Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Transkript

1 1 Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Öppenvårdsmottagning för ungdomar med drogrelaterade problem i samverkan mellan Hässleholms kommun och Region Skåne. Sammanfattning Psykiatrin inom Region Skåne och socialförvaltningen i Hässleholms kommun ansöker om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för att starta en öppen mottagning för unga personer med missbruk, riskbruk och beroende i Nordöstra Skåne med placering i Hässleholm. Genom att samordna våra vård- och behandlingsinsatser och öka tillgängligheten kommer vi att kunna nå denna målgrupp på ett bättre sätt och mer effektivt kunna förebygga och behandla alkohol- och drogrelaterade problem tidigt hos våra unga medborgare. Tidiga insatser till ungdomar ger samhällsekonomiska vinster bl.a. genom att minska framtida kostnader för sjukskrivningar och försörjningsstöd. Det ger oss också möjlighet att stötta ungdomar i att fortsätta sin skolgång och därmed förbereda sig för arbetsmarkanden och egen försörjning. Projektet ska drivas i samverkan mellan kommun och Region, projektledningen ska vara gemensam medan Region Skåne är huvudman. Intentionen från projektdeltagarna är att verksamheten ska bli permanent efter projekttiden. Bakgrund/problembeskrivning Antalet personer med riskbruk, missbruk och beroende ökar i Sverige. Inom sjukvården och socialtjänsten syns detta genom att behov och efterfrågan på behandling ökar. Ofta har problemen funnits en längre tid när behandlingen påbörjas vilket givetvis påverkar förutsättningarna för framgångsrik behandling och ett liv utan droger. Ungdomar och unga vuxna är och förblir en högriskgrupp för droganvändning samtidigt som det är en speciellt stor utmaning att upptäcka, motivera och behandla denna målgrupp. Missbruksutredningen (SoU 2001:35) som presenterades under våren 2011 och ska ligga till grund för framtidens missbruksvård tar bland annat fasta på att tidiga och tillgängliga insatser mot drogproblem är ett effektivt sätt att nå resultat i behandling och konstaterar också att dessa insatser inte erbjuds i tillräckligt stor utsträckning idag. Samtidigt konstaterar ledande forskare (bl. a. Richter, 2011) att det finns evidensbaserad behandling för barn och unga som inte används eller underanvänds i Sverige idag. Det finns alltså en tydlig potential för att utveckla och effektivisera vården för denna målgrupp. Folkhälsoinstitutet och Statistiska Centralbyrån uppskattar att cirka en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol. Antalet personer med drogrelaterade problem är svårare att uppskatta men vi vet att droganvändandet ökar och har effekter på samhällsekonomin i miljardklassen (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2011). Det finns ett omfattande dolt missbruk i Sverige. Samhällskostnaden för detta, både ur ekonomiskt och mänskligt perspektiv är förstås enorm. Missbruksutredningen bedömer att de hjälpande instanserna, t.ex. sjukvård och socialtjänst idag når cirka en femtedel av dem som behöver hjälp för drogrelaterade problem. Detta beror, åtminstone delvis, på bristande kunskap och förmåga till tidig upptäckt vilket fått allt större uppmärksamhet inom folkhälsans område. I Folkhälsopolitisk Rapport för 2010 anger Statens folkhälsoinstitut att man som ett prioriterat område avser stödja utvecklingen av en regional och lokal struktur för tidig upptäckt av narkotikabruk samt att stöd ges till unga vuxna (s. 151).

2 2 Ett mål med tidiga insatser till dessa unga människor är att de ska kunna fortsätta sin skolgång och därmed ha en möjlighet att ta sig ut i arbetslivet och få en egen försörjning. Samhällsekonomiskt är det en stor vinst att genom tidiga gemensamma behandlingsinsatser förebygga långvariga sjukskrivningar och utanförskap på arbetsmarknaden. Tidiga och evidensbaserade insatser för dessa ungdomar kommer att ge minskade kostnader inom både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens område. Sjukvården och socialtjänsten delar ansvaret för förebyggande och behandlande insatser vid drogproblematik. Man har också olika roller och kan erbjuda individen olika typer av hjälp och stöd. En person behöver ofta en kontakt med båda dessa verksamheter för att få optimal hjälp, inte minst i fall av samsjuklighet, där problembilden består både av alkohol/drogbruk och av psykisk sjukdom. Den traditionella uppdelningen mellan socialtjänsten och psykiatrin är inte ideal för att fånga upp personer i tidigt skede och erbjuda snabb och effektiv hjälp med möjlighet att slussa individen vidare till mer avancerad hjälp inom sjukvård eller socialtjänst. Även detta konstateras av regeringens särskilde utredare som menar att det otydliga ansvaret huvudmännen emellan kan drabba den enskilde i form av bristande samordning mellan insatser och onödig väntan på behandling. Även på det lokala planet ser vi ett ökande behov av effektiv samverkan och ökade möjligheter att erbjuda snabb och effektiv hjälp till barn och ungdomar med drogrelaterade problem. Risk- och missbruket når allt lägre ner i åldrarna och problematiken upplevs som alltmer omfattande och komplex när dessa ungdomar kommer i kontakt med socialtjänsten och psykiatrin. Utifrån denna verklighet har idén till ett samverkansprojekt i form av en gemensam öppenvårdsmottagning för barn, ungdomar och unga vuxna fötts, liknande t.ex. Maria öppenvårdsmottagning i Malmö. Mottagningen ska drivas gemensamt av Region Skåne och socialförvaltningen i Hässleholm. På mottagningen ska finnas sjuksköterska, kurator, behandlingspedagog och socionom och erbjuda lättillgängliga vård- och stödinsatser samt behandlingsprogram. I Nösk-området finns idag ingen sådan verksamhet och vi ser stora behov och utvecklingsmöjligheter. Mellan Nösk-kommunerna finns sedan tidigare en tradition av samverkan och gemensamma lösningar, såsom tex. Barnahus, Lotsmodellen mm. I kontakter med cheferna inom barn- och ungdomsvården ser man positivt på att Hässleholm startar en mottagning i samarbete med regionen. Kommunernas behov ser olika ut och samarbetsformerna mellan den kommunala delen av mottagningen och respektive hemkommun måste utformas efter kommunernas olika behov och önskemål. Samarbetsformerna mellan de olika kommunerna och mottagningen kommer att utformas gemensamt i samband med att verksamheten startas och därefter löpande utvärderas. Mottagningen kommer att ligga centralt placerad i Hässleholm och vara öppen för unga vuxna i samordningsförbundets upptagningsområde. Förhoppningen är att i takt med att verksamheten utvecklas, utvärderas och permanentas kommer den att kunna spridas geografiskt i form av till exempel mobila team och/eller fler mottagningar. Aktiviteter/verksamhet Syftet med mottagningen är för det första att erbjuda målgruppen snabb och smidig tillgång till professionell hjälp från sjukvård och socialtjänst. Ett lika viktigt syfte är att skapa en naturlig ingång till hjälp från två huvudmän och tillgång till vidare hjälp inom både kommunernas och Regionens missbruksvård. De största utvecklings-/målområdena inom ramen för projektet blir att:

3 3 Organisera och anpassa samverkan och tillgänglighet utifrån målgruppens behov Utveckla och fördjupa samarbetet kring bedömning och behandling Implementera nya metoder och nya sätt att kombinera metoder utifrån målgruppens behov Genom detta skapas en mer sammanhållen vårdkedja vilket gynnar behandlingsresultatet och ger samordningsvinster för verksamheterna. Mottagningen ska kunna erbjuda hjälpsökande: Information och rådgivning Kartläggning/bedömning Motiverande samtal Kognitiv samtalsterapi Evidensbaserade behandlingsprogram (exempelvis Haschavvänjningsprogrammet (HAP), Återfallsprevention (ÅP) och Jupiter) Provtagning (urinprov och andra drogtester) Medicinsk bedömning Avgiftning Mottagningen ska alltså erbjuda information och motivation till den hjälpsökande, kartlägga och bedöma den unges livssituation inklusive droganvändning och utifrån detta erbjuda ett antal kvalificerade behandlingsinsatser. Utifrån arbetet på mottagningen ska man även på ett sammanhållet och smidigt sätt kunna referera personer till vidare behandling och insatser inom respektive verksamhet. Målgrupp Målgruppen för samverkansprojektet är barn, ungdomar och unga vuxna upp till 29 år med riskbruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Yngre personer med drogrelaterade problem erbjuder en speciell utmaning för hjälpande instanser. Unga människor har ofta svårt att förutse de negativa konsekvenserna av droganvändning och kan därför vara omotiverade att söka hjälp via socialtjänsten eller sjukvården. Droganvändandet sträcker sig idag lägre ner i åldrarna varför vi inte vill begränsa målgruppen till en undre åldersgräns även om den absoluta tyngdpunkten kommer att ligga på arbete med unga vuxna upp till 29 års ålder. Metoder för uppföljning Inom projektet finns två huvudområden för uppföljning. Dels ska uppföljning göras i förhållande till de uppsatta målen kring samverkan, tillgänglighet och metod och dels ska behandlingsresultatet följas upp för målgruppen som helhet. Projektmålen kommer att följas upp löpande och i förhållande till den uppsatta tidsplanen. Verksamhetsstatistik inklusive nyckeltal kommer att tas fram för verksamheten så att exempelvis antal besökande, tillgänglighet/väntetid och genomförda kartläggningar/behandlingar kan redovisas och jämföras över tid. Samverkan kommer att följas upp genom processutvärdering och genom dokumentation och avstämning kring projektaktiviteterna gällande samverkan. Vid sidan av verksamhetsstatistik och processutvärdering kommer även synpunkter från målgruppen och tjänstemän i de respektive organisation att inhämtas genom intervjuer och/eller enkäter.

4 4 Resultat och effektmål Det viktigaste målet är givetvis att individen får hjälp som ger resultat. Resultatuppföljningen kommer att vara baserad på kriterierna för evidensbaserad praktik, nämligen: Bästa tillgängliga evidens Den professionelles kunskap och erfarenhet Individens inflytande över behandlingen. Dessa tre parametrar utgör en ypperlig bas för att definiera och mäta projektets resultat och effekter, både verksamheten och för individen. På strukturell nivå kommer vi att följa upp våra målsättningar om att organisera samverkan så att flödet blir optimalt för den hjälpsökande och för våra verksamheter. På individuell nivå kommer vi att använda oss av (där detta är tillgängligt) strukturerade instrument som ger en objektiv bild av problem/symptom och förändring under behandlingstid. Exempelvis kan kartläggning göras med ASI/ADAD intervju vilket inkluderar en uppföljning/återkoppling. ASI/ADAD har dessutom ett it-stöd där informationen från kartläggningarna kan sammanställas och bidra till verksamhetsutvecklingen. Ekonomisk beräkning Kostnaden för verksamhetens första år beräknas uppgå till ca 2,4 Mkr. Av detta är cirka kr kostnader som kommer att uppstå i samband med uppstart inklusive kontorsutrustning, datorer, skrivare och möbler. Den årliga kostnaden för kommande år beräknas bli cirka 2,3 Mkr inklusive uppräkning av löner/kostnader med 3 % per år. Kostnad för lön utgör den största budgetposten. Medarbetarna kommer att anställas eller vara fortsatt anställda av respektive huvudman. Projektledarskapet delas mellan de två heltidsanställda i projektet med samordnande funktioner. I posten utbildning ingår även licensavgift och behandlingsmanualer. Ekonomisk beräkning Beskrivning Kostnad år 1 Kostnad år 2 Kostnad år 3 Personal inkl PO Sjuksköterska (Region Skåne) 100% (varav 25% projektledare) Socionom (Hässleholms kommun) 100% (varav 25% projektledare) Behandlingspedagog (Hässleholms 50% kommun) Kurator (Region Skåne) 50 % Läkare (Region Skåne) Konsultbasis Övriga kostnader Lokal inkl. drift Planering och uppstart av verksamheten Utbildning och resor Handledning TOTALKOSTNAD

5 5 Implementering i ordinarie verksamhet Behovet av en öppen mottagning för unga i riskbruk eller beroende är väl befäst såväl inom sjukvården som i socialtjänsten och påtalad av expertis på området. Vi emotser inga risker för att de tjänster som erbjuds kommer att vara underutnyttjade. För att göra verksamheten välkänd för målgruppen och i hela nordöstra Skåne kommer särskild vikt att läggas vid informationsspridning, exempelvis via annonsering, informationsträffar och via sociala medier. Allt för att verksamheten ska bli tillgänglig och välkänd i hela upptagningsområdet. Implementeringsarbetet kommer i övrigt främst att bestå i att maximera nyttan av mottagningen i förhållande till andra verksamheter och att etablera en naturlig plats i vårdkedjan. Mottagningen ska göra det mer attraktivt och enklare att söka information och hjälp för sina problem. Tillgänglighet och samverkan ska locka en målgrupp som vi tidigare haft svårt att nå. Mottagningen utgör därmed ett komplement till ordinarie verksamheter genom att fungera som en portal där man kan få avancerad och snabb hjälp. Ingången i socialtjänstens och regionens ordinarie verksamhet ska ske enkelt och smidigt då behov av exempelvis utredningar från socialtjänsten eller specialistvård från sjukvården kommer i fråga. För socialtjänstens del kan det komma att handla om utredning/bistånd både ifrån vuxenenheter (missbruksutredning), barn och ungdomsenheter (barnavårdsutredning) och enheter för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Mottagningen ska också kunna erbjuda upprätthållande behandling och stöd i väntan på utredning/specialistvård efter samråd med respektive kommuns socialtjänst. Process Region Skåne är huvudman för projektet som sker i samverkan mellan Region Skåne och socialtjänsten i Hässleholms kommun. Projektledarskapet delas mellan projektorganisationerna genom att 25 % av sjuksköterskas och 25 % av socionoms tjänst avsätt till projektledning. Medarbetarna kommer att anställas eller vara fortsatt anställda av respektive moderorganisation. Till projektet kommer att knytas en styrgrupp bestående av enhetschefer från socialförvaltningens enheter för vuxna, barn- och ungdom och ekonomiskt bistånd samt verksamhetscheferna från vuxen- respektive barn- och ungdomspsykiatrin inom Region Skåne. Styrgruppen kommer att ha representation från Samordningsförbundet och kommer att inbjuda övriga socialförvaltningar i upptagningsområdet. Även en arbets-/samverkansgrupp kommer att skapas bestående av projektmedarbetare och första ledets chefer från socialförvaltningen och Region Skåne. Tidsplan Beräknad start i november 2011 med en projekttid på 3 år som därefter planeras övergå till permanent verksamhet.

6 6 Johnny Käll Verksamhetschef VO Kristianstad Psykiatri Skåne Ingrid Thörn Enhetschef BUP Hässleholm Psykiatri Skåne Marie Olsson Taxén Enhetschef Barn och Ungdomsenheten Socialförvaltningen Hässleholms Kommun Merete Tillman Enhetschef Vuxenenheten Socialförvaltningen Hässleholms Kommun Referenser Socialdepartementet (2011). Bättre insatser vid missbruk och beroende. SOU 2011:35. Hämtad från Richter, C. (2011). Ungdomar och missbruk möjliga organisatoriska lösningar. Rapport för Missbruksutredningen. Statens Folkhälsoinstitut. (2011). Folkhälsopolitisk Rapport 2010 Framtidens folkhälsa allas ansvar. Hämtad från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN). (2011) Hämtat från