Nationell Basutbildning Kunskap till Praktik

Transkript

1 Källor Bio-psyko-sociala faktorer av betydelse för missbruk/beroende Föreläsningsmaterial Kunskap till Praktik: Anette Skårner, Sociala perspektiv Claudia Fahlke, Psykologiskt perspektiv Bo Söderpalm, Biologiska faktorer samtliga Göteborg Med tillägg och viss bearbetning av Hans Kleine 1 2 Missbruk och beroende David, 37 år David bor i en villa tillsammans med sin fru och två barn i förskoleåldern. Han äger ett mindre företag inom bilbranschen. David växte upp med sina föräldrar och två yngre syskon i ett litet samhälle i södra Sverige. Fadern hade alkoholproblem under Davids uppväxt och problemet accelererade allt eftersom David blev äldre. Modern var den som försökte hålla ihop familjen. Som barn och tonåring var David stökig och hade svårt att följa regler, såväl i hemmet som i skolan. Han drack sig berusad på alkohol första gången när han var 13 år och kort därefter började han att sniffa och röka hasch. Forts. David, 37 år David var skoltrött och han avbröt gymnasiestudierna för att börja arbeta i en bilverkstad. I 20-årsåldern läste han in gymnasiekompetensen och fick sedan bidrag av kommunen att starta eget företag, samma företag han äger idag. David har nyligen besökt vårdcentralen för han har ont i magen, svårt att sova och känner sig allmänt frustrerad. I samtalet med läkaren framkommer det att David har fått allt svårare att koppla av och ofta får han ta sig en ordentlig grogg som sängfösare. Under samtalets gång växer en allt mer problematisk bild fram David har utvecklat ett alkoholberoende som har pågått i drygt åtta år. Han uppvisar också depressiva symtom. 3 4 Helheten Människan i samhället Missbruk och beroende ett mångfaktoriellt problem? Människan i relationer Människan i sig själv Människan i sin fysiologi 5 6 Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 1

2 Sociologiskt perspektiv, grundläggande utgångspunkter: Människan ses som en intentionellt handlande samhällsvarelse Sociala perspektiv på missbruk och beroende Individens livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående samspel med andra människor Missbruk och beroende sker i och kan förstås utifrån en specifik social och kulturell kontext (begrepp som kön, klass, etnicitet viktiga) Risk-/Missbruk av alkohol och narkotika berör ofta individens totala livssituation och människorna i hennes närhet 7 8 Alkohol och narkotika som samhällsfenomen Missbruk och beroende av alkohol och narkotika inte bara ett individuellt problem utan också ett samhälleligt, socialt problem Det finns inga objektiva eller neutrala kriterier utan vad som t.ex. räknas som missbruk är avhängigt av rådande samhälleliga och politiska värderingar och resultatet av kollektiva definitionsprocesser Den som definieras som missbrukare riskerar att bli utsatt för samhällelig kontroll och repression och misstro eller avståndstagande från andra människor Samhälleliga föreställningar om missbruk och beroende får konsekvenser för hur individen som använder alkohol och narkotika betraktas av människor som de möter och hur de ser på sig själva Svensk alkoholpolitik Alkohol betraktas som ett legitimt njutningsmedel, men som potentiellt problemskapande Målen är att sänka totalkonsumtionen och minska de alkoholrelaterade skadorna Samhällets insatser framförallt inriktade på att bekämpa det problematiska bruket (dvs. det som avviker från det socialt och kulturellt accepterade bruket) Alkoholpolitiska insatser: Kontrollåtgärder för tillverkning, distribution och försäljning Upplysande och förebyggande insatser Vård och behandling för personer med alkoholproblem 9 10 Svensk narkotikapolitik All icke-medicinsk hantering inklusive det egna bruket av narkotikaklassade preparat är straffbar enligt svensk lag En konsekvens av kriminaliseringen är att allt bruk likställs med missbruk Nollvision och nolltolerans - målet är ett narkotikafritt samhälle Narkotikapolitiska insatser: Brottsbekämpning Förebyggande arbete Vård och behandling för personer med missbruks och beroendeproblem Missbruk och beroende som komplexa livsstilsproblem (t.ex Oscarsson & Bergmark 1988, 2000, Blomqvist 1999, 2002) Försöker förklara missbruk inom en generell modell för mänskliga handlingar, inte som patologi Tar hänsyn till att problemdefinitioner kan ses som sociala konstruktioner (historiskt och kulturellt bestämda) Lyfter fram individens relation till sin (nära) sociala omgivning Bygger på två centrala utgångspunkter: Individen väljer de handlingar som hon ser som rationella mot bakgrund av hur hon uppfattar situationen och vilka intentioner hon har med sitt agerande Men.. Handlingsutrymmet begränsas av biologiskt givna lagbundenheter, individens unika konstitution, samt historiskt skapade, miljömässiga och sociokulturella förutsättningar som omger hennes liv Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 2

3 En central aktivitet eller organiserande princip i individens sätt att leva: Missbruk som organiserande princip eller central aktivitet i individens sätt att leva: Människor organiserar stor del av sitt vardagsliv i form mer eller mindre oreflekterade vanemässiga handlingsmönster som också bekräftar den bild hon har av sig själv. Vissa handlingsmönster kan med tiden utvecklas till centrala aktiviteter och bli den grundläggande organiserande faktorn i individens livsstil. Alkohol/narkotika kan bli en sådan central aktivitet kring vilken individen organiserar sitt liv och ett sätt att handskas med konflikter och spänningar mellan egna ambitioner och upplevda eller reella möjligheter. Central aktivitet: any hub of activity (job religous practice, serious hobby, family or community role) that in part defines and inspires a person s identity, values, conduct, and life choices (Fingarette 1989 s 100) Missbruk som sociokulturell produkt : Betonar missbrukets samband med individens övriga vardagspraktik och med kulturen och samhället i stort. Fokus på förhållandet mellan samhällsförändring, identitet och reflexivitet (t.ex Giddens 1995). Repetitiva beteenden och beroenden, som t.ex alkohol och narkotikakonsumtion kan användas för att dämpa existentiell ångest och möta behov av inflytande trygghet och självförtroende som individen inte kan tillfredställa på annat sätt. Begrepp som vardagslivsram och avvikarram (Alasuutari 1992) kan användas för att förklara hur en företeelse som missbruk kan etableras som ett problem i en kollektiv definitionsprocess dvs. genom att handlingen bryter mot det vanliga eller förväntade. Det är brottet mot sociala normer kring konsumtionen, inte konsumtionen i sig, som är det avvikande. Vändpunktsprocesser. - teorier om uppbrott och förändring. Becoming an ex the process of role exit Helen Fuchs Ebaugh (1988) Role exit is a social process that occurs over time. Very rarely does it happen as a result of a sudden decision. Rather role exit usually take place over time period, frequently originating before the individual is fully aware of what is happening or where events and decisions are leadning him or her (s 23) Uppbrottsförloppets faser (Fuchs Ebaugh) Första tvivlet Sökande efter alternativ Vändpunkten Utmärkande händelser Strået som bryter kamelens rygg Tidsrelaterade faktorer Ursäkter Antingen/eller händelser Uppbyggnaden av ett nytt liv Att presentera sig efter ett uppbrott Att få bekräftelse och stöd från andra Att hantera intima relationer till nya partners Att förhålla sig till sin gamla miljö Att hantera resterna av den tidigare identiteten Vägen ut ur missbruk och beroende Vägen ut ur missbruk och beroende framstår som en långvarig process med flera olika faser, vars konkreta förlopp varierar med individuella omständigheter (t.ex kön, ålder, missbrukets svårighetsgrad, social situation och socialt nätverk) Det som utlöser förändring är en kombination av negativa konsekvenser av missbruket och positiva drivkrafter och omständigheter som ger hopp eller pekar på möjligheten till ett annat liv Bestående missbruksfrihet verkar hänga samman med kulturella faktorer och andra faktorer i omgivningen som stöd från närstående och tillgång till attraktiva alternativ till missbruket Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 3

4 Vägen ut ur missbruk och beroende Det är väl bra att vara drogfri, men sen måste man ju hitta nåt annat och jag hittar fan aldrig nåt annat, det blir en jävla tristess bara. Det var inte så svårt att sluta med själva drogen. Men att förändra sitt liv det var inte roligt. Hade jag vetat hur det skulle bli, så hade jag nog inte slutat. Man tvingas ta tag i så mycket skit som man inte velat kännas vid innan. Nu ser jag en lång tid av mörker framför mej och förhoppningsvis ett bra liv nånstans där framme. Men jag tar mitt liv på ett mycket större allvar nu Jag bara la av pang. Jag vaknade en morgon och kände att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer. Kontextuella faktorer: materiella grundresurser för ett (missbruksfritt och) fungerande liv Egen bostad, meningsfull sysselsättning, stabil inkomst är viktiga materiella grundförutsättningar för ett socialt integrerat liv: Ger möjlighet till ett vardagsliv med innehåll och struktur Kan utgöra plattform till förnyelse av det sociala nätverket och erbjuda material till en alternativ social identitet Kan vara viktiga för individens upplevelse av trygghet, autonomi och självkänsla Kontextuella faktorer: socialt nätverk och socialt stöd Relationen till andra människor är central - det sociala nätverket kan erbjuda både möjliggörande och begränsande strukturer för den som vill ta sig ur ett missbruk. Ett personligt socialt nätverk är en uppsättning relationer, genom vilken individen upprätthåller sin sociala identitet och erhåller emotionellt stöd materiell hjälp och olika tjänster, information och nya sociala kontakter (Marsella & Snyder 1981 s 156). Definitionen lyfter fram två viktiga aspekter av ett socialt nätverks psykosociala betydelse, dels att individens sociala identitet formas av de närvarande relationerna, dels relationernas konkreta funktion: gemenskap, stöd och utvecklandet av nya sociala relationer. Kontextuella faktorer: socialt nätverk och socialt stöd Meningsfulla och stödjande relationer till familj och vänner är centrala element i uppbyggnaden av ett missbruksfritt liv. Det emotionella klimatet i relationen påverkar hela stödprocessen Ärlighet, pålitlighet och förtroende vs ambivalens, beroende och konflikt Hur handskas med viktiga närstående som partner och vänner som själva missbrukar Ensamhet efter ett uppbrott, särskilt frånvaro av nära och kontinuerliga vänskapsrelationer Komplexa problem Ett socialt perspektiv i missbruksvården En mer ingående kartläggning och analys av klientens sociala nätverk kan ge värdefull kunskap om klientens totala livssituation. kräver komplexa förändringsstrategier Arbeta med klientens kapacitet att söka och tillvarata konstruktivt stöd i sina nätverk, liksom att distansera sig från destruktivt stöd Identifiera vilka personer och vilket socialt stöd i individens omgivning som kan fylla en stödjande funktion i rehabiliteringen och att stärka dessa personers betydelse och de insatser de kan göra. Utveckla de krafter i klientens sociala nätverk som gynnar hans/hennes strävan att leva ett missbruksfritt liv samt arbeta för att de krafter som bidrar till missbruk motverkas och försvagas Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 4

5 Ett socialt perspektiv i missbruksvården Forts Underlätta för klienten att ta sig in i nya sociala sammanhang och återknyta brutna sociala band för att understödja den förändring av identiteten som är förknippad med en omorientering av det sociala livet. Ge stöd till närstående särskilt utsatta är barn som har föräldrar som missbrukar. Hjälp till med att skaffa fram materiella grundresurser som egen bostad, meningsfull sysselsättning och stabil försörjning som kan vara centrala delar i en rehabilitering. Se vikten av kvaliteten på relationen till de professionella hjälparna. Till sist Det sociala perspektivet klargör att behandling knappast kan bli mer än en begränsad del av människors liv även om kontakten periodvis kan vara både intensiv och betydelsefull. I ett längre perspektiv är det vad som händer utanför denna arena som är det väsentliga för vilken riktning förändringsprocessen tar. Samhällets insatser för att få fler människor att lämna missbruket är alltså inte bara en vårdfråga, utan en del i en större och komplexare social och politisk fråga som bland annat handlar om hur det samhälle ser ut som möter den som försöker upphöra med sitt missbruk PSYKOLOGI Den vetenskapliga läran om själslivet (grek. psych och logia) Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende Kunskap om intrapsykiska funktioner, som t.ex. tankar (kognition), känslor (emotioner) och handlingar (beteende) Kunskap om interpersonella relationer, t.ex. individen i relation till andra och till olika former av grupprocesser Individen i fokus Missbrukspsykologi Som ett akademiskt ämne Ett kunskapsområde som behandlar hur kognition, emotioner och beteende är involverade vid riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger. Inom området studeras, utifrån olika psykologiska teorier, hur dessa tillstånd uppkommer, utvecklas och vidmakthålls. Även utredningsförfaranden, bedömningsmetoder, psykosociala och psykoterapeutiska interventioner samt återfallspreventiva insatser undersöks. (Nationalkommittén för psykologi) 29 Missbrukspsykologi Som ett tillämpat ämne Kunskap i ämnet kan användas för att t.ex. (1) förstå hur psykologiska riskfaktorer bidrar till utveckling av missbruk/beroende, vilka mekanismer som vidmakthåller problemet (2) med hjälp av psykologiska metoder och tekniker upptäcka, utreda och bedöma ett missbruksproblem (3) ge stöd och utföra psykologiskt behandlingsarbete inom missbruks- och beroendevården 30 Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 5

6 1. Psykologiska riskfaktorer Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.) ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen svårighet med social anpassning, dvs utanförskap låg självkänsla, dålig impulskontroll instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra bristande tillit till sig själv och andra frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning Ett exempel Finns det någon speciell personlighet? Personer som utvecklar ett missbruk har ingen typisk personlighet, däremot finns det stöd för att vissa egenskaper kan vara associerade med framtida drogproblem [och andra beteendeproblem] Ängslig personlighet orolig, spänd, nedstämd, svårt att slappna av, självkritisk etc. Explosiv personlighet rastlös, svårt att slappna av, impulsivstyrd, svårt att kontrollera sitt beteende etc. Typ 1 Typ Observera att personlighetsdrag som ökar risken för framtida beroende är inte nödvändigtvis synonymt med de som vanligtvis ses hos personer som har ett pågående beroende Ett missbruk/beroende i sig kan ge upphov till vissa personlighetsförändringar, dvs. ur ett missbruk utvecklas vissa gemensamma egenskaper Olika försvarsstrategier utvecklas (rationaliserar, projicerar) Sämre självbild och självförtroende (skam och skuld) Sämre kognitiv förmåga (ta eget ansvar, planering, motiverad) Ängslighet, oro, irritabilitet, frustration (ångest och depression) Egenskaper som förstärks ju längre missbruket pågår! Ett exempel: forskning visar på ett samband mellan antal år med alkoholproblem (mer än 10 år), ängslig personlighetsprofil och låg serotonerg aktivitet i hjärnan Flera år med alkoholproblem Ängslighet personlighet Låg serotonin aktivitet VAD ORSAKAR VAD? Ängslig personlighet Låg serotoninaktivitet Flera år med alkoholproblem Låg serotoninaktivitet Komplexiteten! Flera riskfaktorer som samspelar över tid! Flera år med alkoholproblem Ängslig personlighet Att upptäcka och utreda Bara att ställa frågan kan göra skillnad! Har du problem med alkohol? Enkla men effektiva frågor för en riskbedömning Dricker du alkohol någon gång? När drack du senast? Vad drack du då? Hur mycket drack du? AUDIT Fråga 1-3: Konsumtionsvanor Fråga 4-6: Beroendefrågor Fråga 7-10: Skadlig konsumtion Och dessförinnan, vad drack du och hur mycket? 35 DUDIT DSM-IV 36 Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 6

7 Svårigheter vid identifiering Behandlarens egna svårighet till konsekvent "alkoholhållning dvs. underskattar eller överskattar patientens konsumtion (t.ex. AUDIT) Patienten har utvecklade försvarsstrategier som t.ex. projicering, rationalisering, förnekelse, splitting, regression (god psykologisk kunskap) Motvilja till behandling (t.ex. svårighet att känna motivation, negativa behandlingserfarenheter) (MI) Missbruket utgör symtom på annat tillstånd, t.ex. psykiatrisk sjukdom, hjärnskada (behovet av samarbete) Ta stöd i MI teknik Motiverande utredning Inte hur förändring skall ske utan främst om den ska ske, varför eller varför inte Att noggrant med respekt för individens autonomi använda lyssnarteknik, samtalsverktyg och strategier så att det på ett ändamålsenligt sätt hjälper personen att ta ställning till och sätta igång, genomföra och upprätthålla förändring Öka klientens motivation till förändring och tro på sin egen förmåga att klara av att göra förändringen I en motiverande utredning bör t.ex. följande områden tas upp Missbrukets profil (när-var-hur) Somatiska faktorer (hälsa, mediciner) Sociala faktorer (familj, arbete, vänner) Psykiska faktorer (emotion, kognition) Insikt, försvar, ambivalens, motivation och viljan att gå till förändring/handling T.ex. ASI / DOK, Dessutom kan fördjupad utredning behövas, t.ex. personbedömning, neuropsykologisk bedömning m.m. 3. Psykologiska behandlingsinsatser Motiverande samtal Kognitivbeteendeterapeutiska metoder Psykodynamisk terapi Familjeterapi 12 stegsbehandling Tidigare behandlingsinsatser Vilken behandlingsinriktning är bäst? Alla metoder/tekniker har god och likvärdig terapeutisk effekt under förutsättning att de fokuserar på den enskildes drogproblematik Socialstyrelsen gör därför ingen rangordning. Men matchning behövs! MEN i praktiken är inte alla behandlingsinriktningarna passande eller lämpliga för alla patienter Val av insatser måste därför oftast individanpassas, om möjlighet finns, utifrån: ålder och kön psykisk funktionsnivå omfattning av missbruket, typ av missbruk tidigare behandlingserfarenheter m.m. Målet med psykosocial behandlingen? Rehabilitering? Återvinnande av förlorad förmåga, dvs. förutsätter att man kan gå tillbaka till tidigare funktionsnivå Habilitering? Främja utvecklingen av ny förmåga Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 7

8 Några avslutande ord Målet med insatsen? Personal inom missbruks- och beroendevården bör ha elementär kunskap i missbrukspsykologi Förändring av yttre situation Inre utveckling och förändring hur olika psykologiska riskfaktorer (beteende, känslor, tankar m.m.) medverkar i beroendeförloppet hur missbruk påverkar personlighet och psykisk hälsa hur ett missbruk kan upptäckas, utredas och bedömas med hjälp av psykologiska metoder och tekniker vilka psykosociala och psykoterapeutiska insatser som bedöms vara lämpliga vid missbruk Socialt arbete Psykosocialt arbete Stödterapi Jagstärkande terapi Insikts terapi vilka psykologiska faktorer som bedöms var salutogena och därmed av vikt i det förebyggande arbetet med missbruk Vi levande varelser behöver utföra vissa saker..fast inte hela tiden, vi behöver variation Biologiska faktorer - hjärnan och dess belöningssystem Äta mat Aktivera oss i sociala relationer Motionera Vara på alerten Vara i vila Fortplanta oss Må gott Må dåligt Belöningssystemet Dopamin som signalsubstans eller neurotransmittor. Bifasiskt Lust vs olust Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 8

9 Dopamin signalsubstans Varför använder vi gärna vissa ämnen och avstår från andra? För att vissa ämnen ger effekt i vårt belöningssystem Fast effekter är 5-6 ggr större än naturlig påverkan och det bifasiska mönstret störs. Detta ger en minskad känslighet i belöningssystemet Belöningssystemet Samtliga beroendeframkallande medel påverkar naturliga signalsubstanser. PFC NA VTA Alkohol Glutamat (E) GABA (H) Barbiturater GABA Bensodiazepiner GABA GHB GABA Amfetamin/kokain Dopamin XTC Serotonin LSD Serotonin Nikotin Acetylcholin Opiater Endorfiner Cannabinoider Anandamid Anabola Steroider Testosteron Se även Signalämnen och beroende Självadministrering av alkohol och andra droger ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemet (djurstudier) Allmän stress CRF cortisolutsöndring ökad känslighet i dopaminsystemet ökad risk för beroendeutveckling Intermittent drogtillförsel snabbare sensitisering FC C-P Hippo % of pre-drug baseline Serotoninbrist impulsivitet/aggressivitet/drogbruk Nikotin tillförsel kors-sensitisering nikotinreceptor för alkohol N.Acc AC VP PAG DMT CER LH SNr VTA RN LC ARC Free choice between ethanol (6%) and water AMG Time Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 9

10 Tillslag i effekt har betydelse för upplevelsen av euforin. Skillnad intravenös alt per oral Vara hög (Concerta) Dopaminfrisättningen korrelerar även till önskan om mer drog Även förväntan om belöning ökar dopaminfrisättningen - styrning av beteendet DA (% of baseline) * Presentation of CS Ringer Time (min) Mecamylamine VTA drug perfusion Från droganvändning till beroende? Adaptation - en fysiologisk regel Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 10

11 Seriell, upprepad adaptation sänker baslinjen, Drogen behövs för att komma upp till normal nivå Sänkt baslinjefunktion ökar självadministreringen av kokain Craving eller drogsug Ärftlighet? Biologiskt underlag Störning Stressaxeln (hypothalamus hypofys binjurebark) Minskning hippocampus (+ minnesstörning) Minskad nybildning nervceller. Liknande bild som vid kroniskt stress Normaliseras vid drogtillförsel. Alkoholism: % genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism komplex!: flera sjukdomar, flera gener, varierande penetrans Gemensamma effekter av de viktigaste beroendeframkallande medlen 1. Alla frisätter dopamin i belöningssystemet - effekten korrelerar till upplevelse av välbehag och merbegär 2. Stimuli som associerats till drogintag aktiverar belöningssystemet i sig - ökar sannolikheten för nytt intag (återfall) 3. Upprepat intag bygger om belöningssystemet - basfunktionen sänks kraftigt, vilket sannolikt är förenat med olust och amotivation 4. Efter en längre tids användning sänks även aktiviteten i pannloberna - ger grumlat omdöme och bidrager till kontrollförlusten Tillbaka till David Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 11

12 Missbruk och beroende David, 37 år David bor i en villa tillsammans med sin fru och två barn i förskoleåldern. Han äger ett mindre företag inom bilbranschen. David växte upp med sina föräldrar och två yngre syskon i ett litet samhälle i södra Sverige. Fadern hade alkoholproblem under Davids uppväxt och problemet accelererade allt eftersom David blev äldre. Modern var den som försökte hålla ihop familjen. Som barn och tonåring var David stökig och hade svårt att följa regler, såväl i hemmet som i skolan. Han drack sig berusad på alkohol första gången när han var 13 år och kort därefter började han att sniffa och röka hasch. Forts. David, 37 år David var skoltrött och han avbröt gymnasiestudierna för att börja arbeta i en bilverkstad. I 20-årsåldern läste han in gymnasiekompetensen och fick sedan bidrag av kommunen att starta eget företag, samma företag han äger idag. David har nyligen besökt vårdcentralen för han har ont i magen, svårt att sova och känner sig allmänt frustrerad. I samtalet med läkaren framkommer det att David har fått allt svårare att koppla av och ofta får han ta sig en ordentlig grogg som sängfösare. Under samtalets gång växer en allt mer problematisk bild fram David har utvecklat ett alkoholberoende som har pågått i drygt åtta år. Han uppvisar också depressiva symtom Varför missbrukar David alkohol? Flera möjliga förklaringar; genetiska, sociala, psykologiska Varför missbrukar David?? Genotyp Gener Proteiner CNS, hormoner, m.m. Unik Miljö Delad Gemensam påverkan på individen Fenotyp det observerbara Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd, med flera samtidiga symtom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta med multifaktoriell bakgrund (s.30) Lästips Bio Psykiskt Socialt Bör finnas ett multifaktoriellt perspektiv genom hela förloppet - från att det börjar till att det slutar Vikten av tvärvetenskapligt samarbete kring frågor som berör missbruk/beroende Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 12

13 Lästips! Claudia Fahlke Lästips: Anette Skårner Alasuutari, P (1992) Desire and Craving. A Cultural Theory of Alcoholism. Albany: State University of New York Press Bergmark, A & 0scarsson, L (1988) Drugmisuse and Treatment- A Study of Social Conditions and Contextual Strategies. Stockholm: Almqvist & Wiksell International Bergmark, A & Oscarsson, L (2000) Viket är problemet? Perspektiv på alkoholproblemets karaktär. I Berglund et al. Behandling av alkoholproblem. En kunskapsöversikt. Stockholm: CUS och Liber Förlag Blomqvist, J (1999) Inte bara behandling. Vägar ut ur alkoholmissbruket. FoU-rapport 1999:16 Vaxholm: Bjuner och Bruno Blomkvist, J (2002) Att sluta med narkotika med och utan behandling. FoU-rapport 2002:2 Stockholm: Socialtjänstförvaltningen FoU-enheten Fingarette, H (1989) Heavy Drinking: the myth of alcoholism as a disease. Berkely:University of California Press Fuchs Ebaugh, H R (1988) Becoming an ex, The Process of role-exit. Chicago: University of Chicago Press Giddens, A (1995) Intimitetens omvandling. Kärlek, sexualitet och erotik i det moderna samhället. Nora: Nya Doxa Hübner,L (2001) Narkotika och alkohol i den allmänna opinionen. Stockhplm: Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete Hilte, M (red) (2005) Kön behandling och kunskap - om olika vägar ut ur missbruk och social marginalisering. Lund:Studentlitteratur Lalander, P (2009) Respekt: gatukultur, ny etnicitet och droger. Malmö:Liber Lindgren, S-Å (1993) Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem. Stockholm/Stenhag: Symposium Graduale Lindstein, T (2001) Vändpunkten - ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Stockholm: Gothia Marsella, A & Snyder, K (1981) Stress, Social Support and Scizophrenic Disorders: Towards an Interactional Model. Schizophrenia Bulletin, 1981:7 Skårner, A (2001) Skilda världar? En studie av narkotikamissbrukares sociala relationer och sociala nätverk. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete Svensson, B (2007) Pundare, jonkare och andra - med narkotikan som följeslagare. Stockholm:Carlssons West,R (2006) Theory of addiction. Oxford: Blackwell Publishing Biopsykosocial Hans Kleine rev HT 10 13