STOR KLASSRUMSKALENDER

Transkript

1 STOR KLASSRUMSKALENDER magnetisk Lärarhandledning Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen, vilket bl a innebär att reproduktion av verket, i sin helhet eller i delar, är förbjuden. Marknadsförs i Sverige av Lär & Lek, Malmö Tel

2 INNEHÅLL - magnetisk, screentryckt, färgtavla i plåt (Obs! Skriv ej på denna tavla!) - 31 kort med siffrorna 1-31 (månadens dagar) - 22 kort med siffror för årtal - 7 blanka kort - 16 stora pusselbitar som kombineras sinsemellan för att illustrera olika väderlekar och landskap - 4 stora bilder som illustrerar de fyra årstiderna - 10 mindre bilder som illustrerar olika aktiviteter i skolan: matematik, bild, gymnastik m m - 3 pilar för att indikera veckodag, månad och temperatur (+ 3 extra pilar) - 1 ram för att indikera årstid (+ 1 extra ram) - plastunderlägg (3 gröna + 3 röda) att placera under månadens sifferkort för att indikera aktuellt damt samt ev helgdagar, studiedagar m m - självhäftande magneter - lärarhandledning. ÅLDER Från 4 t o m 12 år, beroende på aktiviteter. För varje aktivitet framgår rekommenderad ålder nedan (, etc). PEDAGOGISK MÅLSÄTTNING. Lära sig VECKODAGARNA, MÅNADERNA och ÅRSTIDERNA; deras längd, början och slut.. Observera NATUREN och OLIKA VÄDERFENOMEN och föra en diskussion kring olika aspekter. T ex relatera olika väderfenomen till: temperatur, klädsel, ute-aktiviteter etc.. TIDSUPPFATTNING: igår-idag-imorgon, före-nu-efter, morgon-middag-kväll.. ANTALSUPPFATTNING: talområdet 0-31 eller upp till 40 med termometern.. RUMSUPPFATTNING: uppe-nere, höger-vänster, ena sidan-andra sidan, i mitten, i centrum, mellan etc. AKTIVITETER Denna kalender kan dagligen användas i klassrummet. Vi föreslår följande aktiviteter och i den ordning de omnämns. 1) Uppdatera kalendern med de gula sifferkorten i början av varje MÅNAD. 2) Bestäm DATUM genom att indikera veckodagen och därefter datumet. Sök upp månaden på det gröna hjulet. 3) Indikera ÅRSTIDEN med den blå ramen. Välj därefter den bild som illustrerar årstiden och placera den under rubriken Årstider. 4) Sätt ihop två pusselbitar till ett önskat VÄDER och placera dessa under rubriken Väder. 5) Indikera TEMPERATUREN på termometern. 6) Placera ut kort med olika SKOLAKTIVITETER för förmiddagen respektive eftermiddagen. För varje moment föreslås ett antal aktiviteter nedan och rekommenderad ålder framgår.

3 1) MÅNADEN Vi föreslår två olika arbetssätt för att sätta upp månadens dagar: Alternativ a: Sätt upp månadens samtliga dagar den första dagen i månaden. Låt sifferkorten vara utspridda på whiteboardtavlan eller bland eleverna. Varje elev tar ett sifferkort och placerar det på rätt plats på tavlan och man startar med den första dagen i månaden. När månadens samtliga dagar är utsatta på tavlan och dagens datum är bestämd, kan följande aktiviteter utföras: - Räkna ut hur många dagar som redan gått i månaden. - Räkna ut hur många dagar som återstår i månaden. - Räkna ut hur många måndagar, tisdagar etc. det finns i månaden. - Räkna ut hur många hela veckor månaden har. Obs! Denna uppdelning av månaden kan vara till stor hjälp vid planeringen av månadens aktiviteter. Alternativ b: Sätt upp en dag i taget så att månaden kompletteras efterhand. Varje morgon sätter en elev dagens datum på rätt plats på tavlan. För att indikera dagens datum, placera ett grönt plastunderlägg under det gula sifferkortet. För att indikera ev. helgdag, studiedag m m, sätt ett rött plastunderlägg under det gula kortet. Den successiva kompletteringen av månadens dagar kan användas till att träna tidsbegreppen igår-idag-imorgon. 2) DATUMET Läraren, eller en elev, placerar den blå pilen längs med tavlans övre kant för att indikera VECKODAGEN. DATUMET blir poängterat genom att ett grönt plastunderlägg placeras under det aktuella sifferkortet. MÅNADEN för det aktuella datumet kan iakttas på det gröna hjulet med årstiderna. ÅRTALET har stora, röda siffror. Det är viktigt att använda uttryck såsom IGÅR, IDAG, IMORGON och ställa frågor såsom Vad gjorde vi igår/i förrgår?, Vilket datum var det igår?, Vad händer i morgon?, När var det måndag senast?

4 När datumet är klart på kalendern, kan eleverna skriva ner det i sin anteckningsbok. När eleverna kan datumet kan man göra ett flertal aktiviteter, t ex: +3 - Eleverna sitter i en ring, läraren frågar om någon fyller år idag och hur mycket hon/han fyller. - Eleverna räknar ut sin ålder på fingrarna eller använder pennor, stavar m m. - Eleverna grupperas efter ålder. - Antalet elever i varje grupp räknas. - Träna begreppen MER, MINDRE, LIKA MYCKET (LIKA MÅNGA). 3) ÅRSTIDERNA Välj den bild som illustrerar årstiden och placera den i ramen under rubriken Årstider. När en ny årstid börjar, tala om det som karaktäriserar denna årstid. Välj därefter den bild som passar och beskriv innehållet på bilden. När eleverna gör olika aktiviteter relaterade till vädret, upplever de ett samband mellan den aktuella årstiden och vädret. HJULET MED ÅRSTIDERNA Detta hjul visar årstidernas och månadernas kretslopp. Det består av två cirklar: - en yttre cirkel indelad i 12 delar; en för VARJE MÅNAD + motsvarande siffra - en inre cirkel uppdelad i fyra delar; DE FYRA ÅRSTIDERNA Den GULA PILEN placeras så att den indikerar månaden. Den BLÅ RAMEN placeras runt årstiden. Eleverna bör känna till det officiella startdatumet för varje årstid: - Våren - vårdagjämningen (2004 är det 20:e mars) - Sommaren - sommarsolståndet (2004 är det 21 juni) - Hösten - höstdagjämningen (2004 är det 22 september) - Vintern - vintersolståndet (2004 är det 21 december) Årstidernas varaktighet är 3 månader. Dagens/nattens tidslängd varierar under året:. Sommarsolståndet - den längsta dagen och den kortaste natten. Vintersolståndet - den kortaste dagen och den längsta natten. Vårdagjämningen - dag och natt är lika långa. Höstdagjämningen - dag och natt är lika långa. Obs! Den meteorologiska årstidsindelningen varierar från plats till plast då den är klimatbetingad.

5 Här följer några exempel på aktiviteter: I början av varje månad, eller under månadens gång, sätter läraren eller en elev ut den gula pilen för att indikera den aktuella månaden. När en ny årstid börjar, kan någon i klassen placera ut ett rött plastunderlägg under det datum som utgör startdatumet för denna årstid. Genom att studera det gröna kretsloppshjulet kan eleverna tala om vilka månader som hör till respektive årstid. 4) VÄDRET Två pusselbitar sätts ihop för att forma det väder man önskar och sedan placeras dessa i ramen under rubriken Väder. Anledningen till att eleven själv ska välja två bitar och para ihop dessa är att detta ger en mängd möjligheter att sätta samman olika logiska och ologiska väderscenarier. Här är olika exempel på aktiviteter: +3 Eleverna tänker efter vilket väder det var denna morgon när de kom till skolan och de försöker därefter att skapa en sådan väderbild på tavlan. +3 När vädret ändras gäller det att låta eleverna observera förändringar ute och sedan skapa en ny väderbild på tavlan som efterliknar den nya vädersituationen. Oberoende av vädret bör eleverna stimuleras att hitta på och illustrera olika logiska och ologiska vädersituationer och därefter kommentera dessa. Man kan arbeta med tidsuppfattning genom att låta eleverna diskutera hur vädret var igår, i morse etc. Man kan skapa ett väderscenario på tavlan och därefter fråga eleverna när det senast var ett sådant väder. 5) TERMOMETERN Varje dag sätter en elev ut den röda pilen för att indikera temperaturen. Aktiviteterna med termometern är lämpliga för träning inom talområdet 0-40.

6 Här följer exempel på olika aktiviteter: När eleverna vet temperaturen, får någon placera den röda pilen för att indikera den på termometern. Om det inte finns någon riktig termometer tillgänglig för att mäta den exakta temperaturen, får eleverna uppskatta den istället. En elev nämner en viss temperatur, en annan elev visar den på termometern. En elev hittar på en temperatur, visar den på termometern och säger om det motsvarar en miljö som är kall, varm etc. En elev ombedes att visa var det t ex är en mycket varm eller kall temperatur på termometern. En elev visar en temperatur som passar in på väderbilden på tavlan. En elev hittar på en temperatur och skapar därefter ett väderscenario med passande väderfenomen. En elev nämner t ex gårdagens eller morgonens temperatur och indikerar den sedan på termometern. 6) SCHEMAT MED SKOLAKTIVITETER Under rubriken Aktiviteter placeras bilderna med olika skolaktiviteter; både för förmiddagen och eftermiddagen. Varje dag kan man bygga upp klassens skolschema på detta sätt. Följande ämnen finns med på bilderna: - SPELTID (pedagogiska spel) - MATEMATIK - LÄSNING SKRIVNING - BILD - TEATER - PYSSEL - GYMNASTIK - MUSIK - SAMTAL DISKUSSION - LEK.

7