Hembygds. Tidskrift för hembygdsfilateli Årgång 27

Transkript

1 Hembygds filatelisten Nr Tidskrift för hembygdsfilateli Årgång 27

2 RIKSFÖRENINGEN FÖR HEMBYGDSFILATELI Riksförening inom Sveriges Filatelist-Förbund Styrelsen 2010 Ordförande Anders Bock Runebergsgatan 3, Stockholm , V ordförande Per Erik Nilsson Småbjörksvägen 81, Spånga Sekreterare Ulla Lundquist Morkullevägen 39, Järfälla e-post: Kassör Leif Ledmyr Jägarstigen 71, Lidingö Ledamot Anders Pleijel Skånegatan 51, 4 tr, Stockholm e-post: anders.pleijel@telia.com Suppleant Hans von Euler Skiljevägen 11, Danderyd e-post: hans.euler@telia.com Suppleant Göran Heijtz arb , bost Box 19541, Stockholm e-post: goran@novastamps.com Hembygdsfilatelisten Tidskrift för medlemmar i Riksföreningen för Hembygdsfilateli. Redaktionskommi é för detta nummer: Per Erik Nilsson, Anders Pleijel, Ulla Lundquist och Göran Heijtz Redaktionens adress: Per Erik Nilsson Småbjörksvägen 81, Spånga pererikn@gmail.com Tidskriften utkommer med fyra nummer per år i februari, maj, september och december. Material till nästa nummer skickas till redaktionen senast 1 september 2010 Annonspriser: Medlemsannons: gratis Handlarannons: 1/1 sida: 750 kr, 1/2 sida: 400 kr, 1/4 sida: 250 kr Vår webbsida Epost: hb.filateli@telia.com Föreningens och Hembygdsfilatelistens Plusgiro: Årsavgiften är för närvarande 100 kr INNEHÅLL Vår nya ordförende ha ordet 1 Årsmötesprotokoll 2 Forskning på Internet 4 Normalstämpel 29 6 Tornehamn 8 Fogelsta/Fågelsta 10 Varför skickades brev till Gottenvik 13 Ånäset 13 mars Järnvägspost PKP 267A ny stämpeltyp16 Hembygds- och stämpelexponat på Nordia 2010 i Borås 20 Facit Postal VIII Kompl/ändr. (3) 17 När kom din Nst 64? 20 Posten i Låstad och Ek 21 Felstavad stämpel 22 Ny matrikel Medlemsändringar 24 Medlemsannonser och Evenemang i landet, bakre insida Höstens program baksidan

3 Vår nya ordförande har ordet Vid årsmötet i mars skedde växling på ordförandeposten. Gustaf Ankarcrona blev föreningens förste ordförande vid bildandet I början av 2000-talet återkom Gustaf som ordförande. Nu lämnade Gustaf över klubban till mig, Anders Bock. Jag har varit medlem i Hembygdsfilatelisterna sen starten. Gustaf påminde mig om a jag justerade det allra första protokollet, något jag faktiskt hade glömt. Jag är 68 år, gi, har barn och barnbarn. Bor växelvis i Stockholm och Trosa där jag upplever mig ha mina rö er. Trosa med omnejd är också mi ständigt pågående hembygdsprojekt. Och det har det varit länge. Mina första stapplande steg som hembygdsfilatelist tog jag på Stockholmiautställningen Jag lyckades komma över några vackra Trosastämplar och på den vägen är det även om intresset har vidgats väsentligt sedan dess. Det har blivit mer med omnejd, mer posthistoria och inte bara stämplar. Riksföreningen Hembygdsfilatelisterna är en av förbundets största föreningar med c:a 450 medlemmar. Dessutom har vi under åren lyckats med a behålla våra medlemmar och därmed hålla medlemsantalet relativt konstant. Sånt sker inte med automatik. Mycket och go arbete har krävts för a nå de a goda resultat. Och det går inte a slå sig till ro. Som ny ordförande ser jag därför fler viktiga utvecklingsområden. Först a utveckla kontakten med våra hembygdsföreningar. I våra hembygdsföreningar finns säkert fler som vi skulle kunna intressera för bygdens posthistoria, vykort, stämplar etc. Jag vet a flera av våra medlemmar har utmärkta kontakter med sina hembygdsföreningar och arbetar för a skapa intresse för oss hembygdsfilatelister. Låt oss använda vår tidning till a samla alla goda exempel så a vi andra inte behöver uppfinna hjulet på ny. Så vykortsfolket som ännu inte har någon riksförening. Visst borde alla hembygdsvykortssamlare höra hemma hos oss, eller hur? Låt oss hjälpas åt a på alla frimärks och vykortsmässor tala om a vi finns och vad vi gör. Kanske kan vår lilla folder vara en hjälp a ha och dela ut? Sist men absolut inte minst alla hembygdssamlande kvinnor. Har du som jag lagt märke till hur många kvinnorna är på vykortsmässorna? Men det är de inte hos oss. Just nu är vi i färd med a ta fram en ny matrikel (se annan plats i tidningen). När den kommer ut kan vi se hur få kvinnor vi har som medlemmar. De a måste vi alla hjälpas åt a ändra på. Vilken utvecklingspotential! Vår gemensamma målsä ning i Hembygdsfilatelisterna måste vara a vi alla kan säga: Det är helt fantasiskt hur mycket jag får för min medlemsavgi på 100 kr. Det är sådant som kallas mervärde. Anders Bock 1

4 Riksföreningen för Hembygdsfilateli Protokoll fört vid årsmöte på Postmuseum, 1Mötets öppnande: Föreningens ordförande Gustaf Ankarcrona hälsade de närvarande 24 medlemmarna välkomna och förklarade årsmötet 2010 öppnat. 2 Mötesordförande: till mötesordförande valdes Göran Elmborg. 3 Mötessekreterare: som mötessekreterare valdes Ulla Lundquist. 4 Justerare och rösträknare: till justerare valdes Karin Svahn och Gunnar Ze erman. 5 Årsmötets kallelse: Årsmötet befanns utlyst i stadgeenlig ordning. 6 Fastställande av dagordning: den i Hembygdsfilatelisten tryckta dagordningen fastställdes sedan 12 strukits på grund av a inga skrivelser eller motioner inkommit. 7 Verksamhetsberä elsen: verksamhetsberä elsen fanns också presenterad i Hembygdsfilatelisten. Den föranledde inga frågor och lades till handlingarna. 8 Kassörens rapport: styrelsens kassör, Leif Ledmyr, föredrog och kommenterade bokslut och balansräkning för Året gav e go resultat tack vare vår auktion i november. Rapporten lades till handlingarna. 9 Revisionsberä elsen: revisor Jan-Ove Brandt föredrog revisionsberä elsen med tillstyrkande om ansvarsfrihet för styrelsen. Den lades till handlingarna. 10 Resultat- och balansräkningen för 2009 fastställdes av årsmötet och årets resultat överförs i löpande räkning. 11 Ansvarsfrihet: styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2009 och rekommenderades a inför nästa årsmöte även presentera föregående års siffror för jämförelse. 13 Budget för 2010: Kassör Leif Ledmyr presenterade styrelsens förslag till budget för 2010 vilken fastställdes. 14 Årsavgi en för 2011: styrelsens förslag om oförändrad avgi på 100 kr fastställdes. 15 Val av ny ordförande till nästa årsmöte: Anders Bock valdes som nya ordförande för Riksföreningen för Hembygdsfilateli e er Gustaf Ankarcrona som avsagt sig omval. Se Val av två styrelseledamöter för två år: Per Erik Nilsson och Anders Pleijel omvaldes. 17 Val av två suppleanter till nästa årsmöte: Göran Heijtz och Hans von Euler omvaldes. 18 Val av två revisorer till nästa årsmöte: Jan-Ove Brandt och Bengt Lindbergh omvaldes. 19 Val av revisorssuppleant till nästa årsmöte: Tommy Revai omvaldes. 20 Val av valberedning: Den tidigare valberedningen fick förnyat förtroende och omvaldes, d v s sammankallande Åke Persson, ledamöter Nils Malmros och Jan-Olov Edling samt Christer Karlsson som suppleant. 2

5 21 Övriga frågor: Göran Heijtz framförde e stort tack till avgående ordförande Gustaf Ankarcrona. Gustaf var med och startade föreningen 1983 och var dess förste ordförande, tills utlandsengagemang avbröt ordförandeskapet. Mogens Riboldt tog då över i många år, vare er det blev kris för föreningen då både Mogens och Lennart Gustafsson gick bort. Göran hade då frågat Gustaf, som genast sa ja och därmed räddade Hembygdsfilatelisterna. Vår förening är idag Filatelistförbundets största! Gustaf har dessutom genomfört utställningen HOLMEX 08 på e utomordentligt sä. Som e synligt bevis på vår tacksamhet för de sex ordförandeåren överlämnade Göran bilje er till Berwaldhallen till Gustaf och hans hustru och Ulla överlämnade en blombuke. Gustaf tackade för uppvaktningen och de gångna åren och hälsade Anders Bock, den nye ordföranden varmt välkommen och lycka till i hans arbete för föreningen. Anders tackade för det förtroende som visats honom och lovade återkomma med sina tankar om hur Hembygdsfilatelisterna ledning skulle fortskrida när han väl kommit upp i sadeln. 22 Årsmötet avslutas: Göran Elmborg förklarade Årsmötet 2010 för avslutat och tackade deltagarna för visat intresse. Vid protokollet Ulla Lundquist Årsmötets ordförande Göran Elmborg Justeringsmän Karin Svahn och Gunnar Ze erman 3

6 Forskning på Internet Gunnar Ze erman S ökmotorer De flesta av oss har väl googlat åtminstone någon gång. Men för a göra en relevant sökning bör man använda läget Avancerad Sökning, vilket inte kräver några större kunskaper. Man får då bland annat möjlighet a styra vilka sökord som måste finnas med eller inte får finnas med, begränsa och filtrera urvalet. Den engelska versionen har kra fullare verktyg än den svenska! Tips! Sök gärna med olika stavningar på nyckelorden inklusive ord med stavfel (gäller speciellt utländska låneord och svårstavade ord). Webbmasters brukar inte vara rä stavningsgurus. Namn kan skrivas på många olika sä ; Carl, Karl, Kalle, Charles, Charlie, Carolus, Västra Aros, Westerås. Vesterås, Västerås etc. Pröva också sökmotorer från andra leverantörer. De använder andra algoritmer för indexering så samma sökord kan ge helt olika resultat. Wikipedia Wikipedia är nätets Nationalencyklopedi. Den finns i en mängd olika språkversioner. Data från Wikipedia bör dock beaktats med viss försiktighet, e ersom faktagranskningen ibland fallerat. En fördel med Wikipedia är dock a man o a hi ar länkar till originaldokument såsom fredstraktater och internationella konventioner. 4 Riksarkivet (RA) Via RA:S hemsida når man också Krigsarkivet (KrA), Landsarkiven, Kungliga Biblioteket (KB) m fl. Klicka på fliken Sök i arkiven. Möjlighet finns a söka i flera arkivdatabaser i samma sökning. Dessa databaser innehåller dock som regel bara beståndsöversikterna. För a kunna läsa själva dokumenten måste man besöka respektive institution. Postens arkiv för tiden före bolagiseringen finns på RA. Det äldre materialet finns i Riksarkivet i Marieberg och det yngre i filialen i Arninge. Släktforskningsmaterialet finns på filialen i Arninge. Personalia om militära personer finns också på KrA. Kungliga Biblioteket (KB) KB är Sveriges nationalbibliotek och har sedan 1661 samlat in i stort se allt som tryckts i Sverige eller på svenska. I KB:s databas LIBRIS finns över 6 miljoner titlar från cirka 170 bibliotek. Någon kan ju redan ha skrivit om ämnet man forskar i. På KB finns också nästan alla svenska dagstidningar på mikrofilm, många gånger en ovärderlig källa. Mikrofilmade tidningar finns också på universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala.

7 Museer Många museer har börjat digitalisera sina samlingar. På Postmuseums hemsida kan man söka i Föremåls-, Bild- och Brevsamlingarna. Här finns mängder av bilder som kan vara av intresse för Hembygdsfilatelister. Om man ber snällt brukar det gå bra att få använda dessa bilder kostnadsfritt i filatelistiska artiklar och böcker. Riksdagen På Rikdagens hemsida kan man hitta information om ledamöter, lagar mm. På sidan finns även en länk till Riksdagsbiblioteket (som är ett specialbibliotek inom samhällsvetenskap och juridik). Biblioteket har funnits sedan 1851 och har cirka böcker och 4000 tryckta tidskrifter. Här finns publikationer från statliga myndigheter, riksdagstryck, utredningar mm. Privata hemsidor Det finns många kunniga och flitiga personer som av intresse bygger egna hemsidor. Dessa sidor har ofta länkar till andra liknande hemsidor vilka kan vara en god idé att följa upp. Källkritik Bara för att en uppgift finns på internet skall man inte ta den för sann även om den kommer från en statlig hemsida. Liksom vid all forskning måste normal källkritik utföras. Upphovsmannarä En varning: bara för att materialet finns tillgängligt på Internet innebär det inte att det är fritt fram att använda det i egna verk (artiklar, böcker, hemsidor mm)! Enligt svensk lag ( nu/1960:729) gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled. OBS detta gäller även vid återpublicering av vykort som är ett fotografiskt verk, om det uppnå verkshöjd. Fotografiska bilder är som regel skyddade till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes OAVSETT om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick. Brott mot denna lag kan leda till böter eller fängelse i högst två år. Se även Bildleverantörernas Förening under fliken Upphovsrätt! Se även www. bus.se 5

8 Normalstämpel 29 Anders Lundgren samband med a jag började samla I nst 29 för nästan 20 år sen ville jag ta reda på när denna stämpeltyp allmänt togs i bruk. Jag gjorde då en liten studie som redovisas här. Tanken är a jag framöver ska redovisa de stämplar med nst 29 som är kända samt användningstider. Upprop Har någon annan samlare dokumenterat denna stämpeltyp så hör gärna av er till mig, e-post, anders.lundgren@sverige.nu. Nya stämpeltyper vid 1800-talets slut Under slutet av l800-talet var det nödvändigt a byta ut en stor del av de stämplar som användes på postanstalterna. De två typer som använts under en längre tid, Nst 10 och Nst 16, hade 18 i årtalet fast och de kunde därför inte enkelt ändras till 19 utan omgravering. Normalstämpel 14 som använts sedan början av 1880-talet hade däremot utbytbara siffror. I stället för a fortsä a med nst 14 införde man kring sekelski et några nya typer, bl a Nst 29, 33 och 34. Stilarten för nst 29 och 34 är s k mekaner (bokstäverna jämntjocka och med seriffer) men nst 34 har streckfyllnad mellan datumet och postanstaltens namn. För övrigt kännetecknas stämplarna inom dessa två typer av liten variation i fråga om diameter och bokstavshöjd. I regel är diametern ca 24 mm och bokstavshöjden ca 4 mm. De a beror förmodligen på a stämpeltyperna tillverkades under en kort tidsperiod. Nst 33 har som 34 streckfyllnad, men bokstäverna är av groteskstil. 6 Normalstämpel 14 har till skillnad från nst 29 och 34 antikvastil med bokstäver som varierar i tjocklek. De var i början av sin användningstid kring mindre, med en diameter på ca 22 mm och en bokstavshöjd på mm. E erhand som nya stämplar tillverkades ökade storleken och var de nytillverkade nst 14- stämplarna mm i diameter och hade en bokstavshöjd på mm. De sena Nst 14 stämplarna kan därför ibland förväxlas med Nst 29 om avtrycken inte är distinkta. Undersökningen I 1951 års stämpelhandbok står det a Nst 29 började användas allmänt från 1895, Nst 33 från 1899 och Nst 34 är noterad som tidigast känd Jag ville undersöka om de a stämde och började med a ta reda på vilka postanstalter som öppnats mellan åren genom a studera Facit Postal. Sedan gick jag igenom Postal och auktionskataloger och noterade vilka stämplar de olika postanstalterna använde under denna period. Genom a postanstalternas öppningsdatum är känd kan man få en ganska god bestämning när de olika stämplarna graverades. Resultatet av de a arbete syns i tabellen, som visar hur många postanstalter som öppnades respektive år och vilka stämpeltyper de fick. Jag har inte studerat de filialpostkontor som öppnades i Stockholm, Göteborg och Malmö under denna tid. De fick i allmänhet lite olika stämpeltyper beroende på ändamålet. Jag har förmodligen också missat några postanstalter och stämplar, men det spelar mindre roll för slutsatserna.

9 Nst 14 är som väntat helt dominerande fram till december 1898, då de nya postanstalterna Kulladal och Timsfors tilldelas Nst blir sedan genombrottet för Nst 29 då nästan alla postanstalter som öppnades tilldelades denna stämpeltyp. I december 1899 tilldelades fyra postanstalter Nst 34, nämligen Båtskärsnäs, Hultafors, Vilske-Marka och Ödeborg. Ett relativt stort antal postanstalter öppnades l jan 1900 och nästan alla tilldelades Nst 29 eller 34. De två Nst 14 stämplar som togs i bruk under år 1900 när Fyrunga och Stora Mellby åter öppnades är identiska med dem som fanns under 1890-talet på respektive orter. Den första ort som öppnades under år 1900 och fick Normalstämpel 33 är Mässbacken den 18 januari. Efter detta datum tilldelades samtliga nya postanstalter under år 1900 denna stämpeltyp med ett par undantag. Lärje, som öppnades 15 juli 1900 tilldelades Nst 29, medan Olseröd tilldelades nst 34 vid öppnandet 3 maj Det är tänkbart att dessa postanstalter skulle ha öppnats tidigare under året och att stämplar graverades, men att öppnandet senarelades. Övriga orter efter år 1900 som inte fick Nst 33 har återanvänt stämplar som använts under en tidigare period. Denna undersökning säger inget om de stämplar som byttes på befintliga postanstalter. Ett stort antal stämplar byttes ut kring sekelskiftet. Nst 29 är t ex känd från nästan 400 orter. Till det kommer järnvägs-, lbb- och ångbåtsstämplar. Jag har dock inte påträffat några tydliga avtryck med datum som avviker från de data jag redovisat här. Normalstämpel 29 är tidigast känd från december 1898, Nst 14 slutar att tillverkas år 1899 och Nst 34 kan påträffas från slutet av år Antal stämplar per typ, tilldelade postanstalter som öppnades åren År Nst Nst 27 1 Nst Nst Nst nst 14 nst 29 nst 33 7

10 Tornehamn Per Erik Nilsson För de flesta av dagens turister är Tornehamn endast e namn: många har skidat Tornehamn-spåret från Björkliden eller gjort en utfärd till Tornehamns rallar-kyrkogård men endast e fåtal har gå ända ner till själva hamnen. Man kanske mest fäst sig vid a det ligger en kyrkogård här ute och njutit av utsikten. Tornehamn är säkerligen en av de mest minnesvärda platserna vid Malmbanan. För dem, som fullgjorde si dagsverke häruppe, var Tornehamn en centralpunkt, rik på äventyr, vilkas tjusning kanske växte i samma mån som de materiella spåren på platsen ska ade åt förgängelsen. Kanske vi bä re kan förstå dess betydelse som huvudort under byggnadstiden med rallarbaracker, hamn, sjukstuga, skomakare, smedja mm på en plats, där sjövägen österifrån mö e järnvägsbygget norrut. I november 1898 blev den sk. Nordalsvägen från Romdalsbotn till Vassijaure färdig. Från Tornehamn leddes tunnelarbeterna vid Nuolja och Tornehamn av Axel Granholm, GD för SJ från Från Norge inköptes dels mindre båtar, som forslades upp färdiga, dels material till några större transportbåtar, som sedan byggdes i Tornehamn. Det visade sig dock nödvändigt a få e större fartyg med maskinkra, och under vintern byggdes därför i Tornehamn motorbåten Laila, en bogserbåt av 16 m längd. Karta över Tornehamn ca 1901, från vänster: Bryggeri, stall, barack, ing exp bostad, sjukstuga, kaj, kyrka, krog, butik, kafé, smedja, skomakeri, kyrkogård, gravkapell mm 8

11 Transportvägen från Vassijaure till Tornehamn byggdes ut under 1899 och förlängdes på ett naturligt sätt med båttrafik på sjön mot öster på sommaren och med släde på vintern. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor. Våren 1899 uppfördes ett kapell och en präst anställdes. Samtidigt anlades en begravningsplats. Hösten 1899 blev telegrafförbindelse mellan Gällivare och Vassijarure klar. Brev kunde med bud skickas till Vassijaure. År 1900 uppfördes en sjukstuga för 12 patienter med bostad för två sköterskor och en läkare. På våren 1903 ramlade tyfus ner från himlen varför kapellet och en barack skyndsamt måste inrättas till epidemisjukhus. Femton man fick tyfus och sex av dem dog. Under 1899 igångsattes alla de mer betydande terrasseringsarbeterna mellan Nuolja och Riksgränsen och även inslagen till tunnlarna vid Riksgränsen och Vassijaure. Under våren 1902 nådde rälsläggningen fram till Tornehamn och samhället kunde avvecklades under året efter. I dag finns nästan inget kvar... Tornehamn 1901, Lapporten svagt i bakgrunden. 9

12 Fogelsta / Fågelsta Poststation 15/ / Sivert Lindqvist Man kan säga att orten Fogelsta föddes i och med att den nya järnvägslinjen Hallsberg -Mjölby byggdes och järnvägs- och poststationen fick de a namn den 15 december Från början stavades stationsnamnet med O, Fogelsta, men ändrades i början av av 1912 till Å, Fågelsta. Stationsbyggnaden blev en skapelse i rö tegel, den bestod av tre avdelningar, själva expeditionen, väntsalen och resgodsavdelningen. Tydligen var det för små utrymmen redan från början för stationshuset byggdes till redan efter några år. Det har under den tid som stationen var i bruk varit e ovanligt stort antal chefer som tjänstgjort, nämligen 18 stycken, från den första J. O. Lindhe till den siste som var i tjänst, J. B. Lagergren. Även min släkt har varit representerad vid stationen då både min farfar Albert Lindqvist och min far Sven Lindqvist var anställda där under många år. Själv var jag som grabb ofta hos pappa på stationen och hjälpte till med diverse saker, bland annat a stämpla brev, lämna och hämta de plomberade säckarna vid postförande tågs ankomst. Sedan fortsa e jag med a sortera den ankommande posten i olika fack beroende på vilka mottagarna var. Den första stämpeln som stationen tilldelades var Nst 10, användes från öppnandet fram till slutet av 1880-talet. Avlöstes av Nst 14 som var i bruk fram till början av Det var den andra och sista stämpeln där stavningen var med O. Fågelsta post-och järnvägsstation 10

13 Fogelsta 13/ Nst 10 Ersä are blev den första Fågelstastämpeln av typ Nst 58q som användes fram till och med 1938 då den sista stämpeln avlöste, typ Nst 59b som var i bruk till stationen stängdes den 31 maj Vid stationen var också två så kallade stationsstämplar i bruk, den ena av typ FÅGELSTA med stora bokstäver medan den andra bestod av små bokstäver typ Fågelsta. Det fanns även två lantbrevbärarlinjer som utgick från stationen, den 1/ öppnades den första som hade sträckningen Fågelsta-Fivelstad-Fågelsta, den andra tillkom 1/ och hade Fågelsta-Appelby-Fågelsta som linjesträckning. Dessa linjer slogs sedan samman den 1/ och fick då sträckningen Fågelsta-Appelby-Fivelstad-Fågelsta, den var i bruk till stationens nedläggning. Då Fogelsta/Fågelsta även var en järnvägsknutpunkt var det e flertal tåg med postkupeer som passerade stationen och med vilken post utväxlades. På banan med den breda spårvidden var man i gång redan i januari 1874, det började med det privata bolaget H.M.M.J. (Hallsberg-Motala-Mjölby järnväg), som sedan följdes av ett flertal PXKB, PLK, PKP och en FKMP som gick i tågen på sträckan Hallsberg-Mjölby På den smalspåriga banan började det 1888 med Fogelsta-Ödeshög, den ersa es senare av Linköping-Ödeshög som kom igång 1897, fortsa e med PLK, PKP och en FKMP som följde med tågen på linjen Vadstena-Linköping under åren

14 Det är över 40 år sedan det sista brevet blev avstämplat, nu finns det inget som påminner om a det en gång fanns en poststation. Allt är nu jämnat med marken, det enda som är kvar är den bredspåriga järnvägen där tågen nu susar förbi, en epok har sedan länge gått i graven för att aldrig uppstå igen. Fågelsta 31/ sistadags brev Fogelsta Nst 14 Fågelsta Nst 58q 12

15 Varför skickades brevet till Go envik? Yngve Lundgren Brev till Brukspatron S(C)ederholm på Näfweqvarns Bruk är ganska vanligt förekommande. De är vanligen adresserade till Näfweqvarn eller Nyköping. Det brev jag har är adresserat till Nyköping Go envik. Go envik är en gammal herrgård på Vikbolandet i Östergötland vid Bråviken. Näfweqvarns Bruk är beläget på andra sidan Bråviken som hade senare ångbåtsförbindelse med Go envik. Det är en genväg till Näfweqvarns Bruk om man valt a skicka brev den vägen. Brevet är adresserat till Nyköping och Go envik och stämplat i Norrköping 15/ (Nst 10 typ 3 blågrön) Brevskrivaren bodde i Go envik men Sederholm bodde i Näfweqvarn. Tacksam för svar: karlyngve@hotmail.com 13

16 Ånäset 13 mars 2010 med Västerbo enssamlarna Erik Idhult Innan vi stängde y erdörren till betraktelse från oss noviser på denna den ståtliga tingsrä sbyggnaden intressanta kolonisering av Sverige; frågade jag min samlarvän: Förstår en industriell utveckling som intimt du varför vi kommer tillbaka hit gång hängde samman med järnmalmens e er annan. Det måste si a i väggarna fick jag till svar. En 6 timmars Inom parentes kan också påpekas a exploatering i början av förra seklet. intensiv dag med letande i fyndlådor klubbarna i Skelle eå och Umeå nu och granskande i visirblad för de 27 på allvar använder sig av bildkanon närvarande fick vi lunch. Solveig stod under våra berä ara nar ; tekniken traditionsenligt för mat och dryck börjar kännas bekväm. med den äran. Om vi blickar mot hösten kommer E er lunch 5-6 auktioner. Det stora traditionen, den snart 20-åriga institutionen, med Ånäset a brytas. programinslaget var annars en bildspelsvisning som Bernt Pe ersson stod Den 11 september äger regionalträffen för Mellannorrland rum och alla för och som innehöll både e panorama från Skelle eå och den egna samlingen men också en rapsodi vykort centreras till denna stora satsning, den våra ansträngningar kommer a kon- från malmbanan vars upphovsman första för Umeås del. Då ryms inte var Per Erik Nilsson. Intressant a notera är a vykorten ständigt bjuder på Vi kan nu redan slå e slag för denna Ånäset i agendan. diskussioner och jämförelser med nutid. Vad kallas den gatan idag, finns Obbola, en mil från Umeå mot havet. träff som äger rum på Folkets Hus i byggnaden kvar och hur ser det ut Vi kan garantera e fint auktionsmaterial och intressant innehåll i övrigt idag är återkommande funderingar som bjuder upp till y erligare forskning och fördjupning. Aldrig tråkigt men alla intresserade. Och säkert dy- kryddat med handlare. Så välkom- med andra ord... Per-Eriks kort innehöll till synes sällsyntheter överlag i annat scenario vore ker Ånäset upp på ny våren E otänkbart! 14

17 Hembygds- och stämpelexponat på Nordia 2010 i Åhagas lokaler i Borås Den maj genomförs den största frimärksutställningen i Sverige på fem år, sedan Nordia 2005 i Göteborg. Nedan följer en uppräkning över exponat som kan vara av intresse för hembygdsfilatelister och stämpelsamlare. Nummer avser ramnumren. Passa på a bl a få idéer från våra grannländer! Trond Schumacher, Finmark postal history up to Árni Gústafsson, Icelandic Ship Mail Gertrude Almqvist-Bois, Schwedische Lokalpost / Erste und zweite Periode Leif Bergman, Lokalpost och annan alternativ postbefordran Steve Lund, Cancelled Lund Gunnar Lithén, Cancellations from Swedish steamship mail post offices from 1869 and up to Anders Lundgren, Bohuslän Province of Sweden Mats Röing, Stockholm Local Delivery (TUR-stämplar) Magnús Sigurdsson, Svenska Järnvägsstämplar PKXP Giselher Naglitsch, Posten och postvägar till och från, samt genom Sigtuna kommun Stefan Norrby, The postal history of Gotland from 1650 s up to Ulf Sahlberg, Postbefordringssä och postlinjer inom Sverige Hans Urbak, svensk skibspost Per Erik Knudsen, Dansk bypost, provinsbyene Gregory Frantz, Finlands Pioneer Post Terje Heskestad, Postal history at the South Coast of Norway up to Pen i Holma, The use of cancellations in the Finnish parishes of the shore of Lake Ladoga used in different pieces of mail Sverrir Helgason, Icelandic Numeral Cancellations. 584 Odd Arve Kvinnesland, D/S Børøysunds postale historie Brynjólfur Sigurjónsson, Postal use of the Icelandic Numeral in circle cancels Ole Svinth, Foreign Postmarks on Icelandic le ers and stamps Hjalti Johannesson, Icelandic Cancellations Antiqua and Lapidar Types Sveinn Ingi Sveinsson, Iceland Numeral Cancels Markku Korhonen, Die Poststempel von St Petersburg Bengt-Göran Österdahl, Svenska bosä ningar i Amerika. Poststationer uppkallade e er Sverige och Svenskar Andreas Tärnholm, The Postal History of Upplands Väsby and Järfälla Egil Kiserud, Fra Landegardsøen till Bygdøy. 15

18 Järnvägspost- PKP 276A i ny stämpeltyp Bernt Ling Vid en granskning av mina PKP stämplar upptäcktes en tidigare okänd stämpeltyp för PKP 276A. I Facit Postal VIII anges PKP 276A vara Nst 58v, dvs med tre stjärnor nedtill i stämpeln. Denna typ är känd under tiden Stampen tillverkades i juni 1926 liksom PKP 276 li B-G. Det intressanta är nu a PKP 276A, Nst 58qg, dvs med två små sirater nedtill i stämpeln, finns stämplad 25/ dvs innan Nst 58v tillverkades. Obs! Postal har i Sträcknings kolumnen datum , vilket just är stämpeln som nu visar sig vara Nst 58qg! PKP 276 finns även utan li, Nst 58p, känd och i något enstaka fall PKP 276A, Nst 58qg borde därför endast ha varit i bruk en kort tid under 1926 innan Nst 58v började användas. Den är därför mycket sällsynt. Vid kontroll visar det sig a PKP 278A som även är i Nst 58qg avviker från PKP 276A, Nst 58qg. 8-an är smalare och A-et något lägre hos 278 än för 276. Dessutom ser siraten ut a vara något större för 278. Stämpeln har använts på linjen Örebro- Hallsberg. Enligt officiella tidtabeller med e avbro under tiden 1/ till 14/ Trots de a finns stämpel avtryck kända både 1923 (PLK 276C) och 1926 (flera PKP stämplar), PKP 276A indelas nu i Nst 58 qg: (25/5) 26 raritet 10 Nst 58 v: (aug)26-56 raritet 3 Bild 1 visar första kända PKP 276A, Nst 58qg (25/5 26) och som jämförelse PKP 276A, Nst 58v (8/1 30). Bild 2 visar en stämpel PKP 278A,Nst 58qg och den tidigaste kända PKP 276 A,Nst 58v 16

19 KOMPLETTERINGAR/ÄNDRINGAR FACIT POSTAL VIII (3) E erhand som komple eringar finns, kommer de a publiceras under denna rubrik. På så sä blir katalogen mer levande och man behöver inte vänta i flera år med a tillrä alägga och komple era. Uppgi er kan lämnas till Göran Heijtz, Box 19541, STOCKHOLM, Tel: , goran@novastamps.com. För järnvägspost 3-5 och moderna LBB till Bernt Ling, Eldhusgatan 8, VÄSTERÅS. Du kan även se alla tillägg och ändringar till Postal VIII avseende järnvägspost och moderna LBB på ABB:s hemsida h p:// biphost.spray.se/a.stamps. Fotokopior eller scans är inte alltid nödvändiga, men kan vara bra vid tveksamheter. Ifall du lämnat en uppgi, men den inte återfinns i listan, kan det bero på a den bedömts som tveksam och kräver vidare kontroll! Tack på förhand för din medverkan. Denna gång tackar vi följande uppgi slämnare och ber om ursäkt ifall någon har missats: Kennet Bohlin, Kjell Eriksson, Björn Fröberg, Nils Ivar Johansson, Lennart Larsson, Thomas Lave, Bernt Ling, Nils Malmros, Thorstein Oldrup, Urban Sommar, Uno Svensson, Johan Ågren och Mats Åhlgren. Kom loss med dina egna uppgi er till nästa nummer! Ändringarna är angivna i fetstil. Sid 59 Höganäs blå(grön) Sid 62 Anderslöf Typ Sid 64 Helsingborg Typ 2 blå Sid 64 Helsingborg Typ Sid 64 Hessleholm Typ Sid 64 Höör Typ Sid 65 Landskrona Typ Sid 65 Lund Typ Sid 65 Lund Typ Sid 65 Löberöd Sid 65 Malmö Typ Sid 65 Malmö Typ Sid 65 Marieholm Sid 66 Ousby Sid 67 Tomelilla Sid 67 Trollenäs Sid 68 Winslöf Sid 68 Ystad Typ :- 2000:- 125:- Sid 68 Ystad Typ :- (ny typ) Sid 68 Ystad Typ 5 (f d typ 4) 17

20 Sid 69 Ystad Typ (f d typ 5) Sid 69 Örto a Typ Sid 69 Östra Karup Sid 107 ESLÖF Sid 107 ESLÖF TIDN Sid 138 HÖR ( ) Sid 288 Bullaren LBB Sid 289 Dro ningholm LBB Sid 290 Erikslund LBB Sid 290 Eskilstuna1 LBB 2-8 N Sid 290 Eslöv LBB Sid 290 Eslöv LBB Sid 290 Fagerhult LBB Sid 164 MALMÖ 25 N59bG, ca Sid 290 Falköping 1 LBB 12: Sid 164 PTM MALMÖ Sid 187 SALTSJÖ DUFNÄS N58p Sid 190 SKARHULT Sid 208 SUNDSVALLS POSTREGION Sid 212 TRANUMSHEDE (fs Tanumshede) N61L ? O BO 200 Felgraverad stämpel, orten heter TANUMSHEDE. Sid 236 VÄSTRA NÖBBELÖF Sid 237 YSTAD N4,6(3),7(2),10(9), Sid 247 ÖSTRA TORP 69xxxx Sid 285 Alby LBB Sid 285 Al a LBB Sid 285 Aneby LBB R 76,79 Sid 285 Angered LBB 1: :- 5:- Sid 285 Aplared LBB Sid 285 Arvika1 LBB L1-L Sid 286 Bengtsfors LBB 4 79 x 100:- Sid 286 Bjärnum LBB 2 Ubbarp Sid 286 Björkö LBB Sid 286 Blidsberg 1, år under LBB Sid 287 Borgholm LBB 1 Uggletorp Sid 287 Borgholm LBB Sid 287 Borgholm LBB Sid 291 Floby LBB 2 Jäla Sid 291 Floby LBB Sid 291 Frillesås LBB Sid 291 Frillesås LBB Sid 291 Frövi LBB Sid 291 Furusund LBB Sid 292 Grisslehamn LBB Sid 292 Grums LBB Sid 293 Hackås LBB 1 N :- Sid 294 Halmstad 1 LBB 1-2 N Sid 294 Hedesunda LBB Sid 294 Hedesunda LBB Sid 295 Hisings Kärra LBB Sid 295 Hultsfred LBB Sid 295 Husum LBB Sid 295 Härnösand 1 LBB Sid 295 Härnösand 1 LBB Sid 295 Härnösand 1 LBB Sid 296 Hässleholm 1 LBB 2 Ignaberga Sid 296 Hässleholm 1 LBB 3 Ignaberga Sid 296 Höganäs 1 LBB :- 40:- Sid 296 Hökerum LBB Sid 296 Iggesund LBB Sid 296 Jämjö LBB (ej 2) N :- Sid 297 Kalix 1 LBB Sid 298 Knutby LBB Sid 298 Kolmården LBB Sid 298 Kolsva LBB Sid 298 Kolsva LBB Sid 298 Korsberga LBB 1 Ramkvilla

21 Sid 298 Korsberga LBB Sid 298 Kramfors 1 LBB Sid 298 Kramfors 1 LBB Sid 299 Kvänum LBB 2 Stora Hov Sid 299 Kvänum LBB 3-6 N Sid 300 Köpingebro LBB :-Sid 300 Köpingebro LBB :- 20:- Sid 300 Laholm 1 LBB 1-7 N Sid 300 Laholm 1 LBB 8-10 N Sid 300 Laholm 1 LBB Sid 300 Lidhult LBB Sid 301 Ljungsbro LBB 3+9 N :- Sid 303 Mariestad 1 LBB 3-10 N Sid 304 Möklinta LBB 1 Näs Sid 304 Norberg LBB Sid 305 Norsborg 2 LBB 1 x Sid 305 Nås LBB Sid 305 Ockelbo LBB 1,3,4 N Sid 305 Ockelbo LBB Sid 306 Rejmyre LBB Sid 306 Rimforsa LBB 1,2,4, Sid 306 Rimforsa LBB 3 Ulrika Sid 306 Rimforsa LBB 3 N :- Sid 306 Ringarum LBB Sid 307 Rolfstorp LBB 3 x Sid 307 Rolfstorp LBB 6 N :- Sid 307 Rydaholm LBB Sid 307 Rydaholm LBB 3 Horda Sid 307 Sala LBB 1,3,4, Sid 307 Sala LBB Sid 308 Simrishamn LBB 8 N :- Sid 308 Sjuntorp 1 LBB Sid 308 Skånes Fagerhult LBB Sid 309 Smedstorp LBB ?-82 Sid 309 Sollebrunn LBB Sid 309 Solle eå 1 LBB Sid 309 Staffanstorp LBB Sid 309 Stallarholmen LBB Sid 309 Stockaryd LBB 1-2 N Sid 310 Strömsnäsbruk 1 LBB 1-4 N Sid 310 Stöde LBB Sid 310 Svalöv LBB Sid 311 Sveg LBB 1-3 N Sid 311 Sveg LBB 4? Sid 311 Sveg LBB 5 Lillhärdal Sid 311 Säter LBB 1 Södersätra Sid 311 Säter LBB Sid 311 Säter LBB 3 Fiskarbo Sid 311 Säter LBB Sid 312 Sörberge LBB 1 79-? 82- Sid 313 Tvååker LBB 2 N :- Sid 313 Tyresö 1 LBB ?- Sid 314 Töreboda LBB 1,2,3, Sid 314 Töreboda LBB 4 Älgarås Sid 314 Töreboda LBB Sid 314 Uddevalla 1 LBB :- 5:- Sid 314 Ulricehamn 1 LBB 10 Åsunden Ple Sid 314 Utansjö LBB Sid 315 Varberg 1 LBB 2-6 N :- Sid 315 Veddige LBB Sid 315 Veddige LBB Sid 316 Viksjö LBB Sid 316 Vinslöv LBB Sid 316 Viskafors 1 LBB 1-2 N Sid 317 Vårgårda LBB Sid 317 Vårgårda LBB Sid 317 Väderstad LBB Sid 317 Väderstad LBB 2 Svanhals

22 Sid 318 Åsarna LBB Sid 318 Åsarna LBB Sid 319 Älvängen1 LBB Sid 319 Örsundsbro LBB 1-4 N :- Sid 325 N.W.S.B. 1868,1871 Sid 331 Nr 10 (C NED) (340127) Sid 361 PKP 237 N58t 30-45,48 Sid 365 PKP 274 G Sid 371 PLK 311 B 08-23,26-28,31,34 Sid D Jonstorp 200 Sid K Hovmansbygd 200 Sid M Hjortahammar 200 Sid B Östra Sönnarslöv 200 Sid Ä Lockarp 200 Sid M Olofström 200 Sid I Klässbol 200 Sid Z Göteborg Sid C Göteborg Sid G Karlstad Sid A Bjurtjärn 200 Sid L Låstad 200 Sid V Ullervad 200 Sid H Klaråsen 200 Sid C Ellös 200 Sid E Ge järn 200 Sid J Västra Tunhem 200 Sid G Sil 200 Sid Ä Opphem 200 Sid D Kappsta 200 Sid D Stallarholmen 200 Sid E Smålands Rydaholm 200 Sid C Värtan 200 Sid * Stockholm Sid A Dalkarlsberg 200 Sid * Örebro Sid D Forsed 200 Sid S Stadsforsen 200 Sid S Lövberga 200 Sid M Vigge 200 Sid N Långudden 200 Sid S Lansån 200 När kom din Nst 64-a? Erik Idhult Nst 64-stämpeln. Den med plasthöljet har nu varit i allmänt bruk ca 10 år. Men när togs stämpeln på di kontor i bruk? Gör så här : be a få ti a på stämpeln; i den finns en trissa med dag månad och årtal. Årtalen är fyrställiga och innehåller 12 år. Kolla in första, tidigaste året, och du har startåret (leveransåret) för stämpeln. Till saken hör a de svarta, saltströarna, nu är på renässans, och byter av de blå fyrkantiga och för a veta vilken generation av saltströaren som du hanterar är e koll på datumhjulet av intresse och klassad med största möjliga vetgirighet. Nst 64-a, saltströare vid Umestans företagscenter och försedd med årshjul

23 Posten i Låstad och Ek Börje Mårtensson L åstad poststation söder om Mariestad, låg intill kyrkan och fastigheten finns fortfarande kvar. Posten öppnades 1894 då fick byborna avhämta sin post i fack. Mångårig föreståndare var Emil Johansson. Efter Emil tjänstgjorde Märta Ringblom fram till 1956 då Ingegärd Larsson blev föreståndare fram till avvecklingen Bertil Oskarsson, bofast i Låstad och som skrivit en bok om sin hembygd, berä ade a hans morbror Karl Lundin, var lantbrevbärare i Lastad mellan åren 1935 till Bertil som, ibland följde med sin morbror på lantbrevbärarlinjen, särskilt då inför julhelgerna då det var mycket post, berä ar a de fick åkte spark utmed linjen. När väglaget så tillät var det cykel och lä viktare som gällde som transportmedel. Lundins postlinje som lantbrevbärare utgick således från Låstal till gårdarna och till den lilla kooperativa lanthandeln i Böja som låg e par km, från Låstal. Det fanns y erligare e postställe utmed lantbrevbärarlinjen, vid Backgården som låg vid Thimmanders sågverk dit ortsbor kunde utföra sina postala göromål. Låstad 1/ Nst 14 Låstads postkontor och kyrka 21

24 Posten i grannbyn Ek D en i januari 1875 öppnade posten i Ek, 13 km. söder om Mariestad utmed väg 26. Folkskolläraren J. Åvall var den första föreståndaren och hade e årligt arvode på 200 kronor kom första krisen för stationen, då frimärksförsäljningen enbart blev 57 kronor vilket inte postmästaren i Mariestad, Theodor Been, inte kunde acceptera. E hot låg över Eka poststation om avveckling. Om poststationen skulle överleva fanns bara e krav från Generalpoststyrelsen a föreståndaren halverade sin årliga lön. Trots protester från föreståndare Åvall om sin sänka lön, gjordes e flertal framställningar om högre lön med bl. a. hänvisning till a han fick ta av egna medel till snören, lack och övriga oumbärliga saker för a kunna utföra posthanteringen. Räddningen för postkontoret blev då godsägaren vid Stora Eks herrgård, EK Nst 16 kammarherre Lilliestierna, utlovade a gynna postkontoret i Ek med sin postgång vilket innebar en ökad försäljning av frimärken som året därpå, 1879 uppgick till 197 kronor. På grund av hastig avfly ning från orten frånträdde Åvall plötsligen sin befa ning den 4 november Postkunderna i Ek kunde bara läsa den skylt på postkontorets dörr a kontoret var stängt. Byborna fick därför vara utan postgång fram till 1924 då den åter öppnades i Georg Karlssons lanthandel. Poststationen i Ek avvecklades den 30 april 1955 som sen fick lantbrevbäring från Mariestad. Felstavad stämpel Tranumshede i stället för Tanumshede. I juni 1989 fanns den felstavade maskinstämpeln men by es ur fort redan i juli 1989 enligt de uppmärksamma Kjell Eriksson och Kennet Bohlin 22

25 Det är dags för MATRIKEL 2010 Den senaste utgåvan av medlemsmatrikeln för Hembygdsfilatelisterna är från 2007 och i stort behov av a uppdateras. Styrelsens avsikt är a under hösten kunna ge ut 2010 års version av matrikeln. Du avgör vilka uppgi er om Dig som skall ingå i en matrikel. Det medlemsregister som styrelsen för innehåller alla kända uppgi er om medlemmen, som är relevanta för föreningens administration. Matrikeln är en bra hjäpmedel i kontakter medlemmar emellan. Styrelsen ber därför var och en markera i nedanstående formulär, vilka uppgi er som får tas med i matrikeln och samtidigt fylla i dessa så a informationen blir korrekt. Speciellt vill vi rikta uppmärksamhet på a få en korrekt mailadress om du vill ha den med. Av någon i styrelsen känd mailadress kan införas, e er di godkännande. Medlem som inte hörs av i de a upprop införs med tidigare uppgi er. Uppgi er som bör kontrolleras och markeras för a ingå i matrikeln: Namn Adress Postadress Telefonnummer Mobil Mailadress Samlarområde Insändes före 1 juni till: Leif Ledmyr, Jägarstigen 71, LIDINGÖ eller Mail: leif.ledmyr@telia.com 23

26 Medlemsändringar Nya medlemmar 2010: Pär Nilsson Smultronstigen BODEN Adressförändringar Birger Alinge Nytorpsvägen Sollentuna Kjell Andersson Stobyhusvägen Stoby Anders Dahlin Södra Kvärlövsvägen Annelöv Olov Fägremo Nordsångarvägen Skokloster Mats Persson Högstensgatan 42 B Smedjebacken Sten Lagerholm Persbergsbacken Farsta Per Rånes Bölevägen 19 A 2tr Umeå Bo Thorstensson Långgatan Kvänum Börje Mårtensson Kullen Ek Mariestad Tommy Dahlström Kullerstensvägen Jordbro Bengt Nyman Stationsvägen Huddinge Sven-Olof Pe ersson Tulpanvägen Båstad Ragnar Mårtensson Forsa Lönnbo Katrineholm Medlemmar som begärt Avlidna u räde från 2010: Sture Ulander Bertil Lundström Dannie Augustsson Boo Brasta Kenneth Borg Kjell Hamqvist Mikael Magnusson Bengt-Göran Nilsson Seth Sjöblom Post- och telegrafstation i Ånäset ca

27 Järnvägsbrevkort En katalog över statliga och enskilda (privata) järnvägsbrevkort finns nu a köpa. Den listar över 460 stycken brevkort därav 184 st från 34 enskilda järnvägsbolag. Alla brevkorten är beskrivna och illustrerade. Har korten text på baksidan visas även baksidan. Katalogen är i A4-format och har 230 sidor. Liten upplaga. Katalogen kostar 300 kronor inkl. frakt inom Sverige.De privata järnvägarna har även intresse för hembygdssamlare. pg ,Hans Eriksson (förfa aren), Storvretsvägen 141, SPÅNGA Tel: , hans_eriksson00@hotmail.com Säljes: Ortstämpelsamling E-län styckas, frimärken och en del försändelser. Lyx, prakt och läsbara stämplar, pris e er kvalitet. Skicka önskelista på vad Du saknar till Göran Elmborg, Bergsgatan 12, Södertälje eller g.elmborg@live.se. Skickar skannad bild innan Du bestämmer Dig. Tel Evenemang i landet Fre-Sö 28-30/5 Borås, Nordia 2010, nordisk frimärksutställning Fredag kl 10-19, Lördag kl 10-17, Söndag kl Åhaga utställningshallar. Årets största frimärkshändelse i Norden! Lö 11/9 Obbola (Umeå), Folkets Hus. Regional träff Norrland, Frimärken, vykort och auktion. Fre-Sö 17-19/9 Kristianstad, Skåneland 2010, Nationell frimärksutställning, frimärken och vykort, Fredag kl 11-19, Lördag kl 10-17, Söndag kl Yllan Mäss & Konferenscenter. Sö 19/9 Värnamo, Samlarmarknad med bl a frimärken, mynt och vykort, kl Sporthallen. Sö 26/9 Huskvarna, FRIVY 2009, Frimärks- och Vykortsmässa, kl Huskvarna Folkets Park. Nova Frimärkens stämpelauktion. Lö-Sö 2-3/10 Hägersten (Stockholm), FRIMUNG och EURO-PHILA 2010, ungdomsutställning, Lördag kl 10-17, Söndag kl Hägerstensåsens Medborgarhus. Sö 3/10 Norrtälje, Frimärks- och vykortsmässa, kl Folkets Hus, Lö 9/10 Norrköping, Pekingträffen 10, Frimärks- och vykortsmässa, kl Riks-City. Lö 9/10 Valbo (nära Gävle), Vykortsmässa, kl Gamla Kommunalhuset Sö 10/10 Al a, Hälsingeträff med frimärken och vykort. Lö 23/10 Köping, Mälardalsträffen, Frimärken och vykort, kl Volvogården. Sö 24/10 Göteborg, Göteborgs Vykortsklubbs mässa, kl Forum, Kortedala. Sö 7/11 Solna (Stockholm), Vykortsmässa med brev och frimärken, kl Råsundaskolan.

28 Möten hösten 2010 Onsdagen den 29 september kl på Postmuseum Konferensrummet Kl Byte och försäljning Kl : Freddy Weiss visar bildspel om Kommunikation mellan Stockholm och skärgården med post, ångbåt och buss. Onsdagen den 27 oktober kl På Postmuseum Konferensrummet Kl : Urvalshä en, medför bytesmaterial Kl : Per Erik Nilsson berä ar om Posten på Lidingö Onsdagen den 24 november kl på Postmuseum Konferensrummet Kl Byte och försäljning Kl : Andreas Tärnholm berä ar om Upplands Väsby från forntid till framtid med hjälp av vykort