Miljörapport. Stockholm Arlanda Airport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport. Stockholm Arlanda Airport"

Transkript

1 RAPPORT D (69) Miljörapport 2011 Swedavia AB Organisationsnummer: Anläggningsnummer:

2 RAPPORT D (69) Innehåll 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING Viktiga händelser under året Swedavias organisation på Flygplatsens påverkan på miljön TILLSTÅNDBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR FLYGTRAFIK ÅR Bananvändning Flygplanstyper Flygvägsuppföljning kontrollprogram FLYGBULLER Beräkningsmetod och utfall Bullermätningar MARK OCH VATTEN Utsläpp till spillvattennätet Utsläpp till dagvattensystemet samt recipientkontroll Grundvatten Dricksvattenförbrukning Swedavias bergtäkt Laggatorp Undersökningar Forskningsprojektet RE-PATH Periodisk miljöbesiktning UTSLÄPP TILL LUFT Fordonstrafik inom Arlanda Marktransporter till Arlanda Flygresenärers färdsätt till Anställdas färdsätt till Flygtrafik och motorprovning Uppvärmning och elförbrukning Brandövning Lösningsmedel... 42

3 RAPPORT D (69) Halter av luftföroreningar i omgivningen Miljöförbättrande åtgärder ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM Hantering av spill Olyckor ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Energianvändning på Fjärrvärmeanvändning Elanvändning Nyckeltal energianvändning Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN ANTAS VARA MINDRE FARLIGA Kemikaliehantering Substitution av kemiska produkter REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET Avfallshantering på Arlanda år Avfallsfraktioner från Aktiviteter under ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA Åtgärder för minskade utsläpp till luft Flygtrafiken Marktransporter till och från Servicetrafiken inne på flygplatsområdet Energiförsörjning Airport Carbon Accreditation Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 68

4 RAPPORT D (69) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING är Sveriges största flygplats med cirka 19 miljoner resenärer under Flygplatsen är också en arbetsplats för omkring personer som arbetar i något av de runt 250 olika företag som är etablerade på flygplatsen. Arlanda har tre start- och landningsbanor. Dessa trafikeras av runt 80 flygbolag som flyger till omkring 170 olika destinationer. Bana 2 (08-26) Bana 1 (01L-19R) Halmsjön Terminal 2-5 Väg 273 Bana 3 (01R-19L) Väg E4 Figur 1 Översiktsbild. Swedavia, tidigare LFV, är ett statligt ägt aktiebolag som äger, driver och utvecklar Arlanda och 10 andra flygplatser i Sverige. Cirka 800 personer är anställda inom Swedavia på. 1.1 Viktiga händelser under året Följande viktiga förändringar eller händelser med koppling till miljöarbetet har skett på under 2011: Antal starter och landningar ökade med 10 procent och antalet passagerare. ökade med 12 procent jämfört med Ny flygplatsdirektör, Kjell-Åke Westin, tillträdde i september I april 2011 certifierades Swedavias miljöledningssystem på Stockholm Arlanda Airport enligt ISO

5 RAPPORT D (69) I maj 2011 lämnade Swedavia in en ansökan till Mark- och Miljödomstolen om nytt miljötillstånd för. I december 2011 fastställdes ett nytt kontrollprogram för flygplatsen. 1.2 Swedavias organisation på Organisationsschemat nedan (figur 2) beskriver Swedavias organisation på under senare delen av Under 2011 har ett antal omorganisationer skett, bland annat har avdelningarna Swedavia konsult och Marknad övergått till koncernfunktioner. Delar av det som tidigare låg inom avdelningen Property development har dessutom lyfts över till ett eget fastighetsbolag, Swedavia Real Estate AB. Den 10 september 2011 tillträdde Kjell-Åke Westin som ny flygplatsdirektör på efter Kerstin Lindberg Göransson. Flygplatsdirektörens stab består av ett antal experter i olika frågor, till exempel miljö. Miljöstaben, som ligger under stabsenheten Hållbarhet och kvalitetssäkring, består av fem miljörådgivare och en miljöchef. Som hjälp gällande flygbuller och flygvägsuppföljning finns akustiker från Swedavia konsult. Varje avdelning har dessutom en miljösamordnare. FD Stab COO (stf. FD) Airside Tekniska Terminal Framtidens OPC Projektstyrning Utveckling & planering Kundvärde Kommersiell/ Marknad Säkerhet Arlanda Energi Figur 2 Organisationsschema för Tekniska Avdelningen ansvarar för drift och underhåll av flygplatsens anläggningar. Airside Business säkerställer en effektiv och pålitlig verksamhet på airside, flygplatsens behörighetsområde, och har det sammanhållande operativa ansvaret för flygsäkerheten. Avdelningen Terminal ansvarar för att optimera kapacitetsutnyttjandet av terminaler och relaterade anläggningar.

6 RAPPORT D (69) Avdelning Kommersiell & Marknads övergripande uppdrag är att strategiskt och operativt ansvara för resenärs-processen på flygplatsen och att det upprätthålls ett säkert och effektivt flöde på flygplatsen på kort och lång sikt. Till avdelningen hör även Arlanda fastigheters förvaltningsenhet. Säkerhetsavdelningen ansvarar för säkerhetsskydd och försvarsberedskapsplanering. Arlanda Energi tillhandahåller energi, infrastrukturlösningar och energirelaterade produkter och tjänster för samtliga som verkar inom flygplatsen. Avdelning Utveckling och Planering stödjer och koordinerar arbetet med att skapa långsiktiga planer för flygplatsens utveckling, kapacitet och tillämpningen av Swedavias övergripande strategier. Avdelning Projektstyrning har det övergripande ansvaret för flygplatsens projektportfölj. Avdelning Kundvärde ska säkerställa att målet för s kundvärde, primärt ur ett resenärsperspektiv, uppnås. 1.3 Flygplatsens påverkan på miljön Miljöpåverkan från sker framför allt genom utsläpp till luft och vatten samt buller från flygtrafiken. Verksamheten på Stockholm Arlanda Airport förbrukar även resurser i form av drivmedel till fordon, energianvändning i byggnader och materialanvändning vid byggnationer. I verksamheten genereras även avfall samt farligt avfall. Utsläpp till luft, koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid, på flygplatsen sker från servicefordon inne på flygplatsen, produktion av fjärrvärme som flygplatsen förbrukar, provning av flygplansmotorer och från brandövningar. De största utsläppen till luft kommer dock från flygtrafiken och från vägtrafiken till och från flygplatsen. Bullerpåverkan från flygtrafiken sker främst vid start och landning på flygplatsens banor samt vid användning av in- och utflygningsvägar enligt överenskomna trafikmönster.flygplatsens påverkan på närliggande vattendrag sker i huvudsak under vinterhalvåret när flygplan och banor av flygsäkerhetsskäl avisas. Utsläppen till spillvattennätet från består, förutom av det som är normalt för hushållsavloppsvatten, även av glykol, baktericider och mindre mängder olja och vissa tungmetaller. Spillvatten från flygplatsen passerar oljeavskiljare och lokala reningsverk innan det leds till kommunalt reningsverk.

7 RAPPORT D (69) 2 TILLSTÅNDBESLUT Flygplatsens tillstånd, enligt miljölagstiftningen, är givna till Swedavia, det vill säga till Swedavias VD. Miljöansvaret har sedan delegerats vidare till flygplatsdirektören, som i sin tur delegerat ansvaret vidare till de olika avdelningscheferna på flygplatsen. Den 15 augusti, 1991 gav Regeringen Luftfartverket tillstånd, enligt dåvarande Naturresurslagen, till utbyggnad och drift av Arlanda på tre rullbanor. Beslutet innehåller elva villkor. Koncessionsnämnden för miljöskydd gav 6 april, 1993 tillstånd enligt dåvarande Miljöskyddslagen till utbyggnad och drift av Arlanda på tre rullbanor. Dessa beslut har följts av rättelser, ändringar och tillägg vilka redovisas i bilaga 1, Tillståndsbeslut. Redovisade tillstånd givna till Luftfartsverket eller LFV har övertagits av Swedavia AB. Alla tidigare tillstånd gäller som om de vore givna enligt nuvarande Miljöbalken. I bilaga 2, Tillståndsvillkor 2011, redovisas alla nu gällande miljövillkor tillsammans med villkorsuppföljning för Under året har Swedavia lämnat in en ansökan om nytt miljötillstånd till markoch miljödomstolen. Ansökan innefattar en helt ny prövning av hela flygplatsverksamheten baserad på en miljöbedömning av flygplatsverksamheten tillsammans med befintliga och förväntade följdverksamheter för cirka 30 år framåt. I februari 2012 lämnades en komplettering in varefter mark- och miljödomstolen kungjorde målet. Domstolsförhandlingar beräknas ske under ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER ÅRET Anmälningsärenden och andra gällande beslut 2011 redovisas i bilaga 3 till miljörapporten. 4 ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN Anmälningsärenden och andra gällande beslut 2011 redovisas i bilaga 3 till miljörapporten. 5 TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Stockholms län.

8 RAPPORT D (69) 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION har tillstånd för rörelser (starter och landningar) på tre rullbanor. År 2011 genomfördes cirka starter och landningar på Stockholm Arlanda Airport. Detta är en ökning med cirka tio procent jämfört med år Antalet passagerare ökade med 12 procent till cirka 19 miljoner år GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND Swedavias tillstånd för är givna enligt Naturresurslagen, Miljöskyddslagen och Miljöbalken. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av gällande villkor. Villkorsuppfyllelsen är kommenterad efter varje villkor. 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell x x x x x 9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 9.1 FLYGTRAFIK ÅR 2011 Uppgifterna i detta avsnitt avser år 2011 och har hämtats från Swedavias statistik som utgörs av faktureringsunderlag gentemot flygbolagen och Swedavias flygvägsuppföljningssystem som innehåller radarspår från faktiska flygningar. Ur systemet kan information om flygtid, flygväg, flyghöjd, flygplanstyp, flygbolag med mera erhållas. Systemet används även för att sammanställa nödvändig information för bullerberäkning.

9 RAPPORT D (69) Bananvändning I Tabell 1 nedan redovisas det beräknade antalet starter och landningar på år 2011, fördelade på dag, kväll, natt och bana. Denna fördelning används i bullerberäkningen. Bananvändningen styrs i huvudsak av vindriktningen. Vindriktningen anger varifrån vinden kommer. Figur 3 nedan visar vindriktningsförhållandet vid Arlanda år Vanligaste vindriktning år 2011 var 250 grader. Tabell 1, rörelser per bana och tidsperiod, 1 januari - 31 december 2011 Operation Bana Summa Dag Summa Kväll Summa av Natt Landningar L R L R Landn. Totalt Starter L R L R Starter Totalt Totalt

10 RAPPORT D (69) ,00% ,00% 310 6,00% ,00% ,00% 0,00% År 2011 Figur 3 Vindriktningsförhållande vid år 2011 enligt METAR

11 RAPPORT D (69) Figur 4 - Figur 7 nedan visar så kallade flygtäthetsplottar i fyra vindkvadranter (NO, NV, SO och SV) som huvudsakligen styr bananvändningen på Stockholm Arlanda Airport. Täthetsplottarna visar antalet passager av flygspår under höjden fot (ca 3000 meter) i ett rutnät applicerat på området där varje ruta är 100 x 100 meter. Figur 4 - Figur 7 baseras på typiska dagar då angiven kvadrant använts hela dagen. Vindriktningarna anger från vilket håll vinden blåst. Figur 4 Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (NO) baserat på 695 flygrörelser den 15 mars 2011.

12 RAPPORT D (69) Figur 5 Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (NV) baserat på 654 flygrörelser den 25 mars 2011.

13 RAPPORT D (69) Figur 6 Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (SO) baserat på 755 flygrörelser den 26 oktober 2011.

14 RAPPORT D (69) Figur 7 Flygtäthet, huvudsakligen vind från grader (SV) baserat på 734 flygrörelser den 25 maj 2011.

15 RAPPORT D (69) Flygplanstyper I Tabell 2 nedan anges antalet rörelser med de 10 vanligast förekommande flygplanstyperna på år Boeing B var den vanligast förekommande flygplanstypen. Under 2010 var Boeing B den vanligast förekommande flygplanstypen. B738 är större men nyare än B736. Det bör också noteras att den äldre versionen av Boeing 737-serien, B , har minskat med omkring rörelser mellan 2010 och Tabell 2 De 10 vanligaste flygplanstyperna på år Flygplanstyp Antal B B F A MD A SB A B B Övriga Totalt Flygplanstyper certifieras enligt internationella miljövärdighetsregler som innebär att nyare flygplanstyper får strängare krav gällande bulleremission. Flygplanen indelas i så kallade kapitel beroende på typ och certifieringsår. Den 1 april 2002 trädde ett EU-direktiv, som förbjuder civilt kapitel 2 flygplan tyngre än 34 ton, i kraft. Förbudet avser EU-medlemsländer. Antalet kapitel 2 flygplan har minskat drastiskt jämfört med tiden innan förbudet infördes. Under 2011 utfördes totalt sex stycken starter och landningar med kapitel 2-flygplan oavsett vikt Flygvägsuppföljning kontrollprogram Under året har fyra stycken flygvägsuppföljningsmöten genomförts. Mötet är även ett förberedande forum för framtagande av kvartalsvisa rapporter till Länsstyrelsen. Deltagande i forumet är representanter från flygtrafikledningen vid Stockholm Arlanda flygplats, Swedavia Flygakustik, Avdelningen Airside Business och miljöstaben vid.

16 RAPPORT D (69) 2011 års uppföljning av flygvägsvillkor enligt flygplatsens kontrollprogram redovisas under respektive miljövillkor i bilaga 2 Tillståndsvillkor FLYGBULLER Beräkningsmetod och utfall En flygbullerberäkning av FBN år 2011 genomfördes med beräkningsprogrammet INM version 7.0c. I Figur 8, nedan, redovisas FBN 55 och 65 db(a) jämfört med de tillståndsgivna bullerkurvorna med samma FBN-nivåer. FBN 55 db(a) år 2011 överskrider tillståndsgiven kurva med mindre än 3 db(a) i banans förlängning. FBN 65 db(a) ligger inom motsvarande tillståndsgiven bullerkurva. Vad gäller FBN-beräkningen så finns det alltid finns ett visst mått av onoggrannhet som kan variera i storleksordningen +/- 3dB(A) avseende ekvivalentvärden. Figur 8 Beräknad FBN 55 db(a) (blå kurva) och 65 db(a) (röd kurva) för år 2011, jämfört med motsvarande tillståndsgivna enligt SOU 1975:56, svarta kurvor.

17 RAPPORT D (69) Antalet boende inom FBN 55 db(a) år 2011 uppgår till 1790 stycken, se Tabell 3. Tabell 3 Antal boende och area inom FBN 55 och 65 db(a) Flygbullernivå, db(a) Boende (data från år 2008) Area, km 2 > > Bullermätningar 2011 Som ett led i s miljöarbete och strävan efter att tillhandahålla korrekta underlag för bullersammanställningar upprättades två mätstationer för buller under år Mätstationerna är obevakade och spelar in ljudet från varje flygplansrörelse i närheten av mätstationen. Ljudinspelningarna analyseras automatiskt och resultatet kopplas samman med rätt flygplansrörelse i flygvägsuppföljningsprogrammet ANOMS. För att tydliggöra hur beräknade resultat förhåller sig till uppmätta värden har mätdata från år 2011 jämförts med motsvarande beräknade bullervärden. För bullerberäkning hämtades flygplanstypernas egenskaper från en databas. Bullermätstationen för landningsbuller är placerad cirka 2 km från banans tröskel och mätstationen för startbuller är placerad omkring 6,5 km från den punkt där flygplanen börjar rulla. Bullermätning visar att den bullrigaste flygplanstypen för landning är British Aerospace ATP (turboprop) där det registrerade medianvärdet för maximal A- vägd ljudnivå var 87 db i mätpunkten. Den bullrigaste flygplanstypen vid start är McDonnell Douglas MD-82 (jet) som uppmättes till 83 db(a) i motsvarande mätpunkt för starter. Det beräknade värdet för dessa två flygplanstyper är 86 db(a) respektive 82 db(a), vilket innebär en liten underskattning av ljudnivå jämfört med mätning. För den mest frekventa flygplanstypen Boeing uppmättes ljudnivån till 85 db(a) vid landningar och till 76 db(a) för starter. Beräknade värden i dessa fall är, 88 db(a) och 75 db(a). Sammantaget visar de uppmätta resultaten en god överensstämmelse med de beräknade resultaten. Bullermätningen finns sammanställd i rapport Flygbullermätning 2011 vid, D

18 RAPPORT D (69) 9.3 MARK OCH VATTEN 2011 Swedavia driver inom ramen för sin egenkontroll kontinuerlig kontroll av flygplatsens spillvattennät med tillhörande reningsverk, dagvattennät, Halmsjön, grundvatten, försörjningstunnel, dricksvattenförbrukning m.m. Resultat från uppföljningarna har sammanställts i flera rapporter. Swedavia har gett ALcontrol i uppdrag att utföra provtagning och analys under I detta avsnitt sammanfattas tidigare inskickade rapporter till Länsstyrelsen samt andra undersökningar som gjorts inom ramen för Swedavias egenkontroll. I avsnittet redovisas även verksamheten i Swedavias bergtäkt Laggatorp Utsläpp till spillvattennätet Spillvattenprovtagning och glykolmängder i spillvattnet Till Arlandas spillvattennät leds vatten från Swedavias tre reningsverk B457, B508 och B529 samt från terminalbyggnader, verkstäder, hangarer, övriga flygplatsanknutna byggnader, extern aktörs reningsverk samt glykoluppsamlingssystem. Kontinuerlig flödesmätning med flödesproportionell provtagning sker på spillvattnet i en punkt lokaliserad i Måby, överlämningspunkten till Sigtuna kommuns spillvattennät. Proven analyseras som månadssamlingsprov. Arlandas spillvatten leds via det kommunala spillvattennätet vidare till Käppala reningsverk, på Lidingö. Analysresultat och transportberäkningar avseende Arlandas spillvatten finns redovisat i rapporten Spillvatten Måby 2011 Stockholm-Arlanda Airport, dokumentnummer D Spillvattenflödet uppgick till ca m 3, vilket är högre än 2010 ( m 3 ). Årsmedelhalten av zink var 156 μg/l och därmed lägre än varningsvärdet. I januari och maj var zinkhalten 390 respektive 260 μg/l, vilket var högre än Käppala reningsverks varningsvärde (200 μg/l). Årsmedelhalten av kadmium var 0,47 μg/l, ungefär samma nivå som under åren 2010 och I februari uppmättes den högsta halten av kadmium, 1 μg/l, och i juli uppmättes den lägsta kadmiumhalten, 0,14 μg/l. Övriga metaller (bly, koppar, krom och nickel) låg under hela året under varningsvärdena. Årsmedelhalterna låg generellt på samma nivåer som under åren 2010 och Årsmängden av kadmium i Arlandas spillvatten utgjorde ungefär 4-5 % av den totala mängden kadmium som tillfördes Käppala reningsverk, och årsmängderna av övriga metaller (bly, koppar, krom, nickel och zink) utgjorde ungefär 1-2 %. Årsmängderna av kväve och fosfor i Arlandas spillvatten motsvarade ungefär 2 % av de totala mängderna som tillfördes Käppala reningsverk och årsmängden av organiska ämnen (mätt som CODcr) i spillvattnet från Arlanda motsvarade

19 RAPPORT D (69) ungefär 4 %. Arlandas spillvatten utgör cirka 1 % av det beräknade årsflödet till Käppala reningsverk Provtagning av reningsanläggningar (B457, B508, B529) s reningsanläggningar B457 (Driftområdet) - Reningsanläggningen tar emot tvättvatten från Fältgaraget B006, Bilverkstad B007 och avisningshallen B572. B508 (Brandstation Öst) - Reningsanläggningen tar emot tvättvatten från tvätthallen och slangtvätten vid Brandstation Öst samt vatten från vagnhallen. B529 (Kolsta) - Reningsverket tar emot uppsamlat släckvatten från Swedavias brandövningsplats samt tvättvatten från Räddningsstation Kolsta (extern verksamhet) och Räddningsstation Väst. Samtliga riktvärden för metaller, oljeindex och ph i utgående vatten från Arlandas reningsanläggningar under 2011 har innehållits, med undantag från ett uppmätt ph-värde i ett stickprov vid anläggningen B508 som precis understeg riktvärdesintervallet. Resultatet från provtagningen inklusive transportberäkningar finns redovisade i tre rapporter (Slutrapporterna för B457, B508 och B529), vilka sammanfattas nedan B457 (Driftområdet) Under 2011 innehölls samtliga riktvärden avseende metaller, oljeindex och ph i utgående vatten från reningsanläggningen B457. Reningsgraden har beräknats som den procentuella skillnaden mellan transporten in respektive ut från reningsanläggningen. Vid rening av metaller är det vanligt att reningen fungerar bäst för de metaller som förekommer i störst mängd. Reningsgraden i anläggning var mellan 57 till 94 %, beroende på metall. Reningseffekten var bäst för zink (94 %, motsvarande 1,3 kg) och krom (93 %, motsvarande 0,1 kg). Utsläppen av metaller från anläggningen år 2011 uppgick till 3,9 g bly, 0,5 g kadmium, 98 g koppar, 9,1 g krom, 117 g nickel och 83 g zink. Transporterna av metaller från B457 stod för mellan 0,09 och 2,0 % av Arlandas totala metallinnehåll i spillvattnet från flygplatsen. Mer information återfinns i rapporten Reningsanläggning B457 (Driftområdet) 2011, dokumentnummer D B508 (Brandstation Öst) Under 2011 innehölls riktvärdena för metaller och oljeindex i utgående vatten från reningsanläggningen B508. Uppmätta ph-värden i utgående vatten låg mellan 7,9 8,0 och låg därmed inom riktvärdesintervallet 6,5 11,0, med undantag från

20 RAPPORT D (69) B529 (Kolsta) stickprovet från december då ph-värdet uppmättes till 6,4. Metallhalterna i inkommande vatten var högst under första halvåret. Under denna period var vattenflödet förhållandevis stort och tvättning av fordon förekom. Blyhalten var högre i utgående vatten än i inkommande vatten, vilket den varit under hela undersökningsperioden Bly binder till organiskt material och partiklar, och följde troligen med organiskt material ut ur anläggningen vid större flöden. Reningsgraden för bly var negativ (-143 %, motsvarande -2,0 g). Reningsgraden var störst för zink (88 %, motsvarande 42 g zink), följt av koppar vars reningsgrad var 79 % (27 g), krom 49 % (1,6 g), och nickel 36 % (0,9 g). För kadmium var det endast under fjärde kvartalet som halterna i både ingående och utgående vatten var högre än analysens rapporteringsvärde, vilket gör att den beräknade mängden från reningsanläggningen (0,05 g) blir överskattad. Utsläppen av metaller från anläggningen år 2011 uppgick till 3,4 g bly, 0,05 g kadmium, 7,4 g koppar, 1,6 g krom, 1,6 g nickel och 5,7 g zink. Transporterna av metaller från B508 är väldigt liten och står för mellan 0,006 till 0,2 % av Arlandas totala metallinnehåll i spillvattnet. Mer information om B508 återfinns i rapporten Reningsanläggning B508 (Brandstation Öst) 2011, dokumentnummer D Under 2011 innehölls samtliga riktvärden avseende metaller, oljeindex och ph i utgående vatten från reningsanläggningen B529. Reningsgraden var störst för zink (99 %, vilket motsvarar 21 kg) och koppar (99 %, 2,8 kg). För de övriga metallerna nickel, kadmium, krom och bly låg reningsgraden mellan 81 och 98 %. Utsläppen av metaller från anläggningen år 2011 uppgick till <11 g bly, <1,4 g kadmium, 40 g koppar, <15 g krom, 85 g nickel och <125 g zink. Metaller från Kolsta reningsverk utgjorde mellan 0,07 och 1,5 % av metallmängden i spillvattnet vid Måby. Flödet in i anläggningen var större än utflödet. Det beror på att tvättvatten från filter i anläggningen recirkulerar tillbaka till intagsbassänger och därifrån mäts som inkommande vatten igen. Mer information återfinns i rapporten Reningsanläggning B529 (Kolsta) 2011, dokumentnummer D Utsläpp till dagvattensystemet samt recipientkontroll Dagvattenprovtagning Dagvattenprovtagningen sker kontinuerligt vid ett antal mätstationer runt omkring på flygplatsen. Analysresultat och transportberäkningar sammanställs två gånger per år. I rapporten Utsläpp till dagvattensystemet vid Stockholm-Arlanda Airport, vintersäsongen 2010/2011, dokumentnummer D redovisas även förbrukning av glykol och formiat. Under vintersäsongen 2010/2011 förbrukades ca 1700 ton glykol (100 %) till avisning av flygplan, vilket är en liten ökning jämfört med föregående säsong då mängden uppgick till 1600 ton. Förbrukningen

21 RAPPORT D (69) är dock lägre jämfört med använd mängd i början av 2000-talet. Till halkbekämpning av ramp- och bansystem har ca 1430 ton kaliumformiat (flytande) samt ca 15 ton natriumformiat (granulat) använts. Förbrukningen är en ökning jämfört med föregående säsong 2009/2010, då ca 930 ton kaliumformiat och ca 6 ton natriumformiat användes års förbrukning är dock jämförbar med säsongerna dessförinnan. Denna säsong har varit kall men nederbördsrik. Flygplatsens tillförsel av organiskt material till vattendragen Kättstabäcken och Halmsjöbäcken har ökat jämfört med föregående säsong. Under vintersäsongen tillförde flygplatsen ca 44 ton organiskt material till vattendragen jämfört med 39 ton året innan som också var snörik. Merparten av all glykol samlas upp med sugbil och/eller via ledningssystem vid avisningsplatserna. Endast en liten del av använd glykol sitter kvar på flygplanen och lossnar i samband med taxning eller start. Swedavia kontrollerar glykolvillkoret genom att anta att allt organiskt material som transporterats genom dagvattensystemet härrör från glykol. Under vintersäsongen 2010/2011 uppgick utsläppsandelen till ca 5,5 % av totalt använd mängd glykol. Swedavia har därmed uppfyllt villkoret som begränsar utsläppt mängd till 10 % av använd mängd. Den beräknade andelen är dock överskattad eftersom en stor del av det organiska materialet härrör från formiat. Swedavia har tillstånd att pumpa ut 10 ton glykol mätt som COD/dygn till Käppala reningsverk. Länsstyrelsen meddelade den 3 juni 2010 Swedavia tillstånd att mäta utsläpp av glykol till spillvattnet som TOC istället för COD. Vid kontroll av villkorsefterlevnaden ska Swedavia använda sig av omräkningsfaktorn 3,9 mellan TOC och COD. Utsläppet under ett enskilt dygn får därmed inte överstiga 2,56 ton TOC. Som ett genomsnitt över säsongen har Swedavia pumpat ut 785 kg TOC/dygn till spillvattennätet. Det bör dock nämnas att det fortfarande fanns vatten innehållande glykol kvar i dammarna, samt att snötippen inte hade smält helt när avisningssäsongen summerades. Under vintersäsongen 2010/2011 genomfördes 60 stycken förebyggande avisningar (preventiv anti-icing), vilket är en kraftig minskning jämfört med föregående säsong då 246 stycken genomfördes. Förklaringen till minskningen är utfasning av de flygplanstyper där förebyggande avisningar främst görs. Genom de förebyggande avisningarna under 2011 har besparingen av glykol uppskattats till omkring 6,3 m 3, jämfört med om fullskaliga avisningar hade genomförts. I årsrapporten Dagvattenkontroll vid Stockholm-Arlanda flygplats oktober september 2011, dokumentnummer D redovisas samtliga analyser som genomförts under året samt transportberäkningar för ett urval av parametrar. Sammanfattningsvis kan konstateras att transporterna av organiska ämnen var större än säsongen innan vilket bland annat har att göra med att relativt höga halter av organiska ämnen uppmättes samtidigt som flödet var stort (snösmältning under våren).

22 RAPPORT D (69) Vid mätstation F (Märstaån) var medelhalten av löst organiskt material normal för vattendrag som är jordbrukspåverkade, men halten var förhöjd under avisningssäsongen. Vid mätstation F transporterades ca 128 ton organiskt material under 2011 jämfört med 100 ton året innan och 147 ton året dessförinnan. Transporterna av lösta organiska ämnen från flygplatsen utgjorde ca 39 % av den totala mängd som transporterats i Märstaån vid mätstation F. Fosfortransporten vid mätstation F uppgick till ca 350 kg jämfört med ca 380 kg året innan, och av dessa ca 350 kg kom ca 25 % från flygplatsen. Den totala kvävetransporten vid mätstation F uppgick till ca 5800 kg jämfört med 6800 kg året innan. Av dessa ca 5800 kg vid mätstation F kom ca 18 % från flygplatsen. I Halmsjöbäcken (E2) och Märstaån (F) uppmättes bra syreförhållanden under avisningssäsongen oktober- april, trots att kaliumhalterna som tyder på inverkan av kaliumformiat var förhöjda under hela vintersäsongen. Syresättningen som påbörjades i dammen vid bana 3 i februari 2006 har bidragit till förbättrade syreförhållanden, bland annat vid mätstation F. Kättstabäckens dagvattenanläggning, KDA, som kompletterades med tre säsongsoch utjämningsdammar och drifttogs inför säsong 2009/2010 har följts upp noggrant under den gångna vintersäsongen. Dammarna fylls och töms i omgångar under säsongen vilket möjliggör nedbrytning av organiskt material under lagringsperioden. Uppföljningen har påvisat en reningsgrad som varierar mellan omkring 50 och 70 % vilket är ett positivt resultat. KDA omhändertar dagvatten från bana 1, västra delen av bana 2 samt från rampytor vid terminalerna 4 och 5 under vintersäsongen då detta dagvatten är påverkat av formiat och till viss del glykol. Under 2011 erhöll Swedavia tillstånd att bygga Halmsjöbäckens dagvattenanläggning, HDA, som med motsvarande funktion som KDA ska omhänderta dagvatten från bana 3 med tillhörande taxibanor. Delar av anläggningen är beräknad att tas i drift till vintersäsongen 2012/2013 och hela anläggningen beräknas vara färdigställd till säsongen 2013/ Halmsjöprovtagning I nära anslutning till Halmsjön finns en kylcentral för drift av akvifärlagret som används till en del av flygplatsens kyl- och värmeförsörjning, vilken främst nyttjar grundvattnet i akvifären (för mer information se avsnitt ). Även vatten från Halmsjön används i anläggningen och vattnet som hämtats och värmts upp i systemet leds tillbaka till sjön. Halmsjön utgör också recipient för dagvatten från östra delen av bana 2 samt några rampytor. Provtagning sker i sjön enligt gällande kontrollprogram. Resultatet från provtagningen har sammanställts på årsbasis i Halmsjön 2011, dokumentnummer D För alkalinitet och ph-värde syns en trend mot ökade värden under perioden 2001 till Buffertförmågan i Halmsjön klassades som mycket god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913 och handbok 2007:4). Troligen har formiat, som används för banavisning, bidragit till den högre

23 RAPPORT D (69) buffertkapaciteten och högre ph-värde. I mars 2011 förelåg syrebrist, svagt syretillstånd, i Halmsjöns bottenvatten. Sjön var då isbelagd och tidigare års syreförhållanden i sjön visar att år med långvarig isbeläggning, vilket var fallet 2011, resulterar i låga syrehalter. Årsmedelhalten av organiska ämnen bedömdes som måttligt hög. Vattnet var svagt färgat samt svagt till måttligt grumligt. Under nästan hela säsongen var siktdjupet lika med sjöns bottendjup och bedömningen var stort siktdjup. Totalfosforhalterna bedömdes som måttligt höga både i yt- och i bottenvatten i Halmsjön under Kvävehalten i Halmsjön var måttligt hög. Halterna av löst kväve (nitrit/nitrat samt ammonium) var låga. Halterna av kväve i Halmsjön är normala för jordbrukspåverkade sjöar och huvuddelen av kvävet i Halmsjön bedöms komma från omgivande marker och inte från flygplatsen. I Halmsjön var den totala salthalten (konduktiviteten) relativt hög och natriumoch kaliumhalterna var något förhöjda jämfört med naturliga bakgrundshalter. Ökningen av kalium- och natriumhalten sedan 2001 avstannade något 2006 och har sedan varit relativt oförändrad eller möjligen något avtagande. Förmodligen härstammar natrium delvis från vägsalt och kalium från banavisningsmedlet kaliumformiat. Kalcium- och magnesiumhalterna har sedan 2003 varit på en högre nivå jämfört med uppföljningsperiodens första tre år. Säsongsmedelhalten av klorofyll (maj-oktober) bedömdes som måttligt hög. De föregående åren har klorofyllhalterna bedömts som låga bedömdes halten i augusti som låg. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare ett vatten är. Växtplanktonundersökningen visade på näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden och att växtplanktonsamhället var tydligt påverkat. Planktonsamhället var artfattigt och instabilt och uppvisade inte normal säsongsvariation. Under 2011 var djurplanktonsamhällets artrikedom relativt låg, de arter som påträffades i proverna är vanliga i Sverige. Djurplanktonsamhällets sammansättning verkar ha stabiliserats de senaste åren och den totala djurplanktonbiomassan var normal jämfört med den senaste sexårsperioden. Djurplanktonsamhället indikerade måttlig näringsrikedom i Halmsjön. Bottenfaunans sammansättning i Halmsjön 2011 indikerade ett måttligt näringsrikt tillstånd i sjön samt måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god, vilket är en förändring jämfört med föregående år då statusen för eutrofieringen bedömdes som hög. God status för eutrofieringen innebär ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen. Vissa år har enstaka individer av syrekrävande taxa påträffats, vilket kan indikera att förhållandena i bottenvattnet är ett gränsfall mellan syrerika och måttligt syrerika. Bottenfaunan visade vid undersökningen 2011, liksom vid de tre föregående åren, en påtaglig störning av miljögifter i sedimentet genom att nästan samtliga kontrollerade fjädermyggor av släktet Tanytarsus hade mer eller mindre

24 RAPPORT D (69) Grundvatten missbildade mundelar. Status med avseende på annan föroreningspåverkan bedömdes därför vara dålig. Det kan inte uteslutas att verksamheten vid Arlanda kan vara källan till föroreningen. En undersökning av sedimentet har inletts inom forskningsprojektet RE-PATH, se avsnitt Vid nätprovfisket i Halmsjön 2011 påträffades samma tre arter som vid tidigare provfisken 2004 och 2008, d.v.s. abborre, gädda och mört. Sedan 2004 har antalet fångade individer per lagda nät minskat, men intressant att notera är att den totala fiskbiomassan per lagda nät inte har minskat i lika hög grad. Sammantaget visar resultaten att Halmsjön fortsatt är en näringsrik sjö med hög biologisk produktion. Både abborre och mört reproducerar sig väl och några tydliga tecken på påverkan från dag- och kylvatten från Arlanda kan inte ses Försörjningstunneln Under flygplatsen finns ett system av tunnlar med försörjningsstråk för olika media. Tunnlarna dräneras via pumpstationer som leder bort inläckande grundvatten till dagvattensystemet. Arlanda har villkor på hur mycket grundvatten som får pumpas bort från den nya försörjningstunneln. Under 2011 har utpumpade mängder i genomsnitt uppgått till 5,6 liter per minut och100 meter tunnel. Det är en överträdelse av villkoret som anger 5 liter per minut och 100 m tunnel. Den bortledda mängden under 2011 var något lägre men jämförbar med föregående år, då flödet uppgick till 6,3 liter per minut och 100 meter tunnel. Swedavia har länge arbetat med att minska inläckaget i tunneln Grundvattenprovtagning Grundvattenprovtagning har skett vid 14 grundvattenrör runt om på flygplatsen. Flertalet ligger i anslutning till bana 3 och i Långåsen (del av Brunkebergsåsen). Undersökningarna har kontrollerat påverkan från nitratkväve, salter, polyaromatiska kolväten (PAH), BTEX (aromater) och alifatiska kolväten (olja). Villkor finns gällande PAH och nitratkvävehalter. Uppmätta nitrathalter var mycket låga till måttligt höga. I samtliga stationer har nitratkvävehalten tenderat att minska under perioden , vilket troligen speglar en avklingning från tidigare ureaanvändning, minskad påverkan från sprängstensupplag och minskad påverkan från f.d. jordbruksmark inom området. Ingen av sexton olika fraktioner av PAH förekom i halt över rapporteringsgränsen i de undersökta grundvattenstationerna år Olja har undersökts med gaskromatografi-metodik där alifatiska kolväten har delats in efter kolkedjelängd i grupperna C5-C8, C8-C10, C10-C12, C12-C16 och C16-C35. Inga halter över rapporteringsgräns uppmättes år Inte heller några aromatiska kolväten (bensen, toluen, etylbensen och xylener) uppmättes år 2011.

25 RAPPORT D (69) Akvifären Mer information återfinns i rapporten Grundvattenkontroll 2011, dokumentnummer D År 2009 driftsattes akvifärlagret vid. Akvifärlagret utgörs av ett grundvattenmagasin i en isälvsavlagring som består av sand och grus och som utgör en del av Stockholmsåsen. Akvifären används som ett säsongslager, med fem kalla brunnar i norr och sex varma brunnar i söder. Sommartid används uppumpat grundvatten från den kalla delen av akvifären för kylningsändamål, varefter det uppvärmda returvattnet pumpas tillbaka till akvifärens varma del för att lagras till vintern då det används för uppvärmning. Kylan används till komfortkyla, kylning av datarum samt kommersiell kyla (kök, restauranger). Värmen används till förvärmning av ventilationsluft och till markvärme. Under sommardriften ( till ) togs grundvatten från de kalla brunnarna ut för kyländamål, totalt togs ca 12,5 GWh ut. Under vinterdriften ( till och till ) togs grundvatten från de varma brunnarna ut för uppvärmningsändamål, totalt togs ca 5,2 GWh ut. Enligt villkor för användningen av grundvatten från akvifärlagret får m 3 grundvatten per år användas för kylningsändamål och m 3 grundvatten användas för värmningsändamål. Därutöver får m 3 grundvatten användas för att spola kylcentralens ledningssystem vid förändring mellan olika driftfall av anläggningen. Spolvattnet leds till Halmsjön. Under 2011 användes ca m³ grundvatten för kylningsändamål, vilket är något mer jämfört med år 2010 då ca m 3 grundvatten användes. Under 2011 överskreds därmed villkorsgiven vattenvolym som får användas till kylningsändamål med ca 1 %. Under 2011 användes ca m³ grundvatten för uppvärmningsändamål, vilket är något mer jämfört med år 2010 då omkring m 3 grundvatten användes för samma ändamål. Under 2011 användes ca 2500 m 3 grundvatten för spolning, vilket är en minskning jämfört med år 2010 då omkring m 3 grundvatten användes för spolning. I enlighet med Länsstyrelsen beslut ( ) får Swedavia fritt styra fördelningen mellan uttag av värme respektive kyla från Halmsjön, dock utan att överskrida m³/år eller 720 m³/h (200 l/s). Under 2011 bortleddes ca m³ sjövatten från Halmsjön för kylningsändamål och efter uppvärmning har motsvarande volym återförts Halmsjön. Detta är en ökning jämfört med år 2010 då m 3 sjövatten bortleddes och tillfördes Halmsjön. Ökningen beror på ökat behov av att ta ut kyla från Halmsjön då kylan från markvärme och luftförvärmning inte varit tillräcklig. Under 2011 var medeluttag

26 RAPPORT D (69) och medelinfiltration i akvifärlagret omkring 67 l/s. Högsta momentant uppmätta flöde vid uttag och infiltration var170 l/s respektive 160 l/s. Swedavia har idag totalt 11 stycken mätpunkter där loggning av grundvattennivå och temperatur sker, i enlighet med kontrollprogram. Grundvattennivåerna i akvifärens mätpunkter har under 2011 hållit sig inom de nivåintervall som är beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen för akvifärlagret och som därmed utgör villkor för tillåtna nivåvariationer under sommar- och driftfall. Tillåtna grundvattennivåförändringar vid uttagsbrunnarna är 3,5 m (avsänkta nivåer) och vid infiltrationsbrunnarna 2,5 m. Under 2011 var nivåvariationen störst i mätpunkt B. Orsaken till att B-röret visar på stora nivåskillnader är att B-röret ligger nära de varma brunnarna. Ett utredningsarbete pågår för att fördjupa kunskapen om akvifärens påverkan på grundvattnets nivåer och rörelser. Under 2011 har en rapport sammanställts över resultatet från undersökningarna och rapporten kommer att utgöra kompletteringsmaterial till pågående tillståndsansökan för Stockholm Arlanda Airport som lämnades in i maj Rapporten heter Arlanda Akviferlagret, Konceptuell hydrogeologisk modell etapp 1, Swedavia, daterad Täby , framtagen av Grundvattengruppen. Delar av rapporten redovisades för Länsstyrelsen vid möte Skogsstyrelsen har sedan hösten år 2008 haft i uppdrag att kontrollera effekter och konsekvenser på skog och mossor öster om åsen på två provytor. Vid den inledande inventeringen av området uppmärksammades två områden som betingar höga naturvärden och som nu är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. I Skogsstyrelsens utlåtanden från och konstateras att medeltalet av kronutglesningen är ungefär i linje med medeltalet för Stockholms län, några träd har dött sedan hösten 2010 och under våren har även några träd blåst ned efter den slutavverkning som gjordes norr om sumpmarken. Som vid inventeringarna 2010 konstaterades även vid 2011 års inventeringar att de båda ytorna som studeras har genomgått stora förändringar beträffande grundvattennivån. Skogsstyrelsen gör det troligt att akvifärlagret påverkar markfuktigheten och hydrologin i området negativt. Eftersom granen har ett ytligt rotsystem kan förklaringen vara att grundvattnet har sjunkit snabbt och att träden inte har hunnit utveckla ett djupare rotsystem. Vad gäller mossfloran bedöms denna vara tämligen intakt sedan förra säsongen, men viss ökning respektive minskning av vissa arter har observerats. En ny art som har tillkommit är skedmossa. Kärlväxtfloran bedöms ha genomgått en viss förändring, framförallt har älgört ökat. En ny art observerades, skogsbräken. Under 2011 års inventeringar var marken, liksom vid inventeringarna 2010, helt dränerad och torrlagd, vilket är en skillnad jämfört med tidigare inventeringar då marken

27 RAPPORT D (69) observerades vara mycket blöt. Den största synliga förändringen är att det fuktighetskrävande och ovanliga gräset storgröe har försvunnit från provytorna. Den tidigare intressanta sumpskogsmiljön är starkt påverkad och en stor del av de ursprungliga naturvärdena knutna till den fuktiga delvis källpåverkade miljön är påverkad. Skogsstyrelsens bedömningar finns i rapporterna Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, , Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE och Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, , Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE Dricksvattenförbrukning Dricksvattenförbrukningen ligger på samma nivå som föregående året. Under år 2011 förbrukades m 3, vilket är jämförbart med m³ under år Swedavias bergtäkt Laggatorp Swedavia har avtal med Svevia (f.d. Vägverket Produktion) om att driva täkten. Under år 2011 har ton utbrutet berg levererats som vägbyggnadsmaterial (till asfaltstillverkning och till vägbyggnad). Villkoret för bergtäkten medger en årlig produktion på maximalt ton. Endast en liten del av det material som gått ut från täkten används till Swedavias projekt, den stora mängden är det som Svevia säljer vidare. Den största mängden har gått till asfaltsproduktion som levererats till vägbyggen i Stockholm- och Mälardalsområdet. Inom Swedavia har hotellbygget, Clarion Hotel Arlanda, stått för en betydande mängd. Under 2011 har ett tillsynsbesök av bergtäkten genomförts av Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna, utan anmärkning. Bergtäktsverksamheten finns utförligare beskriven i en separat miljörapport, Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2011, dokumentnummer D Undersökningar Kadmiuminventering i spillvattnet s spillvatten går via Sigtuna kommuns spillvattenledningar till Käppala reningsverk. För att det kväve- och fosforrika slammet från reningsverket ska kunna användas som fosforkälla inom jordbruket behöver mängden kadmium i slammet minskas. Under 2010 upprättades en handlingsplan på, i samarbete med Käppalaförbundet och Sigtuna kommun, med målet att minska förekomsten av kadmium i spillvattnet som härrör från Arlanda. Handlingsplanen har flera delmål varav slutmålet är att kadmiumhalten i utgående spillvatten från Arlanda år 2020 ska motsvara kadmiumhalten i avloppsvatten från hushåll, det vill säga 0,1 µg/l. Baserat på 2011 års spillvattenflöde motsvarar slutmålet ett utsläpp av 50 g kadmium per år. Under december 2011 genomfördes provtagningar i spillvattennätet för att spåra kadmiumutsläpp från flera delområden inom

28 RAPPORT D (69) flygplatsen. Ytterligare provtagning kommer att utföras under 2012 i syfte att fastställa källorna till kadmium i spillvattnet Miljöteknisk markundersökning i bergtäkten Laggatorp Under 2011 har en miljöteknisk markundersökning genomförts i bergtäkten Laggatorp på uppdrag av Svevia AB som driver täkten. Undersökningen utfördes på uppställningsplatsen där ett tillfälligt asfaltverk var placerat under tiden Markundersökningen påvisade höga halter av arsenik i fyllnadsmaterialet på uppställningsplatsen och då materialet härstammar från bergtäkten utfördes en kompletterande provtagning för att kartlägga arsenikförekomsten i bergtäkten. Även den kompletterande undersökningen påvisad förekomst av höga halter arsenik. Resultaten av undersökningarna beskrivs utförligare i Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2011, dokumentnummer D Forskningsprojektet RE-PATH Swedavia inledde under 2009 ett femårigt forskningsprojekt tillsammans med Naturvårdsverket och Svenska miljöinstitutet IVL kallat RE-PATH som står för Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human Populations in the vicinity of international Airports. Syftet med projektet är att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö med avseende på perfluorerade ämnen. Under 2009 och 2010 har en mycket omfattande provtagning genomförts i vatten, sediment och olika biotaprover insamlats, karterats och analyserats med avseende på PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Även effektstudier har genomförts. De kemiska analyserna visar att PFOS och PFOA som läckt ut till närmiljön från exempelvis brandövningsplats där brandskummet AFFF nyttjats, fortfarande finns kvar i sådana mängder att halter i vatten, sediment och fisk är kraftigt förhöjda relativt halter i bakgrundslokalerna. Från år 2010 ingår Kättstabäcken i provtagningsprogrammet. Under 2011 har arbetet inom projektet fortgått med vattenprovtagning i Halmsjön, Kättstabäcken, Benstockensbäcken och Halmsjöbäcken. Provfiske har utförts i Halmsjön, Steningeviken och Valloxen (referenssjö) samt ekotoxikologiska tester har utförts. Bioackumuleringsstudie på zebrafisk utfördes där fiskar placerades i vatten med samma PFOS-halt som i Halmsjön. Utsöndringstakten studerades när fiskarna efter fjorton dagar placerades i vatten fritt från PFOS. Studien visade att fiskarna hade lätt för att ta upp men mycket svårt för att utsöndra PFOS. Lakförsök har utförts för att besvara frågorna om det finns potential för sedimenten att läcka PFOS till vattenmassan och om halterna i grundvatten är orsakade av direkt tillförsel av PFOS eller om halterna kan orsakas av utlakning från jorden. Lakförsöken visade att en stor del av den PFOS som finns i proverna är lakbara. De höga halterna i grundvatten kan därmed bero på utlakning från ovanliggande marklager.

29 RAPPORT D (69) Resultaten från forskningsprojektet RE-PATH sammanställs i en årlig rapport av IVL. Hittills finns rapporterna Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH (B1899, nov 2010) och Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH (B 1984, jun 2011). Mer information återfinns på projektets hemsida Periodisk miljöbesiktning Under 2011 genomfördes en periodisk besiktning på av WSP. Fokusområde detta år var spillvattensystemet, som besiktigas vart tredje år. En sammanfattning av besiktningsrapporten är att utsläppta föroreningshalter i samlat utgående behandlat processavloppsvatten från Swedavias interna reningsanläggningar (B457, B508 och B529) har legat under gällande riktvärden för samtliga analyserade parametrar under verksamhetsåren Likväl har utsläppta föroreningshalter i samlat utgående spillvatten från hela Stockholm Arlanda Airport under verksamhetsåren legat under gällande riktvärden för samtliga analyserade parametrar. Utsläppta föroreningshalter i samlat utgående behandlat processavloppsvatten från elva kontrollerade slam- och oljeavskiljare och miljöstationens dagvattenbrunn som avleds till spillvattennätet inom Arlanda överskrider gällande varningsvärden för metaller (8 st) och olja (oljeindex, 1 st). Swedavias målsättning är, liksom tidigare, att innehålla gällande riktvärden för utsläpp av föroreningar till spillvattensystemet samt se till att spillvattnet ej innehåller rester av ämnen som dels negativt kan påverka den fortsatta behandlingen av vattnet i det kommunala spillvattennätet (Käppalaverket) och dels påverka avloppsslammet negativt med avseende på föroreningshalt. Som helhet bedöms Swedavias verksamhet bedrivas målinriktat och ambitiöst inom miljöområdet. Verksamheten uppfyller väl dagens ställda miljökrav från berörda instanser (tillsynsmyndigheten, Sigtuna kommun och Käppalaförbundet). Besiktningsrapporten heter Rapport, Swedavia AB, Stockholm-Arlanda Airport, Periodisk miljöbesiktning av spillvattensystem 2011, , WSP uppdragsnummer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012

MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012 Dokumentnummer D 2013-002130 MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72-001 RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 2(97) Revisionsförteckning

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni

Läs mer

MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2013

MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2013 Dokumentnummer D 2014-001771 MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2013 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72-001 RAPPORT 2014-03-31 01.00 D 2014-001771 2(92) Revisionsförteckning

Läs mer

STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT Dokumentnummer D 2015-001343 Foto: Daniel Asplund MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2014 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797 0818 Anläggningsnummer: 0191 72-001 RAPPORT 2015-03-26 01.00 D 2015-001343

Läs mer

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan

Läs mer

Välkommen på samråd!

Välkommen på samråd! Välkommen på samråd! Agenda Inledning Lagstiftning Prognos och flygplatsens anläggningar Sökt omfattning Flygvägar Miljöpåverkan Förslag miljökonsekvensbeskrivning Kaffepaus inkl. utställning och bullerdemo

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

FLYGBULLERMÄTNING ÅR 2010

FLYGBULLERMÄTNING ÅR 2010 Bilaga MKB5.11 Dokumentnummer D 2011-000956 FLYGBULLERMÄTNING ÅR 2010 Stockholm Arlanda Airport RAPPORT 2010-10-15 01.00 D 2011-000956 2(27) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Välkommen på samråd!

Välkommen på samråd! Välkommen på samråd! Samrådet avser Ansökan om nytt miljötillstånd enligt miljöbalken D 2010-011374 Miljötillstånd Miljöfarlig verksamhet enl. 9 kap miljöbalken Miljötillstånd söks hos miljödomstolen Villkor

Läs mer

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Riktlinjer Diarienummer Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Ledningsgruppen 2017-09-28 Käppalaförbundet Reviderad 2017-10-17 Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (5) 1. Inledning Sprängning,

Läs mer

MÄTNING AV FLYGBULLER KRING STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

MÄTNING AV FLYGBULLER KRING STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT Bilaga MKB5.10 Dokumentnummer D 2010-012538 MÄTNING AV FLYGBULLER KRING STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT Åren 2002-2009 RAPPORT 2010-08-27 01.00 D 2010-012538 2(12) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av

Läs mer

SPILLVATTENKONTROLL 2018

SPILLVATTENKONTROLL 2018 KVARTALSRAPPORT 2, 2018 SPILLVATTENKONTRO LL DokumentID 1 av 9 BILAGA 2 SPILLVATTENKONTROLL 2018 190 45 StockholmArlanda Tel: 010109 00 00 Fax: 010109 05 00 Org nr: 5567970818 Epost: info@ DokumentID 2

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Mål M , Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport, Härryda kommun; bemötandeskrift

Mål M , Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport, Härryda kommun; bemötandeskrift Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1070 462 28 VÄNERSBORG Göteborg den 14 november 2014 Mål M 1030-13, Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter

Läs mer

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Sammanställning av gällande villkor m.m. Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar

Läs mer

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2 VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2 VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 3 Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Inarbetningsytor för avloppsslam i Oxie Cecilia Sjöö

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

Kontrollprogram för länshållningsvatten under byggtiden

Kontrollprogram för länshållningsvatten under byggtiden Sida 1 (7) Exploateringskontoret Dokumentnamn Projekteringsskede Delområde BYGGHANDLING Övergripande Entreprenad - Ansvarig part Dokumenttyp Konstruktör KD - Kontrolldokument Maria Wessberg Upprättad datum

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport Textdel 2017 års miljörapport Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad

Läs mer

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Stockholm-Arlanda är en av Europas största flygplatser. År 2001 passerade drygt 18 miljoner passagerare dess terminaler. Två

Läs mer

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten 1 Presentationer till huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen 7 Utsläpp av vatten TMALL 0141 Presentation v 1.0 Avledning av vatten, disposition

Läs mer

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport Textdel 2017 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa.

Läs mer

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret Miljöbokslut 2017 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2018-09-12 INLEDNING År 2017 blev ett miljöintensivt år för Gatu- och fastighetskontoret. Under året bestämde vi oss för att införa ett

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

Samråd Naturvårdsverket

Samråd Naturvårdsverket Samråd Naturvårdsverket Nytt miljötillstånd 28 november 2011, klockan 09-12. D 2011-019211 AGENDA 1. Presentation av deltagare 2. Flygvägar 3. Översiktlig presentation av flygplatsen 4. Tidplan 5. Ansökans

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg SÄLENFLYG AB Slutversion Göteborg 2009-11-30 Datum 2009-11-30 Uppdragsnummer 61400621468000 Utgåva/Status Slutversion SILLÉN GUSTAV Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343,

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Inledning. Anmälningsplikt. Bakgrund

Inledning. Anmälningsplikt. Bakgrund Sida: 1 (5) Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller olika metaller, oljor och andra organiska och oorganiska ämnen som är skadliga för växter och djur. Vattnet behöver därför renas innan det

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Stockholm Arlanda Airport Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Miljökonsekvensbeskrivning Kalmar den 20 april 2011 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Sammanfattning 0 Sammanfattning och innehåll.doc

Läs mer

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda Bakgrund Ansökan lämnas in senast 31 december 2010 Två tidigare samrådsmöten med Sigtuna kommun Samrådsunderlag - synpunkter

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2016 STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT. Swedavia AB Stockholm Arlanda Airport Organisationsnummer: Anläggningsnummer:

MILJÖRAPPORT 2016 STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT. Swedavia AB Stockholm Arlanda Airport Organisationsnummer: Anläggningsnummer: MILJÖRAPPORT 2016 STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72 001 MILJÖRAPPORT 2017-03-30 01.00 D 2017-01674 2(83) Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

Flygbuller Dagsbergs skola, Norrköping

Flygbuller Dagsbergs skola, Norrköping Uppdragsnr: 10215816 1 (5) PM Flygbuller Dagsbergs skola, Norrköping WSP Akustik har genomfört bedömningar av flygbullerpåverkan vid Dagsbergs skola öster om Norrköping. Flygplatsen är utpekad som riksintresse

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

OXIE INARBETNINGSYTOR

OXIE INARBETNINGSYTOR OXIE INARBETNINGSYTOR ÅRSRAPPORT 2017 VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2017 2 VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2017 3 Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Inarbetningsytor

Läs mer

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport Textdel 2017 års miljörapport Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Långedal Munkedal Foss 5:2 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens

Läs mer

Välkommen på samråd!

Välkommen på samråd! Välkommen på samråd! Samrådet avser Ansökan om ändringstillstånd Ansökan om tillstånd Agenda Inledning Presentation av flygplatsen Lagstiftning Prognos och Flygplatsens anläggningar Sökt omfattning Flygvägar

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket

Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens (plats-) nummer: 1980-57-003 Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014. Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2016 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Biogasproduktionen är organiserad under AO Biogas inom Tekniska

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Flygplats Upprättad av Referens Stockholm Arlanda Airport ARNMM Bilaga 2 TILLSTÅNDSVILLKOR-STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2014

Flygplats Upprättad av Referens Stockholm Arlanda Airport ARNMM Bilaga 2 TILLSTÅNDSVILLKOR-STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2014 RAPPORT 2015-03-26 01.00 D 2015-001343 1(38) TILLSTÅNDSVILLKOR-STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2014 Innehåll FLYGPLATSENS TILLSTÅND... 2 1.1 Grundtillstånd enligt före detta Naturresurslagen... 2 1.2 Grundtillstånd

Läs mer

Yttre Miljö. Miljörapport Iso Sormus

Yttre Miljö. Miljörapport Iso Sormus Yttre Miljö 2010 Miljörapport Iso Sormus 11-750 MILJÖRAPPORT 1(7) Utredningens titel Miljörapport 2010 Iso Sormus (olivin) Författare Erika Tinnerholm Får publiceras Ja Utredningen till Lst Miljöskyddsenheten

Läs mer

Uppföljande samråd med kommuner och länsstyrelsen

Uppföljande samråd med kommuner och länsstyrelsen Uppföljande samråd med kommuner och länsstyrelsen Nytt miljötillstånd 25 januari 2012, klockan 13-16 Welcome Lounge, Göteborg Landvetter Airport D 2011-020328 Agenda 1. Inledning 2. Presentation av deltagare

Läs mer

Textdel 2016 års miljörapport

Textdel 2016 års miljörapport Textdel 2016 års miljörapport Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens

Läs mer

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Riktlinjer för FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR RIKTLINJER FÖR FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Inledning Vatten från tvätt av fordon innehåller föroreningar i form av metaller, organiska ämnen (t.ex. olja)

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Detta är en förenklad redovisning av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Den kompletta

Läs mer

Dokumentnummer D 2018-BMA02 MARKBULLERBERÄKNINGAR

Dokumentnummer D 2018-BMA02 MARKBULLERBERÄKNINGAR Dokumentnummer D 2018-BMA02 MARKBULLERBERÄKNINGAR UTFALL 2017 RAPPORT 2018-02-23 01.00 D 2018-BMA02 2(11) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2018-02-19 Utkast 01.00 2018-02-23

Läs mer

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1(5) Företag i fordonsbranschen skall lämna årsrapport över sin verksamhet.

Läs mer

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun. PM (5) Handläggare Björn Oscarsson Gardbring Tel +46 55 32 25 Mobil +46 7 995 2 54 Fax +46 55 3 9 bjorn.o.gardbring@afconsult.com Datum 24-8-29 Karlstad Kommun Miljöförvaltningen Jan Andersson Uppdragsnr

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015. Textdel 2015 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september. Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för flygbranschen 2012

Årlig tillsynsrapport för flygbranschen 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ SID 1 (5) 2013-01-15 Handläggare: Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p 29 Redovisning av miljöförvaltningens rapport

Läs mer

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret Miljöbokslut 2018 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2019-02-21 INLEDNING År 2018 blev ännu ett år då mycket hände inom Gatu- och fastighetskontoret. Vi har under året helt bytt ut vår diesel

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2018 Stockholm Arlanda Airport

MILJÖRAPPORT 2018 Stockholm Arlanda Airport MILJÖRAPPORT 2018 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72 - 001 RAPPORT 2019-03-27 1.0 SWED-1193006443-3 2(59) Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Organisation...

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

Tillsynsrapport flygtrafik 2015 Februari 2016

Tillsynsrapport flygtrafik 2015 Februari 2016 Tillsynsrapport flygtrafik 2015 Februari 2016 stockholm.se Februari 2016 Dnr:2016-1462 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Jörgen Bengtsson 3 (9) Sammanfattning De största frågorna som hanterats

Läs mer

RAPPORT. Landvetter flygplats - redovisning flygbuller Upprättad av: Bengt Simonsson

RAPPORT. Landvetter flygplats - redovisning flygbuller Upprättad av: Bengt Simonsson RAPPORT 2017-06-13 Upprättad av: Bengt Simonsson RAPPORT, utkast Kund Trafikverket Konsult WSP Akustik 121 88 Stockholm-Globen Besöksadress: Arenavägen 55 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880

Läs mer

Lägesrapport KVVP etapp 1

Lägesrapport KVVP etapp 1 Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

BROMMA STOCKHOLM AIRPORT

BROMMA STOCKHOLM AIRPORT Uppdragsnr: 10176712-R04 1 (10) BROMMA STOCKHOLM AIRPORT C:\Users\sebs10628\Documents\R04 Bromma Markbuller beräkningar för utfall 2013 2014-03-26.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 BROMMA STOCKHOLM

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

PM Markföroreningar inom Forsåker

PM Markföroreningar inom Forsåker PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE Anmälan ska lämnas till

Läs mer

Dokumentnummer D 2017-JGKISO JÖNKÖPING AIRPORT

Dokumentnummer D 2017-JGKISO JÖNKÖPING AIRPORT Dokumentnummer D 2017-JGKISO JÖNKÖPING AIRPORT Flygbullerberäkning för bullerisolering - 2016 RAPPORT 2017-03-23 02.00 D 2017-JGKISO 2(9) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2016-03-15

Läs mer

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv TEKNISK RAPPORT Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 14 Antal bilagor Beställare: Västerås stad, Stadsledningskontoret Stockholm 2008-01-28 C:\3750\AKB Projekt\2008-022 (-Offert-) BSN Våsterås flygplats

Läs mer

Ombud: Advokaterna Åke Lewensjö och Malin Wikström Gärde Wesslau Advokatbyrå Kungstorget 2 411 17 Göteborg

Ombud: Advokaterna Åke Lewensjö och Malin Wikström Gärde Wesslau Advokatbyrå Kungstorget 2 411 17 Göteborg 2012-06-04 1 (21) Vår beteckning Målnummer Ks/2011:364 M 2284-11 Kommunledningskontoret Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand YTTRANDE SÖKANDE Swedavia AB Ombud: Advokaterna

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer