komponent för att göra regionen uppkopplad mot en global marknadsplats. Enligt Neal är regionens välstånd så nära kopplat till hur uppkopplad flygplatsen är med resten av världen, att man indirekt kan estimera framtida tillväxt i regionen i princip enbart baserad på denna faktor. Med andra ord kommer regioner med välintegrerade flygplatser alltid att ha snabbare och mer stabil tillväxt än regioner som finns längre ner i flygplats-hierarkin eller som inte har en flygplats alls. Forskning av Bowen (2002) stödjer detta resonemang. Han drar slutsatsen att flygplatser hjälper till att skapa platsers ekonomiska positioner i världsekonomin, eftersom de har en överlägsen tillgång till individer, varor, kapital och information. Det är dock viktigt att skilja på vad som transporteras via flygplatser. Något förenklat kan det sägas att flygplatser fraktar två typer av varor gods och människor. En stor del av litteraturen som berör flygplatser och deras ekonomiska roll behandlar frakt av varor. Exempelvis har studier av Lovely et al. (2005) visat vilken påverkan flygplatsers lokalisering har för import- och exportföretag då de bestämmer sig för var de skall lägga sin verksamhet. Blomström och Kokko (1998) har kommit fram till liknande slutsatser i sina studier. De drar slutsatsen att flygplatser har omfattande överspillningseffekter (sk. spillover effects) i de regioner de är belägna, vilket stödjer andra typer av verksamheter i och omkring dem. 16

17 Men i dagens kunskapsekonomi finns det anledning att tro att frakt av människor kan ha en ännu större betydelse. Romer (1986) har visat att bland de faktorer som är mest avgörande för att skapa välstånd uppstår genom att nya kombinationer av kunskap skapas och nya idéer och ny kunskap uppstår. Audretsch och Feldman (1996) visar på hur face-to-face-möten och interaktioner är avgörande för denna kunskapsgenerering. De visar också på hur flygplatser och flygförbindelser är vitala ingredienser för att skapa nya kombinationer av kunskap och för att nya idéer ska uppstå. Trots att företag ofta ses som huvudsakliga aktörer för att skapa ekonomiskt välstånd, visar forsking av exempelvis Florida (2002) att dagens kunskapssamhälle snarare drivs av den interaktion som försiggår inom och mellan städer. I allt högre grad utgör infrastruktur som förenklar fysiska och sociala interaktioner mellan platser och därmed också utbyte av kunskap och idéer en relativ fördel för de regioner och platser där idéerna får grund och utvecklas. Dessa tankegångar stödjs också av Gaspar och Glaeser (1998), där de säger att värdet av face-to-face-interaktioner ökar allt mer, inte minst i takt med att högteknologiska branscher utgör en allt viktigare del för vår tillväxt. Sammantaget finns det alltså en rad anledningar att förespråka en flygplats i regionen och att värdet av den bör ses mer holistiskt än enbart till kostnaderna och intäkterna för själva flygplatsen. Det finns också anledning att tro att flygplatser kommer att spela en större roll framöver än vad de har gjort hittills, i takt med att marknader blir mer globala och en allt större del av ekonomin baseras på kunskap. I nästa del kommer vi att göra en kartläggning av flygplatser i Sverige idag samt göra en jämförelse med läget för tio år sedan. Hur ser fördelningen av passagerare ut mellan Sveriges flygplatser? Hur ser fördelningen av frakt och post ut? Hur stor del av flygplatsaktiviteterna är relaterade till internationella flighter och hur stor del rör enbart flighter inom Sverige? Och hur har dessa aktiviteter förändrats över det senaste decenniet? Efter kartläggningen kommer vi att göra en analys av hur dessa värden relateras till andra socio-ekonomiska strukturer i de regioner där flygplatserna är belägna. Vi kommer också att analysera hur långt flygplatsernas eventuella effekter sträcker sig? Räcker det med att ha flygplatsen lokaliserad inom länet eller måste den ligga inom arbetsmarknaden för att ha en positiv effekt för på den enskilda kommunen? 17

18 5 Kartläggning av Sveriges flygplatser Vi kommer nu att kartlägga flygplatsaktiviteter i samtliga svenska arbetsmarknadsregioner. Vi kommer med andra ord att gå igenom samtliga typer av flygplats-aktiviteter, både för år 2001 och 2011, för att illustrera hur omfattande olika typer av aktiviteter är per flygplats. Vi väljer här att kartlägga på flygplatsnivå för att tydligare illustrera nivåer och förändringar per flygplats över tiden. Senare i analysdelen slår vi ihop total flygplatsaktivitet på både arbetsmarknads- och länsnivå, samt beräknar tillgängligheten till flygplatsaktiviteter (över kommun-, arbetsmarknads- och länsgränser). 5.1 Landningar Vi börjar med att kartlägga landningar för år 2001 och Tabell 1 illustrerar detta för landningar med flyg inom Europa, övriga världen, inrikes, samt den ihopräknade totalen, där även taxiflyg, privatflyg, skolflyg, militär luftfart, samt sk. aerial work -relaterade landningar räknas in. Tabellen är rankad efter de flygplatser som haft flest totala landningar år 2011: 18

19 Tabell 1: Sveriges flygplatser rankade efter antal landningar 2011 Europa Övriga Världen Inrikes Totalt Rank Flygplats Stockholm-Arlanda Göteborg-Landvetter Stockholm-Bromma Göteborg City Malmö Airport Stockholm-Skavsta (Nyköping) Stockholm-Västerås Umeå Visby Luleå Jönköping Linköping Norrköping Kalmar Ängelholm Ronneby Sundsvall-Härnösand Halmstad Örebro Borlänge Från Tabell 1 ser vi hur tydligt inrikes-landningar utgör den största delen av de totala antalet landningar, både under år 2001 och På de allra största flygplatserna, Stockholm- Arlanda och Göteborg-Landvetter utgör dock Europaflygs-landningar mer än hälften av trafiken och i båda fallen har andelen av totala antalet landningar ökat över den senaste tioårsperioden. År 2001 utgjorde Europa-landningar 54 procent av totala antalet landningar vid Arlanda och 65 procent vid Landvetter. År 2011 var samma andel 59 procent vid Arlanda och 66 procent vid Landvetter. Sett i antal Europa-landningar har dock Stockholm-Arlanda tappat mer än och Landvetter ligger kvar på ungefär samma antal. Den i särklass största ökningen Europa-landningar står Stockholm-Skavsta (Nyköping) för. År 2001 hade man ca Europa-landningar, vilket utgjorde dryga 8 procent av totala verksamheten. År 2011 har det ökat till närmare 9500 landningar och idag utgör det 50 procent av det totala antalet landningar. För Jönköpings flygplats har utvecklingen av Europa-landningar varit negativ. År 2001 hade flygplatsen 1500 landningar från Europa-flyg, vilket utgjorde cirka 13 19

20 procent av landningarna. År 2011 var siffran nere på 395 stycken, en andel om ca 4,5 procent. Utav de 20 flygplatserna i tabellen hade endast Stockholm-Arlanda en större minskning i antalet Europa-landningar under denna tioårsperiod (12231 att jämföra med 1105 landningar), och endast Ronneby en större andelsminskning än Jönköpings flygplats (-8.7 procent att jämföra med procent). Om vi istället ser till landningar som relateras till flygningar utanför Europa så utgör detta en mycket låg andel av totala antalet landningar. Utav topp-20 flygplatserna, är det i princip enbart Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter som har en högre andel (År 2001: 2,2 resp. 1,7 procent; År 2011: 5,7 resp. 4,1 procent). Båda dessa flygplatser har alltså ökat andelen landningar som är relaterade till flygningar utanför Europa och även ökat i antal landningar med 3000 vid Arlanda resp. drygt 800 landningar vid Landvetter. För samtliga övriga flygplatser utgör övriga världen -landningar mindre än 1 procent av totala antalet landningar. Undantaget var Örebro, som år 2001 hade en andel om 2,7 procent (1564 landningar), en andel som dock minskat till 1 procent år Under samma period ökade Malmö Airport andelen från 0,8 procent under 2001 (4127 landningar) till 2,7 procent år 2011 (4833 landningar). För Jönköpings flygplats del hade man inga övriga världen -landningar år 2001, men 31 stycken år Detta är dock en marginell ökning, som inte bör ha några nämnvärda effekter på den totala verksamheten. Vad gäller inrikes-landningar så är Jönköping den flygplats av de topp 20 som ökat andelen inrikes-landningar mest (23 procent) och efter Stockholm-Bromma den flygplats som ökat antalet inrikes-landningar mest (från 1500 eller 13 procent till 3126 landningar eller 36 procent, dvs. mer än en fördubbling). Bland de övriga flygplatserna ser vi ett skifte inom Stockholmsområdet, där färre inrikes-landningar sker på Arlanda och väsentligt fler på Bromma. Landvetter har tappat något, men fortfarande utgör inrikes-landningar cirka 30 procent av totala antalet landningar. Förutom Arlanda har också Norrköping, Visby, samt Nyköping-Skavsta tappat kring inrikes-landningar var mellan åren 2001 och Om vi enbart tittar på totala antalet landningar (inklusive inrikes, utrikes, post, frakt, taxiflyg, privatflyg, skolflyg, militär luftfart, samt sk. aerial work ) så har Arlanda i särklass tappat flest landningar, en minskning om cirka Även Linköping har tappat väsentligt, från cirka till Norrköping har minskat med cirka landningar och Visby med Göteborg-City har ökat mest, totalt med cirka landningar, följt av Stockholm- Skavsta (Nyköping) (en ökning med cirka 1650 landningar), vilket troligen till stor del är en 20

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage Välkommen att ta del av remiss av förslag till ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage Välkommen att ta del av remiss av förslag till ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... 3 Case Kirunafjällen... 4 Besöksnäringens betydelse för Kirunafjällen...

Läs mer

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar:

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar: Swedavias resvanebarometer Kvartal 1, 2011 Sammanfattande kommentar: Den totala ökningen av privat- samt affärsresor inom och utom Sverige ökade under det första kvartalet 2011 med 9 procent. I denna rapport

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra kvartalet 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012 UTFALL ANDRA KVARTALET 2012 Resande och boende till, från och inom Sverige bromsar in under andra

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

FLYGETS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER UNDER 2010-2019

FLYGETS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER UNDER 2010-2019 FLYGETS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER UNDER 2010-2019 Luftfartsstyrelsen Jean-Marie Skoglund 2007-05-10 RAPPORT 2(35) 1. Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen har ålagt trafikverken och SIKA att skapa en plan för

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Skavsta Ostlänken - viktiga komponenter i Sörmlands framtid

Skavsta Ostlänken - viktiga komponenter i Sörmlands framtid Skavsta Ostlänken - viktiga komponenter i Sörmlands framtid Vad betyder en flygplats? Flygplatser är städers och regioners uppkoppling till omvärlden. Internationell forskning säger att flygplatser bidrar

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Vägledning för avrop från Flyg Inrikes

Vägledning för avrop från Flyg Inrikes Sid 1 (8) 2014-03-10 Vägledning för avrop från Flyg Inrikes Referens nr: 96-3-2013 Allmänna kommentarer Word-mallen är ful, försök hitta en bättre www.avropa.se borde alltid vara en hyperlänk Hänvisningar

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Agenda 2012-09-19 Swedavia och dess flygplatser Inledning passagerarterminalens flöden Hur planerar man

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia?

Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia? Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia? Conny Ulvestaf Projektstrateg Swedavia PMO Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Vår vision Tillsammans

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Stockholm Arlanda Airport Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Innehåll Allmänt om Swedavia, flyget och Arlandas utveckling Vad händer på flygplatsen just nu Arlandas miljöprövning Arlandas miljöarbete

Läs mer

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - - En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - Vår uppgift Ägardirektiv Tillsammans med ägaren, regionen och näringslivet utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Airport skall utveckla

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Hur långt är det till Stockholm?

Hur långt är det till Stockholm? Hur långt är det till Stockholm? Pris som avståndsmått 17 ROGER MARJAVAARA & MAGNUS STRÖMGREN Avstånd är ett centralt och viktigt begrepp inom geografin. Vem har väl inte talat om avståndet mellan olika

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

n KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2007-11-23

n KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2007-11-23 n KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2007-11-23 U Kommunstyrelsens kontor SÖDERTÄLJE KOMMUN Tjänsteskrivelse Cecilia Mårtensson Näringslivs- och infrastrukturstrateg 08-550213 05. SÖDERTÄLJE KOMMUN. Ko_n:r:'~_nstYlelsen

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Projektverktygsdagen 2013

Projektverktygsdagen 2013 Projektverktygsdagen 2013 Conny Ulvestaf Projektstrateg Swedavia PMO Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Vår vision Tillsammans för vi

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia Stockholmsregionens tillgänglighet Swedavia 13 10 januari februari 2015 Copenhagen Economics uppdrag Copenhagen Economics har av Swedavia ombetts analysera Stockholmsregionens tillgänglighet. Beräkningarna

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen ATT BYGGA NÅGONTING STORT TILLSAMMANS Två städer. Syskon, som i grund och botten inte är helt lika varandra och har vandrat lite olika vägar

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport

En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport Flygplatsens inverkan på Stockholmsregionen och Sverige Sara Bandstein, Ann-Sofie Stenérus, Nicolas Espinoza FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSKA FLYGPLATSER 2030

TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSKA FLYGPLATSER 2030 TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSKA FLYGPLATSER 23 Rapport till TEN-T Publikation 213:17 Trafikprognos för svenska flygplatser till 23 rapport till TEN-T 213:17 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 1 1.1 METOD OCH BAKGRUNDSPROGNOSER...

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer