Remissyttrande över betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande över betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102)"

Transkript

1 Yttrande Datum Diarienummer Generaldirektören Stefan Strömberg Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) Ert dnr Ju 2003/ Sammanfattning För att tillgodose samhällets krav på rättsväsendet behövs domare med olika kompetenser och erfarenheter. Förfarandet vid anställning av domare måste utformas på ett ändamålsenligt sätt. Detta förutsätter en förändrad domarrekrytering. Intresset för domaranställningar har under senare år minskat. För att bryta denna negativa trend och motverka att situationen ytterligare förvärras är en genomgripande och snar förändring av förfarandet vid anställning av domare av yttersta vikt. Domstolsväsendet står inför en större generationsväxling de närmaste fem till sju åren vilket gör en reform än mer angelägen. Domstolsverket (DV) instämmer således i utredarens slutsats att det finns ett stort behov av reformering av förfarandet vid anställning av domare och att denna reform lämpligen skall ske genom en i praktiken öppen rekrytering. DV tillstyrker att det förändrade rekryteringssystemet utformas i enlighet med förslaget, genom tillskapandet av Domarnämnden och med ändrade grunder för meritvärdering, en förfinad urvalsprocess samt effektivare informationsinsatser och marknadsföring. DV delar uppfattningen att domarbanan bör avskaffas för att förslagets målsättningar skall kunna uppnås på ett framgångsrikt sätt. Den nuvarande domarutbildningen fyller inte längre sitt syfte. De närmare synpunkter som DV har på förslaget framgår nedan. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Internetadress E-postadress Jönköping Kyrkogatan

2 2. Domarrekryteringen i framtiden, avsnitt Utgångspunkter Domstolsväsendet är en grundpelare i en rättsstat. Domarna har genom sin makt att bestämma straff och lösa tvister en särställning som yrkesgrupp. Medborgarna ställer, med all rätt, allt högre krav på kompetensen hos domarna och på bemötandet vid domstolarna. Vissa egenskaper som en domare måste uppvisa är grundläggande och tidlösa. Bland dessa kan nämnas saklighet, opartiskhet och mycket god och bred juridisk kompetens. Samhällets förväntningar på domstolsväsendet leder till att även andra egenskaper hos våra framtida domare nu måste lyftas fram. Bland dessa kan nämnas specialistkunskaper, ledaregenskaper, förmåga till nytänkande och en positiv inställning till att skapa en god organisation. Domarens självklara utgångspunkt måste vara att domstolen inte är till för sin egen skull utan för medborgarna. Att uppfylla dessa förväntningar är avgörande för att förtroendet för domstolen skall upprätthållas och är av vikt för domaryrkets status. En grundläggande förutsättning för en framgångsrik utveckling av våra domstolar är att förfarandet vid anställning av domare är utformat på ett ändamålsenligt sätt. 2.2 Behovet av bredare kompetens i domstolarna Medborgarna ställer berättigade krav på ett väl fungerande rättsväsende präglat av rättssäkerhet, hög kvalitet och effektivitet. För att dessa krav skall kunna uppfyllas krävs inför framtiden en domarkår med bredare sammansättning och erfarenhet från olika områden i rättssamhället. Det finns ett starkt behov av specialistkunskap i domstolarna för att spegla den ökade specialisering som nu präglar bl.a. advokatverksamheten och åklagarväsendet. Skall domstolarna ha förutsättningar att möta framtiden på samhällets villkor är det enligt DV:s mening inte möjligt att fortsätta rekrytera närmast uteslutande bland domarutbildade jurister som meriterat sig efter assessorsförordnandet på likartat sätt - genom tjänstgöring i utredningsväsendet, regeringskansliet eller hos statliga myndigheter. En öppen rekrytering skapar enligt DV:s mening de bästa förutsättningarna att tillföra domarkåren bredare kompetens. Vidare är det angeläget att uppnå en sund konkurrens om domaranställningarna. Det är otidsenligt att grunda domarrekryteringen på ett system där de som skall bli domare i praktiken väljs ut år innan anställningen är aktuell. På detta vis sviker systemet både de som har gått domarutbildningen men ändå inte får en ordinarie anställning och de som valt en annan karriär som unga men som skulle passa utmärkt som domare 20 år senare. Visionen för framtiden bör vara att systemet för domarrekrytering är uppbyggt så att man kröner en framgångsrik yrkeskarriär som jurist med en domaranställning. Detta speglar också den status som domarämbetet förtjänar. 2.3 Vikande intresse för domaranställningar Genom det meritvärderingssystem som tillämpas vid tillsättning av domaranställningar är domaryrket i praktiken förbehållet dem som genomgått domarutbildning. Länge har detta system medfört en god försörjning av sökande till domaranställning. De senaste åren har dock en oroväckande trend kunnat konstateras när det gäller intresset för utlysta domaranställningar. 2 (14)

3 Det genomsnittliga antalet sökande per tillsättningsärende 1 har sedan 1992/93 pendlat mellan 7,9 och 9,2 med undantag för 1997 och 1998 då antalet sökande per anställning i genomsnitt var 16,6 respektive 16,7. De två senaste åren (2002 och 2003) har dock antalet sökande minskat till 6,14 respektive 6,12. Över den redovisade tidsperioden har antalet ärenden varierat, med den lägsta noteringen år 2003 med 40 tillsättningsärenden. Trots att detta är hälften så många ärenden som år 2002 är antalet sökande per anställning under de två åren i princip oförändrat. Förhållandet är anmärkningsvärt. Vid färre ärenden borde konkurrensen om anställningarna bli större. En analys av samtliga ansökningar för åren 2002 och 2003 utvisar att den i utredningen redovisade trenden med få sökande och följaktligen även få utnämnda som inte gått den traditionella domarbanan, håller i sig. Det totala antalet sökande uppgick för år 2002 till 692 personer fördelat på 80 ärenden. Av dessa 692 sökande saknade fjorton assessorskompetens. Samma år blev endast en person som inte hade genomgått en traditionell domarutbildning utnämnd till domare. År 2003 konkurrerade 251 personer om 40 anställningar. Sju av dessa var inte assessorer i botten. Det återstår ett ärende från 2003 där regeringen ännu inte har fattat beslut, hittills har dock ingen utan domarutbildning utnämnts. Dock skall anmärkas att en person som har utnämnts på ett vikariat som rådman inte har adjungerat klart, dvs. är ännu ej godkänd hovrättsassessor. Vidare kan nämnas att vid Tjänsteförslagsnämndens senaste sammanträde fördes en advokat, med ej avslutad domarutbildning, upp i första förslagsrummet avseende en anställning som vice ordförande. Bilden blir än mer komplex genom att antalet ansökningar till domaranställningar på andra orter än de kring storstadsregionerna har sjunkit dramatiskt. Det rör sig i dessa fall inte enbart om orter i glesbygdsområden. Bland de tillsättningsärenden under 2003 som hade fyra eller färre sökanden märks anställningar som rådman i Norrköping, Örebro, Uddevalla, Värnamo och Hudiksvall. Samma år lockade anställningen som lagman i Ångermanlands tingsrätt endast en sökande liksom ett vikariat som lagman i Värnamo tingsrätt. Man kan alltså inte härleda domstolsväsendets rekryteringsproblem till ett generellt lågt intresse bland akademiker för tjänstgöring i utpräglade glesbygdsområden. Det är också anmärkningsvärt att det, trots att andelen kvinnor bland de icke-ordinarie domarna nu är fler än männen, är en förhållandevis låg andel kvinnor bland de sökande till domaranställning. Andelen kvinnliga sökande till domaranställning 2 jämfört med det totala antalet sökande var 24 procent år 1999, 32 procent år 2000, 36 procent år 2001, 38 procent år 2002 och 19 procent år Det är graverande att domaranställningarna inte förmår locka fler kvinnor trots att fler kvinnor än män genomgår domarutbildningen idag. Vilka är då orsakerna till det svalnande intresset för domaranställningar? Utredarens bild av en minskad rörlighet bland de domarutbildade juristerna överensstämmer med DV:s erfarenheter. Förhållandena avspeglas inte bara i det sjunkande antalet sökande till ett stort antal domaranställningar utan också i omständigheten att det har varit svårt att få fiskaler till vissa tingsrätter med utbildningsplats. Samtidigt som rörligheten minskar finns det idag generellt en stor arbetsmarknad vid sidan av domstolarna som attraherar unga skickliga jurister. Problemet förvärras av att de två systemen för rekrytering, dels till domarutbildningen, dels till ordinarie domaranställning, inte korresponderar med varandra. Antagningen till domar- 1 Härmed avses domaranställning, dvs. även anställning som fastighets- hyres- och miljöråd samt vikariat 2 Här är anställningar som fastighets-, miljö- och hyresråd undantagna 3 (14)

4 utbildningen följer konjunkturen. Rekryteringens framgång styrs av intresset hos unga jurister och av överrätternas behov av föredragande. Rekryteringen av ordinarie domare är inte konjunkturbunden och följer inte samma mönster. För tillfället är det gott om välmeriterade sökande till domarutbildningen, medan, som ovan konstaterats, rekryteringen till anställningarna som ordinarie domare går allt trögare. Domarutbildningen är i sig mycket bra och rekryteringen till den sker bland våra skickligaste unga jurister. Det är dock uppenbart att systemet med en i princip sluten rekrytering bland de domarutbildade inte längre i tillräcklig utsträckning kan fylla sitt syfte att försörja domstolsväsendet med domarpersonal på lång sikt. Vårt system med domarutbildning har överlevt sig självt. En öppen rekrytering i enlighet med förslaget kommer enligt DV:s mening att både leda till en bättre sammansatt domarkår och bidra till ökad konkurrens om domaranställningar i hela landet. 2.4 Öppen domarrekrytering med avskaffande av domarutbildningen Liksom utredaren är DV av uppfattningen att domaryrket är så attraktivt att ett stort antal jurister med bakgrund inom andra yrken än domarens kommer att vara intresserade av att söka domaranställning. Givetvis är det för domaryrkets attraktivitet av stor vikt att tillse att domstolarna är moderna och utvecklande arbetsplatser som kan konkurrera om de bästa juristerna. DV kan instämma i att de faktorer som nämns i betänkandet påverkar domaryrkets attraktionskraft i positiv riktning. Det finns vidare anledning att förutsätta att de som söker sig till domaranställning kommer att vilja stanna kvar i yrket. En intressant jämförelse kan göras med yrkesgrupperna miljö- och fastighetsråd, där de sökande har annan yrkesbakgrund innan de väljer en karriär i dömande verksamhet. Hos dessa personalkategorier har rörligheten varit mycket låg. Av de tolv anställningar som fastighetseller miljöråd som har utlysts sedan 1999 (vikariat ej inräknade) var nio utlysta på grund av tidigare innehavares pensionsavgång och en på grund av att innehavaren av anställningen skulle tjänstgöra i hovrätt. Det är enligt DV:s mening av högsta prioritet för en framgångsrik rekrytering att meritvärderingssystemet ändras i enlighet med förslaget. Vidare bör den nya Domarnämnden tillskapas i enlighet med betänkandet och föreslagna informations- och marknadsföringsinsatser göras. DV är vidare av uppfattningen att utredarens slutsats om att domarutbildningen bör avskaffas för att det nya systemet skall bli framgångsrikt, är riktig. Förändringen kan också väntas underlätta skapandet av en beredningsorganisation med andra juristbefattningar. DV tillstyrker, på de grunder utredaren presenterat, att de som går domarutbildningen nu skall få fullfölja den och att anställningsförhållandena inte ändras för de som har gått den och nu har tillsvidareanställning vid överrätt. Fördelarna med en öppen domarrekrytering och en avskaffad domarutbildning måste tillmätas större betydelse än de eventuella begränsade negativa konsekvenser förslaget kan innebära för de domarutbildade. De positiva effekter som förslaget kan väntas innebära i form av ökad attraktivitet och status kommer dock att komma även de domarutbildade till godo vid en fortsatt karriär inom domstolsväsendet. Ett avskaffande av domarbanan kommer inte att leda till en genomgripande förändring av underlaget för rekrytering på kort sikt. I den närmaste framtiden kommer de som har genomgått och nu genomgår domarutbildningen att utgöra en stor del av rekryteringsunderlaget. 4 (14)

5 Liksom utredaren är DV av uppfattningen att andra arbetsgivares intressen, här snarast de statliga förvaltningar som av tradition har anställt assessorer på vissa tjänster, inte kan få vara styrande för hur domarrekryteringen bör utformas. Istället får dessa arbetsgivare söka andra rekryteringsvägar. DV vill i detta sammanhang ta upp frågan om föredragande i de högsta instanserna. Det har under hand framförts att domarutbildningen utgör en förutsättning för att förse dessa instanser med föredragande. Dessa domstolar borde dock ha de bästa förutsättningar att locka skickliga jurister från annan offentlig och privat verksamhet till sådan anställning. Denna typ av rekrytering av föredragande används och fungerar utmärkt i USA:s högsta domstol. Vårt nuvarande system med domarutbildning leder istället till att man avstår från en sådan stimulerande och bredare rekrytering. 2.5 Öppen rekrytering jämte bibehållen domarutbildning Om det av olika skäl inte blir möjligt att genomföra en nedläggning av domarutbildningen inom överskådlig tid krävs i vart fall en djupgående förändring av den. Domarutbildningen bör endast erbjudas vid vissa överrätter. Antalet utbildningsplatser bör reduceras. För att säkra utbildningens attraktivitet bör vidare centraliserad antagning ske med utbildningsplatser för fiskaler vid underrätter inom pendlingsavstånd från överrätten. För det fall att domarutbildningen behålls helt eller delvis förutsätter DV att regeringen omedelbart låter utreda hur denna domarutbildning skall utformas. 2.6 Domarlöner Lönen är en av flera viktiga faktorer för domaryrkets attraktivitet. DV är positivt till differentierade löner. Det framstår som oundvikligt att domarlönerna kommer att bli högre vid en i praktiken öppen domarrekrytering. DV ansluter sig till bedömningen att frågan om ingångslön kan hanteras av Domarnämnden vid rekryteringen. Det borde finnas förutsättningar att de avtalsslutande parterna kan komma överens om ramarna och delegation avseende detta. Utredaren har fört fram att den tänkta reformen i lönehänseende medför att posten vice ordförande eventuellt kan avskaffas. DV är av uppfattningen att det finns skäl att se över detta, liksom hur tjänstestrukturen och ordförandekapaciteten i stort bör utformas i hovrätt och kammarrätt. Denna diskussion får dock ske i annan ordning. 3. Rekryteringsförfarandet, avsnitt Krav och bedömningsgrunder DV har i avsnitt 2 ovan belyst att domstolarna nu ställs inför samhällets allt större krav på specialiserad kompetens och en effektiv handläggning. Våren 2002 bildades den särskilda Framtidsgrupp som fick uppdraget att leda arbetet med framtagandet av en vision för framtiden. Visionen har sammanfattats i publikationen Så här vill vi ha framtiden, Vision för domstolsväsendet (Visionen) som presenterades i september I visionen har bl.a. de krav man bör kunna ställa på en domare formulerats. Dessa krav överensstämmer med vad utredaren föreslagit. 5 (14)

6 Mot denna bakgrund ställer sig DV bakom förslaget att det som nya krav på domare skall ingå förmåga att slutföra mål och ärenden i rimlig tid, förmåga att leda och stimulera medarbetare, förmåga, vilja och intresse att ta på sig andra och/eller nya arbetsuppgifter och allmänt verka för att resultatet av domstolens verksamhet i dess helhet blir gott och, om detta är påkallat, specialistkompetens. Det är föredömligt att det som krav uppställs att sökanden i fråga har förutsättningar att i sin tjänstgöring upprätthålla kraven som uppställts i artikel 6 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och friheterna. DV har inget att erinra mot vad som anförs i förslaget i fråga om bedömningsgrunder. 3.2 Domarutnämningar DV tillstyrker förslaget när det gäller hur domarutnämningar skall ske. DV instämmer i slutsatsen att provanställning inte skall tillämpas. De ändamål som en provanställning fyller bör i första hand istället uppnås genom att man ger utökade möjligheter till adjunktion för jurister i andra yrkeskårer. 3.3 Beredning och handläggning inför domaranställning Domarnämndens utformning och arbete En förändring av meritvärderingssystemet kan på längre sikt förmodas leda till en stor andel sökande som har annan bakgrund än domarutbildning. Oavsett om domarbanan avskaffas helt eller delvis kommer detta att ställa helt andra krav på det organ som skall bereda anställningarna. Beträffande de sökande som inte har genomgått domarutbildningen kommer det inte vara möjligt att som hittills vid rekryteringen ta avstamp i bedömningen av tjänstgöring i domstol. För att åstadkomma den bredare rekrytering som är önskvärd för framtiden bör det inte heller bland de domarutbildade fästas avgörande vikt vid dessa meriter. Beredningsorganet måste således på andra sätt bilda sig en uppfattning om sökandens förmåga att fungera som domare. Dessutom bygger reformens framgång på att organet, i samråd med aktuell domstolschef, har kompetensen att vid rekryteringen visualisera de särskilda behov som den enskilda domstolen har. För att betänkandets förslag om ett modernare och mer förfinat rekryteringsförfarande skall kunna förverkligas förutsätts enligt DV:s mening att beredningsorganet får sådan profil som utredaren föreslår. DV tillstyrker därför tillskapandet av Domarnämnden enligt förslaget. De ledamöter som utses till Domarnämnden bör i avsevärt högre utsträckning än vad som är fallet i dagens Tjänsteförslagsnämnd avses ägna sig åt Domarnämndens arbete. Ledamöterna bör vara skickliga och erfarna i rekryteringsfrågor och ha kompetens att utveckla och utforma närmare grunder för värdering av de sökande samt att dokumentera praxis vid domaranställning. För att uppfylla de höga krav som kommer att ställas på Domarnämnden när det gäller att åstadkomma ökad jämställdhet i domarkåren bör ledamöterna också ha kompetens i sådana frågor. På sikt kommer vad nu sagts även att gälla i fråga om att åstadkomma ökad mångfald. DV tillstyrker att de urvalsinstrument som presenterats i betänkandet används vid rekryteringen. Intervjuerna bör hållas av Domarnämnden med möjlighet för aktuell domstolschef att närvara. 6 (14)

7 Vad gäller Domarnämndens sammansättning är det givetvis svårt att åstadkomma en lösning som tillgodoser samtliga intressen. Den sammansättning som utredaren föreslagit framstår dock som välgrundad liksom metoden för hur ledamöterna skall utses. En viktig angelägenhet är att åstadkomma en jämn sammansättning av kvinnor och män. När det gäller mandattidens längd måste en avvägning ske mellan vikten av att bibehålla kontinuitet och kunskap och behovet av avlastning med hänsyn till den stora mängden arbete som kan förutses. Enligt DV:s mening är det tveksamt om mandattiden bör vara så lång som fem år. Det föreslagna systemet med växelvis tillsättning och avlösning för ledamöterna borgar för kontinuiteten i Domarnämnden. Även om man väljer att inte göra så stora förändringar när det gäller rekrytering och domarutbildning är det enligt DV.s uppfattning nödvändigt att ett organ med sammansättning och arbetssätt som den föreslagna Domarnämnden tar över nuvarande Tjänsteförslagsnämndens arbete Information och marknadsföring Det är Domarnämnden och DV som bör ha ansvaret för att tillgodose det behov av information om domaranställningar som kommer att följa i reformens spår. Domarnämnden bör ha en rådgivande funktion och ha möjlighet att ta emot besökande för att informera om arbetet som domare. Det ligger i sakens natur att Domarnämnden och DV kommer att ha ett nära samarbete i fråga om information och marknadsföring. Vid sidan av Domarnämndens insatser krävs det inledningsvis en informationskampanj för att upplysa om och marknadsföra förändringarna. Denna kampanj, och annan mer kontinuerlig information, kan DV ansvara för (se vidare nedan avsnitt 9 om Genomförandefrågor). När det gäller annonsering om lediga domaranställningar är DV av uppfattningen att resurserna i första hand bör satsas på annonsering på extern webbplats och i fackpress. Dessa insatser bör vara tillräckligt omfattande för att nå ut till tänkt målgrupp. Det kommer att finnas behov bland de sökande till domaranställning att i någon form få stöd för att undersöka vilka möjligheter en medföljande partner har att få arbete på den nya tjänstgöringsorten. Hur detta behov skall mötas måste dock utredas mer ingående. Utgångspunkten måste vara att sådana insatser bör göras lokalt Kostnader Domarnämnden kommer att vara resurskrävande med hänsyn till behovet att skapa ett effektivt kansli. Det blir i första hand kansliet som skall handha förfarandet med intervjuer, utåtriktad rekryteringsverksamhet och kontakter med fackliga organisationer samt eventuellt beredning av lönefrågor. Det krävs fler överväganden i kostnadshänseende i första hand beträffande ersättningen till ledamöterna. Kostnaden kan komma att skilja sig avsevärt åt beroende på om ersättningen skall utgå som fast belopp, som fast belopp jämte sammanträdesarvode eller enbart som rörligt belopp. Beträffande övriga kostnader för Domarnämndens verksamhet har DV inga invändningar mot de belopp som angivits som kostnader för personal, lokaler, rekrytering och urval samt resor. Däremot saknas beräkning av kostnader för registratur och arkivhantering, ekonomihantering och övrig administration som följer av att verksamheten växer jämfört med dagsläget. Dessa kostnader kan grovt uppskattas till en miljon kr årligen. 7 (14)

8 3.4 Offentlighet och sekretess I likhet med utredaren anser DV att det finns behov av en regel om sekretess för personlighetstest i samband med domaranställningar. DV ser det som naturligt att regeln får en sådan generell utformning som föreslagits. Av de skäl som angetts i betänkandet är det väsentligt att sekretessbestämmelsen ges ett omvänt skaderekvisit. 4. Vilka är ordinarie domare, avsnitt 6 DV ställer sig bakom förslaget att det i lag införs mer preciserade regler om att domarna i hovrätter, kammarrätter, tingsrätter och länsrätter skall vara ordinarie. DV ser inte några nackdelar med att frågan regleras i den föreslagna lagen om domarutnämningar. 5. Beredningsorganisation, avsnitt En stärkt beredningsorganisation Förslaget ligger väl i linje med strävandena mot en renodling av domarrollen. En effektiv beredningsorganisation är enligt DV:s mening en förutsättning för domaryrkets attraktivitet och utgör ett led i att göra domstolarna till mer moderna arbetsplatser. DV tillstyrker att beredningsorganisationen stärks på det sätt utredaren föreslår. En nackdel med dagens domarutbildning är svårigheterna att bygga en stabil beredningsorganisation med hänsyn till att de yngre juristerna som avses utgöra en stor del i denna ständigt byts ut. För ökad stabilitet i systemet krävs fler tillsvidareanställda beredningsjurister i hovrätter, kammarrätter, tingsrätter och länsrätter. Beredningsjuristerna bör få goda möjligheter till kompetensutveckling och specialisering. Med den förändring av domstolsväsendet som betänkandet förutser kan enligt DV:s mening antas att yrket som beredningsjurist kan attrahera duktiga unga jurister i konkurrens med arbete på t.ex. advokatbyrå eller åklagarmyndighet. Karriärplanering är i sammanhanget ett viktigt instrument för att förmå duktiga jurister att söka anställning som beredningsjurist. Detta blir särskilt viktigt när tjänsten inte är ett naturligt led i en fortsatt karriär som för t.ex. biträdande jurister på advokatbyrå. Ansvaret för karriärplanering bör ligga på den lokala domstolschefen och DV kan stötta med generella riktlinjer. Som utredaren anför är det angeläget att notarier och beredningsjurister i underrätt inte försätts i konkurrens med varandra när det gäller vilka arbetsuppgifter som kommer i fråga. Båda kategorierna skall ägna sig åt kvalificerat juridiskt arbete. Det bör dock inte uteslutas att beredningsjuristerna också kan anförtros andra arbetsuppgifter än de som nämns i förslaget. Detta är dock en fråga för framtiden som behöver utredas i annan ordning. 5.2 Titulatur Den föreslagna titeln fiskal säger inte något om vilka arbetsuppgifter vederbörande ägnar sig åt, vilket kan medföra förvirring bland de som inte är insatta i domstolarnas arbete. Dessutom finns den redan idag och bärs av personer med helt andra arbetsuppgifter än de beredningsjuristerna förväntas syssla med. Vidare kommer, om förslaget genomförs, de gamla fiskalerna att finnas kvar under flera år vilket kommer att medföra vissa administrativa problem, t.ex. med dubbla grupper i löneregistret. Det kan därför finnas anledning 8 (14)

9 att tills vidare behålla titeln beredningsjurist, men det bör inte uteslutas att man med en framtida, tydligare tjänstestruktur kan använda titeln fiskal på det sätt utredaren föreslår. 6. Utbildningsfrågor, avsnitt Domare Allmänna överväganden DV instämmer i utredarens slutsatser om att nyrekryterade med annan yrkesbakgrund än den domarutbildades kan förutses klara av att relativt snabbt fungera som domare även om de saknar traditionell domarutbildning i botten. DV instämmer i förslaget att inrätta en särskild, individuell utbildning för nyutnämnda domare. Det är av stort värde, både kunskapsmässigt och rent ekonomiskt, att utbildningen på detta sätt förläggs till tjänstgöringens början istället för, som idag, främst under fiskalstiden, då det återstår lång tid tills de utbildade faktiskt kan komma ifråga för ordinarie anställning. Vissa av de domarutbildade kommer inte heller domstolsväsendet till godo utan väljer andra karriärvägar Individuella utbildningsplaner DV är av uppfattningen att det kommer att krävas samordning mellan DV och domstolscheferna vid upprättandet av de individuella utbildningsplanerna. Det bör understrykas att DV liksom utredaren är av meningen att det är domstolschefen som i första hand skall ansvara för att utbildningsplanen får ett adekvat innehåll och att den genomförs. Det är dock angeläget att utbildningen blir av jämförbar standard för alla nyrekryterade och att utarbetandet av planerna är likartat vid alla domstolar i landet. Naturligtvis är det svårt att närmare förutse vilka yrkeserfarenheter domarna kommer att ha. DV bör dock i någon form ha en övergripande funktion när det gäller att inventera och formulera utbildningsbehoven för vissa större yrkesgrupper av nyrekryterade. En lösning kan vara att det hos DV i egenskap av central förvaltningsmyndighet finns en stomme till olika typer av utbildningsplaner för dessa yrkesgrupper som sedan kan kompletteras individuellt efter behov. Detta bör medföra att utbildningen blir så likvärdig som möjligt mellan landets domstolar. Dagens domarutbildningar bör kunna tjäna som riktmärke för vad som bör ingå i domarutbildningen, i den mån de nyrekryterade inte har förvärvat dessa kunskaper på annat sätt. Förslaget om introduktion för nyutnämnda domare är enligt DV:s mening utmärkt. Att adjunktion skall ingå i denna introduktion får närmast ses som en självklarhet. För att introduktionen och adjunktionen skall bli framgångsrik förutsätts, som utredaren har funnit, att arbetskamraterna är delaktiga, vilket är gynnsamt för arbetsmiljön Vidareutbildning DV vill framhålla det angelägna i att det under anställningstiden erbjuds möjligheter till vidareutbildning för domarna, så som föreslagits. Att sådana kurser erbjuds är en viktig förutsättning för domaryrkets attraktivitet. DV kan även fortsättningsvis administrera denna utbildning Utbildningens planering och kostnader DV instämmer i vad utredaren anför om att utbildning bör planeras med en effektiv användning av resurserna med en maximal utdelning för alla domare. DV vill understryka att 9 (14)

10 många gånger skulle kompetensutveckling kunna ske för flera personalkategorier gemensamt. Gemensamma utbildningsinsatser för olika personalkategorier bör också medföra gynnsamma effekter för den lokala domstolen. I takt med att sammanläggningen av domstolar ökar bör en decentralisering gradvis kunna ske på så sätt att domstolarna i framtiden själva tar ett utökat ansvar för att inventera behovet av kompetensutveckling för alla personalkategorier. Även om utbildningsresurserna kommer att användas på ett bättre sätt i framtiden och generera mer utbildning för pengarna, kommer de föreslagna utbildningsinsatserna att medföra kostnadsökningar. Storleken på dessa är helt avhängiga av hur de individuella utbildningsplanerna och vidareutbildningssatsningarna kommer att se ut. DV har i och för sig ingen erinran mot den kostnadsberäkning som utredaren har gjort. 6.2 Beredningsjurister DV instämmer i förslaget avseende vad som anförts om utbildning för beredningsjurister. Beredningsjurister i såväl överrätt som i underrätt bör erhålla god utbildning. Utbildningen måste anpassas till att beredningsjuristerna har mycket skiftande erfarenhetsbakgrund. 6.3 Notarier Framtidens notarietjänstgöring I takt med att domstolarna förändras och arbetsformerna utvecklas bör framtidens notarietjänstgöring ses över. Tjänstgöringen bör på olika sätt bättre anpassas till hur arbetet är organiserat i moderna domstolar. Som ett led i denna översyn bör det av DV tidigare lämnade förslaget om notarietjänstgöring i överrätt kunna aktualiseras Notarietjänstgöringens utformning DV instämmer i utredarens överväganden om att en god utbildningstjänstgöring för notarierna förutsätter god arbetsledning och återkoppling från domarna. Resonemanget är helt i linje med den modernisering av arbetsförhållandena vid domstolarna som eftersträvas i Visionen och överensstämmer med vad som förts fram exempelvis i Idéskiss till Notarietjänstgöringens innehåll, DV-rapport 2003:5. De nya urvalskriterierna vid domarrekrytering bör medföra att de anställda har egenskaper som gör dem lämpliga som handledare. Det kan dock komma att behövas kompletterande utbildning i ledarskapsfrågor för domare. Utredaren för fram att fokus skall läggas på den praktiska, snarare än den teoretiska utbildningen för notarier. DV vill dock understyrka vikten av att den typ av teoretiska kurser som notarierna genomgår idag finns kvar. Detta för att underlätta att notarierna snabbt kommer in i arbetet. Genom förslaget att förkorta notarietjänstgöringen till ett år och sex månader skulle ytterligare 100 notarieplatser kunna tillskapas. Avsikten att bereda fler unga jurister tillfälle att tjänstgöra i domstol är naturligtvis lovvärd. DV vill dock framhålla att notarietjänstgöringens kvalitet måste komma i första rummet. DV är av uppfattningen att om en renodling av notariernas arbetsuppgifter till uteslutande juridiska sysslor sker och uppgiften att självständigt handlägga enklare mål och ärenden bibehålls, kan en notarietjänstgöring om ett år och sex månader tillstyrkas. Vad gäller DV:s syn på notarietjänstgöringens innehåll mer i detalj 10 (14)

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11)

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Datum Diarienummer 2007-09-12 776-2007 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Ert diarienummer Ju2007/3985/DOM Inledning Det är

Läs mer

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar.

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar. Datum Dnr 2001-03-26 1841-00 Juridiska sekretariatet Näringsdepartementet Remissyttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) Domstolsverket har granskat betänkandet

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Den framtida rekryteringen av nämndemän

Den framtida rekryteringen av nämndemän Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker

Läs mer

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Kommittédirektiv Rekryteringen av ordinarie domare Dir. 2016:89 Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över rekryteringen av ordinarie domare i syfte

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2011-09-30 2011/0154 Ert datum Ert Dnr 2011-06-13 Ju2011/3644/DOM En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) Hovrätten tillstyrker i huvudsak

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 30 Stockholm Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 ( Ert dnr Ju 2014/129/DOM) Allmänt Domstolsverket som beretts

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Genom beslut den 28 juni 2003 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Bodström, att tillsätta en särskild utredare med uppdrag

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

En mer öppen domarutbildning

En mer öppen domarutbildning YTTRANDE 2007-09-03 Dnr 2007/299 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Sammanfattning Hovrätten ansluter sig till de huvudsakliga

Läs mer

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 PM 2013:150 RI (Dnr 001-1128/2013) Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen R (5) Lars Lindström

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen R (5) Lars Lindström YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-03-26 R 1-2013 1 (5) Lars Lindström Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Hyres- och arrendetvister i framtiden

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion; SFS 2009:885 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Regeringen föreskriver i

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

Domarnämnden. Inledning

Domarnämnden. Inledning PM 1 (5) Mark- och miljööverdomstolen Domarnämnden Yttrande över rapporten Ett förbättrat anställningsförfarande vid rekrytering av tekniska råd till mark- och miljödomstolarna samt Mark- och miljööverdomstolen

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:1 Rekrytering av ordinarie domare Diarienummer 1967-2011 Omslagsfoto Patrik Svedberg Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, oktober 2011 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) REMISSYTTRANDE 1 (7) Datum Diarienr 2013-10-07 AdmD-523-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-07-03 Ju2013/4701/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Betänkandet

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning Kommittédirektiv Den framtida organisationen för prövning av hyres- och arrendetvister Dir. 2011:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Mål och särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över betänkandet Mål och särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (5) Juridiska avdelningen Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Mål och medel - särskilda åtgärder för vissa måltyper

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer UNDERVISNINGSPLAN 1 (5) Domstolsakademin UNDERVISNINGSPLAN Allmänt I en tid då omvärlden förändras i allt snabbare takt och de miljöer inom vilka rättsliga tvister uppstår blir allt mer komplexa ökar behovet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion; SFS 2005:1094 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:113

Regeringens proposition 2007/08:113 Regeringens proposition 2007/08:113 Rekrytering av domare Prop. 2007/08:113 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Beatrice Ask (Justitiedepartementet)

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Domarskola DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE

Domarskola DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE Domarskola DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2008:1 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer 261-2007 Tryckt på Tabergs Tryckeri, Jönköping, januari 2008 Domarskola INNEHÅLL 1 Sammanfattning...

Läs mer

Sammanfattning. Återkallelse av svenskt medborgarskap

Sammanfattning. Återkallelse av svenskt medborgarskap REMISSYTTRANDE Sid 1 (5) 2006-09-28 AdmD 158-2006 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Omprövning av medborgarskap (SOU 2006:2), ärendenummer Ju 2006/643/IM Sammanfattning Kammarrätten instämmer

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Remissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) YTTRANDE 1 (7) Avdelningen för domstolsutveckling Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106)

Remissyttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) 1 (7) Generaldirektören Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) Ert dnr: Ju 2008/10177/DOM Allmänt Domstolsverket

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Yttrande över betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) (Ju2011/3644/DOM)

Yttrande över betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) (Ju2011/3644/DOM) R2A DATUM 1 (14) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) (Ju2011/3644/DOM) Inledning

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:763. Införande av sekretesskydd vid tillsättning av domstolschefer m.fl. Förslag till riksdagsbeslut.

Motion till riksdagen 2015/16:763. Införande av sekretesskydd vid tillsättning av domstolschefer m.fl. Förslag till riksdagsbeslut. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:763 av Maria Abrahamsson (M) Införande av sekretesskydd vid tillsättning av domstolschefer m.fl. Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Remissyttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Krehla Runa 2017-02-13 KTN-2016-0412 Sundequist Karin Kulturnämnden Remissyttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet. Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

VALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229

VALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229 VALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229 1. INLEDNING Denna instruktion är utformad speciellt för Brf Snösätra och är antagen av föreningens årsstämma 2015-04-22. ALLMÄNT Föreningsstämmans beslut

Läs mer

Styrelsen får en stärkt ställning i förhållande till övriga nämnder (5.5)

Styrelsen får en stärkt ställning i förhållande till övriga nämnder (5.5) REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2015-10-26 KST 2015/296 Ert datum Ert diarienr 2015-04-21 Fi2015/1581 Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Kammarrätten har

Läs mer

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14)

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) REMISSYTTRANDE 1 (5) Mark- och miljööverdomstolen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) Regeringskansliets diarienummer S2014/2509/PBB

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Din lön I detta material presenteras Juseks lönestatistik över löneläget i september 2012. Statistiken kan tjäna som underlag inför de årliga, individuella löne förhandlingarna

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga 125 PIA CEDERMARK & HANNA KRISTIANSSON Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen har nyligen

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2009-02-05 2008/0286 Ert datum Ert Dnr 2008-10-30 Ju2008/8415/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder 2012-11-23 Dnr 1.4 31600/2012 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning Håkan Aronsson håkan.aronsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande angående

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

En mer öppen domarutbildning

En mer öppen domarutbildning Ds 2007:11 En mer öppen domarutbildning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:23

Regeringens proposition 2003/04:23 Regeringens proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen Prop. 2003/04:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 2003 Margareta Winberg Thomas Bodström

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Yttrande Dnr 2008-06-04 446-2008 Ert Dnr Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Läs mer

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter Generaldirektör Anders Danielsson Migrationsverket 601 70 Norrköping Stockholm den 7 juli 2016 Via brev och e-post Bäste Anders, Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Lönepolicy för Orust kommun

Lönepolicy för Orust kommun Lönepolicy för Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2004-10-06 123 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2004:146 Giltig fr.o.m.

Läs mer

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) Stab Drazenko Jozic Myndighetsjurist 010-470 05 28 drazenko.jozic@uhr YTTRANDE Datum 2015-11-13 Diarienummer 1.2.3-825-2015 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Postadress Box 45093

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2008 RIV (Dnr 322-136/2008) En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på

Läs mer

Uppdragsutbildning för förskollärare Skrivelse av Lotta Edholm (L)

Uppdragsutbildning för förskollärare Skrivelse av Lotta Edholm (L) PM 2016:203 RIV (Dnr 108-1741/2015) Uppdragsutbildning för förskollärare Skrivelse av Lotta Edholm (L) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse av Lotta Edholm (L)

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer