UTVÄRDERING AV. avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV. avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län Maj

2 Innehåll Inledning 1. Uppdrag och metod 2. Sammanställning 2.1 Vad har blivit bättre för Klara efter kommunernas övertagande av hemsjukvården? 2.2 Vad har blivit mindre bra för Klara efter kommunernas övertagande av hemsjukvården? 2.3 Övriga kommentarer från enkätsvaren 2.4 Övriga förbättringsområden 3. Avslutande kommentarer 2

3 Inledning Den 1 januari 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget till kommunerna i Kalmar län. Övertagandet innefattar hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. Reformen finansierades genom en skatteväxling och reglerades via Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län (avtalet benämns fortsättningsvis hemsjukvårdsavtalet i denna rapport). Av hemsjukvårdsavtalet 1 framgår att avtalet skall följas upp samt att parterna skall verka för en enhetlig uppföljningsmodell i länet. Vidare framgår att en utvärdering av avtalet skall genomföras under år Som en förberedande undersökning fick Fokus Kalmar län (socialtjänstens FoU-enhet), kommunernas uppdrag att undersöka hur den legitimerade personalen hade upplevt övertagandet samt förberedelserna inför förändringen av huvudmannaskapet för hemsjukvården. Studien genomfördes drygt 1 år efter kommunernas övertagande och färdigställdes under I den konstateras att för att få en helhetssyn som sätter patientens/brukarens behov i centrum krävs en fortsatt väl fungerande samverkan mellan kommuner och landsting. Därför är det nödvändigt med en utvärdering av båda huvudmännens förutsättningar och villkor. På uppdrag av presidierna i landstingsstyrelsen och regionförbundets Primärkommunala nämnd tillsattes under våren 2010 en gemensam utvärderingsgrupp för att leda utvärderingen av hemsjukvårdsavtalet. I gruppen ingick följande personer: Thomas Bergström, landstingets planeringsenhet Leni Lagerqvist, landstingets planeringsenhet Cecilia Nilsson, regionförbundet Kerstin Björklund, regionförbundet 1 Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län avsnitt 9.1 och Legitimerad personals erfarenheter av kommunaliseringen av hemsjukvården i Kalmar län (Fokus-Rapport 2010:2) 3

4 1. UPPDRAG OCH METOD Uppdrag I uppdraget från presidierna i landstingsstyrelsen respektive regionförbundets Primärkommunala nämnd ingick att utifrån berörda personalkategoriers uppfattningar belysa följande frågeställningar: Hur fungerar avtalet utifrån patientens/brukarens, d v s Klaras perspektiv och vad har ändrats för henne? Är avtalet begripligt och tillämpbart för huvudmännens medarbetare? Finns det behov av att förtydliga, komplettera, ta bort och uppdatera text, bilder, skisser etc.? Fånga in hur medarbetare anser att begrepp som trygghet, kontinuitet, kvalitet, närhet, läkarmedverkan, läkemedelshantering hanteras utifrån Klaras behov. Uppdraget skall slutredovisas i landstingsstyrelsen respektive Primärkommunala nämnden. I uppdraget ingick inte att göra en ekonomisk utvärdering eller att genomföra brukarundersökningar. Metod På uppdrag av utvärderingsgruppen bildades en arbetsgrupp, för att få ett tydligare verksamhetsperspektiv redan i förberedelsearbetet. I arbetsgruppen ingick företrädare från båda huvudmännen enligt följande: Från kommunerna: Annika Lindqvist, MAS, Kalmar Birgitta Alexandersson, MAS, Vimmerby, Mats Edström, MAR, Borgholm Ingegerd Sjöstrand, MAR, Mörbylånga Från landstinget: Siv Öijerfeldt, primärvården Stefan Bragsjö, rehabilitering/hjälpmedel Ingela Möller, habilitering/rehabilitering/hjälpmedel Leif Benzein, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Västerviks sjukhus Elisabeth Sevborn, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, länssjukhuset i Kalmar I arbetsgruppens uppdrag ingick att formulera en webbaserad utvärderingsenkät riktad till berörda verksamhetschefer. Arbetsgruppen skulle även besvara eventuella frågor rörande enkäten samt sammanställa och analysera inkomna enkätsvar. Enkäten avgränsades till att 4

5 huvudmännens verksamhetschefer för hälso- och sjukvård ombads att i dialog med berörda medarbetare besvara enkäten. Av 402 utskickade enkäter besvarades 236 stycken vilket motsvarar en svarsfrekvens på 59%. Svar inkom från samtliga 12 kommuner. Svarsfrekvensen bland medarbetare i kommunerna var något högre (66%) medan lägst svarsfrekvens fanns bland vissa sjukhuskliniker. För att kompensera bortfallet hade landstinget dialoger med sina förvaltningschefer om resultatet där förvaltningscheferna bekräftade att de avgivna svaren överensstämde med deras uppfattning. Statistiska brister i programvaran innebar att svaren i vissa delar av enkäten blev svåranalyserade. Utvärderingsgruppen och arbetsgruppen enades därför att om att med stöd av enkäten och de öppna frågorna ge en generell bild av vad professionerna upplever har blivit bättre för Klara efter kommunernas övertagande av hemsjukvården, vad professionerna upplever har blivit mindre bra för Klara efter kommunernas övertagande av hemsjukvården samt områden där förbättringsarbete och klarlägganden behövs. Utvärderingsgruppen har dessutom valt att ta med erfarenheter och synpunkter som vid sidan av enkätsvaren kommit till utvärderingsgruppens kännedom under hand. 5

6 2. SAMMANSTÄLLNING 2.1 Vad har blivit bättre för Klara efter kommunernas övertagande av hemsjukvården? Samlad organisation möjliggör sammanhållen vård i hemmet Samtliga tillfrågade vård- och omsorgskategorier som gör insatser för Klara i hemmet framhåller att det är positivt att det till största delen är en organisation (kommunen) som nu har huvudansvaret för vården och omsorgen i hemmet. Genom att hemtjänst och hemsjukvård har kommit närmare varandra underlättas kommunikation och samarbete, vilket möjliggör snabbare insatser. Sjuksköterskorna upplevs mer nåbara dygnet runt. Samordningen av de kommunala insatserna för Klara har blivit bättre (sammanhållen vård i hemmet), vilket också ger bättre personalkontinuitet för Klara (även vid flytt mellan ordinärt boende, växelvård, korttidsboende och särskilt boende). Eftersom samma organisation har ansvaret dygnet runt behöver Klara ta mindre kontakter själv. Ytterligare positiva effekter är att nya ansvarsområden och ansvarsgränser för såväl landstings- som kommunpersonal har medfört en uppdatering av vilka samarbetspartners som nu är aktuella i huvudmännens organisationer, både interna och externa. Det upplevs därför positivt att sjukhusledningen i Kalmar, Oskarshamn och Västervik inlett riktade dialoger med intilliggande kommuner, landstingets hälsocentraler och privata vårdcentraler. Syftet med dialogen är att få ökad kännedom om varandra och varandras uppdrag samt att förbättra de gemensamma rutinerna kring Klara, vilket i sin Hemsjukvård samt hemtjänst har kommit närmare varandra. Större teamkänsla runt Klara. Blivit bättre för Klara med tillgängligheten kväll/helg när alla kommunsjuksköterskor arbetar tillsammans runt Klara. Citat ur enkätsvar. Hemsjukvård och hemtjänstpersonal under samma huvudman! Rehabinsatser kan samordnas med hemtjänstpersonal enklare. Att det verkställs är i allas intresse under samma huvudmannaskap. Citat ur enkätsvar. tur bidrar till ökad patientsäkerhet och en sammanhållen vårdkedja. Syftet är dessutom att Klara ska uppleva vård- och omsorgsinsatserna som en helhet. För att ytterligare underlätta samarbetet i praktiken har Praktiska anvisningar till hemsjukvårdsavtalet angående sjuksköterskornas ansvarsområde tagits fram av en gemensam arbetsgrupp. Dokumentet, som utgår från hemsjukvårdsavtalet revideras årligen och upplevs som en god vägledning. Effektivare rehabilitering i hemmet ökad kvalitet för Klara Kommunernas övertagande av hemsjukvården blev inkörsporten till att kunna utveckla en betydligt effektivare hemrehabilitering. Några kommuner har hunnit långt i detta arbete och anställt ytterligare rehabiliteringspersonal (sjukgymnaster och arbetsterapeuter) medan andra påbörjat en sådan utveckling. De mest frekventa enkätsvaren pekar på en mycket positiv utveckling inom rehabiliteringsområdet. Genom att fler professioner nu finns samlade i den kommunala organisationen har ett teamarbete utvecklats kring Klara. Det nära samarbetet 6

7 mellan olika professioner i kommunen (sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska och hemtjänstpersonal) bidrar till en bättre helhetssyn på Klaras situation och behov. Kontaktvägarna har kortats och löper smidigare. Teamarbetet underlättar rehabiliteringsprocessen och Klara, som är i stort behov av samlade insatser, får idag snabbare insatser i form av hjälpmedel, anpassning av bostaden samt mer träning och uppföljning i hemmet än tidigare. Man upplever att besluten och verkställigheten kring rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatserna har effektiviserats, d v s kommer Klara snabbare till del. Flera kommuner uppger att detta minskar behovet av korttidsplatser. Att samverkan mellan olika professioner förbättrats bidrar också till ökad kvalité i insatserna till Klara. Även samverkan mellan båda huvudmännens rehabprofessioner har utvecklats på ett positivt sätt. Verksamhetsansvariga i kommunerna och landstinget träffas numer regelbundet i Länsgruppen rehab för att strukturera det gemensamma utvecklingsarbetet. Exempelvis har Praktiska anvisningar Rehabilitering och hjälpmedel utformats gemensamt. Anvisningarna utgår från hemsjukvårdsavtalet och ger stöd åt i första hand arbetsterapeuter och sjukgymnaster att ta ansvar för de delar som åvilar respektive huvudman. Ett annat exempel på samverkan är att huvudmännen nu även bedriver ett gemensamt förbättringsarbete Det jag märkt är att hemrehab och hemsjukvården blivit bättre för den enskilde. En och samma huvudman för hemsjukvård och hemtjänst. Detta har givit ett bättre samarbete men ffa har samarbetet mellan rehab och hemtjänst blivit flera klasser bättre. Citat ur enkätsvar. Klara erbjuds mer rehabilitering i ordinärt boende än tidigare. Hon får mer träning och uppföljning. Ett nära samarbete mellan de olika professionerna runt Klara som ger en helhetssyn (teamarbete) för Klaras bästa. Citat ur enkätsvar... Betydande utökning av rehabiliteringsinsatser i ordinärt boende. Tydligare teamarbete kring Klara, bättre stöd till hemtjänst och anhöriga. Ökad tillgänglighet, snabbare kontakt, högre servicenivå när det gäller kontakt ang rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Citat ur enkätsvar. inom strokevården. Arbetet sker med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård och ovan nämnda praktiska anvisningar. 2.2 Vad har blivit mindre bra för Klara efter kommunernas övertagande av hemsjukvården? Olika journalsystem och informationsöverföring Att kommunerna och landstinget har olika journalsystem upplevs som en brist. Så var fallet även före växlingen av hemsjukvården, men genom att fler hälso- och sjukvårdspersonal överfördes till kommunerna i samband med växlingen är det numer fler som kan påtala bristen. I dagsläget saknas tekniska lösningar för läsbehörighet i varandras system. Brist på tillgång till digital information är något som flera menar kan medföra risk för Klara, eftersom man anser att det försvårar tillgången till aktuell information om Klaras tillstånd, ordinationer, läkemedel etc och därmed ställer stora krav på korrekt överrapportering. För att säkerställa patientsäkerheten och motverka eventuella missförstånd läggs emellanåt mycket tid på telefonkontakter och kollegial dialog mellan vårdgivarna. Distriktssjuksköterskor/sjuksköterskor som tidigare arbetade inom landstinget men nu finns i 7

8 kommunerna saknar också naturliga mötesplatser med läkarna, något de tidigare var vana att ha tillgång till. I dag och sedan tidigare återfinns information om Klara i respektive huvudmans system och överrapporteras huvudmännen emellan. Informationen finns således, men det krävs flera manuella steg i informationsinhämtningen för att upprätthålla patientsäkerheten. En sammanhållen journalföring skulle förmodligen effektivisera informationsinhämtningen och patientsäkerheten. Det finns en hög ambition hos båda huvudmännen att utveckla vården med stöd av en sammanhållen journalföring och en aktuell vårdplan för att öka såväl tydligheten som patientsäkerheten. Under 2011 arbetar Kalmar län med att utreda förutsättningarna för att införa en modell (Nationell patientöversikt) för sammanhållen journalföring, vilket innebär möjlighet för åtkomst till viss förutbestämd journalinformation hos annan huvudman/vårdgivare. Genom införandet av e-legitimationer, så kallade SITHS-kort, i Distriktssköterskan har ingen naturlig mötesplats med läkarna och vi uppfattas som besvärande när vi egentligen servar dem med uppgifter om deras patienter. Citat ur enkätsvar. kommunerna skapas bättre förutsättningar för samordnad vårdplanering. Vidare kommer Cosmic Link, som är ett digitalt överrapporteringssystem, ersätta nuvarande faxrutin. Systemet planeras införas i södra länsdelen fr o m samt i mellersta och norra länsdelen under hösten Det är viktigt att dessa påbörjade satsningar fullföljs då de ökar förutsättningarna för den legitimerade personalen att framöver digitalt få tillgång till aktuell patientinformation. Utöver ovanstående satsningar är det angeläget att säkerställa informationsöverföringen av läkemedelsordinationer. Av enkätsvaren framgår tydligt svårigheterna att snabbt få tillgång till aktuella ordinationer och att informationen kan vara ofullständig. Förslag till förbättringsarbete Öka kunskapen om länets BAL-rutiner (rutiner för tillämpning av betalningsansvarslagen) genom kontinuerliga utbildningsinsatser och verka för att de efterföljs. Skapa möjlighet till möten för hälso- och sjukvårdspersonal i kommunen och på hälsocentraler. 8

9 Hembesök och tröskelprincipen Enkätsvaren visar att det råder oklarheter kring rutinerna för hembesök till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården. Det medför att Klara ibland kan uppleva att hon inte alltid vet vem hon ska vända sig till. En del i detta är svårigheten att tolka hur tröskelprincipen skall tillämpas (d v s i vad mån patienten kan ta sig till hälsocentralen eller ej). En annan oklarhet som framkommer är kommunernas olika definition om - när man är inskriven i hemsjukvård samt - om alla boende i särskilt boende anses vara inskrivna i hemsjukvården. Enligt hemsjukvårdsavtalet ansvarar landstinget för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårighet kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar för hembesök, till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos samt under hela dygnet. Hembesök av kommunen skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Hembesök görs på uppdrag av primärvården. Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsföreträde, vilket en del personal upplever omständligt. Av enkätsvaren framgår att hemtjänstpersonal upplever detta onödigt krångligt och saknar möjligheten att på ett enklare sätt anmäla behov av ett tillfälligt hembesök av medicinskt utbildad personal inom kommunen. Utöver vad som direkt framkommit i enkätsvaren har även följande kommit till utvärderingsgruppen kännedom under hand. Ovan framgår att det är primärvården (privat- eller landstingsdriven) som bedömer patientens hälsotillstånd och behov av hembesök. Trots det utvecklades snabbt en praxis att även sjukhusen (t ex ögonkliniken, PRE/psykiatrin, PRIK/palliativ vård m fl) uppdrar åt kommunen att göra hembesök för att exempelvis ge ögondroppar under en begränsad tid efter en ögonoperation, dela medicin m m. Detta finns inte reglerat i hemsjukvårdsavtalet. Det är inte lika lätt för Klara att få hembesök, eftersom det ska formuleras klara uppdrag och där är inte alltid landstinget och kommunen överens om behoven och om vem som ska utföra uppdragen. Citat ur enkätsvar. Nu måste hemtjänstpersonal först kontakta hälsocentralen om det inte är en hemsjukvårdspatient, för att boka ett hembesök av kommunsjuksköterska. Citat ur enkätsvar. Det kan ibland vara svårt för Klara att förstå varför inte distriktssköterskan kan komma hem till henne längre utan hon måste ta sig till vårdcentralen om hon kan (gäller om hon inte har hemsjukvård). Citat ur enkätsvar. När distriktssköterskorna på hälsocentralen hade hembesöken var det lättare att kontakta läkarna då de befann sig i samma lokaler. D v s kortare beslutsvägar. Citat ur enkätsvar. Förslag till förbättringsarbete Förtydliga och kommunicera innebörden av tröskelprincipen och växlingen av huvudmannaskap. 9

10 Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Som tidigare framgått är det övervägande positiva enkätsvar inom rehabiliteringsområdet men även följande har framkommit. Efter växlingen skrivs inga hjälpmedel ut på sjukhuset utan kommunen ska möta upp med de hjälpmedel som behövs i hemmet. För att lösa dessa situationer har en ny samverkan mellan huvudmännen krävts, vilket kan ha inneburit en viss otrygghet för Klara. Tidigare kunde Klara få en del hjälpmedel utprovade på sjukhuset och dessa följde med henne hem, något som numer endast sker vid särskilt överenskomna fall. Enkätsvaren anger också att en del rehabiliteringspersonal i landstinget upplever svårigheter med att ge adekvat rehabilitering till vardagliga aktiviteter då de inte längre ser hemmiljön med dess möjligheter och förutsättningar. Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning i hemmet är numer kommunens ansvar. Det är därför viktigt att det pågående utvecklingsarbetet inom Länsgruppen rehab fortsätter i syfte att skapa rutiner för samverkan som möjliggör att patienten får rätt rehabiliteringsinsatser på rätt plats och i rätt tid. Habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och psykiatri Av hemsjukvårdsavtalet 3 framgår att kommunerna och landstinget får tillsammans ett uppdrag att föreslå en modell som innebär att kommunerna svarar för bashabilitering och landstinget för specialisthabilitering avseende vuxna oavsett boendeform. I uppdraget ingår även att definiera begreppen bas- respektive specialisthabilitering. Under 2008 tog en arbetsgrupp med representanter från båda huvudmännen sig an uppdraget och ett första utkast till modell arbetades fram. Arbetet slutfördes ej inom landstingets organisation vilket medförde att uppdraget inte kunde fullföljas. Av enkätsvaren framgår nu tydligt att yrkesverksamma upplever stor otydlighet kring ansvarsgränserna mellan bas- respektive specialisthabilitering. Det har lett till att enskilda individer ibland inte får den träning eller de kognitions-/kommunikationshjälpmedel som de är i behov av. Även ansvarsfördelningen mellan kommunernas respektive landstingets insatser för personer med psykiatriska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplevs mycket otydlig. Dessa områden hann inte diskuteras tillräckligt djupgående inför växlingen av hemsjukvården. Den vägledning som gavs av landstinget i samband med förhandlingarna inför hemsjukvårdsreformen var att de omvårdnadsuppgifter som primärvårdens distriktssjuksköterskor då svarade för skulle övertas av kommunerna. Efter växlingen utvecklades inom dessa områden, på en del håll, en ny praxis där den specialiserade psykiatrin genom direktkontakt med kommunerna överförde omvårdnadsuppgifter för ett betydande antal patienter som psykiatrin tidigare själv svarat för. Detta framgår inte tydligt av enkätsvaren utan har under hand framkommit till utvärderingsgruppen. När det gäller personer med psykiatriska/neuropsykiatriska diagnoser och funktionsnedsättningar kvarstår således ännu flera oklarheter som snarast behöver lösas och tydliggöras i avtalet. 3 Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län avsnitt

11 Beträffande kognitions- respektive kommunikationshjälpmedel kan problematiken bl a belysas med följande exempel: Klara får alla sina hälso- och sjukvårdsinsatser genom landstingets habilitering eller psykiatri och har inga insatser från kommunen. Landstingets personal känner således till Klaras situation, svårigheter och behov och kan därigenom ge adekvata insatser. Trots det är det enligt det nuvarande hemsjukvårdsavtalet kommunen, som i dessa fall saknar kännedom om Klara, som skall prova ut och förskriva hjälpmedel till Klara. Detta förhållande upplevs ologiskt. Även patientsäkerheten i detta kan ifrågasättas. För att prova ut och förskriva hjälpmedel samt följa upp ärendet krävs att kommunens personal först måste sätta sig in i ärendet. För Klara medför detta ytterligare vårdkontakter (fler personal involveras). Det är endast om hjälpmedlet kräver specialanpassning eller Klara är under 18 år och inskriven i habiliteringen som det är landstingets ansvar. Förslag till förbättringsarbete Se över och tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvudmännen inom områdena habilitering, psykiatri och neuropsykiatri (inklusive rehabilitering och hjälpmedel) med syfte att skapa funktionella, logiska och patientsäkra lösningar. 2.3 Övriga kommentarer från enkätsvaren Under denna rubrik beskrivs förhållanden som inte har specifik koppling till växlingen av hemsjukvården, men som framkommit i enkätsvaren och belyser kvarstående svårigheter avseende ansvarsfördelningen och samverkan mellan huvudmännen. Läkarmedverkan och läkemedelshantering Uppfattningen om läkarnas medverkan i hemsjukvården varierar stort i enkätsvaren och i olika delar av länet. En del anser att kontakterna med läkarna fungerar bra medan andra påtalar brister och efterlyser bättre möjligheter till läkarbesök i ordinärt boende. Upplysningsvis bör nämnas att landstinget från och med den 1 januari 2011 ökat ersättningen för hembesök med syftet att stimulera denna verksamhet. Kommunsköterskans behov av att snabbt få aktuell epikris, aktuell och komplett läkemedelslista etc, framhålls i flera enkätsvar. Detta är nödvändigt för patientsäkerheten och för att öka kvaliteten i vården. Vidare påtalas behov av att erbjuda utbildning till läkare, framför allt inom slutenvården, om vad hemsjukvård är. Också slutenvårdens läkare behöver känna till vad det innebär för primärvårdens läkare att möta svårt sjuka patienter och anhöriga i hemmiljön, kunna undersöka patienten i dennes säng utan tillgång till all utrustning som finns på en mottagning etc. Om den politiska viljan är att kommunerna ska ansvara för hemsjukvården så måste båda parter (landsting och kommun) arbeta för en ökad läkarmedverkan. Citat ur enkätsvar. Om hemsjukvården ska fungera så som ambitionen var med övertagandet så måste det till läkarresurser så att Klara kan få hembesök av läkare oavsett om det är fysisk eller psykisk åkomma. Citat ur enkätsvar. Även kritiken mot läkemedelshanteringen måste tas på allvar. Det är därför viktigt att det pågående förbättringsarbetet avseende läkemedelshanteringen som sker via läkemedelsrevisioner och en god följsamhet till Riktlinjer för användning av ordinations- och läkemedelslistan i Cosmic fortsätter. 11

12 Förslag till förbättringsarbete Skapa bättre förutsättningar för läkare att kunna göra hembesök i den omfattning som erfordras. Tydliggöra privata hälso-/vårdcentralers roll beträffande hemsjukvård och hembesök. Förbättra vårdplaneringen i samband med in- och utskrivning i hemsjukvården. Sprida kunskap om hemsjukvårdsavtalets innehåll. Barn Kommunernas ansvar för hemsjukvård omfattar även barn oavsett ålder. Om hemsjukvården efter växlingen blivit bättre eller sämre för barn som vårdas i hemmiljö framgår inte tydligt av enkätsvaren. Dessa barns vårdbehov löses oftast genom att barnkliniken stöttar barnets föräldrar/anhöriga eller annan vårdare. Insatserna i hemmet ökar i takt med att mer kvalificerad vård av barn kan utföras i hemmet. Enligt hemsjukvårdsavtalet ska kommunerna och landstinget även fortsättningsvis eftersträva goda individuella lösningar. Vid vårdplanering kan t ex behov av konsultinsatser från barnkliniken och PAL 4 -ansvaret diskuteras. På barnkliniken upplever man att det finns en viss osäkerhet i kommunerna liksom tidigare i primärvården att ge kvalificerade medicinska insatser till barn (ofta små barn) som vårdas hemma. Av enkätsvaren framgår att det inte sällan råder oenighet om vem av huvudmännen som ska ansvara för denna vård. De springande frågorna tycks vara: 1. När kan ett barn vara en hemsjukvårdspatient? 2. När betraktas insatserna i hemmet som specialistsjukvård? Utöver vad som framkommit i enkätsvaren har också följande frågeställningar under hand aktualiserats. Om barnet dessutom har omfattande omsorgs- och omvårdnadsbehov - hur långt sträcker sig föräldraansvaret och vad är rimligt att begära att föräldrar skall klara av? Andra svårigheter som framkommit är oklarheten i ansvarsfrågan när avancerade medicinska behandlingshjälpmedel finns i barnets hem samt tillkommande frågeställningar om vad som är sjukvårdsmateriel, tillbehör och förbrukningsartiklar. Förslag till förbättringsarbete Det är angeläget att klargöra huvudmännens ansvar vad gäller medicinska insatser för barn som vårdas hemma samt tydliggöra kostnadsfördelningen mellan huvudmännen så att berörda barn får bästa möjliga vård i hemmet. 4 Patientansvarig läkare 12

13 2.4 Övriga förbättringsområden Från enkätsvaren kan dessutom följande förslag på förbättringsområden noteras. Alla växelvårdspatienter bör vara hemsjukvårdspatienter Arbeta fram ett palliativt vårdprogram (involvera även kommunerna i arbetet) Fortsätt utveckla kontaktytor mellan slutenvård, primärvård och kommun Fortsätt utveckla hemrehabiliteringen i kommunerna Förbättra samarbetet mellan vårdgivarna i syfte att förstå hemsjukvårdens uppgift 13

14 3. AVSLUTANDE KOMMENTARER Sammantaget kan konstateras att överföringen av ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna i Kalmar län har varit och är, enligt professionernas uppfattning, övervägande positiv för Klara som hemsjukvårdspatient. Utvärderingsgruppen har dock medvetet valt att i denna utvärderingsrapport lyfta fram de områden där det finns behov av ytterligare förbättringsarbete medan de områden som upplevs blivit bättre för Klara sammanfattats på några få sidor. Trots detta upplägg kan utvärderingsgruppen konstatera att man i kommunerna anser att övertagandet av ansvaret för hemsjukvården definitivt var rätt väg att gå (ger ökade samordningsmöjligheter, kortare beslutsvägar, enklare att skapa ett teamarbete, underlättar hemrehabilitering m.m.). Förutsättningarna för en sammanhållen vård i hemmet har därigenom ökat. Från landstinget anser man också att en sammanhållen vård i hemmet har ökat Klaras trygghet och livskvalitet. Att det fortfarande råder oklarheter inom vissa delar av vården måste utredas i dialog mellan huvudmännen. Syftet med dialogen är att skapa trygghet och tydlighet för de som vårdas och för dem som ger vård. Trots att mycket redan fungerar bra finns en hel del förbättringsarbete att göra. En del pågår redan. Annat förbättringsarbete är föreslaget, vilka framgår i rutor med rubriken Förslag till förbättringsarbete. Efter ca 2 års erfarenheter av hemsjukvård i kommunal regi i länet finns behov av att se över såväl texten (förtydliga, komplettera, ta bort och uppdatera text) som tillämpningen av hemsjukvårdsavtalet i sin helhet. Syftet är att forma lösningar som gagnar Klara och som landstinget och kommunerna kan enas om. Dessutom krävs ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom följande områden. Områden som kräver gemensamt och fördjupat utredningsarbete Bas- respektive specialisthabilitering Kognitions- och kommunikationshjälpmedel Hembesök på uppdrag av annan vårdgivare än primärvården Sjuka barn som vårdas i hemmet 14

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. Avtal hemsjukvård mellan Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. INLEDNING Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå för personer fyllda 18 år som ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor,

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Läns-LAKO 2014-02-14 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län Hemsjukvårdsorganisationen före 2008 Egen organisation sedan husläkarreformen 1994-2004 Distriktsvårdschefer Ansvarsområden: Distriktsvård inkl mottagningsverksamhet Barnhälsovård Barnhälsovårdens specialistenhet

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Bakgrund I Sörmland överfördes ansvaret för hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI- OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Äldre med sammansatta

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (17) 2015-05-25 Ks 5. Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar revidering Dnr

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning

Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning TJÄNSTESKRIVELSE 2012-10-29 Socialnämnden Dnr Son 2012/404 Svar på remiss - Hemsjukvård 2015 - inriktning Förslag till beslut Socialnämnden godkänner skrivelsen och överlämnar den till kommunstyrelsen,

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen TRYGGVE gruppen FoU i Sörmland Akten

Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen TRYGGVE gruppen FoU i Sörmland Akten Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-02-17 GNVO11-037 4 Uppföljning av den kommunaliserade hemsjukvården under

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun

Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun 2008-08-14 Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun Det finns ett avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götalands regionen och kommunerna

Läs mer

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18 Bilaga KS 2012/161/1 ".,':'''"V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting Förnamn Efternamn, telefonnummer Dnr 2012-06-19 1(4) SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-01- 1 O Avtal om övertagande

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Övertagandet av Hemsjukvården 2014-03-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 3 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Genomförande...

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2011-03-31 Arbetsgrupp - psykiatrisk hemsjukvård Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Antagen av omsorgsnämnden 2010-03-18, 28.

Antagen av omsorgsnämnden 2010-03-18, 28. Omsorgsnämndens ansvar och inriktning för den kommunala hälso- och sjukvården i Vimmerby kommun Antagen av omsorgsnämnden 2010-03-18, 28. UTVECKLINGSPLAN FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010-2012 Utvecklingsplanen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Augusti Rapport Granskning av Hemsjukvården Härnösands kommun

Augusti Rapport Granskning av Hemsjukvården Härnösands kommun Augusti 2015 Rapport Granskning av Hemsjukvården Härnösands kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Granskningsresultat 6 3. Bedömning och rekommendationer 11 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund

Läs mer

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

5. Hemsjukvårdsavtalet i Kalmar län utvärdering och uppföljning Dnr 2015/

5. Hemsjukvårdsavtalet i Kalmar län utvärdering och uppföljning Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (29) 2015-04-13 Ks 5. Hemsjukvårdsavtalet i Kalmar län utvärdering och uppföljning Dnr 2015/126-770 Den 1 januari 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget i Kalmar län om personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget i Kalmar län om personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-04-28 Socialnämnden 79 Samverkansöverenskommelse med Landstinget i Kalmar län om personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2015/0138.11.01 Handlingar Tjänsteskrivelse

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

hemsjukvård mellan Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län

hemsjukvård mellan Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län Avtal om övertagande av hemsjukvård 2012-09-21 Avtal om övertagande av hemsjukvård mellan Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län Avtal - Hemsjukvård 1(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen?

Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Sammanfattning av uppföljning och utvärdering som genomförts under perioden september 2012 till augusti 2014 Lena Karlsson, utvecklingsstrateg

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Praktiska anvisningar avseende sjuksköterskornas ansvarsområde inom hembesök och hemsjukvård. Innehållsförteckning

Praktiska anvisningar avseende sjuksköterskornas ansvarsområde inom hembesök och hemsjukvård. Innehållsförteckning 1 Praktiska anvisningar avseende sjuksköterskornas ansvarsområde inom hembesök och hemsjukvård Innehållsförteckning 2011 2 Innehållsförteckning Ansvariga för materialet samt revideringsdatum 2 Bakgrund

Läs mer

Praktiska anvisningar

Praktiska anvisningar Rehabilitering och hjälpmedel Anvisningarna berör i första hand områdena arbetsterapi och sjukgymnastik och utgår ifrån hemsjukvårdsavtalet mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. 1 2 Innehåll

Läs mer

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Socialdepartementet Registrator Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Ageing Research Center (ARC) har från Socialdepartementet erhållit

Läs mer

Förtydligande till Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvård i ordinärt boende

Förtydligande till Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvård i ordinärt boende Förtydligande till Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvård i ordinärt boende 2016-2017 Länssamordningsgruppen 2015-11-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Syfte med dokumentet 3 Förtydliganden 3 Egenvård

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer