Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad"

Transkript

1 Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

2 Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium Lärarutbildning Lärarfortbildning

3 Longitudinell studie av elevers tankar om ekologiska processer Villkor för liv, växande och nedbrytning i naturen Blommans roll i växtens fortplantning Elevers syn på sitt eget lärande

4 Årskurser och elever Grundskolan Skolår 2 (9 år): 25 elever (13 flickor och 12 pojkar) Skolår 3 (10 år): 26 elever (15 flickor och 11 pojkar) Skolår 4 (11 år): 29 elever (15 flickor och 14 pojkar) Skolår 5 (12 år): 29 elever (15 flickor och 14 pojkar) Skolår 6 (13 år): 30 elever (15 flickor och 15 pojkar) Skolår 8 (15 år): 30 elever (15 flickor och 15 pojkar) 24 elever gick I samma klass mellan skolår 2 och 8 Gymnasiet Skolår 3 (19/20 år) 28 elever (15 flickor och 13 pojkar)

5 Om villkor för liv och växande i ett slutet terrarium Hanna 10 år I: Här har jag en plastlåda. Om vi tänker oss nu, att vi ska plantera en växt i den här plastlådan och lägga på locket. B: (Avbryter mig.) Nä, då vissnar den. Den måste ha luft. I: Men vad är där inne i lådan? B: Jo, men det tar snart slut. Om du t ex skulle sätta ett ljus därinne och lägga över det, då skulle ljuset slockna rätt snart, för där inne finns ingen luft. Den går ut sen. I: Var tar luften vägen? B: Den torkar väl ut eller också den som finns där inne då, den suger väl åt sig luft. I: Det var luft. Vad behövs mer för att växten ska trivas där? B: Jord, sol, vatten. Ja, men det får den ju inte. Man kan ju inte hälla. Vatten suger ju blomman upp.

6 Om villkor för liv och växande i ett slutet terrarium Oscar 10 år I: Vad händer då jag lägger på den här? B: Då så dör luften efter ett tag. I: Luften här? B: Syret eller vad jag ska säga försvinner. I: Jaha, men den luft som den lilla växten använder, var tar den vägen? B: Den förmultnar väl nästan. Den försvinner väck i den andra luften.

7 Om liv och växande i ett slutet terrarium efter introduktion av vattnets kretslopp Erik 10 år I: Har de fått luft nu? B: Nja, det är som ett vakuum därinne. Luften avdunstar. Sen så går den ner igen, så blir det luft igen, upp och ner, upp och ner. I: Är det luften som avdunstar? B: Luften går upp, avdunstar och blir vatten. Så åker den ner igen. Så är det vatten där på marken. Sen kommer luften upp igen och sen ja... Erik 11 år I: Var kan den luft komma från som de har därinne? B: Ja, den måste väl vara från jorden. Och precis då man satte på locket så blev det ju lite luft. I: Var tror du den luften tar vägen? B: Försvinner väl ner i jorden så det blir mer näring. Sen går den upp igen. Sen går det upp och ner, upp och ner.

8 Sofia talar om vattnets kretslopp i ett slutet ekosystem Sofia 10 år Vattnet stiger upp genom stjälken på blomman. Det blir dagg på bladen. Blir ånga. Stiger upp och regnar ner. Sofia 11 år Jo, först hällde du på vatten. Sen på morgonen blev det liksom dagg på bladen och sedan när det blir lite varmare i lådan, stiger det upp till taket. Och sedan regnar det ner när där blir för mycket. Sofia 12 år Jo, först så blir det dagg på bladen. Sen stiger det uppåt hit. Sen faller det ner på något där nere. Sofia 15 år Du hade vattnat jorden innan du planterade dem och stängde sedan lådan. Växterna suger vatten. Sedan blir det dagg på växterna som avdunstar. Det stiger upp. Därför blir det kondensation där. Sedan rinner det tillbaka ner i jorden.

9 Sofia om tidigare erfarenheter av dagg Det handlar väl om min barndom. Man har gått ut i daggen i gräset på morgonen och sånt där. Eftersom jag tydligen fått för mig att vatten är väldigt viktigt för överlevnaden, försöker jag väl sätta in det här med dagg i ett sammanhang hur det kommer sig att de överlever Jag har alltid varit fascinerad utav daggen på växter och sånt på morgonen. Jag tycker det otroligt vackert. Det finns väl inget vackrare än att se ett spindelnät med dagg på."

10 Tove talar om vattnets kretslopp i ett slutet ekosystem Tove 10 år Man kan ju ha växter i plastpåsar i rummet. Så bildas det vattenånga där, så det går kanske. Vattenånga kommer från fukten i jorden. Det är fuktigt i jorden. Så det går runt där.. Tove 11 år De behöver ljus. Sedan behöver de inte mer fukt än som är därinne. Om den är tät blir det ett kretslopp och det cirkulerar. Tove 13 år Vi andas ut koldioxid och vi andas in syre och växterna andas ut syre till oss. Jag förstår inte men det måste vara ett kretslopp därinne. Tove 15 år I: Om vi tänker oss syre. Var kommer det ifrån där inne? B: Det finns därinne. Syre kommer från växterna. Och de behöver koldioxid som vi andas ut. Det gör djuren också. Kanske finns små djur i jorden som andas lite grand. Vattnet avdunstar och faller sedan ner. Det är liksom ett kretslopp. Det är som en jord i miniatyr.

11 Tove om erfarenheter av odling i hemmet Ja absolut, mamma hon satte alltid plastpåsar över våra blomkrukor därhemma. Hon satte gummiband om så att de skulle växa fortare. Det var väldigt tidigt, när hon satte plastpåsar på så där, krängde dem över blommorna. Ja, det var nog bara i samband med att jag började i lågstadiet.

12 Oscar om villkor för växande i ett slutet terrarium OSCAR 10 ÅR EN VÄXT i ett SLUTET TERRARIUM behöver behöver behöver behöver kan inte behöver behöver RÖTTER MASKAR och SMÅ- DJUR för- JORDEN SYRE VÄXA utan LUFT bättrar FÖRSVINNER FÖRMULTNAR BORT in i ANDRA LUFTEN DÖR efter EN STUND

13 Oscar om villkor för växande i ett slutet terrarium OSCAR 15 ÅR VÄXTER i ett SLUTET TERRARIUM behöver behöver behöver VATTEN SOLLJUS KOL- DIOXID finns i LUFTEN genom genom behöver för för kommer genom KONDENSATION på tas upp från AVDUNSTNING från för att bilda FOTOSYNTESEN för att bilda MÄNNISKOR ANDNINGEN hos hos SMÅDJUR VÄGGARNA JORDEN SOCKER SYRE ger för att ger finns i NÄRING ÖVERLEVA ENERGI

14 Om nedbrytningen på marken Lövfällningen Oskar 9 år Det får väl inget vatten. Eller så har det inga muskler kvar så att det kan sitta kvar på trädet. Oskar 11 år De orkar inte sitta kvar mer. De måste hoppa av. De har hållit sig kvar hela sommaren. Sen orkar de inte sen på hösten. Sen åker de ner. Oskar 13 år Det är ju på hösten de gör det och de vill ha mycket sol. Kanske, ja trädet orkar inte bära dem mer. De har nog med att fixa näring till sig själva. Så de släpper löven. Oskar 15 år Ja, det är under vintern kan trädet inte ge näring till löven och sig själv, så det tappar löven. De stänger väl av näringstillförseln dit. Sen dör de och trillar ner.

15 Om nedbrytningen på marken Oskar 9 år B: De har väl åkt under jorden eller något sånt. I: Har de själva åkt ner i jorden, eller? B: När snön kommer så pressas de ner. I: Jaha, men sen då? De försvinner ju nästan helt. Det här är några som jag hittade, men de allra flesta är borta. Vad har hänt med dem? B: De har blåst iväg någonstans upp i ett träd eller upp i himlen eller så har de fastnat i snö som blåst bort. Eller så är det nån mus som tagit dem. I: Du sa att löven pressades ner i jorden. B: Eller så förmultnar de. I: Jaha, hur går det till? B: Att det liksom blir jord.

16 Om nedbrytningen på marken Morgan 11 år I: Vad tänker du att det händer med löven om hösten, då de hamnar på marken? På våren finns det ju inte så mycket kvar av dem. B: Då kommer maskar och smådjur och sen äter de upp dem. Sen när de bajsar ut det så blir det jord. I: Blir alla löv jord på det viset? B: Nä, en del kan ju bara ligga och ligga och ligga. De bryts ner av naturen. Det är naturen själv som byggt upp dem. I: Kan du säga vad det är för någonting som bryter ner dem? B: Små bakterier. Morgan 13 år I: Så har jag tagit lite material från marken här. Gamla löv som faller ner från träden på hösten. Vad händer med dem? B: Det är ju maskar och gråsuggor och såna små insekter som lever på marken, som äter upp dem. Avföring och sånt blir jord. I: Kan sånt här bli jord på något annat sätt än genom daggmaskar och gråsuggor? B: Ja, i och för sig bryts det ner av jorden ändå, även om det bara får ligga. I. Vad är det i jorden som bryter ner det? B: Fuktighet.

17 Hanna om nedbrytningen på marken Hanna 9 år Så vissa sjunker ner i geggamojjan då det regnar. De torkar väl ihop på något sätt och sjunker ihopa. Sen då de är riktigt torkade, så räcker det att det regnar en gång till så blir det bara små bitar." Hanna 11 år "Jag tänker att de förmultnar bort. De blir så torra, sen blir... sen så vet du kommer det djur och trampar på dem och så blir de söndriga. Så regnar det och så faller de ner i jorden. Hanna 13 år De torkar ju ut och så kanske det regnar och så blir de mjuka. Så torkar de igen. Sen till sist blir det så börjar djur äta på dem. Sen blir det jord av det. Hanna 15 år Det är väl när det förtorkar. Sen när det regnar, så blandas det ut till gegga. Sen så torkar det och så blir det jord. Eller också djur som kommer och äter det sen. Deras avföring blir väl jord då.

18 Hanna om tidiga erfarenheter av löv och jord Hanna 15 år Ja, hemma har vi massor med löv på uppfarten. Där står två björkar bakom huset. Där är på hösten och vintern smockfullt med små trasiga löv. Det kommer jag ihåg att jag tänkte att de var gröna, när det var sommar. Om vintern var de alltid små, bruna och frasiga och inte särskilt roliga. Hanna 19 år Man kunde sitta och blanda i sandhinkar. Hade det regnat ute så gick man ut och lekte med det. Man rörde ut växter och sånt med vatten till gegga när man var riktigt liten. Man fick det på händerna. Det var inte alls snyggt. Så torkade och så kunde man dra av det, för det var alldeles hårt. Då reflekterade man inte så mycket över det men nu ser jag beskrivningen som en metafor för hur det skulle bli jord, om jag hällde ut det och det skulle torka lite.

19 Anders om nedbrytningen på marken Anders 9 år Rätt mycket jord kommer från löven. Äggskal kommer från Jord kommer från kaffesump och sånt där, multnar och så blir det jord. Anders 11 år Man lägger mycket annat i komposten, äggskal och sånt kan man också lägga i komposten och då ligger det och förmultnar på något sätt då. Man låter det ligga och det tar rätt lång tid. Det tar ungefär fyra år för att få riktig och jättefin jord. Ja, de flesta har två komposter och så lägger de över det till den andra. Och det översta, sen så gräver de väck lite av den jorden och lägger ut. Sen lägger de tillbaka de tillbaka det och så förmultnar det. Så blir det så hela tiden. Anders 13 år Jord består väl av mycket av små, små pinnar och grus och annat. Något annat sånt som kan förmultna och kan bli jord är äggskal och sånt som man slänger i kompost. Det blir med jord. Anders 15 år Ja, det blir ju sådana jättesmå bitar. Sen så det ligger på jorden ute i skogen så blandas det med den jorden. Det är som kompost. Där har man ju lite jord i botten och så ligger det här och blir mindre och mindre bitar. Jag tror det är samma med löven att det blandas och sen så blir det mer och mer av det. Jag tror inte riktigt på att det blir bara jord utan jag tror att det blir små, små bitar som blandas med jorden, så att man säger att det blir jord.

20 Anders om tidiga erfarenheter av nedbrytning Anders 19 år Jag vet var jag fått det där med komposten ifrån. Det kommer från vår granne. Han bodde mitt emot oss. En farbror som bodde mitt emot oss. Han orkade inte så mycket. Jag fick vara där och tyckte det var jätteroligt. Ja, han la äggskal i sin kompost. Jag tror det var första gången jag kom i kontakt med komposten. Han sorterade det som han kunde lägga på komposten. Det hade han i en hink. Den hinken skulle jag gå ut och tömma. Jag kommer mycket väl ihåg att jag stod där och undrade: - Vad gör man med detta? Man tycker det är roligt att få hjälpa till att se att man uträttat någonting. Känna sig stolt att man hjälpt till.

21 Om planeten Jordens storlek Joel 9 år: Ja, och det blir mer jord och större blir planeten. Oscar 11 år Ja, den blir bredare liksom. Den byggs på utåt. Om några miljoner år så kanske den blir raggig i stället för rund, för det blir så högt att det sticker ut ur jorden Oscar 13 år Den kanske växer med tiden. Det är väl så att jorden är plattast vid polerna. För jorden blir ju inte löv igen. Att jorden blir större kan man knappt se för ögat, men efter några miljoner är det kanske någon meter mer. Morgan 15 år Nej, egentligen byggs växten upp av jorden och det som finns i jorden. Och det är en del som försvinner, men samtidigt som det trillar ner och dör, så blir det ju jord igen, så egentligen borde inte jordlagret ändras. Lisa 15 år Det blir liksom en process. Alltså dels att det förmultnar. Det blir annat, träd, blommor och gräs. Det går liksom runt.

22 Samtal med 10-åringar om blommans roll framför en äng i början av juni "Ja, för att då... Ja, vad ska man säga. Den blir mer omtyckt, så blir den mer plockad. Det blir hundkäxen. Fast om det bara hade varit blad, så skulle det ju inte vara fint. Så då skulle man ju inte tyckt om den så." "Den tar åt sig mycket ljus och skickar ut det i hela blomman. Skickar först ner det där nere till fröet och skickar sen ut det i alla gångar." "Blomman kan ta energi från solen så att den kan laga mat i lövet." "Ja, till exempel om en humla suger nektar där, så till nästa blomma och suger där. Då tar han lite av den nektarn han får från den första blomman och sätter där." "Så att man känner igen dem. Ja, för om de var giftiga och likadana, så visste man ju inte vilka som var giftiga och inte giftiga." "För att de ska se lite färgglada ut. För det hade blivit lite tragiskt om alla blommor hade varit vita."

23 Blommans roll som svar på frågan varför blommor har färg Två tredjedelar av eleverna i 11-årsåldern förknippade blommans färg med insekternas pollination och växtens fröspridning men blandade ihop fröspridning och pollination som i följande exempel: Jo, det är så att de vill ju föröka sig och bli fler. Då så måste ett bi eller någon humla eller en sådan insekt komma med pollen från en annan blomma och liksom... för då fastnar det på dens pistill. Så har de såna fina färger för att locka till sig de här bina och getingarna." Andra gav blommorna mänskliga drag: "Så kan de kanske skryta för andra blommor och göra sig snygga och sånt precis som kvinnor pudrar sig och sånt. Har man dem i en trädgård så kanske man vattnar dem extra mycket." Några menade att blommor hade färg för att vara vackra roll hemmet: Jag tror att blommorna har färger för att man ska tycka att de är fina och dem inne. Man har något att brodera bordet med då man har gäster. Så maten på bordet och sen så broderar man bordet med lite färgglada blommor

24 Blommans roll Betty 13 år I: Vad tänker du, varför har växterna färggranna blommor? B: För att locka till sig bin humlor och getingar. Ja, dem som samlar honung. Ja, för att då tar den och pollinerar. B: Ja, för att då tar den och pollinerar. Ja, då blir det frön och så. I: Hur går pollineringen till? B: Jo, när en humla till exempel kryper och ska ta honungen som finns på botten av en blomma, så fastnar lite pollen som den har däruppe på pistiller tror jag de heter. Sen så när den går över till nästa blomma, så fastnar den där på den stora... jag har glömt vad den heter. Sen vissnar blomman och sen bildas det frön. Näringen går ner i bladen och sen så bildas frön däruppe och... Det blir sådana bollar av maskrosorna.

25 Blommans roll Linda 13 år I: Här är blommor som jag tagit ute. Alla är kanske inte lika omtyckta som maskrosen där. Varför har växterna blommor med färg? Vad spelar det för roll för växten? B: För att de ska se vackra ut. I: Något annat. B: För att bina kan lockas till dem av deras färger. Så tar den pollen där fram. Så sprids blomman vidare. I: Ja, hur kan den spridas vidare med pollen? B: Därför att bina tappar alltid lite när de åker iväg. När de åker tillbaka till kupan, så tappar de lite och så växer blomman upp på ett annat ställe.

26 Blommans roll Sven 15 år I: Vilken roll spelar blomman och färgen på blomman för växten? B: För spridning så att det kan bli nya plantor. Där finns ju han- och honceller uppe i blomman. Och sen så att den ser ut som den gör, tror jag är för att locka dit bina och sådana pollenspridare. I: Varför är det viktigt? B: Hancell från en blomma kan inte befrukta en honcell från samma blomma. Den måste spridas mellan blommorna. I: Vad är det för mekanism de använder sig av när de sprider hanceller från en blomma till en annan? Hur funkar det? B: Det finns olika. Det kan vara vinden på en del blommor och sen så bin och insekter på andra. I: Vi brukar ha ett namn på den här processen. B: Pollinering.

27 Anders tankar om blommans roll 11 år Jag tror att blommorna har färger för att man ska tycka att de är fina och ha dem inne. Man har något att brodera bordet med då man har gäster. Så maten på bordet och sen så broderar man bordet med lite färgglada blommor 13 år Jag tror de har en tanke såsom vi människor, att jag ska se fin ut och jag ska inte... Alltså om man säger ta på sig, som vi människor tar på oss. Vi gör vid håret och sånt, så tror jag att den då liksom har en fin färg för att människor och andra ska tycka att den är fin. Liksom vi tycker att andra människor ska tycka att vi, att jag är fin. Så tror jag att den tycker det. 15 år Det är som vi människor. Vi sätter växter och andra grejor för att det ska vara lite trevligare. Det är att bladen har något gemensamt med den här blomman som gör att det blir trevligare för den att växa upp.

28 Anders 19 år om sina beskrivningar av blommans roll. Jag tror det är som jag sa. Blommor har säkert en själ som vi människor har, va. Blomman vill känna att den ser bra ut. För mig känns det så som att det finns en själ någonstans i blomman också

29 Oscars tankar om blommans roll 11 år För att locka till sig djur, som sen kan suga nektar därinne ifrån så att de kan förökas eller så kan de kanske skryta för andra blommor och göra sig snygga och precis som kvinnorna pudrar sig och sånt. Har man dem i en trädgård, kanske man vattnar dem extra mycket för att de är så snygga. 13 år B: För att locka till sig bin och sånt så den kan växa mer. Att den blir större släkt. Den blir mer utspädd och inte utrotad. För en ful blomma vill ju ingen veta av men en vacker blomma kan man försöka plantera mer och så. I: Vad spelar bina för roll? B: Det är de som gör att det blommar. Ja, de suger ut någonting. Så det är något fjäll eller någonting inne i blomman, som de kan göra honung av. Så sprutar de in något annat eller något sånt så att det blommar i alla fall. 15 år Det är för att locka getingarna. Och då ska de suga nektar eller något där så fastnar polleniera, Det kanske det heter. Så tar de det därifrån och så åker den till nästa blomma. Blomman kan inte befruktas från samma ståndare nere i fröet utan den får liksom byta blomma. Det här fastnar på getingen och förs vidare och åker ner i fröet. Så bildas en ny grodd däri, som trillar ut.

30 Några drag i utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Tidiga erfarenheter från skola och fritid med människan i centrum spelar stor roll. Vardagserfarenheter viktiga. 19 elever menade att föräldrarna eller någon annan släkting hade stor betydelse för utvecklingen av deras förståelse. Växten tar upp alla resurser genom roten. Förståelsen av nedbrytningen på marken utvecklas från en mekanisk sönderdelning till nedbrytning genom organismers medverkan. Att förstå genom att se ett ändamål (teleologiska förklaringar). Användandet av animism och antropomorfism som en hjälp att beskriva ekologiska fenomen. Fortlöpande utveckling av förmåga att tala om kretslopp utanför och inom organismvärlden. Materiens gasfas ingår i kretsloppen, vilket gör det svårt för eleverna att till fullo förstå kretsloppen. Kretsloppsmodellen blev för dem en hjälp att förstå ett fenomen på vägen mot en allt fullständigare förståelse av materiens väg. Utvecklingen av elevers förståelse karakteriseras av en personlig kontext och kontinuitet, där tidiga erfarenheter av fenomenen och förmåga att tala om dessa fenomen spelar en central roll.

31 Utvecklingen av elevers föreställningar Elevernas föreställningar har genom åren byggts upp av fragment av vardagserfarenheter och erfarenheter av undervisning, som haft den egenskapen att de varit så utmanande att de fortsättningsvis blivit en del av elevernas tänkande. Utvecklingen av enskilda elevers förståelse skedde i form små steg, som innebar att de tillägnade sig ett alternativt sätt att tala om fenomenen. Detta innebar inte att de helt lämnade sina tidigare formuleringar utan att de i stället utökade sin repertoar av förklaringar.

32 19-åriga elevers syn på olika perioder av deras skolgång Eleverna fick slutligen säga något om följande tre perioder av deras skolgång: A. Upp till årskurs 4. B. Årskurs 4 till årskurs 8 C. Årskurs 8 till och med gymnasiet A. 21 elever beskrev perioden upp till årskurs 4 på ett mycket positivt sätt. 8 elever sa att det var den viktigaste perioden. B. 16 elever menade att perioden mellan årskurs 4 och 8 var viktig för deras kunskapsutveckling. Fick större insikt genom undervisningen. 7 elever ansåg att denna period var den viktigaste. Vissa elever upplevde att skolan ställde större krav bland andra Hanna. C. Elever nämnde att de byggde vidare på vad de lärt sig tidigare. Ett par elever menade att det var den viktigaste perioden. Flera elever upplevde att relationer till andra människor blivit allt viktigare och att de mognat som personer

33 Att visa intresse för elevers föreställning Genom att visa eleverna att vi intresserar oss för och värderar deras sätt att tänka, stimulerar vi dem att i tal och skrift berätta mer vad de tänker. Barnet får möjlighet att reflektera över sitt sätt att beskriva sina föreställningar i tal och skrift. Språket får på så sätt också spela en viktig roll för vad gäller kunskapsutvecklingen. Genom att genomföra enkla försök och undersökningar som utmanar deras föreställningar bland annat om villkor för växande och nedbrytning i naturen samt blommans roll.

34 Teoretiska utgångspunkter Piagets tidiga studier av barns föreställningar om fenomen i naturen. Ausubels beskrivning av den lärandes utgångsläge Vygotskijs tal om den närmaste utvecklingszonen

35 Att lära för framtiden Det främsta syftet med varje form av inlärning, utöver den tillfredställelse den kan skänka, är att den ska vara oss till nytta i framtiden. När vi lär oss något bör detta inte bara innebära ett framsteg; det bör tillåta oss att senare med större lätthet göra ytterligare framsteg (Bruner, 1970 s 32).

36 Elevers kunskapsutveckling och förståelse av ekologiska processer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester:

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester: Mini-kompost För att lära sig om hur nedbrytning fungerar kan det vara bra att arbeta med en liten kompost i modellform lämplig för inomhusbruk. Då kan man hålla igång den året om på ett ställe där det

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES Den magiska stenen En gång för länge, länge, länge sedan var det 5 gudar Ty, Wesp, Plopp Sod och Vespan. Vespan och wesp var tvillingar lika så var Ty och Plopp.

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Sagan om Karin och skräpet i havet

Sagan om Karin och skräpet i havet Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Då vår förening i flera år arbetat miljöinriktat med i första hand sopsortering har vi nu en miljöstation vi kan vara stolta över.

Då vår förening i flera år arbetat miljöinriktat med i första hand sopsortering har vi nu en miljöstation vi kan vara stolta över. 1 Inledning Koloniträdgårdsförbundet uppmuntrar koloniföreningarnas miljöarbete. Förbundet har utarbetat kriterier på fyra olika nivåer av vilka miljökrav som skall uppfyllas. Det är grundnivå, brons,

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola

Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola Rapport Grön Flagg Karika Förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-09-21 15:26: En mycket inspirerande rapport! Genom ert förhållningssätt och era aktiviteter stärker ni förmågor i barnen som är

Läs mer

Studiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12

Studiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12 Studiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12 Det är en känsla av vår i luften när vi når Hyltebruk klockan tio denna torsdag. Naturen är närvarande vart man än vänder sig. Skolan är uppdelad på

Läs mer

Jag undrar vad Linus vill hitta på idag? säger Ellen när de stiger på bussen. Vad tror du?

Jag undrar vad Linus vill hitta på idag? säger Ellen när de stiger på bussen. Vad tror du? 1 I dag ska William och Ellen åka och hälsa på sin mormor och morfar. Det ska bli extra kul att få komma dit idag eftersom deras kusin Linus också kommer att vara där. Jag undrar vad Linus vill hitta på

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med!

Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med! MAGGI LUNTAN Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med! Skridsko i månskenet Mina syskon åkte skridskor

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt)

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Följande test är avsett för att du själv ska kunna bedöma vilken nivå/kurs i Svenska för utbytesstudenter som är lämplig för dig. I slutet av testet kan du

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

Avslutande brev för läsåret 2015/16

Avslutande brev för läsåret 2015/16 Avslutande brev för läsåret 2015/16 Innovativt lärande för social och ekologisk hållbarhet. Det här är ett projekt som går under Grönflagg. Vi har arbetet utifrån följande frågor. Vad händer när man sår

Läs mer

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Emil i Lönneberga

När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Emil i Lönneberga ruskigt att hoppa mitt i en nässelhög. Emil hade gjort det en gång, bara för att pröva hur det kändes. Nu visste han det, och han ville inte göra om det. Jag är väl inte galen heller, sa Emil. Nog kan

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering

Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering Art.Nr. 22440 Papilio Förderung: Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering Somatisk utbildning: finmotorik Naturvetenskaplig och teknisk utbildning: igenkänna olika blommor och utvecklingssteg

Läs mer

6b presenterar. Tänk om...

6b presenterar. Tänk om... 6b presenterar Tänk om... Tänk om jag var en fågel och du min lilla unge Vi skulle flyga ovanför varenda liten dunge Vi skulle flyga högt, högt upp i det blå Och sen skulle vi sno frön när bonden skulle

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer