Metallityöväen liitto pähkinänkuoressa

Transkript

1 1

2 Grundat Metallityöväen liitto pähkinänkuoressa Landets största fackförbund för industrier. Medlemmar över , som hör till 333 fackavdelningar. Av medlemmarna är ca 21 % kvinnor och en tredjedel av medlemmarna är under 35 år. Förbundet ingår tio kollektivavtal. Över huvudförtroendemän på arbetsplatserna övervakar att avtalen följs. Medlem i Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. Medlem i Industrianställda i Norden (IN), Europeiska Metallarbetarfederationen (EMF) och Internationella Metallarbetarfederationen (IMF). 2

3 Metallarbetarförbundets primära uppgift Genom samarbete förbättra medlemmarnas arbets- och lönevillkor. Kollektivavtalen som Metallförbundet har förhandlat fram och ingått, definierar lönegrunderna, lönernas miniminivå samt andra villkor man måste följa i ett arbetsförhållande. Metallförbundet fungerar för att höja medlemmarnas samhälleliga ställning och bildningsnivå. Dessutom främjar Metallförbundet o arbetarskyddets utveckling o företagsdemokratins förverkligande o yrkesutbildning 3

4

5 Medlemskap I fackavdelningen deltar medlemmen i o arbetsplatsens förtroendemannaval som är vartannat år o val av avdelningens ordförande och styrelsens övriga medlemmar årligen o beslutsfattandet av avdelningens verksamhet årligen o beslutsfattandet av verkstadsklubbens verksamhet årligen o att göra motioner till kollektivavtalsförhandlingarna Vart fjärde år o röstar medlemmen om kongressombuden och kan även själv ställa upp som kandidat o deltar medlemmen i kongressmotionernas förberedelser i fackavdelningen För medlemmarna arrangeras olika evenemang året runt. Med medlemskortet får medlemmen flera förmåner t.ex. rabatt på bensin, försäkringar, banktjänster, hotell m.m. 5

6 Kollektivavtalet Metallarbetarförbundet ingår 10 kollektivavtal: metallindustrin malmgruvorna ädelmetallbranschen plåt- och industriisoleringsbranschen bil- och maskinreparationsbranschen energibranschen mekaniska skogsindustrins reparationsbransch telekommunikationsbranschen försvarsministeriets arbetsplatser bil- och maskinhandeln Med kollektivavtalet avtalas branschens minimivillkor, bl.a.: löner, arbetstid övertidsersättning lön för sjuktider lediga dagar Kollektivavtalet binder branschens arbetsgivare oberoende om han/hon är organiserad eller inte. Kollektivavtalet måste finnas till påseende på arbetsplatsen. 6

7 Arbetsavtalet Arbetstagaren ingår ett arbetsavtal med arbetsgivaren. Det lönar sig att alltid ingå ett skriftligt arbetsavtal. Det är bra att i arbetsavtalet anteckna åtminstone: Arbetsgivaren Arbetstagaren Anställningsförhållandets giltighetstid Arbetets prestationslön Arbetsuppgifterna Vilket kollektivavtal som följs Lönegrunderna Arbetstiden Övriga överenskomna villkor Datum och underskrifter 7

8 Förtroendemannen Han eller hon är arbetsplatsens arbetstagare. Arbetstagarnas och fackavdelningens representant på arbetsplatsen. Övervakar att avtal och lagar följs och tillämpas. Uppehåller och utvecklar förhandlingar och samarbete mellan företaget och personalen samt uppehåller arbetsfred. Förtroendemannen väljs av organiserade arbetstagare som är medlemmar i arbetsplatsens fackavdelning. Valet ordnas av arbetsplatsens fackavdelning. 8

9 Arbetarskydd Arbetarskyddslagen reglerar arbetarskyddet. Även i kollektivavtalet finns arbetarskyddsbestämmelser. En del av arbetstagarens rättsskydd och intressebevakning. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön och arbetsförhållandena är trygga. Arbetstagaren bör följa givna arbetarskyddsinstruktioner. Arbetstagarna väljer bland sig en arbetarskyddsfullmäktig och ett skyddsombud. 9

10 Metallarbetarförbundets organisation Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Medlemmen hör till fackavdelningen. Fackavdelningen hör till distriktsorganisationen och förbundet. Distriktsorganisationen hör till förbundet. Metallarbetarförbundet rf Distriktsorganisationen Fackavdelningen MEDLEMMEN 10

11 Beslutsfattandet Förbundskongressen Förbundsfullmäktige Förbundsstyrelsen ordförande Erkki Vuorenmaa sekreterare Matti Mäkelä Arbetsutskottet Förbundskongressen Förbundsfullmäktige Förbundsstyrelsen Arbetsutskottet 11

12 Verksamhetsorganisationen Utredning Utbildning/Murikka-institut Information Ahjo Internationell M e t a l l a r b e t a r n a s A r b e t s l ö s h e t s k a s s a Kontors/Administrationsservice Ekonomi 12

13 Lönen Teknologiindustrins kollektivavtal ( ) lönerna i dyrortsklass 2 Arbetsgrupperingen är i 9 svårighetsgrupper. Svårighetsgrupp cent Svårighetsgrupp cent (personlig lönedel minst 3 %, högst 20 %) Bilbranschens kollektivavtal, lönerna i dyrortsklass 2 Svårighetsgrupp cent Svårighetsgrupp cent 13

14 Lönen Timlöner för regelbunden arbetstid, år 2006 fjärde kvartalet. Metallförädling Metallmanufakturindustri Maskin- och fordonsindustri Elektronik- och elindustri Bilreparationsverkstäder Hela teknologiindustrin totalt 1555 cent 1352 cent 1424 cent 1321 cent 1379 cent 1401 cent 14

15 Metallarbetarnas Murikka-Institut Erbjuder kunnande för metallarbetarnas intressebevakning Utbildningsområden : intressebevakning arbetarskydd organisationsuppgifter kommunikation långsiktlig utbildning datateknik företagens utvecklingsutbildning team utbildning engelska Öppen för alla Metallförbundets medlemmar. Är beläget i Tammerfors i Teisko. Grundades Årligen ca. 160 kurser och över 3300 studerande. Suomen Ilmakuva Oy 15

16 Elevmedlemskapet Är gratis! Elevmedlemmarna har rätt till att delta på kurser och evenemang som förbundet ordnar, t.ex.: elevmedlemsträffarna (på finska) Metalls svenskspråkiga kurser Ungdomarnas sommardagar Ungdomssektionernas evenemang Elevmedlemmen är inte berättigad till: att rösta i förbundets val strejkunderstöd förbundets rättshjälp 16

17 17

18 Från elevmedlem till MEDLEM Medlemskapet blir ordinarie medlemskap via ett arbetsförhållande, medlemsavgiften är 1,4 % av bruttolönen (avdragbar i beskattningen). arbetsgivaren indriver medlemsavgiften direkt från lönen eller man betalar själv med referensnummer som fås från förbundet För att bli ordinarie medlem fyller du i ett indrivningsavtal, som du får av fackavdelningen, förtroendemannen eller regionbyrån. För varje nya anställningsförhållande gör du ett nytt indrivningsavtal för indrivning av medlemsavgifter. Om du fortsätter studera, meddela fackavdelningen (förtroendeman). Ditt medlemskap blir ett s.k. vilande medlemskap. till arbetslivet har det nu samlats 4 mån 3:e året 1:a året sommarjobb 2 mån 2:a året Sommarjobb ökar på ditt arbetsvillkor som berättigar till arbetslöshetsdagpenning sommarjobb 2 mån 18

19 Studerar du inom följande branscher kan du bli elevmedlem: Maskin- och metall Grundexamen i maskin- och metallbranschen * automationsmontör, underhållsmontör * finmekaniker, maskinmontör, verkstadsmekaniker, plåtslagaresvetsare, verktygstillverkare * avgjutare, gjutmodelltillverkare VVS-branschen (LVI) Grundexamen i husteknik * VVS-montör * teknisk isolerare Bil- och transportbranschen Grundexamen i bilbranschen * bilplåtslagare * bilmålare * fordonsmontör Grundexamen i flygplansmekanik * flygplansmekaniker Elbranschen Grundexamen i elbranschen * automationsmontör * elektronikmontör Ytbehandlingsbranschen Grundexamen i ytbehandlingsbranschen * korrosionsskyddsmålare * ytbehandlare Övrig teknik och kommunikation Grundexamen i ur- och mikromekanik * mikromekaniker Hantverks- och konstindustribranschen * guldsmedsbranschen, metallbranschen 19

20 20

21 1899 Milstolpar i den över 100-åriga historian Järn- och metallarbetarnas förbund grundas i Helsingfors talet I Metall förverkligas industriförbundsprincipen. Arbetsgivarna förkunnar en lockout som varar i 30 veckor. Från 16 fabrikers bostäder avhyses familjer. Lapporörelsen uppstår Gamla Metallarbetarförbundet och Finlands landsorganisation nedläggs med beslut från rätten. Finlands Metallarbetarförbund och FFC grundas talet Den s.k. januariförlovningen. Arbetsgivarna erkänner fackföreningsrörelsen som handlingspart. Metallbranschens arbetstagares och arbetsgivarnas första gemensamma rationaliseringskurser. 5-timmars lördag i metalls avtal. 21

22 Milstolpar i den över 100-åriga historian 1950 Metalls strejk som varade i över två månader i september-oktober 1958 Lagen om skydd i arbete talet FFC splittras, FLO grundas och FLO:s Stålförbund och Verkstadsförbund uppstår vid Metallarbetarförbundets sida. Lagen om pension för arbetstagare (APL) Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors byggs färdigt. 40 timmars arbetsvecka alltså lördagarna lediga. Metallarbetarförbundet övergick som första fackförening till proportionella kongressval. Liinamaa I avtalet ingås, beslutes bl.a. om medlemsavgiftsindrivning. 22

23 Milstolpar i den över 100-åriga historian 1970-talet Metallarbetarförbundets integreringsförhandlingar lyckas. Som ett resultat av den 7-veckor långa metallstrejken fick man bl.a. semesterpenning på metallbranschen. Semesterlagen förnyas (fyra veckors semester) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet stiftas. Metallarbetarnas Murikka-Institut blir färdigt. Föräldraledighet. Lag om företagshälsovård. Vintersemestern blir 6 dagar talet Arbetstiden inom industrin förkortas, sk pekkasdagar. Inom Metallindustrin inleds lönestrukturreformen. Bilreparationsbranschens strejk, som resulterar i att branschens löner förbättras. Jämställdhetslagen. 23

24 Milstolpar i den över 100-åriga historian 1990-talet Metallindustrins nya förtroendemannaavtal som förstärker förtroendemannens ställning. Rekordartat lyfte arbetslöshetsdagpenning i Metall. Lokalt avtalande som en del av metalls kollektivavtal. Arbetstidens maximilängd per dygn och per vecka avtalas lokalt inom metallindustrin. Finland ansluter sig till EU. Metallarbetarförbundet understöder anslutningen. Sysselsättnings-inpo. Arbetstidslagen förnyas. Inom metallindustrin ingås ett branschbundet uppsägningsskyddsavtal och bestämmelser om användningen av utomstående arbetskraft. Finland upptas som medlem i valutaunionen EMU. Metallarbetarförbundet understöder anslutningen talet Den nya arbetsavtalslagen Den nya lagen om företagshälsovård. Den nya lagen om skydd i arbete. Omställningsskyddet 24

25 METALLARBETARFÖRBUNDET Medlemsantalets utveckling Foorumi/koulutus/Liiton arvot/

26 PLOCK UR VERKSAMHETEN OCH SAMARBETET timmars arbetstidslag 1922 semesterlag 4-7 dg 1939 semester 5-12 dg 1946 semester dg % semesterpremie veckors semester vintersemester timmars arbetsvecka 1960 semester dg 1966 man började förflytta sig till 40h /5dg arbetsveckor arbetstidsförkortning 100 h 1990 trettondagen 2000 lördagen efter Kristi Himmelsfärdsdagen Foorumi/koulutus/Liiton arvot/