Färjeflyget slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Färjeflyget slutrapport"

Transkript

1 Färjeflyget slutrapport Författare Civilekonom Nils Nordenbrink Winkonsult AB

2 . Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Reaktioner på delrapporterna Vad är Färjeflyget? Om södra färjelinjen vintertid Koldioxidutsläppen Ekonomi för resenärerna Ekonomi för samhället Ekonomi - framtiden Färjeflyget och sommartrafiken Andra angränsande frågor Opinionsundersökning Bilaga 1: Enhamnsalternativet Bilaga 2: Färjeflyget och den pågående färjeupphandlingen. Om vägpris.nu... 22

3 1. Sammanfattning Summering Färjeflyget till Sydsverige under oktober april ger Avsev ärt kortare restid till de flesta destinationer i Sydsverige 110 ton mindre CO2 -utsläpp per dag Möjligt f ör gotlänningar att åka kollektivt hela v ägen Oförändrade eller f örbättrade villkor f ör godstrafiken Oförändrade eller sm å ökningar av resen ärens kostnad (*) Fortfarande m öjligt att åka färja för de som inte kan ta färjeflyget (*) beror framf örallt p å hur den enskilde r äknar kostnaden f ör den egna bilen Figur 1: Sammanfattning Färjeflyget Besparingen i koldioxidutsläpp med förslaget är 24 kiloton per år. Utslaget på varje dag under färjeflygsperioden (oktober april) blir besparingen drygt 110 ton per dag. 2. Bakgrund I början av 2007 presenterade KTH-forskaren Jonas Åkerman uppgifter om att koldioxidutsläppen (CO2) skulle bli mindre per resenär om man flyger till Gotland istället för att åka snabbfärja. Dessa uppgifter fick stor uppmärksamhet på Gotland och ifrågasattes av många. Parallellt med denna diskussion kom den mångåriga frågan upp om en del av färjesubventionerna inte skulle kunna göra större nytta för Gotland ifall subventionen också gick till flyget inom utvalda områden. Statens årliga stöd till Gotlandsfärjorna har under perioden ökat från 250 till 400 miljoner kronor. Trots kostnadsökningen har varken färjornas trafikutbud eller trafikvolymer förändrats i någon större omfattning. Därför uppdrog flygaktörerna på Gotland, flygbolagen Gotlandsflyg och Skyways, och flygplatshållaren LFV, till Winkonsult AB att föreslå ett transportlösning med en optimal blandning av flyg och färja där man tänkte mer i termer av miljösnålare persontransporter istället för transportslag. I uppdraget ingick även att räkna på ett prissystem där 10 % av Rikstrafikens färjesubvention, alltså ca 40 miljoner kronor, gick till flyget. Man isolerade uppdraget till trafiken mellan Gotland och södra delen av Sverige vintertid, eftersom det är den sträcka

4 och den tid på året då snabbfärjorna har störst miljöbelastning per transporterad passagerare. Sommartrafiken samt trafiken på den betydligt passagerarstarka norra linjen berörs inte. Målsättning Utreda ett nytt transportsystem mellan Gotland och Sydsverige som Ger de resande kortare restid Ger besparingar i koldioxidutsl äpp Ger gotlänningarna möjlighet att åka med kollektivtrafik hela v ägen Utan att Försämra villkoren f ör godstrafiken med f ärjorna Resekostnaderna f ör den enskilde ökar Den som ändå måste ta bilen med sig f år stora försämringar Figur 2: Studiens målsättning Den genomförda utredningen är att betrakta som en förstudie. Relativt omfattande dataanalys av trafikstatistik för färjetrafiken har gjorts. Trafikvolymer ända ner på enskild tur har studerats för år CO2-utsläppen för färjetrafiken och inrikesflyget för år har beräknats. Antal turer per år med respektive fartygstyp / flygplanstyp har kartlagts. Uppgifter om CO2-utsläpp per flygplanstyp, tur och linje för flyget har lämnats av flygbolagens tekniska avdelningar. Motsvarande uppgifter för färjetrafiken har hämtats från Liselotte Aldéns studie Miljöanpassade transportsystem för Gotland (Högskolan på Gotland 2004). Destination Gotland vill inte lämna ut uppgifter om snabbfärjornas CO2-utsläpp förrän den nu pågående upphandlingen är klar. Men bolaget lämnade uppgifterna till Liselotte Aldén år 2003, vilka sen använts här. Dessa uppgifter har analyserats och bedömts som tillförlitliga. Vad tycker trafikanterna? Ett försök har gjorts att så fort som möjligt få svar på denna viktiga fråga. I anslutning till den första presskonferensen öppnades en webbenkät. Intresset för en- 1 Rikstrafikens upphandlingsunderlag är den primära källan. Trafikupplägget (turlistorna) är i princip desamma från och med 2004 och framåt. Antal resenärer per månad och linje för år 2006 och framåt har erhållits från branschstatistik

5 käten var ganska litet. En webbenkät skall inte förväxlas med en statistiskt korrekt genomförd enkätstudie. Till exempel kan samma person lämna flera enkätsvar. Men webbenkäten är ändå intressant då den ger en fingervisning om hur uppfattningarna är. Underlagen till studien finns på 3. Reaktioner på delrapporterna Förslaget om Färjeflyget presenterades på en presskonferens den 9:e mars CO2-studien publicerades i slutet av maj. Webbenkät med syftet att ta reda på gotlänningarnas inställning till förslaget var öppen under våren. Presskonferensen var välbesökt. Samtliga ledarskribenter i lokaltidningarna kommenterade förslaget i relativt välvilliga ordalag och det blev en del debatt om frågan på insändarsidor och debattforum. En starkt förenklad sammanfattning av debatten resulterar i två typer av huvudreaktioner: 1). De som anser att Gotlandstrafiken är till för att få över den egna bilen till en fastlandshamn. För dessa är Färjeflygsförslaget enbart fånigt eftersom flyget inte kan transportera några bilar. 2). De som tänker i banor av en resa från Gotland till en slutdestination någonstans på fastlandet. Vad som då är intressant är komfort, restid, turtäthet och kostnaderna för transporten ända fram till slutdestinationen. En del av dessa tycker Färjeflygsförslaget är en intressant tanke och väl värd att fundera vidare på. Grundidén att Färjeflyget skall länka samman Gotland med de stora kollektivtrafiknäten i södra Sverige har inte alltid gått fram. Jag behöver inte åka till Växjö var en vanlig kommentar. Budskapet att Färjeflyget skall koppla samman Gotland med tåget i Alvesta via Växjö flygplats har alltså inte alltid nått mottagarna. Likaså har inte alla uppmärksammat att förslaget om Färjeflyget endast gäller den trafiksvaga perioden oktober april på södra linjen. Alltså, att någon ändring i dagens sommartrafik på södra linjen inte föreslås. CO2-studien gav resultatet att färjetrafiken släpper ut runt 180 kiloton CO2 per år medan inrikesflyget på Gotland släpper ut ungefär 15 kiloton. Vidare, att utsläppen från alla bilar på Gotland är i storleksordningen kiloton CO2. Flyget transporterar passagerare per år och färjetrafiken knappt passagerare. Men eftersom färjorna också transporterar gods är jämförelsen svår. Med Färjeflyget skulle CO2-utsläppen minska med ungefär 25 kiloton per år, alltså en avsevärd mängd. CO2-studien publicerades i slutet av maj. Det var första gången som en samlad bild av CO2- utsläppen från den gotländska transportsektorn presenterades. Trots detta blev det ganska få reaktioner på studien. Många känner redan till snabbfärjornas höga oljeförbrukning. Några

6 debattörer försökte avfärda studien genom att hänvisa till ny teknik för färjorna som snart skall ge radikalt minskade utsläpp av växthusgaser (någonting som knappast är realistiskt de närmsta tiotal åren). Andra debattörer reagerade med ryggmärgen och ifrågasatte att flyget överhuvudtaget kan vara miljövänligt. Några menar att snabbfärjan ändå ger besparing eftersom alla bilar står stilla på bildäck med avstängda motorer under överfarten. Detta är förvisso sant fast ändå inte relevant eftersom färjans maskineri förbrukar mycket mera drivmedel än vad bilarna gör. Om 500 bilar (en full färjelast) var och en skall släppa ut lika mycket koldioxid på fortsatt bilresa från Nynäshamn som färjan släppt ut mellan Visby och Nynäshamn, kan bilarna köra till någonstans mellan Umeå och Skellefteå. Ett avstånd som är ungefär 7 gånger längre än avståndet mellan Visby och Nynäshamn. 4. Vad är Färjeflyget? Om södra färjelinjen vintertid Färjeflygsförslaget innebär i korthet att nuvarande snabbfärja på Oskarshamnslinjen byts ut till en långsamgående färja under perioden oktober till april 2. I stället skapas en ny flyglinje mellan Visby och Växjö som kompletteras med en busslänk mellan Växjö flygplats och järnvägsknutpunkten Alvesta. Flygtrafiken ordnas så att anslutning till södra Sverige upprätthålls med Öresundstrafiken, Kust- till kustbanan och X2000-trafiken. Tack vare detta kopplas Gotland ihop med de stora transportsystemen på fastlandet, någonting som inte alls förekommer idag. Mycket stora förbättringar i restid till de flesta slutdestinationer i södra Sverige ges med Färjeflygssystemet jämfört med dagens snabbfärja till Oskarshamn plus fortsatt resa med egen bil till slutdestinationen. Växjö är den flygplats i södra Sverige som ligger bäst till för att få bra anslutning till järnvägs- och vägnäten 3. Andra flygplatser som övervägts är Jönköping 4, Oskarshamn 5 och Kalmar 6. Slutdestinationerna för resande på södra färjelinjen är idag utspridda över hela södra Sverige med tonvikt på Skåne och Göteborgsområdet. Den bakomliggande tanken är att den föreslagna statligt delfinansierade flyglinjen skall täcka transporten över Östersjön, precis som dagens färjelinje, och att den fortsatta resan på fastlandet betalas helt av resenären precis som idag. 2 Den vecka då veckototalen för antal passagerare på södra linjen i den mest trafikerade riktningen passerar drygt 2000 är en lämplig gräns för färjeflygsperioden. På vårarna varierar denna vecka beroende på hur påsken infaller men är i allmänhet i slutet av april eller i början av maj. På hösten infaller veckan i slutet av september. Tanken är att färjeflygsperioden skall justeras från år till år beroende på trafikvolymerna km mellan flygplatsen och Alvesta C 4 52 km mellan flygplatsen och Nässjö C, närmsta stora järnvägsknutpunkt km mellan flygplatsen och Alvesta C respektive 145 km till Nässjö C 6 5 km mellan flygplatsen och Kalmar C. Restiden med tåg från Kalmar till Alvesta är 1 tim 18 min

7 21:04 20:22 19:58 20:44 19:54 17:00 21:05 20:11 19:06 21:52 19:01 23:37 21:40 18:30 20:53 18:28 20:32 21:19 19:41 19:03 20:32 19:32 Från Gotland p å kvällen (tågtider enligt 2007) Figur 3: Restider med Färjeflyget + tåg. Från Gotland på eftermiddagen På eftermiddagen kommer Färjeflyget att avgå kl 17:00 från Visby med ankomst 18:30 till Alvesta C (flyget tar 45 minuter och busstransfern till Alvesta lika mycket). Kartan visar ankomsttider till de flesta stora destinationer i södra Sverige. Idag ankommer färjan kl 20:00 till Oskarshamn. Med egen bil är man framme strax efter midnatt i Göteborg eller i Malmö enligt Vägverkets restidsplanerare. På finns ytterligare kartor (den dagliga morgonförbindelsen resp tiderna från fastlandet). Den södra färjelinjen till Oskarshamn startade Godstrafiken är omfattande. Sedan 80- talet är godsvolymerna på södra färjelinjen ungefär lika stora som på den norra. Om man bortser från sommarsäsongen så är passagerarantalen mycket låga. Snabbfärjesystemet infördes fullt ut den 1/ på den södra linjen 8. Till skillnad från den norra linjen har inte passagerarantalet vintertid påverkats nämnvärt av att snabbfärjorna infördes (se figur 10). Godstrafiken är svagt ökande. Den är delvis beroende av investeringsvolymerna på Gotland. 7 Åretrunttrafiken startade i juni Dessförinnan hade det varit sommartrafik på Oskarshamn från Förutom Oskarshamn trafikerades Västervik sommartid mellan 1958 och 1988 samt åretrunt mellan 1962 och Grankullavik (Öland) hade sommartrafik , , 1997 samt från Under somrarna samt 2003 hade södra linjen snabbfärjetrafik till en del startade snabbfärjetrafiken fullt ut. Härefter har det inte funnits några långsamgående färjor i Gotlandstrafiken, bortsett från några få tillfällen i samband med de ordinarie snabbfärjornas varvsöversyner

8 Järnvägsnätet Figur 4: Järnvägsnätet i södra Sverige Dagens höghastighetsjärnvägar sammanfaller i stort med de dubbelmarkerade linjerna på kartan. Övriga enkeldragna feta linjer är också i regel av god standard. Att passagerarantalet på södra linjen vintertid är lågt, gör att flyget passar bra. Flygtrafiken kan lätt anpassas till de ganska stora variationer i antal resande som finns mellan olika veckodagar och olika delar av Färjeflygssäsongen. Färjeflyget ger minst två dagliga dubbelturer, en på morgonen och en på kvällen, varje dag under säsongen. På de stora resdagarna, fredag och söndag, samt under höst- och vårmånaderna behövs ytterligare avgångar. Dagens snabbfärja har i princip endast en daglig avgång 9. Färjans tider måste anpassas till godstrafiken vilket innebär avgång från Visby kl 17:00 med ankomst kl 20:00 i Oskarshamn. Färjan kräver att man har egen bil för att komma till slutdestinationen då det inte finns någon kollektivtrafik (undantag till Kalmar) så sent på kvällen i Oskarshamn. Även om man ordnade en speciell snabbuss från Oskarshamn till närmsta järnvägsknutpunkt (Alvesta eller Nässjö) skulle det ändå inte fungera då denna skulle vara framme efter det att dagen sista tåg har avgått. Att ändra på färjetiderna går heller inte på grund av godstrafiken (Trafikantrådet har tidigare utrett detta). 9 På onsdagar utom under januari-mars finns det två avgångar eftersom kvällsavgången dessa dagar är godstur då max 197 passagerare får tas med. På lördagar finns det ingen avgång under perioden november-mitten av mars

9 Trafikutveckling per säsong Antal passagerare År och säsong enligt följande: jan+feb; mar+apr; maj+juni; juli; aug; sep+okt; nov+dec Färja+flyg Båda färjelinjerna Norra linjen Flyget Södra linjen Figur 5: Antal passagerare i Gotlandstrafiken från 2000 Färjetrafiken varierar kraftigt från månad till månad. Flygtrafiken har mindre säsongsvariation. Siffrorna för vårmånaderna påverkas dessutom av vilken månad de stora helgerna infaller i (påsken infaller i mars eller april beroende på årtalet). Genom att slå samman månaderna till par av månader utom för juli och augusti är det lättare att se utvecklingen från år till år. Under årens lopp har separering av gods- och persontrafik diskuterats för Gotlandstrafiken. Detta har inte varit ekonomiskt realistiskt, i varje fall inte för den södra linjen. Och nu med de stora snabbfärjorna är det ännu mera orealistiskt. Om man däremot frigör sig från att tänka i transportteknik (= färjan) utan i stället tänker i termer av persontransporter (färja och flyg) blir separeringstanken en möjlighet med Färjeflyget. Den snabbfärja som trafikerar Oskarshamn idag är vintertid kraftigt överdimensionerad. Även att godstrafiken är omfattande och att i princip alla resenärer åtföljs av personbil, är bildäcksutnyttjandet drygt 40 % 10. Passagerarantalet är i genomsnitt ca per avgång medan färjans kapacitet är 1500 passagerare. En resa med snabbfärjan på södra linjen tar 3 timmar och släpper ut 57 ton koldioxid. En resa Visby Växjö flygplats Alvesta C kommer att ta 1 timma och 30 minuter och släpper ut knappt 2 ton koldioxid med ett flygplan som tar 50 passagerare. 10 Räknat på trafikstatistik för år 2005 och för tänkt färjeflygsperiod. För 2005 hade färjeflygsperioden varit samt Se även tidigare fotnot om färjeflygsperioden. 11 Genomsnittligt antal passagerare per tur för färjeflygsperioden år 2005 var 222 st. Om man räknar bort allhelgona-, jul- och påsktrafiken var genomsnittligt antal lika med 202

10 Incheckningstiderna på de små flygplatserna Visby och Växjö är korta och i samma storleksordning som för färjan. Om incheckning till Färjeflyget på fastlandssidan kan ordnas på Alvesta C 12 blir resandet ännu smidigare. Södra linjen utanf ör sommars äsongen Långa restider till slutdestinationerna Få turer Få resenärer Mycket sm å möjligheter att n å slutdestination p å fastlandet med kollektivtrafik Mycket stora koldioxidutsl äpp per passagerare Figur 6: Sammanfattning södra linjen En modern långsamgående färja dimensionerad för södra linjen vintertid skulle vara framme i Oskarhamn kl 21:30 (jämfört med kl 20:00 idag) och gå tillbaka till Gotland med avgång runt midnatt med ankomst på morgonen i Visby. Detta är samma gamla beprövade tider som gällde fram till 2003 då snabbfärjan sattes in. Godstrafikens krav är att godset skall kunna avgå vid ena arbetsdagens slut och vara framme vid nästa arbetsdags morgon. Att godset kommer fram redan vid midnatt till Gotland ger idag litet mervärde eftersom godset från södra linjen i många fall står kvar på kajen fram till nästa morgon. I en del fall skulle återgång till gamla tider vara en förbättring för godset. Då snabbfärjorna sattes in 2003 ändrades avgångstiden i Oskarshamn från kl 24:00 till kl 21:10. Detta innebar att godset var tvunget att avgå 3 timmar tidigare från terminalerna i södra Sverige och då inte längre vid arbetsdagens slut. I en del fall innebar detta att det i praktiken tar 2 dagar i stället för 1 dag för godset från södra Sverige till Gotland. I riktning till fastlandet blir 12 För de resenärer som kommer med tåg. Resenärer från Växjö checkar givetvis in på Växjö flygplats

11 restiden 1 timma och 30 minuter längre. Detta är i de allra flesta fall försumbart då godset har hela natten på sig att komma fram till destinationen. Transport av levande djur verkar vara den huvudsakliga godskategori som utnyttjar farten på den södra linjen. Det handlar dels om djur som slaktas på fastlandet, dels om hästsportens transporter. Det finns idag en gräns på 8 timmar för sådana transporter och för dessa är naturligtvis en tidsbesparing på 1,5 timma på färjan väsentlig. Under år 2005 transporterades 402 hästsläp i vardera riktningen under färjeflygsperioden. Det vill säga, sammanlagt 200 hästresor tur och retur per färjeflygssäsong försämras. Om man skall gå vidare med Färjeflyget är det viktigt att kartlägga godstransporterna ordentligt. Detta borde kunna göras relativt enkelt då transportörerna är få och välkända. Färjeflyget får inte medföra stora försämringar för dem som tar bilen med sig och således åker färja på södra linjen. Om man antar att 75 % av dagens resenärer väljer flyg i stället för färja handlar det i genomsnitt om 68 personer per tur som får 1,5 timma längre restid till fastlandet samt får sova på båten i riktning från fastlandet. Om 50 % av dagens resenärer väljer flyget och resten färja handlar det i genomsnitt om 118 personer per tur. Om man dömer av enkätsvaren (se avsnitt 11) så verkar försämringen från snabb till långsam färja vara väsentlig. Men om man i stället dömer av faktisk resandeutveckling vintertid på södra linjen under 2000-talet (se figur 10, vänstra diagrammet) så ser man att resandeantalet inte har förändrats nämnvärt på södra linjen, trots att snabbfärjan infördes år Detta till skillnad mot norra linjen där passagerarutvecklingen vintertid stadigt ökat under hela talet. 5. Koldioxidutsläppen En modern långsamgående färja för södra linjen skulle släppa ut drygt 12 ton CO2 per enkeltur i genomsnitt med den föreslagna turlistan. Detta skall jämföras med 57 ton för dagens snabbfärjetrafik. Den totala besparingen i CO2-utsläpp per år för Färjeflygsförslaget skulle bli knappt 25 kiloton. Denna besparing är jämförelsevis mycket stor. Halva Gotlands nuvarande sparmål fram till 2010 för CO2 från hushållssektorn (exklusive transporter) skulle klaras av med hjälp av Färjeflyget. För att få samma besparing som Färjeflyget från Gotlands bilar krävs att bilar kör i genomsnitt 50 km mindre varje dag under ett helt år. Med andra ord, Färjeflyget ger samma besparing som om en stor del av Gotlands bilar stod helt stilla under hela året. Med Färjeflyget skulle färjornas utsläpp minska från knappt 185 kiloton för 2007 till drygt 155 kiloton. Flygets utsläpp skulle öka från 15 kiloton till 18 kiloton. Enbart besparingen i färjetrafiken är alltså nästan dubbelt så stor som hela flygets utsläpp överhuvudtaget. Vad är utsläppet per passagerare? För flyget är det lätt att räkna ut detta eftersom flyget i princip inte transporterar något gods. Utsläppet per passagerare år 2006 var lika med 47,8 kilo ( ton utslaget på passagerare). Om man gör samma räkneoperation för färjorna för år 2006 får man 118,3 kg ( ton utslaget på passagerare) men då gör man fel eftersom färjan ju också transporterar gods. Jonas Åkerman, KTH, vars studie startade CO2-debatten, använde här en modell med en procentschablon för fördelning

12 mellan gods och passagerare. Det är denna schablon som har kritiserats. Vi har i denna studie konsekvent avstått ifrån att räkna på detta sätt. Tyvärr har uppfattningen spritts att Färjeflyget har baserat sina uträkningar på Jonas Åkerman och därmed är felaktiga. Så är det inte alls. CO2-utsläpp från gotländska transportsektorn ,9 154,2 136,5 165,1 174,6 177,1 176,2 183,8 156,5 140 CO2-utsläpp per år 1000-tal ton ,3 18,7 18,3 15,3 14,1 13,9 14,9 18, År Förslag Färjeflyget Vägtrafik enl kommunala energibalanser Färja Inrikesflyg Figur 7: CO2-utsläpp från gotländska transportsektorn De röda staplarna är färjan, de gröna är flyget och de blåa är biltrafiken (finns bara siffror t o m 2004). Flygets utsläpp (grönt) är mycket blygsamt i förhållande till färjan (rött). Dessutom har flyget i stort minskat CO2- utsläppen från Effekten i CO2-utsläpp av Färjeflygsförslaget visas längst till höger. Genom att flyga passagerarna till Södra Sverige vintertid minskar CO2-utsläppen från färjan med 27,3 kiloton per år mot att flygets utsläpp ökar från 14,9 kiloton till 18,0 kiloton, en ökning på endast 3,1 kiloton. Besparingen i CO2-utsläpp genom Färjeflyget är gjord på följande sätt: + CO2-utsläpp för dagens snabbfärjeturer på södra linjen under färjeflygsperioden - CO2-utsläpp för föreslagna färjeturer med långsam färja på södra linjen under samma period + CO2-utsläpp för erforderliga flygturer för Färjeflyget = Besparing i CO2-utsläpp genom Färjeflyget Denna besparing uppgår till ton per år totalt. Det totala antalet passagerare under tänkt färjeflygsperiod för år 2005 uppgick till st. Man kan alltså, utan att räkna fel på passagerare kontra gods, säga att besparingen är 253 kg per passagerare ( ton utslaget på passagerare). 253 kg per passagerare och resa är en i sammanhanget stor siffra. Som en jämförelse kan man nämna att en charterresenär Arlanda-Bankok släpper ut ungefär 800 kg.

13 6. Ekonomi för resenärerna För Färjeflyget föreslås samma prismodell som färjan har (fasta priser, Gotlandsrabatt, viss typ av barn- och ungdomsrabatter samt generösa av- och ombokningsregler). En enkelbiljett för vuxen föreslås kosta 350 kronor med Gotlandsrabatt respektive 610 kronor utan rabatt. En biljett för barn och ungdom mellan 6 och 18 år skulle kosta 150 kronor och barn under 6 år skulle åka gratis. I biljettpriset ingår transfer mellan Växjö och Alvesta. Till detta pris kommer sedan tågbiljetten fram till slutdestinationen plus kostnaderna för anslutningsresorna från och till järnvägs- och flygstationerna. Motsvarande färjebiljetter under vintern kostar idag mellan 124 och 168 kronor (beroende på sittplatsalternativ) för vuxna med Gotlandsrabatt. Utan Gotlandsrabatt är priset mellan 177 och 297 kronor. En ungdomsbiljett 6-18 år kostar mellan 42 och 72 kronor. Till detta kommer resan med den egna bilen. Gotlänningar betalar 162 kr och fastlänningar 322 kr för en bilplats på färjan. På detta läggs kostnaden att med den egna bilen köra från Oskarshamn till slutdestinationen. 7. Ekonomi för samhället Den föreslagna prisnivån för Färjeflyget ligger under vad det kostar att producera flygresorna, precis som dagens färjepriser ligger under dess produktionskostnad. Det går i och för sig att sälja överskottsplatser till föreslagna prisnivåer för vuxna, vilket också sker idag för flyget. Fast det går inte att sälja alla platser till detta pris om man samtidigt skall tillhandahålla en kapacitet som innebär att de resande kan åka på just de dagar och tider som efterfrågas. Att kunna göra detta är en förutsättning för att flyget skall kunna ersätta färjan. En ekonomisk överslagsberäkning är gjord för Färjeflyget. Dels har besparingen för en långsamgående färja under oktober april jämfört med dagens snabbfärja uppskattats. Endast besparingar i drivmedel och kapitalkostnad har då beaktats. Dels har kostnaden för att producera erforderliga flygturer beräknats. Överslagsberäkningen ger vid handen att kostnaden för staten blir densamma med Färjeflyget som med dagens lösning. Beräkningen bygger då på att trafiken på södra linjen kommer att öka på grund av ökad tillgänglighet och minskade restider jämfört med dagens färja. Om denna ökning uteblir blir Färjeflyget billigare för staten än dagens lösning. I fallet Gotland är flygtrafik generellt sett en mer flexibel lösning än vad färjetrafiken är, både vad gäller teknik och ekonomi 13. Flygtrafik är kraftigt standardiserad, antalet möjliga trafik- 13 Till skillnad från flyget är färjetrafik på Gotland en mycket specialiserad verksamhet. Den är sjöfartsmässigt unik eftersom det är den enda långa svenska inrikeslinjen (det går tekniskt och ekonomiskt inte att jämföra vägverksfärjor med Gotlandsfärjor på grund av linjeavstånden även om många vill göra detta). För närvarande verkar Gotlandsbolaget (Rederi AB Gotland / Destination Gotland) vara den enda möjliga trafikutövaren. I den senaste upphandlingen tog Rikstrafiken till exceptionella metoder för att överhuvudtaget få in ytterligare anbud än från Gotlandsbolaget, vilket antagligen inte lyckats. Och i den första upphandlingsomgången ville inte ens Gotlandsbolaget lämna något anbud. Det är också svårt, i varje fall med dagens trafikströmmar i Östersjön, att kombinera Gotlandstrafik med annan färjetrafik.

14 utövare är mycket stort och det är lätt att kombinera Gotlandsflyg med annan flygtrafik. Vid en statlig upphandling av Färjeflyget skulle många operatörer konkurrera om uppdraget. Det skulle också vara möjligt att ha korta avtalsperioder och därigenom fortlöpande kunna anpassa trafiken till förändrade förutsättningar. Flygplan är standardiserade fordon med kända prestanda, tillverkade i långa serier, precis som bilar. Färjor är mycket speciella objekt som alltid skräddarsys för en viss beställares behov. En färja är alltid att betrakta som en unik individ. Av detta följer att det är ganska lätt att kalkylera kostnader för flygtrafik medan det är betydligt svårare att generalisera kostnader för en färjetrafik. Den ekonomiska kalkylen för Färjeflyget bygger på att det överslagsmässigt går att producera resor Visby Växjö flygplats Alvesta till en kostnad av 400 kr per flygstol med en kabinfaktor på 90 %. Flygtrafik är, som sagt, mycket standardiserad. Om det blir aktuellt att gå vidare med Färjeflyget kan Rikstrafiken väldigt lätt få fram en relativt säker totalkostnad för flygturerna, även om den slutliga kostnaden först kommer fram i en upphandlingssituation då effekten av konkurrensen mellan många flygoperatörer kommer fram. Besparingen i färjetrafiken på södra linjen vintertid är betydligt svårare att beräkna. År 2006 gjorde Rikstrafiken en förstudie om eventuellt statligt ägande av tonnaget. Rapporten är gjord av konsulten Henrik Swahn. I denna studie finns en överslagskalkyl för färjetrafikens kostnader. Samma kalkylmodell har använts här. Swahn har bedömt kapitalvärdet för nuvarande snabbfärja till en miljard kronor. Swahn använder en kalkylränta på 4 procent samt en 20-årig avskrivningstid. Vad kostar en modern långsamgående färja dimensionerad för södra linjen vintertid? Genom sökning i färjebranschens databas (Shippax) över världens alla färjor kan man konstatera att antalet fartyg i denna storlek är mycket begränsat. År 2005 byggde danska Bornholmstrafikken två nya färjor för den nya linjen Köge Rönne. Dessa fartyg stämmer väl med vinterbehoven för södra linjen. En sådan färja kostade 350 miljoner kronor att bygga år Besparingen i kapitalkostnad för tonnage har beräknats som skillnaden mellan 1000 och 350 miljoner kronor och med Swahns kalkylmodell samt för 200 av årets 365 dagar. Till detta har lagts besparing i bunkers för långsamgående färja jämfört med snabbfärja. Rikstrafiken har byggt upp omfattande egen kunskap om Gotlandstrafikens villkor i och med den pågående upphandlingen. Rikstrafiken borde lätt kunna göra en så bra kalkyl som det överhuvudtaget är möjligt att göra, då det gäller besparingen snabbfärja visavi långsamgående färja. 8. Ekonomi - framtiden Drivmedlen för såväl färja som flyg är idag obeskattade medan drivmedlen för vägtrafiken är beskattad. På grund av befarad kommande minskning i oljeproduktionen samt på grund av klimatfrågan finns det anledning att spekulera om både framtida ökade oljepriser och om CO2-beskattning. Om flyget och färjans drivmedel skulle beskattas blir påverkan på trafiken stor. Biljettpriserna på snabbfärjan skulle då höjas mycket mera än flygets på grund av snabbfärjans stora oljeförbrukning. För färjetrafiken har det bestämts i det nya trafikavtalet att en-

15 dast halva ökningen av drivmedelskostnaden skall slå ut på biljettpriset. Även med denna regel skulle flyget bli relativt billigare för resenären än snabbfärjan. Effekterna skulle bli extra svåra för snabbfärjan på Oskarshamnslinjen vintertid med dess fåtaliga passagerare och en godstrafik som inte skulle vilja betala för hastigheten då de inte behöver den. Om man till detta spekulerar i ett bensinpris som överstiger 20 kronor litern skulle detta i slutändan innebära stora förändringar för den södra färjelinjen. Det genomsnittliga reseavståndet för en färjeresenär till slutdestinationen uppskattas till storleksordningen mil. 9. Färjeflyget och sommartrafiken Får inte Färjeflyget konsekvenser för sommartrafiken? var en vanlig fråga då delrapporten presenterades. Färjeflygsförslaget omfattar endast trafiken på södra linjen mellan oktober och april. Kostnadsbesparingen genom att byta ut snabbfärjan mot långsamgående färja är räknad som en delårskostnad och inte som en helårskostnad. Detta betyder strikt ekonomiskt, att pengarna till snabbfärja finns kvar fast bara för perioden maj augusti då kapaciteten behövs. Kan man göra en sådan här avgränsning? Det vill säga att endast diskutera vintertrafiken? Om svaret är nej så leder detta till att man i så fall måste utreda hela trafiken även om man endast vill förändra en liten del av den. I så fall är det mycket svårt att överhuvudtaget komma med några nya idéer om trafiken. En del debattörer har menat att det inte går att ta bort snabbfärjan på vintern från Oskarshamn eftersom snabbfärjan måste finnas för att sommartrafiken skall fungera. Detta leder i sin tur till en intressant vidareutveckling av diskussionerna om Gotlandstrafiken. Historiskt sett har frågeställningen alltid varit den omvända. Det vill säga, att sommartrafiken måste vara reglerad för att vintertrafiken skall kunna fungera. I Gotlandstrafikens historia har man alltid varit rädd för att det skall komma nya färjeoperatörer som endast kör på sommaren, då resandeunderlaget är stort. Alltså operatörer som plockar russinen ur kakan. Sedan mitten av 90-talet finns det en speciell lag som omöjliggör sommartrafik mellan Gotland och fastlandet (Öland räknas inte som fastland) om operatören inte samtidigt kör på vintern. Andra debattörer menade följaktligen att sommartrafiken inte är något problem ifall Färjeflyget införs. Det är bara att ta bort lagen så ordnar det sig automatiskt. Man menar alltså att om lagen tas bort så kommer det på marknadsmässiga villkor att uppstå ett utbud av ny sommartrafik som täcker efterfrågan. Tanken är antagligen inte helt orealistisk numera, eftersom Destination Gotland på eget bevåg sommaren 2007 öppnat en ny linje mellan Visby och Grankullavik (Öland). Utöver de tre snabbfärjor som går i upphandlad trafik på Oskarshamn och Nynäshamn finns det nu i sommar en fjärde snabbfärja som körs helt utan inblandning från staten.

16 Enligt obekräftade uppgifter, gjorde Destination Gotland tillsammans med Västerviks kommun några sonderingar hos Rikstrafiken om att utöver Öland även öppna en ytterligare sommarlinje på marknadsmässiga villkor mellan Visby och Västervik. Detta stoppades på grund av lagen. 10. Andra angränsande frågor En annan reaktion på Färjeflyget var att det i förlängningen skulle leda till enhamnsalternativet. Detta var kanske den tyngsta reaktionen på delrapporten från de gotländska politikerna och den gotländska pressen. Därför finns det anledning att här belysa detta ordentligt, även om det inte direkt har med Färjeflygsförslaget att göra. Diskussionen om enhamnsalternativet återfinnes i bilaga 1. Ytterligare frågor om Färjeflyget är hur förslaget i tiden stämmer överens med Rikstrafikens pågående upphandlingar. Likaså hur Färjeflyget rimmar med den ståndpunkt som ett enat Gotland gjorde sommaren 2006 om färjetrafiken. Dessa frågor tas upp i bilaga Opinionsundersökning Under april och juni fanns en webbenkät öppen på Enkäten bestod av 12 flervalsfrågor. 7 frågor gällde Färjeflygsförslaget och resterande frågor gällde färjetrafiken i allmänhet. Härtill fanns en möjlighet att skriva egna kommentarer. Trots att informationen om enkäten spreds ordentligt ( hade en direktlänk till enkäten på bästa plats de sista 14 dagarna) inkom endast 135 stycken svar. Detta var betydligt mindre än förväntat. Å andra sidan är det ju få som använder den södra linjen vintertid, vilket kanske speglas i det låga intresset för enkäten. I gengäld verkar det vara mycket engagerade personer som svarat på enkäten. Detta märks på mängden inskrivna kommentarer. 80 % av svaren har uppgivit Gotland som hemkommun. Knappt 60 % av svaren gällde enbart privatresor. 25 % av svaren gällde personer som använder linjen en gång per år under tiden oktober till april. 45 % använder linjen upp till 5 gånger, 20 % upp till 10 gånger samt slutligen, 10 % mer än 10 gånger per år under vintersäsongen. På frågan om slutdestinationen på fastlandet, kunde de svarande skriva in orter i fritext. En del har uppgivit flera orter. Efter uttolkning av samtliga svar får man följande bild av slutdestinationerna för södra linjen under lågsäsongen: Skåne och söder därom 30 %, Göteborg eller Västra Götaland 19 %, Kalmar län 13 %, Östergötland 11 %, Växjö och Kronobergs län 9 %, Jönköpings län och östra Västra Götaland 8 %, Blekinge 7 % samt Halland 3 %. Svaren stämmer ganska väl överens med tidigare undersökningar. Anmärkningsvärt är att hela 11 % gäller Östergötland då gränsen mellan den södra och den norra linjens rimliga upptagningsområde borde gå här.

17 Häften av de svarande menade att de alltid måste ha bilen med sig på resan till södra Sverige, 30 % kunde alltid välja Färjeflyget i stället för färjan och 20 % kunde kombinera Färjeflyg och långsamgående färja. Hälften av de svarande tyckte att idén om Färjeflyget borde utredas ytterligare. Miljöhänsynen är relativt begränsad. 70 % av svaren kan aldrig tänka sig att välja 1,5 timmar längre restid för miljöns skull. 15 % kan göra det alltid och 15 % ibland. Intresset för lägre biljettpris i utbyte mot längre restid var mycket svagt hos de svarande. Detta kanske kan förklaras av att majoriteten av de svarande har uppgivit Gotland som hemkommun, vilket innebär att de flesta reser med Gotlandsrabatt. En tur- och returresa för en familj med Gotlandsrabatt kostar runt 1000 kronor medan fastlandsfamiljen får betala mellan 1700 och 2800 kronor för samma resa. Den andra delen av enkäten innehöll en fråga med följande påstående: Idag får våra turister betala vår landsväg med högre biljettpriser på sommaren. Tycker du att det är rätt eller fel? 42 % tyckte att detta var rätt och 40 % tyckte att det var fel. Påståendet är diskutabelt och frågan borde ha ett tredje alternativ påståendet är felaktigt. Tyvärr föll detta bort i utformningen. En del av de svarande kommenterade detta i fritextdelen. För övrigt indikerar svaren ett mycket starkt stöd för nuvarande snabbfärjetrafik. Detta stämmer väl med de trafikantundersökningar som Rikstrafiken regelbundet genomför och där Destination Gotland får extremt goda betyg av resenärerna. En översiktlig tolkning av vad som skrivits i fritextdelen ger att ungefär hälften av de svarande är kraftigt negativa till idén om Färjeflyg. Man kan också utläsa att budskapet om Färjeflygets innebörd inte har gått fram ordentligt hos alla. En del har inte förstått att Färjeflyget tillsammans med järnvägen utgör det tilltänkta nya trafiksystemet. Dessa har svarat att man inte åker till Växjö och därmed är Färjeflyget ointressant. Överhuvudtaget verkar det vara mycket främmande för gotlänningar att det i en del lägen faktiskt kan vara bättre att resa med andra trafikslag än den egna bilen. Visserligen sker de flesta personresor på fastlandet också med bil, fast det har skett en hel del förändringar i resmönstren de senaste åren. Detta verkar ha gått gotlänningarna helt förbi. I och med upprustningarna av de stora järnvägslinjerna i södra Sverige har tåget blivit ett intressant alternativ till den egna bilen. Framförallt då hastigheterna är betydligt större med tåg än med bil. Mellan de stora orterna i t ex Öresundstågsystemet är det i normalfallet omöjligt att komma fram fortare med egen bil. Turtätheten är också stor så detta är ej heller något problem. Vad som däremot kan vara problem är att tågåkandet har ökat mer än vad som förväntats vilket i en del fall innebär trängsel på tågen. Att gotlänningarna inte är med på tåget är kanske inte så konstigt. De gotländska kommunikationerna har sedan länge varit bortkopplade från fastlandsnäten. Idag finns det egentligen

18 bara fungerande kollektivtrafik från Nynäshamn till Stockholm, då man ser på våra fastlandshamnar. Gotlänningarna är också vana att åka bil hemma på ön, biltätheten är hög. Resultatet av en webbenkät får inte förväxlas med resultaten från en statistiskt säkerställd enkätundersökning mot slumpmässigt utvalda respondenter. Till exempel är det ganska lätt att kringgå tekniken så att samma person kan avge många svar. Webbenkäten kan ändå ses som en fingervisning om opinionen. Om det blir aktuellt att gå vidare med Färjeflyget bör man göra en statistiskt korrekt undersökning genom att fråga passagerarna på södra färjelinjen vintertid.

19 12. Bilaga 1: Enhamnsalternativet En annan reaktion på Färjeflyget var att det i förlängningen skulle leda till enhamnsalternativet. Detta var kanske den tyngsta reaktionen på delrapporten från de gotländska politikerna och den gotländska pressen. Därför finns det anledning att här belysa detta ordentligt, även om det inte direkt har med Färjeflygsförslaget att göra. Enhamnsalternativet innebär att de nuvarande två linjerna i bastrafiken ersätts med en ny åretruntlinje på Visby Oxelösund. Om man utgår ifrån dagens färjetrafik så skulle man för det mesta klara av hela vintertrafiken genom att flytta de två dagliga turerna på Nynäshamn till Oxelösund och därmed lägga ner Oskarshamnsturen. Hela trafiken på vintern skulle då i stort klaras av med en stor båt i stället för två stora Alternativet har diskuterats sedan 80-talet och har alltid mött stort motstånd från gotlänningarna. Först nu på 2000-talet märker man en liten omsvängning i opinionen. Vägnätet Figur 8: Huvudvägnätet E4 är i stort sett sammanhängande motorväg från Danmark till Stockholm. Rv 40 från Göteborg till Jönköping håller successivt på att förbättras och kommer att ha hög standard inom några år. E6:an längs västkusten är motorväg idag och rustas nu upp mot Oslo. Västerut från Stockholm är det motorväg till Örebro. E22:an längs ostkusten har god landsvägsstandard från Skåne till Blekinge. Enhamnsalternativet innebär idag restidsförsämringar för de flesta resenärer. Dagens Nynäshamnsresenärer som skall till Storstockholm och Mälardalen får betydligt längre restid, framförallt om man inte reser med egen bil. Dagens Oskarshamnsresenärer får också restidsförsämringar men dessa är faktiskt inte så stora som man kan tro, eftersom Oxelösund ligger endast 2 mil från det Svenska huvudvägnätet (E4-an från Norrland till Skåne via Stockholm

20 samt förgreningen till Göteborg via riksväg 40 och Jönköping). De stora vinnarna i restid är sörmlänningarna och östgötarna. Anledningen till att restidsförsämringen inte blir så stor för dagens Oskarshamnsresenärer är att huvudvägnätet i stort utgörs av motorvägar medan vägnätet till Oskarshamn består av vanliga landsvägar med betydligt lägre reell genomsnittshastighet. De flesta resenärer till södra Sverige från Oskarshamn kör riksväg 23 över Växjö och vidare till Skåne, antingen över Älmhult eller ut till E4-an vid Ljungby. De som skall till Västkusten kör riksvägarna 23, 34, 33 och 40 mot Göteborg (eller 23, 34, 127, 31 och 40). Det har framförts att E22:an från Malmö till Norrköping via Kristianstad, Karlskrona, Kalmar och Oskarshamn snart blir en motorväg, vilket radikalt skulle förändra situationen för den södra färjelinjen. Intressenter i Skåne, Blekinge och Kalmar län har bildat E22 AB och verkar för en delvis icke-vägverksfinansierad motorväg. Den som länge har följt utvecklingen och har studerat de aktuella trafikvolymerna gör ändå bedömningen att det handlar om förändringar på mycket lång sikt om ens någonsin. Inte ens Kalmar kommun, som annars är mycket engagerad i sin infrastruktur, verkar tro på någon snabb förändring. Inom en överskådlig framtid (20 år) kanske det blir motorväg från Malmö till Blekingegränsen och därefter mötesseparerad landsväg (2+1) genom Blekinge och upp genom Småland. Detta skulle i så fall påverka restiderna för vår södra färjelinje till Oskarshamn tämligen marginellt. Oxelösund ligger idag långt ifrån de stora knutpunkterna i det snabba järnvägsnätet. En ny snabbjärnväg, Ostlänken, planeras mellan Stockholm och Östergötland via Nyköping. Med denna järnväg kommer Östergötland på dagpendlingsavstånd från Stockholm. Tänkt restid mellan Norrköping och Stockholm är 45 minuter. Hur pass sannolikt det är att denna järnväg blir klar inom 20 år är mycket oklart. Passagerartrafiken vintertid på Nynäshamn är i stor utsträckning mot Stockholm. Till skillnad från den södra linjen reser många utan egen bil. Både båtbuss och pendeltåg mellan Nynäshamn och Stockholm är viktiga för den norra färjelinjen. Förbindelserna mellan Nynäshamn och Stockholm är idag inte bra men kommer i nära framtid att bli mycket bättre. Den nya fyrfältsvägen från Ösmo till Västerhaninge blir klar år Samtidigt rustas järnvägen upp vilket snart innebär att pendeltåget kan fungera mycket bättre i anslutning till snabbfärjan. Om man inför enhamnsalternativet utan Ostlänk kommer de icke bilburna resenärerna till Stockholm att få åka båtbuss i över två timmar mellan Oxelösund och Stockholm. Detta skulle i så fall äta upp en stor del av restidsbesparingen av snabbfärja på norra färjelinjen. Sjöresan till Oxelösund är i tid inte kortare än till Nynäshamn. Även med en Ostlänk finns det frågetecken. Det är oklart om det blir en bra koppling mellan Oxelösund och Ostlänken. Det kanske blir fråga om att åka matarbuss från färjan till järnvägsstationen i Nyköping eller om den blir på Skavsta. Östsvenska Handelskammaren, som är engagerad både för Ostlänken och Gotlandstrafiken, verkar inte vilja koppla samman Gotland med Ostlänken, utan förordar tvåhamnsalternativet även på lång sikt.

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år Miljösmarta förslaget om gotlandstrafiken. Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år När jag har funderat kring gotlandstrafiken ser jag bara möjligheter

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Årsrapport - Linjesjöfart till och från Gotland 2016

Årsrapport - Linjesjöfart till och från Gotland 2016 Årsrapport - Linjesjöfart till och från Gotland 2016 1(11) Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Avtalets konstruktion... 3 Sammanfattning... 3 Produktion... 4 Trafikutbud... 4 Antal resenärer... 4 Fordon

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Trendrapport affärsresande på tåg

Trendrapport affärsresande på tåg Trendrapport affärsresande på tåg Trendrapport affärsresande på tåg Affärsresandet med tåg skjuter i höjden Affärsresenärerna reser allt mer med tåg på sina affärsresor. SJs affärsresebokningar har i vinter

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Kundundersökning mars 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet Motion till riksdagen 1989/90: av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland Mot. 1989/90-641 Avtalet Koncessionen på Gotlandstrafiken övergick den l januari 1988 till rederiet Nordström

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015 Tidtabell 5 januari - 29 mars 2015 blekingeflyg blekingeflyg Tack alla som väljer att flyga med oss! Med pressade priser och bra avgångar till och från Stockholm fortsätter vi att jobba med vår målsättning

Läs mer

Rapport om klimatsmart resande

Rapport om klimatsmart resande Rapport om klimatsmart resande SJs rapport om klimatsmart resande Klimatdebatten påverkar svenskarnas resmönster Att resa med tåg har blivit allt mer populärt. Under 2018 ökade tågresorna med SJ med 1,5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014 Tidtabell 9 december - 30 mars 2014 RONNEBY-UMEÅ fr 829:- inklusive skatter och avgifter. Vi tar dig ända till Umeå! Sträckan flygs av oss och vår syrra Malmö Aviation och självklart startar din resa i

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 89 Kompletterande SGEI-uppdrag för Kalmar Öland Airport AB Handling Tjänsteskrivelse om nytt förordnande av Kalmar Öland

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015

Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015 Datum 2008-02-04 1 (6) Diarienummer RT 2008/31 Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015 1 Bakgrund Det övergripande målet för den svenska transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Foto: Ulrika Andersson En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Enkätundersökning om flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Resvaneundersökning

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby

Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys

Läs mer

Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter.

Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter. Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter. Havet är vår landsväg! Gotlands läge gör kommunikationerna med omvärlden till en nyckelfråga och förbindelserna med fastlandet är avgörande för Gotlands

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014 Tidtabell 9 december - 30 mars 2014 fr 849:- KALMAR-UMEÅ inklusive skatter och avgifter. Vi tar dig ända till Umeå! Sträckan flygs av oss och vår syrra Malmö Aviation och självklart startar din resa i

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y. Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11

Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y. Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11 Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11 Kvalitets- och miljöledningscertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan 2003. 2 februari 29

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige Schenker Consulting AB, Stockholm 2004-09-03 1 Innehåll Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014 Tidtabell 31 mars - 31 augusti 2014 flysmåland Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Stockholm Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015 Tidtabell 5 januari - 29 mars 2015 kalmarflyg kalmarflyg Tack alla som väljer att flyga med oss! Med pressade priser och bra avgångar till och från Stockholm fortsätter vi att jobba med vår målsättning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Östersund - Örnsköldsvik

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Östersund - Örnsköldsvik Operatör: Trafikslag: Sträcka: KR-trafik AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över

Läs mer

Hamnstrategi. Bakgrund

Hamnstrategi. Bakgrund Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande

Läs mer

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014 Tidtabell 31 mars - 31 augusti 2014 kalmarflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Stockholm Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste

Läs mer

Nya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv. Jan Kyrk Affärschef SJ AB

Nya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv. Jan Kyrk Affärschef SJ AB Nya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv Jan Kyrk Affärschef SJ AB Befolkningen växer 6 miljoner 8 9 11 10 12 13 miljoner 1923 1969 2004 2017 2040 2060 Källa: Befolkningsprognos 2017 (SCB) Tågresande

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014 Tidtabell 9 december - 30 mars 2014 flysmåland Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Stockholm Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste

Läs mer

Handlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019

Handlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019 Handlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019 Hållbar samhällsplanering Korta restider med hög punktlighet för personer och gods Minska klimatpåverkan

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Kundundersökning mars 2012 Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Avies Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Tidtabell. 19 augusti - 8 december 2013

Tidtabell. 19 augusti - 8 december 2013 Tidtabell 19 augusti - 8 december 2013 blekingeflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste och

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012 Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012 Sammanfattning Passagerare Antalet passagerare på de svenska flygplatserna uppgick till 7,3 miljoner under det fjärde kvartalet 2012. Jämfört med föregående års

Läs mer

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet

Läs mer

Tidtabell. 1 september - 4 januari 2015

Tidtabell. 1 september - 4 januari 2015 Tidtabell 1 september - 4 januari 2015 blekingeflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste och

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Svenska Direktflyg Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Marknadsinformation från Sjö- och luftfartsavdelningen

Marknadsinformation från Sjö- och luftfartsavdelningen Flygtrafikens utvecklingen första kvartalet 2013 Sammanfattning Antal passagerare Antalet passagerare på de svenska flygplatserna uppgick till närmare 6,6 6 miljoner under det första kvartalet 2013. Jämfört

Läs mer

Tidtabell. 5 augusti - 8 december 2013

Tidtabell. 5 augusti - 8 december 2013 Tidtabell 5 augusti - 8 december 2013 flysmåland Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste och tystaste

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser Rapport 1 (23) Upprättad av Pernilla Gunnarsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för marknad Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Läs mer

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen tredje kvartalet 2012 Sammanfattning Antal Passagerare Antalet passagerare på de svenska flygplatserna uppgick till 8,4 miljoner under det tredje kvartalet 2012. Jämfört med föregående

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen

Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen andra kvartalet 2012 Sammanfattning Antal Passagerare Antalet passagerare på de svenska flygplatserna uppgick till 8,28 miljoner under det andra kvartalet 2012. Jämfört med föregående

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer