Tillfälligt uppbrott. Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Yvonne Sjöblom och Sara Högdin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillfälligt uppbrott. Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Yvonne Sjöblom och Sara Högdin"

Transkript

1 Tillfälligt uppbrott Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån Yvonne Sjöblom och Sara Högdin

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld är Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter 2009 Rädda Barnen ISBN: Art nr: Författare: Yvonne Sjöblom och Sara Högdin Projektledare: Anna Frenning Omslagsbild: Maria Ravegård Bildlayout: Annelie Rehnström Layout inlaga: Ulla Ståhl Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: info@rb.se 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 5 Definition och diskussion av relevanta begrepp i studien... 6 Bakgrund och tidigare forskning... 8 Upptäckten av fenomenet i Sverige... 8 Internationell forskning Omfattningen av problemet och karaktäristik av ungdomarna Förändrade flyttningsmönster Försök till kategorisering av rymmande och utkastade ungdomar Våld och övergrepp; en vanligt förekommande bakgrund till rymning och utkastning hemifrån Enkätundersökningarna i Storbritannien En representativ bild av fenomenets storlek och dess orsaker i Storbritannien Bakgrundsfaktorer och andra utlösande faktorer till rymningen Levnadsmönster och erfarenheter hos ungdomarna under bortavaron från hemmet Ungdomar som rymmer hemifrån är ingen enhetlig grupp Ungdomars synpunkter på vad för hjälp de behöver för att inte rymma hemifrån De professionellas synpunkter på vad som kunde förhindra rymning hemifrån En uppföljande studie Sammanfattande kommentarer Teoretiska utgångspunkter Metod Enkätundersökningen Urvalsprocess Externt bortfall Enkätens utformning Genomförandet av enkätundersökningen Statistisk analys och internt bortfall Diskussion om representativitet och resultatens tillförlitlighet Etiska överväganden Kuratorsstudien Presentation av ungdomarna Könsfördelning Utländsk och svensk bakgrund Socioekonomisk bakgrund Familjens sammansättning Sammanfattande kommentarer Hur många ungdomar som har varit med om ett uppbrott Ungdomar som någon gång har rymt och kastats ut hemifrån Ålder vid första uppbrottet Antal uppbrott Sammanfattande kommentarer Vilka ungdomar som har varit med om ett uppbrott Bostadsort Kön Utländsk och svensk bakgrund

4 Socioekonomisk bakgrund Familjesammansättning Risk för uppbrott Sammanfattande kommentarer Ungdomars hemsituation vid tiden för undersökningen Splittrade familjer Betydelsen av syskon Relationen med föräldrarna Index över relationen med föräldrarna Sammanfattande kommentarer Ungdomars skolsituation vid tiden för undersökningen Individuella programmet Svårigheter i skolan Sammanfattande kommentarer Ungdomars livssituation i övrigt vid tiden för undersökningen Psykiskt välbefinnande Personliga problem Kontakter med professionella hjälpare Erfarenheter av uppbrott bland kamrater Sammanfattande kommentarer Ungdomarnas beskrivningar av vad som utlöste uppbrotten Vad utlöste uppbrotten Problem i familjen Personliga problem Problem i skolan Uppbrott som ej är problemrelaterade Sammanfattande kommentarer Mönster under det senaste uppbrottet Det senaste uppbrottets längd Var de unga sov Var de unga befann sig Uppbrott tillsammans Sammanfattande kommentarer Ungdomarnas erfarenheter från det senaste uppbrottet Negativa erfarenheter Positiva erfarenheter Kontakter med professionella hjälpare Sammanfattande kommentarer Några centrala resultat Antal uppbrott Push- och pullfaktorer Sammanfattande kommentarer Skolkuratorernas uppfattning om och arbete med ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån Skolkurator i en gymnasieskola i en förortskommun till en storstad Skolkurator i gymnasieskola i storstadskommun Skolkurator i en gymnasieskola med individuellt program i en storstadskommun Skolkurator i en gymnasieskola i en mellanstor kommun Skolkurator i en gymnasieskola i en mindre kommun

5 Sammanfattande kommentarer Svårt att definiera uppbrott Vanligare att flickor bryter upp Orsaker till att ungdomar bryter upp hemifrån Uppbrott som överlevnadsstrategi Förändrade familjeförhållanden och kulturkonflikter Skolkuratorns arbete Olikheter i bedömningar av uppbrott mellan stadsdelar och kommuner Skolkuratorer ser sig som ombud för ungdomarna Konsekvenser av ett familjeperspektiv Boende, stöd och försörjning är det viktigaste att ordna Behov av förändrade regler och samverkan mellan myndigheter Sammanfattning av de viktigaste resultaten Avslutande diskussion Fler flickor än pojkar rymmer och kastas ut hemifrån Ungdomar med utländsk bakgrund är rädda och ensamma Ytterligare några grupper utmärker sig En problematisk hemsituation är utmärkande Splittrade familjer en utlösande orsak Det familistiska synsättet Referenser

6 Inledning I den här studien undersöks ungdomars uppbrott i form av att de rymmer och/eller blir utkastade hemifrån. Det är en fråga som fått allt mer uppmärksamhet både i forskningen och i det sociala arbetet. Det har tidigare framkommit att det som leder till uppbrott hemifrån ofta är konflikter i hemmet mellan ungdomar och föräldrar. Det kan få till följd att ungdomar drabbas av tillfällig hemlöshet och kan komma att föra ett riskfyllt och kringflackande liv utan fast bostad och försörjning under längre eller kortare tid. En annan uppfattning är att denna typ av uppbrott kan höra till ett normalt ungdomsliv. Att det handlar om att unga söker äventyret som en naturlig del av deras frigörelse från föräldrarna. Frågan uppstår hur dessa ungdomar som bryter upp hemifrån ska betraktas. Är de hemlösa, gatubarn eller rymmande och utkastade ungdomar? Är uppbrott hemifrån att betrakta som ett legitimt eller illegitimt uppbrott? Handlar det om normöverträdelser där samhället ska ingripa? Det här är den första nationella kartläggningen som genomförs och som försöker ge en bild av den här problematiken i förhållande till den övergripande frågan om hur vanligt förekommande det är att ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån. Vi har också studerat vilka omständigheter som kan utlösa och ligga bakom ungdomars uppbrott hemifrån och vad som händer under tiden för uppbrottet och hur ungdomarna upplever själva uppbrottet. Vi har samlat in en bred bild av denna problematik genom att vända oss till över 3000 ungdomar i gymnasiets årskurs två. Det är ungdomarnas egna subjektiva svar på dessa frågor som vi har fått ta del av; från den lilla kommunen i norr till storstaden i söder. Vi har också fått ta del av de professionellas bild av problemet genom intervjuer med skolkuratorer som träffar dessa ungdomar. Genom att samla in, bearbeta, analysera och sammanställa detta material hoppas vi kunna presentera en första försiktig uppskattning av hur många unga som har erfarenhet av uppbrott hemifrån, vilka utlösande faktorer som kan tänkas ligga bakom dessa uppbrott och deras erfarenheter under själva uppbrottet. Vi hoppas att resultaten som presenteras i den här studien kommer att utgöra ett kunskapsunderlag som kan ligga till grund för en diskussion bland politiker, professionella, frivilliga organisationer, föräldrar och sist men inte minst bland ungdomar själva om hur man på bästa sätt ska stödja de unga som inte har ett tryggt hem och som därför bryter upp hemifrån. Syfte och frågeställningar Ett övergripande syfte med den här studien är att kartlägga hur vanligt förekommande det är att ungdomar i Sverige rymmer och/eller kastas ut hemifrån. Ytterligare ett syfte är att undersöka de omständigheter som kan utlösa och ligga bakom uppbrott hemifrån samt undersöka vad som händer ungdomarna under tiden för själva uppbrottet. Frågeställningar 1. Vilka är de ungdomar som har erfarenhet av uppbrott hemifrån? 2. Hur ser livssituationen ut för de ungdomars som har varit med om ett uppbrott hemifrån? 3. Vad kan vara utlösande faktorer till uppbrott hemifrån? 4. Under vilka omständigheter befinner sig ungdomarna vid tiden för uppbrottet från hemmet? För att få svar på studiens frågeställningar har vi valt att göra en enkätundersökning bland cirka 3000 elever i årskurs 2 på 18 gymnasieskolor i olika delar av landet. Genom att göra en sådan enkätundersökning fångar vi ungdomarnas subjektiva 5

7 uppfattningar av det som efterfrågas. Detta är ett val av perspektiv som innebär att ungdomarna själva ges tolkningsföreträde gällande sin situation. För att vidga det huvudsakliga forskningsperspektivet som är ungdomarnas uppfattning av uppbrott hemifrån kompletteras det men en mindre beskrivande studie av skolkuratorers bild av ungdomars uppbrott hemifrån. I denna studie definieras ungdomar som har rymt och kastats ut hemifrån till dem som har tillbringat minst ett dygn borta från hemmet utan föräldrarnas tillstånd. Vi har valt att benämna fenomenet rymmande och/eller utkastade ungdomar för att betona fenomenets sammanflätning, komplexitet och bredd. För att förenkla läsningen väljer vi att skriva rymmande och utkastade ungdomar i fortsättningen. Vi använder begreppet uppbrott hemifrån synonymt med rymma och kastas ut från hemmet. Definition och diskussion av relevanta begrepp i studien Handlingen att rymma och kastas ut hemifrån rör vid några så kallade eviga frågor som berört den sociala barnavården under hela 1900-talet. Det är dels frågan om ungdomars rättigheter och position i förhållande till samhället när det råder en intressekonflikt mellan ungdom och förälder. Dels frågan om den biologiska familjens rättigheter i förhållande till samhällets ansvar för barn och ungdomar som far illa eller när ungdomar utgör en fara för sig själva. Dessa bägge frågeställningarna rör sig i den samhälleliga diskursen mellan de centrala begreppen frihet och kontroll (Jonsson 1991; Ohrlander 1992; Lundström 2000). Fenomenet att ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån rör sig mellan begreppen familjen, gatan som uttryck för det offentliga rummet och den sociala barnavården. Uttrycken att rymma och kastas ut hemifrån kan ges olika innebörd. När vi säger att en ungdom har rymt hemifrån har händelsen att en ungdom lämnar sitt hem fått en vidare moralisk innebörd. Att rymma är synonymt med att fly, desertera, undkomma, undslippa, smita, avvika. Att bli utkastad är å andra sidan synonymt med att utestängas eller att tvingas bort mot sin vilja. En ungdom som rymmer hemifrån överskrider regler och normer i förhållande till platsen - hemmet och det krävs planering och regelbrott för att nå friheten (Svensson 2008). Termen att rymma eller att kastas ut hemifrån kan ges innebörden av en flykt från familjen eller av ett ofrivilligt uppbrott från familjen. I begreppen att rymma och kastas ut inryms tanken att ungdomar lämnar hemmet på ett opassande och oacceptabelt sätt. Att det för ungdomar finns olika sätt att flytta hemifrån på, där några sätt är mer accepterade än andra (Jones 1995). Att rymma och kastas ut hemifrån är ett komplext och svårfångat fenomen. Det är ett fenomen som inte så lätt låter sig beskrivas i några väl avgränsade kategorier så som exempelvis de som rymmer och de som kastas ut hemifrån. Även om det vid en första anblick kan förefalla vara två olika fenomen att rymma och att kastas ut hemifrån har det visat sig att dessa bägge uttryck av fenomenet ofta är sammanflätade med varandra (Stien 1999). Hur ungdomens uppbrott från hemmet kommer att definieras hänger samman med vem som beskriver och tolkar det som hänt. Ungdomar, föräldrar och professionella kan uppfatta uppbrottet hemifrån på många olika sätt. En ungdom kan betrakta sig som utkastad och tvingad hemifrån medan föräldrarna exempelvis uppfattar att ungdomen har rymt hemifrån. En polis kan uppfatta en rymmande ungdom som en saknad ungdom, en socialsekreterare inom en ungdomsgrupp kan uppfatta en rymmande ungdom som en socialt utsatt ungdom, en socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd kan uppfatta rymmande ungdomar som en kategori unga utan legitim rätt till socialbidrag. En fältarbetare kan uppfatta en rymmande ungdom som en hemlös. En behandlingsassistent på ett HVB-hem kan uppfatta en rymmande ungdom som en som har avvikit utan permission. 6

8 I den internationella forskningen har det under årens lopp förts en diskussion om definitionen av rymmande ungdomar. Bland annat har det varit svårt att precisera kategorin rymmande ungdomar i förhållande till andra grupper som gatubarn och hemlösa ungdomar. Även om det finns skillnader mellan dem anser forskare att de olika gruppernas livserfarenhet av social utsatthet är lika (Hudson & Liddard 1994). I Storbritannien är definitionen av de olika grupperna knuten till ungdomens ålder eftersom ungdomar har laglig rätt att lämna hemmet med föräldrars tillstånd vid 16 års ålder. I Sverige har ungdomar ingen laglig rätt att flytta hemifrån innan fyllda 18 år. 1 I USA är det främst tre kriterier som hänvisas till i diskussionen om definition av gruppen. Det är ungdomens ålder, frånvaro av medgivande från föräldrar eller annan vårdnadshavare att lämna hemmet och tidsangivelse hur länge ungdomen varit avvikande från hemmet eller annan vårdgivare. Det vanligaste är att ungdomen varit borta minst ett dygn. Den senare forskningen i Storbritannien har också använt sig av dessa tre kriterier men vidgat definitionen till att också inkludera andra grupper som de ungdomar som tvingats hemifrån av föräldrarna eller andra vårdgivare och ungdomar som stadigvarande vistas borta från hemmet. I denna studie definieras ungdomar som rymt och/eller kastats ut hemifrån till ungdomar som går i gymnasiet och är under 21 år och som har uppgivit att de har tillbringat minst ett dygn borta från hemmet antingen utan föräldrars tillstånd eller har blivit tvingade att lämna hemmet av sina föräldrar. 1 Föräldrars försörjningsplikt gäller för ungdomen fram till 21 år om ungdomen då fortfarande studerar vid gymnasiet (Schiratzki 2000). 7

9 Bakgrund och tidigare forskning Det finns ett brett utbud av forskning om ungdomar som rymmer och blir utkastade hemifrån, gatubarn och hemlösa ungdomar i USA och i Storbritannien. 2 Däremot är forskningen på detta område i övriga Norden 3 och Sverige begränsad. Det finns endast några få studier i Sverige som tidigare direkt har behandlat frågan (Sjöblom 1995, 2002, 2006). Däremot har frågan indirekt belysts i flera tidigare svenska studier (Lewin 1979; Swärd 1993; Weinehall 1997; Andersson 1993; Vinnerljung, Sallnäs & Kyhle-Westermark 2001). I detta kapitel beskrivs inledningsvis svensk forskning och därefter den internationella forskningen. Fokus riktas främst mot forskningen i Storbritannien och USA. Den brittiska forskningen inkluderar enkätundersökningar som har använts som förlaga till den här studien (Lee & Rees 2005; Stein 1999). Därför presenteras denna forskning mer ingående i slutet av detta kapitel. Upptäckten av fenomenet i Sverige För den breda allmänheten i Sverige fick detta sociala fenomen sin upptäckt i massmedia vid början av 1990-talet. Efter en studie av Rädda Barnen om förekomsten av gatubarn i Stockholm kom frågan om rymmande och utkastade ungdomar också i blickfånget för mediadebatten (Sjögren 1991). Som en följd av den debatten beslutade politikerna i Stockholms Stads Socialnämnd att utreda frågan om dessa ungdomar vidare. I en studie om förekomsten av gatubarn i Stockholm framkom det att ett flertal av de intervjuade ungdomarna som hade övernattat på en offentlig plats i Stockholm hade gjort det på grund av konflikter med föräldrarna. Till följd av dessa konflikter uppgav de att de inte kunde bo hemma. Gatubarnslivet föreföll vara en lösning på ungdomens problem i hemsituationen med föräldrarna. Rymningen och utkastningen hemifrån föreföll vara en handling som i sin tur kunde leda till att ungdomar levde på gatan. Samtidigt framkom att dessa ungdomar utsattes för stora risker och oacceptabla levnadsvillkor under tiden som de vistades utanför hemmet och att de tillhörde en grupp som socialtjänsten hade ansvar för att hjälpa (Sundell 1993). För att öka kunskapen om varför ungdomar rymde och kastades ut hemifrån genomförde FoU-enheten i Stockholm en intervjustudie med 15 ungdomar och deras föräldrar där ungdomen hade rymt och kastats ut hemifrån och därför kommit i kontakt med socialtjänsten (Sjöblom 1995). Ett resultat av studien När banden brister var att föräldrar och ungdomar gav en samstämmig bild av en konfliktfylld relation. Lite förenklat kan det uttryckas som att de var ense om att de var oense. 2 I Europa förekommer också forskningen om ungdomar som rymmer hemifrån. Exempelvis i den tyska forskning kallas dessa ungdomar för street kids och inkluderar både ungdomar som rymt och blivit utkastade hemifrån, de som avvikit från placeringar i fosterhem eller institutioner, ensamma flyktingungdomar, ungdomar som genom att leva som gatubarn sökte äventyr och protesterade mot familjen och samhällets kontroll. De beräknas finnas street kids i Tyskland (Hansbauer & Möbius 1997). I Holland uppskattar de social myndigheterna att två procent av alla ungdomar mellan 12 och 18 år rymmer hemifrån. Socialantropolog Lenie Brouwer (1992) har i en kvalitativ forskning studerat 45 flickor med etnisk bakgrund från Marocko och Turkiet som rymde hemifrån. 3 I Danmark har en studie om gatubarn i Köpenhamn genomförts (Juul 1991). I den studien beräknas antalet gatubarn i Köpenhamn att uppgå till Undersökningen byggde på intervjuer med 36 unga som alla hade erfarenhet av gatubarnslivet. Ett sätt att rekryteras till ett liv på gatan var att rymma hemifrån. Alla ungdomar som rymde hemifrån blev dock inte gatubarn. De flesta ungdomar som rymde hemifrån återvände till familjen eller fick hjälp på annat sätt genom exempelvis socialtjänsten. Gatubarnen däremot fann en plats och en förankring i en grupp av likställda och klarade sig utan kontakt med föräldrar eller andra vuxna (a.a.). 8

10 Däremot var de oense om hur oenigheten mellan dem hade uppstått och hur den skulle lösas. Ungdomarna ville få frihet och egen kontroll över sina liv medan föräldrarna ville återta kontrollen över ungdomen och dess livsföring. Det framkom att våld var ett vanligt inslag i dessa familjer. Det förekom att föräldrar slog sina ungdomar och att ungdomar använde våld mot sina föräldrar. Förmågan att lösa konflikterna var låg hos bägge parter och ett flertal av föräldrarna använde en auktoritär föräldrastil. I en avhandling med titeln På väg ut. När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån utifrån socialtjänstens perspektiv (Sjöblom 2002) studerades fenomenet utifrån socialtjänstens perspektiv. Syftet var att upptäcka, förstå och analysera hur socialsekreterare framställde och förstod fenomenet att ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån och hur de artikulerar sig kring sitt arbete med denna grupp ungdomar. Empirin har samlats in genom gruppintervjuer med socialsekreterare från samtliga Individ- och familjeomsorgsgrupper som arbetade med barn och ungdomar inom Stockholms kommuns socialtjänst. I 96 ärenden, som av socialsekreterare kategoriserades som rymmande och utkastade ungdomar studerades några bakgrundsfaktorer som ålder, kön, etnicitet, problembild hos föräldrar och ungdom och vilka insatser som riktades till ungdomarna av socialtjänsten. Studien innehåller också två fallstudier som beskriver fenomenet utifrån en ungdoms och en förälders berättelse om att rymma och kastas ut hemifrån. I resultaten från studien framkom att rymning och utkastning inträffade i åtta procent av samtliga ungdomsärenden. Andelen ärenden varierade avsevärt mellan olika socialdistrikt. Av socialsekreterarnas beskrivning framkom att ungdomar med invandrarbakgrund var överrepresenterade i materialet. Det var också dubbelt så vanligt att flickor rymde och kastades ut hemifrån. Ungdomarnas familjebakgrund kännetecknades av en hög konfliktnivå, relationsproblem och ett auktoritärt uppfostringsmönster. Våld var ett vanligt inslag i dessa familjer. Våldet riktades både mot den unga från föräldrarna och mot föräldrarna från ungdomen. Våldsproblematiken var speciellt vanlig i invandrarflickornas familjebakgrund. I 14 av 33 fall hade invandrarflickor som rymt och kastats ut hemifrån erfarenhet av övergrepp, misshandel och i några fall mordhot. Bland ungdomarnas egna problem dominerade svårigheter i skolan. Andra problemområden som nämndes var missbruk, rymning, utespring, sexuellt utagerande beteende och prostitution. I elva flickärenden och två pojkärenden presenterades ingen problembild hos ungdomen som framträdde i samband med denna händelse. Flertalet ungdomar placerades inom dygnsvården efter att de hade rymt och kastats ut hemifrån (71). Bara ett fåtal ungdomar kunde flytta hem igen efter rymningen och utkastningen. En majoritet av ungdomarna uppfattades av socialsekreterare som att de hade rymt hemifrån. I ungefär en fjärdedel av samtliga ärenden rådde dock en osäkerhet om ungdomen hade rymt eller blivit utkastad hemifrån. Socialsekreterares föreställning om fenomenet formades av ett relationsorienterat, familjeinriktat synsätt där målet i arbetet var att försöka inlemma ungdomarna i sina familjer igen. När den vägen misslyckades, vilket ofta var fallet, ledde det till att ungdomarna placerades i familjehem eller på barn- och ungdomsinstitutioner. Familismen som ideologi, med dess normativa idéer om en mönsterfamilj var ett förhärskande synsätt inom socialtjänsten. Detta trots socialsekreterares beskrivningar av en praktik av löst sammansatta konstellationer av individer, där de inbördes relationerna kan vara svåra för socialsekreterarna att definiera som familjerelationer. Det diskuteras i studien vilken betydelse och vilka konsekvenser avsaknaden av ett ungdomsperspektiv till förmån för ett familjeperspektiv inom socialtjänsten kan få för ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån på deras väg mot vuxenblivandet. 9

11 Internationell forskning Vid en genomgång av den internationella forskningen på området framträder bristen på kunskap och forskning i Sverige om detta sociala fenomen än tydligare. I USA har forskningen om så kallade runaways pågått sedan mitten av 1900-talet och i Storbritannien sedan 1980-talet (Stein 1999). Ungdomar som rymmer hemifrån, blir utkastade, rymmer från institutioner, är hemlösa eller som lever på gatan, kan alla ingå i kategorin runaways som också är benämningen på denna grupp i internationell forskning. Denna heterogena grupp av ungdomar särskiljs inte från varandra vare sig i den brittisk eller i den amerikansk forskning (Hutson & Liddard 1994; Wade & Biehal 1998; Stein 1999). Omfattningen av problemet och karaktäristik av ungdomarna Även om forskningen om runaways sedan länge är väl etablerad i USA råder det fortfarande osäkerhet om antalet ungdomar som rymmer hemifrån varje år. Senaste uppskattningen är att 7 procent eller 1.6 millioner ungdomar mellan 12 och 17 år rymde hemifrån och sov på gatan under år 2001 (Tayler&Bersani 2008). I tidigare brittiska studier gjordes en uppskattning att det 1990 var ungdomar under 18 år som rapporterades som saknade till polisen i England och Skottland (Abrahams & Mungall 1992). En annan uppskattning var att en av sju ungdomar i Leeds rymde hemifrån vid ett tillfälle eller flera före 16 års ålder. Resultaten talade för att flickor var mer benägna att rymma hemifrån än pojkar (Newman 1989; Rees 1993). Även i den tidigare brittiska forskningen ges en samstämmig bild av att ungdomar som rymmer hemifrån kommer från en problematisk familjebakgrund där de i hög utsträckning varit utsatta för fysiska, sexuella och emotionella övergrepp. De flesta ungdomarna uppgav att de rymde hemifrån på grund av dessa problem (Newman 1989; Rees 1993 Stein et al. 1994; Barter 1996). Forskningen har också funnit att ungdomars erfarenheter från uppväxtvillkor i familjen och i samhällsvård tillsammans utgör en kombination som leder till rymning (Wade et al 1998). Resultaten visade på att det också fanns ett samband mellan rymning hemifrån och frånvaro från skolan (Rees 1993). Studier har också funnit vissa belägg för att ungdomar som rymmer hemifrån vid upprepade tillfällen har mer problem än ett genomsnitt av ungdomar med depressioner, alkohol, narkotika och lagöverträdelser (Stein 1994). De flesta ungdomar som rymmer hemifrån gör det endast en eller två gånger och de flesta har under bortavaron sovit utomhus under primitiva förhållanden. Endast ett fåtal ungdomar sökte upp hjälpinrättningar som härbärgen, socialtjänst osv. för att få hjälp under sin bortavaro hemifrån. Däremot tog de kontakt med vänner och släktingar för stöd och hjälp av olika slag (Rees 1993). Ungdomar som rymde hemifrån vid upprepade tillfällen uppgav att de upplevde rädsla och ensamhet när de var hemifrån. De uppgav också att de hade blivit fysiskt och sexuellt utnyttjade under tiden som de varit hemifrån. Men ungdomarna berättade också om positiva erfarenheter med att vara hemifrån. Genom att rymma fick de en möjlighet till respit i förhållande till sina problem i familjen och de tyckte det var positivt att träffa nya vänner när de var hemifrån (Stein 1994). Det var ovanligt att ungdomar under bortavaron hemifrån reste långt från sin lokala omgivning och de flesta ungdomar återvänder frivilligt hem efter ett tags bortavaro hemifrån (Abraham & Mulngall 1992; Rees 1993). Förändrade flyttningsmönster För att förstå hur övergången från att bo hemma och vara beroende av sina föräldrar till att flytta till ett självständigt boende ser är det intressant att studera ungdomars förändrade flyttningsmönster. Dessa mönster för ungdomar har enligt Jones (1995) förändrats på så sätt att ungdomar inte en gång för alla flyttar ut ur familjen. Det pågår istället en successiv flytta- hemifrån- process. Det finns också olika mer eller mindre 10

12 godtagbara skäl för att ungdomar ska kunna flytta ut från föräldrahemmet. Två icke godtagbara skäl som Jones (a.a.) nämner är att lämna hemmet för att nå ökad självständighet eller på grund av problem i hemmiljön. Jones resultat från sin studie om att det finns många ungdomar som tvingas hemifrån på grund av problem i hemmiljön är överensstämmande med övrig forskning om rymmande och utkastade ungdomar. I hennes studie är det också fler flickor än pojkar som lämnar hemmet av dessa skäl. Ett flertal av dessa ungdomar som lämnar hemmet på grund av familjeproblem var under 18 år. Jones (a.a.) framhåller också ett mönster av en ökad polarisering mellan olika grupper av ungdomar i deras transition från ungdom till vuxen. För de grupper av ungdomar som kommer från resursstarka och stödjande hem är transitionsprocessen för ungdomar förlängd och utdragen över många år och för ungdomar som kommer från resurssvaga hem och som inte erhållit stöd från föräldrarna karaktäriseras övergången från ung till vuxen av att vara kort och komprimerad. Försök till kategorisering av rymmande och utkastade ungdomar Det är flera forskare som har pekat på svårigheten med att definiera kategorin rymmande utkastade ungdomar. Denna svårighet, och även andra forskningsmetodologiska problem, har lett till att mycket av den forskning som producerats om rymmande ungdomar kritiserats för att innehålla olika svagheter. Brennan (1980) som genomfört en av de mer omfattande studierna om rymmande ungdomar 4 menar att den tidigare forskningens mål att kunna göra ett hållbart klassificeringssystem för gruppen inte har kunnat uppfyllas. Han kritiserar den tidigare forskningen för att en stor del av empirin inte analyserats utifrån vedertagna statistiska analyser. Urvalet i de tidigare studierna har varit extremt litet och icke representativt. Varje försök till typologisering har också varit begränsad och för allmän i sin beskrivning av gruppen. Undersökningsresultaten har heller inte hållit hög validitet eller reliabilitet (Brennan 1980). Brennan redogör för tidigare försök till typologiseringar av gruppen i dem som rymmer från och dem som rymmer till något. De som rymmer från något representerades av dem som flydde från en olöst familjekonflikt eller från personliga problem. De som rymde till något sökte genom rymningen äventyrlighet och spänning. Andra försök till kategorisering var enligt Brennan gruppering i spontanrymmare och äventyrsrymmare. De som rymmer för att söka äventyr liknar gruppen som rymmer till något medan spontanrymmarna liknar gruppen som rymmer från något. I bägge dessa försök till typologier är det rymmarens motiv till handlingen som är i fokus. I ett annat försök till typologi är det rymmarens patologi som är i fokus, där delas rymmarna in i två grupper där den ena rymmer på grund av ett asocialt beteende och där den andra gruppen består av ungdomar som rymmer hemifrån som inte har ett asocialt beteende. Gullotta (1978) var den första forskaren som diskuterade begreppet runaways felaktiga tillämpning. I en studie av 308 journaler av ungdomar som tagits in på ett härbärge på grund av att de rymt hemifrån var det bara 30 procent som kunde definieras som rymmande ungdomar. Hela 24 procent av ungdomarna visade sig vara utkastade ungdomar. Det vill säga ungdomar som hade lämnat hemmet på initiativ av föräldrarna men som felaktigt hade rapporterats som rymmande ungdomar i journalerna. Ytterligare 46 procent av ungdomarna kallade han för agency-assist youth. Det vill säga ungdomar som hade placerats på härbärget för rymmande ungdomar i avvaktan på en annan placering inom vården för dem. I Brennans egen studie (1978; 1980) intervjuades 183 ungdomar som rymt hemifrån och jämfördes med en kontrollgrupp av ungdomar som inte rymt hemifrån. 4 Brennan et al

13 Brennan fann två huvudgrupper. Han kallar den ena gruppen för de icke asociala alienerade rymmarna och den andra gruppen för de asociala alienerade rymmarna. Hälften av alla rymmande ungdomar tillhörde den huvudgrupp som hade ett asocialt beteende. De asociala alienerade ungdomarna hade kännetecken som hög konfliktnivå med föräldrarna, att föräldrarna hade en avvisande hållning till ungdomarna. Att ungdomarna umgicks med asociala kamrater och hade bedömts ägna sig åt egen asocialitet. De hade problem i skolan och hade haft liten tillgång till positiva sociala roller både i skolan och i familjen. Det var två undergrupper inom denna huvudgrupp där det var en majoritet av flickor som hade rymt hemifrån det var de avvisade kamratorienterade rymmarna och de rebelliska och utagerande medelklassflickorna. Brennan beskrev de syndrom han tycker sig ha funnit bland de rymmande asociala avvisade ungdomar. De karaktäriserades av att ha erfarit påtaglig negativ uppmärksamhet av föräldrar och lärare och av att de haft en minimal tillgång till positiva sociala roller i familj eller skola. De utmärkte sig genom att de uttryckte en upplevelse av maktlöshet och socialt främlingskap som tog sig uttryck i en tilltagande normlöshet. De hade en kamratkrets av andra asociala ungdomar vilket manifesterades i ett starkt grupptryck som syftade till asocialitet. Dessa ungdomar uppvisade också i allmänhet en låg självkänsla. Brennans studie visade också på att det fanns en grupp ungdomar som rymde hemifrån som inte var avvisade och som inte hade problem i skolan eller uppvisade ett asocialt beteende. Det var svårt att förstå, enligt Brennan, bakgrunden till att dessa ungdomar rymde hemifrån frånsett att de uppfattades som ensamma och socialt isolerade från sina kamrater. Denna studie visade också på att både ett överkontrollerande och ett underkontrollerande förhållningssätt hos föräldrar tillsammans med en avvisande attityd mot ungdomen kunde utlösa att ungdomar rymde hemifrån. Brennan är dock slutligen återhållsam vad gäller slutsatser av sin studie som han menar var explorativa till sin ansats och han uppmanar forskarsamhället till ytterligare studier av detta komplexa sociala fenomen för ytterligare klargöranden (a.a.). Våld och övergrepp; en vanligt förekommande bakgrund till rymning och utkastning hemifrån Efter inriktningen att försöka typologisera och klassificera gruppen ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån började forskningen alltmer fokusera på ungdomarnas familjebakgrund och deras livserfarenheter. Forskningen kom framförallt att fokusera på vilken erfarenhet ungdomar hade av våld, misshandel och sexuella övergrepp från sin uppväxt. Denna inriktning har varit ett tydligt spår i den amerikanska forskningen från 1980 och framåt (Wade & Biehal 1998). Resultaten från den forskningen om samband mellan ungdomars erfarenhet av övergrepp och våld och rymning och utkastning hemifrån har också bekräftats i den brittiska forskningen (Newman 1989; Abraham & Mungall 1992; Rees 1993; Stein et al 1994; Stein 1999). Whitbeck och Simons (1990) har i sin forskning undersökt kopplingen mellan ungdomars erfarenhet av övergrepp i hemmiljön och risken att bli offer för övergrepp och kriminalitet när ungdomar är hemifrån. De skriver att forskningen om denna grupp ungdomar har lett fram till övertygande belägg för att ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån kommer från familjer där de innan rymningen eller utkastningen har upplevt våld, sexuella övergrepp och sviktande vård och omsorg från föräldrarna. Kroniska rymmare, det vill säga ungdomar som återkommande rymde hemifrån, uppgav att de snarare upplevde en lättnad över att lämna en svår familjebakgrund bakom sig än att de upplevde en saknad över att rymningen hade lett till att banden hade brutits mellan dem och familjerna (a.a.). Withbecks och Simons (1990) resultat av sin studie, där gruppen ungdomar bestod av 84 stycken med en jämn könsfördelning mellan pojkar och flickor, var att ungdomar som kom från hem där övergrepp skett också löpte större risk att råka ut 12

14 för våld, kriminalitet och övergrepp under sin tid på rymmen. Föräldrar som hade förgripit sig på sin ungdom hade också ett indirekt inflytande över ungdomens riskfyllda livssituation utanför hemmet. En uppfostringsmiljö som i huvudsak bestod av ett samspelsmönster mellan förälder och ungdom som präglades av aggressivitet utgjorde en större risk för att ungdomar med dessa erfarenheter skulle involveras med asociala kamrater och ägna sig åt ett asocialt beteende, vilket ytterligare kom att förstärka ungdomens riskfyllda livssituation (a.a). Withbeck och Simons (1990) fann också skillnader mellan könen i sin studie. Det var en större risk att flickor råkade ut för övergrepp och misshandel under sin tid på rymmen ju fler gånger de rymde hemifrån. För pojkars del var det inte rymningen i sig utan umgänget med andra asociala kamrater som var den faktorn som ökade risken för att pojkar skulle hamna i situationer där de blev offer för övergrepp och kriminalitet. Ungdomar som rymde och blev utkastade hemifrån löpte en risk att bära med sig de kommunikationsmönster som de hade tränats till i sin familj. Detta medförde att ungdomarna riskerade återupprepa mönstret av våldsamma uppträden och konfrontationer även när de hade lämnat sina hem (a.a.). Whitbeck och Hoyt (1999) har i sin forskning intervjuat 602 ungdomar som rymt hemifrån i åldern år samt föräldrar och vårdnadshavare till dem. Undersökningen gjordes i fem städer i USA. Resultaten har redovisats rörande ungdomarnas liv före och efter rymningen, om deras överlevnadsstrategier och de risker som är kopplade till livet på gatan. Deras resultat visar också på att ungdomar som rymmer hemifrån växer upp i familjer där det förekommer fysisk och psykisk våld, missbruk, övergrepp och psykisk ohälsa. Själva handlingen att rymma hemifrån framställs av forskarna som uttryck för ett brådmoget beteende som resulterar i ett för tidigt vuxenblivande. Det är en handling som får långtgående påverkan på ungdomens vidare socialisation. Enkätundersökningarna i Storbritannien Här presenterar vi utförligare två brittiska studier. Dessa är Steins studie från 1999 samt en uppföljning av den studien (Lee & Rees 2005) som är de första studierna som har undersökt en representativ normalpopulation i Storbritannien. Dessa studier ligger till grund för utformningen av den här studien och är också ett underlag för jämförelser av resultaten. En representativ bild av fenomenets storlek och dess orsaker i Storbritannien Stein (1999) studerar i sin enkätundersökning ett slumpmässigt urval av en normalpopulation på ungdomar i sammanlagt 124 skolor. Undersökningen bestod också av intervjuer med 500 professionella representanter från olika hjälpinstanser som socialtjänst, frivilliga härbärgen, fältanknutna socialarbetare, polis osv. Det gjordes också 200 intervjuer med ungdomar från 15 olika geografiska områden. Hans studie syftade till att undersöka hur vanligt förekommande det var att ungdomar rymde hemifrån i Storbritannien. Populationen var uppdelad i ungdomar som rymde hemifrån som var under 16 år och ungdomar som var över 16 år men under 18 år. Denna uppdelning gjordes tillföljd av ungdomars olika legala position i förhållande till sin ålder. Vi kommer i denna sammanfattning endast redogöra för resultaten vad gäller gruppen ungdomar under 16 år eftersom deras legala position bäst överensstämmer med den population av rymmande och utkastade ungdomar som vi har studerat. Stein (1999) fann att det var en av nio eller elva procent av alla ungdomar under 16 år i Storbritannien som rapporterade att de hade rymt eller hade tvingats hemifrån under minst ett dygn. Sammantaget var det under ett år ungdomar under 16 år som rymde hemifrån för första gången. Över hälften, 54 procent, rymde bara en gång 13

15 men en av åtta, 12 procent, hade rymt hemifrån mer än tre gånger. Sammanlagt förekom det incidenter av att unga personer rymde hemifrån minst ett dygn under ett år i Storbritannien. En femtedel, 19 procent, uppgav att de hade tvingats att mot sin vilja lämna sina hem. Det vill säga att de uppfattade sig som utkastade hemifrån. Omfattningen vad gällde rymning hemifrån var likartad för olika delar av Storbritannien och för olika geografiska områden av landet. Det var fler flickor (11,5 procent) än pojkar (8,5 procent) som rymde hemifrån. Skillnaden mellan olika etniska grupper som rymde hemifrån var mycket små. För barn som rymde hemifrån vid elva års ålder var sannolikheten stor att de skulle fortsätta rymma hemifrån. Bakgrundsfaktorer och andra utlösande faktorer till rymningen En majoritet på 80 procent av ungdomarna nämnde att problem i hemmiljön var den främsta orsaken till att de rymde hemifrån. De nämnde flera olika problemområden som orsakade rymningen hemifrån. Den utlösande faktorn som främst framhölls av ungdomarna var konflikter i familjen. Över en fjärdedel uppgav att de rymde hemifrån på grund av sexuella, fysiska och emotionella övergrepp. Andra orsaker som uppgavs var problem med kamrater och skolan. Bland ungdomar som levde i familjer med styvföräldrar eller i enföräldersfamiljer var sannolikheten större att de skulle rymma hemifrån än bland ungdomar som levde med två biologiska föräldrar. Det var vanligare att ungdomar som hade erfarenhet av att ha rymt hemifrån uttryckte en negativ attityd gentemot sina föräldrar. Exempelvis att de hade blivit slagna vid flera tillfällen eller att de hade blivit orättvist behandlade av föräldrarna. Tio procent av ungdomarna uppgav att de hade blivit slagna hemma och 34 procent uppgav att de hade blivit orättvist behandlade. De professionella representanternas bild av bakgrundsfaktorer till att ungdomar rymde hemifrån stämde väl överens med ungdomarnas utsagor. De menade också att relationsproblem i familjen oavsett familjetyp var den huvudsakliga orsaken till rymning hemifrån. De ungdomar som rymde hemifrån vid upprepade tillfällen bedömdes komma från en allvarligare problembakgrund i hemmet än ungdomar som rymde mer sällan. För ungdomar som var omhändertagna inom samhällsvården var sannolikheten större att de hade erfarenhet av att ha rymt hemifrån än ungdomar som levde med sina familjer. Det var 45 procent av ungdomarna i samhällsvård som också hade rymt hemifrån och 10 procent bland ungdomarna som bodde hemma i sina familjer. Av de ungdomar som intervjuades var det hälften som hade erfarenhet av att vara omhändertagna inom samhällsvården och som hade rymt hemifrån före 16 års ålder. Ungdomar som rymmer hemifrån hade i jämförelse med ungdomar som inte rymt hemifrån större problem med depression, alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, lagöverträdelser, kamrat och skolproblem. Det fanns inga signifikanta samband mellan ungdomars rymmande hemifrån och ekonomiska bakgrundsfaktorer. Ett flertal av de ungdomar som inte var omhändertagna inom samhällsvården som rymt hemifrån för första gången hade inte heller tidigare fått någon hjälp av andra sociala vårdinrättningar som exempelvis socialtjänsten. Ett huvudresultat från denna studie var alltså att rymning och utkastning hemifrån förorsakades av olika problem inom familjen som övergrepp, separationer, bildandet av nya familjekonstellationer. Till följd av dessa problem var det många ungdomar som upplevde att de hade blivit tvingade att lämna sina hem. Levnadsmönster och erfarenheter hos ungdomarna under bortavaron från hemmet En majoritet av ungdomarna, 84 procent, stannade i sin lokala omgivning under bortavaron från hemmet. Deras erfarenhet av livet efter rymningen var både positiv 14

16 och negativ. Det var många ungdomar som upplevde att de fick tid att tänka och att de uppfattade att den press de erfarit i hemmet avtog. Men det var också många ungdomar som upplevde ensamhet, som var hungriga eller rädda. Det var en fjärdedel av ungdomarna som hade erfarenhet av att sova under primitiva förhållanden och 15 procent hade blivit sexuellt eller fysiskt antastade under sin bortavaro. En majoritet av ungdomarna löste sin livssituation genom hjälp av vänner och släktingar. Men 14 procent av ungdomarna löste sin livssituation genom att begå brott eller ägna sig åt tiggeri eller prostitution. 70 procent av ungdomarna återvände frivilligt hem efter en tid på rymmen. Stein fann inga belägg för att ungdomar hade olika erfarenhet av livet på rymmen beroende av ålder. Däremot visade studien att ungdomar som återkommande rymde hemifrån eller som var borta under längre perioder löpte större risker än de som rymde vid enstaka tillfällen och var borta under en kortare tid. Ungdomar som rymde hemifrån saknade legala sätt att försörja sig och överleva på vilket innebar att de valde överlevnadsstrategier som stöld, tiggeri och att använda alkohol och droger. En grupp ungdomar som rymde hemifrån som blev marginaliserade och exkluderade från sina familjer, skola och sitt lokala nätverk och samhälle var framförallt ungdomar som började rymma vid en så tidig ålder som 11 år. Ungdomar som rymmer hemifrån är ingen enhetlig grupp Stein beskriver ungdomar som rymmer hemifrån som en heterogen grupp även om de flesta av dem har det gemensamt att de bryter upp från en ohållbar familjesituation som präglas av konflikter. Hur länge och hur ofta ungdomen är borta från hemmet, graden av konflikter och hur kontakten med familjen upprätthålls efter uppbrottet påverkar ungdomars rymningsmönster. Så här beskrivs några rymningsmönster i Steins studie (1999). I Grupp 1 och 2 återfinns de ungdomar som endast rymmer under dagen och inte stannar borta över natten och de ungdomar som rymmer en eller högst två gånger och stannar borta över natten. De ungdomar som hade rymt en eller två gånger och stannade borta över natten rapporterade mer negativa erfarenheter av familjelivet än de ungdomar som inte stannade borta över natten. För en majoritet av ungdomarna i denna grupp löstes de problem som initialt var orsaken till uppbrottet hemifrån och den unge kunde återvända hem till familjen. Rymningen blev den utlösande faktorn som ledde till att de underliggande problem i familjen lyftes fram och ledde till en förändring. För vissa ungdomar skedde en förändring i hemsituationen som ledde till en lyckad återförening med familjen medan vissa ungdomar flyttade från familjen eller placerades i vård. Ungdomar som placerades i grupp tre hade rymt hemifrån mer än tre gånger. Ungdomarna i den gruppen uppvisade problem inom flera livsområden som skola och familj. Det var främst två utlösande faktorer som ledde till uppbrottet hemifrån och det var familjekonflikter och fysiskt våld i hemmet. Det fanns ofta en lång historia av upprepade konflikter och våld i familjen och ungdomarna hade också långvarig erfarenhet av våld innan de bröt upp från hemmet. I grupp fyra återfanns ungdomar som hade blivit isolerade och skilda från sin ursprungliga omgivning som familj och vård. En majoritet av dessa ungdomar förlorade kontakten med sina familjer efter den första rymningen som ofta utlöstes på grund av fysiskt våld i familjen Ungdomars synpunkter på vad för hjälp de behöver för att inte rymma hemifrån De unga som intervjuades föreslog hjälp till att lösa konflikterna med föräldrarna. De eftersökte både stöd, rådgivning och samtalsbehandling som skulle utgå från skolan. För ungdomar under 16 år som rymde hemifrån efterfrågades fler boendealternativ vid akuta problem. De efterfrågade också snabb hjälp i samband med 15

17 familjekonflikter. Gruppen ungdomar som var 16 och 17 år efterfrågade också fler former av olika stödboenden. Generellt eftersökte ungdomarna mer information om vad samhället hade att erbjuda vad det gällde hjälp av olika slag när man hade tankar på att rymma hemifrån. De professionellas synpunkter på vad som kunde förhindra rymning hemifrån De professionella föreslog att det sociala arbetet skulle sättas in i ett tidigare skede till familjerna innan problemen hunnit växa sig stora. De professionella, precis som ungdomarna, föreslog hjälp i form av medling mellan föräldrar och ungdomar. De professionella ansåg att det fanns stort behov av ett kvalitativt snabbt omhändertagande av ungdomar som rymde hemifrån före 16 års ålder. För gruppen ungdomar som var över 16 år behövdes fler alternativa boendeformer, bättre möjligheter för ungdomar att få socialbidrag och en bättre samordning mellan olika hjälpinstanser. Behovet av hjälp som var riktad och utformad till ungdomar som hade annan etnisk bakgrund än brittisk, framhölls också. En uppföljande studie År 2005 gjorde The Children s Society (Rees & Lee2005) en uppföljande studie av Steins studie från 1999 (Stein 1999). I denna studie besvarade ungdomar mellan 14 och 16 år samma enkät som låg tillgrund för studien Vid en jämförelse mellan resultaten från studierna visar det sig att det finns en hög samstämmighet mellan de bägge studierna. Det är endast i några anseenden som resultaten skiljer sig åt och i några fall har nya resultat tillkommit. I studien från 2005 visar det sig att det är ett färre antal (en av sex) ungdomar som sover utomhus i samband med rymning eller utkastning hemifrån. Men samtidigt tyder övriga resultat på att risken fortfarande är hög för att ungdomar hamna i olika överlevnadsstrategier som tiggeri, prostitution och kriminalitet vid denna typ av uppbrott. Det framkom också att en hög andel ungdomar (68%) inte blev efterlysta av polisen i samband med uppbrott hemifrån och en låg andel (4%) ungdomar angav att de sökte hjälp hos olika vård instanser i samband med uppbrottet. En slutsats som forskarna drar av detta är att ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån fortfarande tillhör en utsatt grupp ungdomar vars problematik inte registreras eller uppmärksammas vare sig av polis eller andra sociala vårdinrättningar vilket gör att omfattningen och konsekvenserna av problematiken med uppbrott hemifrån förblir dolda för de sociala myndigheterna och samhället i stort (Rees & Lee 2005). Sammanfattande kommentarer Ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån, gatubarn, hemlösa ungdomar tillhör en heterogen grupp ungdomar som är svåra att särskilja från varandra. Forskning har visat att deras livssituationer är likartade på så sätt att de kommer från miljöer där de utsatts för våld, försummelse och övergrepp. När de lämnar sitt hem kommer de också fortsättningsvis leva ett riskfyllt liv där kriminalitet, övergrepp och hemlöshet är vanliga inslag. Ett flertal studier har visat att det är vanligare att flickor rymmer hemifrån än pojkar. Ålder är en särskiljande faktor om ungdomar uppfattas som hemlösa, gatubarn eller rymmande och utkastade ungdomar. Steins studie (1999) har visat på att rymning och utkastning hemifrån är ett omfattande fenomen bland ungdomar. Enligt resultaten i hans studie har 11 procent av alla ungdomar i Storbritannien varit med om ett sådant uppbrott hemifrån. Resultatet gäller oavsett stad eller landsbygd och oavsett olika delar av Storbritannien. En femtedel av dem som hade rymt hemifrån uppfattade att de blivit utkastade hemifrån. Ett resultat som talar för att rymning och utkastning hemifrån kan betraktas 16

18 som ett sammanflätat fenomen där tolkningen av vad som utspelat sig mellan förälder och ungdom kan skilja sig åt beroende av vems perspektiv som har tolkningsföreträde. En kommentar från Stein var att ungdomar som rymde hemifrån och som var under 16 år var den grupp ungdomar som var mest sårbara och att rymningen hemifrån försatte dem i en position där de blev en icke-medborgare utan några legala rättigheter. På sikt utgjorde de en riskgrupp för att utveckla ett levnadsmönster som ledde till marginalisering och senare hemlöshet. 5 En av Jones slutsats som också är väl i överensstämmelse med Steins resultat och slutsatser är att ungdomar som lämnar sitt hem utan mandat eller på grund av ej legitima skäl från föräldrar eller samhälle löper stor risk att hamna i svårigheter med att etablera ett självständigt liv som vuxna. En frågeställning som Jones (1995), Steins (1999) och Rees & Lee (2005) forskningsresultat leder fram till är om samma föreställning om ungdomar som lämnar hemmet på grund av familjeproblem återfinns även i en svensk kontext? Uppfattas en problemfylld familjebakgrund som ett legitimt skäl till att bryta upp från sitt föräldrahem bland skolkuratorer och socialsekreterare? Tidigare svensk forskning visade att uppbrott hemifrån sågs som en gränsöverträdelse som skulle stoppas och att socialtjänstens uppgift var att hjälpa till med att ungdomen återförenades med sin familj. Socialsekreterarna uppfattade ungdomars uppbrott hemifrån som en illegitim och icke normal handling där samarbetet med vårdnadshavaren hade högre prioritet än att förstå handlingen utifrån ungdomarnas egna perspektiv (Sjöblom 2002). 5 Tidigare forskning har visat på sambandet mellan hemlöshet och tidigare erfarenheter av samhällsvård, familjekonflikter, våld och övergrepp i hemmet. Forskning från USA har också identifierat kopplingar mellan rymning hemifrån och senare hemlöshet (Simons & Whitbeck 1991) Dessa resultat menar Stein manar till eftertanke och vikten av att uppmärksamma problemet med rymmande ungdomar på ett så tidigt stadium som möjligt innan det har utvecklats till en mer konstant levnadsstrategi hos den unge. Nära hälften av alla ungdomar som har haft kontakt med Centerpoint, en frivillig hjälpverksamhet i Storbritannien för hemlösa uppgav att de hade rymt hemifrån som barn (Social Exclusion Unit 2002). 17

19 Teoretiska utgångspunkter De teoretiska utgångspunkterna som har haft betydelse under arbetets gång har varit den moderna barndomssociologin och dess syn på barn-/ungdomstiden (Qvortrup 1994; James et al 1998). Utifrån ett sådant heterogent perspektiv kan man tala om många olika barndomar/ungdomstider snarare än en universell. Ungdomstiden kan ses som en fysiologisk eller psykologisk utvecklingsfas, men också som en social kategori som bestäms av samhälleliga och institutionella förhållanden. Här blir faktorer som klass, kön och etnicitet viktiga för att förstå variationen i uppväxtförhållanden. Skillnaderna mellan fysisk och social mognad har ökat vilket också har inneburit en ökad osäkerhet kring innebörder av kategorier som barndom/ungdom respektive vuxen, liksom vilka rättigheter/skyldigheter som skall kopplas till dessa kategoriseringar. Mørch (1996) talar om ett omfattande möjlighetsrum som öppnats för unga men som man inte vare sig de unga själva eller deras familjer vet hur man skall hantera. För de unga som har ett uppbrott bakom sig kan vuxenlivet börja på egen hand utan stöd från ursprungsfamiljen. För dessa ungdomar råder speciella förhållanden som man kan anta påverkar övergångsfasen från ung till vuxen. Hur deras vuxenblivande skall komma att gestalta sig är precis som för andra kopplat till uppväxtförhållanden och familjerelationer men det kan dessutom vara starkt beroende av samhällets insatser. Ett återkommande begrepp som används inom forskningen för att beskriva förändringen för gruppen ungdomar är den förlängda ungdomstiden. En konsekvens av den är att ungdomars beroende av familjen har ökat. Kvarboendet i föräldrarnas hem har ökat och ungdomar etablerar sig allt senare på arbetsmarknaden (SOU 2000:3; Schröder 1991, Bergenstråhle 2005). Ungdomars flyttningsmönster hemifrån har också förändrats och karaktäriseras av en ut- och återflyttning snarare än att det är en definitiv utflyttning. Men det finns grupper av ungdomar som flyttar hemifrån i förtid. Jones (1995) kallar denna grupp för tidiga utflyttare. Det är framförallt unga kvinnor som lämnar hemmet i förtid tillföljd av en problematisk hemsituation för att skydda sig mot övergrepp av fysisk, sexuell och psykisk karaktär och på grund av relationsproblem med styvföräldrar (Jones1995). Rymning och utkastning kan också förstås utifrån hur familjelivet har förändrats. Rymning/utkastning kan ses som en av många möjliga uppbrott från familjen. Även om relationer till barn, enligt Giddens (1997) delvis faller utanför det han kallar för öppna relationer så bär även relationen mellan en ungdom och en förälder drag som påminner om den öppna relationen mellan make och maka. I den öppna relationen blir det inte längre moraliskt försvarbart för exempelvis en ungdomar att leva samman med föräldrar och dess partners om relationen inte bygger på ömsesidighet och respekt. Hur den individualiserade livsstilen som präglar ungas liv verkar på dem när de klivet ut i världen och etablerar sig i vuxenlivet hänger alltså intimt samman med vilka livschanser som erbjuds dem (Mørch 2000). Även om en majoritet av ungdomarna klarar av de nya utmaningarna som den individualiserade och globaliserade livsstilen innebär kan risken vara stor för vissa grupper av ungdomar som inte klarar av de krav som ett modernt ungdomsliv ställer dem inför (Beck 1996; Johansson1999). För de grupper av ungdomar som riskerar att inte klara det moderna ungdomslivet kan det vara av avgörande betydelse vilka typer av insatser samhället har att erbjuda dem i vuxenblivandeprocessen. Ungdomar som har erfarenhet av att ha rymt och blivit utkastade hemifrån tillhör en riskgrupp för social utsatthet (Brennan 1980; Whitbeck & Simon 1990; Stein 1999; Report from social exclusion unit 2002, Rees&Lee 2005). Många av dem kan komma att behöva samhällets insatser, exempelvis i form av vård i familjehem och HVB-hem (Sjöblom 2002). Men det finns också annan forskning om skyddande - 18

20 respektive riskfaktorer som pekar i annan riktning, att utsatthet i barndomen/ungdomen inte behöver leda till ytterligare utsatthet (Rutter 1985; Claezon 1996, 2003). Barn och ungdomar som växer upp under mycket svåra livsomständigheter klarar i hälften av fallen att få ett vuxenliv där de har en acceptabel psykisk hälsa och social anpassning (Cederblad 2003). Forskningen om ungdomar har generellt sett kritiserats för att vara grabbig. Pojkar till skillnad mot flickor har i forskningen kunnat representera hela gruppen ungdomar/tonåringar. Ungdomskulturforskningen med stark influens från Birminghamskolan har också kritiserats för att den under lång tid lyft fram pojkar och unga män på flickors och unga kvinnors bekostnad (Söderlind & Engwall 20005; Öhlund 1994). Sociala problem som utstötning och uppbrott hemifrån kan däremot betraktas som flickproblem. Det är vanligare att flickor rymmer och kastas ut hemifrån än pojkar. Här hittar vi flickor som drabbas av hedersrelaterade brott. Flickor som lever med ett normsystem i familjen och med ett annat i skolan kan hamna i svåra konfliktsituationer som i sin tur kan leda till rymning och utkastning hemifrån (Högdin 2007; Sjöblom 2003, Schlytter 2004). I gruppen ingår också flickor som socialsekreterare beskriver som övergivna flickor. Många gånger bryter de upp från en uppväxtmiljö som präglats av missbruk, övergrepp, våld, social och psykisk utsatthet. Här återfinns också de starka flickorna, som är svåra för föräldrar och socialtjänst att möta (Sjöblom 2002). Forskning har visat att antalet omhändertaganden av unga flickor precis som för pojkar har ökat under 1990-talet. De spekuleras om att ökningen för flickor kan bero på relationsproblem i familjerna, rymning och utstötning. Forskarna kan konstatera att vi fortfarande saknar systematisk kunskap om de könsrelaterade mönstren bakom omhändertaganden av ungdomar (Lundström & Sallnäs 2003). Det saknas också kunskap om vilka sociala insatser denna grupp flickor behöver på sin väg mot att bli vuxna. Bristen på kunskap om denna grupp kan i förlängningen påverka hur de blir mötta av samhället. Resultaten från tidigare studier visar på avsaknaden av ett ungdoms- och könsperspektiv hos socialtjänsten för ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån till förmån för ett familistiskt tänkande (Sjöblom 2002, Schlytter 2004). 19

Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Docent Yvonne Sjöblom

Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Docent Yvonne Sjöblom Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån Docent Yvonne Sjöblom Ungdomars övergång till vuxenblivandet En förlängd ungdomstid. Längre utbildning, senare etablering på arbetsmarknaden,

Läs mer

Tillfälligt uppbrott. Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Sammanfattning och Rädda Barnens kommentarer

Tillfälligt uppbrott. Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Sammanfattning och Rädda Barnens kommentarer Tillfälligt uppbrott Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån Sammanfattning och Rädda Barnens kommentarer Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

HEMLÖSHETEN I SVERIGE HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Christina Schoug 046 359 44 47 Christina.schoug@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206 Sammanfattning

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet

Läs mer

Insatser mot cannabis - 27 februari

Insatser mot cannabis - 27 februari Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter

Läs mer

Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen

Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen 2018-01-30 1 (5) Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen 1. Fråga: Skillnaderna på Socialstyrelsen och Järfällas rapporter skapar en differens som kan vara intressant

Läs mer

Uppbrott från hemmet. en kvantitativ studie av ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån

Uppbrott från hemmet. en kvantitativ studie av ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT2007 Uppbrott från hemmet en kvantitativ studie av ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån Författare: Alpha Sow Handledare: Sara

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor Trygghet i Stockholm 1 Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor Trygghet i stadsdelen 1 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? Sammanfattning Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? I detta kapitel studerades hur olika typer av dryckesmotiv är fördelade i befolkningen utifrån modellen Drinking Motive Questionnaire Revised

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Röster om tidiga uppbrott hemifrån

Röster om tidiga uppbrott hemifrån Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Examensarbete Höstterminen 2010 Röster om tidiga uppbrott hemifrån - nio ungdomars erfarenheter av att rymma och kastas ut från sina hem Författare:

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

en lantlig idyll i händelsernas centrum

en lantlig idyll i händelsernas centrum en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,

Läs mer

Målgruppsinventeringar inom barn och unga

Målgruppsinventeringar inom barn och unga Målgruppsinventeringar inom barn och unga Sofie Stener, socionom, planerare/utvecklare Barn och familjeenheten Nacka kommun Francesca Östberg, socionom/fil Dr, Institutionen för socialt arbete, Stockholms

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta.

Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta. Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta. Barnrättsdagarna 14 april 2015, Örebro Elin Wernquist & Ida Hellrup men du är ju vuxen nu!

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent

Läs mer

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt

Läs mer

Tillfälligt uppbrott unga berättar. Om att rymma eller kastas ut hemifrån

Tillfälligt uppbrott unga berättar. Om att rymma eller kastas ut hemifrån Tillfälligt uppbrott unga berättar Om att rymma eller kastas ut hemifrån Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2011

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial Vision Alla på Lapplands Gymnasium - Jokkmokk ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Tillfälligt uppbrott unga berättar. Om att rymma eller kastas ut hemifrån

Tillfälligt uppbrott unga berättar. Om att rymma eller kastas ut hemifrån Tillfälligt uppbrott unga berättar Om att rymma eller kastas ut hemifrån Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2011

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem

Läs mer

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. HFD 2017 ref. 39 Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen

Läs mer

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa Rapportsammandrag Stadsrevisionen 15 november 2016 Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer Inledning I dag råder stark efterfrågan på lediga bostäder i Göteborg.

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling MALL 2013-09-20 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller för Västerledens förskola. Ansvariga för planen Förskolechef Marie-Louise Westring-Andersson Planen gäller under perioden

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter

BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter BoendeDOK 2014 juni 2015 Brukarnas åsikter Kortversion av BoendeDOK årsrapport 2014 BoendeDOK - E T T S T R U K T U R E R A T S A M T A L F Ö R B Ä T T R E B O E N D E S T Ö D 1 BAKGRUND Sedan 1 januari

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen

Läs mer

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Socialtjänst- När den egna kraften inte räcker till

Socialtjänst- När den egna kraften inte räcker till 2018-04-09 Socialtjänst- När den egna kraften inte räcker till Inledning Det sociala arbetet i Västerås ska utgå från individen. Alla människor kan bidra utifrån sina förutsättningar. Alla kan bidra till

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Bilaga 1 Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Vid ogiltig skolfrånvaro tillämpas Haninge kommuns handlingsplan för uppföljning av elevers frånvaro. Ett av stegen i handlingsplanen är att

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder Trygghet i stadsdelen Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer