Allergi har som så många andra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allergi har som så många andra"

Transkript

1 Livsstil och allergiutveckling Från lokal hypotes till europeiskt nätverkssamarbete sammanfattning Livsstilens betydelse för allergi är föremål för forskning på många håll. I tidigare studier gjorda på skolbarn har man sett att förekomsten av allergiska sjukdomar är lägre hos barn med antroposofisk livsstil. Däremot har man inte vetat vilken eller vilka faktorer som förklarar denna lägre förekomst. Antingen exponeras barnet inte för vissa allergistimulerande faktorer, alternativt så omfattar livsstilen faktorer som motverkar effekten av dessa. Antroposofisk livsstil karakteriseras bland annat av hög andel hemförlossningar, en annan sorts medicinering och en kost, ofta mjölksyrad, som är mer baserad på ekologiskt framställda råvaror i jämförelse med genomsnittliga familjer, samt en livsfilosofi präglad av bland annat ett ombonat lugn för det lilla barnet. Alltså flera inslag som associeras till hygienhypotesen. ALADDIN (Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy)- studien startade 2004 och har nu rekryterat samtliga 550 familjer med antroposofisk respektive konventionell livsstil. Barnen följs från graviditet till fem års ålder med läkarundersökningar, omfattande provinsamling samt enkäter rörande bland annat livsstil och miljö. Hittills kan vi bland annat se en fyrfaldig riskminskning för allergisk sensibilisering under de två första levnadsåren hos barn i de familjer som har den mest uttalade antroposofiska livsstilen. ALADDIN är en av uppföljarna till en större multicenterstudie i fem europeiska länder. 1 Fredrik Stenius, ST-läkare doktorand 2 Johan Alm, barnallergolog, projektledare, båda vid Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset samt Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. kontaktadress: Johan Alm Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset Stockholm Johan.Alm@ki.se Fredrik Stenius 1, Johan Alm 2, Karolinska Institutet, Stockholm Allergi har som så många andra sjukdomar en mycket komplex och ännu till stora delar okänd etiologi. Ärftlig belastning är, trots den ökning som setts under förra seklet, alltjämt den starkast kända enskilda riskfaktorn (1). Men eftersom majoriteten av de barn som idag blir allergiska visar sig ha varken allergisk mor eller far och eftersom den snabba ökningen av allergier inte kan förklaras av genetiska förändringar måste andra faktorer vara involverade (2). Att miljöfaktorer spelar in visar också de geografiska skillnader i allergiförekomst som setts näraliggande länder emellan. Alltsedan David Strachans publikation i BMJ 1989 har omgivningsfaktorers betydelse för allergiutveckling enträget studerats. Strachan beskrev där en kohort om barn födda 1958 där förekomsten av rapporterad hösnuva och eksem under uppväxten var tydligt lägre hos barn som hade syskon, i synnerhet äldre syskon (3). Den rådande teorin vid den tiden var att omgivningsfaktorer såsom virusinfektioner triggade allergiuppkomst, dvs. ökade risken. Strachan kunde dock bara tolka sina fynd som att infektioner tidigt i livet «och annan ohygienisk kontakt» via äldre syskon, alternativt redan prenatalt under graviditeten, kunde motverka allergisk sjukdom. Så myntades begreppet hygienhypotesen. Detta var kontroversiellt vid den tiden eftersom ingen sådan immunologisk förklaringsmodell var beskriven. Teorin blev dock plausibel genom identifieringen av subgrupper av T-hjälparceller i typ Th1 och Th2, där vissa omgivningsfaktorer ansågs kunna resultera i ett immunsvar av Th2-typ som teoretiskt var allergiskyddande. Det saknas inte på något sätt stöd i litteraturen för hygienhypotesens giltighet. Men ofta ses även forskningsresultat där potentiella omgivningsfaktorer inte alls medfört skydd mot allergisk sjukdom, eller ibland till och med varit associerade med en överrisk. Flera troliga förklaringar bakom dessa vetenskapliga motsägelser finns. Dels är resultaten inte sällan baserade på tvärsnittsundersökningar, som ju i sin design gör det mycket svårt att studera vad som är «hönan och ägget», till exempel om allergisymptom uppkommit i viss miljö, eller om den rapporterade miljön var ett resultat av att barnet redan uppvisat tecken på allergi. En annan orsak är den idag snabbt växande kunskapen om hur arv och miljö kan samverka. I praktiken kan en viss omgivningsfaktor ha olika effekt på immunsystemet beroende på individens genetiska uppsättning. Detta har kommit att bli ett eget forskningsfält, epigenetik, som vi alla kommer att få höra allt mer om. Inte konstigt alltså att studier av populationer med olika sammansättning ger olika forskningsresultat, om resultaten är beroende av hur studiegruppen är sammansatt (2). Vår forskargrupp, utgående från allergimottagningen på Sachsska Barnsjukhuset, har de senaste 15 åren, som så många andra, försökt beskriva och förstå hygienhypotesens olika aspekter. Fokus har kommit att hamna på livsstilens betydelse för allergiutveckling hos det lilla barnet, utifrån ett allergipreventivt syfte. I mitten av 90-talet fick en av oss, från en nära barndomsvän, av en händelse höra att allergi verkade vara sällsynt i skolklasser med barn från familjer med antroposofisk livsstil (Waldorf-skolor). Detta blev extra intressant då vi fick klart för oss att den antroposofiska livsstilen innefattar många aspekter som var aktuella ur ett hygienhypotesperspektiv. Antroposofisk livsstil karakteriseras bland annat av hög andel hemförlossningar, en annan typ 34 allergi i prakxsis 2/2011

2 Tidigare studier har visat att barn med antroposofisk livsstil har färre allergiska sjukdomar. Den svenska ALADDIN-studien följer 550 familier med antroposofisk livsstil respektive konventionell livsstil, från graviditet til fem års ålder för att finna faktorer som kan förklara skillnaden. Foto: Michael Jönsson/Nordic photos av medicinering och en kost, ofta mjölksyrad, som är mer baserad på ekologiskt framställda råvaror i jämförelse med genomsnittliga familjer, samt en livsfilosofi präglad av bland annat ett ombonat lugn för det lilla barnet. Alltså flera inslag som sedan tidigare hade associerats till hygienhypotesen. Från tvärsnittsstudier till prospektiva kohortstudier Detta uppslag var starten på ett mångårigt forskningsarbete som växt till ett stort nätverk. I den första studien prövades om hypotesen om lägre allergiförekomst hos barn i Waldorfskolor stämde. Tvärsnittsundersökningen som omfattade närmare 700 barn från bland annat Waldorfskolor visade att allergisk sjukdom och allergisk sensibilisering var bara hälften så vanligt hos barnen med mest uttalad antroposofisk livsstil jämfört med övriga jämnåriga kringboende barn (4). Det var alltså sannolikt att det fanns omgivningsfaktorer tidigt i barnens liv som tydligt påverkade risken att bli allergisk, detta eftersom ärftligheten hos barnen inte skilde sig åt mellan grupperna. Denna första studie genomfördes lokalt i Järna söder om Stockholm, där centrum för den antroposofiska rörelsen i Sverige finns. Frågan om dessa tvärsnittsresultat från ett begränsat geografiskt område var generaliserbara ställde vi i den uppföljande PARSIFAL-studien, som initierades och koordinerades från delar av vår projektgrupp genom att ett kontaktnät av europeiska epidemiologiska forskare, företrädesvis barnallergologer, knöts samman (5). I denna multicenterstudie i Sverige, Holland, Schweiz, Tyskland och Österrike undersöktes drygt skolbarn från familjer med djurhållande jordbruk respektive med antroposofisk livssyn och det blev bekräftat att jordbruk, och nu i ett europeiskt perspektiv också antroposofisk livsstil, var miljöer med en låg allergiförekomst. Både den första undersökningen i Järna och det uppföljande europeiska arbetet var tvärsnittsundersökningar, och kan ses mer som studier av sjukdomsförekomst. Den typen av studier kan inte säkert utröna orsakssamband eller beskriva mekanismer. För att komma närmare detta krävs antingen fall-kontrollstudier, eller prospektiva kohortundersökningar där man över tid kan följa individer och potentiella faktorer av betydelse. För en tämligen ovanlig exponering (antroposofisk livsstil) med ett tämligen vanligt utfall (allergisk sjukdom) skulle i vårt fall valet vara att göra en prospektiv kohortundersökning. En sådan studie är ett stort åtagande, förutom för de deltagande familjerna också för forskargruppen, med flerårig omfattande planering och stor och kostsam organisation. allergi i prakxsis 2/

3 Följer över 500 familjer Vår nyfikenhet drev oss dock till att starta en sådan födelsekohort, där familjer med antroposofisk respektive konventionell livsstil skulle följas under graviditeten och under barnets uppväxt. Den kom att heta ALADDIN (Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy). Den första familjen rekryterades i september 2004 och i november 2010 avslutades nyrekryteringen eftersom vi då uppnått de 550 familjer som beräknat behövdes följas för att få våra frågor besvarade. Familjerna gick med i studien under graviditeten och fick noggrann information om projektet innan studiestart. För att inkludera familjer med potentiellt olika livsstilsoch miljöexponeringar rekryterades familjer från både konventionella och antroposofiska mödravårdscentraler, företrädesvis i Järna. Av de ingående familjerna har nu ca 100 barn hunnit bli fem år och det sista barnet är precis fött. Genom tät kontakt med familjerna har bortfallet under studietiden kunnat hållas litet, mindre än 10 %. Barnen är följda med upprepade frågeformulär och dagbok angående omgivningsfaktorer såsom hälsa, kost, familj, boende och omgivningsfaktorer samt regelbundna läkarundersökningar. Vi hoppas därigenom få en god bild av barnets fysiska och psykosociala uppväxtmiljö samt följa barnets hälsoutveckling. Det görs av vår forskningsgrupp i nära samarbete med familjernas mödravårds- och barnavårdscentraler. Dessutom samlas provmaterial in från moderkaka, avföring, bröstmjölk, fosterfett, damm och saliv för att få en kompletterande bild av den miljö barnet fötts och vuxit upp i, samt för att följa immunsystemets utveckling med fokus på allergi. Resultat så här långt En födelsekohort karaktäriseras också av att det tar lång tid innan resultat kommer till stånd, eftersom barnen behöver följas till i första hand en ålder då många hunnit utveckla allergisk sensibilisering eller symptom. Ett antal publikationer finns dock från kohorten. Vi har bl.a. kunnat konstatera att livsstilen hos de medverkande familjerna i många stycken skiljer sig åt på samma karakteristiska vis som i våra tidigare undersökningar. Inte minst gäller det hög andel hemförlossningar, kost som i hög grad är ekologisk och jämförelsevis annan matfettsanvändning i familjerna med antroposofisk livsstil (6). Man tror att den psykosociala miljön och stress under barnets uppväxt kan vara kopplat till allergisk sjukdom, inte bara när det gäller påverkan på symtombild hos barn som redan är allergiska utan möjligen även till utveckling av allergi (7). Eftersom barn uppväxta i en antroposofisk miljö hypotetiskt skulle kunna ha en annan stressnivå i sin miljö (och detta framförts som en tänkbar förklaring till deras lägre förekomst av allergier) kom vi att samarbeta med Stressforskningsinstitutet i ALADDIN Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy Syftet med ALADDIN-studien är att undersöka vilka miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barndom som har betydelse för utveckling av allergier hos barn. Livsstilens betydelse för allergi är föremål för forskning på många håll. I tidigare studier gjorda på skolbarn har man sett att förekomsten av allergiska sjukdomar är lägre hos barn med antroposofisk livsstil. Däremot har man inte vetat vilken eller vilka faktorer som förklarar denna lägre förekomst. ALADDIN-studien startade 2004 och har nu rekryterat samtliga 550 familjer. Barnen följs från graviditet till fem års ålder med läkarundersökningar, omfattande provinsamling samt enkäter rörande bland annat livsstil och miljö. Studien bedrivs i ett nära samarbete mellan Sachsska Barnsjukhuset, Karolinska Institutet, Vidarkliniken i Järna samt Stockholms Universitet. ALADDIN kan ses som en uppföljning till en större multicenterstudie i fem eropeiska länder, PARSIFAL (Prevention of Allergy Risk Factors for Sensitization Related to Farming and Anthroposophic Lifestyle) som undersökt drygt skolbarn från familjer med djurhållande jordbruk respektive med antroposofisk livssyn, med hänseende på allergiförekomst. denna fråga. Vi inkluderade salivmätning av det stress-relaterade hormonet kortisol på barnen och deras föräldrar i studien. Kortisol är slutprodukten för hormonaxeln från hypotalamus till hypofys och binjurar, och förändringar i denna axel skulle kunna påverkas av psykosociala faktorer och stress. Vi kunde visa att vår insamlingsmetod av salivkortisol fungerade bra och att det fanns samband i kortisolnivåer mellan barnet och dess föräldrar (8). I nästa arbete fann vi att livsstil tycks avspegla sig i spädbarnets nivå av kortisol i saliv. Hos de allra flesta av barnen låg värdena på en sannolikt normal nivå, men barnen i familjer med antroposofisk livsstil hade statistiskt signifikant lägre nivåer i jämförelse med övriga ingående barn. Betydelsen av detta är ännu inte klar för oss men väcker intresse i och med att det i litteraturen finns stöd för att påverkan på denna hormonaxel kan resultera i en immunstimulering hos det lilla barnet i allergiutvecklande riktning. Vi kommer därför att följa barnen vidare för att se om deras nivå av kortisol tidigt i livet är associerad till senare allergiutveckling. Hypotesen är att kortisolnivåerna tidigt i livet, oavsett vilken livsstilsgrupp man tillhör, kan kopplas till utveckling av allergisk sjukdom. Moderkakan, som vi också kunnat studera tack vare alla tålmodiga barnmorskor, är ett spännande organ vars komplexa roll inte sällan underskattats när det gäller betydelse för barnet. De mödrar i ALADDIN-kohorten som levde på bondgård där det fanns djur, liksom där hon eller barnafadern hade allergi, uttryckte immun-relaterade gener i sina moderkakor på ett sätt som skiljde sig från de respektive jämförelsegrupperna (9). Livsstil kan därmed sägas också synas i moderkakan! Vi har nu också på Läkarstämman samt på en allergikongress i London 2010 redovisat att redan hos spädbarn kunde en koppling ses mellan livsstil och allergisk sensibilisering, där barn från familjer med mest uttalad antroposofisk livsstil har lägst nivåer av allergiantikroppar (6). En så tidig och tydlig effekt av den antroposofiska livsstilen var överraskande. Uppdelat på livsstil kommer vi nu att lägga 36 allergi i prakxsis 2/2011

4 Livsstil tycks avspegla sig i spädbarnets nivå av kortisol i saliven. Barn i familjer med antroposofisk livsstil hade statistiskt signifikant lägre nivåer i jämförelse med övriga barn, även om värdena sannolikt låg på normal nivå hos de flesta barn i studien. Foto: Liv Carlé Mortensen/Nordic phot0s kraft på att studera betydelsen av de övriga skillnader vi funnit mellan våra grupper, såsom kortisolnivåer, moderkakans immunologi och kost, liksom traditionella faktorer associerade till risk för allergiutveckling. Sammantaget ser vi nämligen, med hänsyn tagen till ärftlig belastning, amning, kön, socioekonomi och familjestorlek, en fyrfaldig riskminskning för allergisk sensibilisering under de första två levnadsåren hos barnen i familjerna med mest uttalad antroposofisk livsstil. Vår tolkning blir att denna livsstil för det lilla barnet antingen inte innehåller exponering för vissa allergistimulerande faktorer, alternativt omfattar faktorer som motverkar effekten av sådana. Även om ALADDIN-projektet kan anses vara omfattande när det gäller antal biologiska prov från blod, saliv och placenta med mera, är det trots sina drygt 500 familjer ur epidemiologisk synvinkel begränsat till sitt omfång i antalet studerade familjer, vilket kan komma att påverka vilka slutsatser som i slutändan kan komma ut ur studien. Samverkan har därför blivit ett ledord för all modern epidemiologisk forskning, där data från andra likartade studier slås ihop som en förutsättning för att få generaliserbar kunskap om så komplexa tillstånd som allergi. Detta visar sig inte minst i att dagens stora anslagsgivare ofta prioriterar forskningsprojekt som arbetar i nätverk. Samlar genetisk kunskap Det internationella samarbetet inom PARSIFAL-nätverket har för vår del fortsatt inte minst när det gäller studier av arvets betydelse för astmaoch allergiutveckling (10). En förutsättning för att kunna göra genetiska studier är samarbete, ofta på internationell nivå, eftersom denna typ av forskning kräver mycket stora populationer. GA2LEN är en sådan gruppering av 25 födelsekohorter på europanivå där ALADDIN kommit att ingå, vars syfte genom samverkan är just att ge säkrare resultat med ambitionen att snabbare komma folkhälsoarbetet till del (11). Den snabbt ökande kunskapen om genetik och epigenetik medför helt nya möjligheter att allergi i prakxsis 2/

5 studera etiologin till många av våra sjukdomar, men det kräver mycket stora populationsmaterial, vilket har blivit möjlig genom just sammanslagning i nätverk. Även i dessa sammanhang har ALADDIN beröringspunkter, där vårt förhållandevis lilla projekt planeras kunna bidra med viktig information genom att biologiska prover tagits upprepat, parallellt med att barnens hälsoutveckling följts över tid. Utbyte av erfarenheter präglar likaså dagens ofta storskaliga forskningsprojekt. Den stora nationella livsstilskohorten LifeGene (12) som nyligen startats, har av detta skäl knutit delar av vår projektgrupp till sig kring logistiken för omhändertagandet av de barn som föds av projektdeltagarna. Förutom att en stimulerande och kreativ miljö har uppstått lokalt på vår enhet berikas projektet påtagligt i samarbetet med övriga enheter från de olika discipliner som ingår i gruppen. Inspiration fås också i kontakten med studiebarn och -föräldrar på deras respektive barnavårdscentraler som ju utgör grunden för den forskningsinformation som samlas in i en successivt växande databas och biobank. Detta var en beskrivning av hur ett samtal två barndomsvänner emellan sår ett frö som växt till ett forskningsnätverk av tvärvetenskaplig och internationell karaktär. Referencer 1. Halken S. Early sensitisation and development of allergic airway disease risk factors and predictors. Paediatric resp rew. 2003; 4: nya06/a1_prevention_bakgrund2010.pdf 3. Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size. BMJ 1989; 299(6710): Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. Atopy in children of families with an anthroposophic lifestyle. Lancet 1999; 353: Alfvén T, Braun-Fahrländer C, Brunekreef B, von Mutius E, Riedler J, Scheynius A, van Hage M, Wickman M, Benz MR, Budde J, Michels KB, Schram D, Ublagger E, Waser M, Pershagen G; PARSIFAL study group. Allergic diseases and atopic sensitization in children related to farming and anthroposophic lifestyle--the PARSIFAL study. Allergy 2006; 61(4): Stenius F, Swartz J, Lilja G, Borres M, Bottai M, Pershagen G, Scheynius A, Alm J. Lifestyle factors and sensitisation in children the ALADDIN birth cohort. Submitted. 7. Chida Y, Hamer M, Steptoe A. A bidirectional relationship between psychosocial factors and atopic disorders: a systematic review and metaanalysis. Psychosom Med 2008; 70(1): Stenius F, Theorell T, Lilja G, Scheynius A, Alm J, Lindblad F. Comparisons between salivary cortisol levels in six-months-olds and their parents. Psychoneuroendocrinology. 2008; 33(3): Joerink M, Oortveld M, Stenius F, Rindsjö E, Alm J, Scheynius A. Lifestyle and parental allergen sensitisation are reflected in the intrauterine environment at gene expression level. Allergy 2010; 65(10): Orsmark-Pietras C, Melén E, Vendelin J, Bruce S, Laitinen A, Laitinen LA, Lauener R, Riedler J, von Mutius E, Doekes G, Wickman M, van Hage M, Pershagen G, Scheynius A, Nyberg F, Kere J; PARSIFAL Genetics Study Group. Biological and genetic interaction between tenascin C and neuropeptide S receptor 1 in allergic diseases. Hum Mol Genet 2008;;17(11): Keil T, Wickman M, Kull I et al, Alm J, et al. Unique collaboration of European birth cohort studies on asthma and allergy in the GA²LEN network , DOI: /eaacinet2007/EO/

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

SVENSK SAMMANFATTNING (Fredrik Stenius) Bakgrund

SVENSK SAMMANFATTNING (Fredrik Stenius) Bakgrund SVENSK SAMMANFATTNING (Fredrik Stenius) Bakgrund IgE-medierade allergiska sjukdomar (eksem, födoämnesallergi, astma och rinokonjunktivit) är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna under barndomen. Förekomsten

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort

Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Yana Velentsey, ST läkare, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, Sunderby sjukhus Anna Sandin,

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Fakta och myter inom stress - Om kortisol Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten)

Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten) Sid: 1 / 5 Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten) Vad är Born into Life? I studien har vi följt dig och ditt barn med frågeformulär

Läs mer

Till blivande föräldrar. Vill Ni delta i en studie där vi försöker hindra allergiutvecklingen hos barn?

Till blivande föräldrar. Vill Ni delta i en studie där vi försöker hindra allergiutvecklingen hos barn? Till blivande föräldrar. Vill Ni delta i en studie där vi försöker hindra allergiutvecklingen hos barn? Bästa blivande föräldrar! Kan allergier undvikas? Detta vill vi undersöka i en ny studie. Syftet

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Mitt barn har astma Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Hypoallergen? Traditionell allergidiagnostik Molekylär allergidiagnostik Baseras

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet 1 Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Den svenska BAMSE-studien snart tonåring

Den svenska BAMSE-studien snart tonåring Den svenska BAMSE-studien snart tonåring SAMMANFATTNING: BAMSE-projektet föddes under början av 1990-talet då säkra data saknades om vad som orsakade allergisjukdom bland barn. Sedan studiestart 1994 har

Läs mer

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

Allergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen.

Allergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på att samla in extra mycket pengar. Pengar som

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet

Läs mer

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Skyddar snusk mot allergi?

Skyddar snusk mot allergi? Skyddar snusk mot allergi? Agnes Wold Avdelningen för klinisk bakteriologi Sahlgrenska Sjukhuset/Göteborgs universitet Allergi förändrad reaktivitet = immunologiskt betingad överkänslighet Allergikerns

Läs mer

Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom

Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Projektbeskrivning Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Bakgrund Under senare år har intresset varit stort för tidiga faktorers betydelse för sjukdom senare

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Många sjukdomar har ökat!

Många sjukdomar har ökat! Kan ekologisk kost och miljö minska barnets risk att bli allergisk 1 Många sjukdomar har ökat! astma allergi reumatism diabetes fetma Miljö Ekologiska odlarna på Åland 12 februari 14 Johan Alm Barnallergiläkare,

Läs mer

ALZHEIMER LEVNADSVILLKOR OCH GENETIK

ALZHEIMER LEVNADSVILLKOR OCH GENETIK 24 ALZHEIMER LEVNADSVILLKOR OCH GENETIK Intervju: Sara Michaëlsson och Magnus Haglund Text: Sara Michaëlsson Varje år insjuknar fler än 25 000 svenskar i demenssjukdomar och ungefär 15 000 får en alzheimerdiagnos.

Läs mer

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen

Läs mer

Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen

Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola Sågmyra Byaråd Skolgruppen Inledning Under sommaren-hösten 28 framkom att Falu kommun måste genomföra besparingar på skolförvaltningen. Under

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Patientbroschyr. A Breath of. New Life

Patientbroschyr. A Breath of. New Life Patientbroschyr A Breath of New Life Airsonett Air4 Air4 är en läkemedelsfri behandling som kan förbättra allergiska astmasymptom och livskvalitén när den läggs till din regelbundna läkemedelsbehandling

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Både risk- och»frisk«-faktorer i den allergipreventiva rådgivningen

Både risk- och»frisk«-faktorer i den allergipreventiva rådgivningen Klinik och vetenskap Magnus Wickman, överläkare, docent, miljömedicinska enheten, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, samt Folkhälsoinstitutet, Stockholm (magnus.wickman@smd.sll.se) Bengt Björkstén,

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Kopplingen atopi - eksem.

Kopplingen atopi - eksem. Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Att vaccinera eller inte?

Att vaccinera eller inte? Rapport VESTA Att vaccinera eller inte? Varför väljer föräldrar att vaccinera eller att inte vaccinera sina barn enligt vaccinationsprogrammet? En kvalitativ studie. Jonas Sullivan, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys: Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens

Läs mer

Autismspektrumtillståndförekomst

Autismspektrumtillståndförekomst Autismspektrumtillståndförekomst och riskfaktorer Selma Idring Nordström Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Utvecklingspsykiatriska Enheten BUP Sydost, SLL Handledare: Cecilia

Läs mer

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i

Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i Shanghai Bakgrund Pälsdjursallergen finns i varierande mängd i skolor och andra offentliga miljöer. Flera studier

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm. Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin!

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin! 1 2 3 Ivan Wilhelm FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI Det finns många frågor att ställa om astrologin! Vissa av frågorna ställs av så kallade skeptiker i syfte att misskreditera eller rent av förlöjliga astrologin

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Vetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans

Vetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans Vetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans Ylva Sjögren Bolin, Undersökningsavdelningen, Kemienheten 2 Introduktion Det huvudsakliga syftet

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer Bioteknik och patent Skydda dina idéer Bioteknik och patent Med bioteknik menas tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer, till exempel i mikroorganismer, växter eller djur. Bioteknik har

Läs mer

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD

Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD Fleming Lab Department of Psychology University of Toronto (UTM), Kanada & Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa,

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Avnavling vid normal förlossning

Avnavling vid normal förlossning Sa Avnavling vid normal förlossning Vad säger forskningen? Sammanställning av publicerade forskningsstudier NATIONELLA NAVELSTRÄNGSBLODBANKEN 2017 AVNAVLING VID NORMAL FÖRLOSSNING Faktorer som påverkar

Läs mer

Vetenskaplig bakgrund

Vetenskaplig bakgrund Vetenskaplig bakgrund Inledning Både ärftliga och miljörelaterade faktorer påverkar risken att utveckla allergisjukdomar. Förekomst av allergisjukdom i familjen är en av de starkaste riskfaktorerna för

Läs mer

Institutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet. Steen.Fibiger@soc.regionsyddanmark.dk

Institutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet. Steen.Fibiger@soc.regionsyddanmark.dk Genetiska modeller för förståelse av stamning, språkstörning hos barn och skenande tal Steen Fibiger, Jacob v. B. Hjelmborg, Corrado Fagnani og Axel Skytthe Institutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Bipacksedel: Information till patienten. Teceos 13 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel. tetranatriumbutedronat

Bipacksedel: Information till patienten. Teceos 13 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel. tetranatriumbutedronat Bipacksedel: Information till patienten Teceos 13 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel tetranatriumbutedronat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du ges detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2

Läs mer

forskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund.

forskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund. forskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund. 30 I CeliakiForum #2 2016 Barnläkaren och celiakiforskaren Daniel Agardh

Läs mer