A R J E P L O G S T Ä T O R T FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARJEPLOGS KOMMUN AVSEENDE UPPRÄTTAD I DECEMBER 2000

Transkript

1 1 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARJEPLOGS KOMMUN AVSEENDE A R J E P L O G S T Ä T O R T UPPRÄTTAD I DECEMBER 2000 AV ARJEPLOGS KOMMUN OCH LANTMÄTERIMYNDIGHETEN I ARVIDSJAUR KARTBILAGA: Fördjupning över Arjeplogs tätort Antagen av Arjeplogs kommun

2 2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1 INLEDNING ALLMÄNT ARBETSGRUPP FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER 3 2 ALLMÄNT OM ARJEPLOGS TÄTORT SAMHÄLLETS UTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING 4 3 PLANERINGSPERIOD 4 4 RIKSINTRESSEN 5 5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING ALLMÄNT TRAFIK BOSTADSBEBYGGELSE HANDEL OCH SERVICE UTFORMNING AV CENTRUM INDUSTRIOMRÅDEN BILTESTNING FRITIDSANLÄGGNINGAR AVFALLSHANTERING VATTENANVÄNDNING FJÄRRVÄRME TILLGÄNGLIGHET FRITIDSBEBYGGELSE NÄRSTRÖVOMRÅDE 9 6 MILJÖ OCH RISKFAKTORER 10 7 GENOMFÖRANDE 13 BILAGA 14

3 3 P L A N B E S K R I V N I N G 1 INLEDNING 1.0 Allmänt Gällande översiktsplan har antagits av Arjeplogs kommun I den ingick en fördjupning för Arjeplogs samhälle som ett avsnitt. Fördjupningen har överarbetats och reviderats. Uppgifter om översiktsplanens innehåll och syfte framgår av inledande avsnitt till den kommuntäckande översiktsplanens beskrivning. 1.1 Arbetsgrupp Arbetet påbörjades genom att program upprättades i samråd med kommunens nämnder och förvaltningar samt företrädare för länsstyrelsen. Det fortsatta arbetet har skett under medverkan av bl.a. Barbro Edin och Martin Stenlund från kommunens miljö- och byggkontor. Kommunstyrelsen har beslutat att revidera översiktsplanen enligt förslag till program och tidplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott skall tillsammans med ordföranden i Miljö- bygg- och räddningsnämnden vara ledningsgrupp i planarbetet 1.2 Förkortningar och definitioner PBL = Plan- och Bygglagen MB = Miljöbalken Områdesplan: enkel översiktlig plan inom ett större område som redovisar markanvändning, bebyggelseutveckling, grönområde mm. Planutredning: enkel form av utredning som avses ligga till grund för Miljö- byggoch hälsoskyddsnämndens och lantmäteriets bedömning av bygglov och fastighetsbildning. Begreppen Områdesplan och planutredning har ingen juridisk förankring och saknar därför rättslig status. 2 ALLMÄNT OM ARJEPLOGS SAMHÄLLE 2.0 Samhällets utveckling (Kort beskrivning av tiden från 1990) Tätorten har genomgått en genomgripande förändring av bebyggelsestrukturen genom tillkomsten av förvaltningshuset Tingsbacka som invigdes 1992 av

4 4 Landshövding Gunnar Brodin. De flesta offentliga myndigheter och förvaltningar är samlade på den plats där Tingshuset och Revirförvaltarbostaden tidigare låg. Byggnaden ansluter till det gamla kommunalhuset och kommunens förvaltning är integrerat i komplexet. Silvermuséet har tillbyggts i två omgångar med utställnings- och arbetslokaler och är nu ett ledande museum även i europeiskt perspektiv. Torget har omskapats och fått planteringar och ny belysning och Drottninggatan och Storgatan har genomgått ansiktslyftningar och trafikreglering. Uppvärmning av offentliga lokaler och flerfamiljshus i centrum med fjärrvärme ger en bättre luftkvalitet i vårt centrum under vintern. Vårt medborgarhus har byggts till med den nya gymnasieskolans lokaler i två etapper och inrymmer nu ett program för Bilsystemteknik med elever från hela Sverige. Boendet för eleverna har lösts med uppförandet av två elevhem. Samtidigt har under perioden en kraftig expansion inom biltestverksamheten medfört stora investeringar i landbanor, kontor och garage. Någon avmattning kan ej ses utan ökning av verksamheten sker fortlöpande. Kommunens mark har planlagts och försålts till olika intressenter inom biltestverksamheten och en fortsatt efterfrågan på planlagd mark för dessa ändamål finns. Efterfrågan på mark för bostäder har stagnerat och ett antal tomter för bebyggelse finns. Någon efterfrågan på industrimark för annan bebyggelse än för biltestverksamhet finns ej. Sågens nedläggning resulterar i att det finns lediga industrilokaler. 2.1 Befolkningsutveckling Arjeplogs kommun (Källa:SCB) I Arjeplogs tätort bodde invånare år 1999 fördelade på 1414 hushåll. 3 PLANERINGSPERIOD

5 5 Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga plan för markanvändningen. Avsikten är att planen efter antagandet vid behov skall revideras i sin helhet eller till vissa delar. På så sätt kan planen hållas aktuell. Planeringshorisonten är i första hand år 2005 men i avseende på översiktsplanens fördjupning för Arjeplogs tätort sträcker sig tidshorisonten i vissa hänseenden fram till år RIKSINTRESSEN Inom Arjeplogs tätort har följande riksintressen aktualiserats. 1. Riksintresse enligt 3 kap 8 MB enligt vägverkets bedömning. Väg 95 genom Arjeplogs tätort med utökat byggnadsförbud intill 30 meter från vägområdesgräns utgör riksintresse. Inom detaljplanelagt område regleras byggnadsförbudet av planen. Vägverket bedriver en förstudie på genomfarten i Arjeplog som bedöms bli färdig vid årsskiftet Studien är i huvudsak inriktad på den estetiska utformningen av vägens närområde. Kommunen har ingen erinran mot vägverkets bedömning att vägen är av riksintresse. Däremot vill kommunen understryka vikten av att den förstudie som vägverket bedriver även fokuserar på trafiksäkerhetsfrågor utifrån bl.a. biltestverksamheten inom kommunen. 2. Rennäringens intressen och eventuella riksintressen har inte preciserats av Statens Jordbruksverk. Samebyarna har inom ramen för projektet "samordnad markanvändning" presenterat sin "markanvändning". I avvaktan på att rennäringens riksintressen preciseras är det av vikt att samebyns markanvändningsplan används som underlag vid samråd inför ny exploatering. 3. Arjeplogs tätort ingår i område som av länsstyrelsen och naturvårdsverket klassats som riksintressant för det rörliga friluftslivet enligt 3 kap 6 och 4 kap 1 och 2 MB. Kommunens tolkning: Kommunen har ingen erinran mot naturvårdsverkets avgränsning men förutsätter att riksintresset inte försvårar eller förhindrar samhällets utveckling. 5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 5.0 Allmänt

6 6 Till avsnittet hör en markanvändningskarta som översiktligt redovisar pågående och framtida markanvändning. Inom områden som inte är föremål för kommentarer förutsätts normalt att pågående markanvändning fortsätter. Kartredovisningen är medvetet gjord med grovt maner i liten skala. Slutlig områdesavgränsning och väglösningar skall som regel avgöras genom detaljplaneläggning. Hela det område som ingår i den fördjupade översiktsplanen utgör i princip sammanhållen bebyggelse enligt PBL:s mening. Ändrad markanvändning skall därmed föregås av detaljplaneläggning. Som framgår av det följande bör viss markanvändning kunna medges efter prövning i områdesbestämmelser. All nybebyggelse och ändrad markanvändning därutöver skall normalt föregås av detaljplaneläggning. 5.1 Trafik Lokalgator - Torggatan har begränsad framkomlighet och måste på sikt breddas. GCM-leder Befintligt GCM-system har redovisats på kartan. En utbyggnad av ett ledsystem i öst-västlig riktning föreslås som framtida gång-, cykel- och mopedväg. 5.2 Bostadsbebyggelse All ny bebyggelse för bostads-, handels-, allmänt- och industriändamål inom Arjeplogs samhälle skall föregås av detaljplaneläggning. Inom samhällets ytterområden skall ny helårsbebyggelse inte tillåtas utan särskilda skäl. Målsättningen är att klara behovet av ytterligare bostadsbyggande genom förtätning och omvandling av äldre byggnadskvarter samt exploatering av nya bostadsområden. Vid förändring av befintliga kvarter är det av stor vikt att äldre värdefulla byggnader och miljöer bevaras. För centrala kvarter föreslås följande inriktning av ny bebyggelse. I syfte att få ett effektivare markutnyttjande och större tillgänglighet skall bebyggelse i tre våningar tillåtas inom följande kvarter efter Drottninggatan: Kvarteret Järven, Bävern, Loet och Katten. Efter Storgatan skall byggnadshöjd i två våningar eftersträvas. Det är av stor betydelse att såväl parkering som lekytor tryggas vid nybebyggelse i centrum. Därvid skall parkeringsnormen, bilaga 1, gälla.

7 7 Kvarteret Företagaren är i gällande stadsplan redovisat som allmän plats (grönområde) men används för industriändamål. På sikt bör verksamheten utlokaliseras till industriområde och området användas för centrumbebyggelse. Förutom kyrkan och Kyrkströmsgården samt prästgårdarna bedöms följande byggelse och miljöer vara bevarandevärda: Silvermuseet och doktor Wallqvists hus samt bebyggelse och miljö på Kyrkholmen. Kommunen är positiv till att en bevarandeplan upprättas för Arjeplogs samhälle. I avvaktan på framtida bevarandeplan får det anses vara av stor vikt att bevarandesynpunkterna beaktas i kommande bygglovs- och detaljplaneärenden. Behov av lägenheter Behovet av bostäder kan enligt gällande erfarenheter beräknas uppgå till högst 5 lägenheter/år. I nuläget föreligger brist på små lägenheter och på korttidsboende vilket kan leda till ett intensivare byggande under närmaste tiden. I översiktsplanen har sammanlagt ca 18 hektar utlagts för bostadsändamål (ny tomtmark). I den arealen finns ca 40 småhustomter och ca kvm våningsyta för lägenheter byggbara enligt gällande detaljplaner. Översiktsplanen redovisar inte typ av bostäder inom föreslagna nya områden utan tillåter att både flerfamiljs- och småhus får byggas inom varje etapp. Samtliga nya områden är möjliga att ansluta till kommunens vatten- och avloppsnät även om pumpning av vatten- och avloppsvattnet kan bli nödvändig i vissa fall. Samtliga nya områden får avstånd understigande 2 km till service och skola. Med fortsatt utbyggnad av gång- och cykelleder kan dessa avstånd i vissa fall minskas. Föreslagna nya områden blir omgivna av skogs- mark med små tjärnar i närheten. Strandskyddsbestämmelserna bör inte förhindra tänkt exploatering. Ambitionen måste dock vara att tillräckligt breda undantag görs mellan strand och bebyggelse för att tillåta allmänhetens passage. 5.3 Handel och Service Tillgången på affärslokaler och kontor överensstämmer väl med efterfrågan. Ytterligare exploatering är möjlig i bl.a. kvarteret Bävern. Ytterligare markbehov har inte anmälts för skolor eller social service. 5.4 Utformning av centrum Genom ombyggnad av Storgatan, Drottninggatan, hamnplan och torget har gatumiljön förskönats. Framför allt bebyggelsen längs Stor- och Drottninggatan samt vid torget i centrum måste utformas på ett utseendemässigt tilltalande och inbjudande sätt. Resurser bör ställas till kommunens förfogande för att i samråd med fastighetsägarna kunna skapa ett än mer inbjudande centrum.

8 8 Området kring torget och Silvermuseet bör ses över i en ny detaljplan för att tillgodose ytterligare ut- och tillbyggnader av museet. 5.5 Industriområden För närvarande har kommunen industrimark inom Öbergets industriområde och ett område efter Slagnäsvägen. Återstående industrimark uppgår till ca 17 hektar medan framtida markbehov erfarenhetsmässigt bedöms uppgå till 1 hektar/år. 1) Småindustri Ytterligare tomtplatser finns för omgående exploatering på Öbergets industriområde. Med i översiktsplanen föreslagna nya områden uppgår arealen ny småindustrimark till ca 15 hektar. Marktillgången är därmed säkrad för planeringsperioden. För omgivningen störande småindustri bör i första hand förläggas till västra delen Öberget. Ny bostadsbebyggelse närmare än 300 meter från denna del av Öbergets industriområde skall inte tillåtas. 2) Tyngre industri Markbehovet för framtiden är svårt att bedöma. Efter Laisvallvägen redovisade nya industriområden har stor omfattning och innebär att kommunen har en markreserv om etablering av ny tung industri aktualiseras. 5.6 Biltestning En landbaserad testbana har byggts vid Skeut. Genom detaljplaneläggning har ytterligare mark avsatts för biltestverksamhet inom det området. Landbaserad testbana har anlagts vid Öberget. Ytterligare anläggningar kan förväntas i detta område. Verksamheten måste tryggas genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Reservområde för biltestverksamhet avsätts för befintliga anläggningar. Området utgörs till stora delar av myrmark. Det förutsätts att passager möjliggörs från Öberget ned mot stranden. 5.7 Fritidsanläggningar Markreservat för redan befintliga anläggningar framgår av översiktsplanekartan. 1. Öbergets slalomanläggning 2. Kraja fritidsby och friluftsbad - verksamheten regleras i gällande stadsplan. 3. Hotell Arjeplogs hotellområde med markreservat för framtida utbyggnad. 4. Idrottsanläggning, gymnasieskola och Medborgarhus vid Verkströmmen. 5. Gammalt sameviste.

9 9 6. Ridstall med tillhörande anläggning har anlagts med stöd av detaljplan. 7. Småbåtshamnar i centrum, vid Skeut och Staburudden. 8. Waukaleden - strövområde med fiskemöjligheter. 9. Skidspår finns anlagda enligt karta. 10. Vatjinave närströvområde med Kvarnströmmarna 11. Lappstabackens grönområde 12. Begravningsplats för smådjur föreslås bli anlagd på Tjärdnasholmen. 5.8 Avfallshantering Vid Renberget finns kommunens sop- och deponeringsanläggning. Tillstånd för anläggningens drift går ut år 2001 och anläggningen håller på att avvecklas. Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har efter samordnad upphandling tillsammans antagit en sopentreprenör för båda kommunernas sophämtning. Förbud mot deponering av olika avfallstyper samt införande av avfallsskatt kommer att förändra avfallshanteringen. Förbud mot deponering av brännbart avfall träder i kraft 2002 och förbud mot deponering av organiskt avfall träder i kraft Miljöstationer för material med producentansvar finns på tre olika platser inom tätorten. 5.9 Vattenanvändning Samhällets vattentäkt utgörs av ytvattentäkt i Hornavan. För att trygga vattentäkten bör möjligheterna att anta skyddsområde utredas Fjärrvärme En utbyggnad av fjärrvärmenätet i samhället har skett. Fjärrvärmeproduktionen sker från befintlig anläggning inom Öbergets industriområde Tillgänglighetsplan Hiss finns för närvarande installerad i ca 4 hyreshusfastigheter i tätorten. I övrigt är naturligtvis åtskilliga bostäder direkt tillgängliga i markplanet. I plan- och bygglagen föreskrivs att i princip alla byggnader som uppförs högre än två våningar skall ha full tillgänglighet. Undantag kan efter utredning medges genom bestämmelse i detaljplan. Undantaget kan endast medges om det gäller andra ändringar än tillbyggnader. Ambitionen är att kommunen skall eftersträva större tillgänglighet vid nybyggnad och större ombyggnader Fritidsbebyggelse

10 10 Inom Arjeplogs tätort enligt översiktsplanens avgränsning finns fritidsbebyggelse bl.a. vid Skeut och Vatjinave. Ny fritidsbebyggelse bör inte tillåtas med undantag för eventuell flyttning av fritidshus från Kvarnströmmarna Närströvområde I samhällets ytterområden finns skogsmark som fungerar som närströvområden. Det är mycket väsentligt att skogsbruket inom dessa områden bedrivs på sådant sätt att skogsområdenas karaktär kan behållas. Markområdena har omfattats av skydd för landskapsbilden enligt länsstyrelsens förordnande enligt då gällande 19 NVL med innebörd att kalavverkning kräver länsstyrelsens tillstånd. I MB har detta skydd fått karaktären av naturreservat. En översyn av samtliga förordnanden med skydd för landskapsbilden har initierats av länsstyrelsen. Kommunen förutsätter att allt skogsbruk inom områden som omfattas av nuvarande förordnandet även i framtiden skall ske med särskilda naturvårdshänsyn. 6 MILJÖ OCH RISKFAKTORER Enligt PBL 4:1 ska de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark och vatten redovisas i översiktsplanen. 6.1 Områden med särskilda miljöproblem Områden med markradon Radon är en radioaktiv gas som finns i berggrund och jordarter. Höga markradonhalter kan finnas i områden med t ex omfattande granit, pegmatit, alunskiffer, uran och/eller torium i marken. Grusåsar och islandsdeltan är också områden med höga radonhalter. Hög halt markradon kan ge höga radonvärden inomhus. Radongas är lösligt i vatten och kan även förekomma i bergborrade brunnar. Radon kan vid långvarig exponering orsaka lungcancer. Inom Arjeplogs tätort kan finnas områden med höga markradonhalter. Rekommendationer: Vid nybyggnad av bostadshus eller byggnad med arbetslokaler eller vid framtagande av detaljplan för sådan bebyggelse inom Arjeplogs kommun ska markradonundersökning utföras. Nya bostadshus och arbetsplatser inom normalrisk- och högriskområden ska utföras med särskilda krav på grundläggningen. Visar det sig vid markradonundersökningen att en byggnad kommer att byggas på högriskområde ska grundläggningen ske radonsäkert. Områden med allergirisker Vid planering och nybyggnad av verksamheter som kan påverka allergiker på ett negativt sätt, t ex djurhållning, ska ett lämpligt skyddsavstånd till bostadsområden

11 11 beaktas. Vägledning om skyddsavstånd finns i Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete. Områden med kraftledningar och elanläggningar Strömförande kraftledningar och övriga elanläggningar alstrar elektriska- och magnetiska fält, vars styrka beror av spänning och strömstyrka. Kunskapen om hur fälten påverkar människor och djur är fortfarande bristfällig. I avvaktan på ökad kunskap finns det anledning till viss försiktighet till lokalisering av nya bostäder och arbetsplatser intill kraftledningar och elanläggningar. Cirka 100 m från ledningen anses påverkan av kraftledningen försumbar i ett normalhus. Rekommendation: I Arjeplogs kommun finns goda möjligheter att iaktta en hög standard vad gäller säkerhetsavstånd vid nya ledningsdragningar så att exponering begränsas. Förorenade områden All mark som använts för bl.a. industrier, bensinstationer, upplag, deponier, skjutbanor, miljöstationer och liknande kan misstänkas innehålla förhöjda halter av föroreningar. Markområdet ska därför undersökas, genom mark- och grundvattenprovtagning, innan platsen används till andra ändamål, om inte undersökningar är utförda sedan tidigare. Undersökning ska genomföras i tidigt skede av planprocess så att markanvändningen anpassas till områdets känslighet. Vägledning om förorenade områden finns i Naturvårdsverkets rapport Buller Vid lokalisering av störande ny industri eller verksamhet ska kommunen tillse att störningar för omgivningen så långt det är möjligt undviks. Vägledning om skyddsavstånd finns i Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete. Luftproblem Luftkvaliteten inom kommunen bedöms allmänt vara god. Lokalt inom tätorten kan dock förhållandet upplevas mindre bra speciellt i samband med låg temperatur, vedeldning samt tomgångskörning. Lokala föreskrifter som reglerar eldning med fasta bränslen finns. För eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska vara torrt. Eldningsanordningen ska skötas så att närboende inte störs av kraftig rökutveckling eller nedfallande sot. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjuden. Lokala föreskrifter om förbud mot tomgångskörning längre än en minut finns.

12 12 Vid planering och nybyggnad av bostadsområden ska ett lämpligt skyddsavstånd till industrier och verksamheter med föroreningsutsläpp beaktas. Vägledning om skyddsavstånd finns i Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete. 6.2 Områden av betydelse för kretsloppslösningar Vattentäkter Arjeplogs kommun saknar idag skyddsområde för tätortens kommunala vattentäkt som försörjer ca 2100 personer med vatten. Även övriga kommunala vattentäkter i kommunen saknar skyddsområde. Arjeplogs tätort använder sjön Hornavan som vattentäkt. Reservvattentäkt och/eller reservvattenintag saknas. Dricksvattenförsörjningen från ytvattentäkten måste tryggas för såväl nuvarande kommunmedborgare som för framtida generationer. Största hotet mot vattentäkten kan antas utgöras av risk för utsläpp av petroleumprodukter från verksamhet/aktivitet som bedrivs på isförlagda biltestbanor samt båt- och skotertrafik. Dessa verksamheter/aktiviteter bedrivs i närhet till vattentäktens dricksvattenintag. Kommunens bedömning: I syfte att så långt möjligt skydda tätortens befintliga ytvattentäkt från oönskad påverkan, krävs att skyddsområde med föreskrifter upprättas som reglerar vilken verksamhet som får, respektive inte får, förekomma inom aktuellt område. Alternativ till att skyddsområde upprättas för tätortens befintliga vattentäkt kan vara: - att reservvattentäkt eller reservvattenintag lokaliseras och förbereds för idrifttagande samt att skyddsområde för reservvattentäkt/reservvattenintag upprättas eller - att helt ny vattentäkt med skyddsområde anordnas istället för den befintliga. 6.3 Områden med särskilda risker Ras- och översvämningshotade områden: Enligt räddningstjänstens bedömning finns inom Arjeplogs tätort områden med måttlig risk för ras och översvämningar. Industri- och lagerområden: Befintliga och planerade industriområden inom kommunen har lokaliserats till särskilda områden. Vid planläggning bör verksamheter med likartad risksituation förläggas till samma område. Enligt Sprängämnesinspektionen ska ett generellt skyddsavstånd om 25 meter till annan verksamhet finnas kring bensinstationer. Skyddsavståndet mellan bensinsta-

13 13 tioner och bostadsbebyggelse bör dock vara större. Detta bör beaktas vid nybyggnad av bensinstationer. Transport av farligt gods: Transport av farligt gods sker dagligen genom Arjeplogs samhälle. I Sverige utgörs 80 % av transporterna av farligt gods av petroleumprodukter, t.ex. eldningsolja och bensin. Den av länsstyrelsen och vägverket rekommenderade färdvägen för transport av farligt gods genom Arjeplogs samhälle är väg 95 (Silvervägen) Skoterleder: I Arjeplogs samhälle har anslutningsskoterleder anlagts för att möjliggöra enkla och säkra anslutningar till huvudskoterlederna. I övrigt gäller generellt skoterförbud inom tätorten. Övriga risker inom Arjeplogstätort: Se även Räddningstjänstens Riskanalys 7 GENOMFÖRANDE Av planbeskrivning och karta framgår kommunens olika bedömningar och förslag till åtgärder. Nedan följer en enkel sammanställning av dessa förslag. 7.1 Nya trafiklösningar Fullfölja utbyggnad av GCM-leder enligt förslag. Se över möjligheterna att bredda Torggatan. Överväga anläggning av ytterligare parkeringar i Centrum. 7.2 Detaljplan/Områdesbestämmelser Nya gator och ändrad markanvändning inom fördjupningsområdet skall föregås av planläggning genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Kommunen avgör tidpunkt för planarbetet. Detaljplan bör upprättas för Torget och området kring Silvermuseet i syfte att bl.a. medge utbyggnad av museet. 7.3 Markförvärv mm. Förvärv av råmark behöver inte aktualiseras förrän exploatering av de nya biltestområdena aktualiseras. Skyddsområde för vattentäkt upprättas och antas inom nära framtid. 7.4 Översyn av översiktsplanen

14 14 Översyn av den fördjupade översiktsplanen för Arjeplogs tätort skall ske vid behov och initieras av kommunen minst en gång per mandatperiod (kan begränsas till en aktualitetsförklaring). Arjeplog i oktober Staffan Lundberg För Arjeplogs kommun Lantmäterimyndigheten i Norrbottens län Parkeringsnorm för Arjeplogs tätort BILAGA 1 BEHOVSTAL FÖR PARKERING I ARJEPLOGS CENTRUM Lokaltyp Antal bilplatser per 1000 kvm våningsyta Bostad 11 Industri 16 Skola 6 Kontor 20 Butik dagligvaror 40 Butik spec varor 29 Service 30 Hotell 22 Restaurang 80 Samlingslokal 180 För lokaler utom bostäder bör behovet av parkering undersökas i varje enskilt fall varvid möjligheterna till samnyttjande skall vägas in.