Familjepeppen. UMEÅ, HFÅ 2010/95, redovisningsdatum Uppdaterade forskningsresultat. Avser perioden efter rapporten HFÅ 2010/95 inlämnad

Transkript

1 1 Bilaga 2 Familjepeppen UMEÅ, HFÅ 2010/95, redovisningsdatum Uppdaterade forskningsresultat Avser perioden efter rapporten HFÅ 2010/95 inlämnad

2 2 Effekter av generellt föräldrastöd avseende föräldakompetens, stress i föräldraroll samt föräldrars och barns psykiska hälsa Hans Löfgren, Karin Nilsson, Solveig Petersen, Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri, Umeå universitet Internationellt sett så har Sverige och Skandinavien goda förutsättningar för barn och föräldrar (Heshmati, Bajalan et al. 2007). Trots detta så minskar inte självmord bland unga som det gör i andra åldersgrupper. Rapporterade psykiska problem har ökat ifrån 4 % 1989 till 14 % 2005 bland pojkar år och ökningen är den dubbla för flickor (Socialstyrelsen 2009). Forskning kring effekten av generellt föräldrastöd ökar i takt med att olika föräldrastödmetoder utvecklas, Metastudier (Olsson, Hagekull et al. 2003, Kaminski, Valle et al. 2008, Barlow, Smailagic et al. 2012, Furlong, McGilloway et al. 2012) visar att riktade föräldrastödsprogram på indikerad eller selektiv nivå, bidrar till att stärka ett gott föräldraskap och förbättra ett dysfunktionellt föräldraskap. Viktiga föräldraaspekter i föräldrastödsutbildningar är föräldraattityd, förutsägbarhet och kompetens. I Sverige används ett flertal universella föräldrastödsprogram varav inget har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning (SBU 2010). Ett sådant arbete pågår för närvarande inom föräldrastödssatsningen kommunala strategier för föräldrastöd där man har kombinerat praktiskt arbete med föräldrastöd i grupp med forskning. Denna delstudie i Umeåregionen ingår i detta projekt, benämnt Familjepeppen. Utifrån hypotesen att föräldrastödsstöd har en positiv inverkan på barnens och hela familjens mående (Olsson, Hagekull et al. 2003) undersöktes i föreliggande studie föräldrastödets inverkan när det gäller kompetens, -stress och generellt psykiskt mående hos föräldrar, samt föräldrastödets indirekta inverkan på barnens psykiska hälsa och livskvalitet. Syfte - Studera förändringar i föräldrars upplevda: föräldrakompetens, hälsa samt stress i föräldrarollen före och efter deltagande i föräldrastöd. - Studera förändringar i barns psykiska mående och livskvalitet efter föräldrars deltagande i föräldrastöd.

3 3 Metod Studiepopulation Inbjudna till studien var 666 föräldrar som anmält sig på Umeå Kommuns hemsida. Av dessa uteblev 155 (se figur 1) medan 24 aktivt avböjde deltagande i studien. Första enkäten besvarades av 486, varav 39 exkluderades beroende på att t.ex. barnet var över 17 år, språksvårigheter, ofullständiga svar eller att deltagaren tidigare har gått föräldrastödsutbildning. De deltagare (167) som inte svarade på andra enkäten kan dels ha hoppat av ifrån utbildningen eller varit frånvarande sista gången alternativt inte svarat på mailenkäten. De kvarvarande var alla 281 svensktalande föräldrar som deltagit i Umeå Kommuns föräldrastödssatsning. Figur 1. Bortfallsflödeschema 666 inbjudna 155 uteblivna 24 avböjde 486 pre-test 39 exkluderade 167 drop-out 281 ingår i studien Familjepeppen pågick mellan 29 april 2010 och 21 dec 2013 i olika verksamheter som arbetar med föräldrastöd. Av dem som deltog i undersökningen var 227 (80,8%) kvinnor och mammornas medelålder var 35,4 år och för papporna 36,4 år (tabell 1). Av föräldrarna var 236 (84 %) sammanboende eller gifta. Var tionde var ensamstående. De deltagande föräldrarna hade i snitt 2 barn. Dessa deltagare svarade på frågor rörande ett av sina barn, här kallt fokusbarn. Med fokusbarn menades det barn som föräldrarna valde att tänka på när de svarade på enkäterna. Det fanns totalt 273 fokusbarn i åldern 1-17 år. Det fanns dessutom syskon vilket innebar att barngruppen totalt bestod av 626 barn. Var åttonde (39) hade ett barn, det vill säga att det var första gången de var föräldrar. Inga barn över 17 år ingår i denna studie. Kunskaper i svenska var ett inkluderingskrav då det ej fanns resurser i detta delprojekt att göra enkäter på olika språk.

4 4 Av de som svarade på första enkäten men inte den andra, så hade 55 svarat på de demografiska frågorna och vi kunde se skillnaden mellan de som svarade och bortfallet. Största skillnaden mellan de som svarade på två enkäter och de som bara svarade på en, fanns i storleken på familjen, föräldrar med färre barn (1-2) hade signifikant mindre bortfall (chi² 7,73, p=0,005). Mammor födda i Sverige hade mindre bortfall jämfört med de mammor som var födda utanför Sverige (chi² 5,40 p= 0,02). Tabell 1 Demografiska data för deltagarna i undersökningsgruppen Variabel n (%) Ålder (Medel) Ålder (Min Max) Kön Kvinnor 227 (81,1) 36,4 år år Män 53 (18,9) 38,5 år år Civilstånd Sambo/gift 156 (88,0) Ensam vårdnad 18 (9,5 Okänt 3 (0,5) Kön fokusbarn Flickor 114 (42) Pojkar 159 (58) Antal barn 626 Medelantal barn per familj 2,3 Fokusbarn 273(100) 6,7 år 1 17 år 0 4 år 118 (43) 5 8 år 71 (26) 9 12 år 32 (11) år 52 (20) Intervention Föräldrastödsinterventionerna bestod av följande metoder: COPE (Community Parent Education Program) som hade sammanlagt 45 (16 %) deltagare. Detta är ett standardiserat edukativt program med videovinjetter, manual och samtalsgrupper. Det finns fyra inriktningar, Småbarnsliv (1 3 år), COPE för föräldrar med barn mellan 3 12 år, Tonårs COPE till tonårsföräldrar samt COPE för föräldrar med invandrarbakgrund. I denna undersökning fanns COPE och Småbarnsliv. Programmet baseras på social inlärningsteori, social-kognitiv psykologi och teorier om familjesystem. Det övergripande målet är att ge föräldrarna verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende och att stärka dem i sitt föräldraskap. En av poängerna med programmet är att föräldragrupperna är stora (cirka 25 deltagare). Motivet är att göra programmet mera kostnadseffektivt och att ge en större dynamik i grupperna ( 2012). En kanadensisk studie (Cunningham 1995) undersökte effekten av COPE och resultatet visade effekt hos barn med mycket höga symtomnivåer. COPE har utvärderats under

5 5 svenska förhållanden i en studie (Thorell 2009), där COPE jämfördes med väntelista. Effekten mättes som grad av externaliserade symtom, social funktionsförmåga och dagliga problem. Tre grupper av familjer där barnen hade olika nivå av symtom på ODD eller ADHD erbjöds COPE. Resultaten beräknades enbart på de familjer som deltagit i programmet vid minst fem tillfällen. COPE reducerade uppförandeproblem, hyperaktivitet/impulsivitet och dagligt problemuppförande för de två grupper som inte hade någon diagnos. Däremot minskade inte problemen med uppmärksamhet, bristande social kompetens och kamratrelationer. COPE gav inga signifikanta effekter på barnen som redan hade en formell diagnos på ADHD eller ODD, studien saknade uppföljning. Active Parenting, som hade 112 (40 %) deltagare. Active Parenting är det första manualbaserade samspelsprogrammet med videovinjetter i Sverige. Det finns tre inriktningar Aktiva småbarnsföräldrar, aktivt föräldraskap idag 2-12 år, aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar. ( Programmet riktar sig till föräldrar som är rådvilla i sitt föräldraskap. Programmet är framtaget av dr Michael Popkin och bygger på Adlers utvecklingsteori och syn på lärande. Syften med programmet är att föräldrarna ska ta ledarrollen i familjen, att ge dem verktyg för att hantera vardagsproblem och att ge barnet en bättre självständighetsutveckling men däremot inte till att förändra barnets beteende. Inga studier om Active Parenting uppfyllde SBUs, Statens beredning för medicinsk utvärderings, inkluderingskriterier (SBU 2010). Familjeverkstan, som hade 36 (13 %) deltagare. Familjeverkstan är utvecklad av Preventionscentrum i Stockholms stad och är ett manualbaserat program med videovinjetter som riktar sig till föräldrar med barn mellan 3 och 12 år. Innehållet i föräldrastödet består av åtta korta filmer som skildrar vardagliga situationer i familjelivet. Några teman i filmerna är umgänge, rutiner, positiv kommunikation, gränser och jämställdhet. Varje film ska fungera som ett underlag för diskussion utan att ge färdiga svar. Det framhålls att diskussionerna i grupperna är mindre styrda än i andra familjestödsprogram. Spridningen sker främst genom studieförbund och Stockholms stad har uppdrag från FHI att sprida och kvalitetssäkra metoden (Forster 2008; FHI 2012). Family-Lab, dialogbaserat föräldraskap som hade 41 (15 %) deltagare. Family lab kommer från organisationen Family-Lab international som erbjuder kurser i familjestöd men även seminarier, föreläsningar och rådgivning. Programmet bygger på dialog och förhållningssättsförändring. Grundaren Jesper Juul har skrivit böcker om metoden och ställer sig själv i opposition både mot andra förekommande föräldrastödsprogram, samt forskning kring detta komplicerade område. Det finns ingen studie om metoden (Juul, 2010). Älskade förbannande Tonåring, som hade 47 (16 %) deltagare. Älskade förbannade Tonåring är en svensk studiecirkel som syftar till att ge föräldrar en förbättrad dialog med sin tonåring, samt en rad konkreta verktyg som visar hur man kan lotsa sin tonåring i olika situationer. Metoden betonar också betydelsen att föräldrar förstår sina egna reaktioner i samspel med tonåringen för att lättare hantera vardagens små och stora kriser. Cirkeln har

6 6 fem träffar som vardera pågår i 2,5 timmar. De bygger på gruppdiskussioner under ledning av en cirkelledare. Sedan följer hemuppgifter med praktiska övningar. Cirkeln har en studiebok med samma namn som grund (Kimber & Molgaard, 2010) Teman för träffarna är: Grupptryck; Jag-budskap; Att hålla reda på sin tonåring; Att vara uppmärksam på sig själv. Den teoretiska utgångspunkten är forskning som rör risk- och skyddsfaktorer samt hjärnans utveckling. Inga publicerade studier finns på Älskade förbannade Tonåring. Design och procedur Studien har gjorts som en longitudinell effektmätning av kvantitativa primärdata. Undersökningen har gjorts med en Webbaserad enkät, som utförts vid tre tillfällen: före, direkt efter, samt 6 månaders efter avslutat föräldrastöd. Webenkäten var placerad i en databank. Kursstarterna annonserades på familjestödssatsningens hemsida Familjepeppen samtidigt som forskningsansvarige fick ett mail om planeringen. Kontakt togs med kursledaren och möte bestämdes. I början på mötet hölls en kort beskrivning av forskningen. Externt bortfall noterades i samband med forskningsinformationen. På mötet med föräldrarna (vid kursuppstart) användes läsplattor för att underlätta för föräldrarna att svara på enkäten. Respondentens svar var krypterade under svarstiden. Svarstiden varierade mellan 10 till 45 minuter. Vid kursslut skedde samma procedur, men med kortare information. Vid sexmånaders uppföljning skickades en unik länk kopplad till enkäten, i ett mail, till mailadressen som angavs i första mötets kodlista, samt automatiska påminnelser efter 4 samt 10 dagar efter utskick, om respondenten inte påbörjat besvarandet. Mätmetoder/Instrument Instrument De instrument som användes presenteras här i den ordning de presenterades för föräldrarna i webbenkäten. Samtliga är Likert-skalor: PSOC - Parents Sense Of Competence (Gibaud-Wallston & Wandersman 1978) är ett frågeformulär med 16 påståenden och en 6-gradig skala som mäter föräldrars känsla av föräldrakompetens (efficacy) och känsla av tillfredsställelse över att vara förälder (satisfaction). En stor Australiensisk undersökning visade att subskalorna hade hög samstämmighet med andra skalor och tidigare forskning. Chronbachs alpha rapporterades på subskalan Efficacy vara.78 /.82 och på subskalan Satisfaction.77 /.80. (Rogers and Matthews 2004). Ytterligare en subskala Interest visade på lägre alpha värden och användes inte i vår undersökning. I originalskalan fanns ytterligare en fråga 17 Att vara en bra förälder är en belöning i sig, denna fråga gav för lågt värde i tidigare faktoranalyser (<0,40)(Johnston and Mash 1989) (Ohan, Leung et al. 2000) och togs därför bort enligt (Rogers and Matthews 2004). Subskalorna räknas ut genom att addera poängen. För skalan efficacy adderas svaren instämmer inte alls frågorna 1, 6, 7, 10, 11, 13 och 15. För skalan efficacy så viktas svaren instämmer inte alls till ett poäng och instämmer helt till sex poäng, och övriga påstående däremellan. För skalan satisfaction adderas frågorna 2, 3,

7 7 4, 5, 8, 9, 12, 14 och 16 och svaren viktas genom att svaren på de negativt formulerade frågorna ifrån instämmer inte alls (sex poäng) till instämmer helt (ett poäng), och övriga påstående däremellan. Skalan är positiv, ett högre värde innebär högre föräldrakompetens och tillfredställelse i föräldrarollen. Formuläret användes för samtliga föräldrar. GHQ-12 General Health Questionnaire (Goldberg 1972) är ett screeninginstrument för identifikation av psykiska tillstånd i generella eller i kliniska populationer med både en 4 gradig Likert skala (0,1,2,3) och en egen GHQ skala (0,0,1,1) (Banks 1983). I denna undersökning används Likertskala enligt rekommendation av föregående författare. Instrumentet finns i flera versioner och här används en kortversion med 12 påståenden, utan subskalor. Chronbachs alpha rapporterades till.88 (Axberg and Broberg 2012). Skalan räknas ut genom att alla 12 frågorna adderas. Skalan är negativ, ett högre värde innebär mer frekventa symtom, dvs. lägre psykiskt välbefinnande. Formuläret användes för samtliga föräldrar. SPSQ Swedish Parenthood Stress Questionnaire (Ostberg, Hagekull et al. 1997) grundar sig på Parenting Stress Index (Abidin and Wilfong 1989) och mäter stress hos föräldrar med barn som är mellan sex månader och 10 år gamla. SPSQ har 34 stycken 5-gradiga påståenden indelade i subskalorna: rollbegränsning, hälsoproblem, social isolering, inkompetens, och relationsproblem, samt en totalskala. Alphavärden på totalskalan rapporterades till.89 och subskalorna varierade mellan.68 till.82 (Ostberg and Hagekull 2000). Subskalorna räknas ut genom medelvärdet av påståendena som tillhör subskalan. Frågorna 1, 5, 7, 13, 18, 20, 22, 23, 27, 32 och 33 tillhör subskalan inkompetens. Frågorna 2, 3, 4, 12, 17, 25 och 30 tillhör subskalan rollbegränsning. Frågorna 10, 16, 24 och 34 tillhör subskalan hälsoproblem. Frågorna 6, 8, 9, 11, 21, 28 och 29 tillhör subskalan social isolering. Frågorna 14,15, 19, 26 och 31 tillhör subskalan relationsproblem. Totalskalan räknas ut genom att addera samtliga frågor och dela med 34. Skalan är negativ, ett högre värde innebär högre stress. Formuläret används för föräldrar med barn under 10 år. SDQ Strength and Difficulties Questionnaire (Goodman 1997). Frågeformuläret ingick i undersökningen i två versioner, en för barn 3 år gamla och en för barn mellan 4 16 år. Frågeformuläret består av 30 frågor indelade i en tregradig skala i fem subskalor och en totalskala som undersöker föräldrarnas skattning av barnens styrkor (pro-social kompetens), och svårigheter, (hyperaktivitet, problem med jämnåriga, utåtagerande och emotionella problem). Chronbachs alpha rapporteras ligga över.78 (Van Roy, Veenstra et al. 2008), (Smedje, Broman et al. 1999), (Obel, Heiervang et al. 2004). Skalan är negativ, förutom den pro-social subskalan. Subskalorna räknas ut genom att addera frågorna som tillhör subskalan. Frågorna 3, 8, 13, 16 och 24 tillhör subskalan emotionella problem. Frågorna 2, 10, 15, 21 och 25 tillhör subskalan hyperaktivitet. Frågorna 5, 7, 12, 18 och 22 tillhör subskalan utåtagerande. Frågorna 6, 11, 14, 19 och 23 tillhör subskalan problem med jämnåriga. Totalskalan räknas ut genom att addera samtliga värden utom frågorna 1, 4, 9, 17 och 20 som tillhör subskalan pro-social. Högre värden innebär större svårigheter,

8 8 utom på subskalan pro-social, där högre värden innebär bättre social förmåga. SDQ 3 4 användes för föräldrar med barn som var 3 år. SDQ 4 16 användes för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Kidscreen 52, är ett frågeformulär med 52 frågor om livskvalitet hos barn och unga mellan 8 och 18 år. Det har tio dimensioner såsom fysisk aktivitet, känslor, sinnesstämning och självuppfattning. Instrumentet har utprovats i tolv europeiska länder (Ravens- Sieberer, Gosch et al. 2005). I den studien ingick barn mellan 8 och 18 år och Chronbachs alpha varierade mellan.77 till 0.89 i totalskalan i den refererade artikeln. Skalorna räknas ut med medföljande syntaxfil för SPSS dataprogram. Övriga frågor I både för och efterenkät finns en fråga om föräldrarna har haft mer bekymmer för barnet än vad de tror är normalt. I efterenkäten finns fritextfrågor kring föräldrarnas tankar kring föräldrastöd, samt följande fråga: Under tiden du/ni har deltagit i föräldragrupper, har det då inträffat något annan händelse som påverkar er starkt? (En händelse som påverkar familjen mer än vad föräldrastödet kan tänkas göra, ex. stor pengavinst, annat arbete, dödsfall etc.). Webbenkät Webbenkätens inloggning lades på tio läsplatter och programmerades så att alla frågor identifierades med instrumentförkortning och nummer. Programmeringssidan är intrångsskyddad. Viktningen på varje svarsalternativ följde respektive instruments viktningsanvisningar, så att positivt ställa frågor får en positiv viktning och negativt ställda frågor får en negativ viktning. Den elektroniska enkäten visar endast de instrument som anpassas efter den unika respondenten (barnets ålder). Varje respondent identifieras med ett kodnummer för kurs och deltagare. Varje inskickad enkät identifieras med ett ovan nämnda kodnummer och ett unikt case-nummer. Efter besvarad enkät laddas viktade data ned med Excel-filer. Forskningsansvarige får för varje besvarad enkät ett automat-mail med textsvar. Webbenkäten distribueras av Questback AB. Statistiska analyser Statistiska beräkningar gjordes med SPSS 21. Effektstorlek räknades ut genom kvoten mellan differensen mellan medelvärden av för- och eftermätning och medelvärdet av bägge standardavvikelserna. Bortfallsanalys och MRC-test gjordes för att uppskatta uteblivna svar och undersöka om det fanns systematik i det interna bortfallet. Parvisa t-test gjordes för att jämföra medelvärde mellan före och eftermätning, samt mellan före och sexmånadersuppföljning. Etik Forskningen är godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Umeå universitet, avdelning för övrig forskning dnr Ö med tilläggsgodkännande dnr Ö. Föräldrarna tillfrågades och informerades särskilt om telefonintervjuerna av barnen.

9 9 Resultat MRC-test visar att det interna bortfallet inte är systematiskt och instrumentens anvisningar för ersättning av bortfall följdes. Då instrumentens validitet har utprovats och rapporterats utifrån barnens ålderspann, har vi följt dessa anvisningar och därför varierar antalet svar (n) i varje instrument. Föräldrarnas skattningar av sig själva Undersökningen visade att föräldrakompetens förändrades statistiskt signifikant med effektstorlek på 0,60 och en kvarstående sexmånaders effektstorlek på 0,57. Tillfredsställelse med föräldrarollen hade också förändrats statistiskt signifikant med effektstorlek 0.58 och en liten kvarstående effektstorlek efter sex månader på 0,38. Generellt psykiskt mående förbättrades statistisk signifikant vilket innebar en sänkning av poängen på skalan, med liten effektstorlek 0,16 och en i stort oförändrad effektstorlek efter sex månader (0,14). Poängen på samtliga delskalorna som mäter småbarnsföräldrars föräldrastress minskade statistiskt signifikant, effektstorleken på skalan relationsproblem (0,17) är dock för liten för att sägas ha någon effekt. De övriga skalornas effektstorlek är mellan 0,32 till 0,56. Efter sex månader ser man en bibehållen effektstorlek på subskalorna rollbegränsning (0,43) och minskade hälsoproblem (0,44). Effekten försvann dock för social isolering och känsla av inkompetens, men återkom på relationsproblem (0,20). Föräldrarnas uppskattade svårigheter hos sitt fokusbarn. Resultatet på SDQ visade en förändring, framför allt långsiktiga förändringar på barnens styrkor. På subskalan Hyperaktivitet före och efter föräldrautbildning så uppmättes en liten effektstorlek på 0,24, som bibehölls efter sex månader. Även på skalan Utåtagerande fanns en signifikant skillnad med en liten effektstorlek på 0,21 som också kvarstod efter sex månader (0,24). Studiens mest oväntade resultat var en tydlig förstärkning av Prosocialt beteende som inte uppvisade en effekt efter avslutad föräldrastödsutbildning, men förstärktes signifikant efter sex månader, med effektstorlek på 0 till 0,47. Barndata Datainsamlingen på Kidscreen-52 har inte fungerat med eller läsplatta. Antalet insamlade är ännu inte tillräckligt stort för att vi ska kunna redovisa något resultat från detta instrument.

10 10 Tabell 2. Jämförelse av självskattningsskalor, före påbörjat föräldrastöd, direkt efter avslutning samt efter 6-månader. Direkt efter avslut Sexmånaders uppföljning Instrument Subskala n t-värde p-värde Effekt storlek n t- värde p-värde Effekt storlek PSOC PSOC GHQ Uppskattning av föräldrakompetens Känsla av tillfredsställelse Generell psykisk hälsa 268 9,76 < 0,001 0, ,33 < 0,001 0, ,40 < 0,001 0, ,31 < 0,001 0, ,67 0,01 0, ,25 0,21 0,14 SPSQ Rollbegränsning 167 5,38 < 0,001 0, ,52 < 0,001 0,43 SPSQ Hälsoproblem 169 4,20 < 0,001 0, ,59 0,01 0,44 SPSQ Social isolering 168 5,56 < 0,001 0, ,42 0,68 0,05 SPSQ Känsla av inkompetens 165 6,00 < 0,001 0, ,50 0,62 0,06 SPSQ Relationsproblem 162 2,21 0,03 0, ,60 0,12 0,20 SPSQ total Total föräldrastress 156 7,03 < 0,001 0, ,42 0,19 0,31 SDQ Hyperaktivitet 170 3,09 0,01 0, ,78 0,08 0,23 SDQ Problem med jämnåriga 166 1,36 0,18 0, ,17 0,86 0,02 SDQ Prosocial kompetens 165 0,07 0,94 0, ,00 < 0,001 0,47 SDQ Utåtagerande 167 2,72 0,01 0, ,87 0,67 0,24 SDQ Emotionella problem 167 1,07 0,29 0, ,42 0,68 0,05 SDQ total Svårigheter totalt 163 2,08 0,39 0, ,72 0,92 0,23

11 11 Övriga frågor Före deltagandet i föräldrastöd uppgav 30 föräldrar (10 %) att de upplevde mer bekymmer än vad de tror är normalt, jämfört med 11 föräldrar (3 %) efter deltagandet i föräldrastöd. 12 (4 %) personer uppgav att det inträffat något som påverkar familjen starkt, mer än vad föräldragrupperna kunde tänkas göra. De uppgav ändrade arbetsförhållanden, sjukdom/olycksfall/dödsfall samt förändringar i familjeförhållanden under tiden som de deltog i föräldrastödet. Diskussion Studien visar att föräldrars upplevelse av kompetens, stress och hälsa har förbättrats. Detta gör att vi kan ha följande hypoteser, utifrån på vilken fråga i vardera subskala som förändrats mest. Tillfredsställelsen ökar med bättre självförtroende. Kompetensen ökade med problemlösningsförmågan. Föräldrars trötthet minskar. Föräldrars frihet ökar genom att de känner att barnens behov inte kontrollerar deras liv. Barnens hyperaktivitet minskar genom en ökad koncentration och förmåga att fullgöra uppgifter. Samma fynd gjorde Thorell (2009), som fann minskad hyperaktivitet, men inga förändringar i problemen med uppmärksamhet, bristande social kompetens och kamratrelationer. En högre andel föräldrar var gifta eller sammanboende i undersökningsgruppen, jämfört med föräldrar som inte deltog i undersökningen. Det fanns ingen skillnad i resultaten mellan könen på deltagarna i föräldragrupperna men det fanns en större andel (25 %) män i gruppen av bortfall. Resultatet på barnens prosociala förändring efter sex månader talar för att det är rimligt att det tar tid innan resultat på barnen blir mätbara. Det är ändå vanskligt att säga att det just är föräldrastödet som bidragit till beskrivna förändringar. Att föräldrar träffas, gruppledarens skicklighet och karisma, samt övriga omständigheter kan påverka utfallet. Det ser inte ut som om någonting i själva familjesituationen påverkade föräldraförmågan mer än vad föräldragrupperna gjorde hos 87 % hos dem som svarat på både för- och eftermätningen. Styrkor Det visade att det komplexa begreppet föräldraskap, till viss mån kunde fångas av de instrument som valdes. Instrumenten var välkända med goda psykometriska egenskaper. Att den befarade ceiling-effekten (att höga positiva värden inte ger utrymme för höjningar) samt floor-effekten (att avsaknaden av negativa värden, inte ger utrymme för sänkningar)

12 12 uteblev, är en styrka i studien. Detta resultat stödjer hypotesen att föräldrastöd har en gynnsam effekt för föräldrar och därmed föräldraskap. Projektet är brett och välkänt på orten. Stora ansträngningar har gjorts för att öka tillgänglighet och kännedom hos föräldrar om projektet Begränsningar Ett stort bortfall minskar tilliten och generaliserbarheten. Det bortfallet kan jämföras med Statistiska Centralbyråns undersökning om levnadsförhållande där bortfallet 2010 uppgick till 34,8 procent. En övergripande begränsning är selektionsproblematiken, det vill säga svårigheten att slumpa föräldrastödsmetod till föräldrar enligt ett randomiserat experiment, är välkänt. Man anta att de som söker sig till generellt föräldrastöd kan ha liknande förutsättningar som de föräldrar som deltog i denna undersökning och att resultaten är generaliserbara åtminstone till mellanstora kommuner med lärosäten. Vi har ännu inte undersökt föräldrarnas attityder angående föräldrastöd. Fortsatt datainsamling Fortsatt datainsamling pågår ifrån kontrollgrupp (föräldrar och barn) som är matchade mot fokusbarnens ålder. Preliminära analyser av kontrollgrupp jämfört med interventionsgrupp i effektstudien visar ett högre medelvärde i kontrollgruppen för samtliga subskalor, jämfört med interventionsgruppens medelvärde både före och efter genomfört föräldrastöd. Detta kan tolkas som om interventionsgruppen inte når upp till normalnivå efter genomfört föräldrastöd. Detta kan i sin tur tolkas som om de som är i stort behov av föräldrastöd söker sig till föräldrastöd. Detta är ett positivt svar på frågan om föräldrastöd verkligen når de behövande. Dataanalysen är pågående och har därför inte tagits med i forskningsresultaten. Publikationsplan Detta delprojekt är ett avhandlingsarbete som planerar att resultera i fyra publikationer: 1. Föräldrars känsla av kompetens 2. Föräldrastress och psykisk hälsa 3. Effekter på barns psykiska hälsa och livskvalitet av föräldrastöd 4. Effekter av föräldrastöd: Sociodemografiska faktorer och betydelsen av föräldrastödsmetod Referenser Abidin, R. R. and E. Wilfong (1989). "Parenting stress and its relationship to child health care." Child Health Care 18(2): Axberg, U. and A. Broberg (2012). "Evaluation of The Incredible Years in Sweden: The transferability of an American parent-training program to Sweden." Scandinavian Journal of Psychology, 53:

13 13 Banks, M. H. (1983). "Validation of the General Health Questionnaire in a young community sample." Psychological medicine 13(2): Barlow, J., et al. (2012). "Group-based parent training programmes for improving parental psychosocial health." Cochrane database of systematic reviews 6: CD Furlong, M., et al. (2012). "Behavioural and cognitive-behavioural group-based parenting programmes for early-onset conduct problems in children aged 3 to 12 years." Cochrane Database Syst Rev 2: CD Goodman, R. (1997). "The Strengths and Difficulties Questionnaire: a research note." Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines 38(5): Heshmati, A., et al. (2007). Measurement and Analysis of Child Well-Being in Middle and High Income Countries, IZA Discussion Papers. Johnston, C. and E. J. Mash (1989). "A Measure of Parenting Satisfaction and Efficacy." Journal of Clinical Child Psychology 18(2): Kaminski, J. W., et al. (2008). "A meta-analytic review of components associated with parent training program effectiveness." J Abnorm Child Psychol 36(4): Obel, C., et al. (2004). "The Strengths and Difficulties Questionnaire in the Nordic countries." Eur Child Adolesc Psychiatry 13 Suppl 2: II Ohan, J. L., et al. (2000). "The parenting sense of competence scale: Evidence of a stable factor structure and validity." Canadian Journal of Behavioural Science-Revue Canadienne Des Sciences Du Comportement 32(4): Olsson, I., et al. (2003). Support for parents to promote children's and adolescent mental health. A systematic research review. T. S. N. I. o. P. Health. Stockholm, The Swedish National Institute of Public Health. Ostberg, M. and B. Hagekull (2000). "A structural modeling approach to the understanding of parenting stress." Journal of Clinical Child Psychology 29(4): Ostberg, M., et al. (1997). "A measure of parental stress in mothers with small children: dimensionality, stability and validity." Scand J Psychol 38(3): Ravens-Sieberer, U., et al. (2005). "KIDSCREEN-52 quality-of-life measure for children and adolescents." Expert Rev Pharmacoecon Outcomes Res 5(3):

14 14 Rogers, H. and J. Matthews (2004). "The parenting sense of competence scale: Investigation of the factor structure, reliability, and validity for an Australian sample." Australian Psychologist 39(1): Smedje, H., et al. (1999). "Psychometric properties of a Swedish version of the "Strengths and Difficulties Questionnaire"." Eur Child Adolesc Psychiatry 8(2): Socialstyrelsen (2009). Public Health Report N. B. o. H. a. Wellfare. Västerås, Edita : Van Roy, B., et al. (2008). "Construct validity of the five-factor Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) in pre-, early, and late adolescence." J Child Psychol Psychiatry 49(12):

15 15 Vägledande samspel (ICDP): Vad gynnar ett framgångsrikt införande i verksamheterna och främjar ICDP ett utvecklat föräldraskap och god psykisk hälsa hos barnen? Anna Westerlund, Rickard Garvare, Eva Eurenius, Monica E. Nyström, Anneli Ivarsson Syfte Att undersöka vad som bidrar till förändrade arbetssätt vid implementeringen av föräldrastödsprogrammet Vägledande samspel (ICDP) Specifika frågeställningar De specifika frågeställningarna inom delstudien om Vägledande samspel (ICDP) handlade om implementeringsförutsättningar: vilken betydelse Salut-satsningen hade för beredskapen och förmågan till förändring och lärande i samband med etableringen av ICDP i Västerbotten, hur etableringen påverkades av att involverade yrkesgrupper fanns i skilda organisationer utan gemensam ledning, hur involverad personal beskrev förutsättningar för implementeringen samt om ICDP bidrar till en god psykisk hälsa hos barn. Metodbeskrivning Inom delstudien om Vägledande samspel har data om implementeringsprocessen samlats in via upprepade enkäter och intervjuer samt genom en observationsstudie. En kartläggning av vilka faktorer som påverkar det inledande skedet av implementeringen och hur/vem som hanterar dessa faktorer har genomförts. Respondenter har varit deltagande personal, dvs. de som fullföljde utbildningen nivå 1 (66 personer), verksamhetschefer vid involverade hälsocentraler (ett tiotal personer) samt förändringsstödjare: Saluts processledning och psykologer vid BHV:s centrala enhet (ett tiotal personer). På basis av dessa resultat pågår nu en uppföljningsstudie (med start hösten 2013), för att utvärdera satsningens genomslag i de berörda verksamheterna. I studien används verktyget RE-AIM, som tagits fram för att utvärdering av hälsofrämjande initiativ inom hälso- och sjukvård, och som mäter interventionens påverkan impact i fem dimensioner (räckvidd, effektivitet, adoption, implementering och hållbarhet). Resultat Personalen gav en i stort sett samstämmig bild av det tidiga implementeringsskedet och intervjuerna med de involverade stödjande eller ledande aktörerna bekräftar till stora delar personalens uppfattning. Sammanfattningsvis kan sägas att det inledande skedet av ICDP-implementeringen saknade tydlig processledning och tydliga förändringsstrategier. En anledning till det något osäkra och instabila inledande greppet om ICDP-införandet tycks vara att tiden mellan att beslutet om införande fattats och själva uppstarten, dvs.

16 16 arrangemanget och genomförandet av de fyra första utbildningsdagarna, var knapp. Ansvarsfördelning och helhetsplan för införandet saknades och organisationen hade inte tydliga upparbetade strukturer för uppföljning av satsningar såsom ICDP och hann heller inte planera för några sådana. Bedömningen av vad satsningen skulle komma att kräva var också aningen skev. Trots att ICDP sedan lång tid tillbaka var välkänt av flera personer från ledande och stödjande nivå och övervägandena och efterforskningarna innan beslutet om införande fattades kan sägas vara gedigna, så hade man inte (och fick inte heller av ICDPstiftelsen i samband med beställning av nivå 1) fått information om programmet i sin helhet och det faktum att det skulle bli nödvändigt att också gå flera utbildningssteg. Detta, något instabila läge, medförde en naturlig skepticism hos deltagande personal, som i hög grad uttryckte ett behov av ökad tydlighet och ökat stöd för införandet av ICDP. Motivationen att använda sig av ICDP var dock mycket hög hos samtliga. Att verksamhetsförändringar i ett inledande skede präglas av oordning och i vissa fall kaos eller motstånd är i sig inte ovanligt. Den pågående datainsamlingen inom projektet visar enligt våra preliminära analyser på en positiv uppåtgående trend vad gäller personalens upplevelser och uppfattningar. Förutom att den inledande positiva inställningen till att tillämpa ICDP i sitt arbete har bibehållits och till och med ökat, så pekar trenden för upplevelser av faktorerna tydliga nyckelaktörer, möjlighet till stöd och handledning samt till viss del systematisk uppföljning i positiv riktning. Fortsatta studier Som ett resultat av regeringens föräldrastödssatsning, kanaliserad via Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens folkhälsoinstitut, FHI), har en stark interdisciplinär forskningsgrupp bildats som fortsätter att studera implementeringen av Vägledande samspel (ICDP) i Västerbottens län. Den genomförda första delstudien följs nu av ytterligare undersökningar: Delstudie 2 ( ) Fortsättningsstudier (2015 ->) Läget i praktiken I Västerbotten har inom ramen för projektet 11 team om totalt 74 personer uppnått ICDP:s första utbildningsnivå. I teamen ingår barnmorskor, BVC-sjuksköterskor, socialsekreterare och personal vid öppna förskolor. Från varje team har minst en person genomgått utbildning nivå 2 och tre personer från den centrala BHV-enheten utbildas nu till handledare på nivå 3 vilket säkerställer att det finns egen utbildningskompetens på plats i regionen. Projektet har varit möjligt att genomföra inom ramen för Salut en hälsosatsning för barn och unga i Västerbotten.

17 17 Delstudie 2 Den huvudsakliga frågeställningen som undersöks är: Leder implementeringen av Vägledande samspel (ICDP) till förändrad praxis hos berörda verksamheter? Och i så fall: I vilken utsträckning är dessa förändringar bestående över tid? Undersökningen genomförs med hjälp av RE-AIM, ett verktyg för systematisk utvärdering av interventioner inom hälso- och sjukvård. RE-AIM (Glasgow m.fl. 1999) har utvecklats för systematisk utvärdering av interventioner inom hälso- och sjukvård i fem dimensioner: Reach (räckvidd inom målgrupp), Effectiveness (effektivitet), Adoption (adoption av organisationen), Implementation (implementering), och Maintenance (hållbarhet över tid). RE-AIM inbegriper den organisatoriska nivån såväl som individnivån och tillämpas även vid mindre studier (Farris m.fl. 2007). Respondenterna utgörs av: Deltagande personal: De som fullföljde utbildningen nivå 1 (66 personer) Verksamhetschefer vid involverade hälsocentraler (ett tiotal personer) Förändringsstödjare: Saluts processledning och psykologer vid BHV:s centrala enhet (ett tiotal personer) Undersökningen baseras på observationer, enkäter och intervjuer. En inledande enkätundersökning har genomförts med deltagande personal. Intervjuer med personal, förändringsstödjare och verksamhetschefer genomförs för att nyansera utvärderingen och få ett rikare datamaterial. Parallellt med detta genomförs observationer av interaktioner mellan personal och deltagare i föräldragrupper. Analysen görs utgående från de etablerade RE-AIM-dimensionerna. Fortsättningsstudier 2015> Parallellt med den pågående RE-AIM studien planeras för fortsatta undersökningar. Bland annat utformas nu en fall-referentstudie för att följa upp effekter av ICDP bland föräldrar och barn. Studien, som planeras ta sin början januari 2015, berör frågan om ICDP främjar ett utvecklat föräldraskap och en god psykisk hälsa hos barn.

18 18 Prediktion av unga blivande föräldrars deltagande i föräldragrupper: betydelsen av attityder, normer och kontrollfaktorer Jan Hjelte, Peter Basun, Kristina Westerberg UFFE, forskningsenhet, Umeå kommun Inledning En grupp som kan gynnas särskilt av att delta i de föräldrastödsgrupper som anordnas vid mödrahälsovården (MHV) är unga föräldrar, vilket här avser unga vuxna mellan 16 och 25 år. Tidigare forskning visar att barn till unga föräldrar löper en större risk att utsättas för olika typer av skador i jämförelse med barn till äldre föräldrar. Störst är risken för barn till tonårsföräldrar. Trots att föräldrastödsinterventioner har visat lovande resultat har det i många fall varit svårt att förmå föräldrar att delta. En grupp som tycks vara svårare att rekrytera än föräldrar i allmänhet är unga föräldrar. Vad gäller föräldrastödsgrupperna vid mödra- och barnhälsovården tycks andelen deltagande föräldrar vara högre, men ambitionen med universella föräldrastödsgrupper såsom dem vid mödrahälsovården är att nå så många som möjligt i en given population och fortfarande är det en relativt stor andel som inte deltar. Det finns dock begränsat med forskning om påverkar unga föräldrar när de tar ställning till ett eventuellt deltagande i föräldrastödsinterventioner. I befintliga studier om föräldrar i allmänhet har man funnit ett flertal faktorer som påverkar beteendet såsom t.ex. sociodemografiska faktorer (främst föräldrarnas utbildningsnivå och tidigare ställningstagande till att delta i föräldrastödsinterventioner), praktiska hinder, faktorer som relaterar till familjen samt intentioner. Särskilt sociodemografiska faktorer och intentioner har fått betydande uppmärksamhet. Beträffande intentionen har den tjänat som en stark prediktor för att förklara ett eventuellt deltagande i föräldrastödsinterventioner. Med tanke på att intentionen är en viktig prediktor och att det kan vara svårare att förmå unga föräldrar att delta i föräldrastödsinterventioner än föräldrar i allmänhet är det centralt med ökade kunskaper om vad som predicerar unga föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsinterventioner. En modell som visat sig användbar för att studera föräldrars intentioner i förhållande till föräldrastödsinterventioner är the Theory of Planned Behavior (TPB) eftersom den inkluderar attityder, normer och barriärer. Detta är faktorer som i tidigare studier har visat sig centrala vid individuellt beslutsfattande om deltagande i föräldrastödsinterventioner. Med attityder menas i vilken utsträckning individen har en positiv eller negativ uppfattning om beteendet ifråga. Subjektiva normer avser i stället det upplevda sociala trycket att utföra, eller inte utföra, ett visst beteende. Med upplevd beteendekontroll (Perceived Behavior Control) menas hur väl individen, givet dess föreställning om närvaron/frånvaron av adekvata resurser, bedömer sig kunna genomföra beteendet ifråga.

19 19 Det organisatoriska sammanhanget Utöver ovan nämnda faktorer är det organisatoriska sammanhanget ytterligare en faktor som kan påverka ställningstagandet eftersom det har visat sig påverka implementering och genomförande av föräldrastödsinterventioner. Denna fråga är också av intresse i förhållande till föräldrastödsgrupper vid mödrahälsovården eftersom de genomförs inom ramen för olika organisatoriska sammanhang. För många mödravårdscentraler utgörs det organisatoriska sammanhanget av hälsocentraler eller sjukstugor. Hälsocentraler och sjukstugor brukar betecknas som den traditionella primärvården och omfattar vanligtvis verksamheter som mödrahälsovård (barnmorskor), barnhälsovård (sjuksköterskor) och primärsjukvård (läkare/sjuksköterskor). Under senare år har emellertid familjecentraler vuxit fram som en alternativ organiseringsform vad gäller offentliga tidiga insatser. Familjecentraler är en utvidgning av samorganiseringen genom att även omfatta socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt öppen förskola. Tanken med familjecentralerna är att samorganisera generella hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande insatser som riktar sig till barn och föräldrar i syfte att skapa en ökad lättillgänglighet, men den avser också att vara en mötesplats för barn och föräldrar i närområdet. Tidigare studier av familjecentraler har visat på goda resultat i flera avseenden. Däremot finns det få studier som jämfört dem med andra organiseringsformer i förhållande till de föräldrastödsgrupper som genomförs vid såväl mödra- som barnhälsovården. Mot bakgrund ovanstående hade studien ett flertal syften. För det första att predicera unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsgrupper vid mödrahälsovården. För det andra var syftet att undersöka om unga blivande föräldrars utbildningsnivå och kön var relaterade till deras intentioner. För det tredje studerades även om det organisatoriska sammanhanget är relaterat till unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsgrupper vid mödrahälsovården. Tillvägagångssätt Studien genomfördes med stöd av en enkät som riktade sig till unga blivande föräldrar som var i kontakt med mödrahälsovården. Enkäten utformades i första hand utifrån the Theory of Planned Behavior och innehöll därför frågor som berörde de unga blivande föräldrarnas attityder, subjektiva normer, upplevda beteendekontroll och deras intentioner att delta i föräldrastödsgrupperna. De bakgrundsvariabler som inkluderas i den här studien var kön, och utbildningsnivå. Vad gäller organiseringsform kodades enkäterna på ett sådant sätt att det framgick vid vilken mödravårdscentral som enkäten delats ut. Utifrån detta var det sedan möjligt att härleda enkätsvaren till respektive organiseringsform. Utöver hälsocentral/sjukstuga och familjecentral kunde föräldrastödsgrupperna även genomföras vid en central barnmorskemottagning vid ett av de större sjukhusen i regionen. Därigenom fanns det tre olika organisatoriska sammanhang för föräldrastödsgrupperna, d.v.s. hälsocentral/sjukstuga, familjecentral och central barnmorskemottagning.

20 20 Enkäterna delades ut av personal vid de mödravårdscentraler som deltog i studien. Personalen frågade de unga blivande föräldrarna om de ville delta i studien eller inte. Om de valde att inte delta förstördes enkäten. Syftet med detta var att kunna fastställa svarsfrekvensen, d.v.s. skillnaden mellan utdelade och inkomna enkäter. Sammantaget delades det ut 180 enkäter och 107 enkätsvar inkom, vilket innebar en svarsfrekvens på 59%. Av de 107 enkätsvaren var det 103 blivande föräldrar besvarade frågorna i enkäten. Därutöver fanns det även ett internt bortfall, där det var färre som besvarade enskilda frågor. Deltagarnas ålder varierade mellan 17 och 25 år. Medelåldern för fäderna var 22,7 år och för mödrarna 22,6 år. Beträffande det organisatoriska sammanhanget var det 42 blivande föräldrar som eventuellt skulle delta i föräldrastödsgrupper vid hälsocentraler, 40 som eventuellt skulle delta vid familjecentraler och 21 som besvarade enkäten i förhållande till en föräldrastödsgrupp som skulle genomföras vid den centrala barnmorskemottagningen. Vad gäller kön var det 70 mödrar (69%) och 32 fäder (31%) som besvarade enkäten. Demografiska data över dem som deltog i studien presenteras i tablå 1. Tabell 1. Demografisk karakteristik över deltagarna i studien. Variabler Frekvens Procent (N = ) Civilstånd Gift/Sambo Särbo 4 4 Ensamstående 3 3 Annat 1 1 Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Universitet/Högskola Annat 3 3 Sysselsättning Heltidsarbete Deltidsarbete Studerande Arbetslös 7 7 Sjukskriven 2 2 Annat 2 2 Resultat Inledningsvis undersöktes, med en regressionsanalys, i vilken utsträckning bakgrundsvariablerna hade någon signifikant relation till de unga blivande föräldrarnas intentioner. Av resultaten att döma hade bakgrundsvariablerna kön (ß =.09, p.39) och utbildningsnivå (ß =.02, p.83) inte någon signifikant relation till intentionen. Kön eller utbildningsnivå hade med andra ord ingen signifikant betydelse för vilken intention de unga blivande föräldrarna hade. För att undersöka vilken påverkan standardvariablerna i TPB hade för prediktionen av de unga blivande föräldrarnas intentioner, genomfördes en linjär regression. Som framgår av tabell 2 svarade standardvariablerna för en betydande andel (50%) av variansen i intentionen att delta. Såväl subjektiva normer (ß =.49, p <.001), attityder (ß =.26, p <.01) och upplevd beteendekontroll (ß =.16, p <.05) bidrog till att predicera intentionerna.

21 21 Tabell 2. Linjär regressionsanalys av TPB-variabler för prediktion av intentioner att delta i mödrahälsovårdens föräldragrupper. Variable R R2 justerad F df ß Prediktion av intentioner Attityder.29.26** Subjektiva normer.48.49*** Upplevd beteendekontroll.50.16* * p <.05, ** p <.01, *** p <.001 Avslutningsvis undersöktes, genom en ANOVA, även vilken betydelse det organisatoriska sammanhanget hade för unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid mödrahälsovården. Av resultaten att döma tycks inte organiseringsformen ha någon betydelse för de unga blivande föräldrars intentioner. Beträffande intentionen fanns det ingen signifikant skillnad mellan organisationsformer (p.09). Inte heller fanns det någon signifikant skillnad mellan organiseringsform och de predicerande variablerna i grundmodellen, d.v.s. attityder (p.78), subjektiva normer (p.99) eller upplevd beteendekontroll (p.79). Annorlunda uttryckt fanns det inga signifikanta skillnader i intentioner mellan de blivande föräldrar som eventuellt skulle delta i föräldrastödsgrupp vid familjecentraler och de som eventuellt skulle delta i föräldrastödsgrupper inom ramen för andra organiseringsformer. Inte heller fanns det några signifikanta skillnader vad gäller attityder till att delta i föräldrastödsgrupperna, det sociala trycket att delta/inte delta eller beträffande praktiska omständigheter som påverkade möjligheterna att delta. Praktisk betydelse I motsats till en stor del av tidigare forskning om föräldrastödsinterventioner pekar resultaten på att kön och utbildningsnivå inte har någon avgörande betydelse för om unga blivande föräldrar avser att delta i föräldrastödsgrupper eller inte. Vad och hur innehållet i föräldragrupperna presenteras för unga blivande föräldrar kan antas ha betydelse för deras ställningstagande. Eftersom attityder förklarar en signifikant del av de blivande föräldrarnas ställningstaganden förefaller det vara centralt vad de har för uppfattning om värdet och nyttan med att delta. Om ambitionen är att så många föräldrar som möjligt skall delta framstår det därför som viktigt att föräldrastödsgruppernas innehåll presenteras på ett sätt som är anpassat till vad som attraherar unga blivande föräldrar. Även andra livsområden såsom viktiga människor i omgivningen och praktiska omständigheter påverkar unga blivande föräldrars avsikter att delta i föräldrastödsgrupper. Subjektiva normer och upplevd beteendekontroll påverkar intentionerna, vilket indikerar att unga föräldrars deltagande inte bara påverkas av faktorer som relaterar till föräldragruppernas innehåll utan också till andra delar av deras

22 22 livssituation. Därför kan exempelvis praktiska möjligheter att delta vara viktigt att diskutera med föräldrarna redan inför deltagandet för att, om möjligt, finna lösningar. Studien ger också implikationer om det organisatoriska sammanhangets betydelse för mödrahälsovården. Eftersom organiseringsformen inte tycks ha någon betydelse för unga föräldrars ställningstagande är det möjligt att ta andra hänsyn när man överväger mödrahälsovårdens eventuella samorganisering med andra verksamheter.

23 23 Att skolas till förälder och riktat föräldrastöd till utlandsfödda Anders Lindström, socialt arbete, Umeå universitet Projektet omfattar två delstudier. Syfte, delstudie 1 Var att undersöka om det finns skillnader mellan verksamma utbildningsledare inom olika föräldrastödsprogram i Umeåregionen ifråga om intention och målsättning för föräldrastöd och vilka resultat man tror sig uppnå. Ett mer pragmatiskt utformat delsyfte var; Hur trogen är man till manual eller övrigt material i utformandet av föräldraträffarna? Specifika frågeställningar Hur argumenterar olika företrädare för det innehåll som man har i sina program riktat mot föräldrar och vilka är intentionerna? Vad menar man är skillnaden mellan olika föräldrastödsmetoder? Vilka föräldragrupper har och har inte deltagit i utbildningarna? Hur arbetar man som föräldrastödsledare och vad har resultatet blivit? Vilka är de viktigaste erfarenheterna man gjort som ledare och vilka är de upplevda behoven av föräldrastödsprogram? Syfte, delstudie 2 Var att beskriva den egna målsättningen med arbetet hos ledarna för föräldrastödsprogram riktat till utlandsfödda, men även att belysa hur målgruppen utlandsfödda reflekterar över föräldrarollen, eventuella behov och erfarenheter av föräldrautbildning. Specifika frågeställningar Vilken målsättning har föräldrastödsledare i sitt arbete mot föräldrar med utländsk bakgrund? Vilka eventuella svårigheter och möjligheter man har funnit i arbetet med målgruppen utlandsfödda? Hur reflekterar målgruppen, utlandsfödda, över föräldrarollen? Vilka eventuella erfarenheter och behov av föräldrastödsutbildning har man som utlandsfödd? Vilka föreställningar har gruppen utlandsfödda om föräldraskap i Sverige? Metodbeskrivning Fyra program valdes ut och 17 kursledare intervjuades. Fem observationer genomfördes där fokus låg på ledarnas sätt att agera och kommunicera med föräldragrupperna, samt på vilket sätt manualernas innehåll uttrycktes under träffarna.

24 24 Tematiska strukturerade intervjuer med fem ledare i programmet Barnen i våra hjärtan. Fokusgruppsintervjuer med deltagare genomfördes också. Tematiskt strukturerade intervjuer med en ledare och fem kvinnor från Somalia vilka deltagit i Familjeverkstans föräldrastödsprogram och med sex deltagare med utländsk bakgrund som inte deltagit i något föräldrastödsprogram genomfördes. Resultat Ledarnas främsta motiv för att bli föräldrastödsledare var en vilja till att arbeta förebyggande med föräldragrupper. Målsättningen var att uppnå ett förändrat förhållningssätt hos föräldrarna. Manualen eller annat material hade betydelse i arbetet med föräldragrupper eftersom det gav trygghet och struktur genom dess innehåll. De observerade familjeträffarna följde ett generellt likartat upplägg men de flesta ledarna menade att man även tog hänsyn och betonade olika delar i programmet utifrån föräldragruppens önskemål. I intervjuer med ledare menade de att det viktigaste var att föräldrar började prata om föräldraskap. Ledarnas syfte med Barnen i våra hjärtan var att påskynda integrationen genom att lära ut svenska lagar och regler. De problem som kunde uppstå var att ledarna hade svårt att veta om deltagarna förstod innehållet. Deltagarna hade svårigheter med att förstå hur svenskar fostrar sina barn. Man utryckte en oro och vilsenhet över sina barns dubbla kulturella tillhörighet vilket medförde att barnet fick ett annat förhållningssätt till majoritetskulturen än vad de själva hade som föräldrar. Detta kunde bidra till en osäkerhet på vilka grundvalar föräldraskapet skulle vila vilket kunde orsaka en legitimitetsproblematik. De som inte hade kommit i kontakt med något program efterlyste mötesplatser där föräldrar kunde mötas. Diskussion Ledarna betonade inte alltid innehållet i materialet och man ville inte heller framstå som någon slags expert. Dessa uttalanden är paradoxala eftersom de olika programmen med dess innehåll marknadsförs som unika till sin karaktär. Men samtidigt kan ledarnas uttalanden tolkas som att innehållet inte har så stor betydelse och att den egna kompetensen bara ligger i att möjliggöra möten mellan föräldrar för att därigenom bereda möjlighet till att diskutera föräldraskap. De flesta av deltagarna hade problem med att förstå de koder och regler som finns i Sverige gällande föräldraskap. Denna osäkerhet kan innebära en passivitet och otydlighet i föräldraskapet vilket i sin tur kan bidra till en maktförskjutning som kan vara förödande för barnet. Utifrån sådana upplevelser som förälder, är det motiverat att Barnen i våra hjärtan borde ingå som en del i SFIprogrammet.

25 25 Etiska dilemman om familjeliv och föräldraskap och i förhållande till Konventionen om barns rättigheter. Johanna Olsson, Ulrika Widding Pedagogik, Umeå universitet Syfte Att inom ramen för den nationella strategin för föräldrastöd, identifiera och analysera etiska dilemman om familjeliv och föräldraskap, samt att särskilt studera etiska dilemman i förhållande till Konventionen och barnets rättigheter. Vilka ideologiska dilemman, det vill säga motstridiga bilder, om familjeliv och föräldraskap finns representerade i den nationella strategin för föräldrastöd? Hur representeras föräldraskap i strategin i relation till sociala kategorier som exempelvis kön, social klass och etnicitet? Hur formuleras barnkonventionens principer i texter om föräldrastöd som riktar sig till föräldrar? Metodbeskrivning I analysen av nationella strategin användes Bacchis (2009) modell för policyanalys, What s the problem represented to be?, som bygger på sex analytiska huvudfrågor. Kursböcker och arbetsböcker som används av föräldrarna i olika föräldrastöd har analyserats med hjälp av en modell som syftar till att begripliggöra barnkonventionens värdegrund, och åskådliggör fyra olika aspekter: Samhällets föreställningar om barnet, Barnet, Den vuxne samt Samspel och vardagsliv i familjen.