Särskild utredning om polisverksamhet med flyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskild utredning om polisverksamhet med flyg"

Transkript

1 Slutrapport 1 (31) med flyg

2 Slutrapport 2 (31) Till Rikspolisstyrelsen Den 18 december 2007 gav Rikspolisstyrelsen mig i uppdrag att utreda polisverksamheten I utredningsarbetet har jag biträtts av kommissarien Stefan Dangardt vid Polismyndigheten Dalarna som utredningssekreterare och en referensgrupp bestående av operativa chefer vid fem polismyndigheter. Härmed överlämnas utredningsrapporten. Uppdraget är därmed slutfört. Falun den 25 juni 2008 Sten-Olov Hellberg Länspolismästare

3 Slutrapport 3 (31) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING UTREDNINGSORGANISATION UTREDNINGSDIREKTIV TIDIGARE UTREDNINGAR Granskning av polisens flygverksamhet, VKA / Utredning om polisinsatser vid särskilt komplicerade och farliga situationer, POA / INLEDNING Uppdraget Utredningens genomförande DET SVENSKA POLISFLYGET Kort historik Polisflygets organisation, ledning och resurser VERKSAMHETENS BEHOV Polisflygets uppdrag Polisflyg en polisiär nyttighet? Överväganden och förslag Baseringar och yttäckning m.m Överväganden och förslag Antalet helikoptrar Transportbehov för Polisens specialenheter Överväganden och förslag Kompetensfrågor Piloter Operatörer Överväganden och förslag Planering och uppföljning Överväganden och förslag INFORMATION - KOMMUNIKATION Överväganden och förslag ERFARENHETER FRÅN NORGE OCH FINLAND Organisation Norge Finland Verksamhet Norge Finland Ekonomi Norge Finland Personal Norge Finland Slutsatser från Norge och Finland Bilaga 1 Utredningsdirektiven sid

4 Slutrapport 4 (31) 1 Sammanfattning Nedan sammanfattas utredningens överväganden och förslag i punktform. Polisen ska också i framtiden använda sig av flyg i polisverksamheten. Omfattningen av de polisiära arbetsuppgifterna utgör i sig skäl för att Polisen bedriver egen flygverksamhet. Polishelikoptern ska i större utsträckning ses som en polispatrull i luften. Yttäckningen av Polisflygets baseringar över landet enligt gällande organisationstablå (inklusive Malmö) är tillfredsställande. En polishelikopter ska snarast återbaseras till Malmöområdet. Alternativa baseringsplatser inom Stockholms-, Malmö- och Boden- Luleåområdet bör övervägas. Operatörer ska anställas till ett antal som på sikt motsvarar antalet piloter för att polishelikoptern och dess tekniska utrustning ska kunna utnyttjas optimalt. Försöksverksamhet bör inledas med en tremansbesättning i polishelikoptern enligt den modell som tillämpas i Norge. Utvecklingen av polishelikoptrarnas tekniska utrustning, särskilt när det gäller förmågan att länka bilder från helikoptern internt och externt, ska drivas under ledning av Rikspolisstyrelsen. Nationella insatsstyrkans, NI, och andra specialenheters behov av transport med flyg ska i första hand tillgodoses med Polisflygets resurser genom anskaffning av en helikopter av mellanklass som ersättning för den havererade Göteborgshelikoptern. Denna helikopter baseras i Stockholm. I konsekvens med detta ombaseras en av de nuvarande Stockholmshelikoptrarna till Göteborg. Vid längre flygtransporter av NI bör i första hand Kustbevakningsflyget användas. Polisflyget bör biträda Kriminalvården med transport av långtidsdömda vid säkerhetsanstalterna. Polisens underrättelsemodell, PUM, ska tillämpas även i Polisflygets verksamhet. RPS bör utarbeta en kommunikationsplan för intern information och marknadsföring av Polisflyget. 2 Utredningsorganisation Rikspolisstyrelsen gav den 18 december 2007 länspolismästaren vid polismyndigheten Dalarna, Sten-Olov Hellberg, i uppdrag att utreda polisverksamheten Utredaren har utsett kommissarien Stefan Dangardt vid Polismyndigheten Dalarna till sekreterare i utredningen. Till utredningen har knutits en referensgrupp bestående av: Polismästaren Per Svartz, polismyndigheten i Skåne Polismästaren Erik Nord, polismyndigheten i Västra Götaland

5 Slutrapport 5 (31) Polismästaren Anders Landén, polismyndigheten Dalarna Polisintendenten Annika Eriksson, polismyndigheten i Stockholms län Poliskommissarien Thomas Nilsson, polismyndigheten i Västernorrlands län 3 Utredningsdirektiv Direktiven, utfärdade av RPS den 18 december 2007 och som i sin helhet redovisas i bilaga 1, innehåller fem delmål: Delmål 1) Inhämta erfarenheter och kunskap från Polisen i Norge och Finland avseende Flyg i polisverksamheten. Delmål 2) Hanteras i särskild ordning [Inhämta argument för och emot och ge ett genomarbetat förslag om hur RPS bör agera gällande en eventuell samverkan inom flygverksamheten med andra myndigheter såsom Socialstyrelsen (SoS), Sveriges Kommuner och Landsting, Kustbevakningen, Kriminalvården, Sjöfartsverket och Statens räddningsverk (SRV)]. Delmål 3) Undersök vilka behov svensk Polis har av flyg/helikopter i verksamheten och lämna förslag på behovet utifrån perspektivet av bra yttäckning samt undersök vilka metoder som kan utgöra en framgångsfaktor för effektivare verksamhet. Delmål 4) Undersök och utarbeta olika förslag om hur RPS ska kunna hantera ett eventuellt utökat behov av förflyttning av poliser och tung utrustning. Delmål 5) Undersök möjligheten att istället använda flygtjänster från privata företag. Av direktiven framgår att tidigare utredningar om Polisflyget, se punkt 4 nedan, ska användas som underlag för utredningens arbete. 4 Tidigare utredningar 4.1 Granskning av polisens flygverksamhet, VKA /05 Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade den 2 november om en granskning av polisens flygverksamhet 2 vilken redovisades den 10 oktober Granskningen visade att: 1)Polisflygets största verksamhetsnytta är inom räddningstjänstuppdrag i enlighet med Lag om skydd mot olyckor (2003:778). 2) Utformning och styrning av polisflyget är anpassat till de nya helikoptrarnas kapacitet. 4 3) Polisflyget håller en modern standard i fråga om helikoptrar 5 1 Beslut fattat på RPS:s Tillsynsenheten 2 Den totala flygtiden har under senare år varit flygtimmar. Kostnaden för polisflyget var 2005 drygt 106 miljoner kronor, dvs. cirka kronor per flygtimme. 3 VKA /05 4 Inom polisflyget fanns vid granskningstillfället 31 piloter 5 Inom polisflyget fanns vid granskningstillfället sju helikoptrar av typen EC 135 och en av typ Bell 206.

6 Slutrapport 6 (31) 4) Polisflyget hade en svag koppling till övriga polisverksamheten. 5) Polisflyget har själva haft ett stort inflytande över utformningen av den nuvarande flygverksamheten 6) Polisflygets organisatoriska hemvist bör även fortsättningsvis vara RPS, Rikskriminalpolisen (RKP) 7) Polisflygets etablering i Malmö bör avvecklas 4.2 Utredning om polisinsatser vid särskilt komplicerade och farliga situationer, POA /06 Utredningen, som även berört behovet av lufttransporter av Polisens specialenheter konstaterade att: Möjligheten att få tillgång till Försvarsmaktens transportresurser är begränsad. För att nå en högre beredskap för transport av polispersonal och vid behov utrustning måste därför alternativa transportmöjligheter finnas. Försvarsmaktens transportflygplan Hercules kan i bästa fall lyfta från baseringen i Såtenäs inom tidigast en timme och senast inom åtta timmar. Detta under förutsättning att ett sådant flygplan finns på plats. Detsamma gäller i princip för Försvarsmaktens övriga flygplan och för helikopterverksamheten. Polisens egna helikoptrar i första hand bör komma ifråga för sådana transporter. Att flyga ut en grupp på fem - sju poliser i en polishelikopter av nuvarande storlek är dock inte möjligt med tanke på helikopterns begränsade kapacitet. Rikspolisstyrelsen i sin i helikopterplanering på både lång och kort sikt måste beakta att resurser för sådant operativt stöd kan ges till NI och andra specialenheter. Inköp av en större helikopter, typ EC 155, skulle innebära att Polisen åtminstone i ett initialskede skulle vara självförsörjande vad gäller lufttransporter av i första hand NI på kortare och meddellånga avstånd utan mellanlandning. 5 Inledning 5.1 Uppdraget Utredningen konstaterar att Polisflyget granskats av två av varandra oberoende utredningar de senaste åren, se punkt 4 ovan. Direktiven har tolkats så att uppdraget innebär att, bl.a. med utgångspunkt i dessa tidigare utredningar, formulera ett antal slutsatser som kan ligga till grund för RPS ställningstaganden om polisverksamheten med flyg i framtiden. Av direktiven framgår också att en viktig avgränsning i utredningens arbete är frågan om ledning, styrning och finansiering av användandet av flyg i polisverksamheten. Utredningen har därför gjort sina överväganden primärt ur ett strikt verksamhetsmässigt perspektiv.

7 Slutrapport 7 (31) Utredningen har inte heller uppfattat som sitt uppdrag att behandla piloternas grund- och vidareutbildning. 5.2 Utredningens genomförande. Efter att ha tagit del av direktiven har utredningen inhämtat erfarenheter och kunskap om polisflyget i Norge och Finland genom besök där 7-8 respektive april I Norge sammanträffade utredningen med ledningen för Helikoptertjenesten och Oslo politidistrikt, och gjorde ett studiebesök vid polisens lokala ledningscentral i Oslo. I Finland besöktes Inrikesministeriets polisavdelning, där möten hölls med ansvariga för det finska polisflyget, ledningen för den finska insatsstyrkan, Karhu, och företrädare för Gränsbevakningsmyndigheten. Besök gjordes också på polisens lokala ledningscentral i Helsingfors. I Sverige har möten hållits med Rikskriminalpolisens ledning 2 april, och Polisflygets ledning 26 maj. NI och Polisflygets basering i Stockholm besöktes 26 maj. Slutligen besökte utredningen baseringarna i Östersund och Göteborg 3 respektive 10 juni Underhandskontakter har skett med ledamöterna i utredningens referensgrupp, som också lämnat skriftliga synpunkter. Utredaren har också haft nära kontakter med Helikopterutredningen FÖ 2007:05, i sin egenskap av expert i utredningen. I det sammanhanget sammanträffade han med Kriminalvårdens generaldirektör 18 juni. 6 Det svenska polisflyget 6.1 Kort historik Utredningen hänvisar till nedanstående historiska beskrivning, som framgår av ovannämnda inspektionsrapport VKA /05: Polisens flygverksamhet startade år 1964 i anslutning till förberedelserna för besök i Sverige av den sovjetiske regeringschefen Chrusjtjov. Polisens första helikopter var av typ Bell 47. Fasta baseringar för Polisflyget byggdes först upp i Stockholm, Göteborg, Jönköping och Boden. År 1968 fick även Malmö en fast basering. Under sommarperioden utökades flygverksamheten med s.k. sommarbaseringar i Halmstad, Kalmar, Norrköping, Sundsvall och Örebro. Trafikövervakning var från början den huvudsakliga arbetsuppgiften. Helikoptern i Boden användes dock främst för fjällsäkerhetsverksamhet och jakt- och fiskekontroller. Under åren förfogade Rikspolisstyrelsen under sommarperioden (15 juni 15 september) över totalt tolv helikoptrar, varav sju egna. Oljekrisen år 1974 medförde en neddragning av verksamheten med färre flygtimmar och färre sommarbaseringar.

8 Slutrapport 8 (31) Helikoptertypen Bell 47 ersattes under perioden av Bell 206 Jet Ranger med plats för fem personer. Mellan åren 1979 till 1984 ersattes fyra Bell 206 Jet Ranger med fyra Bell 206 Long Ranger, som hade längre aktionstid och plats för sju personer. Utrustningen för Polisflyget förbättrades successivt. Två IR-kameror (värmekameror) anskaffades och placerades vid baseringarna i Stockholm och Göteborg. Samtliga helikoptrar försågs med fästen för sådana kameror. Detta gjorde det möjligt att de befintliga värmekamerorna vid behov kunde användas vid de andra baseringarna. År 1994 inrättades inom Rikspolisstyrelsen en flygskola för utbildning av piloter till Polisflyget. År 2002 infördes internationella flygregler som inte tillät flygning över tättbebyggt område med enmotoriga helikoptrar. Begränsningar vid flygning över vatten med sådana helikoptrar hade funnits sedan tidigare. För att klara de nya kraven anskaffades år 2001 den första tvåmotoriga helikoptern av typ EC 135. Den nya helikoptern var utrustad med modern teknik, hade låg bullernivå och god prestanda vad gällde fart, räckvidd och lyftförmåga. Ytterligare sex helikoptrar anskaffades varav den sista levererades i maj De nya helikoptrarna är utrustade för flygning med Night Vision Goggles (NVG) vilket medfört drastiskt förbättrade möjligheter att operera i mörker. I samband med beslutet om att anskaffa en ny helikoptertyp beslutades att baseringen i Jönköping, som hade betydande trafikrelaterade uppgifter, skulle ersättas av en helikopterbasering i Östersund där behovet av flygtjänster för polisen tidigare hade tillgodosetts genom avtal med ett privat företag. Ändringen av baseringsort medförde avsevärt större tillgänglighet på helikopter i Mellansverige. Polisflygets inriktning hade dessutom under hand allt mer övergått från trafikövervakningsverksamhet till räddningstjänst och brottsbekämpande verksamhet. 6.2 Polisflygets organisation, ledning och resurser Utredningen väljer att även i detta avsnitt inledningsvis åberopa den dokumentation som framgår av nämnda inspektionsrapport som citeras kursivt nedan. Under 2008 har organisationen dock ändrats på så sätt att verksamheten numera leds av en sektionschef och en särskilt utsedd flygchef. Totalt finns f.n. 30 piloter i organisationen.

9 Slutrapport 9 (31) Vid baseringen i Malmö förekommer f.n. inte någon verksamhet. Sedan en av Göteborgsbaseringens helikoptrar havererat 2007 beslutades att Malmöhelikoptern baseras i Göteborg, och att baseringen i Malmö tills vidare ska vara stängd. Detta beslut ligger i linje med inspektionsgruppens förslag. Den havererade helikoptern har inte ersatts, varför antalet helikoptrar EC 135 f.n. uppgår till sex. Polisens flygverksamhet har sedan starten år 1964 organiserats under Rikspolisstyrelsen. Flygverksamheten leds av Rikskriminalpolisen och bedrivs f.n. vid fem baseringar samt en flygskola enligt följande. Fast bemanning tjänster, varav 31 piloter Inom Polisflyget finns sammantaget 31 piloter. Av dessa är en flygchef, en flygskolchef och fem baseringschefer. Polisflyget opererar med sju helikoptrar av typen EC 135. För utbildning finns en helikopter av typen Bell 206. Vid varje basering finns hangar-, kontorsoch personalutrymmen samt den utrustning som krävs för att driva flygverksamheten enligt fastlagda regler och mål. Polisflygets användning/uppgifter Genomförd kartläggning av Polisflygets verksamhet visar att Polisflyget numera tas i anspråk främst för uppdrag som rör räddningstjänst och grova brott. Verksamhetens omfattning

10 Slutrapport 10 (31) Flygtiden har under de senaste åren sammanlagt omfattat timmar per år. Varje pilot flyger i genomsnitt ca 200 timmar per år vilket är mindre än 15 % av den normala arbetstiden. Av flygtiden används ca 60 % för händelsestyrda uppdrag, främst uppdrag som rör räddningstjänst och bekämpning av grova brott. Planeringen och budgeteringen utgår från en användning av varje helikopter med ca 900 timmar per år. Med nuvarande 31 piloter räcker detta till ca 200 timmar per pilot. Utgifterna för Polisflyget uppgick till drygt 106 miljoner kronor år En fördelning av de totala utgifterna per flygtimme visar en utgift på ca kronor per timme. Utredningen delar inspektionsrapportens slutsats under punkt 4.1 ovan om att Polisflygets organisatoriska hemvist även fortsättningsvis bör vara RPS, Rikskriminalpolisen (RKP). 7 Verksamhetens behov Utredningen har under sitt arbete funnit att det föreligger ett stort behov av beslut på både kort och lång sikt om hur polisverksamheten med flyg ska bedrivas. Trots att det råder viss oklarhet i några frågor finns en påtaglig optimism och framtidstro bland personalen vid Polisflyget, som är mycket engagerad i verksamheten. 7.1 Polisflygets uppdrag Polisflygets uppdrag är att genomföra flygverksamhet åt Polisen. Verksamhetsområdet är omfattande och innehåller i huvudsak följande arbetsuppgifter: Räddningstjänst - Efterforskning av försvunnen person Bebyggelse Terräng - Fjällräddning Alpin terräng (vinsch) - Sjöräddning - Flygräddning - Brandbekämpning, ledningsstöd i samverkan Brottsspaning - Grov organiserad brottslighet - Annan grov kriminalitet (rån mot bank, post och värdetransporter m.m.). - S.k. vardagsbrott - Miljöbrott inklusive jaktbrott - Trafikövervakning

11 Slutrapport 11 (31) Särskilda händelser - Ledningsstöd Transporter - Bombteknikerteam - Hundförare med hund - Kriminaltekniker - Rättsläkare - Utrustning - Högriskmateriel (bl.a. SKL) - Personer med hög hotbild - Frihetsberövade personer - Ambulanstransporter Gränsövervakning (samverkan med Kustbevakningen och Tullverket) Utbildning/övning - Piloter - Nationella insatsstyrkan m.fl. 7.2 Polisflyg en polisiär nyttighet? Tyngdpunkten i Polisens flygverksamhet ligger idag i statlig räddningstjänst. Spaningsinsatser och dokumentation av olika slag inom ramen för arbetet mot grov kriminalitet är områden som utvecklats under senare år, och där den tekniska utrustningen ombord på helikoptern är ett viktigt hjälpmedel. Utredningen anser att arbetsuppgifterna som redovisats i punkt 7.1 ovan är relevanta för Polisen, och att de sannolikt kommer att vara det även under överskådlig tid. Utredningen anser dock att en fortsatt utveckling på området är önskvärd. Ett sådant utvecklingsområde är att använda helikoptern mer i kärnverksamheten. Utredningen bedömer också att det finns potential för att åstadkomma mer flygtid för helikoptrarna. Det är utredningens uppfattning att det är de personella resurserna som är gränssättande i det sammanhanget, se nedan. Som beskrivs ovan har Polisflyget utvecklats sedan det inrättades, och dagens behov är omfattande. Behoven understryks av utvecklingen av den grova organiserade brottsligheten, och helikoptern ska ses som ett verkningsfullt redskap i den nationella kraftsamlingen mot denna brottslighet. Kraven på ökad polisiär tillgänglighet och synlighet är ytterligare skäl för polisverksamhet Omfattningen av de polisiära arbetsuppgifterna utgör i sig skäl för att Polisen bedriver egen flygverksamhet. Att Polisflyget således bör bibehållas utesluter inte en bred samverkan med andra aktörer i samhället 6. En sådan är tvärtom önskvärd och nödvändig. Det är dock utredningens bedömning att det f.n. saknas kapacitet och kompetens hos andra operatörer att i tillräcklig utsträckning kunna bistå Polisen 6 Frågan utreds särskilt i Helikopterutredningen FÖ 2007:05

12 Slutrapport 12 (31) med helikopterverksamhet. Denna uppfattning redovisas också i ovannämnda utredningsrapport, POA /06. Polishelikoptrarna är försedda med en omfattande och kvalificerad teknisk utrustning som innebär stor potential för att kunna användas i den traditionella polisverksamheten. Utrymme finns således för att utveckla användningen av de tekniska hjälpmedlen i det polisiära vardagsarbetet. Utredningens uppfattning är att polishelikoptern i större utsträckning bör ses som en polispatrull i luften. Detta skulle innebära ökade möjligheter till framgång inte bara mot den grova organiserade brottsligheten, utan även mot mera traditionell sådan. Vid larm om pågående brottslighet har helikoptern en unik möjlighet att tidigt vara på, eller snarare ovanför, brottsplatsen för att dokumentera vad som sker, följa flyende gärningsmän och leda polispatruller på marken. Som framgår under punkt nedan används den norska polishelikoptern i stor utsträckning på detta sätt. Polisverksamhetsutredningen har i delbetänkandet, SOU 2002:70, Polisverksamhet i förändring, sid. 228f, också pekat på möjligheterna att använda polishelikopter vid utryckningsverksamhet, inte minst i glesbygdsområden. Som ledningsstöd vid särskilda händelser och/eller större kommenderingar är helikoptern också ett viktigt verktyg, bl.a. genom förmågan att länka film och bilder till olika staber och ledningsorgan. Lokala initiativ har tagits för att utveckla denna teknik i syfte att kunna länka bilder på längre avstånd och till externa samverkanspartners, t.ex. räddningstjänsten. Vid den statliga räddningstjänst som Polisen ansvarar för, d.v.s. efterforskning av försvunna personer och fjällräddning, är helikoptern med dess unika tekniska möjligheter ett mycket verkningsfullt och ofta nödvändigt hjälpmedel. Efterforskning av försvunna personer tillhör den polisiära kärnverksamheten och utredningen anser det självklart att ansvaret för dessa arbetsuppgifter även i fortsättningen ska åvila Polisen, främst mot bakgrund av att det inte sällan ligger brott bakom försvinnanden Överväganden och förslag Flyg är ett mycket effektivt hjälpmedel i polisverksamheten. Potentialen i dess betydelse som framgångsfaktor för möjligheterna att i ökad utsträckning nå verksamhetsmålen leder till förslaget att svensk polis också i framtiden ska använda sig av flyg i polisverksamheten, och att verksamheten ska bedrivas i egen regi. Utredningen bedömer dock att den polisiära nyttan av helikopterverksamhet kan öka. Utvecklingen av polishelikoptrarnas tekniska utrustning bör drivas under ledning av Rikspolisstyrelsen. Främst åsyftas det utvecklingsarbete som nu pågår lokalt för att förbättra möjligheterna att länka bilder och film både internt och till externa samverkanspartners.

13 Slutrapport 13 (31) 7.3 Baseringar och yttäckning m.m Polisflygets organisation och baseringar framgår av tablån under punkt 7.2 ovan. Det är utredningens uppfattning att yttäckningen över landet är tillfredsställande. Göteborgs- och Östersundsbaseringarna bedöms geografiskt, utifrån verksamhetsbehoven och säkerhetsmässigt uppfylla de krav som rimligen kan ställas. Beträffande övriga baseringar framför utredningen nedan vissa förslag om att utreda alternativa baseringsplatser inom respektive område. Däremot kan täckningen av dygnets timmar förbättras under förutsättning att personella resurser tillförs. Denna fråga behandlas nedan under punkt 7.5. Arbetsuppgifterna varierar vid de olika baseringarna beroende bl.a. på befolkningstäthet, infrastruktur och brottsutveckling. Vid baseringarna i Östersund och Boden dominerar räddningstjänst, medan verksamheten vid övriga baseringar innehåller större inslag av brottsbekämpning och särskilda händelser. För närvarande bedrivs inte någon verksamhet vid polisflygets basering i Malmö. På grund av det haveri som drabbade en av Göteborgshelikoptrarna ombaserades Malmöhelikoptern dit. Detta beslut stämde väl överens med förslaget i ovannämnda inspektionsrapport, VKA /05. Rapporten åberopar främst ekonomiska skäl, bl.a. stora investeringsbehov i lokaler, för att dra in baseringen i Malmö. I inspektionsrapporten förs dessutom ett resonemang om fördelar med en koncentration till Göteborg, och slutsatsen blev att: Polismyndigheten i Skåne borde härigenom kunna få tillgång till polisflyg i minst samma utsträckning som idag. Utredningen delar inte den uppfattningen. Ur ett verksamhetsperspektiv är Malmö och Skåne ett sådant nationellt befolkningscentra som bara av den anledningen bör ha tillgång till polisiär flygverksamhet baserad i närområdet. Regionen expanderar dessutom befolkningsmässigt, och grov organiserad brottslighet finns relativt frekvent etablerad där. Tillgängligheten är den kanske viktigaste framgångsfaktorn när det gäller nyttan av helikopter vid akuta ingripanden. Det går inte att få någon effekt av polishelikoptern vid akuta händelser i Malmöområdet när anflygningstiden från Göteborg är minst en timme. Behovet av att tanka utgör också en betydande inskränkning av den operativa nyttan i det ofta akuta uppdraget. Listan av argument för tillgänglighet och kortare anflygningstid kan göras lång utifrån olika scenarion, från försvunna personer till grova brott och ledningsstöd. Argumenten äger självklart också giltighet i övriga landet, men som angetts ovan är det rimligt att en region med närmare 20% av landets befolkning har polisiär spetskompetens av det här slaget baserad i närområdet.

14 Slutrapport 14 (31) Anflygningstiden genererar också extra kostnader. Utredningen har från Polisflyget 7 inhämtat följande beräkning. Nuvarande situation där baseringen i Malmö är överflyttad till Göteborg har under de fyra första månaderna 2008 inneburit en betydande merkostnad i form av ökad anflygningstid. Exempel: Polisflyget i Göteborg har under jan-april haft flyguppdrag på ca 100 timmar i det område som tidigare Polisflyget i Malmö täckte. Av dessa flygtimmar är ca 30 timmar anflygningstid till området från Göteborg. Om priset per flygtimme sätts till den faktiska kostnad som Egerstedt använder i sin utredning från oktober 2006 så innebär det en merkostnad på ca :- x 30 timmar = :-. Ovanstående exempel kan även appliceras på Polisflyget i Stockholm vilken också har flyguppdrag i nämnda region. Även om yttäckningen av Polisflyget således är tillfredsställande finns anledning att pröva alternativa baseringar inom respektive område, både av geografiska och säkerhetsmässiga skäl. Utredningen vill framhålla att det provisorium som råder vid Stockholmsbaseringen i Myttinge inte är tillfredsställande från säkerhetssynpunkt. Rent generellt anser utredningen att det finns fördelar med samlokalisering av polisflyget med annan flygverksamhet i samhället. Det optimala baseringen i Stockholm torde därför vara Bromma. Av samma skäl bör övervägas om inte en basering i anslutning till Kallax flygplats i Luleå är ett bättre alternativ än Boden. Utredningen anser att de historiska motiv som förelåg för baseringen i Boden inte längre är relevanta. Utredningen bedömer att Malmöbaseringen på Sturup är lämplig av operativa skäl. Dock måste ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler finnas för verksamheten Överväganden och förslag Utredningen anser att yttäckningen över landet enligt gällande organisationstablå, inklusive Malmöbaseringen, är tillfredsställande. I konsekvens med ovanstående konstaterande ska en polishelikopter snarast återbaseras till Malmöområdet. Alternativa baseringsplatser inom Stockholms-, Malmö- och Boden - Luleåområdet bör övervägas. 7.4 Antalet helikoptrar Utredningen ser inte några skäl att föreslå ett färre antal helikoptrar än vad som är förutsatt i den gällande organisationstablån för Polisflyget. Den havererade Göteborgshelikoptern bör således ersättas. 7 PM av poliskommissarie Stefan Hall, Polismyndigheten Dalarna dnr: A /08

15 Slutrapport 15 (31) Transportbehov för Polisens specialenheter. Utredningen har ett särskilt uppdrag att undersöka hur RPS ska kunna hantera ett utökat behov av förflyttning av poliser och tung utrustning. Det är främst NI, och andra specialenheter som avses. Polisflygets nuvarande helikoptertyp EC 135 har inte kapacitet att transportera en hel grupp, man, ur NI. Av ovannämnda utredningsrapport framgår att det inte går att förlita sig på Försvarsmaktens helikoptrar för ändamålet. Utredaren, drar därför slutsatsen att när det gäller lufttransporter av polisens specialenheter bör i första hand Polisens egna helikoptrar komma ifråga. I utredningen anförs vidare: I den granskning som enheten för inspektioner vid Rikspolisstyrelsens controlleravdelning genomförde under år 2006 framfördes att Rikspolisstyrelsen av flera skäl borde överväga att avveckla den polisiära helikopterbaseringen på Sturups flygplats. Jag har numera erfarit att om så blir fallet skulle Malmöhelikoptern kunna bytas mot en större helikopter av samma familj, nämligen EC 155, och bli Stockholmsbaserad. Denna helikoptertyp är främst avsedd för transporter och kan medföra drygt tio personer, givetvis beroende på vikt, flygsträcka och övriga flygförhållanden. Med en sådan lösning skulle polisen åtminstone i ett initialskede vara självförsörjande vad gäller lufttransporter av i första hand den Nationella insatsstyrkan på kortare och meddellånga avstånd utan mellanlandning. Det skall också tilläggas att den tekniska flygstandaren enligt uppgift ytterligare utvecklats i denna senare helikoptermodell, vilket medger både ökade flygmöjligheter vid besvärlig väderlek och transportsträckor upp till 80 mil med en hastighet av omkring 280 km/timme. I detta sammanhang vill jag också peka på att polisresurser, företrädesvis från piketenheter m.fl., nu används i ganska stor omfattning vid eskorter i samband med omflyttning av långtidsdömda inom kriminalvården. Denna verksamhet kan beräknas öka genom en utbyggnad av flera kriminalvårdsanstalter. Med en helikopter av typ EC 155 skulle denna eskortverksamhet kunna bedrivas, i samarbete med kriminalvården, på ett betydligt säkrare och mer resurseffektivt sätt. Utredningen delar dessa slutsatser. Som framgår ovan föreslås därför att en polishelikopter återbaseras i Malmöområdet, och att en ny helikopter återanskaffas efter den havererade Göteborgshelikoptern. Utgångspunkten även för en större helikopter av mellanklass är att den ska användas i Polisflygets ordinarie planerade verksamhet, men den ska med kort varsel kunna ställas till förfogande för bl.a. NI.

16 Slutrapport 16 (31) En helikopter med sådan kapacitet bör, som ovannämnda utredningsrapport föreslagit, även användas för samverkan med Kriminalvården för planerade transporter av långtidsdömda på landets säkerhetsanstalter. Dessa transporter sker idag i stor utsträckning med bil, inte sällan med poliseskort som kräver avsevärda resurser. Flygtransport av dessa intagna är att föredra från säkerhetssynpunkt, och är av stort intresse för Kriminalvården som årligen köper sådana tjänster för ca 7 miljoner kr av andra flygoperatörer. Kravet på snabb inställelse av NI får inte ske på bekostnad av personalens och allmänhetens säkerhet. Nuvarande situation innebär ofta att en helikopter kan transportera högst ett par personer med särskild kompetens, t.ex. insatsledare och förhandlare, till platsen för en insats, medan resten av styrkan är hänvisad till transport med bil under synnerligen brådskande tjänsteutövning. Av arbetsmiljö- och trafiksäkerhetsskäl bör sådana transporter undvikas då det handlar om sträckor som överstiger ca 20 mil. Vid sådana tillfällen bör flyg istället vara det naturliga transportsättet för NI. Transport med flygplan är ett snabbare alternativ än helikopter, och bör utnyttjas vid längre transporter. Ovannämnda utredning, som berört möjligheterna att använda Förvarsmaktens transportflygplan av typ Hercules, har funnit att den möjligheten är begränsad. I vissa fall, när t.ex. egna fordon eller annan tung utrustning behöver medföras och tiden medger det är dock Herculesplanen ett bra alternativ. Mot den bakgrunden bedömer utredningen att det för närvarande bästa alternativet för NI s behov av längre lufttransporter är Kustbevakningsflyget. Kustbevakningen förfogar numera över flygplan med kapacitet att transportera en grupp ur NI med utrustning. Flygplanen är stationerade på Skavsta flygplats vid Nyköping, och har ständig beredskap med en inställelsetid dagtid på 15 minuter, och övrig tid en timme Överväganden och förslag Utredningen föreslår att: NI s och andra specialenheters transportbehov i första hand ska tillgodoses med Polisflygets resurser. En helikopter av mellanklass anskaffas därför som ersättning för den havererade Göteborgshelikoptern och baseras vid Polisflyget i Stockholm. En konsekvens av detta blir att en av de nuvarande helikoptrarna i Stockholm ombaseras till Göteborg. Vid längre flygtransporter av NI och andra specialenheter bör i första hand Kustbevakningsflyget användas.

17 Slutrapport 17 (31) 7.5 Kompetensfrågor Piloter En särskild fråga som utredningen ställt sig är i vilken utsträckning det är nödvändigt att en polishelikopterpilot är polisutbildad, och har tidigare erfarenhet av polisarbete. Utredningen har vid sina besök vid Polisflygets baseringar och i Norge övertygats om att kunskap om polistaktik och erfarenhet av sådan i olika ingripandesituationer tillsammans med känsla av hur personal på marken upplever en situation och att kunna förutse en händelseutveckling är viktiga framgångsfaktorer när det gäller att navigera helikoptern på bästa sätt. Det kan också uppkomma situationer, även om de är relativt sällsynta, då en helikopter landar och besättningen behöver göra ett ingripande. I en sådan situation är det nödvändigt att besättningen består av poliser med befogenhet till myndighetsutövning. Detta kan bli aktuellt särskilt vid ingripanden i glesbygd, se Polisverksamhetsutredningens ovannämnda delbetänkande. Argumenten för att helikopterpiloterna bör vara poliser får ökad relevans mot bakgrund av de förslag som lämnas ovan, d.v.s. en utökad helikopterverksamhet i den polisiära kärnverksamheten. Sammantaget gör utredningen den bedömningen att den polisiära kompetensen och befogenheten är grundläggande förutsättningar för att en pilot ska kunna fungera optimalt i ett polistaktiskt uppdrag. Med detta ställningstagande har utredningen inte funnit skäl att närmare undersöka möjligheterna att använda flygtjänster från privata företag i den polisoperativa flygverksamheten Operatörer Utredningen har funnit att den gränssättande faktorn för polishelikoptrarnas utnyttjande är personalresursen. I första hand är det dock inte fler piloter som behövs utan fler kvalificerade operatörer med uppgift att ansvara för helikopterns tekniska utrustning. För närvarande finns tre operatörer fast knutna till Polisflyget, en vid vardera baseringen i Stockholm, Göteborg och Östersund. Inte sällan förekommer att två piloter tjänstgör tillsammans i en helikopter, den ene som operatör, vilket minskar helikopterns potentiella flygtid. Som framgår nedan har utredningen funnit stora fördelar i det norska systemet med fasta besättningar. Bl.a. från kvalitetssäkringssynpunkt är det önskvärt att ha särskilda systemoperatörer, som är professionella i hanteringen av den högklassiga tekniska utrustningen ombord, och som kan utgöra ett operativt team tillsammans med piloten. Utredningen anser därför att fler ope

18 Slutrapport 18 (31) ratörer är en av de viktigaste förutsättningarna för en fortsatt utveckling av verksamheten. Av samma skäl som åberopas för piloterna ovan anser utredningen det är nödvändigt att också operatörerna är poliser. Ett annat argument för att bemanna polishelikoptrarna med en operatör är Arbetsmiljölagens (1977:1160) bestämmelser om social kontakt (1 kap 1 ) och ensamarbete (3 kap 2 ). En kollega att samarbeta med i vardagen är därför en viktig arbetsmiljöaspekt som bör beaktas vid bemanningen av Polisflygets helikoptrar. En väl fungerande debriefingorganisation finns dock för tillfällen då detta krävs. Som framgår nedan har polishelikoptern i Norge en besättning av tre polisutbildade personer, en pilot, en systemoperatör och en uppdragsledare. Det är uppdragsledaren som sköter all dialog med insatsledningen på marken och avgör all operativ användning av helikoptern. Uppdragsledaren bistår även piloten med navigation, utkik, checklistor, instrumentövervakning och andra procedurer. Den norska modellen utgör utredningens vision av polisflyget på längre sikt. Idag har Stockholmsbaseringen dygnetrunttjänstgöring med minst en helikopter. Om bemanningen ökar enligt utredningens förslag ges utrymme att införa sådan tjänstgöring även vid andra baseringar, i första hand i Göteborg Överväganden och förslag Utredningen föreslår att ett rekryteringsförfarande inleds med syfte att anställa operatörer vid Polisflyget till ett antal som på sikt motsvarar antalet piloter. Försöksverksamhet bör inledas med en tremansbesättning enligt den modell som tillämpas i Norge. 7.6 Planering och uppföljning Som framgår av ovannämnda inspektionsrapport har Polisflyget en svag koppling till övrig polisverksamhet, och Polisflyget har självt haft stort inflytande över utformningen av flygverksamheten. För att knyta Polisflygets verksamhet närmare övrig polisverksamhet bör som tidigare nämnts polishelikoptern med besättning betraktas som en polispatrull i luften. Enligt Polisens underrättelsemodell, PUM, ska all polisverksamhet vara underrättelseledd och planlagd. Detta bör således gälla även Polisflygets verksamhet. Flygverksamheten bör därför, i likhet med annan polisverksamhet, planläggas inom ramen för Verktyg för Planering av Operativ Polisverksamhet, VPOP. Möjligheterna till uppföljning av flygverksamheten ur ett polisiärt perspektiv är idag begränsade. Det varierar mellan polismyndigheterna i vilken ut

19 Slutrapport 19 (31) sträckning polishelikoptern läggs in i STORM. Polisflyget har ett eget dataprogram PASS, i princip ett personaladministrativt verktyg, där vissa data kan ackumuleras och sammanställas på baserings- och nationell nivå. Man kan dock inte dra några slutsatser om i vilken utsträckning flygverksamheten i sig bidragit till verksamhetsutfallet. Att utarbeta system för sådan uppföljning är nödvändigt för den långsiktiga utvecklingen av Polisflyget Överväganden och förslag PUM ska tillämpas i Polisflygets verksamhet och den ska dokumenteras i VPOP. 8 Information - Kommunikation Utredningen har erfarit att kunskapen i polisorganisationen om Polisflygets förmåga, och villkoren för att utnyttja det varierar bland polismyndigheterna. Fortfarande finns uppfattningen att Polisflyget är en dyr och exklusiv verksamhet som kan nyttjas endast vid extraordinära tillfällen. Om Polisflyget ska kunna bli en naturlig del i Polisens kärnverksamhet, som utredningen föreslår, krävs att verksamheten marknadsförs i syfte att öka kunskaperna i hela polisorganisationen. Det är av särskild vikt att operativa chefer på olika nivåer fullt ut är införstådda med villkoren för att rekvirera och använda polisflygets tjänster. Med en utveckling av polisflygets verksamhet inom ramen för kärnverksamheten torde ett antal goda exempel på fungerande arbetsmetoder kunna identifieras och dokumenteras inom ramen för VPOP. Detta är ett sätt att sprida kunskap om polisflygets möjligheter i polisverksamheten Överväganden och förslag Utredningen föreslår att RPS utarbetar en kommunikationsplan för intern information och marknadsföring av Polisflyget. 9 Erfarenheter från Norge och Finland Direktivens Delmål 1 var att inhämta erfarenheter och kunskaper från Norge och Finland avseende polisverksamhet Delrapport upprättad över utredningens besök där redovisades till RPS 26 maj Organisation De båda länderna har helt olika sätt att hantera polisverksamheten

20 Slutrapport 20 (31) Norge I Norge är verksamheten ny, och grundar sig på ett beslut i Stortinget Man förfogar över en polishelikopter som f.n. hyrs av ett privat företag. Målet på sikt är att utöka antalet helikoptrar, och att dessa ska ägas av polisen. Flygverksamheten tillhör organisatoriskt Oslo polisdistrikt. Ett utvecklingsarbete pågår som innebär att man planerar att flytta polishelikopterns basering från Gardemoens flygplats, ca 40 km norr om Oslo, till en plats mera centralt i huvudstaden Finland Flygverksamheten administreras av Inrikesministeriets polisavdelning. Vid ministeriet finns också avdelningar för gränsbevakning, räddningsverksamhet, kommunala frågor och invandrarfrågor. Polisen förfogar inte över några egna helikoptrar. När behov uppstår är man hänvisad till att nyttja flyg från andra aktörer. Främst är det Gränsbevakningsmyndigheten som bistår med helikoptrar och flygplan. Ca 95% av alla beställningar bifalls. Dåligt väder eller det faktum att alla helikoptrar är upptagna är de främsta skälen till att en beställning inte bifalls. 9.2 Verksamhet Norge Polisen använder helikoptern i den vardagliga verksamheten, ofta som en polispatrull i luften, och anflygningstiden till Oslo, ca 20 min, från Gardemoen upplevs ofta för lång. Dessutom råder inte sällan väderförhållanden på Gardemoen, speciellt under tiden oktober februari, som förhindrar att helikoptern kan lyfta. Detta är det huvudsakliga skälet till den planerade flytten av helikopterns basering. För flygtransport av den nationella insatsstyrkan, Beredskapstroppen, används försvarsmaktens helikoptrar av typ Sea King, som har kapacitet för detta. Polishelikoptern används i förekommande fall för att initialt transportera insatsledare och förhandlare. För transporter till Nordnorge finns avtal med SAS för att möjliggöra snabba transporter av både personal och utrustning. Om det behövs finns möjlighet att nyttja civila helikoptrar lokalt i Nordnorge. I Norge är det försvarsmakten som ansvarar för räddningstjänsten, varför polishelikoptern i mindre utsträckning ianspråktas för detta ändamål.

6.1 Polisflyget. 6.1.1 Historik

6.1 Polisflyget. 6.1.1 Historik 6 Rättsväsende Helikopterutredningen föreslår att: a) Rikspolisstyrelsen ska initiera fördjupade studier av Polisflygets verksamhetsnytta. Studierna ska ge underlag för att etablera system för bättre styrning

Läs mer

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting 2010-12- 2 2 l S Dnr...' töl2-lö«2_ 1 Utredningens uppdrag Helikopterutredningens uppdrag är att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Polisflyget. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2006 Rapport nr. 338.

Polisflyget. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2006 Rapport nr. 338. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2006 Rapport nr. 338 Polisflyget Matti Mannheimer Johan Fagerlund Abstract Syftet med denna rapport är att försöka ge

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar.

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar. likopterorganisation r har under många år varit ett "kärt ämne" eller " het potatis" om man så vil L Sedan 1960-ta let har mi nst ett tiotal utredn i ngar av olika omfattning försökt förverki iga en djupgående

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

45 mil söderut på Umeå flygplats är en av Sjöfartsverkets nyinköpta räddningshelikoptrar stationerad. Chef för helikopterenheten är Mowgli Halléhn.

45 mil söderut på Umeå flygplats är en av Sjöfartsverkets nyinköpta räddningshelikoptrar stationerad. Chef för helikopterenheten är Mowgli Halléhn. Övergripande kommentar: Det här programmet bygger på en felaktig premiss som går ut på att Sjöfartsverkets ansvar för att lokalisera i samband med flyggräddning måste ske i första hand med myndighetens

Läs mer

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord:

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: räddningstjänst, helikopter, Sjöfartsverket, SAR, räddning, drunkning, livräddning Markus Planmo

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Stockholm den 8 augusti 2014

Stockholm den 8 augusti 2014 R-2014/0861 Stockholm den 8 augusti 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3186/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA 2007-04-25 REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER

Läs mer

Yttrande - Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade En konsekvensanalys rapport (2011:28)

Yttrande - Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade En konsekvensanalys rapport (2011:28) Dnr: Ju2011/1164 Ju2011/7648 Stockholm 2012-04-16 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande - Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade En

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

Regional underindelning Region öst

Regional underindelning Region öst Regional underindelning Region öst Delrapport: Polisområden och Lokalpolisområden Torbjörn Johansson Håkan Boberg Ove Callheim Patrik Crafoord Ann-Louise Kämpe Hanna Sjögren Ann-Louise Stenius Martin Ulvenhag

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens användning av tårgas i den särskilda polistaktiken;

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Kommittédirektiv Försvarsmaktens helikopterresurser Dir. 2008:118 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda hur förmågan att understödja

Läs mer

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 37-2013 Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR 1 SAMMANFATTNING Det centrala

Läs mer

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 (9) Datum 2009-08-17 Dnr AA-201-9797/09 Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 Inledning Socialstyrelsen har i samråd med smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra den

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Ballongflyg över Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Ballongflyg över Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) PM 2005 RII (Dnr 022-1900/2004) Ballongflyg över Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsens besluta följande 1. Skrivelsen av Kristina Axén Olin (m) om

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag

Läs mer

Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår att direktionen fastställer tjänstemännens förslag om organisationsförändring inom ramen för VP2015.

Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår att direktionen fastställer tjänstemännens förslag om organisationsförändring inom ramen för VP2015. TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Datum: Dnr: 740.2014.02164 063-148020 micael.lundmark@ostersund.se Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund Organisationsförändring Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 februari 2010 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34) SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor 2016-11-10 1 (5) Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsforum den 10 november 2016 i Stockholm. Det talade ordet gäller

Läs mer

2004-06-10 2.3. Stiftelsen Skånska Landskap stiftelse för skånsk naturoch. Ärendebeskrivning:

2004-06-10 2.3. Stiftelsen Skånska Landskap stiftelse för skånsk naturoch. Ärendebeskrivning: 2004-06-10 2.3 Ärendebeskrivning: Regionfullmäktige beslöt 2002-12-09 10 i samband med beslut om budget att uppdra åt miljö- och naturvårdsnämnden att utarbeta förslag till bildande av stiftelse för regionens

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117 Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

statliga helikopterköp

statliga helikopterköp statliga helikopterköp För närvarande pågår leveranser, inköp och upphandlingar av nya helikoptrar i statlig tjänst för mångmiljardbelopp. Försvarsmakten kommer inom några år att ha mottagit 18 nya HKP

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m.; beslutade den 30 mars 2012.

Läs mer

Hemlig teleavlyssning, m.m.

Hemlig teleavlyssning, m.m. Justitieutskottets betänkande 2006/07:JuU4 Hemlig teleavlyssning, m.m. Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2006/07:28 Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31-35

Landstingsstyrelsen 31-35 Protokoll Sammanträdesdatum 2004-02-23 Landstingsstyrelsen 31-35 Tid: Måndagen den 23 februari 2004, kl 10:00 10:10 Plats: Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad Ledamöter Mats Eriksson

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning

Läs mer

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Utlåtande 2016:105 RIV (Dnr 106-1600/2015) Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:74)

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott samhällsskydd och beredskap Konsekvensbedömning 1 (6) Avdelningen för samordning och insats Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott Konsekvensbedömningen är gjord på uppdrag av

Läs mer

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten. PROJEKTDIREKTIV 1 (5) Projektnamn: Region Norrbotten. Projektägare: Landstingsdirektören. 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Landstinget har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 1 (5) HSN 1301-0051 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-06-17 P 19 Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 2011-11-16 Dnr Valnämndens kansli Gunnar Lignell/Mari Eriksson Valnämnden Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 Valnämndens behandling

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer