Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen
|
|
- Isak Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen Rapport S2/98 Arbetsgrupp Åke Oliv, arbetsmiljöingenjör Anna-Lisa Hellsing, ergonom Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Carl-Göran Ohlson, överläkare Småföretagsenheten Yrkes- och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset ÖREBRO Tfn: Fax:
2 2 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND PROJEKTET PRODUKTIVITET OCH HÄLSA HÄLSOPROBLEM I BRANSCHEN SYFTE MÅL UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING DESIGN STUDIEGRUPP METODER DATABEARBETNING RESULTAT ARBETSPLATSPROGRAM FRÅGEFORMULÄR ALLMÄNNA UPPGIFTER FYSISKA BESVÄR DISKUSSION STUDIEGRUPP ARBETSPLATSPROGRAM FRÅGEFORMULÄR FÖRÄNDRINGAR OCH MÅLUPPFYLLELSE REFERENSER BILAGOR... 12
3 3 1. Sammanfattning Bakgrund I ett tidigare projekt - Bilplåt 89 - fann vi vibrationsskador, vita fingrar, hos 22% av bilplåtslagarna. Även besvären från rörelseorganen var påtagliga, t ex besvär från ländrygg 55%, skuldror/axlar 38% och nacke 53%. I detta projekt har vi försökt utvärdera om insatser i form av bättre maskiner, manuella arbetsmetoder, utbildningar, ergonomisk rådgivning, träning och flera andra åtgärder avsedda att minska den kroppsliga ansträngningen även har minskat besvären. Metod Arbetsplatsprogram formulerades av 34 företag, som även beviljades bidrag av Arbetslivsfonden. Av dessa genomfördes 27 program. Konkurser, bristande ekonomi och förändrad verksamhet var några orsaker till att en del företag inte genomförde programmen. Genomförda förändringarna i respektive företag dokumenterades. För att mäta hälsoeffekter användes frågeformulär för Vibrationsbesvär och Besvär från rörelseapparaten. Formulären besvarades dels vid första undersökningen innan programmet startat, dels vid uppföljningen cirka två år senare efter programmets genomförande. Svaren bearbetades och resultaten jämfördes med uppsatta mål. Mål Innan projektstart formulerades mål för projektet tillsammans med branschföreträdare. Målen baserades på resultat från tidigare undersökning. Vita fingrar <15% har besvär efter fem år Nacke <30% har besvär efter två år Skuldror/axlar <30% har besvär efter två år Ländrygg <45% har besvär efter två år Resultat Vibrationsskador i form av vita fingrar hade minskat 22 18% bland männen i de 21 företag som deltog vid båda undersökningstillfällena. Besvär från rörelseapparaten hade också minskat, t ex nackbesvär 27 26%, besvär från skuldror/axlar 31 25% samt ländryggsbesvär 45 35%. De ergonomiska målen har uppfyllts och vibrationsmålet är på väg att uppfyllas. Enskilda åtgärders effekter på vibrationsbesvären och på besvär från rörelseapparaten var ej möjliga att bedöma. Projektet har rönt uppskattning pga den praktiska karaktären och att man fått möjligheter att satsa det lilla extra. Flera företagare har uttryckt sin tacksamhet för hjälpen och har även sagt att projektet stimulerat dem till eget tänkande i arbetsmiljöfrågor.
4 4 2. Bakgrund 2.1 Projektet Produktivitet och Hälsa Småföretagsenhetens tidigare projekt inom bilbranschen i Örebro län visade att arbetsmiljöproblemen i branschen var påtagliga. 1,2,3 Arbetsmiljöåtgärder genomfördes men bilföretagens ekonomi medgav sällan några omfattande insatser. Genom Arbetslivsfondens (ALF) tillkomst och möjligheter till ekonomiskt stöd fick branschen möjlighet att vidta åtgärder som inte tidigare hade varit möjliga. Ett branschråd bildades för bilbranschen med representanter från grenarna plåt, lack och mekanik. Deltagarna representerade arbetsgivarna, arbetstagarna, företagshälsovården och Arbetslivsfonden. Branschrådet utgjorde ett bollplank och där planerades även aktiviteter och informationssatsningar. Ett arbetsmiljöprogram formulerades för branschen. Programmet ingick tillsammans med tre andra branscher i projektet Produktivitet och Hälsa - en arbetsmiljökampanj riktad till småföretag med färre än 20 anställda i Örebro län. 4 Företagarnas Riksorganisation stod för ansökan till fonden. Projektet startade hösten 1992 och avslutades våren Totalt fanns det vid starten av projektet 65 bilföretag med bilplåt i Örebro län med färre än 20 asntällda. Av dessa företag deltog 50 inledningsvis i projektet och för 36 utarbetades arbetsplatsprogram. 34 företag använde programmen i ansökan om bidrag från Arbetslivsfonden. 27 företag med ca 120 sysselsatta genomförde sina program och fick bidrag från Arbetslivsfonden. Av de 27 företagen deltog 21 företag i undersökningarna före och efter arbetsplatsprogrammens genomförande. Under de drygt två år som projektet pågick genomfördes en rad aktiviteter både gemensamt för flera företag och i varje företag för sig. För att kunna få bidrag från Arbetslivsfonden uppställdes vissa schabloner när det gällde typen av investering/åtgärd och bidragsstorlek. Investeringar i den fysiska arbetsmiljön - 40% av godkänt bidragsunderlag eller maximalt kr/anställd. Utbildning/utveckling - t ex ergonomisk utbildning, kompetensutveckling, utbildning ingående i en arbetsorganisatorisk förändring - totalt inklusive fysiska arbetsmiljöförbättringar, max kr/anställd. Rehabiliteringsinsatser - ytterligare bidrag. 1 Ohlsson C-G, Hellsing A-L, Aslaksen W, Oliv Å, Bilplåt 89 L03/89, Länsenheten, YMK, Örebro 2 Dankvardt S.B, et.al. Vibrationsskador och användning av vibrerande maskiner bland bilplåtslagare S01/94 3 Dankvardt S.B, et.al. Mår bilplåtslagare bättre av förebyggande insatser? S02/94 Småföretagsenheten, YMK, RSÖ 4 Det goda arvet, Arbetslivsfonden i Örebro län, Småföretagsenheten, YMK, Örebro
5 5 Totalt satsades kr på att förbättra arbetsmiljön i berörda bilföretag, varav Arbetslivsfonden bidrog med kr. Åtgärderna bestod huvudsakligen av utbildningar i arbetsmiljö, ergonomi, friskvård, elektronik, data samt ergonomiska förbättringar/rådgivning och åtgärder för att minska vibrationsexponeringen. En uppföljning och utvärdering av projektet planerades redan från start. Resultaten från utvärderingen presenteras i denna rapport. Faktaruta Arbetslivsfonden började sin verksamhet 1 juli 1990 efter riksdagsbeslut juni 1989 om en särskild arbetsmiljöavgift (1,5% på lönesumman under tiden sept tom dec. 1990). Syftet var att dämpa kostnadsutvecklingen, minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. 5 Arbetslivsfonden upphörde sista juni 1995 och hade då behandlat ansökningar om arbetsplatsprogram arbetsplatsprogram beviljades bidrag och avslutades. 6 Bidrag beviljades huvudsakligen till åtgärder avseende arbetsorganisation, rehabilitering och fysiska arbetsmiljöåtgärder. 7 Produktivitetstänkande, kompetensutveckling och nätverk kom alltmer i fokus under fondens livstid. 8 Inklusive företagens investeringar satsades totalt 30 miljarder på arbetslivets utveckling. 2.2 Hälsoproblem i branschen Under 1989 slutförde Småföretagsenheten projektet Bilplåt 89 bland bilverkstäder i Örebro län. Vibrationer, buller, damm, svåra arbetsställningar, dålig belysning, kemiska risker samt stress var vanligt förekommande vid bilskadereparationer. Dessa faktorer bedöms som riskfaktorer med tanke på människans hälsa. Nästan hälften (48%) av individerna i projekt Bilplåt 89 angav kalla fingrar och 22% besvärades av vita fingrar. Vibrerande, kalla, handhållna luftmaskiner hade använts under i genomsnitt 14 år. Tiden från exponering tills att man får symptom, varierar starkt beroende på vibrationens intensitet, varaktighet samt på andra faktorer såsom rökning och snusning. En viss del av den manliga befolkningen, ca 5%, har medfödda vita fingrar. 9 Under de senaste 12 månaderna hade 55% inte kunnat utföra sitt dagliga arbete på grund av besvär i ländrygg, 38% på grund av besvär i axlar och 47% på grund av besvär i nacke. Trots besvär upplevde de flesta bilplåtslagarna sitt arbete som omväxlande och stimulerande. 10,11 Sjukfrånvaron var i allmänhet låg. 5 Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden 6 Bostedt G, Lundberg L. Drivkrafter för förändringsarbete, Arbetslivsfonden 7 Andersson G, et al. Arbetsorganisation i förändring, Arbetslivsfonden 8 Brulin G, Nilsson T. Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet 9 Gemne G, Lundström R, Hansson J-E. Skador och besvär av. Arbete och Hälsa 1992:49 10 Loodh S, et.al. Hälsoprofiler inom bilplåtsverkstäder S04/95. Småföretagsenheten, YMK, RSÖ 11 Oliv Å. Kunskapsunderlag Bilplåt S-11/95 Småföretagsenheten, YMK, RSÖ
6 6 3. Syfte Syftet med branschuppföljningen var att utvärdera åtgärder som genomförts i företagen med ekonomiskt stöd från Arbetslivsfonden för att se om de haft avsedd effekt på arbetsmiljö och hälsa. 4. Mål Med lämpliga åtgärder kan man förvänta sig att vibrationsbesvär samt besvär från rörelseapparaten ska minska. Målen sattes högt och formulerades enligt följande: Vita fingrar Skuldror/Axlar Nacke Ländrygg - färre än 15% har besvär efter fem år - färre än 30% har besvär efter två år - färre än 30% har besvär efter två år - färre än 45% har besvär efter två år 5. Undersökningens uppläggning 5.1 Design Undersökningen planerades ursprungligen inte som en före/efterundersökning. Avsikten med uppföljningen var endast att mäta måluppfyllelsen. Men eftersom data fanns insamlade före åtgärd valde vi att bearbeta data på samma sätt som vid före/efterundersökning. 5.2 Studiegrupp Företagen i det tidigare projektet Bilplåt 89 erbjöds att vara med i projektet Produktivitet och Hälsa. Erbjudandet gällde dock enbart företag med anställda, vilket även omfattar ensamföretagare i aktiebolag. Ytterligare några bilföretag som använde vibrerande maskiner erbjöds vara med i projektet. Studiegruppen bestod av männen i de 21 företag som deltog i undersökningarna före och efter genomförandet av arbetsplatsprogrammet. Vid första undersökningen deltog 73 personer och vid andra undersökningen 65 personer från de 21 företagen. Företagen är identifierbara men ej de enskilda personerna. Mellan mättillfällena har det skett en viss omsättning av personal. 5.3 Metoder Samtliga företag i projektet som genomfört arbetsplatsprogram besöktes. Genomförda åtgärder jämfördes med företagets arbetsplatsprogram. Arbetsmiljön i övrigt bedömdes översiktligt med hjälp av checklistor. Vid en del av besöken deltog ergonom, som gav träningsråd till dem som så önskade.
7 7 Uppgifter om besvär från rörelseorganen - nacke, rygg, ländrygg samt vibrationsbesvär samlades in med hjälp av standardiserade frågeformulär (FHV007D, FHV218C, bilaga 1). Formulären besvarades anonymt. 5.4 Databearbetning Samtliga uppgifter i frågeformulären bearbetades. Frekvenstabeller (bilaga 2, 3) presenterar data som allmänt beskriver studiegruppen och resultat som direkt anknyter till frågeställningarna i målformuleringen. En ansats gjordes att studera åtgärders inverkan på hälsan genom att dela in företagen i grupperna åtgärdsföretag respektive ej åtgärdsföretag. Åtgärdsområdena var maskiner och ergonomi. 6. Resultat 6.1 Arbetsplatsprogram Åtgärder som genomfördes av de 21 företagen grupperades med hänsyn till åtgärdernas inverkan på arbetsmiljön enligt följande sammanställningen. Område Innehåll Antal företag fullgjort Program Olika åtgärder på företaget 21 Utbildning Ergonomi/friskvård/arbetsmiljö Elektronik Datateknik Maskiner Bandslip, luftvärmare, mutterknack, punktsvets, 10 slip/polérmaskin, spärrhandtag, sticksåg Kemrisker Avfettare, filter/tanktömmare, freonpump, 10 oljefilterlåda/press, spilloljetunna Ergonomi 1 Lyftanordning, stolar, golvtrall, däckmaskin, 9 fjäderkompressor Ergonomi 2 Ergonomisk rådgivning, träning 7 Belysning Punkt-arbetsplatsbelysning, svetsskärm 6 Elektronik Datorprogram, felsökningsapparatur 6 Ventilation Punktutsug gas/damm, luftpump till svetsskärm 6 Buller Bullerhuvar, akustikplattor Frågeformulär Vid den första undersökningen , före arbetsplatsprogrammets genomförande, postades formulären till företagen och arbetsledningen delade ut formulären till personalen. 110 formulär sändes ut varav 95 formulär returnerades med post, några efter en eller flera påminnelser. Svarsfrekvensen blev 86%.
8 8 Vid andra uppföljningen, två år senare, delades formulären ut personligen till var och en vid besök. Även insamlingen skedde personligt vid samma besök. Svarsfrekvensen blev 91%. 6.3 Allmänna uppgifter Medelåldern för männen i de 21 företagen var ,2 år och ,1 år. En ökning med 0,9 år! Antalet män som besvarade frågorna hade under tiden sjunkit Veckoarbetstiden hade minskat 42,2 41,6 timmar, och antalet år med nuvarande arbetsuppgifter 18,4 18,0 år. En minskning med 0,6 respektive 0,4 år. Andelen veckoarbetstid med vibrerande maskiner längre än 10 timmar hade ökat 12 17% (ändring 2 personer), och andelen kortare än en timma per vecka ökat 10 26% (ändring 15 personer). Andelen 1-10 timmar per vecka hade minskat 64 46% (ändring 17 personer). Se tabeller i bilaga Fysiska besvär Bland männen i de 21 företag som deltog i båda undersökningarna hade följande förändringar skett. Andelen med besvär av vita fingrar Minskning 22 18% (<15%) Andelen med besvär av kalla fingrar Ökning 37 38% - Andelen med besvär av domnande händer eller Minskning 30 26% - armar Andelen med nackbesvär senaste 12 månaderna Minskning 27 26% (<30%) Andelen med besvär i skuldror/axlar senaste 12 Minskning 31 25% (<30%) månaderna Andelen med besvär i ländrygg de senaste 12 månaderna Minskning 45 35% (<45%) Förändringarna går i rätt riktning, dvs minskning för samtliga parametrar med angivet mål (parentes). Samtliga mål uppfylldes utom för vita fingrar där målet <15% skall vara uppfyllt först år Målen formulerades utifrån de resultat som erhölls i projektet Bilplåt 89, men vid första mättillfället hade ett av målen uppnåtts (bilaga 3). 7. Diskussion 7.1 Studiegrupp Personerna i studiegruppen har olika arbetsuppgifter. Många arbetar med bilplåt, andra med motorer, bromsar, däck, avgassystem o.dyl. och en mindre del med försäljning och lager. Gruppen bilplåtslagare har därför blivit utspädd med andra yrkesgrupper. Några personer som deltog i första undersökningen fanns ej med i andra undersökningen och omvänt. Individerna är ej identifierbara men vi vet i vilka företag de arbetade. För att få en mer renodlad studiegrupp begränsades studien till männen i de 21 företag, som deltog vid båda undersökningarna.
9 9 Gruppens medelålder hade endast ökat med 0,9 år mot förväntat 2,0 år, vilket tyder på viss inoch utflyttning i företagen. Arbetstiden per vecka minskade något under studieperioden, vilket är positivt (bilaga 2). Fler män (ökning 2) än tidigare arbetade mer än 10 veckotimmar med vibrerande maskiner, vilket är oroande. Denna utveckling motverkas av att färre (minskning 17) arbetade 1-10 veckotimmar och andelen mindre än en veckotimme med vibrerande maskiner ökat (ökning 15). Tendensen mot kortare arbetstider med vibrerande maskiner är tydlig och önskvärd. 7.2 Arbetsplatsprogram Arbetsplatsprogrammen innehöll satsningar på ergonomi, friskvård och arbetsmiljö. Satsningarna genomfördes, dels som utbildningar dels som fysiska investeringar i form av lyftanordningar, stolar, golvtrall, nya maskiner liksom förbättring i hanteringen av oljor och motorbränslen. Programmens största betydelse låg måhända inte i de direkta åtgärderna utan i den tankeväckande effekt som blev följden av arbetet med programmen. Detta kan medföra att arbetsmiljöfrågorna uppmärksammas bättre i framtiden. 7.3 Frågeformulär De två metoder vi använde vid utdelning och insamling av formulären har gett olika utbyten. Effektivast är att personligen dela ut formulären, vänta och besvara eventuella frågor medan formulären fylls i och slutligen ta med dem vid avfärd från företaget. Det bortfall som ändå uppstod berodde till större delen på att frånvarande personer inte sänt in sina formulär. 7.4 Förändringar och måluppfyllelse Vita, kalla fingrar och domningar Målet är en minskning av förekomsten vita fingrar under en femårsperiod. Under de två år som förflutit kan man inte förvänta sig någon tydlig sänkning. Tendensen är ändå tydlig - minskning av förekomsten vita fingrar, liten ökning av kalla fingrar och minskning av domningar. En begynnande vibrationsskada kan tänkas stanna på nivån kalla fingrar, vilket kan betraktas som ett förstadium till vita fingrar. En bidragande orsak till nedgången i förekomst av vita fingrar och att förstadiet kalla fingrar ej utvecklas till vita fingrar är sannolikt nya arbetsmetoder, lågvibrerande maskiner och minskning av arbetstiden med vibrerande maskiner. Förekomsten vita fingrar ligger ca 4%-enheter lägre i detta projekt än i projektet Bilplåt 89. Om den sjunkande tendensen fortsätter kommer målet att uppfyllas! För kalla fingrar eller domningar har mål ej formulerats. Besvär från rörelseapparaten Besvärsförekomsten har förändrats under tiden mellan undersökningarna - den har minskat överlag. Största minskningen ser man för ländrygg följt av skuldror/axlar och nacke. De förändringar som genomfördes på företagen gav bl a bättre arbetsställningar och mindre ansträngande arbete, vilket sannolikt bidragit till minskningen. Personliga råd och träning kan också ha bidragit till att besvären minskat.
10 10 De uppsatta målen uppfylls med marginal för både nacke, skuldror/axlar och för ländrygg. Besvär relativt åtgärder Åtgärder genomfördes i flera företag och inom flera åtgärdsområden t ex maskiner och ergonomi. Användning av lågvibrerande slipmaskiner, luftvärmare och punktsvetsar är exempel på åtgärder som minskar vibrationsexponeringen eller minskar dess inverkan. Användning av billyftar, kroppslig träning och kunskap om kroppens funktion är faktorer som påverkar bl a rörelseapparaten och därmed förekomsten av besvär från nacke, skuldror/axlar och ländrygg. För att belysa sambandet besvär - åtgärder gjordes försök att jämföra företag som genomfört åtgärder med företag som ej genomfört åtgärder inom samma åtgärdsområde. Det visade sig omöjligt eftersom antalet individer i de olika undersökningsgrupperna blev för få och att jämförelsegrupp utan åtgärd saknades.
11 11 8. Referenser Andersson G, et al. Arbetsorganisation i förändring. Arbetslivsfonden. Bilplåt 89 Minimässa - luftmaskiner för bilplåt och billack L06/89. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Bostedt G, Lundberg L. Drivkrafter för förändringsarbete. Arbetslivsfonden. Brulin G, Nilsson T. Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet. Dankvardt Sten B, Hellsing Anna-Lisa, Loodh Sofia, Ohlson Carl-Göran, Oliv Åke, Svensson Lisbeth. Mår bilplåtslagare bättre av förebyggande insatser? S02/94. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Dankvardt Sten B, Hellsing Anna-Lisa, Loodh Sofia, Ohlson Carl-Göran, Oliv Åke, Svensson Lisbeth. Vibrationsskador och användning av vibrerande maskiner bland bilplåtslagare S01/94. En uppföljning i S- och U-län. Slutrapport. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Det goda arvet. Arbetslivsfonden i Örebro län, Småföretagsenheten, YMK, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Gemne G, Lundström R, Hansson J-E. Skador och besvär av arbete med handhållna vibrerande maskiner. Arbete och Hälsa 1992:49. Hellsing Anna-Lisa, Bergström Lars Oliv Åke. Bilplåt 89 - Broschyrsamling S06/91. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Hellsing Anna-Lisa, Oliv Åke, Ohlson Carl-Göran, Loodh Sofia, Svensson Lisbeth. Utvärdering av projektet Bilplåt 89 och efterföljande informationskampanj - ett småföretagsprojekt. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Information om vibrationer - broschyrsamling L05/89. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Loodh Sofia, Oliv Åke, Ohlson Carl-Göran, Svensson Lisbeth. Hälsoprofiler inom bilplåtsverkstäder S04/95. Jämförelser mellan ägare och anställda i tre län. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Ohlson Carl-Göran, Hellsing Anna-Lisa, Aslaksen Wenke, Oliv Åke. Bilplåt 89. Branschprojekt i Örebro län L03/89. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro.
12 12 Ohlson Carl-Göran, Hellsing Anna-Lisa, Aslaksen Wenche, Oliv Åke. Bilplåt 89. Branschprojekt i Örebro län L04/89 Kortrapport. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Ohlson Carl-Göran, Oliv Åke, Svensson Lisbeth. Bilplåt 89 - Effekter av informationskampanj i Örebro län - Värmlands län YM33/93. Småföretagsenheten, Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Oliv Åke. Kunskapsunderlag Bilplåt S-11/95. Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden. 9. Bilagor Bilaga 1 Frågeformulär FHV 007D, FHV 218C sid Bilaga 2 Tabell 1, 2 sid 15 Bilaga 3 Tabell 3 sid 16
13 Frågeformulär FHV 007D, 218C Bilaga 1 13
14 14
15 15 Tabeller Bilaga 2 Tabell 1. Antal svarande, ålder, arbetstid, kroppsmått - män i de 21 företagen Parameter Antal svarande - mekaniker, plåtslagare, lackerare, lagerarbetare 73 st 65 st Medelålder 40,2 år 41,1 år Antal år med nuvarande arbetsuppgifter - medelvärde 18,4 år 18,0 år Veckoarbetstid - medelvärde 42,2 tim 41,6 tim Kroppsvikt - medelvärde 80,9 kg 82,1 kg Kroppslängd - medelvärde 178 cm 178 cm BMI - medelvärde (vikt/längdx100) 25,4 kgm 2 26,1 kgm 2 Tabell 2. Veckoarbetstid med vibrerande maskiner - män i de 21 företagen Vibrationsarbete.timmar/vecka Bilplåt 89 undersökning 1 undersökning 2 mindre än 1 tim 5 % 10 % 26 % 1-10 tim 54 % 64 % 46 % mer än 10 tim 41 % 12 % 17 % svarade 91 st 71 st 76 st Veckoarbetstiden med vibrerande maskiner. Bilplåt 89 och detta projekts två undersökningar.
16 16 Tabeller Bilaga 3 Tabell 3. Besvär bland män i 21 företag som deltog vid två tillfällen, och n % n % Svarade Fingrar-händer-armar Besvär av vita fingrar Ej svar Nej Ja Besvär av kalla fingrar Ej svar Nej Ja Händer eller armar domnar Ej svar Nej Ja Nacke-skuldror-rygg NACKE besvär senaste 12 månader Ej svar NEJ JA SKULDROR/AXLAR besvär senaste 12 månader Ej svar NEJ JA, höger skuldra/axel JA, vänster skuldra/axel JA, båda skuldrorna Summering av besvären i skulror/axlar RYGG(ländrygg) besvär senaste 12 månader Ej svar NEJ JA
Effekter av arbetsmiljöförbättringar i frisörbranschen
Effekter av arbetsmiljöförbättringar i frisörbranschen Rapport S7/97 Sofia Loodh, miljösköterska Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Carl-Göran Ohlson, överläkare Småföretagsenheten Yrkes- och
Läs merArbetsmiljön i små mekaniska verkstäder. Rapport S7/98 (Delrapport i projektet MekVerk Bergslagen)
1 Arbetsmiljön i små mekaniska verkstäder Undersökning hösten 1997 med formulär FF1C Rapport S7/98 (Delrapport i projektet MekVerk Bergslagen) Arbetsgrupp Åke Oliv, arbetsmiljöingenjör Sofia Loodh, miljösköterska
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merArbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning
Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson
Läs merEffekter av arbetsmiljöförbättringar i tandteknikerbranschen
Effekter av arbetsmiljöförbättringar i tandteknikerbranschen Rapport S1/98 Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Lars-Åke Karlsson, arbetsmiljöingenjör Sofia Loodh, miljösköterska Carl-Göran Ohlson,
Läs merVibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
Läs merMinska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare
Minska vibrationerna i jobbet Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare Minska vibrationerna i arbetet Arbetsmiljöverket inspekterar många arbetsplatser som har problem med vibrationer. För
Läs merVibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merVibrationer - föreskrifter
Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merMedicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg
Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag Rapport 2011:13 Medicinsk kontroll vid användning av handhållna
Läs merVårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merSLUTRAPPORT. Projekttitel. Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib)
SLUTRAPPORT Projekttitel Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib) Dnr Projektledare Hans Pettersson Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda
Läs merFöreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson
Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående
Läs merTrädgårdsnäringens arbetsmiljö
Trädgårdsnäringens arbetsmiljö Peter Lundqvist Stefan Pinzke Marianne Stål Sara Kyrö Wissler Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund Trädgårdsnäringens arbetsmiljöfrågor har varit ett litet
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merArbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete
Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete Elisabet Finné Leg.läk, spec. allm.med Företagsläkare Länshälsan Sundsvall elisabet.finne@lvn.se Handledare: Tohr
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merVAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste
Läs merBILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket
BILAGOR. Arbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning Sida 1 av 5 BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket Kunskap och ansvar Arbetsgivare och chefer eller andra arbetstagare
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merVibrationer och hälsah
Vibrationer och hälsah Förekomst 350 000 exponerade för handhållna vibrationer, 35 000 under minst 25% av arbetstiden (SCBs( arbetsmiljöstatistik 2007) 34-64% vita fingrar bland skogsarbetare Lars-Gunnar
Läs merHälsoprofil Mjärdevimodellen
Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merSTÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna
Läs merHandledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
Läs merErgonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merChecklista arbetsklimat
Checklista arbetsklimat Av stor betydelse för upplevelser av den egna arbetsmiljön är följande faktorer: 1. Bra fysisk miljö 2. En bra stämning 3. En bra chef 4. Att få kompetensutveckling 5. Att jobb
Läs merHög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan
Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering
Läs merByggnads policy. Företagshälsovård
Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,
Läs merVibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5
Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5 Den dagliga vibrationsexponeringen är tänkt att uppskattas under en för det specifika arbetet representativ arbetsdag. Uppskattningen görs för det utförda arbetet
Läs merVår kunskap : Din hälsa
Vår kunskap : Din hälsa Ergonomhuset är ett kunskapsföretag inom ergonomi, arbetsteknik, utbildning och sjukgymnastik. Vår idé är att erbjuda ett helhetstänkande för individen och företaget. Specialinriktningar
Läs merSveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker
2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in
Läs merPresentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador 28 november 2018 Arbetsorsakade besvär 2018 Undersökningen om arbetsorsakade besvär Kartlägger
Läs merFÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG
HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet
Läs merLäkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär
Förslag 00006 Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer Intervju eller frågeformulär Medicinsk Teknik & Informatik, Yrkesmedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Läs merLinda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively
RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov
Läs merRiskbedömning - vibrationer
Riskbedömning - vibrationer Marie Lewné Pernilla Wiebert Jouni Surakka Yrkeshygieniker på CAMM 2019-05-07 1 Programmet 1. Välkommen 2. Vägen framåt tillsammans förebygger vi vibrationsskador 3. Regler
Läs merBilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån
Bilaga 4 Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Innehåll Sammanfattning... 131 1 Inledning, bakgrund och rapportens
Läs mer2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23
2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...
Läs merVibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006
Risks of Occupational Vibration Exposures Risks of Occupational Vibration Exposures FP5 Project No. QLK4-00-0650 January 00 to December 006 Supplement to Annex of Final Technical Report Title: Authors:
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1
Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa
Läs merKompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska
Läs merAMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merVuxenutbildningsundersökningen 2006
Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Läs merArbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)
Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV), 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se Ett yrke
Läs merStress och små marginaler
Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merRiktlinjer för. IF Metalls arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för IF Metalls arbetsmiljöarbete 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förbundets 12 målsättningar 6 Utbildning 7 Ansvarsfördelning 8 2 Riktlinjer för IF Metalls arbetsmiljöarbete Inledning
Läs merArbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Läs merExamensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete
Läs merVad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
Läs merPatientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Läs merRyggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv
Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid
Läs merRiktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Läs merInledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse
Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren
Läs merGODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015
Läs merBelastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011
Läs merArbetsmiljödelegation
Arbetsmiljödelegation Bilaga i arbetsmiljöpolicy DOKUMENTNAMN Arbetsmiljödelegation GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Bilaga i arbetsmiljöpolicy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala
Läs merRutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet
Rutin avseende kränkande i arbetslivet Kränkande är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Österåkers kommun tar avstånd från alla former av kränkande och accepterar inte att det förekommer i våra verksamheter.
Läs merarbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy
arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet
Läs merBelastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Läs merBilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar
Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,
Läs merMedarbetarenkät 2014
Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2
Läs mer[ERGONOMI VID SITTANDE]
2011 Matilda Lagerkvist KPP039 Produktutveckling 3 Mälardalens högskola HT-10 Handledare: Rolf Lövgren [ERGONOMI VID SITTANDE] Detta fördjupningsarbete i kursen KPP039 Produktutveckling 3 handlar om ergonomi
Läs merFrisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6
Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional
Läs merOptimismen fortsatt god men krymper
Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare
Läs merHelkropps vibrationer
Helkropps vibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merPatientstatistik 2011
Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,
Läs merCoachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503
Läs merRAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
Läs merFöretagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver
Kvalitetssäkrad och certifierad enligt SS-EN ISO 9001 samt Specifikation för Svensk Företagshälsovård Företagshälsan Sävsjö AB ägs av sina medlemsföretag och vi bedriver företagshälsovård riktad till företag
Läs merAnvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE I DET MINDRE FÖRETAGET Några tankar om arbetsmiljö
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE I DET MINDRE FÖRETAGET Några tankar om arbetsmiljö Författare: Inger Bergdahl Silverhälsan AB i Sala Handledare: Sten Bornberger-Dankvardt Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning
Läs merUnderlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.
Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson
Läs merArbete, Hälsa och Ålder
Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merVägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden
Vägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden Catarina Nordander a, Richard Davidsson a, Marie Lewné b, Maria Albin b a b Centrum för arbets- och
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs mer