Allergi har som så många andra
|
|
- Niklas Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livsstil och allergiutveckling Från lokal hypotes till europeiskt nätverkssamarbete sammanfattning Livsstilens betydelse för allergi är föremål för forskning på många håll. I tidigare studier gjorda på skolbarn har man sett att förekomsten av allergiska sjukdomar är lägre hos barn med antroposofisk livsstil. Däremot har man inte vetat vilken eller vilka faktorer som förklarar denna lägre förekomst. Antingen exponeras barnet inte för vissa allergistimulerande faktorer, alternativt så omfattar livsstilen faktorer som motverkar effekten av dessa. Antroposofisk livsstil karakteriseras bland annat av hög andel hemförlossningar, en annan sorts medicinering och en kost, ofta mjölksyrad, som är mer baserad på ekologiskt framställda råvaror i jämförelse med genomsnittliga familjer, samt en livsfilosofi präglad av bland annat ett ombonat lugn för det lilla barnet. Alltså flera inslag som associeras till hygienhypotesen. ALADDIN (Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy)- studien startade 2004 och har nu rekryterat samtliga 550 familjer med antroposofisk respektive konventionell livsstil. Barnen följs från graviditet till fem års ålder med läkarundersökningar, omfattande provinsamling samt enkäter rörande bland annat livsstil och miljö. Hittills kan vi bland annat se en fyrfaldig riskminskning för allergisk sensibilisering under de två första levnadsåren hos barn i de familjer som har den mest uttalade antroposofiska livsstilen. ALADDIN är en av uppföljarna till en större multicenterstudie i fem europeiska länder. 1 Fredrik Stenius, ST-läkare doktorand 2 Johan Alm, barnallergolog, projektledare, båda vid Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset samt Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. kontaktadress: Johan Alm Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset Stockholm Johan.Alm@ki.se Fredrik Stenius 1, Johan Alm 2, Karolinska Institutet, Stockholm Allergi har som så många andra sjukdomar en mycket komplex och ännu till stora delar okänd etiologi. Ärftlig belastning är, trots den ökning som setts under förra seklet, alltjämt den starkast kända enskilda riskfaktorn (1). Men eftersom majoriteten av de barn som idag blir allergiska visar sig ha varken allergisk mor eller far och eftersom den snabba ökningen av allergier inte kan förklaras av genetiska förändringar måste andra faktorer vara involverade (2). Att miljöfaktorer spelar in visar också de geografiska skillnader i allergiförekomst som setts näraliggande länder emellan. Alltsedan David Strachans publikation i BMJ 1989 har omgivningsfaktorers betydelse för allergiutveckling enträget studerats. Strachan beskrev där en kohort om barn födda 1958 där förekomsten av rapporterad hösnuva och eksem under uppväxten var tydligt lägre hos barn som hade syskon, i synnerhet äldre syskon (3). Den rådande teorin vid den tiden var att omgivningsfaktorer såsom virusinfektioner triggade allergiuppkomst, dvs. ökade risken. Strachan kunde dock bara tolka sina fynd som att infektioner tidigt i livet «och annan ohygienisk kontakt» via äldre syskon, alternativt redan prenatalt under graviditeten, kunde motverka allergisk sjukdom. Så myntades begreppet hygienhypotesen. Detta var kontroversiellt vid den tiden eftersom ingen sådan immunologisk förklaringsmodell var beskriven. Teorin blev dock plausibel genom identifieringen av subgrupper av T-hjälparceller i typ Th1 och Th2, där vissa omgivningsfaktorer ansågs kunna resultera i ett immunsvar av Th2-typ som teoretiskt var allergiskyddande. Det saknas inte på något sätt stöd i litteraturen för hygienhypotesens giltighet. Men ofta ses även forskningsresultat där potentiella omgivningsfaktorer inte alls medfört skydd mot allergisk sjukdom, eller ibland till och med varit associerade med en överrisk. Flera troliga förklaringar bakom dessa vetenskapliga motsägelser finns. Dels är resultaten inte sällan baserade på tvärsnittsundersökningar, som ju i sin design gör det mycket svårt att studera vad som är «hönan och ägget», till exempel om allergisymptom uppkommit i viss miljö, eller om den rapporterade miljön var ett resultat av att barnet redan uppvisat tecken på allergi. En annan orsak är den idag snabbt växande kunskapen om hur arv och miljö kan samverka. I praktiken kan en viss omgivningsfaktor ha olika effekt på immunsystemet beroende på individens genetiska uppsättning. Detta har kommit att bli ett eget forskningsfält, epigenetik, som vi alla kommer att få höra allt mer om. Inte konstigt alltså att studier av populationer med olika sammansättning ger olika forskningsresultat, om resultaten är beroende av hur studiegruppen är sammansatt (2). Vår forskargrupp, utgående från allergimottagningen på Sachsska Barnsjukhuset, har de senaste 15 åren, som så många andra, försökt beskriva och förstå hygienhypotesens olika aspekter. Fokus har kommit att hamna på livsstilens betydelse för allergiutveckling hos det lilla barnet, utifrån ett allergipreventivt syfte. I mitten av 90-talet fick en av oss, från en nära barndomsvän, av en händelse höra att allergi verkade vara sällsynt i skolklasser med barn från familjer med antroposofisk livsstil (Waldorf-skolor). Detta blev extra intressant då vi fick klart för oss att den antroposofiska livsstilen innefattar många aspekter som var aktuella ur ett hygienhypotesperspektiv. Antroposofisk livsstil karakteriseras bland annat av hög andel hemförlossningar, en annan typ 34 allergi i prakxsis 2/2011
2 Tidigare studier har visat att barn med antroposofisk livsstil har färre allergiska sjukdomar. Den svenska ALADDIN-studien följer 550 familier med antroposofisk livsstil respektive konventionell livsstil, från graviditet til fem års ålder för att finna faktorer som kan förklara skillnaden. Foto: Michael Jönsson/Nordic photos av medicinering och en kost, ofta mjölksyrad, som är mer baserad på ekologiskt framställda råvaror i jämförelse med genomsnittliga familjer, samt en livsfilosofi präglad av bland annat ett ombonat lugn för det lilla barnet. Alltså flera inslag som sedan tidigare hade associerats till hygienhypotesen. Från tvärsnittsstudier till prospektiva kohortstudier Detta uppslag var starten på ett mångårigt forskningsarbete som växt till ett stort nätverk. I den första studien prövades om hypotesen om lägre allergiförekomst hos barn i Waldorfskolor stämde. Tvärsnittsundersökningen som omfattade närmare 700 barn från bland annat Waldorfskolor visade att allergisk sjukdom och allergisk sensibilisering var bara hälften så vanligt hos barnen med mest uttalad antroposofisk livsstil jämfört med övriga jämnåriga kringboende barn (4). Det var alltså sannolikt att det fanns omgivningsfaktorer tidigt i barnens liv som tydligt påverkade risken att bli allergisk, detta eftersom ärftligheten hos barnen inte skilde sig åt mellan grupperna. Denna första studie genomfördes lokalt i Järna söder om Stockholm, där centrum för den antroposofiska rörelsen i Sverige finns. Frågan om dessa tvärsnittsresultat från ett begränsat geografiskt område var generaliserbara ställde vi i den uppföljande PARSIFAL-studien, som initierades och koordinerades från delar av vår projektgrupp genom att ett kontaktnät av europeiska epidemiologiska forskare, företrädesvis barnallergologer, knöts samman (5). I denna multicenterstudie i Sverige, Holland, Schweiz, Tyskland och Österrike undersöktes drygt skolbarn från familjer med djurhållande jordbruk respektive med antroposofisk livssyn och det blev bekräftat att jordbruk, och nu i ett europeiskt perspektiv också antroposofisk livsstil, var miljöer med en låg allergiförekomst. Både den första undersökningen i Järna och det uppföljande europeiska arbetet var tvärsnittsundersökningar, och kan ses mer som studier av sjukdomsförekomst. Den typen av studier kan inte säkert utröna orsakssamband eller beskriva mekanismer. För att komma närmare detta krävs antingen fall-kontrollstudier, eller prospektiva kohortundersökningar där man över tid kan följa individer och potentiella faktorer av betydelse. För en tämligen ovanlig exponering (antroposofisk livsstil) med ett tämligen vanligt utfall (allergisk sjukdom) skulle i vårt fall valet vara att göra en prospektiv kohortundersökning. En sådan studie är ett stort åtagande, förutom för de deltagande familjerna också för forskargruppen, med flerårig omfattande planering och stor och kostsam organisation. allergi i prakxsis 2/
3 Följer över 500 familjer Vår nyfikenhet drev oss dock till att starta en sådan födelsekohort, där familjer med antroposofisk respektive konventionell livsstil skulle följas under graviditeten och under barnets uppväxt. Den kom att heta ALADDIN (Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy). Den första familjen rekryterades i september 2004 och i november 2010 avslutades nyrekryteringen eftersom vi då uppnått de 550 familjer som beräknat behövdes följas för att få våra frågor besvarade. Familjerna gick med i studien under graviditeten och fick noggrann information om projektet innan studiestart. För att inkludera familjer med potentiellt olika livsstilsoch miljöexponeringar rekryterades familjer från både konventionella och antroposofiska mödravårdscentraler, företrädesvis i Järna. Av de ingående familjerna har nu ca 100 barn hunnit bli fem år och det sista barnet är precis fött. Genom tät kontakt med familjerna har bortfallet under studietiden kunnat hållas litet, mindre än 10 %. Barnen är följda med upprepade frågeformulär och dagbok angående omgivningsfaktorer såsom hälsa, kost, familj, boende och omgivningsfaktorer samt regelbundna läkarundersökningar. Vi hoppas därigenom få en god bild av barnets fysiska och psykosociala uppväxtmiljö samt följa barnets hälsoutveckling. Det görs av vår forskningsgrupp i nära samarbete med familjernas mödravårds- och barnavårdscentraler. Dessutom samlas provmaterial in från moderkaka, avföring, bröstmjölk, fosterfett, damm och saliv för att få en kompletterande bild av den miljö barnet fötts och vuxit upp i, samt för att följa immunsystemets utveckling med fokus på allergi. Resultat så här långt En födelsekohort karaktäriseras också av att det tar lång tid innan resultat kommer till stånd, eftersom barnen behöver följas till i första hand en ålder då många hunnit utveckla allergisk sensibilisering eller symptom. Ett antal publikationer finns dock från kohorten. Vi har bl.a. kunnat konstatera att livsstilen hos de medverkande familjerna i många stycken skiljer sig åt på samma karakteristiska vis som i våra tidigare undersökningar. Inte minst gäller det hög andel hemförlossningar, kost som i hög grad är ekologisk och jämförelsevis annan matfettsanvändning i familjerna med antroposofisk livsstil (6). Man tror att den psykosociala miljön och stress under barnets uppväxt kan vara kopplat till allergisk sjukdom, inte bara när det gäller påverkan på symtombild hos barn som redan är allergiska utan möjligen även till utveckling av allergi (7). Eftersom barn uppväxta i en antroposofisk miljö hypotetiskt skulle kunna ha en annan stressnivå i sin miljö (och detta framförts som en tänkbar förklaring till deras lägre förekomst av allergier) kom vi att samarbeta med Stressforskningsinstitutet i ALADDIN Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy Syftet med ALADDIN-studien är att undersöka vilka miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barndom som har betydelse för utveckling av allergier hos barn. Livsstilens betydelse för allergi är föremål för forskning på många håll. I tidigare studier gjorda på skolbarn har man sett att förekomsten av allergiska sjukdomar är lägre hos barn med antroposofisk livsstil. Däremot har man inte vetat vilken eller vilka faktorer som förklarar denna lägre förekomst. ALADDIN-studien startade 2004 och har nu rekryterat samtliga 550 familjer. Barnen följs från graviditet till fem års ålder med läkarundersökningar, omfattande provinsamling samt enkäter rörande bland annat livsstil och miljö. Studien bedrivs i ett nära samarbete mellan Sachsska Barnsjukhuset, Karolinska Institutet, Vidarkliniken i Järna samt Stockholms Universitet. ALADDIN kan ses som en uppföljning till en större multicenterstudie i fem eropeiska länder, PARSIFAL (Prevention of Allergy Risk Factors for Sensitization Related to Farming and Anthroposophic Lifestyle) som undersökt drygt skolbarn från familjer med djurhållande jordbruk respektive med antroposofisk livssyn, med hänseende på allergiförekomst. denna fråga. Vi inkluderade salivmätning av det stress-relaterade hormonet kortisol på barnen och deras föräldrar i studien. Kortisol är slutprodukten för hormonaxeln från hypotalamus till hypofys och binjurar, och förändringar i denna axel skulle kunna påverkas av psykosociala faktorer och stress. Vi kunde visa att vår insamlingsmetod av salivkortisol fungerade bra och att det fanns samband i kortisolnivåer mellan barnet och dess föräldrar (8). I nästa arbete fann vi att livsstil tycks avspegla sig i spädbarnets nivå av kortisol i saliv. Hos de allra flesta av barnen låg värdena på en sannolikt normal nivå, men barnen i familjer med antroposofisk livsstil hade statistiskt signifikant lägre nivåer i jämförelse med övriga ingående barn. Betydelsen av detta är ännu inte klar för oss men väcker intresse i och med att det i litteraturen finns stöd för att påverkan på denna hormonaxel kan resultera i en immunstimulering hos det lilla barnet i allergiutvecklande riktning. Vi kommer därför att följa barnen vidare för att se om deras nivå av kortisol tidigt i livet är associerad till senare allergiutveckling. Hypotesen är att kortisolnivåerna tidigt i livet, oavsett vilken livsstilsgrupp man tillhör, kan kopplas till utveckling av allergisk sjukdom. Moderkakan, som vi också kunnat studera tack vare alla tålmodiga barnmorskor, är ett spännande organ vars komplexa roll inte sällan underskattats när det gäller betydelse för barnet. De mödrar i ALADDIN-kohorten som levde på bondgård där det fanns djur, liksom där hon eller barnafadern hade allergi, uttryckte immun-relaterade gener i sina moderkakor på ett sätt som skiljde sig från de respektive jämförelsegrupperna (9). Livsstil kan därmed sägas också synas i moderkakan! Vi har nu också på Läkarstämman samt på en allergikongress i London 2010 redovisat att redan hos spädbarn kunde en koppling ses mellan livsstil och allergisk sensibilisering, där barn från familjer med mest uttalad antroposofisk livsstil har lägst nivåer av allergiantikroppar (6). En så tidig och tydlig effekt av den antroposofiska livsstilen var överraskande. Uppdelat på livsstil kommer vi nu att lägga 36 allergi i prakxsis 2/2011
4 Livsstil tycks avspegla sig i spädbarnets nivå av kortisol i saliven. Barn i familjer med antroposofisk livsstil hade statistiskt signifikant lägre nivåer i jämförelse med övriga barn, även om värdena sannolikt låg på normal nivå hos de flesta barn i studien. Foto: Liv Carlé Mortensen/Nordic phot0s kraft på att studera betydelsen av de övriga skillnader vi funnit mellan våra grupper, såsom kortisolnivåer, moderkakans immunologi och kost, liksom traditionella faktorer associerade till risk för allergiutveckling. Sammantaget ser vi nämligen, med hänsyn tagen till ärftlig belastning, amning, kön, socioekonomi och familjestorlek, en fyrfaldig riskminskning för allergisk sensibilisering under de första två levnadsåren hos barnen i familjerna med mest uttalad antroposofisk livsstil. Vår tolkning blir att denna livsstil för det lilla barnet antingen inte innehåller exponering för vissa allergistimulerande faktorer, alternativt omfattar faktorer som motverkar effekten av sådana. Även om ALADDIN-projektet kan anses vara omfattande när det gäller antal biologiska prov från blod, saliv och placenta med mera, är det trots sina drygt 500 familjer ur epidemiologisk synvinkel begränsat till sitt omfång i antalet studerade familjer, vilket kan komma att påverka vilka slutsatser som i slutändan kan komma ut ur studien. Samverkan har därför blivit ett ledord för all modern epidemiologisk forskning, där data från andra likartade studier slås ihop som en förutsättning för att få generaliserbar kunskap om så komplexa tillstånd som allergi. Detta visar sig inte minst i att dagens stora anslagsgivare ofta prioriterar forskningsprojekt som arbetar i nätverk. Samlar genetisk kunskap Det internationella samarbetet inom PARSIFAL-nätverket har för vår del fortsatt inte minst när det gäller studier av arvets betydelse för astmaoch allergiutveckling (10). En förutsättning för att kunna göra genetiska studier är samarbete, ofta på internationell nivå, eftersom denna typ av forskning kräver mycket stora populationer. GA2LEN är en sådan gruppering av 25 födelsekohorter på europanivå där ALADDIN kommit att ingå, vars syfte genom samverkan är just att ge säkrare resultat med ambitionen att snabbare komma folkhälsoarbetet till del (11). Den snabbt ökande kunskapen om genetik och epigenetik medför helt nya möjligheter att allergi i prakxsis 2/
5 studera etiologin till många av våra sjukdomar, men det kräver mycket stora populationsmaterial, vilket har blivit möjlig genom just sammanslagning i nätverk. Även i dessa sammanhang har ALADDIN beröringspunkter, där vårt förhållandevis lilla projekt planeras kunna bidra med viktig information genom att biologiska prover tagits upprepat, parallellt med att barnens hälsoutveckling följts över tid. Utbyte av erfarenheter präglar likaså dagens ofta storskaliga forskningsprojekt. Den stora nationella livsstilskohorten LifeGene (12) som nyligen startats, har av detta skäl knutit delar av vår projektgrupp till sig kring logistiken för omhändertagandet av de barn som föds av projektdeltagarna. Förutom att en stimulerande och kreativ miljö har uppstått lokalt på vår enhet berikas projektet påtagligt i samarbetet med övriga enheter från de olika discipliner som ingår i gruppen. Inspiration fås också i kontakten med studiebarn och -föräldrar på deras respektive barnavårdscentraler som ju utgör grunden för den forskningsinformation som samlas in i en successivt växande databas och biobank. Detta var en beskrivning av hur ett samtal två barndomsvänner emellan sår ett frö som växt till ett forskningsnätverk av tvärvetenskaplig och internationell karaktär. Referencer 1. Halken S. Early sensitisation and development of allergic airway disease risk factors and predictors. Paediatric resp rew. 2003; 4: nya06/a1_prevention_bakgrund2010.pdf 3. Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size. BMJ 1989; 299(6710): Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. Atopy in children of families with an anthroposophic lifestyle. Lancet 1999; 353: Alfvén T, Braun-Fahrländer C, Brunekreef B, von Mutius E, Riedler J, Scheynius A, van Hage M, Wickman M, Benz MR, Budde J, Michels KB, Schram D, Ublagger E, Waser M, Pershagen G; PARSIFAL study group. Allergic diseases and atopic sensitization in children related to farming and anthroposophic lifestyle--the PARSIFAL study. Allergy 2006; 61(4): Stenius F, Swartz J, Lilja G, Borres M, Bottai M, Pershagen G, Scheynius A, Alm J. Lifestyle factors and sensitisation in children the ALADDIN birth cohort. Submitted. 7. Chida Y, Hamer M, Steptoe A. A bidirectional relationship between psychosocial factors and atopic disorders: a systematic review and metaanalysis. Psychosom Med 2008; 70(1): Stenius F, Theorell T, Lilja G, Scheynius A, Alm J, Lindblad F. Comparisons between salivary cortisol levels in six-months-olds and their parents. Psychoneuroendocrinology. 2008; 33(3): Joerink M, Oortveld M, Stenius F, Rindsjö E, Alm J, Scheynius A. Lifestyle and parental allergen sensitisation are reflected in the intrauterine environment at gene expression level. Allergy 2010; 65(10): Orsmark-Pietras C, Melén E, Vendelin J, Bruce S, Laitinen A, Laitinen LA, Lauener R, Riedler J, von Mutius E, Doekes G, Wickman M, van Hage M, Pershagen G, Scheynius A, Nyberg F, Kere J; PARSIFAL Genetics Study Group. Biological and genetic interaction between tenascin C and neuropeptide S receptor 1 in allergic diseases. Hum Mol Genet 2008;;17(11): Keil T, Wickman M, Kull I et al, Alm J, et al. Unique collaboration of European birth cohort studies on asthma and allergy in the GA²LEN network , DOI: /eaacinet2007/EO/
Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merSVENSK SAMMANFATTNING (Fredrik Stenius) Bakgrund
SVENSK SAMMANFATTNING (Fredrik Stenius) Bakgrund IgE-medierade allergiska sjukdomar (eksem, födoämnesallergi, astma och rinokonjunktivit) är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna under barndomen. Förekomsten
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merSensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort
Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Yana Velentsey, ST läkare, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, Sunderby sjukhus Anna Sandin,
Läs merAtt utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism
Läs merAllergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom
och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merEffekter av pälsdjursallergi på livskvalitet
Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi
Läs merAstma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?
Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merInformation om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten)
Sid: 1 / 5 Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten) Vad är Born into Life? I studien har vi följt dig och ditt barn med frågeformulär
Läs merTill blivande föräldrar. Vill Ni delta i en studie där vi försöker hindra allergiutvecklingen hos barn?
Till blivande föräldrar. Vill Ni delta i en studie där vi försöker hindra allergiutvecklingen hos barn? Bästa blivande föräldrar! Kan allergier undvikas? Detta vill vi undersöka i en ny studie. Syftet
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merMitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS
Mitt barn har astma Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Hypoallergen? Traditionell allergidiagnostik Molekylär allergidiagnostik Baseras
Läs merStressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn
Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet 1 Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merDen svenska BAMSE-studien snart tonåring
Den svenska BAMSE-studien snart tonåring SAMMANFATTNING: BAMSE-projektet föddes under början av 1990-talet då säkra data saknades om vad som orsakade allergisjukdom bland barn. Sedan studiestart 1994 har
Läs merEn studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder
En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merKonsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Läs merEn studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder
En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt
Läs merAllergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen.
Allergifakta 2012 Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på att samla in extra mycket pengar. Pengar som
Läs merBiopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation
Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla
Läs merMiniprojektet. Catarina Almqvist Malmros
Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet
Läs merStress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se
Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:
Läs merRadiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin
Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merEn studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder
En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merSkyddar snusk mot allergi?
Skyddar snusk mot allergi? Agnes Wold Avdelningen för klinisk bakteriologi Sahlgrenska Sjukhuset/Göteborgs universitet Allergi förändrad reaktivitet = immunologiskt betingad överkänslighet Allergikerns
Läs merVästra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom
Projektbeskrivning Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Bakgrund Under senare år har intresset varit stort för tidiga faktorers betydelse för sjukdom senare
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merMånga sjukdomar har ökat!
Kan ekologisk kost och miljö minska barnets risk att bli allergisk 1 Många sjukdomar har ökat! astma allergi reumatism diabetes fetma Miljö Ekologiska odlarna på Åland 12 februari 14 Johan Alm Barnallergiläkare,
Läs merALZHEIMER LEVNADSVILLKOR OCH GENETIK
24 ALZHEIMER LEVNADSVILLKOR OCH GENETIK Intervju: Sara Michaëlsson och Magnus Haglund Text: Sara Michaëlsson Varje år insjuknar fler än 25 000 svenskar i demenssjukdomar och ungefär 15 000 får en alzheimerdiagnos.
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet
ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen
Läs merKonsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen
Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola Sågmyra Byaråd Skolgruppen Inledning Under sommaren-hösten 28 framkom att Falu kommun måste genomföra besparingar på skolförvaltningen. Under
Läs merBuller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition
Läs merMinska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna
Läs merBarn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn
Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout
Läs merE cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merBrukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan
Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merPatientbroschyr. A Breath of. New Life
Patientbroschyr A Breath of New Life Airsonett Air4 Air4 är en läkemedelsfri behandling som kan förbättra allergiska astmasymptom och livskvalitén när den läggs till din regelbundna läkemedelsbehandling
Läs merFordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Läs merBåde risk- och»frisk«-faktorer i den allergipreventiva rådgivningen
Klinik och vetenskap Magnus Wickman, överläkare, docent, miljömedicinska enheten, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, samt Folkhälsoinstitutet, Stockholm (magnus.wickman@smd.sll.se) Bengt Björkstén,
Läs merGammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Läs merKopplingen atopi - eksem.
Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt
Läs merÖkar diabetes bland barn?
Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av
Läs merX-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
Läs merAtt vaccinera eller inte?
Rapport VESTA Att vaccinera eller inte? Varför väljer föräldrar att vaccinera eller att inte vaccinera sina barn enligt vaccinationsprogrammet? En kvalitativ studie. Jonas Sullivan, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merSköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merPollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:
Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens
Läs merAutismspektrumtillståndförekomst
Autismspektrumtillståndförekomst och riskfaktorer Selma Idring Nordström Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Utvecklingspsykiatriska Enheten BUP Sydost, SLL Handledare: Cecilia
Läs merUtbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +
Läs merKommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Läs merSvenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i
Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i Shanghai Bakgrund Pälsdjursallergen finns i varierande mängd i skolor och andra offentliga miljöer. Flera studier
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merEpidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)
Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merArbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011
länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602
Läs mer2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin!
1 2 3 Ivan Wilhelm FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI Det finns många frågor att ställa om astrologin! Vissa av frågorna ställs av så kallade skeptiker i syfte att misskreditera eller rent av förlöjliga astrologin
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merTrender i barns och ungdomars psykiska hälsa
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merVetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans
Vetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans Ylva Sjögren Bolin, Undersökningsavdelningen, Kemienheten 2 Introduktion Det huvudsakliga syftet
Läs mer2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag
Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs mer1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merBioteknik och patent. Skydda dina idéer
Bioteknik och patent Skydda dina idéer Bioteknik och patent Med bioteknik menas tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer, till exempel i mikroorganismer, växter eller djur. Bioteknik har
Läs merParrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS
Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merMammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD
Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD Fleming Lab Department of Psychology University of Toronto (UTM), Kanada & Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa,
Läs merEtt medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet
Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merAvnavling vid normal förlossning
Sa Avnavling vid normal förlossning Vad säger forskningen? Sammanställning av publicerade forskningsstudier NATIONELLA NAVELSTRÄNGSBLODBANKEN 2017 AVNAVLING VID NORMAL FÖRLOSSNING Faktorer som påverkar
Läs merVetenskaplig bakgrund
Vetenskaplig bakgrund Inledning Både ärftliga och miljörelaterade faktorer påverkar risken att utveckla allergisjukdomar. Förekomst av allergisjukdom i familjen är en av de starkaste riskfaktorerna för
Läs merInstitutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet. Steen.Fibiger@soc.regionsyddanmark.dk
Genetiska modeller för förståelse av stamning, språkstörning hos barn och skenande tal Steen Fibiger, Jacob v. B. Hjelmborg, Corrado Fagnani og Axel Skytthe Institutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet
Läs merUndersökning hepatit C
Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.
Läs merBipacksedel: Information till patienten. Teceos 13 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel. tetranatriumbutedronat
Bipacksedel: Information till patienten Teceos 13 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel tetranatriumbutedronat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du ges detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merCaffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood
Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2
Läs merforskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund.
forskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund. 30 I CeliakiForum #2 2016 Barnläkaren och celiakiforskaren Daniel Agardh
Läs mer