Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)
|
|
- Julia Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se
2 Tidigare utbredning och underarter av slåttehumle Slåttehumle Bombus subterraneus Linnaeus,1758. Linjen anger utbredning ca 1970 (Efter Løken 1973). ssp.subterraneus ssp.latreillellus
3 Aktuell utbredning av slåttehumle och kløverhumle i Sverige B Cederberg Slåttehumle har spritt sig norrut senaste 30årsperioden Kløverhumle har dött ut i de södra jordbruksbygderna senaste 30årsperioden (+ Finland) Från Artportalen 2012 B Cederberg
4 Förutsättning för livskraftig population Resurser Fokusart Konkurrens Nektar Blombesökare Pollen B Cederberg Humlor & andra bin Boplats Genetisk diversitet Andra humlor
5 Förutsättning för livskraftig population Resurser Fokusart Konkurrens Nektar Blombesökare Pollen Humlor & andra bin Boplats Habitatpåverkande faktorer Genetisk diversitet Andra humlor Patogener Predatorer
6 Genetisk livskraftig population? Låg genetisk diversitet orsakas av bottle-neck events -> orsakar förlust av genetisk variation -> reducerad möjlighet till anpassning -> förlust av viktiga alleler i populationen -> ökad risk för inavelsdepression -> ökad risk för utdöende
7 Livskraftig population Kan indirekt antas gälla om effektiv population är stor (N >> 200) fungerande konnektivitet mellan delpopulationer Kan framgå direkt - Populationsgenetisk undersökning jämföra genetisk diversitet mellan populationer spåra tidigare flaskhalshändelser Bara utförd i sällsynta fall, dock gjord på slåttehumle i England, Nya Zeeland och Sverige (Lye et al. 2011)
8 Effektiv population av slåttehumle England (långt före utdöendet): [ ] (överskattat, baserat på museimatr. från hela England) Sverige aktuellt : [ ] (baserat enbart på matr. från Uppsala-trakten) Nya Zeeland aktuellt: 2 [1-5]! Flaskhals vid introduktion Divergeringstid mellan svenska (+ norska) och engelska populationerna 7170 [ ] år. Efter Lye et al. 2011
9 Förutsättning för livskraftig population Resurser Fokusart Konkurrens Nektar Blombesökare Pollen Humlor & andra bin Boplats Genetisk diversitet Andra humlor
10 Drottningarnas fenologi De första observationerna av drottningar under våren 2011 i Svealand. Bosökning startar 1-2 veckor efter uppvaknandet. Mörk jordhumla, stenhumla och vallhumla söker alla successivt boplats under jorden i öppen odlingsmark. Vallhumla har nackdel de år då det är ont om sorkbon och andra lämpliga boplatser terrestris lapidarius subterraneus 5 0 v.12 v.13 v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 April Maj Juni Artportalen
11 Konkurrens om nektar och pollen Slåttehumle har lång tunga som gör det möjligt att utnyttja ärtväxter (N-rikt pollen) Registret av näringsväxter är ändå brett och därför är konkurrenstrycket sannolikt ganska lågt Undantag att mörk jordhumle biter sönder långpipiga blommor vilket öppnar för nektarkonkurrens från tambi och korttungade humlearter Alla blommor nektarrövade B Cederberg
12 Slåttehumlors blombesök Drottning Taraxacum sp Lamium album Vaccinium sp Silene viscaria Symphytum sp Trifolium media Vicia sepia Vicia cracca Lotus cornicularia Trifolium repens Vicia faba Pisum sativum Phascelia sp. Nepeta sp. Lathyrus pratensis Trifolium pratensis Echium vulgare Rosa sp. m.fl. Arbetare Symphytum sp Trifolium media Vicia cracca Lotus cornicularia Trifolium repens Phascelia sp. Nepeta sp. Lathyrus pratensis Trifolium pratensis Echium vulgare Anchusa officinalis Stachys palustris Lavandula sp. m.fl. Hane Thymus sp. Trifolium media Vicia cracca Lavandula sp. Nepeta sp. Origanum vulgare Trifolium pratensis Echium vulgare Anchusa officinalis Carduus sp. Circium sp. Stachys palustris Centaurea scabiosa Centaurea jacea Sonchus arvensis m.fl. Blommor ordnade efter blomningstid. Gulmarkerade viktiga. Riklig blomning av ärtväxter och strävbladiga under samhällenas uppbyggnad i juni särskilt viktiga. B Cederberg B Cederberg
13 Observerade humlor i klövervall terrestris pascuorum lapidarius lucorum coll sylvarum subterraneus hortorum soroeensis pratorum ruderarius Efter J. Risberg 2004
14 humlor/ha Humletäthet på ekologiska och konventionella gårdar Rödklövervall Kantzoner ekol konv jun 17-jun 24-jun 01-jul 08-jul 15-jul 22-jul 29-jul 05-aug Efter J. Risberg 2004
15 blombesök, humlor/ha blombesök, humlor/ha Humlors blombesök i klövervall Konventionella gårdar Ekologiska gårdar övrigt vitklöver rödklöver övrigt vitklöver rödklöver jun 17-jun 24-jun 01-jul 08-jul 15-jul 22-jul 29-jul 05-aug jun 17-jun 24-jun 01-jul 08-jul 15-jul 22-jul 29-jul 05-aug Efter J. Risberg 2004
16 Skillnader i ekologisk och konventilell vall Utsäde med vitklöver > alternerande blomning 2-3 ggr större areal klövervall/gård Högre inslag av klöver i vallen Plantorna blommar tidigare Blommande klöver spars under eftersommaren Blomrikare kantzoner inga herbicider B Cederberg B Cederberg
17 Hur mycket humlor behövs? För att få en fullgod fröproduktion av såväl rödklöver som vitklöverfrö krävs avsevärt högre täthet än idag av humlor, sannolikt mer än 1200/ha För att behålla och utveckla pollinering som ekosystemtjänst behöver vi arter som är tillpassade till ärtväxter som slåttehumle och kløverhumle Konvent Ekologisk 2004 Fröodling kg frö/ha Skiftesbruk
18 Åtgärder för att gynna slåttehumle och andra hotade humlearter? Allmänt Stimulera ekologiskt lantbruk Förbjud de giftigaste neoniklotinoiderna Rekommendera ekologisk klöverfröblandning (rödklöver och vitklöver) i all vallodling Uppmana lantbrukare att spara en maskinbredd rödklöver som får gå i blom alternerande på olika sidor åkern Uppmana klöverfröodlare och övriga lantbrukare att plantera honungsört (Phacelia) i åkern för att locka humlor och särskilt slåttehumle
19 Åtgärder för att gynna slåttehumle Speciellt Identifiera värdetrakter med divers odlingsbygd, fröodling och ekologiska gårdar för extra åtgärder Upplys lantbrukare om vilka näringsväxter som är viktiga för slåttehumle i närområdet och betydelsen av kontinuitet i blomningen under säsongen Sök göra avtal med lantbrukare om allmänna åtgärder i traker där slåttehumle finns (honungsört, vitklöver..) Utveckla teknik för enkla humleboplatser som accepteras av slåttehumle Undersök och överväg att förbättra den genetiska diversiteten hos slåttehumle genom inplantering
20 Tack för mig! Slåttehumle hane B Cederberg
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merHur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merGräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet
Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet Bakgrund till projektet LAWN Gräsmattor i städer över hela
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merVildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Läs merGynna humlorna på gården
Gynna humlorna på gården Jordbruksinformation 3 008 Gynna humlorna på gården Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100 % ekologiskt foder till idisslare
Läs merGynna nyttodjuren. Humlor i odlingslandskapet
Gynna nyttodjuren Humlor i odlingslandskapet Humlor i odlingslandskapet Här kan du läsa om humlorna i odlingslandskapet. Hur de lever och vad de äter. Du får också tips på åtgärder du kan göra för att
Läs merInköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Läs merJordbruksinformation 3 2008 Reviderad juni 2012. Gynna humlorna på gården
Jordbruksinformation 3 008 Reviderad juni 01 Gynna humlorna på gården Gynna humlorna på gården Bättre pollinering kan öka skördarna i oljeväxter, åkerböna och klöverfrö. Även i frukt- och bärodling har
Läs merGynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.
Läs merEtablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Läs merHumleinventering Västerängs lantbruk, Ransta
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.
Läs merHUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet
HUMLOR Humlorna är effektiva pollinerare, mycket pollen fastnar på den håriga kroppen. Foto: Louis Vimarlund Sverige finns 37 arter Sverige är särskilt rikt på humlearter jämfört med andra europeiska länder.
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merKonsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Läs merBiologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea)
Ent. Tidskr. 130 (2009) Bin i Stenbrohults socken Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea) Sven G. Nilsson, Markus Franzén & LARS NORÉN Nilsson, S.G.,
Läs merhumlor Skog, Landskap Bakgrund och syfte med undersökningstypen Linjeinventering av Version 1:0 2009-04-16
Linjeinventering av humlor 1 Programområde: Undersökningstyp: Jordbruksmark, Fjäll, Våtmark, Skog, Landskap Linjeinventering av humlor Bakgrund och syfte med undersökningstypen Flera humlearter har minskat
Läs merTest av metodik för övervakning av humlor
RAPPORT 2004:16 Test av metodik för övervakning av humlor Miljövårdsenheten 2004-11-25 bryn hagmark åkerren vall vägren Test av utarbetad metodik för övervakning av humlor Författare: Nicklas Jansson Utgiven
Läs merHumlor (Bombus) på ekologiska och konventionella gårdar
Humlor (Bombus) på ekologiska och konventionella gårdar - odlingssystemets och landskapets betydelse för en ekologisk nyckelresurs Jens O. Risberg Examensarbeten/Seminarieuppsatser 69 Institutionen för
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merGrödor och vildbin i Sverige
Grödor och vildbin i Sverige Kunskapssammanställning för hållbar utveckling av insektspollinerad matproduktion och biologisk mångfald i jordbrukslandskapet Mats W. Pettersson Björn Cederberg & L. Anders
Läs merÖka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare
Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS
Läs merPollinatörer i insådda ettåriga blomremsor
- en fältundersökning av förekomsten av blombesökande insekter i insådda blommande remsor i tre slättbygdsområden i Sverige 2011-12 Sören Eriksson och Maj Rundlöf Insådd blomremsa med honungsört (Phacelia
Läs merÖka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Läs merSlutrapport. Svenska Vildbiprojektet , Restaurering av en Ekologisk Nyckelresurs. Björn Cederberg, Mats W. Pettersson & L.
Slutrapport Svenska Vildbiprojektet 2002-2005, Restaurering av en Ekologisk Nyckelresurs Björn Cederberg, Mats W. Pettersson & L. Anders Nilsson Svenska Vildbiprojektet, ArtDatabanken, SLU, & Avdelningen
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merBildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin
Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans
Läs merBiologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merBiodiversitet i urbana miljöer
Biodiversitet i urbana miljöer förekomsten av humlor i odlingar och rabatter Lisa Marie Federsel Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Biologi Examenskurs i Botanik 15 hp ST 2013
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merBin och dagaktiva fjärilar i vägkanter i Skövde driftområde
Bin och dagaktiva fjärilar i vägkanter i Skövde driftområde 2012 Trafikverket Samhälle, Region Väst Kontaktperson: Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog, UHasm Text och fältarbete: Artbestämning av: insamlade
Läs merÅtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt
Läs merÖkad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö
Slutrapport 2013 till SLU EkoForsk för projektet: Ökad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö Projektansvarig: Lars Andersson, Institutionen
Läs merBin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad
Läs merEn trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Läs merÖka skörden med honungsbin och jordhumlor
Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Jordbruksinformation 21 2007 Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100
Läs merHumlor i urbana miljöer Vilka förutsättningar krävs för att de ska gynnas?
Humlor i urbana miljöer Vilka förutsättningar krävs för att de ska gynnas? NATHALIE WESSBERG 2016 MVEK02 EXAMENSARBETE FÖR KANDIDATEXAMEN 15 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET Omslagsbild: Humla på ett
Läs merEffekter av landskapets sammansättning på humlearters förekomst
Institutionen för ekologi Effekter av landskapets sammansättning på humlearters förekomst Effects of landscape composition on the occurrence of bumblebee species Mikaela Lindberg Biologi och miljövetenskap
Läs merBlåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen
Blåklint Älskat åkerogräs Svenska Botaniska Föreningen Årets växt 2013 1 Blåklint V ad vore ett svenskt midsommarfirande utan en bukett med blåklint på bordet? Nästan lika viktig som matjessillen? Men
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merBlommande fältkanter. Ordlista
Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.
Läs merHumlor och solitärbin på åkerholmar
Humlor och solitärbin på åkerholmar Rolf Ivarsson Mats W. Pettersson Svenska Vildbiprojektet vid ArtDatabanken, SLU, & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala Universitet 5 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merRÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Läs merSLUTRARAPPORT ODLING + VATTENHANTERING GRÖNA FASADER VAJERSYSTEM + FÖNSTER. hauschild+siegel Klippern 3 BiodiverCity LÄGENHET RADHUS FÖRKLARINGAR
BET ANT BET ANT ÄNDRINGEN AVSER ÄNDRINGEN AVSER DATUM DAT SLUTRARAPPORT FÖRKLARINGAR ALLA MÅTT I MM OM EJ ANNAT ANGES +00.0 PLUSHÖJD I METER ÖVER H FG +00.0 FÄRDIGT GOLV BRANDCELLSGRÄNS +16.48 +16.63 +16.68
Läs merGynna mångfalden på kantzoner
Gynna mångfalden på kantzoner Foto: Petter Haldén Jordbruksinformation 19 2016 Denna skrift riktar sig till dig som vill utnyttja olika typer av kantzoner för att gynna den biologiska mångfalden. De regelstyrda
Läs merSamverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 5 Informationsmöten med lantbrukare Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer
Läs merMarknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merÅtgärdsprogram för havsmurarbi 2010 2014. (Osmia maritima)
Åtgärdsprogram för havsmurarbi 2010 2014 (Osmia maritima) rapport 6341 februari 2010 Åtgärdsprogram för havsmurarbi 2010 2014 (Osmia maritima) Hotkategori: Akut hotad (cr) Programmet har upprättats av
Läs merAtt få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Läs merVad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Läs merREPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.
Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras
Läs merPollinatörer i blomrika kantzoner
Pollinatörer i blomrika kantzoner - en fältundersökning av förekomsten av pollinatörer i insådda blommande remsor i fältkanter i slättbygdsområden i Sverige Sören Eriksson och Maj Rundlöf Insådd honungsört
Läs merProjekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår
Projekt Bikalendern Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för växter och djur, och samspelen dem emellan. I projektet Bikalendern vill vi skaffa oss kunskap, erfarenhet och verktyg som gör det
Läs merHelena Elmquist
Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier
Läs merVildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1
Naturinformation Rapport 2014:1 Vildbina behöver hjälp! Park och naturförvaltningen, april 2014. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras:
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merTillgången på födoresurser för pollinerande insekter i det skånska odlingslandskapet
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Tillgången på födoresurser för pollinerande insekter i det skånska odlingslandskapet The availability of food resources for pollinating
Läs merParkers potential för gynnande av humlor i urbana miljöer
AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap Parkers potential för gynnande av humlor i urbana miljöer Sanna Niva 2016 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),
Läs merHjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Läs merFördjupning om humlor i bärodling
Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merHär finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.
Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens
Läs merpollinerinsplan
pollinerinsplan 2018-2020 Vaxholms stad Inledning VÄXTER ÅTGÄRDER Innehållsförteckning Inledning...4 Bakgrund...4 Grön infrastruktur Ekonomiskt och ekologiskt värde Syfte...5 Växter... 6 Inhemska arter...6
Läs merSamverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer
Läs merÄngstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård
Ängstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård Bakgrund Augustenborgs botaniska takträdgård är en av världens största demonstrationsanläggningar av gröna tak. På takträdgården finns
Läs merPOLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA
P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull
Läs mer3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial
Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Rapport
Läs merBiodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merEkosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merfor a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Läs merÅsnebyns Naturliga nyttodjursslinga
Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga En vandring i naturlandskapet med information om några av de nyttodjur som finns där och vilka miljöer som gynnar dem Till detta häfte finns också en ljudfil med guidning
Läs merFjärilar och humlor i grönstrukturer i Malmö
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Fjärilar och humlor i grönstrukturer i Malmö En utvärdering inom Vinnova projektet BiodiverCity (fas 3) Butterflies and bumblebees in
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merPollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu
Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merGynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Läs merBlommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet
Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet (http://www.beatricebiologist.com/2010/11/coevolution.html) Blommans delar Stigma eller märke
Läs merPlantor för markmiljöer
86 Sveriges bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svenska provenienser som visat god odlingssäkerhet i Sverige. Örtpluggplantorna levereras i krukset om 40 plantor med
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merMassdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
Läs merFinns det alternativ till införda humlor?
Illustrationer: Johanna Yourstone Finns det alternativ till införda humlor? Lina Herbertsson Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Finns det alternativ till införda humlor? Litteraturstudie,
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merRanunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.
Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman
Läs mer