Logopedin producerar hundratals terapitimmar Samhällsrelevant praktik för blivande talterapeuter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Logopedin producerar hundratals terapitimmar Samhällsrelevant praktik för blivande talterapeuter"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Logopedin producerar hundratals terapitimmar Samhällsrelevant praktik för blivande talterapeuter

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Hållbar kapitalförvaltning Sustainable Investment Research Platform (SIRP), som leds av Lars Hassel, professor i redovisning vid ÅA, fick den 7 maj ett pris på kronor för bästa CSR-forskning (CSR = Corporate Social Responsibility). Priset utdelades på den internationella Globe Forumkonferensen i Stockholm, som hade cirka deltagare, främst från företagsvärlden. Varför fick ni priset, Lars Hassel? Det finns vissa kriterier som skall uppfyllas. Forskningen skall vara praktiskt relevant, lättillgänglig och ge affärsnytta. Vi startade SIRP år 2006 och nominerades för Globe Award-priset redan 2007, men då gick det till Handelshögskolan i Stockholm. Nu har vi hunnit få mera resultat från vår forskning, och det har väckt mycket uppmärksamhet i Sverige. Åtta forskare är med i SIRP-gruppen, från ÅA utöver Hassel också Natalia Semenova. Vi granskar om ansvarsfullt företagande, hållbarhetsarbete och etiska placeringar ger mervärde för investerare och företagsägare. Vi har studerat sambandet mellan etikanalytikers betyg och företagens marknadsvärde, lönsamhet och kapitalkostnader. Resultaten visar att ansvarsfullt företagande faktiskt skapar mervärde för ägarna. Det här leder till att kapitalmarknaden prissätter etiskt handlande och att företag måste ta mera ansvar. Det är alltså inte uteslutet att marknadsekonomiskt tänkande bidrar till hållbar utveckling. I januari kom boken CSR från risk till värde, utgiven på Studentlitteratur, där en del av forskningen sammanfattas. Mera info: MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Miljöfrågor tema för utställning Människa Natur Miljö är temat för en ny utställning i Åbo Akademis huvudbibliotek. Den har arrangerats av ÅAB:s utställningsteam i samarbete med historikern FD Laura Hollsten, med anledning av att 2008 är det gröna året i Finland. På utställningen visas böcker och tidskrifter från ÅAB, samt naturalier från Biologiska samlingarna. Det finns montrar med olika teman: Världen Jorden, Tankar och förhållningssätt, Människan observerar naturen, Överlevnad samlevnad, Människans påverkan, Hållbarhet miljöpolitik, Naturskydd, Ekokritik och Nationallandskapet. Först tänkte vi att utställningen skulle handla bara om naturen, men när vi gick igenom materialet kom vi allt mer in på miljöfrågor. Området blev bredare, eftersom det är förhållandet mellan människan och naturen som skapar miljön vi lever i, säger Laura Hollsten. Böckerna som visas på utställningen är ganska många. Det var inte lätt att välja i bibliotekets samling vad som skulle visas, men vi fick bra tips från olika håll under arbetets gång, säger Hollsten. Vissa klassiker som kunde vara med på utställningen är utlånade och somliga är också kursböcker, så dem har vi inte kunnat ta med. Men det är ju egentligen bra att klassiker läses, och om det faktum att de saknas på utställningen väcker kritiska kommentarer och diskussion så ser vi det som bara positivt. Bland böckerna på utställningen finns 1700-talsklassiker av Pehr Kalm och Carl von Linné, On the origin of species by means of natural selection or The preservation of favoured races in the struggle of life av Charles Darwin (1860), och Tyst vår av Rachel Carson (1966). Vid Åbo Akademi, som är miljöuniversitet, har det vid nästan varje fakultet gjorts forskning som har att göra med miljöfrågor. Ofta tvärvetenskapligt. På utställningen finns böcker från ÅA Nytt avtal med universitetet i São Paulo Åbo Akademi har undertecknat ett avtal med universitetet i São Paulo i Brasilien. Avtalet omfattar ett brett bilateralt samarbete inom forskning och utbildning. Universitetet i São Paulo är det högst rankade universitetet i Latinamerika och hör till de hundra bästa universiteten i världen, med toppforskning inom biobränsle, biomaterial, genetik, kemi, fysik och träförädling. Avtalet presenterades för statsminister Matti Vanhanen under hans besök i Brasilien. Vanhanen välkomnade varmt avtalet och uttryckte sitt stöd för samarbetet mellan Åbo Akademi och universitetet i São Paulo. Samarbetsavtalet kommer att innebära banbrytande forskning i bland annat klimatfrågor. Övriga medlemmar i den fi nländska delegationen, bland andra direktören för Finlands Akademi, professor Markku Mattila och Finlands ambassadör i Brasilien, Ilpo Manninen välkomnade också ökat vetenskapligt samarbete mellan Finland och Brasilien. Åbo Akademis professor i kemisk träförädlingsteknik, Pedro Fardim, har ansvarat för koordineringen av avtalsförberedelserna.

3 i varje monter, t.ex. Från teknik till etik: miljöförståelse i universitetsperspektiv (red. Ea Blomqvist, 1992), Smuts (Olli Lagerspetz, 2006) och Tänk på miljön, köp ny bil (Jarl Ahlbeck, 2001). Materialet ger idéer Hollsten hoppas att utställningsmaterialet skall ge forskare och studerande idéer om vad som kunde undersökas. Bland det som visas finns till exempel dissertationer som gjordes vid gamla Åbo Akademi på 1700-talet. Det är vetenskapshistoriskt intressant, och jag hoppas att någon nappar på materialet. Hollsten är själv historiker och forskar bland annat i miljöhistoria. För mig personligen har det varit roligt att vara med och ordna den här utställningen, för jag har kommit i kontakt med litteratur jag tidigare inte har känt till. Det kommer jag säkert att ha glädje och nytta av i framtiden. Vid ÅAB är man också nöjd med utställningen. Jag tycker att planeringen har fungerat bra. I framtiden ordnar vi gärna lite oftare utställningar i samarbete med ÅA-forskare inom olika ämnen, säger Pia Södergård, som har lett ÅAB:s utställningsteam. MICHAEL KARLSSON Människor-Natur- Miljö är temat för ÅAB:s utställning. Utställningsteamet har letts av Pia Södergård (t.v.), och samarbetat med historikern FD Laura Hollsten. INNEHÅLL NR 9/2008 Människa Natur Miljö Ny utställning i ÅAB... ÅA:s talterapi gör stor samhällsnytta Praktik viktig för terapeutrollen... Universitetsreform väcker debatt Styrelse och kårobligatorium diskuteras... Certia rekryterar personal Servicecentralen startar i september... Ö-forskare träffas i skärgården SICRI ordnar konferens i Nagu och Korpoström... Personalspalten... Avhandlingar SS-chefen i Vasa pensioneras Christer Rosengren vid ÅA nästan 30 år... Tankestrukturer kan öppnas Ny professor i informationsförvaltning... Veckans skribent: Roger D. Sell HF idag och imorgon... Solig rekreationsdag med aktiviteter Cirka 100 gjorde utflykt till Nystad... Baksidan Koncernredovisning för kommuner aktuell... Disputationer... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 TREDJE UPPGIFTEN ÅA:s talterapi gör stor samhällsnytta i regionen Med praktiken växer logopedistuderande in i terapeutrollen Logopedin hör till de färskaste utbildningsprogrammen vid Åbo Akademi med tre år på nacken. Till studierna hör mycket praktik, bland annat 5 x 20 timmar handledd obligatorisk talterapi. Redan i utbildningens början kommer studenterna i kontakt med yrkesverkligheten genom att observera hur erfarna talterapeuter arbetar på olika enheter inom hälsovården. De följer också med varandras terapier innan de sätter sig i terapeutstolen. I Arken finns det ett talterapirum där studerande kan iaktta klienterna bakom en envägsspegel under tystnadsplikt. Vi har producerat 805 timmar talterapi i år. Det är mer än vad en talterapeut gör på ett år. Nästa år kommer vi att vara uppe i över timmar, och därpå följande år kommer vi att producera terapitimmar med alla fem årskurser logopedistuderande på plats, säger professor Susanna Simberg. Förutom att utveckla studenternas terapeutiska förmågor och förbereda dem för arbetslivet kan logopedmottagningen i Arken ses som en del av universitetets tredje uppgift som handlar om att göra nytta för det omgivande samhället. Logopedistuderandes praktik är ett exempel på samhällsrelaterad verksamhet som hör till universitetens tredje uppgift, konstaterar logopediprofessor Susanna Simberg och akademilektor Pirkko Rautakoski. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 Kommunerna är skyldiga att erbjuda talterapi, men det råder brist på terapeuter i regionen. Åbo stad har en svenskspråkig talterapeut, men grannkommunerna inga alls. Till exempel Pargas har inte lyckats fylla sin tjänst sedan jag slutade arbeta där Så vi behövs verkligen. Den terapi vi ger är dessutom gratis. Genom att fonera i vattnet i ett glasrör tränar man stämbanden, säger logopedistuderande Emma Kallvik, och visar en av de övningar hon brukar göra under vissa av sina terapier. Klinisk logopedi Den klinisk-praktiska biten av logopedutbildningen inleds med en teoridel där olika röst- och talrubbningar behandlas ingående. Klientmötet sker tillsammans med handledaren. De studerande får alltid vägledning och hjälp av en handledare för att planera, genomföra och utvärdera terapin. Problemen kan exempelvis gälla försenad eller avvikande talutveckling, stamning eller afasi. Just nu handleder jag tre studenter som har klienter med afasi, alltså språkliga skador som uppstår efter en hjärnskada som stroke eller tumör. Afasi innebär en svår kommunikationsstörning, säger akademilektor Pirkko Rautakoski. Barn med artikulationsproblem kommer till talterapin via förskolorna, de övriga klienterna via hälsovården, främst via Åbo centralsjukhus. Det krävs i allmänhet cirka tio besök för att nå resultat när det gäller exempelvis röststörning, men eftersom studenterna behöver mer tid räknar man med 20 terapitillfällen. Barn och vuxna med grava störningar kan gå i terapi hos oss i flera år, säger Rautakoski. Logopedin har också andra samhällsrelevanta aktiviteter. Förutom praktiken håller de blivande talterapeuterna ett informationstillfälle i röstergonomi för olika yrkesgrupper som arbetar i röstkrävande yrken. Vi har gett röstergonomisk information till bland annat daghemspersonal, grundskolelärare, skådespelare och också till olika grupper inom ÅA som personalen på Fortbildningscentralen och Centret för språk och kommunikation. Feedbacken har varit väldigt positiv, och studenterna har förberett sig noga. Den som är intresserad kan beställa ett gratis röstinfo från oss, säger Simberg. Under terapisessionerna inser man att ingenting är svartvitt. Vidare har logopedistuderande normerat ett ordförrådstest, som nu används av talterapeuterna på fältet. Cirka 80 barn från olika svenskspråkiga regioner i Finland har deltagit i normeringen hittills har man både hos oss och i Sverige använt sig av den engelska normeringen, säger Simberg. I framtiden hoppas logopedin på en gemensam, mer omfattande klinikverksamhet tillsammans med psykologerna som också bedriver en samhällsrelaterad verksamhet med bland annat neuropsykologiska undersökningar och handledda terapier. Den här verksamheten planeras i samarbete med logopedin och psykologin vid Åbo universitet. Behovet av svenska talterapeuter kommer inte att minska. Vi står nu inför en pensionsboom och om tio år kommer det att vara lika stor brist på talterapeuter som idag. Målet är tio magistrar per år, och det kommer vi att hålla fast vid. Många är tvåspråkiga och kommer att vara eftertraktade, säger Simberg. Terapeutroll En logopedistuderande som nu är inne på sin fjärde obligatoriska praktik är Emma Kallvik. Praktiken är uppbyggd så att man får nya utmaningar i den takt man är redo för det. Den börjar med lättare artikulationsproblem. Mina första klienter var en vuxen som saknade r-ljudet och ett barn med avvikande s-ljud. Min andra praktik gjorde jag på ett dagis med en liten kille på tre år som hade försenad språk- och talutveckling, och min tredje klient var en vuxen med röststörning. Behandlingen av en vuxen person med röststörning kan handla om avspänningsteknik för hals, nacke, axlar samt magmuskelkontroll, andningsteknik och röstövningar. Fast hur terapin ser ut varierar från fall till fall eftersom varje röst är individuell, och det som passar för en person kanske inte alls passar för en annan, säger Kallvik. Mycket är på klientens ansvar. Oberoende av hur mycket vi lär går röstproblemen inte förbi om inte individen själv tar ansvar för röstträningen. Praktiken har framförallt hjälpt Kallvik att bli säker i sin roll som terapeut och gett henne viktiga aha-upplevelser. Under terapisessionerna inser man att ingenting är svartvitt. Då man tror att man vet allt dyker det alltid upp något nytt bakom hörnet. Det här gör en ödmjuk. När det gäller människor funkar det inte alltid såsom man tänkt, säger Kallvik. HELENE HOLMSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Universitetsreform klubbas igenom med stram tidtabell Förslaget till universitetsstyrelse föremål för bred debatt Matti Vanhanens andra regering har sjösatt fyra mastodontprojekt med anknytning till universitetsvärlden: förnyelsen av universitetslagen, universitetens finansiering och nätverket av universitet samt grundandet av ett innovationsuniversitet. Ingen kunde ana att universitetsreformen skulle bli så omfattande. I början handlade det ju enbart om att göra högskolorna mer autonoma, vilket ju alla välkomnade, säger ÅA:s rektor Jorma Mattinen, och hänvisar till den tvåmanna arbetsgrupp som tillsattes av den förra regeringen för att utreda hur man kunde revidera universitetens system för styrning och finansiering Efter utredningens slutrapport ändrades lagen så att det blev möjligt för andra universitet än ÅA och Helsingfors universitet att äga aktier och ta emot donationer. En central punkt i den nya universitetslagen är att universiteten föreslås få status som juridisk person, antingen som ett offentligrättsligt organ eller som en privaträttslig stiftelse. Som det nu ser ut blir alla universitet inklusive Åbo Akademi offentligrättsliga organ, förutom innovationsuniversitetet som blir en stiftelse, säger Mattinen. En av orsakerna är att undervisningsminister Sari Sarkomaa försäkrar att stiftelsemodellen är öppen för alla förutsatt att den skapas med nya privata pengar. Stiftelsen för ÅA:s förmögenhet duger alltså inte som startkapital. I Mattinens ögon är ministeriets utspel märkligt. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Varför duger en stiftelse men inte en annan? Stiftelserna kommer att diskuteras av finanspolitiska ministerutskottet i juni och jag ser med intresse fram emot vad de har att säga i denna fråga, säger Mattinen. Det finns en ytterst stark politisk vilja att genomföra reformen, och jag tror den är knuten till riksdagens mandatperiod och riksdagsvalet Stramt tidsschema I offentligheten har universitetsreformen fått hård kritik från samtliga oppositionspartier och Professorsförbundet som pekat på en för stram tidtabell för den här typen av omfattande reform. Enligt planen skall den nya universitetslagen träda i kraft Universitetens verksamhet förväntas fungera i enlighet med den nya lagen Det finns en ytterst stark politisk vilja att genomföra reformen, och jag tror den är knuten till riksdagens mandatperiod och riksdagsvalet Ur universitetslagens perspektiv är det här olyckligt, eftersom det fortfarande finns flera oklara punkter, säger Mattinen. En tvistefråga gäller universitetens styrelse. Enligt det nuvarande förslaget skulle innovationsuniversitetet styras av en extern styrelse på fem personer som utnämns av stadsrådet, medan de offentligrättsliga universiteten skulle ledas av styrelser som förutom de externa medlemmarna skulle bestå av representanter för professorerna, den övriga personalen och de studerande. De externa medlemmarna kommer dock att ha majoriteten i styrelsen och det är fortfarande oklart vem som utnämner dem. Styrelsediskussionen är en annan orsak till att stiftelsemodellen inte har blivit ett alternativ för ÅA. I ett utkast jag sett blir rektorn föredragande istället för styrelseordförande som idag. Det förslaget kommer att diskuteras men jag tror inte det går igenom. En annan omdiskuterad punkt är universitetsfinansieringen som nu enligt många för ensidigt fokuserar på innovationsuniversitet som består av Tekniska högskolan, Finska handelshögskolan och Konstindustriella högskolan. Många menar att innovationsuniversitetet kommer att ha lättast att locka finansiärer och de största statliga bidragen, medan de övriga får nöja sig med den statliga grundfinansieringen. Undervisningsminsteriet har försäkrat att innovationsuniversitetets pengar inte kommer att tas från de övriga universitetens bidrag, men jag förhåller mig skeptiskt till löftet tills jag ser det med egna ögon, säger Mattinen. ÅA blir arbetsgivare Med den nya reformen får universiteten arbetsgivaransvar. På 1970-talet förstatligades universiteten men idag går hög-

7 Kårobligatoriet hör till de frågor som diskuteras just nu och jag hoppas att det inte försvinner, eftersom Studentkåren bland annat sköter viktiga studiesociala uppgifter samt studenthälsan, säger ÅA:s rektor Jorma Mattinen. skolepolitiken mot en privatisering. I praktiken är det en lika stor förändring nu som då. Många som rört sig i universitetsvärlden en längre tid har upplevt en liknande reform tidigare men i motsatt riktning. Ett exempel är tjänsterna som nu omvandlas till arbetsavtalsförhållanden, efter att på sjuttiotalet ha omvandlats från arbetsavtalsförhållanden till tjänsteförhållanden, säger Mattinen. Vi måste skapa en procedur för hur vi ska sköta förhandlingarna med facket i och med att vi blir arbetsgivare. Detta är helt nytt. Just nu har både statsmakten och rektorsrådet varsin arbetsgrupp som funderar på detta. När det gäller det konkreta arbetet vid ÅA kommer vissa ekonomi- och personalförvaltningstjänster att flytta över till servicecentret i Vasa. Dess verksamhet finansieras med statsbudgetmedel under övergångsperioden , varefter tjänsterna kommer att kostnadsbeläggas. Då universiteten blir juridiska personer kommer de att vara tvungna att följa konkurrenslagstiftningen. Det innebär att vi måste konkurrensutsätta vår service, och att servicecentrat antagligen förvandlas till ett aktiebolag. Det kan i alla fall inte lyda under undervisningsministeriet som idag. Universitetsreformen kommer att märkas i vardagen i varierande grad beroende på var man rör sig i den akademiska miljön, menar Mattinen. Studenterna kommer knappt att märka någonting alls, förutsatt att kårobligatoriet inte avskaffas. Obligatoriet diskuteras just nu och jag hoppas att det inte försvinner, eftersom kåren sköter viktiga studiesociala uppgifter samt studenthälsan. En grupp som däremot kommer att märka stora förändringar är universitetslärarna. Allt som gäller byråkratin kommer att ändras helt och hållet. Allt från hur man skriver reseräkningar till andra vardagliga göromål. Lönenivån kommer inte att ändras som det ser ut nu. HELENE HOLMSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Certia rekryterar personal I september börjar servicecentralen sköta förvaltningsärenden Den 1 september börjar den nya servicecentralen Certia sköta förvaltningsärenden för universitet i Finland. Certias huvudkontor finns i Vasa, med filialer i Joensuu och Esbo. För Åbo Akademis del ges service på svenska i Vasa. Av de tjugo universiteten i Finland har hittills bara sju valt att börja använda Certias tjänster fram till Det är undervisningsministeriet som har tagit initiativet till Certia, och servicecentralen är avsedd att vara gemensam för samtliga universitet. Att bara sju hittills har kommit med beror på den nya universitetslagen, som kommer Den innebär mycket nytt för förvaltningen, och påverkar bland annat bokföringssystemet och vissa personalärenden. Därför avvaktar många, säger Margita Vainio, ÅA:s personalchef. Den nya universitetslagen innebär att universitetens autonomi ökar. Undervisningsministeriet kommer sannolikt inte att kunna kräva att alla universitet använder Certia. Varje universitet får välja vilka tjänster som köps av servicecentret och vad man står för själv. Det går att anlita Certia för bara en del av servicen. Men UVM hoppas att universiteten skall inse att de faktiskt kan ha nytta av Certia, säger Vainio. Det blir en utmaning för Certia att övertyga universiteten om att servicen blir både bättre och billigare. Man bör komma ihåg att det ändå är universitetet som ansvarar för att allt görs på rätt sätt. Vi utlokaliserar bara vissa rutinuppgifter. För att servicecentralen skall kunna effektivera universitetens ekonomi- och personalförvaltning görs stora satsningar på ITanskaffningar, och de bekostas av staten. Detta är ett sätt att locka kunder till servicecentret. ÅA i specialsituation Utöver ÅA är det universiteten i Vasa, Uleåborg, Kuopio, Joensuu, Jyväskylä och Tammerfors (TaY) som har meddelat att de börjar använda Certia under ämbetsverkstiden. ÅA och universiteten i Vasa och Joensuu är i specialsituation, för vi fungerar som pilotenheter. Tjänsterna kommer att vara gratis för oss , medan de från 2010 blir avgiftsbelagda. Vårt första avtal gäller fram till Då vet vi hur Certia fungerar i praktiken. Då servicecentret funnit sin nya form, vilket antagligen blir ett aktiebolag, vet vi vilka prislappar tjänsterna har och vi kan förhandla om ett nytt avtal, säger Margita Vainio. Certias huvudkontor finns i Vasa, i statens ämbetshus i Brändö. Adressen är Wolffskavägen 35. Då servicecentret är fullt uppbyggt kommer antalet anställda att vara cirka MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Cirka 200 anställs Rekryteringen av personal till Certia har påbörjats. Målet är cirka 200 personer då servicecentret är fullt uppbyggt, men fram till årsskiftet siktar man på ungefär 40 personer. En del av personalen har redan anställts. Direktören för Certia är Ulla Kauppi, som har arbetat vid Vasa universitet. Lykke Sahl-

9 ström från Helsingfors universitet har anställts som ledare för det svenska teamet. Då Certia rekryterar specialister inom ekonomi- och personalförvaltning erbjuds tjänsterna först till universitetens personal. Från ÅA kommer endast ett fåtal anställda att gå över till Certia. Men ingen kommer att sägas upp för att arbetet försvinner, vi försöker hitta andra arbetsuppgifter för dem som hittills har skött uppgifterna, säger Margita Vainio. Några kommer att gå i pension inom några år, och dessutom kommer förvaltningens uppgifter inte att minska eftersom framtiden för med sig mycket nytt jobb för universiteten med tanke på den nya universitetslagen Certias svenska avdelning kommer att ha anställda. En sak värd att notera är att trots att tanken bakom Certia är att spara på resurser, så kommer den svenska avdelningen i Vasa att vara större än den sammanlagda personalstyrka som sköter uppgifterna vid ÅA idag. Vid ÅA har vi sett igenom processerna i arbetet med personaladministration och ekonomiärenden och funderat på hur de kunde skötas effektivare. Med Certia blir det inte så mycket billigare i början, men kanske på sikt. Det måste man tro på. I framtiden borde vi kunna frigöra en del av ÅA:s resurser och använda dem för universitetets kärnuppgifter i stället, säger Vainio. Mera ansiktslöst En nackdel med Certia är att det inte kommer att kunna erbjuda den närhet till servicen som ÅA:s personal är van vid. Servicen som Certia kan ge blir mera ansiktslös. Vi får vänja oss vid att frågor besvaras via en help desk eller via telefon och e- post. I första hand är det kontaktpersonen vid ÅA som har kontakten till Certia. Trenden idag är att personalen får större ansvar för att sköta diverse ärenden själva genom att fylla i elektroniska blanketter. Vi har redan till exempel Rondo, som används för fakturahantering, och Travel för resehantering. Så småningom skall vi ta i bruk ett system för arbetstidsallokering och ett annat för lönesystemet. Kommunikationen med Certia kommer så småningom att ske elektroniskt och delvis av den här anledningen sker allt fler processer elektroniskt. Det här är förvaltningens sätt att minska på kostnaderna för den administrativa personalen. Att uppgifterna i viss mån överförs på andra personalgrupper kan inte undvikas. I augusti kommer det att ordnas ett möte för ÅA:s personal, där man informerar om vad samarbetet med Certia innebär för arbetsfördelningen inom ÅA:s förvaltning i praktiken. Info om Certia på webben: MICHAEL KARLSSON Ö-forskare träffas i skärgården Det internationella nätverket för ö-forskare, SICRI, ordnar en konferens i Nagu och Korpoström den juni. SICRI står för Small Island Cultures Research Initiative. Nätverket koordineras från Australien. Lokala medarrangörer för konferensen är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Forskare vid ÅA och Åbo universitet är med i planeringen och deltar också som föreläsare. Övriga föreläsare kommer från länder som Japan, Nya Zeeland, Australien, Indien, Tyskland, Storbritannien, Kanada, Norge och Sverige. Det är alltså mycket internationellt. Det är en forskarkonferens, men den är öppen för allmänheten. Vi hoppas att den intresserar och lockar både forskare och skärgårdsbor, säger Nina Söderlund, som är ordförande för Skärgårdsinstitutets ledningsgrupp. Kultur är det som SICRI:s forskare fokuserar på. Nätverket är brett, både geografiskt och om men ser på forskningen. Forskarna är en blandad skara. De intresserar sig kanske mest för historia och identitet på öar. På konferensen kommer föreläsningar att handla också bland annat om idrott och matkultur, men sånt kan ju anses höra till identitetsskapande, säger Söderlund. Uppfattningarna om vad som är en liten ö verkar skilja sig ganska mycket från varandra på olika håll i världen. Men jag tycker att mycket på programmet verkar spännande, själv lyssnar jag gärna till exempel på de japanska föreläsarna. SICRI är ganska nytt och det här är fjärde gången en internationell konferens ordnas. Hittills har cirka 50 personer anmält sig till konferensen, av vilka 20 deltar i programmet. Det mesta kommer att ske i Nagu. I Korpoström är vi bara en dag. Det skulle gärna få vara mera, men då blir login ett problem. I Nagu finns ett hotell med tillräckligt många lediga rum, så all övernattning sker där, säger Söderlund. En del av de utländska deltagarna kommer att stanna kvar i Finland efter konferensen för att få uppleva midsommaren. De kommer att studera firandet. Det kan ju gå vilt till och det är inte bara positivt, men vi skall försöka hitta en riktigt traditionell fest där midsommarstång reses, säger Söderlund. Anmälningar till konferensen skall göras före den 10 juni. Priset för en dag är 40 euro och för alla tre dagarna 120 euro. Info på webben: MICHAEL KARLSSON 9 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

10 SS-chefen i Vasa pensioneras Christer Rosengren har arbetat vid Åbo Akademi i närmare 30 år Demografin talar allt tydligare för Österbotten och Vasa som ett svenskt uppland även för universitetsrekrytering och ÅA i Vasa med en innovativ och kreativ arbetsmiljö kan ännu gå hur långt som helst i sin pågående utveckling, säger Christer Rosengren. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI En av de få som varit med ända från början. Det kan man säga om PL Christer Rosengren, direktör för Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i Vasa. Efter närmare 30 år som assistent, piratutbildare, SS-chef och fortbildare går han i pension sista juni. Christer Rosengren har sett nuvarande SVF växa från lilla Christers butik till en både bred och framgångsrik fakultet och FC i Vasa till en egen mångsidig fortbildningscentral för regionen. När Christer Rosengren år 1980 flyttade till Vasa från Åbo, var han den enda avlönade samhällsvetaren på ÅA i Vasa. De första åren var han därför ensam ansvarig för den 2 3 år långa grundutbildningen som nuvarande ESF i Åbo utlokaliserade till Vasa. Det var en sorts piratutbildning eftersom SF inte hade undervisningsministeriets välsignelse för utbildningen och därför inte heller nya nybörjarplatser åt oss och t.ex. min lön betalades ut via Vasa stad. Det hela kändes som en egen liten högskolekiosk med gästföreläsare från Åbo som kom och gick, minns Christer Rosengren. I mitten av 80-talet grundades så en ny sektion vid pedagogiska fakulteten, statsvetenskapliga sektionen, förkortat SS. I samma veva donerade Vasa stad en professur till utbildningen och hela den samhällsvetenskapliga utbildningen och forskningen vid ÅA i Vasa började få tydligare former och säkrare ben att stå på. Inte minst i form av en hel och egen magisterutbildning. Vi höll till på Vasa Arbetarinstitut och arbisrektorn Mats Andersén fick ibland upprörda kommentarer av folk som hade sett en lapp på anslagstavlan om att SS-sektionen hade möte eller seminarium. Men sedan SS-sektionens tider har mycket hänt och

11 idag är SVF en viktig del av ÅA i Vasa med en lång rad kopplingar till det omgivande samhället, andra universitet och organisationer. Basutbud kunde breddas Sedan 1993 då Christer Rosengren blev direktör för FC i Vasa, har även ÅA:s fortbildningscentral i Vasa utvecklats snabbt. De första åren ökade budget och personalstyrka med procent per år och t.ex. Öppna universitetets kurser i pedagogik blev snabbt mycket populära. Fokus i FC:s Vasaverksamhet ligger fortfarande på lärare, men andelen samhällsvetenskaplig och annan fortbildning har ökat. Vi kunde ändå ytterligare bredda vårt basutbud och t.ex. mer ta oss an universitetens tredje uppgift. D.v.s. att förbättra samhällsservicen och universitetets regionala-lokala kopplingar till hela Österbotten och den lokala miljön. ÅA borde överlag satsa mer på ökad interaktion med samhället och där kan FC ha en viktig förmedlande roll, vara en aktiv länk mellan ÅA och samhället i övrigt. Det borde vi satsa mer på i framtiden, konstaterar Rosengren. En av orsakerna till att Rosengren skjutit fram sin pensionering med ett år, är den pågående omstruktureringen av fortbildningen. När ÅA:s, Yrkeshögskolan Novias och Hangö sommaruniversitets fortbildningar slås samman, är det viktigt att Vasas roll i den nya konstellationen betonas. Det finns ett tydligt mervärde för alla aktörer och parter i att det här lyckas. Tydliga synergieffekter som alla har nytta av. Nu får ÅA i Vasa en av de två vicedirektörstjänsterna då fortbildningarna slås samman och flyttar in under samma tak här i Academill och vi kan utan tvivel fortsättningsvis erbjuda högre akademisk fortbildning i Österbotten. Idag finns bara tre av FC Vasas tjänster med i ÅA:s lönebudget. Resten, ca 10 tjänster, måste FC betala själv via extern finansiering. Hur många och vilka tjänster som finns kvar efter sammanslagningen klarnar under året. Men idag behövs fortbildning mer än någonsin tycker Christer Rosengren. Vi lever i ett allt hårdare och allt mer konkurrensinriktat samhälle där egoismen och kortsiktighet blir viktigare än solidaritet, moral och humana, mer långsiktliga livsvärden. Det har jag tyvärr själv tydligt märkt under mina 30 år på ÅA. Att på något sätt tydligare ta upp och diskutera den här skrämmande utvecklingen bl.a. i lärarfortbildningen, borde numera vara viktigt och självklart för universitetsfortbildningar överlag. Demografin talar för Vasa Som samhällsvetare ligger samtidigt fortfarande samhälls- och beteendevetenskaperna Christer Rosengren varmt om hjärtat; inte endast statskunskap, utan även ämnen såsom socialpolitik och psykologi. Vad den merkantila utbildningen på svenska beträffar, frågar sig Rosengren om vi verkligen kan fortsätta med grundutbildning på tre olika orter i Svenskfinland och om priset för det inte redan börjar bli för högt. Delar av svenskspråkiga samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och merkantila utbildningar kunde med fördel koncentreras till Vasa. Demografin talar allt tydligare för Österbotten och Vasa som ett svenskt uppland även för universitetsrekrytering och ÅA i Vasa med en innovativ och kreativ arbetsmiljö kan ännu gå hur långt som helst i sin pågående utveckling. Vasamiljön är livsviktig för ÅA och Åbo och Vasa är väldigt beroende av varandra och av bådas fortsatta utveckling och framgång. Under de senaste åren har enligt Rosengren förståelsen i Åbo för ÅA i Vasa tydligt minskat och utvecklingen i Vasa har bromsats. Men inte har vi tidigare heller fått någonting gratis. Vi har tvärtom fått kämpa hårt för allt vi uppnått. Just nu märker jag ändå att både fakulteten, de övriga Vasaenheterna och administrationen här känner sig verkligt trängda och förbisedda. Att villkoren är olika för Åbo och Vasa. Rosengren är sedan gammalt en varm förespråkare av den s.k. trepunktsmodellen. Tvåspråkiga administrativa lösningar såsom ett tvåspråkigt universitet i Vasa, har aldrig lockat honom. Vi behöver större svenskspråkiga helheter, inte större tvåspråkiga helheter. Ett eget gemensamt finlandssvenskt universitet slår bäst vakt om en fortsatt enspråkig och välfungerande universitetsutbildning på svenska i Finland. Det ligger alltså fortfarande mycket i den Taxellska paradoxen och i dessa tider med universitetssammanslagningar och ny lagstiftning på gång, är det ännu viktigare än hittills att tänka på det, påpekar Rosengren. Kurator för KAV Som pensionär tänker Christer Rosengren fortsätta sitt aktiva samhällsengagemang. En del förtroendeuppdrag inom utbildningspolitiken håller han gärna kvar och fortsätter åtminstone ännu en tid i Arbis direktion där han varit med i 20 år. Men visst får jag nu mer tid både för mitt intresse för politik och natur. Dessutom har jag rätt nära relationer till studenterna bl.a. som kurator för KAV, d.v.s. studentkårsavdelningen i Vasa och som hedersmedlem i Åbo Akademis studentkår. Och att själv delta i olika intressanta arbiskurser har jag länge planerat men aldrig haft tid för tidigare. De personer som önskar uppvakta Christer Rosengren p.g.a. hans pensionering, kan göra det före Vasapersonalens vårfest torsdagen 5.6 klockan på övre torget invid foajén i Academill. Före det befinner han sig tillsammans med sin fru på en kryssning från Malaga till Helsingfors tillsammans med en skeppslast andra mer erfarna pensionärer. En sorts fortbildning i att vara pensionär? ARI NYKVIST 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

12 Tankestrukturer kan öppnas Gunilla Widén-Wulff är ny professor i informationsförvaltning Ämnet informationsförvaltning är mycket aktuellt och berör väldigt många människor i dagens samhälle. Jag tycker att det är spännande och hemskt roligt att följa med hur allt utvecklas och det känns som vi har hur mycket som helst att forska i, säger Gunilla Widén-Wulff, professor i informationsförvaltning sedan januari i år. Att det händer så mycket just nu är antagligen en orsak till att vår forskning får extern finansiering till stor del. Vi kan ha rätt många doktorander och forskare i förhållande till hur litet ämnet är, och det berikar arbetsmiljön. Vi har också haft väldigt god tur med människorna som finns här, de är duktiga och engagerade. Mariam Ginman, som var professor före mig, byggde upp en bra forskarmiljö. Jag försöker fortsätta i samma anda. I forskningen samarbetar informationsförvaltarna ofta med Fakta/Gunilla Widén-Wulff 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI kolleger i andra ämnen, till exempel kommunikationsvetenskap, informationssystem och hälsovetenskap. Informationsförvaltning passar bra ihop med många andra ämnen, det är ganska lätt att få idéer till tvärvetenskapliga samarbeten. Själv har jag jobbat till exempel med forskare på Åbo handelshögskola. Vi tittade tillsammans på företagsorganisationer, och från ÅA:s sida bidrog vi med informationshantering, säger Widén-Wulff. Åbobo, studerade biblioteksvetenskap och informatik ämnet som sedan blev informationsförvaltning vid Åbo Akademi. Tog magisterexamen Började 1994 jobba på Åbo Akademis biblioteks katalogiseringsavdelning, med ansvar för nordiska dissertationer. Blev 1996 assistent i biblioteksvetenskap vid ÅA, och har arbetat inom ämnet sedan dess efter assistenturen i tur och ordning som timlärare, akademilektor, forskningsledare och professor. Disputerade i informationsförvaltning år 2001 på avhandlingen Informationskulturen som drivkraft i företagsorganisationen en kvalitativ studie i fi nländska försäkringsbolag. Har fortsatt forska i vad som påverkar informationshanteringen i företag, grupper och organisationer. Efterträdde Mariam Ginman som professor i informationsförvaltning Bekant med Åbo Akademi från barnsben dotter till FD Solveig Widén, som var chef på handskriftsavdelningen på Åbo Akademis bibliotek, och Bill Widén, som var professor i kyrkohistoria och rektor Eftersom mamma jobbade på ÅAB var jag mycket där och hade också sommarjobb och så vidare. Jag blev intresserad av branschen, och tänkte att det här vill jag också arbeta med. Biblioteksvetenskap var ett naturligt val av ämne, det var mitt första alternativ. Nytt biblioteksprojekt Ett aktuellt forskningsprojekt som har startats i år heter Bibliotek 2.0. Det har fått finansiering från Finlands Akademi för fyra år framåt. Det handlar om att titta på hur de nya, interaktiva verktygen på webben påverkar informationsbeteendet hos människor och hur de kan tillämpas i biblioteksverksamheten. Vi ser på till exempel sociala nätverk som Facebook, wikis och bloggar, berättar Widén-Wulff. Webben har kommit in i ett nytt skede sedan den slog igenom på 1990-talet. Den har blivit mera interaktiv och användarproducerad, och därför har man börjat prata om webben 2.0. Idén har överförts i andra sammanhang, förutom biblioteket 2.0 pratar man också till exempel om företaget 2.0 och utbildningen 2.0. Idag kan man på webben få information om vad som finns på bibliotek, om böcker är utlånade, med mera. Hur kan denna service bli mera interaktiv? För tillfället utvecklar stadsbiblioteket i Åbo till exempel en blogg för ungdomar, där biblioteket skriver om aktuella händelser. Målet är att ungdomarna också skall kunna skriva och ställa frågor om biblioteksverksamheten, uttrycka sina förväntningar och diskutera med bibliotekarier, säger Widén-Wulff. Ett förslag är att bibliotekskatalogen kunde utvecklas så att användare kan skriva in kommentarer och kritik av böcker de lånat. Det låter ju väldigt trevligt, men är lättare sagt än gjort. Ur bibliotekssynvinkel är det inte så lätt att tillämpa idéer av den här typen. Men användare har förväntningar på internet, det skall snart finnas möjlighet till interaktivitet i nästan allt man gör. Och allt skall vara lättillgängligt. Det här sätter press också på biblioteken, säger Widén-Wulff. Samtidigt finns det på sätt och vis också en avigsida i det här, om alla bara sitter på nätet och surfar för sig själva. De fysiska rummen behövs ju också. Någonstans där man kan träffa människor så att säga riktigt på riktigt. PD Pia Södergård disputerade

13 utvecklats så att de kan göras på en virtuell inlärningsplattform, säger Widén-Wulff. Man måste bara öppna sina egna tankestrukturer lite. Man blir lätt låst i hur man alltid har gjort saker förr, men när det kommer såna här impulser, som gör att man måste tänka om, så brukar det nog lyckas. Och det är mycket givande, måste jag säga. Informationsförvaltningen har en planerare, Nancy Pettersson, som håller i trådarna för de virtuella kurserna. Det som också har varit bra med det här är att vi samtidigt har gått igenom kurserna i den normala undervisningen, eftersom det är de som virtualiseras. Det får en att se på innehållet från många olika synvinklar, säger Widén-Wulff. Ämnet informationsförvaltning är mycket aktuellt och berör väldigt många människor i dagens samhälle, konstaterar professor Gunilla Widén-Wulff. i informationsförvaltning ifjol på en avhandling om hur unga interagerar i virtuell gemenskap, med LunarStorm som exempel. Hon konstaterade att de umgås mest med samma vänner som i den fysiska verkligheten, men att det ändå är ett viktigt sätt att upprätthålla vänskap. Och det fungerar bra också till exempel när de inte längre går i samma skola. Gunilla Widén-Wulff har öppnat ett eget konto på Facebook, främst för att ur forskningssynvinkel se hur det fungerar. Först var det riktigt skoj då man fick se alla egenskaper som det har, men efter en tid är det inte längre lika roligt. Då utkristalliseras vissa verktyg som man kanske återkommer till och fortsätter använda. Men man får nog en känsla att snart kommer någon annan mötesplats i stället, som alla pratar om och använder, säger Widén-Wulff. Det som är bra med till exempel Facebook är att det är mycket lätt att använda även för någon som inte har tekniskt kunnande. Man öppnar bara ett konto och börjar klicka omkring och se vad som finns. Det har säkert påverkat den explosionsartade populariteten för interaktiva sociala nätverk på internet. Det har blivit en viktig del av det sociala umgänget för ungdomar den som inte är med på IRC, Messenger eller nåt liknande kan fort bli utanför, även om de träffar samma vänner i skolan. Virtuell utbildning Informationsförvaltningen har mycket utbildning ute i regionerna via Öppna universitetet, och undervisningsformerna har utvecklats så att kurser kan läsas på distans och virtuellt, till exempel via Second Life (se MfÅA 6/2007). Vi började virtualisera kurser , det är alltså ganska länge sedan. Grundkursen i katalogisering var en av de första. Min första reaktion då var att det inte skulle gå att studera på distans via nätet, för det är en så praktisk kurs. Men efter lite funderande började det fungera bra. Det krävs några närträffar, men övningarna har Kunde vara fler Som biämne ger informationsförvaltning behörighet för bibliotekarier, och det lockar en hel del studerande. Studentgrupperna på grund- och ämnesnivå är vanligen cirka 20 personer. Det är däremot inte så många som läser informationsförvaltning som huvudämne. De skulle gärna få vara fler. Det är inte mer än tre fyra per år som söker direkt till magisterutbildningen. Därtill brukar också folk som några år har studerat annat vid ÅA hitta oss och byta huvudämne. Vår kvot för utexaminering ligger på fyra fem per år och det klarar vi av. Doktorsutbildningen har fungerat exemplariskt. Varje år utexamineras en två doktorer, och ett år disputerade till och med fyra. Det vi gör forskningsmässigt återspeglas i utbildningen, speciellt på magisternivå. Där handlar kurserna om till exempel informationshantering i organisationer, interaktiva bibliotek, hälsoinformation och olika sociala aspekter som påverkar informationsbeteende. Vi tycker ju själva att det är väldigt intressanta kurser och att de borde kunna locka mera studerande. MICHAEL KARLSSON 13 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

14 VECKANS SKRIBENT HF idag och imorgon HUMANISTISKA FAKULTETEN vid Åbo Akademi har en spännande profil som syns redan i bredden av företrädda ämnen och erbjudna studielinjer. Vi har rätt många traditionella humanistiska ämnen, såväl språkvetenskapliga som kulturvetenskapliga, och dessa existerar sida vid sida, och i allt intensivare dialog med psykologi och logopedi. Vi är en bildningens fakultet vår allmänna linje erbjuder fria studier inom humaniora enligt det ärevördiga mönster som fortfarande råder vid ledande universitet i hela världen men dessutom har vi tänkt på det växande antalet studerande som önskar ett visst mått av yrkesorientering vi har linjer för psykologer, talterapeuter, ämneslärare, språkexperter inom affärslivet, och kulturledare, plus biämnen i t.ex. översättning och interkulturell kommunikation. Det säger sig självt att våra linjer är planerade för inhemska, och i synnerhet finlandssvenska studerande, men Arken bevistas också av glädjande många utländska studerande, och vi väntar oss att vår blivande linje i nordiska studier på magisternivå kommer att locka ännu fler. OCKSÅ FAKULTETENS FORSKNING och forskarutbildning präglas av både stor mångfaldighet och vissa koncentrationer. Åtminstone några av våra forskare kommer alltid att vara ensamma vargar som arbetar utan påtagligt samarbete med andra forskare, vilket ingalunda betyder att deras alster förblir ouppskattade av det internationella vetenskapliga samfundet. Men inom dagens humaniora finns det de facto mycket gruppverksamhet, någonting som leder till intressanta synergieffekter olika forskare emellan, och som klart avspeglas i publikationerna från ett fyrtiotal projektgrupper inom HF. Som sin övergripande forskningsstruktur har fakulteten definierat tre profileringar: den psykologiska och logopediska, den nordiska och finlandssvenska, och den internationella och tvärkulturella. På längre sikt eftersträvar fakulteten spetsenhetsstatus inom alla tre profileringar. Redan nu är vår forskning världsledande på vissa områden och vi erhåller ansenliga summor extern finansiering. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI I FLERA avseenden är förutsättningarna för HF:s fortsatta framgång de bästa tänkbara. Här kunde man först peka på fakultetens dragningskraft när det gäller ansökningar (en fördel som knappast kommer att minska när vi nu förenklat vår antagningsprocedur och börjat ordna inträdesprov på fem olika orter Åbo, Roger D. Sell är professor i engelska språket och litteraturen och dekanus vid HF. Vasa, Helsingfors, Mariehamn, Stockholm). Men varför är vi så attraktiva? Personligen tror jag att gymnasieelever och den stora allmänheten länge förstått att HF:s utgångsläge är synnerligen gynnsamt och blir bara bättre med tiden. Tack vare Stiftelsens generösa framsynthet har vi nu ett enastående kampus där vi trivs, och där företrädare för olika ämnen kan umgås på ett naturligt sätt som direkt befrämjar samarbete. Delvis därför har vi börjat betrakta också slopandet av institutionerna som ett stort plus. Att, såsom på högre ort nu efterlyses, ha institutioner med minst fem professorer skulle innebära alltför rigida ämnesgrupperingar, antagligen en stor språkinstitution och en stor kulturinstitution, en struktur som endast kunde försämra utsikterna för samarbete mellan språkämnena och kulturämnena, både inom utbildningslinjerna och inom forskningsprofileringarna. Jag tror inte att vår institutionslösa fakultet upplevs som för stor och opersonlig. Snarare tvärtom. Såväl personalen som de studerande tycks inta en mycket proaktiv inställning till ämnesrådslagen och detta gör att var och en kan identifiera sig inte

15 En konsekvent tillämpning av resultatansvarsprincipen innebär att man ständigt bör granska den akademi-interna resursfördelningen. I likhet med mina dekanuskolleger, tror jag att en grundlig genomgång av gällande praxis kunde vara mycket hälsosam. Det att allt mera pengar tas från toppen och att fakulteternas ansvar för universitetets primära verksamheter forskning och undervisning får allt mindre understöd, är oacceptabelt. endast med fakulteten i stort utan också med en värdefull gemenskap på ämnesnivå. Sist men inte minst skall vi inte glömma den fysiska närheten till kolleger och forskningsmiljöer vid Åbo universitet, en omständighet som våra studerande och forskare säkert kommer att dra nytta av i allt högre grad. FÖGA ÖVERRASKANDE är våra största problem de ekonomiska. Men t.o.m. här är jag försiktigt optimistisk. Sant är att det nuvarande systemet med resultatansvar går stick i stäv mot en av Finlands allra högsta aspirationer vad gäller bildning och utbildning. Det finns en mycket klar politisk vilja, som de flesta av oss förmodligen godkänner, att låta unga människor utveckla sig genom studier i rätt fria former och utan ekonomiska bekymmer. De universitetsanställda som talar för terminsavgifter, eller för ekonomiska sanktioner när studerande avbryter eller fördröjer sina studier, är rätt få. Därför tror jag att den ojämna fördelningen av resultatansvar mellan den undervisade och den undervisande parten kommer att fortsätta, om inte i all evighet, åtminstone under en lång tid framåt. Däremot finns det andra fronter där resultatansvaret kan göras klart mera rättvist. Genom att utnyttja det öppna universitetets nya kvotplatser kan HF förhoppningsvis erbjuda studiemöjligheter åt sådana sökande, som inte siktar på en hel examen utan endast på en viss komplettering av sina redan befintliga meriter, en kategori av sökande som ofta erhållit studieplatser egentligen avsedda för blivande magistrar vars examen är inkomstbringande. En konsekvent tillämpning av resultatansvarsprincipen innebär dessutom att man ständigt bör granska akademins interna resursfördelning. I likhet med mina dekanuskolleger, tror jag att en grundlig genomgång av gällande praxis kunde vara mycket hälsosam. Det att allt mera pengar tas från toppen och att fakulteternas ansvar för universitetets primära verksamheter forskning och undervisning får allt mindre understöd, är oacceptabelt. Likaså kunde det finnas mycket att vinna i en starkare koppling mellan resultatansvar och förvaltningsstruktur. Att ÅA:s styrelse inte godkände de senaste förslagen till ändringar i förvaltningsinstruktionen kan vi alla vara glada för. I stället för att allt mera centralisera fakultetskansliernas personal, kräver ett logiskt utvecklat resultatansvar att de helt och hållet tillhör sina fakulteter. I dagens läge är det inte längre hållbart att i synnerhet fakultetsdirektörer och studiechefer skall försöka tjäna två herrar. SOM DEKANUS FÖR HF gratulerar jag styrelsen också för följande ställningstagande: Som den största enskilda finlandssvenska institutionen bör akademin även i fortsättningen värna om sitt kulturbärande ansvar genom att förvalta det kulturarv som finns deponerat vid akademin och genom att utveckla nya verksamhetsformer som är av kulturell och social betydelse för den finlandssvenska befolkningen. Styrelsen vill särskilt betona de värdefulla samlingarna och kulturmiljön som förvaltas vid ÅA och vilka i hög grad i samarbete med Stiftelsen för ÅA, kunde utvecklas för att framhålla akademins kulturella och identitetsskapande funktion. I linje med detta har HF nyligen godkänt ett förslag om att Sibeliusmuseum inklusive musikarkivet samt Sjöhistoriska institutet borde ges en självständig ställning. Som ett riksomfattande specialmuseum skulle Sibeliusmuseum ges en helt annan position i vårt samhälle och i närmiljön. Sjöhistoriska institutets tätare anknytning till det riksomfattande specialmuseet Forum Marinum kunde likaså ge dess specialarkiv och -bibliotek större tyngd. Sålunda kunde det ekonomiska ansvaret för dessa inrättningar fördelas på ett rättmätigare sätt med ökad insats av stat och kommun. Stiftelsens åtagande skulle underlättas av en sådan nyordning samtidigt som kulturämnenas övriga arkiv och samlingar kunde ges ett behövligt stöd. Humanistiska fakulteten vore synnerligen betjänt av det utökade och förbättrade utbudet av forskningsmaterial och -tjänster samtidigt som våra museer och arkiv kunde ge det omgivande samhället betydligt flera och mångsidigare tjänster. Summan av kardemumman alltså: morgondagens HF kan bli ännu vitalare än dagens. ROGER D. SELL MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 Solig rekreationsdag full med aktiviteter Personalens motions- och rekreationsdag ordnandes denna vår i Nystad. Staden är mest känd för sin bilindustri som rullat på sedan 1960-talet med bilmärken som Saab, Opel och Porsche, och för den natursköna gästhamnen som många gånger blivit vald till Finlands bästa, samt freden i Nystad 1721, som gjorde slut på det stora nordiska kriget och Sveriges stormaktsvälde. Också i år kunde de cirka 100 deltagarna kombinera fysiska aktiviteter med kultur. Den kulturella delen av rekreationsdagen erbjöd tre alternativ: bilentusiaster kunde begrunda Finlands största bilmuseum. De som kände för mer bisarr teknik kunde gå på BONK-utställning och titta på defunktionaliserade maskiner, tillämpning av kosmisk terapi, ompaketering av konsumentprodukter, desinformationssystem och svarta hål. Historieintresserade kunde delta i en guidad rundvandring i Nystads vackra stadsmiljö under vilken det framgick att staden haft en betydande lotsstation sedan flera hundra år tillbaka. PERSONALSPALTEN Travel tas i bruk vid alla Åbo Akademis enheter Det elektroniska resehanteringsprogrammet Travel har sedan varit i bruk vid ett antal pilotenheter vid Åbo Akademi. Från och med måndagen används Travel vid alla Åbo Akademis enheter i Vasa och Jakobstad. I Vasa och Jakobstad har utbildning ordnats för personalen, och vid behov ordnas flera utbildningstillfällen i Vasa i juni eller augusti. Måndagen tas Travel i bruk vid alla enheter i Åbo. Inför ibruktagandet ordnas först utbildning för användargruppen resesekreterare. Från och med 2.6 framåt ordnas utbildning för alla anställda. Till utbildningarna anmäler man sig elektroniskt via webbsidan (logga in med ÅA-användarnamn och lösenord): fi/personal/anmalan. För mera information om Travel gällande programmet och kommande utbildningar, se: VIKTOR ENGSTRAND Travel projektchef 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ÅA-anställda vinkar från vattentornet i Nystad där rundturen började. Bland motionsalternativen kunde man välja mellan bland annat stadspromenader, gympapass, judo, frisbeegolf, vattenlöpning, gym och pilates, simning och bastubadning. Av dessa blev särskilt pilates populärt eftersom arrangörerna var tvungna att boka två skilda grupper för att alla skulle rymmas med. Lunchen avnjöts i restaurang Sualaspur som serverade viltskav och lax med potatismos. Rekreationsdagen arrangerades av ÅA:s motions- och rekreationsgrupp. HH NYSTAD Tack till alla, som deltog i sport- och rekreationsdagen i Nystad. Fint med så stor uppslutning (ca 100 personer). MOTIONSKAMPANJEN Meddelas skilt till dem, som vunnit i motionskampanjens utlottning. VOLLEYBOLL, UTE Allmänna ÅA-träningar måndagar kl i Nummi samt torsdagar kl i Idrottsparken, nedre beachvolleyplanen. PARKFOTBOLL FÖR DAMER I Kuppisparken torsdagar kl Samling vid älgstatyn. FOTBOLL Allmänna träningar på Samppalinna tisdagar kl samt torsdagar på en ny tid, som vi i skrivande stund inte ännu fått av staden. GÅNG- OCH COOPERTEST FÖR PERSONALEN Arrangeras i Idrottsparken en tidig kväll vecka 24 (9 15.6). Närmare information meddelas skilt.

17 AVHANDLINGAR Pedagogiska fakulteten Avhandlingar pro gradu. Mathias Svenfelt (klasslärarstuderande): Könsskillnader mellan flickors och pojkars val av strategier vid lösning av additions- och subtraktionsuppgifter i åk 3. Linda Brännbacka & Annica Nygård (slöjdpedagogikstuderande): Motiverande faktorer bakom elevers kreativa verksamhet i slöjd. Sara Gädda & Jenna Jungerstam (klasslärarstuderande): Elever med läs- och skrivsvårigheter i yrkesutbildningen en kvalitativ undersökning om lärares uppfattningar om specialundervisningen på yrkesskolan. Linda Thors (huslig ekonomistuderande): Tonåringar och hälsa. En studie om uppfattnigar av hälsa bland elever i årskurs 7. Linda Jansson & Johanna Lönnqvist (klasslärarstuderande): Klart att tala är det viktigaste om man skulle få prioritera det. Två klassrumsstudier av lärares finskundervisning i ljuset av läroplanen. Nina Martonen (klasslärarstuderande): Paris Hilton. Hon är snygg. Om barns och ungas förebilder samt förebildernas koppling till media. Heidi Strandvall (Jyväskylä universitet) & Robert Strandvall (klasslärarstuderande): Frånvaro och inaktivitet under gymnastiklektionerna. Karolina Troberg & Lotta Vestlin (klasslärarstuderande): Hälsofrämjande skola. En kvalitativ studie av hälsofrämjande aktiviteter i skolan. Johanna Henriksson & Hanna Stenmark (klasslärarstuderande): Analys av en simlärares undervisning. En systematisk observation av simundervisningen i en klass i årskurs 3 och en klass i årskurs 5. Heidi Andersson & Eva Backman (klasslärarstuderande): Skolan börjar! En empirisk studie om förskolebarns tankar inför skolstarten. Raine Ahlnäs & Mats Fors (klasslärarstuderande): Överviktiga elever i skolgymnastiken ur ett gymnastiklärarperspektiv. Christel Johansson & Sofia Solstrand (klasslärarstuderande): Glada vi till skolan gå även med AD/HD? En fallstudie kring skolgången hos en elev med ADHD. Jessica Bäcklund & Hanna Smedslund (klasslärarstuderande): Flickors dolda mobbningskultur. En kvalitativ studie av lärares erfarenheter. Frida Carlsson (speciallärarstuderande): Finlandssvenska klasslärares erfarenheter, tankar och önskemål beträffande specialpedagogisk handledning Helena Jern (slöjdpedagogikstuderande): Kvinnliga modedräkter i Vasa undersökning av artefakter för lärande i slöjd. Henrik Vähäkangas & Johan Silvander (klasslärarstuderande): Lärare och fortbildning en kartläggning av gymnasielärares och -rektorers fortbildningsbehov i Svenskfinland. Jonna Grangärd & Marina Swed-Roddis (speciallärarstuderande): Samarbete, resurser och flexibilitet en studie av hur inkluderingen förverkligas i två finlandssvenska skolor. Joanna Holm (speciallärarstuderande): Upplevelser av intensivt träningsprogram för att befrämja läsförståelse och läsmotivation en kvalitativ studie med lässvaga ungdomar. Hanna Nymark och Cecilia Sjöstrand (klasslärarstuderande): Läroboken i matematik. En analys av Mattestegen, Min matematik och Tänk och räkna i årskurs 4. Gunilla Hiltunen (barnträdgårdslärarstuderande): Barnträdgårdslärarens dilemma ett yrke som ständigt förändras. Lotta Karlsson (speciallärarstuderande): Kan utbildning förhindra utslagning? En undersökning om tionde klass i Svenskfinland. Natur i förändring Tema för nummer 2/2008 av tidskriften Skärgård är natur i förändring. I artiklarna behandlas bland annat biologisk mångfald, muddring i grunda havsområden, skärgårdshavets strandfl ora, landhöjningskustens primärskogar, fågellivet på Kobbaklintar sydväst om Åland, vikare på Åland och skogsnaturen i Finland. Nästa nummer av Skärgård kommer att handla om muséer i kustland och skärgård, och utkommer i juli. Info om prenumerationer och annat hittas på webben: FOLK & FÄ Roger Holmström (litteraturvetenskap) ledde vecka 11 en studieresa till London. Programmet upptog bl.a. ett par seminarier vid University College, London och ett besök på The British Library. I resan, som föregicks av en specialkurs fokuserad på Bloomsburygruppen, deltog nio studerande och två lärare. Vecka 16 var Roger Holmström Erasmus utbyteslärare vid universitetet i Groningen (Holland). Han höll bl.a. ett seminarium om finlandssvensk modernism och föreläste om nyare finlandssvensk litteratur. FM Ann-Charlotte Palmgren vistades med bidrag ur Åbo Akademis Jubileumsfond 1968 vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet under tiden i egenskap av gästdoktorand. Palmgren deltog i seminarier, presenterade sin egen forskning och knöt betydelsefulla kontakter till forskare och doktorander i Sverige. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 DISPUTATIONER UTVECKLINGSPSYKOLOGI PM Eeva-Liisa Salmi disputerar i utvecklingspsykologi den 16 maj på avhandlingen The Family School: The impact of a group training program on overactive hard-to-manage preschool children and their parents. Disputationen äger rum kl. 13 i Akademisalen, Academill. Opponent är överläkare, MD Björn Kadesjö, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Som kustos fungerar professor Kaj Björkqvist. Så här sammanfattar Eeva- Liisa Salmi själv sin avhandling: Föräldraskap upplevs som en utmanande uppgift i dag och det påstås att föräldrar oftare än förr skulle vara i behov av råd och stöd beträffande barnuppfostran. Denna uppgift kan ytterligare försvåras om det i familjen finns ett hyperaktivt okoncentrerat barn att uppfostra. Detta arbete undersökte effekterna av ett kortvarigt gruppbaserat interventionsprogram benämnt Familjeskolan POP (Preschool Overactivity Programme). Familjeskolan är avsedd för familjer med barn i lekåldern, som visar beteendesvårigheter såsom ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ODD (Oppositional Deficit Disorder) eller CD (Conduct Disorder). Målet för Familjeskolan är att öka föräldrarnas kunskaper och självförtroende då de har ett 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI krävande svårhanterligt barn att uppfostra. Familjeskolan strävar också till att reducera barns ickeönskvärda beteenden genom att öka deras sociala färdigheter och koncentrationsförmåga. Familjeskolan verkställdes i Helsingfors vid ADHD-centrets lokaliteter. 45 mödrar och deras barn deltog i undersökningen. Av dessa deltog 33 i Familjeskola-programmet medan de 12 övriga bildade den s.k. kontrollgruppen. Interventionens effektivitet utforskades med hjälp av en halvstrukturerad intervjumetod benämnd Parental Accounts of Children s Symptoms (PACS). Intervjuer utfördes innan familjerna påbörjade interventionen (T1) och 6 månader efter Familjeskolan påbörjats (T2). De eventuella effekterna och deras varaktighet undersöktes även med hjälp av frågeformuläret Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) vid tidpunkterna T1, T2, och efter ett års uppföljning (T3). Frågeformuläret ifylldes av både föräldrarna och av dagvårdspersonalen. Undersökningsresultaten tyder på förbättringar beträffande både moderns och faderns föräldrakunskaper efter Familjeskola-interventionen. Enbart mödrar deltog i interventionsprogrammet. Efter programmet klarade mödrar enligt egen utsaga vardagen bättre. Speciellt hade de blivit bättre på att hantera barnens beteendesvårigheter och hyperaktivt okoncentrerat beteende. Resultaten påvisade också att programmet var effektivast för de mödrar som före Familjeskolan upplevde sig besitta ringa föräldrakunskaper. Mödrarna rapporterade en signifikant minskning i barnens totala beteendesvårigheter. Efter interventionen ansåg mödrarna att deras barn var mindre olydiga, hyperaktiva samt att deras beteendesvårigheter var lindrigare. Enligt dagvårdspersonalen hade barnens totala beteendesvårigheter och problem med koncentration och hyperaktivitet också minskat. Motsvarande förbättringar uppnåddes inte i kontrollgruppen. Resultaten från uppföljningsintervjun (T3), visade också att barnens beteendeförändringar var bestående både hemma och i daghemmet. Resultaten av denna undersökning stödjer hypotesen att kortvariga gruppbaserade interventionsprogram kan åstadkomma permanenta förbättringar i föräldrakunskaper och barns beteende. NYTESTAMENTLIG EXEGETIK TL Vesa Ollilainen disputerar i nytestamentlig exegetik den 26 maj på avhandlingen Jesus and the Parable of the Prodigal Son. Disputationen äger rum kl. 13 i aud. Salin, Axelia. Opponent är prof. Christopher Tuckett, University of Oxford, och som kustos fungerar prof. Kari Syreeni. Så här sammanfattar Vesa Ollilainen själv sin avhandling: Syftet med avhandlingen är att se vad Jesus från Nasaret ville ha sagt med liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11 32). Avhandlingens innehåll bygger på det aktuella läget inom

19 Jesusforskningen. Ett område där detta märks allra tydligast är metoddiskussionen. Kritiken mot det traditionshistoriska momentet som i mångt och mycket kännetecknat Jesusforskningen har börjat slå igenom. Det har visat sig att i motsats till tidigare antaganden tycks en traditions utveckling inte följa strikta lagar. Vidare har autenticitetsanalysen genomgått en förändring från strävan efter absolut säkerhet till belåtenhet med sannolikheter. Samtidigt har principerna för och bristerna med kriterier för bedömning av enskilda traditioners autenticitet kunnat formuleras mer precist. Slutligen har det minutiösa studiet av enskilda traditioner kommit att kompletteras med översiktsbilder över källorna i avsikt att finna i källorna ofta förekommande teman. Det har även varit nödvändigt att i avhandlingen beakta nya hermeneutiska insikter. Inom Jesusforskningen har liknelserna förlorat sin privilegierade ställning som den viktigaste inkörsporten till studiet av Jesu förkunnelse. Liknelserna är alltför kontextberoende för att vara den del av Jesustraditionen forskaren först vänder sig till. Istället bör liknelserna studeras utifrån vad man kan veta om Jesus med hjälp av andra delar av Jesustraditionen. Då kan liknelserna relateras till temat Guds rike som präglade Jesu verksamhet. Utifrån dessa teoretiska perspektiv studerar jag liknelsen om den förlorade sonen. Autenticitetsanalysen ger vid handen att liknelsen utan större problem hör hemma i det första århundradets judendom och det vi med sannolikhet kan veta om den historiske Jesus. Därefter diskuterar jag hur liknelsen kan förstås inom ramen för Jesu förkunnelse om Guds rike. Resultatet är att liknelsen berättar om den glädje och det positionsbyte rikets ankomst förorsakar. FYSIKALISK KEMI DI Jessica Rosenholm disputerar i fysikalisk kemi den 30 maj på avhandlingen Modular Design of Mesoporous Silica Materials: Towards Multifunctional Drug Delivery Systems. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia. Opponent är Dr. Michael Tiemann, Justus-Liebig-Universität Gießen, och som kustos fungerar docent Mika Lindén. Så här sammanfattar Jessica Rosenholm själv sin avhandling: Materialteknologiutveckling är central inom de flesta industrigrenar och för tillfället är mycket av materialforskningen fokuserad på nanoteknologi. Nanoteknologin förväntas inom en snar framtid möjliggöra revolutionerande tillämpningar inom många områden. Av dessa är medicin det område som förväntas gagnas mest. De flesta mediciner på marknaden är ospecifika och har därmed oönskade biverkningar. Dessutom är en stor del nya aktiva substanser omöjliga att tilllämpa som sådana på grund av deras låga vattenlöslighet. Därför behövs ett bärarsystem för många läkemedel för att uppnå en effektiv läkemedelsbehandling. För tillfället innefattar 13 % av den globala farmaceutiska marknaden produkter som inkluderar ett läkemedelsbärarsystem. I denna avhandling har tilllämpbarheten av mesoporösa kiseloxidbaserade material som läkemedelsbärarsystem undersökts. Denna materialklass introducerades i början av 90-talet och besitter en rad fördelaktiga egenskaper med tanke på tillämpningar inom medicinsk teknik. Amorf kiseldioxid (SiO2), är både biokompatibelt och bionedbrytbart. Utnyttjandet av supramolekylära aggregat som strukturgivande element vid materialsyntesen leder till material med nanoskopiskt ordnad porstruktur i det mesoporösa området (2 50 nm), extremt höga ytareor ( 1000 m2/g) och porvolymer, vilka kan utnyttjas till att härbärgera stora mängder nyttolast ex. läkemedel, proteiner och peptider. Styrning av gästmolekylers inkorporering i, och frigöring från, en bärarmatris sker genom lämplig design av bärarmaterialet. Förutom strukturell kontroll är ytkemisk modifiering av materialet centralt, eftersom ytans sammansättning bestämmer växelverkan mellan läkemedelsmolekylen och bärarmatrisen. Därför har olika strategier för ytfunktionalisering av mesoporösa SiO2-material utvecklats och kritiskt utvärderats i detta arbete, ofta genom att studera växelverkan med ett modell-läkemedel. Vidare har en metod för separat modifiering av partiklarnas yttre och inre ytor utvecklats, vilket möjliggör flexibel kontroll av såväl partikelytladdning som vidare funktionalisering med fluorescenta molekyler för partikelvisualisering i biologisk miljö och/eller biospecifika ligander för målstyrd läkemedelsbehandling. På detta sätt kunde bärarmatrisen styras till specifika celler (s.s. cancerceller) i kroppen, och vidare kontrollerat frigöra läkemedlet endast där det skall verka, och på så sätt skulle allvarliga biverkningar som förekommer t.ex. vid kemo- MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER terapi kunna undvikas. Den introducerade metoden möjliggör även produktion av material med antagonistiska egenskaper, d.v.s. sura-basiska och hydrofoba-hydrofila, vilket kan utnyttjas till att skräddarsy materialegenskaperna skilt för gästmolekylerna och den tilltänkta applikationsmiljön. BIOKEMI FM Benny Björkblom disputerar i biokemi den 3 juni på avhandlingen Identification and Functional Characterization of Brain Substrates for the Stress Activated Protein Kinase JNK. 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, BioCity. Opponent är prof. Patricia C. Salinas, University College London, och som kustos fungerar prof. J. Peter Slotte. Så här sammanfattar Benny Björkblom själv sin avhandling: Kroppens celler mottar signaler och stimuli från omgivningen via receptorer på cellens yta som i sin tur initierar intracellulära signalmekanismer. Aktiveringen av dessa intracellulära signalmolekyler styr t.ex. cellens proteinsyntes eller skapar proteinmodifikationer som i sin tur förändrar cellens beteende. Min avhandling undersöker nervcellsignalering förmedlad av enzymfamiljen JNK. JNK aktiveras i hög grad vid cellulär stress och är en välkänd förmedlare av programmerad celldöd/apoptos. Akut cellstress uppstår i hjärnan t.ex. vid slaganfall/stroke, vilket aktiverar JNK och initierar apoptos. Förhöjd JNK-aktivitet har även påvisats vid ett flertal neurodegenerativa sjukdomar så som Parkinsons och Alzheimers sjukdom. JNK-familjen har dock, förutom sin apoptotiska funktion, även visat sig spela en viktig, men komplex roll för hjärnans normala utveckling. I min forskning har jag undersökt olika medlemmar av JNKfamiljens patologiska roll som förmedlare av nervcellsdöd samt deras fysiologiska roll vid normal nervcellsutveckling. Målsättningen är att bredda vår kunskap om enzymernas normala funktion, genom att identifiera och karakterisera fysiologiskt viktiga enzymsubstrat, samt att kunna åtskilja JNK-familjens apoptotiska och normala funktioner. Mina forskningsresultat visar att en cytosolisk undergrupp av JNK-familjen påverkar neuronernas morfologi och utveckling av nervtrådar genom att reglera cellens stödstruktur, emedan det pro-apoptotiska JNK är cellkärnsspecifikt. Specifika inhibitorer kunde på så sätt utvecklas för att reducera nervcellsdöd vid ovannämnda sjukdomstillstånd, utan att störa enzymets cellmorfologiska funktioner. INFORMATIONS- BEHANDLING M.Sc. Chang Li disputerar i informationsbehandling den 6 juni på avhandlingen Parallelism and Complexity in Gene Assembly. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Gamma, ICT-huset. Opponent är prof. Erzsébet Csuhaj-Varjú, Magyar Tudományos Akadémia, och som kustos fungerar docent Ion Petre. Så här sammanfattar Chang Li själv sin avhandling: Temat för denna avhandling är en datavetenskaplig behandling av konstruktion av gener (eng. gene assembly), d.v.s. den biologiska livsprocess som förekommer hos encelliga organismer kallade ciliater. Ciliater uppkom som en evolutionsgrupp för ca två miljarder år sedan. Det särskilda kännetecknet för denna grupp av organismer är att en cell innehåller två typer av cellkärnor mikronukleus och makronukleus, vilkas livsfunktioner är fullständigt annorlunda men genetiskt besläktade; mikronukleus aktiveras endast då konjugation förekommer medan makronukleus styr celltillväxt och proliferation. En enda cell kan rymma många kopior av makronukleus och mikronukleus. Utbyte av genetiskt material under förökning mellan två celler följs av nybildning av en zygotmikronukleus i båda cellerna. Under tiden dör de gamla makronukleus och mikronukleus, varvid en ny makronukleus bildas av zygotmikronukleus. Denna process kallas konstruktion av gener och innebär borttagning eller rearrangering av vissa sekvenser i mikronukleus DNA. Orsaken till borttagningen och rearrangeringen är att gener

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen 12.11.2014 1 Åbo Akademis bibliotek är en fristående enhet. Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi och

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

3,8 3,8 3,6 3,4 3,2 3,8 3,9 4,0 4,0 4,0 4,0 3,6 3,5 3,3 3,1 2,8 3,2 3,6 3,7 3,9 3,5 3,8 4,0 3,5 3,4 3,6 2,6 3,3 4,0 3,9 4,2 4,1 3,8

3,8 3,8 3,6 3,4 3,2 3,8 3,9 4,0 4,0 4,0 4,0 3,6 3,5 3,3 3,1 2,8 3,2 3,6 3,7 3,9 3,5 3,8 4,0 3,5 3,4 3,6 2,6 3,3 4,0 3,9 4,2 4,1 3,8 ABI-INFO 3.12.2008 UTVÄRDERING Besöket var intressant Besöket motsvarade mina förväntningar Besöket var väl planerat Den information vi fick var relevant för mig De praktiska arrangemangen fungerade väl

Läs mer

Utbildningslinjen för logopedi. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi

Utbildningslinjen för logopedi. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi Utbildningslinjen för logopedi Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi VI FINNS I ARKEN I ÅBO, FABRIKSGATAN 2 LOGOPEDI Logopedi är ett vetenskapsområde där forskningen och undervisningen inbegriper

Läs mer

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 28.8.2013 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 28.8.2013 1 Vision: Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden En tydlig ledarstruktur med uttalat resultatansvar

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Utöver Åbo Akademis uppdrag har följande uppdrag definierats för FSE: FSEs grundläggande uppdrag är att

Läs mer

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner BREV 1 (2) 5 maj 2010 Till fakulteter och fristående institutioner INTRODUKTION AV KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONALEN Styrelsen för Helsingfors universitet har vid

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson Forskningsetik i doktorandbarometern 2016 Ole Karlsson 7.4.2017 1 Om doktorandbarometern Skickades till alla närvaroanmälda doktorander 9.12.2016-9.1.2017 Tre påminnelser skickades ut samt begäran till

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Utbildningslinjen för logopedi. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi

Utbildningslinjen för logopedi. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi Utbildningslinjen för logopedi Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi VI FINNS I ARKEN I ÅBO, FABRIKSGATAN 2 LOGOPEDI Logopedi är ett vetenskapsområde där forskningen och undervisningen inbegriper

Läs mer

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal. Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Möjligheter med prao och praktik! Att ta emot elever på prao och praktik är ett bra tillfälle att ge dem en positiv bild av din arbetsplats och av arbetslivet.

Läs mer

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu. FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

och att etablera förbindelser med forskning och högre utbildning i 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet Stockholm

och att etablera förbindelser med forskning och högre utbildning i 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet Stockholm 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Vitterhetsakademien har inbjudits att inkomma med synpunkter på SOU 2018:78, Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige, då särskilt

Läs mer

Studieklimatundersökningen

Studieklimatundersökningen Studieklimatundersökningen Ole Karlsson Veronica Hielm 19.9.2016 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 19.9.2016 1 Användarundersökningar (utbildning) ÅA:s egna enkäter för utbildning Kursutvärdering

Läs mer

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd

Läs mer

Information om examensarbetet för studenter och examinatorer

Information om examensarbetet för studenter och examinatorer Information om examensarbetet för studenter och examinatorer Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap Luleå tekniska universitet Ht02 Reviderad vt04, vt05, ht06, ht08 Regler för examensarbete

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och till lag om införande av en lag om ändring av universitetslagen Ärende Regeringen

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Logopedins examensstruktur för Logo16

Logopedins examensstruktur för Logo16 Logopedins examensstruktur för Logo16 Yasmin Nyqvist, studierådgivare yasmin.nyqvist@abo.fi Professor i logopedi, Pirkko Rautakoski pirkko.rautakoski@abo.fi Annette Nylund, egenlärare för Logo16 annette.nylund@abo.fi

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/ Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från

Läs mer