Färjeflyget slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Färjeflyget slutrapport"

Transkript

1 Färjeflyget slutrapport Författare Civilekonom Nils Nordenbrink Winkonsult AB

2 . Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Reaktioner på delrapporterna Vad är Färjeflyget? Om södra färjelinjen vintertid Koldioxidutsläppen Ekonomi för resenärerna Ekonomi för samhället Ekonomi - framtiden Färjeflyget och sommartrafiken Andra angränsande frågor Opinionsundersökning Bilaga 1: Enhamnsalternativet Bilaga 2: Färjeflyget och den pågående färjeupphandlingen. Om vägpris.nu... 22

3 1. Sammanfattning Summering Färjeflyget till Sydsverige under oktober april ger Avsev ärt kortare restid till de flesta destinationer i Sydsverige 110 ton mindre CO2 -utsläpp per dag Möjligt f ör gotlänningar att åka kollektivt hela v ägen Oförändrade eller f örbättrade villkor f ör godstrafiken Oförändrade eller sm å ökningar av resen ärens kostnad (*) Fortfarande m öjligt att åka färja för de som inte kan ta färjeflyget (*) beror framf örallt p å hur den enskilde r äknar kostnaden f ör den egna bilen Figur 1: Sammanfattning Färjeflyget Besparingen i koldioxidutsläpp med förslaget är 24 kiloton per år. Utslaget på varje dag under färjeflygsperioden (oktober april) blir besparingen drygt 110 ton per dag. 2. Bakgrund I början av 2007 presenterade KTH-forskaren Jonas Åkerman uppgifter om att koldioxidutsläppen (CO2) skulle bli mindre per resenär om man flyger till Gotland istället för att åka snabbfärja. Dessa uppgifter fick stor uppmärksamhet på Gotland och ifrågasattes av många. Parallellt med denna diskussion kom den mångåriga frågan upp om en del av färjesubventionerna inte skulle kunna göra större nytta för Gotland ifall subventionen också gick till flyget inom utvalda områden. Statens årliga stöd till Gotlandsfärjorna har under perioden ökat från 250 till 400 miljoner kronor. Trots kostnadsökningen har varken färjornas trafikutbud eller trafikvolymer förändrats i någon större omfattning. Därför uppdrog flygaktörerna på Gotland, flygbolagen Gotlandsflyg och Skyways, och flygplatshållaren LFV, till Winkonsult AB att föreslå ett transportlösning med en optimal blandning av flyg och färja där man tänkte mer i termer av miljösnålare persontransporter istället för transportslag. I uppdraget ingick även att räkna på ett prissystem där 10 % av Rikstrafikens färjesubvention, alltså ca 40 miljoner kronor, gick till flyget. Man isolerade uppdraget till trafiken mellan Gotland och södra delen av Sverige vintertid, eftersom det är den sträcka

4 och den tid på året då snabbfärjorna har störst miljöbelastning per transporterad passagerare. Sommartrafiken samt trafiken på den betydligt passagerarstarka norra linjen berörs inte. Målsättning Utreda ett nytt transportsystem mellan Gotland och Sydsverige som Ger de resande kortare restid Ger besparingar i koldioxidutsl äpp Ger gotlänningarna möjlighet att åka med kollektivtrafik hela v ägen Utan att Försämra villkoren f ör godstrafiken med f ärjorna Resekostnaderna f ör den enskilde ökar Den som ändå måste ta bilen med sig f år stora försämringar Figur 2: Studiens målsättning Den genomförda utredningen är att betrakta som en förstudie. Relativt omfattande dataanalys av trafikstatistik för färjetrafiken har gjorts. Trafikvolymer ända ner på enskild tur har studerats för år CO2-utsläppen för färjetrafiken och inrikesflyget för år har beräknats. Antal turer per år med respektive fartygstyp / flygplanstyp har kartlagts. Uppgifter om CO2-utsläpp per flygplanstyp, tur och linje för flyget har lämnats av flygbolagens tekniska avdelningar. Motsvarande uppgifter för färjetrafiken har hämtats från Liselotte Aldéns studie Miljöanpassade transportsystem för Gotland (Högskolan på Gotland 2004). Destination Gotland vill inte lämna ut uppgifter om snabbfärjornas CO2-utsläpp förrän den nu pågående upphandlingen är klar. Men bolaget lämnade uppgifterna till Liselotte Aldén år 2003, vilka sen använts här. Dessa uppgifter har analyserats och bedömts som tillförlitliga. Vad tycker trafikanterna? Ett försök har gjorts att så fort som möjligt få svar på denna viktiga fråga. I anslutning till den första presskonferensen öppnades en webbenkät. Intresset för en- 1 Rikstrafikens upphandlingsunderlag är den primära källan. Trafikupplägget (turlistorna) är i princip desamma från och med 2004 och framåt. Antal resenärer per månad och linje för år 2006 och framåt har erhållits från branschstatistik

5 käten var ganska litet. En webbenkät skall inte förväxlas med en statistiskt korrekt genomförd enkätstudie. Till exempel kan samma person lämna flera enkätsvar. Men webbenkäten är ändå intressant då den ger en fingervisning om hur uppfattningarna är. Underlagen till studien finns på 3. Reaktioner på delrapporterna Förslaget om Färjeflyget presenterades på en presskonferens den 9:e mars CO2-studien publicerades i slutet av maj. Webbenkät med syftet att ta reda på gotlänningarnas inställning till förslaget var öppen under våren. Presskonferensen var välbesökt. Samtliga ledarskribenter i lokaltidningarna kommenterade förslaget i relativt välvilliga ordalag och det blev en del debatt om frågan på insändarsidor och debattforum. En starkt förenklad sammanfattning av debatten resulterar i två typer av huvudreaktioner: 1). De som anser att Gotlandstrafiken är till för att få över den egna bilen till en fastlandshamn. För dessa är Färjeflygsförslaget enbart fånigt eftersom flyget inte kan transportera några bilar. 2). De som tänker i banor av en resa från Gotland till en slutdestination någonstans på fastlandet. Vad som då är intressant är komfort, restid, turtäthet och kostnaderna för transporten ända fram till slutdestinationen. En del av dessa tycker Färjeflygsförslaget är en intressant tanke och väl värd att fundera vidare på. Grundidén att Färjeflyget skall länka samman Gotland med de stora kollektivtrafiknäten i södra Sverige har inte alltid gått fram. Jag behöver inte åka till Växjö var en vanlig kommentar. Budskapet att Färjeflyget skall koppla samman Gotland med tåget i Alvesta via Växjö flygplats har alltså inte alltid nått mottagarna. Likaså har inte alla uppmärksammat att förslaget om Färjeflyget endast gäller den trafiksvaga perioden oktober april på södra linjen. Alltså, att någon ändring i dagens sommartrafik på södra linjen inte föreslås. CO2-studien gav resultatet att färjetrafiken släpper ut runt 180 kiloton CO2 per år medan inrikesflyget på Gotland släpper ut ungefär 15 kiloton. Vidare, att utsläppen från alla bilar på Gotland är i storleksordningen kiloton CO2. Flyget transporterar passagerare per år och färjetrafiken knappt passagerare. Men eftersom färjorna också transporterar gods är jämförelsen svår. Med Färjeflyget skulle CO2-utsläppen minska med ungefär 25 kiloton per år, alltså en avsevärd mängd. CO2-studien publicerades i slutet av maj. Det var första gången som en samlad bild av CO2- utsläppen från den gotländska transportsektorn presenterades. Trots detta blev det ganska få reaktioner på studien. Många känner redan till snabbfärjornas höga oljeförbrukning. Några

6 debattörer försökte avfärda studien genom att hänvisa till ny teknik för färjorna som snart skall ge radikalt minskade utsläpp av växthusgaser (någonting som knappast är realistiskt de närmsta tiotal åren). Andra debattörer reagerade med ryggmärgen och ifrågasatte att flyget överhuvudtaget kan vara miljövänligt. Några menar att snabbfärjan ändå ger besparing eftersom alla bilar står stilla på bildäck med avstängda motorer under överfarten. Detta är förvisso sant fast ändå inte relevant eftersom färjans maskineri förbrukar mycket mera drivmedel än vad bilarna gör. Om 500 bilar (en full färjelast) var och en skall släppa ut lika mycket koldioxid på fortsatt bilresa från Nynäshamn som färjan släppt ut mellan Visby och Nynäshamn, kan bilarna köra till någonstans mellan Umeå och Skellefteå. Ett avstånd som är ungefär 7 gånger längre än avståndet mellan Visby och Nynäshamn. 4. Vad är Färjeflyget? Om södra färjelinjen vintertid Färjeflygsförslaget innebär i korthet att nuvarande snabbfärja på Oskarshamnslinjen byts ut till en långsamgående färja under perioden oktober till april 2. I stället skapas en ny flyglinje mellan Visby och Växjö som kompletteras med en busslänk mellan Växjö flygplats och järnvägsknutpunkten Alvesta. Flygtrafiken ordnas så att anslutning till södra Sverige upprätthålls med Öresundstrafiken, Kust- till kustbanan och X2000-trafiken. Tack vare detta kopplas Gotland ihop med de stora transportsystemen på fastlandet, någonting som inte alls förekommer idag. Mycket stora förbättringar i restid till de flesta slutdestinationer i södra Sverige ges med Färjeflygssystemet jämfört med dagens snabbfärja till Oskarshamn plus fortsatt resa med egen bil till slutdestinationen. Växjö är den flygplats i södra Sverige som ligger bäst till för att få bra anslutning till järnvägs- och vägnäten 3. Andra flygplatser som övervägts är Jönköping 4, Oskarshamn 5 och Kalmar 6. Slutdestinationerna för resande på södra färjelinjen är idag utspridda över hela södra Sverige med tonvikt på Skåne och Göteborgsområdet. Den bakomliggande tanken är att den föreslagna statligt delfinansierade flyglinjen skall täcka transporten över Östersjön, precis som dagens färjelinje, och att den fortsatta resan på fastlandet betalas helt av resenären precis som idag. 2 Den vecka då veckototalen för antal passagerare på södra linjen i den mest trafikerade riktningen passerar drygt 2000 är en lämplig gräns för färjeflygsperioden. På vårarna varierar denna vecka beroende på hur påsken infaller men är i allmänhet i slutet av april eller i början av maj. På hösten infaller veckan i slutet av september. Tanken är att färjeflygsperioden skall justeras från år till år beroende på trafikvolymerna km mellan flygplatsen och Alvesta C 4 52 km mellan flygplatsen och Nässjö C, närmsta stora järnvägsknutpunkt km mellan flygplatsen och Alvesta C respektive 145 km till Nässjö C 6 5 km mellan flygplatsen och Kalmar C. Restiden med tåg från Kalmar till Alvesta är 1 tim 18 min

7 21:04 20:22 19:58 20:44 19:54 17:00 21:05 20:11 19:06 21:52 19:01 23:37 21:40 18:30 20:53 18:28 20:32 21:19 19:41 19:03 20:32 19:32 Från Gotland p å kvällen (tågtider enligt 2007) Figur 3: Restider med Färjeflyget + tåg. Från Gotland på eftermiddagen På eftermiddagen kommer Färjeflyget att avgå kl 17:00 från Visby med ankomst 18:30 till Alvesta C (flyget tar 45 minuter och busstransfern till Alvesta lika mycket). Kartan visar ankomsttider till de flesta stora destinationer i södra Sverige. Idag ankommer färjan kl 20:00 till Oskarshamn. Med egen bil är man framme strax efter midnatt i Göteborg eller i Malmö enligt Vägverkets restidsplanerare. På finns ytterligare kartor (den dagliga morgonförbindelsen resp tiderna från fastlandet). Den södra färjelinjen till Oskarshamn startade Godstrafiken är omfattande. Sedan 80- talet är godsvolymerna på södra färjelinjen ungefär lika stora som på den norra. Om man bortser från sommarsäsongen så är passagerarantalen mycket låga. Snabbfärjesystemet infördes fullt ut den 1/ på den södra linjen 8. Till skillnad från den norra linjen har inte passagerarantalet vintertid påverkats nämnvärt av att snabbfärjorna infördes (se figur 10). Godstrafiken är svagt ökande. Den är delvis beroende av investeringsvolymerna på Gotland. 7 Åretrunttrafiken startade i juni Dessförinnan hade det varit sommartrafik på Oskarshamn från Förutom Oskarshamn trafikerades Västervik sommartid mellan 1958 och 1988 samt åretrunt mellan 1962 och Grankullavik (Öland) hade sommartrafik , , 1997 samt från Under somrarna samt 2003 hade södra linjen snabbfärjetrafik till en del startade snabbfärjetrafiken fullt ut. Härefter har det inte funnits några långsamgående färjor i Gotlandstrafiken, bortsett från några få tillfällen i samband med de ordinarie snabbfärjornas varvsöversyner

8 Järnvägsnätet Figur 4: Järnvägsnätet i södra Sverige Dagens höghastighetsjärnvägar sammanfaller i stort med de dubbelmarkerade linjerna på kartan. Övriga enkeldragna feta linjer är också i regel av god standard. Att passagerarantalet på södra linjen vintertid är lågt, gör att flyget passar bra. Flygtrafiken kan lätt anpassas till de ganska stora variationer i antal resande som finns mellan olika veckodagar och olika delar av Färjeflygssäsongen. Färjeflyget ger minst två dagliga dubbelturer, en på morgonen och en på kvällen, varje dag under säsongen. På de stora resdagarna, fredag och söndag, samt under höst- och vårmånaderna behövs ytterligare avgångar. Dagens snabbfärja har i princip endast en daglig avgång 9. Färjans tider måste anpassas till godstrafiken vilket innebär avgång från Visby kl 17:00 med ankomst kl 20:00 i Oskarshamn. Färjan kräver att man har egen bil för att komma till slutdestinationen då det inte finns någon kollektivtrafik (undantag till Kalmar) så sent på kvällen i Oskarshamn. Även om man ordnade en speciell snabbuss från Oskarshamn till närmsta järnvägsknutpunkt (Alvesta eller Nässjö) skulle det ändå inte fungera då denna skulle vara framme efter det att dagen sista tåg har avgått. Att ändra på färjetiderna går heller inte på grund av godstrafiken (Trafikantrådet har tidigare utrett detta). 9 På onsdagar utom under januari-mars finns det två avgångar eftersom kvällsavgången dessa dagar är godstur då max 197 passagerare får tas med. På lördagar finns det ingen avgång under perioden november-mitten av mars

9 Trafikutveckling per säsong Antal passagerare År och säsong enligt följande: jan+feb; mar+apr; maj+juni; juli; aug; sep+okt; nov+dec Färja+flyg Båda färjelinjerna Norra linjen Flyget Södra linjen Figur 5: Antal passagerare i Gotlandstrafiken från 2000 Färjetrafiken varierar kraftigt från månad till månad. Flygtrafiken har mindre säsongsvariation. Siffrorna för vårmånaderna påverkas dessutom av vilken månad de stora helgerna infaller i (påsken infaller i mars eller april beroende på årtalet). Genom att slå samman månaderna till par av månader utom för juli och augusti är det lättare att se utvecklingen från år till år. Under årens lopp har separering av gods- och persontrafik diskuterats för Gotlandstrafiken. Detta har inte varit ekonomiskt realistiskt, i varje fall inte för den södra linjen. Och nu med de stora snabbfärjorna är det ännu mera orealistiskt. Om man däremot frigör sig från att tänka i transportteknik (= färjan) utan i stället tänker i termer av persontransporter (färja och flyg) blir separeringstanken en möjlighet med Färjeflyget. Den snabbfärja som trafikerar Oskarshamn idag är vintertid kraftigt överdimensionerad. Även att godstrafiken är omfattande och att i princip alla resenärer åtföljs av personbil, är bildäcksutnyttjandet drygt 40 % 10. Passagerarantalet är i genomsnitt ca per avgång medan färjans kapacitet är 1500 passagerare. En resa med snabbfärjan på södra linjen tar 3 timmar och släpper ut 57 ton koldioxid. En resa Visby Växjö flygplats Alvesta C kommer att ta 1 timma och 30 minuter och släpper ut knappt 2 ton koldioxid med ett flygplan som tar 50 passagerare. 10 Räknat på trafikstatistik för år 2005 och för tänkt färjeflygsperiod. För 2005 hade färjeflygsperioden varit samt Se även tidigare fotnot om färjeflygsperioden. 11 Genomsnittligt antal passagerare per tur för färjeflygsperioden år 2005 var 222 st. Om man räknar bort allhelgona-, jul- och påsktrafiken var genomsnittligt antal lika med 202

10 Incheckningstiderna på de små flygplatserna Visby och Växjö är korta och i samma storleksordning som för färjan. Om incheckning till Färjeflyget på fastlandssidan kan ordnas på Alvesta C 12 blir resandet ännu smidigare. Södra linjen utanf ör sommars äsongen Långa restider till slutdestinationerna Få turer Få resenärer Mycket sm å möjligheter att n å slutdestination p å fastlandet med kollektivtrafik Mycket stora koldioxidutsl äpp per passagerare Figur 6: Sammanfattning södra linjen En modern långsamgående färja dimensionerad för södra linjen vintertid skulle vara framme i Oskarhamn kl 21:30 (jämfört med kl 20:00 idag) och gå tillbaka till Gotland med avgång runt midnatt med ankomst på morgonen i Visby. Detta är samma gamla beprövade tider som gällde fram till 2003 då snabbfärjan sattes in. Godstrafikens krav är att godset skall kunna avgå vid ena arbetsdagens slut och vara framme vid nästa arbetsdags morgon. Att godset kommer fram redan vid midnatt till Gotland ger idag litet mervärde eftersom godset från södra linjen i många fall står kvar på kajen fram till nästa morgon. I en del fall skulle återgång till gamla tider vara en förbättring för godset. Då snabbfärjorna sattes in 2003 ändrades avgångstiden i Oskarshamn från kl 24:00 till kl 21:10. Detta innebar att godset var tvunget att avgå 3 timmar tidigare från terminalerna i södra Sverige och då inte längre vid arbetsdagens slut. I en del fall innebar detta att det i praktiken tar 2 dagar i stället för 1 dag för godset från södra Sverige till Gotland. I riktning till fastlandet blir 12 För de resenärer som kommer med tåg. Resenärer från Växjö checkar givetvis in på Växjö flygplats

11 restiden 1 timma och 30 minuter längre. Detta är i de allra flesta fall försumbart då godset har hela natten på sig att komma fram till destinationen. Transport av levande djur verkar vara den huvudsakliga godskategori som utnyttjar farten på den södra linjen. Det handlar dels om djur som slaktas på fastlandet, dels om hästsportens transporter. Det finns idag en gräns på 8 timmar för sådana transporter och för dessa är naturligtvis en tidsbesparing på 1,5 timma på färjan väsentlig. Under år 2005 transporterades 402 hästsläp i vardera riktningen under färjeflygsperioden. Det vill säga, sammanlagt 200 hästresor tur och retur per färjeflygssäsong försämras. Om man skall gå vidare med Färjeflyget är det viktigt att kartlägga godstransporterna ordentligt. Detta borde kunna göras relativt enkelt då transportörerna är få och välkända. Färjeflyget får inte medföra stora försämringar för dem som tar bilen med sig och således åker färja på södra linjen. Om man antar att 75 % av dagens resenärer väljer flyg i stället för färja handlar det i genomsnitt om 68 personer per tur som får 1,5 timma längre restid till fastlandet samt får sova på båten i riktning från fastlandet. Om 50 % av dagens resenärer väljer flyget och resten färja handlar det i genomsnitt om 118 personer per tur. Om man dömer av enkätsvaren (se avsnitt 11) så verkar försämringen från snabb till långsam färja vara väsentlig. Men om man i stället dömer av faktisk resandeutveckling vintertid på södra linjen under 2000-talet (se figur 10, vänstra diagrammet) så ser man att resandeantalet inte har förändrats nämnvärt på södra linjen, trots att snabbfärjan infördes år Detta till skillnad mot norra linjen där passagerarutvecklingen vintertid stadigt ökat under hela talet. 5. Koldioxidutsläppen En modern långsamgående färja för södra linjen skulle släppa ut drygt 12 ton CO2 per enkeltur i genomsnitt med den föreslagna turlistan. Detta skall jämföras med 57 ton för dagens snabbfärjetrafik. Den totala besparingen i CO2-utsläpp per år för Färjeflygsförslaget skulle bli knappt 25 kiloton. Denna besparing är jämförelsevis mycket stor. Halva Gotlands nuvarande sparmål fram till 2010 för CO2 från hushållssektorn (exklusive transporter) skulle klaras av med hjälp av Färjeflyget. För att få samma besparing som Färjeflyget från Gotlands bilar krävs att bilar kör i genomsnitt 50 km mindre varje dag under ett helt år. Med andra ord, Färjeflyget ger samma besparing som om en stor del av Gotlands bilar stod helt stilla under hela året. Med Färjeflyget skulle färjornas utsläpp minska från knappt 185 kiloton för 2007 till drygt 155 kiloton. Flygets utsläpp skulle öka från 15 kiloton till 18 kiloton. Enbart besparingen i färjetrafiken är alltså nästan dubbelt så stor som hela flygets utsläpp överhuvudtaget. Vad är utsläppet per passagerare? För flyget är det lätt att räkna ut detta eftersom flyget i princip inte transporterar något gods. Utsläppet per passagerare år 2006 var lika med 47,8 kilo ( ton utslaget på passagerare). Om man gör samma räkneoperation för färjorna för år 2006 får man 118,3 kg ( ton utslaget på passagerare) men då gör man fel eftersom färjan ju också transporterar gods. Jonas Åkerman, KTH, vars studie startade CO2-debatten, använde här en modell med en procentschablon för fördelning

12 mellan gods och passagerare. Det är denna schablon som har kritiserats. Vi har i denna studie konsekvent avstått ifrån att räkna på detta sätt. Tyvärr har uppfattningen spritts att Färjeflyget har baserat sina uträkningar på Jonas Åkerman och därmed är felaktiga. Så är det inte alls. CO2-utsläpp från gotländska transportsektorn ,9 154,2 136,5 165,1 174,6 177,1 176,2 183,8 156,5 140 CO2-utsläpp per år 1000-tal ton ,3 18,7 18,3 15,3 14,1 13,9 14,9 18, År Förslag Färjeflyget Vägtrafik enl kommunala energibalanser Färja Inrikesflyg Figur 7: CO2-utsläpp från gotländska transportsektorn De röda staplarna är färjan, de gröna är flyget och de blåa är biltrafiken (finns bara siffror t o m 2004). Flygets utsläpp (grönt) är mycket blygsamt i förhållande till färjan (rött). Dessutom har flyget i stort minskat CO2- utsläppen från Effekten i CO2-utsläpp av Färjeflygsförslaget visas längst till höger. Genom att flyga passagerarna till Södra Sverige vintertid minskar CO2-utsläppen från färjan med 27,3 kiloton per år mot att flygets utsläpp ökar från 14,9 kiloton till 18,0 kiloton, en ökning på endast 3,1 kiloton. Besparingen i CO2-utsläpp genom Färjeflyget är gjord på följande sätt: + CO2-utsläpp för dagens snabbfärjeturer på södra linjen under färjeflygsperioden - CO2-utsläpp för föreslagna färjeturer med långsam färja på södra linjen under samma period + CO2-utsläpp för erforderliga flygturer för Färjeflyget = Besparing i CO2-utsläpp genom Färjeflyget Denna besparing uppgår till ton per år totalt. Det totala antalet passagerare under tänkt färjeflygsperiod för år 2005 uppgick till st. Man kan alltså, utan att räkna fel på passagerare kontra gods, säga att besparingen är 253 kg per passagerare ( ton utslaget på passagerare). 253 kg per passagerare och resa är en i sammanhanget stor siffra. Som en jämförelse kan man nämna att en charterresenär Arlanda-Bankok släpper ut ungefär 800 kg.

13 6. Ekonomi för resenärerna För Färjeflyget föreslås samma prismodell som färjan har (fasta priser, Gotlandsrabatt, viss typ av barn- och ungdomsrabatter samt generösa av- och ombokningsregler). En enkelbiljett för vuxen föreslås kosta 350 kronor med Gotlandsrabatt respektive 610 kronor utan rabatt. En biljett för barn och ungdom mellan 6 och 18 år skulle kosta 150 kronor och barn under 6 år skulle åka gratis. I biljettpriset ingår transfer mellan Växjö och Alvesta. Till detta pris kommer sedan tågbiljetten fram till slutdestinationen plus kostnaderna för anslutningsresorna från och till järnvägs- och flygstationerna. Motsvarande färjebiljetter under vintern kostar idag mellan 124 och 168 kronor (beroende på sittplatsalternativ) för vuxna med Gotlandsrabatt. Utan Gotlandsrabatt är priset mellan 177 och 297 kronor. En ungdomsbiljett 6-18 år kostar mellan 42 och 72 kronor. Till detta kommer resan med den egna bilen. Gotlänningar betalar 162 kr och fastlänningar 322 kr för en bilplats på färjan. På detta läggs kostnaden att med den egna bilen köra från Oskarshamn till slutdestinationen. 7. Ekonomi för samhället Den föreslagna prisnivån för Färjeflyget ligger under vad det kostar att producera flygresorna, precis som dagens färjepriser ligger under dess produktionskostnad. Det går i och för sig att sälja överskottsplatser till föreslagna prisnivåer för vuxna, vilket också sker idag för flyget. Fast det går inte att sälja alla platser till detta pris om man samtidigt skall tillhandahålla en kapacitet som innebär att de resande kan åka på just de dagar och tider som efterfrågas. Att kunna göra detta är en förutsättning för att flyget skall kunna ersätta färjan. En ekonomisk överslagsberäkning är gjord för Färjeflyget. Dels har besparingen för en långsamgående färja under oktober april jämfört med dagens snabbfärja uppskattats. Endast besparingar i drivmedel och kapitalkostnad har då beaktats. Dels har kostnaden för att producera erforderliga flygturer beräknats. Överslagsberäkningen ger vid handen att kostnaden för staten blir densamma med Färjeflyget som med dagens lösning. Beräkningen bygger då på att trafiken på södra linjen kommer att öka på grund av ökad tillgänglighet och minskade restider jämfört med dagens färja. Om denna ökning uteblir blir Färjeflyget billigare för staten än dagens lösning. I fallet Gotland är flygtrafik generellt sett en mer flexibel lösning än vad färjetrafiken är, både vad gäller teknik och ekonomi 13. Flygtrafik är kraftigt standardiserad, antalet möjliga trafik- 13 Till skillnad från flyget är färjetrafik på Gotland en mycket specialiserad verksamhet. Den är sjöfartsmässigt unik eftersom det är den enda långa svenska inrikeslinjen (det går tekniskt och ekonomiskt inte att jämföra vägverksfärjor med Gotlandsfärjor på grund av linjeavstånden även om många vill göra detta). För närvarande verkar Gotlandsbolaget (Rederi AB Gotland / Destination Gotland) vara den enda möjliga trafikutövaren. I den senaste upphandlingen tog Rikstrafiken till exceptionella metoder för att överhuvudtaget få in ytterligare anbud än från Gotlandsbolaget, vilket antagligen inte lyckats. Och i den första upphandlingsomgången ville inte ens Gotlandsbolaget lämna något anbud. Det är också svårt, i varje fall med dagens trafikströmmar i Östersjön, att kombinera Gotlandstrafik med annan färjetrafik.

14 utövare är mycket stort och det är lätt att kombinera Gotlandsflyg med annan flygtrafik. Vid en statlig upphandling av Färjeflyget skulle många operatörer konkurrera om uppdraget. Det skulle också vara möjligt att ha korta avtalsperioder och därigenom fortlöpande kunna anpassa trafiken till förändrade förutsättningar. Flygplan är standardiserade fordon med kända prestanda, tillverkade i långa serier, precis som bilar. Färjor är mycket speciella objekt som alltid skräddarsys för en viss beställares behov. En färja är alltid att betrakta som en unik individ. Av detta följer att det är ganska lätt att kalkylera kostnader för flygtrafik medan det är betydligt svårare att generalisera kostnader för en färjetrafik. Den ekonomiska kalkylen för Färjeflyget bygger på att det överslagsmässigt går att producera resor Visby Växjö flygplats Alvesta till en kostnad av 400 kr per flygstol med en kabinfaktor på 90 %. Flygtrafik är, som sagt, mycket standardiserad. Om det blir aktuellt att gå vidare med Färjeflyget kan Rikstrafiken väldigt lätt få fram en relativt säker totalkostnad för flygturerna, även om den slutliga kostnaden först kommer fram i en upphandlingssituation då effekten av konkurrensen mellan många flygoperatörer kommer fram. Besparingen i färjetrafiken på södra linjen vintertid är betydligt svårare att beräkna. År 2006 gjorde Rikstrafiken en förstudie om eventuellt statligt ägande av tonnaget. Rapporten är gjord av konsulten Henrik Swahn. I denna studie finns en överslagskalkyl för färjetrafikens kostnader. Samma kalkylmodell har använts här. Swahn har bedömt kapitalvärdet för nuvarande snabbfärja till en miljard kronor. Swahn använder en kalkylränta på 4 procent samt en 20-årig avskrivningstid. Vad kostar en modern långsamgående färja dimensionerad för södra linjen vintertid? Genom sökning i färjebranschens databas (Shippax) över världens alla färjor kan man konstatera att antalet fartyg i denna storlek är mycket begränsat. År 2005 byggde danska Bornholmstrafikken två nya färjor för den nya linjen Köge Rönne. Dessa fartyg stämmer väl med vinterbehoven för södra linjen. En sådan färja kostade 350 miljoner kronor att bygga år Besparingen i kapitalkostnad för tonnage har beräknats som skillnaden mellan 1000 och 350 miljoner kronor och med Swahns kalkylmodell samt för 200 av årets 365 dagar. Till detta har lagts besparing i bunkers för långsamgående färja jämfört med snabbfärja. Rikstrafiken har byggt upp omfattande egen kunskap om Gotlandstrafikens villkor i och med den pågående upphandlingen. Rikstrafiken borde lätt kunna göra en så bra kalkyl som det överhuvudtaget är möjligt att göra, då det gäller besparingen snabbfärja visavi långsamgående färja. 8. Ekonomi - framtiden Drivmedlen för såväl färja som flyg är idag obeskattade medan drivmedlen för vägtrafiken är beskattad. På grund av befarad kommande minskning i oljeproduktionen samt på grund av klimatfrågan finns det anledning att spekulera om både framtida ökade oljepriser och om CO2-beskattning. Om flyget och färjans drivmedel skulle beskattas blir påverkan på trafiken stor. Biljettpriserna på snabbfärjan skulle då höjas mycket mera än flygets på grund av snabbfärjans stora oljeförbrukning. För färjetrafiken har det bestämts i det nya trafikavtalet att en-

15 dast halva ökningen av drivmedelskostnaden skall slå ut på biljettpriset. Även med denna regel skulle flyget bli relativt billigare för resenären än snabbfärjan. Effekterna skulle bli extra svåra för snabbfärjan på Oskarshamnslinjen vintertid med dess fåtaliga passagerare och en godstrafik som inte skulle vilja betala för hastigheten då de inte behöver den. Om man till detta spekulerar i ett bensinpris som överstiger 20 kronor litern skulle detta i slutändan innebära stora förändringar för den södra färjelinjen. Det genomsnittliga reseavståndet för en färjeresenär till slutdestinationen uppskattas till storleksordningen mil. 9. Färjeflyget och sommartrafiken Får inte Färjeflyget konsekvenser för sommartrafiken? var en vanlig fråga då delrapporten presenterades. Färjeflygsförslaget omfattar endast trafiken på södra linjen mellan oktober och april. Kostnadsbesparingen genom att byta ut snabbfärjan mot långsamgående färja är räknad som en delårskostnad och inte som en helårskostnad. Detta betyder strikt ekonomiskt, att pengarna till snabbfärja finns kvar fast bara för perioden maj augusti då kapaciteten behövs. Kan man göra en sådan här avgränsning? Det vill säga att endast diskutera vintertrafiken? Om svaret är nej så leder detta till att man i så fall måste utreda hela trafiken även om man endast vill förändra en liten del av den. I så fall är det mycket svårt att överhuvudtaget komma med några nya idéer om trafiken. En del debattörer har menat att det inte går att ta bort snabbfärjan på vintern från Oskarshamn eftersom snabbfärjan måste finnas för att sommartrafiken skall fungera. Detta leder i sin tur till en intressant vidareutveckling av diskussionerna om Gotlandstrafiken. Historiskt sett har frågeställningen alltid varit den omvända. Det vill säga, att sommartrafiken måste vara reglerad för att vintertrafiken skall kunna fungera. I Gotlandstrafikens historia har man alltid varit rädd för att det skall komma nya färjeoperatörer som endast kör på sommaren, då resandeunderlaget är stort. Alltså operatörer som plockar russinen ur kakan. Sedan mitten av 90-talet finns det en speciell lag som omöjliggör sommartrafik mellan Gotland och fastlandet (Öland räknas inte som fastland) om operatören inte samtidigt kör på vintern. Andra debattörer menade följaktligen att sommartrafiken inte är något problem ifall Färjeflyget införs. Det är bara att ta bort lagen så ordnar det sig automatiskt. Man menar alltså att om lagen tas bort så kommer det på marknadsmässiga villkor att uppstå ett utbud av ny sommartrafik som täcker efterfrågan. Tanken är antagligen inte helt orealistisk numera, eftersom Destination Gotland på eget bevåg sommaren 2007 öppnat en ny linje mellan Visby och Grankullavik (Öland). Utöver de tre snabbfärjor som går i upphandlad trafik på Oskarshamn och Nynäshamn finns det nu i sommar en fjärde snabbfärja som körs helt utan inblandning från staten.

16 Enligt obekräftade uppgifter, gjorde Destination Gotland tillsammans med Västerviks kommun några sonderingar hos Rikstrafiken om att utöver Öland även öppna en ytterligare sommarlinje på marknadsmässiga villkor mellan Visby och Västervik. Detta stoppades på grund av lagen. 10. Andra angränsande frågor En annan reaktion på Färjeflyget var att det i förlängningen skulle leda till enhamnsalternativet. Detta var kanske den tyngsta reaktionen på delrapporten från de gotländska politikerna och den gotländska pressen. Därför finns det anledning att här belysa detta ordentligt, även om det inte direkt har med Färjeflygsförslaget att göra. Diskussionen om enhamnsalternativet återfinnes i bilaga 1. Ytterligare frågor om Färjeflyget är hur förslaget i tiden stämmer överens med Rikstrafikens pågående upphandlingar. Likaså hur Färjeflyget rimmar med den ståndpunkt som ett enat Gotland gjorde sommaren 2006 om färjetrafiken. Dessa frågor tas upp i bilaga Opinionsundersökning Under april och juni fanns en webbenkät öppen på Enkäten bestod av 12 flervalsfrågor. 7 frågor gällde Färjeflygsförslaget och resterande frågor gällde färjetrafiken i allmänhet. Härtill fanns en möjlighet att skriva egna kommentarer. Trots att informationen om enkäten spreds ordentligt (www.gotlandska.se hade en direktlänk till enkäten på bästa plats de sista 14 dagarna) inkom endast 135 stycken svar. Detta var betydligt mindre än förväntat. Å andra sidan är det ju få som använder den södra linjen vintertid, vilket kanske speglas i det låga intresset för enkäten. I gengäld verkar det vara mycket engagerade personer som svarat på enkäten. Detta märks på mängden inskrivna kommentarer. 80 % av svaren har uppgivit Gotland som hemkommun. Knappt 60 % av svaren gällde enbart privatresor. 25 % av svaren gällde personer som använder linjen en gång per år under tiden oktober till april. 45 % använder linjen upp till 5 gånger, 20 % upp till 10 gånger samt slutligen, 10 % mer än 10 gånger per år under vintersäsongen. På frågan om slutdestinationen på fastlandet, kunde de svarande skriva in orter i fritext. En del har uppgivit flera orter. Efter uttolkning av samtliga svar får man följande bild av slutdestinationerna för södra linjen under lågsäsongen: Skåne och söder därom 30 %, Göteborg eller Västra Götaland 19 %, Kalmar län 13 %, Östergötland 11 %, Växjö och Kronobergs län 9 %, Jönköpings län och östra Västra Götaland 8 %, Blekinge 7 % samt Halland 3 %. Svaren stämmer ganska väl överens med tidigare undersökningar. Anmärkningsvärt är att hela 11 % gäller Östergötland då gränsen mellan den södra och den norra linjens rimliga upptagningsområde borde gå här.

17 Häften av de svarande menade att de alltid måste ha bilen med sig på resan till södra Sverige, 30 % kunde alltid välja Färjeflyget i stället för färjan och 20 % kunde kombinera Färjeflyg och långsamgående färja. Hälften av de svarande tyckte att idén om Färjeflyget borde utredas ytterligare. Miljöhänsynen är relativt begränsad. 70 % av svaren kan aldrig tänka sig att välja 1,5 timmar längre restid för miljöns skull. 15 % kan göra det alltid och 15 % ibland. Intresset för lägre biljettpris i utbyte mot längre restid var mycket svagt hos de svarande. Detta kanske kan förklaras av att majoriteten av de svarande har uppgivit Gotland som hemkommun, vilket innebär att de flesta reser med Gotlandsrabatt. En tur- och returresa för en familj med Gotlandsrabatt kostar runt 1000 kronor medan fastlandsfamiljen får betala mellan 1700 och 2800 kronor för samma resa. Den andra delen av enkäten innehöll en fråga med följande påstående: Idag får våra turister betala vår landsväg med högre biljettpriser på sommaren. Tycker du att det är rätt eller fel? 42 % tyckte att detta var rätt och 40 % tyckte att det var fel. Påståendet är diskutabelt och frågan borde ha ett tredje alternativ påståendet är felaktigt. Tyvärr föll detta bort i utformningen. En del av de svarande kommenterade detta i fritextdelen. För övrigt indikerar svaren ett mycket starkt stöd för nuvarande snabbfärjetrafik. Detta stämmer väl med de trafikantundersökningar som Rikstrafiken regelbundet genomför och där Destination Gotland får extremt goda betyg av resenärerna. En översiktlig tolkning av vad som skrivits i fritextdelen ger att ungefär hälften av de svarande är kraftigt negativa till idén om Färjeflyg. Man kan också utläsa att budskapet om Färjeflygets innebörd inte har gått fram ordentligt hos alla. En del har inte förstått att Färjeflyget tillsammans med järnvägen utgör det tilltänkta nya trafiksystemet. Dessa har svarat att man inte åker till Växjö och därmed är Färjeflyget ointressant. Överhuvudtaget verkar det vara mycket främmande för gotlänningar att det i en del lägen faktiskt kan vara bättre att resa med andra trafikslag än den egna bilen. Visserligen sker de flesta personresor på fastlandet också med bil, fast det har skett en hel del förändringar i resmönstren de senaste åren. Detta verkar ha gått gotlänningarna helt förbi. I och med upprustningarna av de stora järnvägslinjerna i södra Sverige har tåget blivit ett intressant alternativ till den egna bilen. Framförallt då hastigheterna är betydligt större med tåg än med bil. Mellan de stora orterna i t ex Öresundstågsystemet är det i normalfallet omöjligt att komma fram fortare med egen bil. Turtätheten är också stor så detta är ej heller något problem. Vad som däremot kan vara problem är att tågåkandet har ökat mer än vad som förväntats vilket i en del fall innebär trängsel på tågen. Att gotlänningarna inte är med på tåget är kanske inte så konstigt. De gotländska kommunikationerna har sedan länge varit bortkopplade från fastlandsnäten. Idag finns det egentligen

18 bara fungerande kollektivtrafik från Nynäshamn till Stockholm, då man ser på våra fastlandshamnar. Gotlänningarna är också vana att åka bil hemma på ön, biltätheten är hög. Resultatet av en webbenkät får inte förväxlas med resultaten från en statistiskt säkerställd enkätundersökning mot slumpmässigt utvalda respondenter. Till exempel är det ganska lätt att kringgå tekniken så att samma person kan avge många svar. Webbenkäten kan ändå ses som en fingervisning om opinionen. Om det blir aktuellt att gå vidare med Färjeflyget bör man göra en statistiskt korrekt undersökning genom att fråga passagerarna på södra färjelinjen vintertid.

19 12. Bilaga 1: Enhamnsalternativet En annan reaktion på Färjeflyget var att det i förlängningen skulle leda till enhamnsalternativet. Detta var kanske den tyngsta reaktionen på delrapporten från de gotländska politikerna och den gotländska pressen. Därför finns det anledning att här belysa detta ordentligt, även om det inte direkt har med Färjeflygsförslaget att göra. Enhamnsalternativet innebär att de nuvarande två linjerna i bastrafiken ersätts med en ny åretruntlinje på Visby Oxelösund. Om man utgår ifrån dagens färjetrafik så skulle man för det mesta klara av hela vintertrafiken genom att flytta de två dagliga turerna på Nynäshamn till Oxelösund och därmed lägga ner Oskarshamnsturen. Hela trafiken på vintern skulle då i stort klaras av med en stor båt i stället för två stora Alternativet har diskuterats sedan 80-talet och har alltid mött stort motstånd från gotlänningarna. Först nu på 2000-talet märker man en liten omsvängning i opinionen. Vägnätet Figur 8: Huvudvägnätet E4 är i stort sett sammanhängande motorväg från Danmark till Stockholm. Rv 40 från Göteborg till Jönköping håller successivt på att förbättras och kommer att ha hög standard inom några år. E6:an längs västkusten är motorväg idag och rustas nu upp mot Oslo. Västerut från Stockholm är det motorväg till Örebro. E22:an längs ostkusten har god landsvägsstandard från Skåne till Blekinge. Enhamnsalternativet innebär idag restidsförsämringar för de flesta resenärer. Dagens Nynäshamnsresenärer som skall till Storstockholm och Mälardalen får betydligt längre restid, framförallt om man inte reser med egen bil. Dagens Oskarshamnsresenärer får också restidsförsämringar men dessa är faktiskt inte så stora som man kan tro, eftersom Oxelösund ligger endast 2 mil från det Svenska huvudvägnätet (E4-an från Norrland till Skåne via Stockholm

20 samt förgreningen till Göteborg via riksväg 40 och Jönköping). De stora vinnarna i restid är sörmlänningarna och östgötarna. Anledningen till att restidsförsämringen inte blir så stor för dagens Oskarshamnsresenärer är att huvudvägnätet i stort utgörs av motorvägar medan vägnätet till Oskarshamn består av vanliga landsvägar med betydligt lägre reell genomsnittshastighet. De flesta resenärer till södra Sverige från Oskarshamn kör riksväg 23 över Växjö och vidare till Skåne, antingen över Älmhult eller ut till E4-an vid Ljungby. De som skall till Västkusten kör riksvägarna 23, 34, 33 och 40 mot Göteborg (eller 23, 34, 127, 31 och 40). Det har framförts att E22:an från Malmö till Norrköping via Kristianstad, Karlskrona, Kalmar och Oskarshamn snart blir en motorväg, vilket radikalt skulle förändra situationen för den södra färjelinjen. Intressenter i Skåne, Blekinge och Kalmar län har bildat E22 AB och verkar för en delvis icke-vägverksfinansierad motorväg. Den som länge har följt utvecklingen och har studerat de aktuella trafikvolymerna gör ändå bedömningen att det handlar om förändringar på mycket lång sikt om ens någonsin. Inte ens Kalmar kommun, som annars är mycket engagerad i sin infrastruktur, verkar tro på någon snabb förändring. Inom en överskådlig framtid (20 år) kanske det blir motorväg från Malmö till Blekingegränsen och därefter mötesseparerad landsväg (2+1) genom Blekinge och upp genom Småland. Detta skulle i så fall påverka restiderna för vår södra färjelinje till Oskarshamn tämligen marginellt. Oxelösund ligger idag långt ifrån de stora knutpunkterna i det snabba järnvägsnätet. En ny snabbjärnväg, Ostlänken, planeras mellan Stockholm och Östergötland via Nyköping. Med denna järnväg kommer Östergötland på dagpendlingsavstånd från Stockholm. Tänkt restid mellan Norrköping och Stockholm är 45 minuter. Hur pass sannolikt det är att denna järnväg blir klar inom 20 år är mycket oklart. Passagerartrafiken vintertid på Nynäshamn är i stor utsträckning mot Stockholm. Till skillnad från den södra linjen reser många utan egen bil. Både båtbuss och pendeltåg mellan Nynäshamn och Stockholm är viktiga för den norra färjelinjen. Förbindelserna mellan Nynäshamn och Stockholm är idag inte bra men kommer i nära framtid att bli mycket bättre. Den nya fyrfältsvägen från Ösmo till Västerhaninge blir klar år Samtidigt rustas järnvägen upp vilket snart innebär att pendeltåget kan fungera mycket bättre i anslutning till snabbfärjan. Om man inför enhamnsalternativet utan Ostlänk kommer de icke bilburna resenärerna till Stockholm att få åka båtbuss i över två timmar mellan Oxelösund och Stockholm. Detta skulle i så fall äta upp en stor del av restidsbesparingen av snabbfärja på norra färjelinjen. Sjöresan till Oxelösund är i tid inte kortare än till Nynäshamn. Även med en Ostlänk finns det frågetecken. Det är oklart om det blir en bra koppling mellan Oxelösund och Ostlänken. Det kanske blir fråga om att åka matarbuss från färjan till järnvägsstationen i Nyköping eller om den blir på Skavsta. Östsvenska Handelskammaren, som är engagerad både för Ostlänken och Gotlandstrafiken, verkar inte vilja koppla samman Gotland med Ostlänken, utan förordar tvåhamnsalternativet även på lång sikt.

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år Miljösmarta förslaget om gotlandstrafiken. Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år När jag har funderat kring gotlandstrafiken ser jag bara möjligheter

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y. Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11

Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y. Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11 Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11 Kvalitets- och miljöledningscertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan 2003. 2 februari 29

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Foto: Ulrika Andersson En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Enkätundersökning om flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Resvaneundersökning

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken.

Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken. Svenska politiska systemet 733G16 1 Grupp A: Mimmi Muleta Josefine Stephani Johanna Tydén Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken. - Ska Gotlandstrafiken ses som transportinfrastruktur eller

Läs mer

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014 Tidtabell 9 december - 30 mars 2014 RONNEBY-UMEÅ fr 829:- inklusive skatter och avgifter. Vi tar dig ända till Umeå! Sträckan flygs av oss och vår syrra Malmö Aviation och självklart startar din resa i

Läs mer

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015 Tidtabell 5 januari - 29 mars 2015 blekingeflyg blekingeflyg Tack alla som väljer att flyga med oss! Med pressade priser och bra avgångar till och från Stockholm fortsätter vi att jobba med vår målsättning

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Persontransporter till och från Gotland Undersökning av färje- och flygpassagerarnas resvanor, preferenser och värderingar

Persontransporter till och från Gotland Undersökning av färje- och flygpassagerarnas resvanor, preferenser och värderingar Rikstrafiken Persontransporter till och från Gotland Undersökning av färje- och flygpassagerarnas resvanor, preferenser och värderingar SWECO Infrastructure AB Jenny Widell Isak Jarlebring ra02s 2008-06-03

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014 Tidtabell 31 mars - 31 augusti 2014 flysmåland Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Stockholm Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014 Tidtabell 9 december - 30 mars 2014 fr 849:- KALMAR-UMEÅ inklusive skatter och avgifter. Vi tar dig ända till Umeå! Sträckan flygs av oss och vår syrra Malmö Aviation och självklart startar din resa i

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014 Tidtabell 31 mars - 31 augusti 2014 blekingeflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste och tystaste

Läs mer

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014

Tidtabell. 31 mars - 31 augusti 2014 Tidtabell 31 mars - 31 augusti 2014 kalmarflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Stockholm Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014

Tidtabell. 9 december - 30 mars 2014 Tidtabell 9 december - 30 mars 2014 flysmåland Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Stockholm Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Tidtabell, priser & info

Tidtabell, priser & info Vår/Sommar 2013 Tidtabell, priser & info Stockholm/Bromma Stockholm/Arlanda Göteborg Ängelholm/Helsingborg Sundsvall Malmö Helsingfors Oslo Snabbast till semestern Dina flygpriser ÅTERBETALNINGSBAR BILJETT

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Busstrafik i fjällregionen

Busstrafik i fjällregionen Busstrafik i fjällregionen Hamar 25 april 2013 2013-04-11 Agenda Nuläge och förutsättningar Enkätstudie Vem åker buss och varför? Rekommendationer för att öka bussåkande Charteralternativet Informationsalternativet

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Tidtabell. 1 september - 4 januari 2015

Tidtabell. 1 september - 4 januari 2015 Tidtabell 1 september - 4 januari 2015 blekingeflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste och

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Höst 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 4/11-13 5/1-14 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen 22/12-13 6/4-14 Ängelholm/Helsingborg

Läs mer

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015 Tidtabell 5 januari - 29 mars 2015 kalmarflyg kalmarflyg Tack alla som väljer att flyga med oss! Med pressade priser och bra avgångar till och från Stockholm fortsätter vi att jobba med vår målsättning

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Tidtabell. 19 augusti - 8 december 2013

Tidtabell. 19 augusti - 8 december 2013 Tidtabell 19 augusti - 8 december 2013 blekingeflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste och

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? SKL har under våren gett ut en skrift som förklarar varför kollektivtrafikens kostnad ökar, en bra genomgång av vad som varit. Tyvärr saknades

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Svensk färjeservice till öar 2014

Svensk färjeservice till öar 2014 Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Översyn av index för utrikes flygresor

Översyn av index för utrikes flygresor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Höst 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 4/11-13 5/1-14 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen 22/12-13 6/4-14 Ängelholm/Helsingborg

Läs mer

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 Utfall Q3 2010: Resandet till, från och inom Sverige samt antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar ökar sammantaget med 2

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Våren 2014 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 3/3 25/5-14 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen 6/1 6/4-14 Ängelholm/Helsingborg Visby

Läs mer

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Bilaga 2 Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Temadiskussioner från juni 2013 Möjliga effekter av kortrutt Hur man kan resa utan bil mellan färjorna (berör särskilt unga och åldringar).

Läs mer

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater Uppdrag 3 Tur & Retur Det kan vara skönt att resa iväg och lämna hemmet och vardagslivet. Resandet ger mycket i form av nya intryck, kontakter och kunskaper. Det kan vara bra avkoppling. Att sluta resa

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Över länsgräns. 1 juni 2013

Över länsgräns. 1 juni 2013 Över länsgräns Information för resor mellan Kalmar län och angränsande län Gäller från och med 1 juni 2013 Innehåller även information samt prislista för Kustpilen på sid. 15 www.klt.se Gränslöst resande!

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

Vägledning för avrop från Flyg Inrikes

Vägledning för avrop från Flyg Inrikes Sid 1 (8) 2014-03-10 Vägledning för avrop från Flyg Inrikes Referens nr: 96-3-2013 Allmänna kommentarer Word-mallen är ful, försök hitta en bättre www.avropa.se borde alltid vara en hyperlänk Hänvisningar

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Kundundersökning mars 2012 Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Erbjudande till medlemmarna i Mölndals Golfklubb med vänner och bekanta och alla andra som åkt med oss de senaste åren till Spanien!

Erbjudande till medlemmarna i Mölndals Golfklubb med vänner och bekanta och alla andra som åkt med oss de senaste åren till Spanien! Åk med på golfresa till Benidorm och Alicante i Spanien hösten 2012! (OBS: Nytt program avresa en dag senare än vad tidigare meddelats flygresenärer flyger nu med Norwegian Air Shuttle direkt Göteborg-Alicante

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015

Tidtabell. 5 januari - 29 mars 2015 Tidtabell 5 januari - 29 mars 2015 flysmåland flysmåland Tack alla som väljer att flyga med oss! Med pressade priser och bra avgångar till och från Stockholm fortsätter vi att jobba med vår målsättning

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Tidtabell. 2 september - 8 december 2013

Tidtabell. 2 september - 8 december 2013 Tidtabell 2 september - 8 december 2013 kalmarflyg Ett aktivt miljöval Vi lyfter och landar på Bromma Airport. Det citynära läget gör att miljökraven är extra hårda. Bara de allra miljövänligaste och tystaste

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer