RÄTT VÅRD ÅT RÄTT PATIENT PÅ RÄTT NIVÅ VID RÄTT TIDPUNKT Vårdtrappan för opererade höftfrakturpatienter på bäddavdelningen vid Närpes hälsocentral

Transkript

1 SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för hälsovård och det sociala området RÄTT VÅRD ÅT RÄTT PATIENT PÅ RÄTT NIVÅ VID RÄTT TIDPUNKT Vårdtrappan för opererade höftfrakturpatienter på bäddavdelningen vid Närpes hälsocentral IT inom hälso- och sjukvård Våren 2004 Ann-Mari Rönnskog Birgitta Udd Caroline Vikman Utbildning i ledarskap

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. PROBLEMPRECISERING OCH SYFTE 3. TEORETISK BAKGRUND 3.1. Presicering av begrepp 3.2. Vårdtrappan i Närpes Den specialiserade sjukvården Bäddavdelningen vid Närpes hvc Socialvårdens institutioner Närståendevård 3.3. Intagning till institution eller olika boendeformer Servicehandledning åt de äldre Placeringsgruppen i Närpes 4. VÅRDTRAPPAN FÖR HÖFTOPERERADE PATIENTER 4.1. Informationsgången från specialsjukvård till hemvård 4.2. Vårdtrappan för höftopererade 5. TOLKNING AV RESULTATET 6. DISKUSSION 7. KÄLLFÖRTECKNING BILAGA

3 1 1. INLEDNING Antalet fall och konsekvenserna av fall bland äldre personer - frakturer, andra skador och även dödsfall har ökat i Finland under de trettio senaste åren. Under den tidsperioden har antalet höftfrakturer ökat från till år 1997, varav en femtedel dör inom ett år. Andelen dödsfall som orsakats av höftfrakturer är större än antalet döda i trafikolyckor, bränder och drunkning tillsammans. Bland svåra fallskador som drabbar äldre utgörs 70 % av olika slags frakturer. Under kommande decennier komma antalet fallskador att fortsätta att öka på grund av ökat antal äldre och en högre medelålder (Kannus, Järvinen & Vuori, 2000). Enligt prognoserna för befolkningsutvecklingen i Finland stiger andelen 65 år fyllda från 14,8% år 2000 till 24,3 % år 2030 (Sotka). Det här ställer stora krav på hälso- och socialvården. Under de senaste åren har strukturella förändringar skett inom åldringsvården. En allt större del av de äldre bor hemma och antalet anstaltsplatser i traditionell mening har minskat. I stället har man fått nya boendeformer som service-, demens- och gruppboenden (Nurmi, 2000). Fall bland åldringar är ett växande nationellt hälsoproblem och ett ekonomiskt problem. Den typiska åldringen som faller har dåligt allmäntillstånd, är skör och bräcklig med många sjukdomar. Förutom att risken att dö ökar på grund av fallskador är också risken att lämna som långvårdspatient tio gånger större än utan fall (Luukinen, 1992). 2. PROBLEMPRECISERING OCH SYFTE Hälsocentralens övergripande målsättning är att ge rätt vård åt rätt patient på rätt nivå vid rätt tidpunkt. En välfungerande vårdtrappa är en förutsättning för måluppfyllelsen. Enligt kommunprofilen för Närpes stad uppnås den bästa hälsoekonominom om all primärvårdsservice kan tillgodoses på hemortens vårdtrappa, på rätt nivå och endast specialsjukvård köpas externt under kontrollerade former. Syftet med vårt arbete är att följa vårdtrappan för patienter med opererade höftfrakturer. Närpes hälsovårdscentral är en samkommun för Närpes och Kaskö. I vårt arbete kommer vi enbart att beakta höftopererade närpesbor. Vi följer med patienterna från det att de anmäls som klinikfärdiga från specialsjukvården till de utskrivs från bäddavdelningen till hemmet, till övriga inrättningar på

4 2 vårdtrappan eller stannar på bäddavdelningen samt ser hur informationsgången fungerar mellan de olika inrättningarna. 3. TEORETISK BAKGRUND Enligt grundlagen skall var och en medborgare tillförsäkras tillräckliga social-, hälso- och sjukvårdstjänster. Det huvudsakliga ansvaret ligger på kommunerna, medan staten svarar för styrningen av hälso- och sjukvårdspolitiken och för att förutsättningar att bedriva verksamhet föreligger. En utveckling av servicesystemet förutsätter ett samarbete mellan stat och kommun men även att man beaktar den verksamhet som bedrivs inom den privata och tredje sektorn. Enligt det nationella projektet för tryggande av hälso- och sjukvården borde elektroniska sjukjournaler tas i bruk före utgången av år (Social- och hälsovårdsministeriet, 2002). Under de kommande decennierna åldras befolkningen i Finland kraftigt. I Finland finns närmare över 65 år. Andelen av kommunernas befolkning varierar mellan 5 och 30%. Vår lagstadgade trygghet utgör grunden för genomförande samt utveckling av vård och service till äldre. Målet är att så många äldre som möjligt skall kunna bo kvar hemma och leva självständigt i sitt eget hem. Genom en snabbt tillgänglig och yrkeskunnig social- och hälsovårdsservice skall äldre få stöd med att bo hemma. För att de äldre skall ha möjlighet till det krävs samarbete på det lokala planet för att utbud och efterfrågan på tjänster skall vara i balans. En samsyn i servicefrågor krävs mellan socialväsendet, primärvården, den specialiserade sjukvården och andra som tillhandahåller service. Varje kommun skall göra en strategi för sin äldrepolitik i vilken ingår servicestrukturen samt en bedömning av sitt lokala behov. Utgångspunkten bör vara de äldres individuella behov med respekt och aktning för den äldre och deras självbestämmanderätt. Nedsatt funktionsförmåga är det vanligaste kriteriet för att en äldre människa behöver kommunal service. De primära alternativen skall vara öppenvård och hemmaboende. Hemsjukvård, hemservice, stöd för närståendevård, samt andra stödtjänster skall dimensioneras enligt vårdbehov. Serviceboendet borde ta hänsyn till behov av service. Behov av institutionsvård hänger samman med hur bra kommunens servicestruktur är (Social- och hälsovårdsministeriet, 2001).

5 Precisering av begrepp En patient är en person som vårdas på sjukhus eller person som är under läkarbehandling eller sjukhusvård (Malmström, Györki&Sjögren). I vårt arbete benämner vi även boende på övriga trappsteg på vårdtrappan för patienter. En institution definieras som en bestående inrättning i samhället enligt Malmström, Györki&Sjögren. Vi använder institution för de inrättningar som finns omnämnda i kommunens kommunprofil. Syftet med sjukdomsklassifikationen är att möjliggöra systematisk analys, tolkning och jämförelse av morbiditets- och mortalitetsuppgifter som insamlats på olika geografiska områden vid olika tidpunkter. Diagnoserna för sjukdomar och andra hälsohinder kan omvandlas från ord till koder, vilka är lätta att lagra, behandla med statistiska metoder och använda som forskningsmaterial. Höftfrakturer följer Stakes klassificering av sjukdomar enligt ICD-10. Enligt den hör höftfrakturer till gruppen S 72. Insamlingen av vårdanmälningsuppgifterna baserar sig på lag om statistikväsendet vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (409/2001) samt lagen och förordningen om riksomfattande personregister för hälsovården (556/1989 och F 774/1989). Uppgifterna i vårdanmälan och de statistiska uppgifterna används för följande syften: - den givna vårdens täckning, d.v.s. incidensen av sjukdomar som lett till institutionsvård inom olika befolkningsgrupper - servicestrukturen inom institutionsvården och den vård som ersätter denna - beskrivningar av den process där patienter får vårdanvisning - analyser av patientströmmen - effektivitetsanalyser De statistiska uppgifterna används bl.a. av kommuner som serviceproducenter eller konsumenter för planering och uppföljning av verksamheten, län, landskapsförbund, socialoch hälsovårdsministeriet, forskare m.fl. Stakes använder vårdanmälningsuppgifterna för den översikt av tjänster som regelbundet skall framställas för social- och hälsovårdsministeriet. Genom rapporter delges kommuner och andra serviceproducenter producerad information. På SOTKA databas finns statistiska uppgifter lagrade ( Hilmo, 2003 s 4).

6 4 För att hjälpa de äldre att klara sig på egen hand behövs ett mångsidigt nätverk av olika hjälpfunktioner, som kan tillgodose de äldres varierande behov av hjälp och vård. Förutom närståendevården och den kommunala servicen spelar både organisationer, den tredje sektorn och privata sektorns företag en växande roll under de senaste åren. Undersökningar har visat att % av 75 år fyllda och hälften av dem som fyllt 85 år behöver hjälp dagligen. Den äldres eget nätverk Allmännyttiga samfund Den äldre Kommersiella tjänster Offentliga tjänster Figur 1. Servicenätverket kring den äldre Öppenvården, slutenvården och deras olika mellanformer bildar en obruten kedja, som i alla sina led kan stödja de äldre efter behov ( Voutilainen, m.fl., 2002 ss 44-45). I vårt arbete kallar vi den obrutna servicekedjan kring den äldre för vårdtrappa Vårdtrappan i Närpes Enligt strategiplanen som Vasa sjukvårdsdistrikt uppgjort för åren bör medlemskommunerna göra upp kommunprofiler för social- och hälsovård. Avsikten är att man kommunvis skall utreda behov av och tillgång till service samt kostnadskonsekvenser och resurser. Åldringsstrukturen i Närpes har under hela 90-talet visat en stadig trend med minskande totalbefolkning och ökande åldringsbefolkning. Speciellt de äldre äldre över 85

7 5 år fyllda har ökat kontinuerligt. Den aktuella ålderstrukturen i Närpes ligger år före landet som helhet. Kostnadsmässigt räknar man att 75 år fyllda kräver ca 7 gånger större vårdresurser jämfört med förvärvsarbetande. Eftersom de 85 år fylldas andel ökar snabbast orsakar detta ett stort tryck på den anstaltmässiga servicen på alla nivåer. (Närpes stads kommunprofil). I bilaga 1 beskrivs vårdtrappan i Närpes Enligt handlingsprogrammet i kommunprofilen skall Närpes medvetet satsa på en väldifferentierad serviceprofil med prioritering av öppna och halvöppna vårdformer. Genom att satsa på mellanformsboende frigörs bäddavdelningens resurser, vilket möjliggör aktivare omhändertagande av klinikfärdiga patienter från specialsjukvården Den specialiserade sjukvården Närpes hör till Vasa sjukvårdsdistrikt. I första hand ges den specialiserade sjukvården när det gäller att operera höftfrakturer på Vasa Centralsjukhus. Ibland kan främst eftervård ges på Bottenhavets sjukhus. I sällsynta fall kommer patienter från universitetssjukhus eller privatsjukhus (Orton). När patienten är eller blir klinikfärdig inom kort och inte längre behöver specialsjukvård ringer man från VCS och frågar om plats för eftervård. VCS och hälsocentralen har inget gemensamt datasystem, förutom en förbindelse mellan laboratorierna och centralsjukhuset har ett helt annat datasystem nämligen ESKO Bäddavdelningen vid Närpes Hvc Bäddavdelningen skall sköta patienter som behöver långvård, avlastning, palliativ vård, akutvård och rehabilitering ( främst patienter från specialsjukvården). Enligt målsättningarna skall patienter från specialsjukvården beredas plats på bäddavdelningen inom tre dygn. För att bäddavdelningen skall ha möjlighet att ta emot klinikfärdiga patienter skall antalet långvårdspatienter inte överstiga 10.(Dispositionsplan 2004). Senast i det skedet att patienterna varit tre månader på bäddavdelningen och klassas som långvårdspatienter uppmanas patienter och/eller anhöriga att anmäla patienten till fortsatt

8 6 vårdplats om utskrivning till hemmet inte är möjlig. Anmälan sker till hälsocentralens socialarbetare eller stadens socialbyrå till den socialarbetare som ansvarar för äldreomsorgen. I princip skall ingen bo på bäddavdelningen, men i praktiken på grund av avsaknad av sjukavdelning på åldringshemmen kan man stanna kvar på bäddavdelningen på grund av stora funktionsnedsättningar. Hälsocentralen har dataprogram från Abilita (tidigare Kustdata). Dessutom sker patientanmälningarna via Hilmo och uppgifter går vidare till Stakes därifrån vi får uppgifter tillbaka Socialvårdens institutioner I staden finns tre åldringshem: Alvinahemmet i Övermark, Frida-hemmet i centrum och Pörtehemmet i Pörtom. I samband med Fridahemmet finns en mellanvårdform som kallas Frida-Efraim, vilken administrativt hör till Frida men där man förväntar sig en bättre funktionsförmåga med ett hjälpbehov så att en skötare klarar patienten. Alvina, vars A- avdelning tidigare var en bäddavdelning som hörde till Närpes hvc, har beredskap att i viss mån ta emot akutvårds- eller rehabiliteringspatienter. Det här medför att vårdbehovet i många fall är ett annat än på de övriga åldringshemmen. Två demensenheter är öppna boenden med dygnet-runt-service nämligen Solbacken och Solboet. Utrymmesmässigt är de belägna i samma hus som servicehemmet Efraim och åldringshemmet Frida. Servicehem eller hemmaboende med nattpatrull finns i centrumområdet. På servicehemmet Efraim rycker nattpersonalen på demensboendena ut vid behov och vid alarm. Servicehemmet Boställets nattvakare betjänar förutom servicehemmets boende även hemmaboende i centrum av staden. Servicehem med dagservice finns i Övermark (Solgärdet) och i Pörtom (Prästhagen). Den kommunala servicen som ges i hemmet består av hemservice och hemsjukvård, vanligtvis i nära samarbete med varandra ( social- och hälsovårdsministeriet, 2003 a)

9 7 Hemservicen i Närpes administreras i två områden och av två hemserviceledare. Hemsjukvården sköts via rådgivningsbyråerna i olika delar av staden. Staden har samma datasystem som hälsocentralen men elektronisk överföring av uppgifter mellan hälsocentralen och socialvården förekommer inte Stöd för närståendevård. De äldre vårdas allt oftare av anhöriga, t.ex make eller barn. Kommunen kan då stödja vården genom att betala stöd och genom att ordna olika social- och hälsovårdstjänster som stöd för hemvården. En förutsättning är att kommunen och vårdaren ingår avtal om vården. I vården ingår en vård- och serviceplan (social- och hälsovårdministeriet, 2004.) 3.3. Intagning till institution eller olika boendeformer Institutionsvården kan antingen vara deltidsvård, kortvarig vård eller långtidsvård (social- och hälsovårdsministeriet, 2003 b) Servicehandledning åt de äldre En viktig del av socialarbetet bland äldre utgörs av att man hänvisar till den rätta servicen, att man ger servicehandledning. Vid servicehandledning utgår man från klienten, man måste känna till både dennes individuella situation men även alla aktuella utbud av hälso- och socialvårdstjänster. Vid kartläggningen beaktas klientens resurser och förmåga att klara av situationen i den nuvarande boendemiljön. Om klienten redan har tillgång till service utreder man om denna är tillräcklig, om den eventuellt borde ökas, eller om situationen är ohållbar och flyttning till annan inrättning blir aktuell. Andra saker som utreds är klientens ekonomiska situationen och de psykosociala behoven; relationer till familjen, andra anhöriga och närstående. Till servicehandledningens uppgift hör också att engagera klienten själv i planeringen av servicehelheten. ( Voutilainen m. fl., 2002, s. 54)

10 Placeringsgruppen i Närpes Som ett led i handlingsprogrammet för att trygga god service trots en åldrande befolkning, tog socialnämnden i Närpes år 1999 ett beslut om att tillsätta en äldreomsorgsgrupp den sk. prioriteringsgruppen (tidigare närstående vårdgrupp). Till dennas uppgifter hör att: o Bevilja långvårdsplatser på stadens vårdanstalter. o Bevilja plats på demenshem. o Bevilja bostad på servicehem och pensionärs bostäder o Bevilja stöd för närståendevård. Placeringsgruppen består av fyra personer. Chefsläkaren och socialarbetaren vid Närpes hälsovårdscentral, en representant från hemsjukvården och en representant från sociala sidan. Gruppen sammanträder 1-2 gånger per månad. Protokoll förs över besluten, och en kopia skickas ut till varje deltagare och ett exemplar arkiveras. I övrigt är dessa protokoll inte offentliga. Prioriteringarna sker efter Stakes rekommendationer, hur mycket service klienten har i detta nu, bostadsförhållandena och anhörigas hjälpinsats. Inom gruppen har man kommit överens om att inte ge ut information om var på prioriteringslistan en klient befinner sig eller hur lång kön är. Detta för att undvika klagomål om att någon gått före. Muntliga klagomål förekommer dock, och ibland aktualiseras besluten i dagspressen. Den som söker plats på något av stadens åldringshem, pensionärshem, demensenheter eller service enheter fyller i en blankett med personuppgifter, nuvarande situation och vart och varför man ställer sig i kö. På baksidan av denna blankett görs en utvärdering av klienten om vårdbehovet. Beslutet fattas sedan av placeringsgruppen. (S. Backholm, socialarbetare vid Närpes hvc (personlig kommunikation, )

11 9 4. VÅRDTRAPPAN FÖR HÖFTOPERERADE PATIENTER År 2003 kom 17 opererade höftfrakturpatienter till bäddavdelningen för eftervård från specialsjukvården. Patienter med höftfrakturer (S72) enligt ICD-10 fick vi fram genom vårdanmälningsprogrammet Hilmo, 2003 års statistik. Vi följer informationsgången från att den klinikfärdiga patienten anmäls till utskrivning eller beslut om fortsatt vård. Dessutom ser vi hur bra vårdtrappan fungerar för de höftopererade, d.v.s. om det är rätt vård för rätt patient på rätt plats vid rätt tidpunkt Informationsgången från specialsjukvård till hemvård Informationsgången inleds när patienten är klinikfärdig ifrån specialsjukvården. En sjukskötare tar kontakt med bäddavdelningen per telefon för att få plats för eftervård. Anmälan samt patientuppgifter tas emot av sjukskötare och skrivs in i ett köhäfte. Avdelningsläkaren prioriterar dem som finns i kö. Då plats finns ringer avdelningssekreteraren och bekräftar att patienten får komma till bäddavdelningen. Med patienten följer skötarblankett och epikris ( anländer i vissa fall per fax senare). Varje vecka hålls ett meeting med bäddavdelningens personal, fysioterapeut, läkare och socialarbetare där patientens angelägenheter dryftas. Då patienten är färdigt behandlad från hälsocentralen finns följande eftervårdsmöjligheter: Patienten far hem med hjälp av hemservice, hemsjukvård och/eller närståendevård. Ansvarig skötare för modulen där patienten finns tar kontakt telefonledes med hemserviceledaren och/eller hemsjukvården i respektive distrikt. Till hemsjukvårdaren bifogas en kopia av epikrisen samt medicinlista. Endast i enstaka fall får hemservicen medicinsk information i form av epikris eller skötarblankett. Alla patienter får med sig ett s.k. grönt kort där det nämns sjukhusvistelsen, eventuella laboratorieprov, efterkontroller mm. Sjukskötaren tar även kontakt med anhöriga antingen i samband med besök på avdelningen eller per telefon. Kontinuiteten i vården följs genom regelbundna hemsjukvårdsmöten, där representanter för hemservice, hemsjukvård, bäddavdelningen ( skötare + läkare) och socialarbetare deltar. Ifall anhöriga önskar

12 10 stöd för närståendevård gör socialarbetare från stadens socialkansli och från hvc hembesök. Om patienten inte kan utskrivas till eget hem anmäls han av anhöriga till placeringsgruppen för planering för fortsatt vård. Serviceboende med varierande hjälpresurser från dagservice till dygnet-runtservice. Socialarbetaren meddelar när plats finns och bäddavdelningens sjukskötare tar kontakt med respektive serviceenhet per telefon. Med patienten följer skötarblankett samt utdrag ur patientjournal. Demenshemmen räknas som en öppenvårdsenhet trots att de är bemannade dygnet runt. Institutionsvård i form av åldringshem. Socialarbetaren meddelar när plats finns och sjukskötaren tar kontakt med åldringshemmet och med patienten far skötarblankett samt utdrag ur patientjournalen. Åldringshemmen har inte tillgång till hälsocentralens patientjournal.

13 11 figur 2 Informationsgången från specialsjukvård till hemvård

14 Vårdtrappan för höftopererade År 2003 flyttades 148 klinikfärdiga patienter från specialsjukvården till bäddavdelningen vid Närpes hvc. Av dem var 20 höftskadade. 3 togs bort från undersökningsmaterielet p.g.a. att de inte blev opererade utan sköttes konservativt. Dessa uppgifter fick vi fram genom att gå igenom patientjournalerna för patienter med koden S 72. Av de 17 patienterna kom 16 direkt från VCS till bäddavdelningen, medan 1 mellanlandade på BS. Kötiden för den klinikfärdiga patienten varierade mellan 0 och 14 dagar, medelkötiden var 3,8 dagar. Av 17 patienter dog en under eftervården på bäddavdelningen. 8 patienter kunde utskrivas till hemvård. De flesta (7) med hemservice, 4 med hemsjukvård och 1 med närståendevård. 1 patient fick plats på servicehemmet Efraim. 2 patienter kunde flyttas till åldringshem när de var färdigt behandlade på bäddavdelningen. För 5 patienter kunde ingen eftervårdsplats erhållas inom 3 månader, varvid dessa blev långvårdspatienter på bäddavdelningen. En av dessa fick senare en åldringshemsplats. 4 patienter var fortfarande kvar på bäddavdelningen vid årets slut trots att behov av bäddavdelningsvård inte längre existerade. Resultatet beskrivs i figur 3 på sida 13.

15

16 14 5. TOLKNING AV RESULTATET Informationsgången mellan olika vårdenheter sker genom konventionella metoder d.v.s. personlig kommunikation (telefon) eller genom att skriva lösa papper. Sjukskötaren är i en nyckelposition när det gäller att hantera informationsflödet och fungera som koordinator för verksamheten. Informationshanteringen upptar en stor del av arbetstiden, när patienter hemförlovas. Informationsteknik används inte alls i informationsgången. Vårdtrappan fungerar begränsat. På grund av överbeläggningen och stort antal långvårdspatienter har bäddavdelningen inte möjlighet att ta emot klinikfärdiga patienter inom 3 dygn, vilket är målsättningen. Utskrivningen av färdigt behandlade patienter lyckades väl, såtillvida att 8 for till eget hem, medan 1 fick plats på serviceboende. De flesta behövde hjälp av hemservicepersonal och/eller hemsjukvård och den hjälp som behövdes erhölls även utan problem. Endast en anhörig fick ersättning för vård av närstående. För de patienter, för vilka hemvård inte är möjlig fungerar vårdtrappan inte optimalt. Fem patienters vårddagar översteg tre månader och gränsen för långtidsvård. Alla de här köade för en plats på åldringshemmet Frida. En fick också plats småningom. Det är just Frida som har de längsta köerna, vilket medför att vårdtrappan stagnerar med köer av klinikfärdiga patienter inom specialsjukvården, ett stort antal långvårdspatienter på bäddavdelningen, köer med klienter inom hemservice och hemsjukvård som väntar på rehabiliterings- eller intervallvårdplats. 6. DISKUSSION En obruten servicekedja innebär en vård utan avbrott. Det viktiga med tanke på kvaliteten är att man lyckas sätta samman ett helgjutet servicepaket som motsvarar klientens behov och som kan justeras då funktionsförmågan förändras. Det innebär också att man överskrider de organisatoriska gränserna som tenderar att finnas inom hälso- och socialvården. Gränserna borde vara osynliga för patienten och för att detta skall lyckas måste personalen vara förmögna till yrkesövergripande samarbete på det praktiska planet. Målet skall alltid vara patientens behov och önskemål.

17 15 Omsorgssystemet för äldre är en komplicerad helhet och att samordna de olika tjänsterna är en krävande uppgift. En fungerande vårdtrappa förutsätter ett friktionsfritt informationsutbyte. Både klienter och personal måste få nödvändig information för att snabbt kunna skapa sig en helhetsbild av situationen. Uppdaterad information är viktig då vården ges inom olika organisationer. Datatekniken och nätverken erbjuder möjligheter till snabb, uppdaterad information samtidigt som datasekretessen effektivare kan garanteras. Som vi kunde konstatera sköttes en stor del av informationsgången per telefon eller med lösa papper. Att faxa epikriser till en oskyddad mottagare riskerar datasekretessen. För att informationsgången skulle fungera smidigare borde organisationerna använda samma datasystem. Enligt statlig planering bör hälso- och socialvården ha ett gemensamt datasystem från år På det sättet kunde information överföras smidigare och dubbelarbete i form av datainsamling undviks. Inom Abilita har man utarbetat ett gemensamt program för social- och hälsovården, genom vilket olika instanser på vårdtrappan kan få behövlig information på elektronisk form om den gemensamma patienten. Korsholm är försökskommun i Österbotten. När det gäller informationsgången mellan specialsjukvården och hälsocentralen har ett första steg tagits i och med att gemensam laboratorielinje har tagits i bruk. Alla sjukhus, primärvårdsenheter och andra vård- och omsorgsenheter använder idag informationsteknik men i varierande grad. Målet är att få ut mera nytta av det stöd som IT kan ge. I Sverige finns t.ex. Carelink ( tillgänglig [on-line]), ett nätverk för kommunikation i vården, som skall medverka till en effektiv och samverkande vårddokumentation i hela vårdkedjan. Detta underlättar kommunikationen mellan olika vårdgivare och patienterna får på det sättet en bättre vård. Utvecklings- och forskningsprojekt inom ramen för Carelink har som målsättning att genom elektronisk överföring tillgodose basala och helt nödvändiga behov av informationsutbyte och kommunikation i vårdkedjan. En snabb och säker kommunikation mellan olika aktörer ger samordnad vårdplanering, en effektivare vårdplanering, något som resulterar i god vård för den enskilda patienten. När tiden inte går åt i informationsgången blir det fler händer till vården. Tillgången till relevant information, i rätt form, vid rätt tillfälle och på ett enkelt och säkert sätt, är av stor betydelse för att vårdproducenterna ska få den kunskap som krävs för att kunna använda sin kompetens och förmåga att lösa komplexa problem på bästa sätt. Då effektiveras och stöds vården bäde för patienter och personal.

18 16 Sjuka människor slussas mellan olika vårdnivåer under ett sjukdomsförlopp. En välutvecklad vårdkedja med en fungerande vårdtrappa förutsätter en effektiv akutsjukvård och rehabilitering, tillräckligt antal platser i särskilda boenden och god hemvård. Ambitionerna är att minska antalet aktörer kring den enskilde och förenkla beslutsprocesserna. Vårdtrappan i Närpes innehåller många aktörer med komplicerat informationsflöde. När vi granskade vårdtrappan för höftopererade kunde vi konstatera att flaskhalsen är kön till ett åldringshem (Frida), något som påverkar hela vårdtrappan. Att i rätt tid ge rätt vård på rätt ställe är en förutsättning för att bruka resurserna på rätt sätt.

19 KÄLLFÖRTECKNING Böcker: Malmström, S., Györki, I., Sjögren, P.: Bonniers svenska ordbok. Stockholm Voutilainen, P., Vaaramaa, M., Backman, K., Paasivaara, L., Eloniemi-sulkava. U. & Finne- Soveri, H.. (red) God vård och omsorg för äldre. Handbok i kvalitet. Stakes. Artiklar i tidskrifter: Kannus, P., Järvinen, M.,Vuori, I. Vanhusten kaatumistapaturmat 2000-luvun suuri haaste. Duodecim 2000;116(5): Luukinen, H.: Kaatuileva vanhus. Duodecim 1992; 108(4):409 Avhandlingar: Nurmi, I.: Yli 60-vuotiaiden kaatumistapaukset laitoshoidon aikana. Vaaratekijät, kustannukset ja selviytyminen. Helsingfors universitet Tillgänglig [on-line] Broschyrer och handböcker: Social- och hälsovårdsministeriets broschyr 2002:6: Statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. Tillgänglig [on-line] Social- och hälsovårdsministeriets handbok 2001:5: Kvalitetsrekommendationer om vård och tjänster för äldre.. Tillgänglig [on-line] Stakes. 1995:3 (förnyad version 1998). Tautiluokitus ICD-10. Klassifikation av sjukdomar. Oy West point. Raumo. Stakes, 2003:4. Anvisningar och klassifikationer. Hilmo. Vårdanmälan för socialvården samt hälso- och sjukvården 2004.Effektiviteten i vården på sjukhus. Definitioner och anvisningar. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Helsingfors.

20 Publikationer: Närpes hälsovårdscentral samkommun: Dispositionsplan för år Social- och hälsovårdsministeriet a. Hemservice och hemsjukvård. Tillgänglig [online] Social- och hälsovårdsministeriet b. Institutionsvård för äldre. Tillgänglig [online] Social- och hälsovårdsministeriet Stöd för närståendevård. Tillgänglig [on-line] Rapporter Styrgruppen för social- och hälsovården i Närpes: Åldringsomsorg i utveckling 3. Slutrapport och åtgärdsförslag för åren Åldringspolitiskt program. Närpes stad: Kommunprofil inom social- och hälsovård. Finlands författningssamling Lag om riksomfattande personregister för hälsovården /556 Asetus terveydenhuollon valtakunnallisista henkilörekistereistä /774 Lag om statistikväsendet vid forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården /409 Lagarna och förordningen tillgängliga [on-line] Internet Carelink, Svenskt nätverk för kommunikation i vården. Tillgänglig [on-line] Sotka. Sosiaali-ja terveydenhuollon tilastotietokanta. Tillgänglig [on-line]

21 Bilaga 1. Vårdtrappan i Närpes