Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV

Transkript

1 Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV 1 BESTÄLLNING 1.1 Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Bengt Marsh Kommundirektör NN (Östersunds Kommun) 1.2 Beslut i nämnd/utskott Kommunstyrelsen har den 25 november 2008 beslutat att kommunen deltar i Folkhälsoinstitutets utvecklingsprojekt avseende lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. (KS ) 2 SYFTE och MÅL 2.1 Bakgrund Utifrån kommunens Välfärdsredovisning 2007, som bland annat bygger på de hälsosamtal som görs av skolsköterskan och LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som gjordes 2006, har ett antal utvecklingsområden kring barn och ungdomar identifierats. En stor andel av flickorna i årskurs åtta (12 %) och årskurs 1 på gymnasiet (21 %) bedömer inte sin allmänna hälsa som bra. Många av flickorna i dessa årskurser uppger samtidigt symptom på lättare besvär av psykisk ohälsa såsom vanliga besvär av huvudvärk och ont i magen, och runt en tredjedel känner sig ofta eller alltid stressade över skolarbetet. Ett relativt stort antal av eleverna i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet uppger att de blivit utsatta för hot, stöld, misshandel eller sexuellt våld/utnyttjande. Dessa händelser kan vara en källa till stress och otrygghet. Det har också uppmärksammats att andelen som tycker att det finns mycket att göra på fritiden minskar till knappt procent i årskurs 2 i gymnasiet. Detta har lett till en översikt av befintliga mötesplatser för ungdomar, samt behov av utveckling av dessa och eventuellt tillskapande av nya. Det finns utifrån denna bakgrund ett stort behov av att ta ett samlat krafttag för att främja ungdomars psykiska hälsa.

2 Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 2 (6) Utifrån resultaten i Välfärdsredovisning 2007 har tre strategiska utvecklingsområden för barn och ungdomar politiskt prioriterats för : Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Utifrån ett internationellt perspektiv mår de flesta ungdomar i Sverige bra. Under de senaste åren har dock flera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk, dvs. lättare psykiska besvär som oftast inte innebär en psykiatrisk diagnos. Dessa besvär beskrivs ofta som tecken på stress. Generellt har ungdomars levnadsvillkor varit oförändrade eller förbättrats under de senaste 20 åren. Under de senaste decennierna har det dock blivit betydligt svårare för ungdomar att få arbete vilket kan förklara en del av förändringarna i psykisk hälsa. De ökade psykiska problemen kan också knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Det innebär nya möjligheter vilket självfallet är positivt, men det gör också livet mindre förutsägbart och ställer högre krav på ungdomarna. Förmågan att hantera denna öppna situation förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har tillkommit (SOU, 2006:77). 2.2 Syfte Syftet är att skapa ett ökat välbefinnande hos barn och ungdomar i kommunen med fokus på ett ökat psykiskt välbefinnande, men till viss del även mot de två övriga målen om ökad fysisk aktivitet och goda matvanor samt minska alkohol- och narkotikaanvändningen då dessa starkt hänger samman. 2.3 Mål Målet för detta projekt är att utarbeta en modell med konkreta, effektiva metoder och ett systematiserat arbetssätt för en hälsofrämjande skolverksamhet och en meningsfull fritidssysselsättning. Det hälsofrämjande arbetet ska ske i samverkan med den ideella sektorn, landstinget och om möjligt också näringslivet. Metoderna ska vara väl fungerande i minst två skolor, en senareskola och en gymnasieskola. 2.4 Projektet omfattar Primär målgrupp för projektet är ungdomar år, vilka finns i skolans senaredel, gymnasieskolan och inom kommunens uppföljningsansvar enligt skollagens 1 kap 18.

3 Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 3 (6) 2.5 Avgränsningar Barn och ungdomar 6-12 år är en målgrupp som kommunen också arbetar med när det gäller välbefinnande i form av inflytande, värdegrund, fysisk aktivitet, ANT-kunskap och näringslära åringar ingår inte som målgrupp i detta projekt men det är önskvärt att koordinera projektet med detta arbete för att skapa ett sammanhållet hälsofrämjande arbete under hela elevens skolgång och det kan också tänkas att projektet ger en spridningseffekt mot även denna målgrupp. 3 FÖRVÄNTAT RESULTAT OCH GODKÄNNANDE 3.1 Resultat Projektet har som avsikt att utgå från lokala förutsättningar och behov. De forskningskontakter som knyts till projektet kommer att tillföra kompetens som i sig kan medföra ett reviderat upplägg för att säkerställa den vetenskapliga förankringen. Projektet kommer att ha ett genomgående genusperspektiv. 1. Nulägesbeskrivning Initialt görs en kartläggning över hur situationen ser ut i kommunen utifrån genomförda mätningar och enkäter (hälsosamtalen, elevenkäter, LUPP-undersökning, CANundersökningen m fl.). Vidare görs en kartläggning av vilket arbetet som sker i skolorna i kommunen för att få underlag till att tillfråga och utse lämpliga deltagande skolor. Dessa resultat kommer att analyseras och värderas av forskarna knutna till projektet för att därefter fungera som underlag för projektets vidare utformning. I denna fas görs också en översikt av vilka evidensbaserade hälsofrämjande metoder för en ökad psykisk hälsa bland barn och ungdomar som finns. 2. Förankringsarbete Information och diskussioner om hur situationen ser ut i Östersund och om projektets syfte genomförs i olika grupperingar internt och externt för att skapa delaktighet och engagemang i projektet. 3. Fastläggande av kriterier för måluppfyllelsen Det finns ett antal mått på barns och ungas välbefinnande som ger svar i olika grad på hur de unga har det. Det är viktigt att bestämma några indikatorer som vi enas om är bra och som går att mäta regelbundet för att följa upp resultaten. Det bör utarbetas en plan för att få en kontinuitet på de enkäter som genomförs bland barn och ungdomar i kommunen. Det behövs också en plan för hur kommunen tar tillvara på de resultat som framkommer i undersökningarna, utöver det som lyfts fram i välfärdsredovisningen. Det vill säga både hur kommunen använder de övergripande resultaten samt hur varje skolområde och enskild skola nyttjar resultaten som gäller just dem.

4 Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 4 (6) 4. Urval av deltagande skolor och övriga projektpartners Valet av deltagare och samverkanspartners genomförs med en hög grad av delaktighet från berörda parter. 5. Planering av aktiviteter Planeringen av aktiviteter och metoder bygger på resultaten i nulägesbeskrivningen samt från ett aktivt deltagande från både elever, skolpersonal och representanter från övriga samverkanspartners. Empowerment är ett nyckelord. Utbildningsinsatser och seminarier är centrala delar i detta arbete. 6. Implementering av metoder De metoder och aktiviteter som arbetats fram utifrån nulägesbeskrivning och planering införs successivt på de utvalda skolorna. 7. Interna och externa spridningskonferenser och seminarier För fortsatt utveckling i kommunen krävs kontinuerlig information om hur projektet fortlöper och vad som kan tas upp av andra skolor och verksamheter för att utgöra grunden för det långsiktiga hälsofrämjande arbetet. Arbetsmetoderna och erfarenheterna av dessa ska också spridas till intresserade utanför kommunens verksamhet. 8. Uppföljning av projektet En kvantitativ utvärdering genom enkätundersökningar kommer att kombineras med en fortlöpande kvalitativ processutvärdering av aktionsforskningsprojektet. 9. Utvärdering och slutrapport Värdering av de uppnådda resultaten i projektet dokumenteras av projektledaren och/eller forskare och en slutrapport sammanställs med beskrivning av såväl framgångsrika metoder, en tydlig och kommunicerbar strategi samt effektiv organisation för det hälsofrämjande arbetet. 10. Fastläggning av fortsatt organisation för det hälsofrämjande arbetet Det fordras en tydlig organisation som fastläggs på såväl verkställighets- som den politiska nivån för hur det fortsatta arbetet efter projekttiden ska se ut. Hälsofrämjande arbete ska ses som en central del av skolans uppdrag med att förbereda eleverna att leva och verka i samhället, och behöver diskuteras med skolan hur detta kan säkerställas. 3.2 Projektavslut och uppföljning Projektet beräknas pågå under tre år, Under projekttidens gång kommer utvärderingar att göras av de forskare som är knutna till projektet, dels genom effektutvärdering utifrån de enkäter som görs och dels en processutvärdering. Hur utvärderingarna ska genomföras planeras redan i projektets inledande fas. 4 ORGANISATION och BEMANNING 4.1 Projektets organisation

5 Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 5 (6) Projektets politiska ledningsgrupp utgörs av en av kommunstyrelsen särskilt tillsatt grupp förtroendevalda bestående av: Björn Sandal (s) och Jan Anders Mattson (m) barn- och utbildningsnämnden, Sven Hellström (c) kultur- och fritidsnämnden, Stefan Konradsson (v) samt Mona Modin (s) kommunens representant i gymnasieförbundets direktion. Styrgrupp för projektet utgörs av ledande tjänstemän inom berörda förvaltningar och gymnasieförbundet. Projektet kommer att drivas och samordnas av en projektledare på 50 procent, med placering i antingen barn- och utbildningsförvaltningen eller kommunledningsförvaltningen. Katja Gillander Gådin, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, kommer att ha en halvtidstjänst inom projektet. En doktorand vid institutionen för hälsovetenskap på Mittuniversitetet kommer att arbeta heltid med projektet. Katja har erfarenhet av aktionsbaserad forskning genom ett treårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet och FAS. Hon var projektledare och ledde ett projekt som syftade till att utveckla en modell för ett hälsofrämjande arbete i en F-6-skola. Samverkan kan även komma att ske med andra forskningssäten. Exempelvis Mats Trondman, professor i sociologi vid institutionen för samhällsvetenskap på Växjö universitet, kan komma att fungera som inspiration i inledningsskedet av projektet. 4.2 Arena Huvudarenan för projektverksamheten är grundskolans senaredel på en eller ett par skolor inklusive fritidsgårdsverksamheten samt på en eller ett par gymnasieskolor. För kommunens uppföljningsansvar svarar Navigatorcentrum, som är en kommunal verksamhet vilken vänder sig till ungdomar som varken studerar eller arbetar, för vägledning och nära samarbete med andra stödinsatser för ungdomar. Navigatorcentrum kommer därigenom att vara en arena i projektet mot denna målgrupp. Samverkan förväntas ske med ett antal externa intressenter såsom föreningslivet, där kommunens samverkansråd för idrott fungerar som kanal, och övriga aktuella ideella föreningar samt näringslivet. Samverkan kommer även att ske med landstingets Rondellenprojekt genom länskulturen, vilket stödjer unga att förverkliga idéer främst avseende fritidssysselsättning eller någon skapande verksamhet, samt landstingets kompetenscentrum för livsstilsfrågor. Projektet Hälsofrämjande skola i Ås, Krokoms kommun, är ett projekt som är riktat mot de yngre åldrarna i vår målgrupp och har en nära koppling till detta arbete. 4.3 Samverkan med andra kommunala projekt Ett ökat psykiskt välbefinnande är ett av kommunens politiskt prioriterade utvecklingsområden för folkhälsofrämjandet och hänger starkt ihop med de övriga två områdena fysisk aktivitet och goda matvanor samt alkohol- och drogförebyggande arbete. Koordination mellan dessa områden kommer därför att ske.

6 Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 6 (6) Mötesplatser Unga är ett projekt som pågår i kommunen, vars syfte är att det skapas ett kreativ och dynamisk arbetssätt där unga människor och deras organisation får makt och inflytande över fritidsverksamheten. Mobiliseringen mot alkohol och andra droger har också stora samverkansmöjligheter med detta projekt, främst genom delprojektet förstärkt föräldrastöd som håller på att spridas i kommunen. 5 METOD Under första halvåret kommer projektet att förankras hos berörda parter och inventering av skolornas pågående hälsoarbeten och behov att kartläggas. I kommunen finns planer på att genomföra en LUPP-studie under 2009 och i kommunen genomförs också hälsosamtal i åk 4, 8 och åk 1 gymnasiet, där skolsköterskorna registrerar elevers hälsa, hälsovanor och skolsituation. Ovanstående enkäter kommer, tillsammans med CAN-studien genomförd 2008, att användas som en baslinjestudie. Interventioner och hälsofrämjande arbete kommer att påbörjas under HT Vid projektets slut kommer enkäter enligt ovan att delas ut igen och analyseras för att mäta eventuell förändring. Fokusgrupper och enskilda intervjuer kommer också att genomföras med såväl elever (även ungdomar från Navigatorcentrum) samt lärare, dels för att analysera målen ur ett kvalitativt perspektiv och dels för att möjliggöra en processutvärdering där motstånd och möjligheter synliggörs som de kvantitativa metoderna inte är lämpliga för. Fokusgruppsdiskussioner används ofta i utvärderingssyfte, eftersom metoden på ett effektivt sätt kan ge en fokuserad och mångfacetterad förståelse av komplicerade sammanhang. Fokusgrupper vägleds av moderator med hjälp av en konversationsguide som i vår studie ska utarbetas utifrån projektets förutsättningar, genomförande samt resultat. Utvecklingsarbete kommer att ske för berörd skolpersonal för att öka medvetenheten kring hälsofrämjande arbete och dess betydelse samt för att få ett gemensamt förhållningssätt kring frågorna. 6 RESURSER Projektet finansieras av regeringen med 7 miljoner till Östersunds kommun, avsatta för lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete. Översiktlig ekonomisk kalkyl Projektledare 50 %, 3 år Seniorforskare 50 % och doktorand heltid, 3 år Resor för projektledare och forskare Utvecklingsarbete i skolor och tillsammans med samverkanspartners, samt litteratur, utbildningsmaterial och spridningskonferenser TOTALT: ca 0,9 mkr ca 3,5 mkr ca 0,4 mkr ca 2,2 mkr 7 miljoner kr.