Teknisk kompetens i samverkan (TKS)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk kompetens i samverkan (TKS)"

Transkript

1 Teknisk kompetens i samverkan (TKS) Slutrapport om hur tekniskt inriktade utbildningar kan utvecklas och profi leras i regionen för att uppfylla företagens behov av kompetensförsörjning i ett kort samt ett längre perspektiv

2

3 2 RAPPORT Datum Vår beteckning VIAN/ 2007: Vår handläggare Benny Erixon Projektledare 1. Sammanfattning I KFV-regionen finns ett flertal kända exportföretag som har sin bas eller väsentliga delar av sin verksamhet här. Många medelstora och mindre företag har antingen egen verksamhet eller arbetar som underleverantörer till de större exportföretagen. Produktion och produktionsteknik är en av företagens viktigaste verksamhet. Industriföretagen har drygt tretusen anställda i regionen, där en stor del av arbetskraften står inför en generationsväxling. Om företagen i regionen ska kunna utveckla sin konkurrenskraft och bibehålla sina goda traditioner inom produktionsutveckling krävs en gemensam satsning på en modern tekniskt inriktad utbildning som uppfyller industriföretagens aktuella och framtida kompetensbehov. Medarbetare i produktionen är en nyckelgrupp eftersom de måste hantera en avancerad produktions- och processteknik med hög grad av automation. Trenden är att intresset bland ungdomar för yrkesinriktade utbildningar har ökat och att de teoretiska inriktningarna har tappat en del av sin tidigare position. Här är gymnasieprogram med tydliga yrken inom bygg, energi och elteknik de stora vinnarna med många sökande ungdomar. Industriprogram, automation, elektronik och naturvetenskap med teknikinriktningar har fortfarande svagare elevintresse, trots en mycket gynnsam arbetsmarknad och stor efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft. Elevunderlaget för gymnasieorganisationen kommer ganska drastiskt att sjunka med drygt femhundra elever de närmaste fem åren i regionen. En annan faktor som ytterligare ökar konkurrensen om eleverna är alla nystartade privata gymnasieskolor i andra kommuner som har en mycket aggressiv marknadsföring riktad till regionens yngre elever. För att undersöka möjligheten till att öka intresset av tekniskt inriktade utbildningar har jag besökt ett antal framgångsrika utbildningsaktörer såväl kommunala som företagsanknutna med teknikcollegestatus. Här finns goda exempel på samverkan mellan företag och gymnasieskola som tillsammans har möjligheten att styra utbildningarnas dimensionering, innehåll och kvalitet. Ett delat ägandeansvar med arbetslivet i framtidens organisation skulle bättre möta upp företagens kommande rekryteringsbehov och den mycket snabba tekniska utvecklingen. Under projektet har intervjuer genomförts med industriföretag i KFV-regionen där behoven av kompetensutveckling och rekryteringsbehov i både kort- och långt tidsperspektiv har kartlagts. Företagen signalerar om aktuella och framtida behov av stöd med rekrytering och kompetensutveckling samt har ett önskemål om enkla kommunikationsvägar in i utbildningssystemet. För att möta kommande behov krävs att ett antal inriktningar samordnas inom programgymnasiet och vuxenutbildningen

4 3 till en tydlig teknisk sektor, där flexibiliteten ökas och erbjuder kompetensutveckling för anställda och arbetslösa. Organisationen ska ha mer fokus på arbetsmarknaden och utbildningen bör individanpassas för eleven. Teknisk sektor ska möjliggöra en anpassning till utbildningar efter specifika förutsättningar och yrkesprofiler som finns i regionen, där eleverna kommer att vara de stora vinnarna. I teknisk sektor ingår förutom gymnasiet, Viadidakts kompetens och upparbetade nätverk med privata utbildningsaktörer, KY-utbildningar och högskolor samt samverkan med andra lärcentra runt om landet. En förutsättning för att lyckas är att de nya funktionerna finns med i organisationen som ansvarar för samverkan/coachning, marknadsföring/information och vuxenutbildning/företagsrådgivning. För att nå framgångar måste vi inleda med att förändra attityder och förhållningssätt inom organisationen, samt att levandegöra målbilden över verksamheten. Ett uthålligt utvecklingsarbete leder till ökande effektivitet, nöjdare elever och ökad yrkesstatus för lärarna samt en varaktig ekonomi. För att få kraft i organisationen för teknisk sektor ska skolledaren ha stöd av ledningsgruppen för driften samt ett utvecklingsråd sammansatt av arbetslivet. Initialt kommer marknadsföringen att vara mycket viktig för organisationen, den ska starkt profileras för näringslivet i region och tydliggöra elevernas goda möjligheter till yrken och en industrikarriär eller fortsatta studier. I ett längre tidsperspektiv är organisationens varumärkesbyggande viktigt som delvis är utbildningens identitet, samt den bild utbildare och bransch förmedlar. Det är min förhoppning att detta projekt ska intressera KFV-regionens kommuner och företag att inleda ett nära samarbete kring ett nytt modernt Teknikcity och tillsammans bli den konkurrensfaktor som skapar framgång. Projektstudien har utarbetats av Benny Erixon vid Viadidakt. I projektet har en styrgrupp verkat aktivt i processen samt en referensgrupp som har haft rollen som bollplank. Styrgrupp Bengt Kullberg Ing-Mari Frössevi Tomas Hartikainen Håkan Lind Owe Karlsson Helene Björkqvist Referensgrupp Anita Karlsson Gun Wantell Kjell Persson Kenneth Williamson Leif Johansson Sophia Odre Veronica Fors V:a Sörmlands Industriförening Utbildningsförvaltningen Lindengymnasiet SKF Mekan AB SKF Mekan AB Viadidakt Ericsson AB Ericsson AB Voith Paper Fabrics Högsjö AB Williamsons Metallfabrik AB AWI Engström AB Cesium AB Sörmlands Grafiska Quebecor AB

5 Innehållsförteckning 4 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Mål/Syfte Frågeställning Arbetsmetod Vilka signaler har samtal och möten gett (SWOT*) Våra starka sidor Våra svagheter Våra möjligheter Hoten mot oss Kraft i organisationen (TKS) Ledningsgrupp Beskrivning av yrkesroller Apu-coachen Utbildningsrådgivaren Ungdomsinformatören Utveckling av teknisk kompetens i samverkan (TKS) Teknisk sektor Vad bör nästa steg vara Inriktningsbeslut Målgrupper Organisation Samordning Kompetensutveckling Marknadsföring Utveckling av handledarrollen Certifiering Källförteckning Tryckta Seminarier Studiebesök på utbildningar/teknikcollege Intervjuer/samtal...20

6 5 2. Inledning 2.1 Bakgrund I dagsläget är det brist på tekniskt inriktade utbildningar för vuxna mot industriproduktion och produktionsteknik. Det är på sikt är ett hot mot företagen i regionen om vi inte kan tillgodose kompetensförsörjningen. Samverkan med näringslivet behöver utvecklas, det är viktigt för all gymnasial utbildning och avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet. Flertalet av dagens ungdomar inom tekniskt inriktade utbildningar är pojkar/män. De tekniska programmen finns på Lindengymnasiet och Duveholmsgymnasiet. De är av tradition inriktade på regionens gymnasieungdomar. 2.2 Mål/Syfte Projektet skall leda fram till förslag hur tekniskt inriktade utbildningar skall utvecklas och profileras i regionen för att uppfylla företagens behov av kompetensförsörjning i ett kort samt ett längre perspektiv. En viktig del i uppdraget är att utveckla en process för att nå ökad samverkan och kommunikation med arbetslivet. Enligt projektdirektiven ska förslag redovisas hur tekniskt inriktade utbildningar kan organiseras för att förenkla kommunikationen mellan företag och utbildning samt underlätta samverkan. Ungdomar och vuxna skall kunna erbjudas attraktiva tekniskt inriktade utbildningar som sker i samverkan med regionens företag och ökar individens möjligheter till en yrkeskarriär inom industrin eller fortsatta högre studier. Förslag till hur vi gemensamt marknadsför tekniskt inriktade utbildningar från grundskola till vuxenutbildning. 2.3 Frågeställning Hur utvecklar vi tekniskt inriktade utbildningar för ungdomar och vuxna i samverkan med företagen? Vilka organisatoriska förändringar krävs för att skapa en bra grund till fortsatt utveckling av de tekniskt inriktade utbildningarna för att tillgodose företagens behov av kompetensutveckling? Kompetensutveckling ska innehålla validering, enstaka kurser, hela program samt lärlingsutbildning. Hur kan företagen tillsammans med skolan på ett effektivt sätt marknadsföra tekniskt inriktade utbildningar från grundskolan till vuxenutbildning? Hur intresserar vi flickor för tekniskt inriktade utbildningar? På vilket sätt kan vi gemensamt med företagen kvalitetssäkra tekniskt inriktade utbildningar samt medverka till rekrytering av kvalificerade yrkeslärare? 2.4 Arbetsmetod Projektet sker i samverkan mellan arbetsliv, vuxenutbildning samt gymnasieskola och har letts av mig som projektledare från januari t o m juni-07. Under projekttiden har en styrgrupp deltagit aktivt i arbetsprocessen med stöd av en loggbok och återkommande möten varannan vecka. För att ytterligare förankra processen har jag

7 6 haft en referensgrupp i projektet bestående av företagsrepresentanter. För att utreda teknikföretagens behov av kompetensförsörjning har samtal och djupintervjuer genomförts på ett flertal företag i KFV-regionen. Grunden för företagsintervjuerna är V:a Sörmlands Industriförenings enkätundersökning i regionen, gällande utbildningsbehov och personalrekrytering. Under projekttiden har jag intervjuat samtliga tekniskt inriktade utbildningar i regionen för att informera om pågående projekt samt för att utreda gymnasieprogrammens styrkor och attityder till förändringar. Med mina tidigare erfarenheter och dessa möten med såväl gymnasiet och företagen, har jag fått en god bild av våra lokala teknikutbildningar och de behov som finns i arbetslivet. Resultatet av denna undersökning finns att läsa i swot-analysen som pekar på en rad åtgärder för att öka kontaktytorna mellan de tekniskt inriktade utbildningarna och arbetslivet. Betydelsefullt material som jag har tagit del av är Skola 2021 från Karios Future samt ett flertal rapporter och utredningar från Skolverket och Svenskt Näringsliv (se källförteckning 8.1). Dessutom har jag kunnat studera marknadsföringen hos framgångsrika skolor via hemsidor och trycksaker, vilket har bidragit till idéer och förslag. En omfattande del i min omvärldsbevakning är de studiebesök jag har genomfört i Örebro, Finspång, Södertälje, Arboga och Fagersta vilka är goda exempel på attraktiva teknikutbildningar, såväl kommunala som företagsanknutna med teknikcollegestatus. (se källförteckning 8.3) Jag har deltagit på Teknikföretagens Rikskonferens från ord till handling i Norrköping, där en av flera givande föreläsningar hade rubriken Teknikcollege i Praktiken. Dessutom har jag deltagit på en arbetsmarknadsdag anordnad av regionala kompetensrådet samt ett seminarier ordnat av Valideringsdelegationen. Styrgruppen och referensgruppen har tagit del av utredningen och de ansluter sig till de idéer och förslag till en ny samordnad organisation inom teknisk sektor. 3. Vilka signaler har samtal och möten gett (SWOT*) * SWOT är en vedertagen analysmetod som innebär att man undersöker styrkor, svagheter, möjligheter och hot. (Engelska: strengths, weaknesses, opportunities and threats) 3.1 Våra starka sidor Viadidakt levererar olika former av utbildning som kompletteras med kompetent rådgivning och resurser i form av lokaler samt administrativt stöd. Organisationen förvaltas gemensamt av Katrineholm och Vingåker och samverkar i hög grad med AU-centrum i Flen. Viadidakt har ett väl uppbyggt nätverk och samverkar med 22 högskolor och 137 lärcentra i landet, samt har upphandlade avtal med ett 30-tal utbildningsföretag. Organisationen kan tillföra TKS en stabilitet och bredd samt medverka till företagsunika utbildningar som bygger på långsiktighet.

8 Gymnasieskolans yrkesinriktade program håller i jämförelse med andra kommuner en hög kvalitet när det gäller kompetens och utrustningsnivå. Den arbetsplatsförlagda utbildningen är organiserad och väl etablerad bland regionens företag. Lärarlagen på yrkesinriktade program har ett mycket positivt förhållningssätt till en utveckling och förändring av nuvarande organisation. Personalen har insikt i att utbildningen behöver sätta fokus på arbetsmarknaden och individanpassas för elever, vilket är helt avgörande för framgångsrik yrkesutbildning. V:a Sörmlands Industriförening är engagerad i en satsning, och medverkar aktivt i processen, för en modern tekniskt inriktad utbildning som anpassas efter regionens arbetsmarknad. IT-gymnasiet på Linden är ett attraktivt program med hög status som tilltalar såväl killar som tjejer med teoretiska ambitioner och teknikintresse. Programmet har hög kompetens i områden som programmering, webbdesign, multimedia, datorkommunikation, operativsystem och IT-samordning. Det specialutformade Industriprogrammet har erfarenhet att bedriva uppdragsutbildningar som anpassas efter företagens och individens behov. Programmet har hög kompetens i inriktningar som svetsmetoder och cnc-teknik. Matchning av elever till anställning är ett arbetssätt som blir allt vanligare, då eleverna är eftertraktade på arbetsmarknaden. Fordonsprogrammet har sedan mitten av nittiotalet haft en positiv trend och lärarlaget har en utvecklad strategi hur relationen med branschen ska upprätthållas och utvecklas. Programmet har gemensamt med företagen utvecklat lärlingsutbildning med inriktning tunga fordon, maskinreparatör och har utbildningssamverkan med Svensk Bilprovning. Fordonsteknik är en inriktning med många olika teknikområden och har ett stort kursutbud att erbjuda eleverna. Elektronik/Datorteknik har en utvecklad utbildningssamverkan med Ericsson som ökar möjlighet till anställning för eleven och företaget får därigenom en bra rekryteringssituation av ung grundutbildad arbetskraft. Lärarlaget har hög kompetens i områden som elektronik/digitalteknik och teknik kring lokala nätverk. Automation har hög kompetens i områden som robotteknik, programmering och reglerteknik. Industriföretagen signalerar ett aktuellt och kommande behov av rekryteringar av personal med kunskaper i styr- och reglerteknik. Inriktningen ger eleverna en bra grund och möjlighet till en industrikarriär med utvecklingsmöjligheter. 3.2 Våra svagheter Samverkan mellan de tekniska programmen i gymnasieorganisationen är låg och omdömen som vattentäta skott kan ibland vara en lämplig beskrivning. Arbetslagsutveckling försvåras då lärarkompetens tillhör olika rektorsområden. Den fysiska placeringen av nuvarande program i olika skolor försvårar flexibla utbildningsstrukturer och utveckling av TKS-organisationen. 7

9 8 Stora skolor innebär en mer komplex organisation som försvårar samarbetet mellan yrkes- och kärnämneslärare. Utbildningsdagen upplevs som splittrad och elever får svårt att se helheten och motivationen sjunker för basämnen såsom svenska, engelska och matematik. Kommunikation Gymnasieskolan och Viadidakt har ett otydligt uppdrag och svagheter organisatoriskt för att möta upp ett kommande behov, när det gäller yrkesutbildning för vuxna och uppdragsutbildningar inom teknisk sektor. Programråden är för en del utbildningar inte alltid den utvecklande arena som den var tänkt att vara och får ofta kritiska omdömen från både skola och företag. Företagen lever med en hög utvecklingstakt och skulle önska flexiblare arbetssätt och tydligare organisation inom utbildningssystemet. Företagen signalerar ett behov av ökat samarbete kring tekniskt inriktade utbildningar, men upplever organisationen i olika grad som spretig och otydlig. Företagen behöver tydligare kommunicera sina kompetensbehov genom att bättre definiera kärnkompetens och hela yrkesroller. Vårda sitt varumärke på rekryteringsmarknaden. Marknadsföringen av tekniska program tenderar att vara kortsiktig och sakna strategi, då olika skolor och rektorsområden kommer att konkurrera om samma elever i en framtida situation där lärarjobb och program är hotade. Varumärkesbyggande handlar lite om kampanjer och projekt, men mera om att vara tydlig och konsekvent i arbetet och allt vi säger måste bevisas och utföras. 3.3 Våra möjligheter Företagen i KFV-regionen har för närvarande brist på kvalificerad arbetskraft inom produktionsteknik. På sikt är det ett hot mot kompetensförsörjningen och företagens konkurrenskraft och därmed regionens tillväxt. Vi har ett ökande antal arbetslösa ungdomar som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och behöver skaffa sig en gångbar kompetens eller en helt ny yrkesutbildning. Det är brist på tekniska yrkesutbildningar i vår region för vuxna och strukturer som stödjer ett livslångt lärande. Gå från ord till handling och utveckla en valideringsstruktur som ger yrkesläraren dubbelkompetens samt ökar kontaktytan mot respektive bransch. Validering i kombination med ett flexibelt utbildningssystem kan bidra till att lösa teknikföretagens rekryteringsbehov. Teknikföretagen står inför stora pensionsavgångar och behöver fasa in yrkesutbildad arbetskraft och överföra kompetens mellan generationerna. Tekniskt inriktade utbildningar i KFV-region bör i sin marknadsföring komplettera varandra så de lockar fler elever. I samverkan med företagen borde tekniska inriktningar skaffa sig en gemensam varumärkesportfölj och en långsiktig strategi med målet att öka teknikintresset i grundskolans alla stadier bland tjejer och killar.

10 9 TKS kan bli en gemensam nysatsning i samverkan med företagen i regionen i byggandet av en modern yrkesutbildning med utrustning som följer med i utvecklingen. En satsning på gemensamma lokaler höjer kvalitén på utbildningarna. Genom samverkan sparar alla parter både tid och resurser samt säkerställer företagens utveckling. Samverkan är en konkurrensfaktor att räkna med där företagen, kommunerna och framförallt elever kommer att vara stora vinnare. En operativ driftsledning av organisationen som ingår i utvecklingsrådet och snabbt kan göra förändringar med fokus på arbetsmarknad och utbildningsbehov i arbetslivet. (Plattare organisation) TKS utvecklar och säkrar regionens position på utbildningsmarknaden samt medverkar till långsiktiga relationer mellan utbildningsaktörer och teknikföretag. Målet är att utforma utbildningen med sammanhållna arbetsdagar och att lägga stor vikt på teamarbete och ämnesintegration. Satsa på riktiga projekt där yrkesrollens profilämnen sker i uppdragsform och liknar arbetssituationer som väntar i yrkeslivet. Vuxenutbildning ska integreras med ungdomar och så vuxna har tillgång till enstaka kurser och företagsförlagd utbildning. Kvalitetssäkra och certifiera utbildningen samt en eventuell dockning till angränsande Teknikcollege. Genom nätverk sker erfarenhetsutbyte och gemensam fortbildning, vilket utvecklar utbildningen och lärare. 3.4 Hoten mot oss Teknikinriktade program står inför en ökad konkurrens då elevunderlaget sjunker kraftigt de fem närmaste åren och marknadsföringen från gymnasieskolor på annan ort blir allt aggressivare till regionens grundskoleelever. Statusen på tekniskt inriktade utbildningar är i dagsläget ganska låg, trots ett mycket gynnsamt arbetsmarknadsläge. Utbildningsinriktningar inom produktionstekniska området kan riskera nedläggning inom ett par år om inte statusen kan höjas genom nytänkande och ett gemensamt ansvarstagande mellan industriföretagen och kommuner. Tiden rinner ifrån oss i långa beslutprocesser och genomförandetider av en ny modern tekniskt inriktad utbildning i samverkan med näringslivet. Andra branscher i samverkan med utbildningsaktörer och enskilda gymnasieprogram startar attraktiva utbildningar och tar positioner som ökar konkurrensen om eleverna. Gymnasieskolan kan få svårigheter att leverera kvalificerad arbetskraft till industrin, vilket resulterar i att företagen försämrar sin konkurrenskraft och tvingas starta inbyggda yrkesutbildningar i ordinarie verksamhet. Detta kan leda till att företagen sluter sig och tappar intresse till ett utvecklande samarbete. Tekniskt inriktad utbildning får svårigheter att rekrytera kompetenta yrkeslärare.

11 4. Kraft i organisationen (TKS) För att utveckla ett modernt TKS krävs en gemensam styr- och ledningsfunktion där näringsliv och kommun har ett delat ansvar och engagemang. För att fördjupa detta samarbete bör aktuella programråd utvecklas till ett utvecklingsråd med större befogenheter och ansvar. I utvecklingsrådet finns fem företagsrepresentanter och fem utbildningsrepresentanter från TKS. Ordföranden är utsedd från näringslivet och vice ordförande samt sekreterarfunktion utses från TKS. 10 Organisation TKS Utvecklingsråd Ledningsgrupp TKS Ungdomsinformatör Lärarsamordnare Rektor/VD? APU-coach Utbildningsrådgivare Näringsliv Näringsliv Ordförande Näringsliv Näringsliv Näringsliv Utvecklingsrådet utvecklar och ansvarar för följande mål: TKS har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag Utbildningsstruktur och utbildningsformer för vuxna och ungdomar. Tydliga profiler Öppna upp arbetslivet och skolan mot varandra och medverka till samverkan Säkerställa utbildningens kvalitet Verka för kreativ och stimulerande lärmiljö för såväl tjejer och killar Modern utrustning som ger eleverna möjlighet till lärande i ny teknik Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration mellan praktiska och teoretiska ämnen Lärande i arbete när det gäller projekt, APU, lärlingsutbildning och sommarjobb. Marknadsföra och stimulera elevernas intresse för teknik och entreprenörskap samt synliggöra näringslivet i KFV-regionen

12 11 TKS har möjlighet att bli den aktör i samhället som har ett mycket starkt partnerskap med teknikföretagen, då verksamhet som uppdragsutbildning och yrkesutbildning för vuxna tillhör ordinarie verksamhet inom TKS. Ett gemensamt utbildningsansvar mellan skola/företag för yrkesprofiler och matchning av elever och studerande kommer att innebära ett nytt förhållningssätt och nya funktioner inom TKS-organisationen. TKS kommer att tydligare fokusera på arbetsmarknaden och möjliggöra flexibla utbildningsvägar i kursutbud som svarar upp till företagens aktuella behov. Marknadsföring av teknik och möten mellan grundskola och näringsliv är en viktig del för att skapa ett större elevintresse och öka kunskap om våra företag i regionen. 4.1 Ledningsgrupp Skolledaren har en ledningsgrupp till hjälp för driften och utvecklingen av TKS. Där ingår de nya funktionerna som utbildningsrådgivare, Apu-coach, ungdomsinformatören samt en lärarrepresentant. En ledningsgrupp ökar drivkraften i organisation och underlättar förankringsarbetet kring nya uppdrag och medverkar till en effektivare utbildning. För att lyckas med detta måste vi inleda med att förändra attityder och förhållningssätt inom organisationen, samt att levandegöra målbilden för verksamheten. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktning för verksamheten, ta till vara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt definiera och följa upp målen. En förutsättning för en framgångsrik organisation är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste därför se sin roll i helhet, ha klara tydliga mål. Organisationen verksamhet måste värderas med tanke på utvecklingen och konkurrenskraft över tiden. Ett uthålligt utvecklingsarbete leder till ökande effektivitet, nöjdare elever och ökad yrkesstatus till lärarna samt en varaktig ekonomi på lång sikt. 5. Beskrivning av yrkesroller 5.1 Apu-coachen Är att samordna den arbetsplatsförlagda utbildning och utveckla den framtida tekniskt inriktade lärlingsutbildningen. I yrkesrollen krävs god kännedom om kurssystem och att vara väl insatt i teknikföretagens verksamhet och kompetensbehov. Informera och uppdatera lärare och personal om nyheter på teknikföretag och utvecklingen på arbetsmarknaden. Utveckla nya företagsförlagda kurser och yrkesinriktningar i samverkan med företagen.

13 12 Tillsammans med lärarlaget orientera och profilera samt coacha elever till anställning eller fortsatta studier. Ge personlig handledning gällande yrkesvägledning och planera tiden på företaget samt finnas till hands för stöd och kontroll. SAMVERKAN FÖRETAG/TKS (APU-coach och lärarlag) Åk 1 Åk 2 Åk 3 Besök och Info om teknikföretag samt yrken Sommarjobb Vägledning matchning av elev/företag Sommarjobb Utb.ansvar Företag/Skola Ex lärlingsspår Anställningsbara Orientering Yrkesprofilering Coachning 5.2 Utbildningsrådgivaren Är att utveckla vuxenutbildning och uppdragsutbildningar samt en valideringsstruktur i samverkan med TKS. Anställningen delas mellan Viadidakt och bildningsförvaltningen för att yrkeskompetensen ska utvecklas och bibehålls gällande upparbetade nätverk, resurser och högskolekontakter. En viktig uppgift är att bygga upp relationer med teknikföretagen i vår region och bli en tydlig samarbetspartner och rådgivare gällande kompetensutveckling för anställda. Att bygga vidare på ett varumärke och ta vald position på utbildningsmarknaden kräver tydlighet, kontinuitet och uthållighet. Det kräver god struktur och ett utåtriktat arbetssätt med kundansvar enligt plattformsbegreppet för att nå planerade utbildningsvolymer och skapa kundunika lösningar för företagen.

14 13 Produktstrategi - Utbildningsrådgivare Proaktivitet Kvalitetssäkring, teamwork -Kundansvarig rådgivare Färdriktning Behålla företagskunder Nya företagskunder Tradionellt Produktorienterat Skicka kataloger Flexibla och kundunika lösningar och större möjligheter Reaktivitet Ordermottagare Mindre komplexitet Figuren ovan beskriver en tänkt färdriktning för att öka flexibiliteten och utveckla arbetssätt. 5.3 Ungdomsinformatören Med stöd av utvecklingsrådet stimulera och öka intresset för teknik bland lärare och elever i grundskolan. Öppna upp arbetslivet och grundskolan mot varandra och skapa platser för en utvecklande samverkan. Synliggöra yrken och tekniska inriktningar som finns i näringslivet i KFVregionen. Skapa informationsvägar som underlättar elevernas sökande av kunskap och erfarenhet ute på företagen. Utveckla och stimulera elevernas entreprenörskap och intresse för teknik. Bedriva attitydförändringsarbete som stödjer tjejer i sina studieval till tekniskt inriktad utbildning. Verka för att undervisningen i teknik utvecklas på grundskolan och minst når upp till kunskapsmålen i samverkan med TKS, Komtek eller Cetis.

15 14 6. Utveckling av teknisk kompetens i samverkan (TKS) Behov? Vilka? Hur/Vad? Resultat Regionens Arbetsliv Grundläggande yrkeskunskaper för ungdomar Omställning till nya yrkeskunskaper Teknisk Sektor Ex. Yrken IT-Tekniker Maskiningenjör Testutvecklare CNC-operatör Svetsare Processoperatör Underhålla och utveckla yrkeskunskaper Fordonstekniker Gjuterioperatör TKS ska erbjuda utbildning för följande tre målgrupper. Yrkesutbildning för ungdomar Personalutbildning för anställda Utbildning för varslade och arbetslösa Den nya strategin med vuxna och ungdomar som målgrupp skapar en bra plattform i TKS-organisationen för utveckling för såväl vuxna och ungdomar som personal samt att resurserna används på ett effektivare sätt. Genom en nära koppling till företagens verksamhet i regionen får utbildningsspåren en tydlig profil. Nyckeln till framgång är en modern, individanpassad utbildning i nära samarbete med regionens företag. Studie- och yrkesvägledning utgör en viktig insats för att ge elever underlag för att orientera sig på förändlig och allt mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. De företag som deltar i samverkan bör ha ett långsiktigt engagemang. Ett ökat ansvarstagande från företagen med ett delat ägandeansvar kommer underlätta rekryteringen av medarbetare på framtidens arbetsmarknad samt att deras konkurrenskraft utvecklas.

16 15 Målet för TKS är en yrkesutbildning som utvecklar kompetens och profiler som efterfrågas i dagens och morgondagens arbetsmarknad. TKS skall vara en attraktiv utbildning för såväl ungdomar som vuxna, som utgår från en företagarverklighet som leder till anställning efter avslutad utbildning eller vidare studier. 6.1 Teknisk sektor Teknisk sektor Högskoleförberedande utbildning Yrkesutbildning Lärlingsutbildning IT/Design Datorteknik/Elektronik Vuxenutbildning på gymnasial nivå Produktionsteknik/NV-Teknik Automationsteknik Fordonsteknik Företagsförlagd Utbildning Externa utbildningsaktörer Valideringsprocess Regionens Arbetsliv Den flexibla strukturen i organisationen innebär att inriktningsspåren inte är lika fast knutna till sektorn som inriktningarna är till programmen idag. Här finns möjligheter att anpassa och utforma utbildningen efter specifika förutsättningar och yrkesprofiler som finns lokalt. Inom teknisk sektor kommer tre olika spår att finnas under förutsättning att kommande gymnasieutredningen föreslår lärlingsutbildning. I teknisk sektor ingår inte bygg, vvs och elteknik som har mycket att vinna på en högre grad av samverkan och skulle i framtiden kunna bilda en egen bygg- och installationssektor. Bygg- och installationssektorn är hårt knutna till sina branscher och har en mindre flexibilitet i kursutbudet på grund av branschkrav och lärlingsbok. En annan aspekt är att gymnasieskolans tekniska sektor inte ska bli för stor och komplex med tanke på att sektorn kommer att erbjuda vuxna utbildningar. Validering är en effektiv metod i samband med vuxenutbildning för att bredda rekryteringsunderlaget och kompetenssäkra personal samt undvika onödiga utbildningar. Valideringskompetens finns inom förvaltningen då flera utredningsprojekt har genomförts, här är Ellwynska skolan en föregångare där valideringsutbildning ingår i ordinarie verksamhet för vuxna. Teknisk sektor behöver utveckla ett samarbete med branschen inom olika yrkesområden och få mandat att utfärda dokumentation kopplat till olika branschkriterier eller gymnasiekurser. Validering skulle innebära dubbelkompetens för yrkesläraren, samtidigt som en tät kontakt med branschen utvecklas och säkerställer en uppdaterad teknisk sektor för både ungdomar och vuxna. Den valideringsstruktur som etableras inom vuxenutbildningen bör också finnas med när man ser på elevers kunskaper i gymnasiet i samband med omval av utbildningsprofiler.

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Fler tekniker och ingenjörer behövs i Sverige! Fler killar och tjejer! Fler tjejer!

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Teknikcollege Skaraborg invigdes den 23 november 2010. Fem gymnasieskolor har certifierats: Vadsbogymnasiet i Mariestad, Lichron och Volvogymnasiet i Skövde, Lagmansgymnasiet i Vara

Läs mer

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro Jeanette Löfberg Andreas Blom Industrin är Sveriges ryggrad! Foto: regeringskansliet Foto: Johan Ödmann Foto: Magnus Selander Vad är Teknikcollege? En kvalitetsstämpel

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011 Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län Oskarshamn 16 februari 2011 Syftet med dagens möte Övergripande målsättning Säkra industri- och energitekniskt inriktade företags behov av kvalificerad

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg TEKNIKCOLLEGE Vår tradition och stolthet Skaraborg har en stark industriell tradition som befinner sig i en dynamisk utveckling. Etablerade branscher som jordbruk, livsmedel, möbelindustri och

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Effektivare produktion. Kompetensutveckling

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Effektivare produktion. Kompetensutveckling Omvärlden förändras Ökad konkurrens Ny teknik Effektivare produktion Kompetensutveckling Ständiga förbättringar - viktigt för både företag och skola! Teknikcollege ett initiativ från Industrikommittén

Läs mer

Kommunikationsplan. Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning 2014-08-04

Kommunikationsplan. Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning 2014-08-04 Kommunikationsplan Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning 2014-08-04 Innehåll 1. Övergripande kommunikationsstrategi... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Kommunikationen

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Välkommen till hearing med

Välkommen till hearing med 22 maj 2014 Välkommen till hearing med Förhandsmaterial, obs att det är förslag under arbete! Utgångspunkter: Industrin har kompetensförsörjningsproblem: Lågt intresse för arbete inom industrin bland unga

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Kompetensutveckling. Effektivare produktion

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Kompetensutveckling. Effektivare produktion Omvärlden förändras Ökad konkurrens Ny teknik Effektivare produktion Kompetensutveckling Ständiga förbättringar - viktigt för både företag och skola! Teknikcollege ett initiativ från Industrikommittén

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola

Läs mer

Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se

Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se Bakgrund Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt.

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 VIANs handling 21-2011 BUDGET 2012-2014 1 (9) VIAN/2011:21-042 2011-08-25 Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 A. Verksamhetsbeskrivning 1. Syfte och ansvarsområden Viadidaktnämnden

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR TEORIVECKORNA I VOLVOSTEGET Med hjärtat i industrin Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade utbildningsföretag

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR ALL UTBILDNING INOM HELA VOLVOSTEGET Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Maria Hassel föreläsare och lärare på GTC Eric Alexandersson APU-ansvarig på GTC

Maria Hassel föreläsare och lärare på GTC Eric Alexandersson APU-ansvarig på GTC Maria Hassel föreläsare och lärare på GTC Eric Alexandersson APU-ansvarig på GTC LEDLJUS FÖR APU-HANDLEDARE, MÖJLIGHETER OCH FALLGROPAR VID APU Hur skall jag uppträda som en god förebild? Hur känns det

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Vi är offensiva och gillar utmaningar

Vi är offensiva och gillar utmaningar YRKESAKADEMIN Vi är offensiva och gillar utmaningar YrkesAkademin är ett av Sveriges största och mest offensiva utbildningsföretag. Vi finns i hela landet. Varje vecka går över två tusen personer någon

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR

Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR KOMMUNALFÖRBUNDET GR Vård- och omsorgscollegerådet Göteborg 120906 120830 Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR Tid: Torsdag 6 september 2012, kl 13.00-16.00 Plats: GR, Rum Hållö Ärendelista:

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer