BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Tid: Torsdagen den 28 maj 2015, klockan Ärenden: Ärenden enligt föredragningslista. Liselott Vahermägi Ordförande

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Tid: Torsdagen den 28 maj 2015, klockan Plats: Nynäshamns gymnasium Ärenden: Ärenden enligt föredragningslista Liselott Vahermägi Ordförande genom Sanna Jansson nämndsekreterare

2 Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 1 Ärenden till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Fastställande av dagordning 72 Temafritids - information 73 Rektorstillsättningen vid Vanstaskolan - information 74 Tertialrapport 1 information 75 Utbildningsrapport för gymnasiet 2013/2014 beslut 76 Samverkan kring sfi-bas-utbildning för kortutbildade och analfabeter - beslut 77 Motion Gör skolan helt avgiftsfri i Nynäshamns kommun beslut 78 Politikerrapport 79 Klagomål/synpunkter 80 Anmälningsärenden 81 Delegationsärenden 82 Övriga frågor Bun 71 Fastställande av dagordning Sammanträdets dagordning fastställs.

3 Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 2 Bun 72 Temafritids Nuvarande projektledare Margret Olsson, samt blivande projektledare Monika Lundstedt, kommer till nämndens sammanträde och informerar om den genomförda minimässan samt om aktuellt läge för projektet. Ärendet saknar handlingar. Bun 73 Rektorstillsättningen vid Vanstaskolan Eva Lundin, avdelningschef för grund- och gymnasieskolan och Anette Måhlsted, personalchef redogör för hur rekrytering av chefer och rektorer går till. Ärendet saknar handlingar. Bun 74 Tertialrapport 1 Michael Rosendahl, controller kommer till barn- och utbildningsnämndens sammanträde och presenterar den första tertialrapporten. Handlingar till ärendet skickas ut separat.

4 Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 3 Bun 75 Dnr: 2014/0007/610 Utbildningsrapport för gymnasiet 2013/2014 Arbetsutskottets beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta enligt förvaltningens förslag Ärendebeskrivning Den nya skollagen lägger ett tydligt ansvar på huvudmannen för skolväsendet. Barn- och utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I samband med detta har nämnden beslutat att verksamheternas resultat ska följas upp och sammanställas i en årlig utbildningsrapport. Rapporten följer skolornas läsår och innehållet bestäms i nämndens verksamhetsplan. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014 (särtryck gymnasieskola) Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. Godkänna redovisningen och lägga Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014 (särtryck gymnasieskola) till handlingarna.

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr: 2014/0007/610 Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014 (särtryck gymnasieskola) Ärendets beredning Ärendet är handlagt av utbildningskontoret i samverkan med nämndens verksamheter. Ärendebeskrivning Den nya skollagen lägger ett tydligt ansvar på huvudmannen för skolväsendet. Barn- och utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I samband med detta har nämnden beslutat att verksamheternas resultat ska följas upp och sammanställas i en årlig utbildningsrapport. Rapporten följer skolornas läsår och innehållet bestäms i nämndens verksamhetsplan. De förslag som förvaltningen lyfter fram i rapporten bildar underlag till arbetet med mål- och resultatuppföljning i verksamhetsplan Verksamhetsplanen kommer att revideras efter beslut om utbildningsrapport. Bilagor Bilaga 1 Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014 (särtryck gymnasieskola) Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta. 1. Godkänna redovisningen och lägga Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014 (särtryck gymnasieskola) till handlingarna. Christel Bäckström Tf förvaltningschef 1(1)

6 BUN Bilaga 1 Dnr: Bun/2014/0007/610 RESULTAT I UTBILDNINGSVERKSAMHETEN 2013/2014 (Särtryck gymnasieskola) NYNÄSHAMNS KOMMUN

7 Innehåll GYMNASIESKOLA... 3 NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA... 3 ELEVER I GYMNASIESKOLA... 3 LÄRARE (GYMNASIESKOLA)... 9 KOSTNADER I GYMNASIESKOLA DISKUSSION NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA RESULTAT I GYMNASIESKOLA STUDIERESULTAT (NATIONELLA PROGRAM) STUDIERESULTAT (INTRODUKTIONSPROGAMMET) GYMNASIEENKÄTEN 2014 (KSL) NÄMNDENS UPPDRAG (GYMNASIESKOLA) UTVECKLINGSOMRÅDEN I GYMNASIESKOLANS ORGANISATION AVSLUTNING

8 GYMNASIESKOLA NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA De nyckeltal som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2013/2014. I Nynäshamns kommun finns en gymnasieskola. Nynäshamns gymnasium har kommunen som huvudman. ELEVER I GYMNASIESKOLA Gymnasiets huvudsakliga målgrupp är år. SCB:s befolkningsstatistik visar att gymnasieungdomarna har blivit färre och färre de senaste åren. Enligt kommunens befolkningsprognos (inkl nybyggnation) fortsätter minskningen fram till och med år Den 31 juli 2014 var det 919 individer i målgruppen, vilket motsvarar prognosvärdet vänder det uppåt igen och år 2023 beräknas kommunen ha cirka 1072 ungdomar i åldern år enligt prognosen som inkluderar all nybyggnation. Förväntningarna på befolkningsutvecklingen har tonats ned något i relation till Befolkningsprognos BEFOLKNINGSUTVECKLING NYNÄSHAMNS KOMMUN ANTALET UNGDOMAR ÅR (SWECO: BEFOLKNINGSPROGNOS ) (utfall) 2011 (utfall) 2012 (utfall) 2013 (utfall) TOTALPROGNOS PROGNOS EXKL NYBYGGNATION Gymnasieskolans elevantal har minskat markant de senaste åren. 934 ELEVER I GYMNASIESKOLAN KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL: SNITTVÄRDE RESPEKTIVE VÅRTERMIN / / / / / /2014 3

9 Flera faktorer påverkar. Antalet gymnasieungdomar har generellt blivit färre och antalet elever som söker utbildning i en annan kommuns gymnasieskolor eller i friskolor ökar. Det fria gymnasievalet inom Stockholms gymnasieregion erbjuder ungdomarna rika möjligheter att välja andra skolor. Diagrammet nedan visar i hur stor utsträckning kommunens folkbokförda ungdomar väljer kommunens egen gymnasieskola ELEVER I GYMNASIESKOLAN KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL: SNITTVÄRDE RESPEKTIVE VÅRTERMIN 2008/ / / / / /2014 Nynäshamns gymnasium Annan gymnasieskola ELEVER I GYMNASIESKOLAN KÖNSFÖRDELNING (EXTENS: ) 55% 45% 38% 62% Annan gymnasieskola Nynäshamns gymnasium Flickor Pojkar Läsåret 2011/2012 var antalet ungdomar som studerade i annan gymnasieskola för första gången några fler än de som studerade i kommunens egen gymnasieskola. Läsåret 2012/2013 vände kurvan tillbaka något men läsåret 2013/2014 var det tydligt färre av kommunens ungdomar som studerade i Nynäshamns gymnasium än i övriga gymnasieskolor. Eleverna som studerade i en annan skola än Nynäshamns gymnasium valde i största utsträckning ett annat kommunalt gymnasium. Närmare 250 elever studerade i Haninge kommunala gymnasieskolor. ELEVER I ANNAN GYMNASIESKOLA (GENOMSNITTLIGT VÄRDE VT 2014) Annan kommuns gymnasieskola 363 Landstingens gymnasieskolor 13 Fristående gymnasieskolor 141 Folkhögskolor 3 Övriga 2 SUMMA 522 4

10 Nynäshamns kommun köpte gymnasieplatser hos drygt 60 andra huvudmän. En majoritet av eleverna som valde en annan gymnasieskola studerade i ett nationellt program. 24 elever läste ett introduktionsprogram. Många av dessa gick i yrkesintroduktion eller var integrerade i ett nationellt program. Ungdomarna i Nynäshamns tätort valde i högre utsträckning än ungdomarna i kommunens övriga tätorter att studera i Nynäshamns gymnasium. Pojkarna i Nynäshamns kommun utgjorde en större andel (52 %) av ungdomarna i gymnasieålder 1. Drygt 300 av eleverna som studerade i en annan gymnasieskola läste ett program som också fanns på Nynäshamns gymnasium. ELEVER I ETT NATIONELLT PROGRAM Nynäshamns gymnasium erbjöd följande utbildningar läsåret 2013/2014. Programmen är indelade i två huvudkategorier. Yrkesprogram Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Nynäshamns gymnasium hade i juni elever som studerade i ett nationellt program. Drygt en tredjedel studerade inom ett yrkesprogram och dessa program attraherade i större utsträckning pojkar än flickor. ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM) PROGRAMVAL (EXTENS: ) Flickor Pojkar Totalt 235 Yrkesprogram Högskoleförberedande program Statistiken ovan inkluderar fem elever som studerade utanför ordinarie gymnasieorganisation (5X). Det är elever som kompletterade sin gymnasieutbildning från tidigare år för att erhålla ett slutbetyg och få behörighet till högskolan. Gymnasieskolan är treårig och hade följande elevfördelning mellan årskurserna. 1 SCB befolkningsstatistik (Målgrupp: år) 5

11 ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM) ELEVER PER ÅRSKURS (EXTENS: ) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Flickor Pojkar Totalt Samhällsvetenskapsprogrammet var det största studieförberedande programmet och el- och energiprogrammet var störst bland yrkesprogrammen. ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM) ELEVER PER PROGRAM + 5X (EXTENS: ) X BA EE EK ES NA RL SA TE Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Läsåret 2013/2014 sålde Nynäshamns kommun 32 gymnasieplatser till elever från andra kommuner. Värdet är ett genomsnitt för vårterminen Eleverna var några fler i yrkesprogrammen. Flertalet av eleverna var folkbokförda i Haninge kommun. En klar majoritet av eleverna som studerade i ett nationellt program på Nynäshamns gymnasium var folkbokförda i Nynäshamns tätort. Ett fåtal elever i urvalet var folkbokförda i Stora Vika och Segersäng. De ingår i gruppen övriga. ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM) FOLKBOKFÖRINGSORT (EXTENS: ) Nynäshamn Ösmo Sorunda Övriga Flickor Pojkar Totalt De flesta eleverna inom ett nationellt program i Nynäshamns gymnasium tillhörde ordinarie årsklasser

12 ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM) ÅLDERSFÖRDELNING (EXTENS: ) Född 1992 Född 1993 Född 1994 Född 1995 Född 1996 Född 1997 Flickor Pojkar Total Knappt 70 elever i ett nationellt program var äldre än ordinarie årsklass. De fördelade sig jämnt över årskurserna. ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM) ÅLDERSFÖRDELNING PER ÅRSKURS (EXTENS: ) 18% 18% 18% Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 ELEVER I ETT INTRODUKTIONSPROGRAM Gymnasieskolan erbjuder fem introduktionsprogram för de elever som inte har behörighet att studera i ett nationellt program. Preparandutbildning Utbildningen leder till behörighet för ett nationellt program. Programinriktat individuellt val Utbildningen leder till behörig för ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion Utbildningen underlättar för elever att etablera sig på arbetsmarknaden. Individuellt alternativ Utbildningen leder vidare till yrkesintroduktion, annan utbildning eller arbetsmarknaden. Språkintroduktion Utbildningen är till för ungdomar som nyligen anlänt till Sverige. De fem introduktionsprogrammen hade vid terminens slut i juni elever ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (INTRODUKTIONSPROGRAM) ELEVFÖRDELNING (EXTENS: ) IMPRE IMPRO IMYRK IMIND IMSPR Flickor Pojkar Total 7

13 18 elever i introduktionsprogram var registrerade i en klass tillsammans med elever i ett nationellt program. Det gällde elever i programinriktat individuellt val, elever i ett individuellt alternativ och elever i yrkesintroduktion. Elva av dessa gick i årskurs 1. De flesta eleverna i introduktionsprogrammet var folkbokförda i Nynäshamns kommun. Kommunerna är något restriktiva med att tillåta dessa elever studera i en annan kommun. Totalt rörde det sig om 14 elever som inte var folkbokförda i Nynäshamns kommun. Två av dessa hade en annan folkbokföringskommun och 12 saknade helt folkbokföringskommun. De sistnämnda hade tillfälliga personnummer vilket förklarar avsaknaden av folkbokföringskommun. Läsåret 2013/2014 var omkring en tredjedel av eleverna i introduktionsprogrammet födda 1997 eller senare och genomförde sitt första år i gymnasieskolan. En större andel av eleverna (2/3) var äldre och hade redan två eller fler än två år i gymnasieskolans verksamhet bakom sig eller hade nyligen anlänt till Sverige. ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (INTRODUKTIONSPROGRAM) ÅLDERSFÖRDELNING (EXTENS: ) Född 1993 Född 1994 Född 1995 Född 1996 Född 1997 Född 1998 Flickor Pojkar Total DET KOMMUNALA INFORMATIONSANSVARET Gymnasieskolans organisation administrerar det kommunala informationsansvaret. Ansvaret gäller de ungdomar som är under 20 år och inte har slutfört en gymnasieutbildning. Det omfattar inte de som fortfarande studerar eller har avslutat sina studier i ett av gymnasieskolans nationella program. UNGDOMAR I KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR Februari 2012 Juni 2012 Februari 2013 Juni 2013 Februari 2014 Juni UNGDOMAR I KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR ÅLDERSFÖRDELNING (EXTENS: ) Född 1993 Född 1994 Född 1995 Född 1996 Född

14 LÄRARE (GYMNASIESKOLA) Den 15 oktober 2013 hade Nynäshamns gymnasium en lärartäthet på drygt elva elever per lärare 2. Lärarorganisationen har inte fullt ut mött minskningen av antalet elever, vilket ger att antalet elever per lärare fortsätter att minska. Nynäshamns gymnasium har högre bemanningen än genomsnittet för rikets kommunala gymnasieskolor och väsentligt högre bemanning än rikets fristående gymnasieskolor. LÄRARE I GYMNASIESKOLAN LÄRARTÄTHET: ANTAL ELEVER PER LÄRARE (SKOLVERKET 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR) 14,3 14,3 14,5 11,9 12,8 14,2 12,3 11,8 12,3 13,7 11,6 11,6 12,1 11,3 11,7 12, Nynäshamn Samtliga kommuner Fristående skolor på gymnasienivå, samtliga Riket totalt Nynäshamns gymnasium har även relativt hög personaltäthet i förhållande till övriga kommuner på Södertörn. LÄRARE I GYMNASIESKOLAN LÄRARTÄTHET: ANTAL ELEVER PER LÄRARE (SKOLVERKET: 15 OKTOBER 2013) 12,6 13,5 13,5 11,3 14,6 11,8 11,2 13,7 12,1 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket totalt Efter en uppgång de senaste åren minskade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i Nynäshamns gymnasium i Skolverkets statistik per den 15 oktober Den minskningen kvarstår LÄRARE I GYMNASIESKOLAN LÄRARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEEXAMEN (SKOLVERKET 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR) 81% 80% 75% 84% 81% 77% 80% 81% 78% 80% 82% 58% 63% 65% 67% 78% Nynäshamn Samtliga kommuner Fristående skolor på gymnasienivå, samtliga Riket totalt Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen varierar i Stockholms läns kommunala gymnasieskolor. Kommunerna på Södertörn klarar sig väl i jämförelse med genomsnittet för rikets alla gymnasieskolor. 2 Skolverkets jämförelsetal

15 81% 77% LÄRARE I GYMNASIESKOLAN LÄRARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEEXAMEN (SKOLVERKET 15 OKTOBER 2013) 87% 80% 92% 78% 78% 83% 78% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket totalt Lärare i gymnasieskolan omfattas av legitimationskrav. Legitimationen ger behörighet att undervisa i viss skolform, årskurs och ämne. Gymnasieskolans lärare i yrkesämnen är undantagna från kravet på lärarlegitimation. Skolverket har på regeringens uppdrag fördjupat uppföljningen av lärares behörighet och undersökt i vilken utsträckning lärare är legitimerade för den undervisning de bedriver. SKOLVERKETS UPPDRAG OM LÄRARES BEHÖRIGHET (GYMNASIESKOLAN) Den 25 september 2014 redovisade Skolverket sitt uppdrag om hur stor del av undervisningen som bedrivs av behöriga lärare. Här avses behörighet för skolform, årskurs och ämne. Skolverkets register över pedagogisk personal 3 samkördes i juni 2014 med registret över lärarlegitimationer. LÄRARE I GYMNASIESKOLAN LEGITIMERAD BEHÖRIGHET SAMTLIGA LÄRARE OCH ÄMNEN 55,3% 56,2% 58,7% 61,6% 47,5% 51,0% 53,8% 56,0% 46,5% 49,7% Nynäshamns gymnasium Sthlms län (kom) Sthlms län (frist) Riket (kom) Riket (frist) Tjänstgörande lärare Heltidstjänster I diagrammet nedan jämförs andelen lärare med legitimerad behörighet med andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. För Nynäshamns gymnasium gäller att 80 % av lärarna har en pedagogisk högskoleexamen. 56 % av lärarna hade en legitimerad behörighet för den undervisning de bedrev vid mättillfället. 3 Insamlingsåret

16 LÄRARE I GYMNASIESKOLAN LEGITIMERAD BEHÖRIGHET SAMTLIGA LÄRARE OCH ÄMNEN (KOMMUNALA HUVUDMÄN) 81% 77% 87% 80% 92% 78% 78% 83% 82% 100% 50% 50% 61% 57% 59% 60% 62% 55% 56% 73% 74% 48% 52% 46% 45% 59% 62% 54% 56% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlms län Riket 0% Behörighet tjänstgörande lärare Behörighet heltidstjänster Andel med pedagogisk högskoleexamen (Skolverkets äldre mått) KOSTNADER I GYMNASIESKOLA Barn- och utbildningsnämndens budget för 2013 var omkring 520 miljoner kronor. Gymnasieverksamheten omsluter omkring en femtedel av detta års resultat blev -7,1 miljoner kronor. Nynäshamns gymnasium stod för drygt 60 % av underskottet. Resterande underskott gällde interkommunala ersättningar och kommunens satsning på feriearbete till skolungdomar. Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen nedan bygger i huvudsak på officiell statistik från SCB presenterad i SCBs KOLADA och Skolverkets databas SIRIS. Nynäshamns kommun (Nynäshamns gymnasium) har redovisat relativt höga kostnader per elev de två senaste åren i jämförelse med Stockholms län och riket. Gymnasieskolans utmaningar har varit att anpassa organisationen efter stora elevminskningar. KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN TOTALKOSTNAD PER ELEV (SKOLVERKET SIRIS) kr kr kr kr kr kr kr kr kr Nynäshamns kommun (Nynäshamns gymnasium) Sthlms län (kommunala) Riket (kommunala) 11

17 SCB:s statistik över kostnader bryts ned i flera poster enligt diagrammet nedan. KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN KOSTNADER PER ELEV FÖR RESPEKTIVE KOSTNADSPOST (SKOLVERKET SIRIS) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Nynäshamns kommun (Nynäshamns gymnasium) Sthlms län (kommunala) Riket (kommunala) Lokaler Undervisning Skolmåltider Läromedel Elevhälsa Övrigt Inför räkenskapssammandraget publicerar SCB instruktioner för insamlingen. Av dessa framgår hur kommunerna ska fördela sina kostnader i redovisningen. Under posten övrigt redovisas exempelvis kostnader för skolornas egen administration, kostnader för kompetensutveckling, kostnader för studie- och yrkesvägledning samt kostnader för personal som finns i verksamheten men inte har ett pedagogiskt uppdrag, exempelvis skolvärdar och elevassistenter. Till övriga kostnader fördelas även gymnasieskolans del av kommunens övergripande kostnader, såväl förvaltnings- som kommungemensamma. SCB:s instruktioner bör garantera viss likvärdighet i redovisningen. Trots detta är det stora differenser i kostnader mellan kommunerna. I diagrammet nedan redovisas lägsta respektive högsta kostnad per kostnadspost för Södertörnskommunerna. Den totala kostnaden per elev varierar från kronor kronor. KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN LÄGSTA RESPEKTIVE HÖGSTA KOSTNAD/ELEV FÖR SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA (SKOLVERKET SIRIS) kr kr kr kr kr kr kr kr 780 kr kr kr kr Lokaler Undervisning Skolmåltider Läromedel Elevhälsa Övrigt Lägsta kostnad Högsta kostnad Skillnaderna är så stora att en del av dessa borde kunna härledas till kommunernas redovisningar och inte enbart till reella skillnader i kostnader. För Nynäshamns kommun är detta en viktig fråga att belysa inom länssamarbetet. I likhet med övriga verksamheter är det svårt att jämföra kommuners kostnader rakt av utan att ta hänsyn till strukturella skillnader. Inom ramen för den kommunala kostnadsutjämningen beräknas en standardkostnad 4 med hänsyn till kommuners strukturella skillnader, även för gymnasieskolan. De beräknas på all gymnasieverksamhet, inklusive interkommunala ersättningar. 4 Standardkostnad se fullständig definition i avsnittet om kostnader i förskola 12

18 Gymnasiemodellen tas hänsyn till åldersstruktur, bebyggelsestruktur och elevernas programval. På samma sätt som visats ovan redovisar SCB jämförelser mellan kommunernas nettokostnader och standardkostnader. Jämförelsen görs i flera steg. I första steget (1) jämförs kommunens nettokostnad/invånare med en genomsnittlig nettokostnad/invånare för riket. I nästa steg (2) jämförs kommunens standardkostnad/invånare med rikets. I båda stegen beräknas ett index där riket har index 100. KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN KOLADA JÄMFÖRELSE KOMMUNENS NETTO- OCH STANDARDKOSTNAD MED RIKET (INDEX RIKET=100) Steg 1 (Index: kommunens nettokostnad/rikets nettokostnad) Steg 2 (Index: kommunens standardkostnad/rikets nettokostnad För år 2013 gäller att kommunens nettokostnader/invånare för gymnasieskolan motsvarade 109/100 av rikets genomsnittliga kostnader. Enligt systemet för kommunal utjämning (steg 2) skulle kommunens kostnader överstiga rikets med 105/100. En jämförelse mellan dessa två indextal visar kommunens avvikelse från standardkostnaden. Nynäshamns kommuns avvikelse till standardkostnaden har varierat de senaste tre åren men 2013 har kommunen en kostnadsnivå som överstiger vad strukturen motiver 13

19 DISKUSSION NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA I nyckeltalssammanställningen ovan framkommer att det fria gymnasievalet inom Stockholms gymnasieregion erbjuder ungdomarna rika möjligheter att välja utbildning idag. Nynäshamns kommun har genom åren haft en relativt hög andel elever som valt den egna gymnasieskolan. Men under de senaste åren har kommunen tangerat brytpunkten där fler elever studerar i en annan gymnasieskola än i hemkommunens egen verksamhet. Kommunförbundet Stockholms län, KSL, ger i en årlig rapport en genomlysning av utbud och efterfrågan på gymnasieutbildning i länet. Materialet avser att komplettera kommunernas underlag i budget- och planeringsprocessen. I förra årets rapport 5 sammanfattar KSL läget med att flertalet kommuner exporterar fler elever än de importerar, en majoritet av eleverna söker ett studieförberedande program, det finns en överkapacitet på platser och inte minst så ger elevernas vägar över ett introduktionsprogram eller avhopp och byte av gymnasieprogram en merkostnad på hundratals miljoner kronor årligen. Rapporten avslutas med ett diskussionsavsnitt och några framtidsperspektiv. Här berörs frågor om dimensionering och lokalisering, anpassning och förändringsbehov för framtiden. Behöver exempelvis regionen utveckla sina samverkansformer för att ta höjd för framtiden? En annan intressant fråga som ställs är hur elevströmmarna påverkar skolors och elevers olika villkor och förutsättningar för måluppfyllelse, segregation, lärarrekryteringar och inte minst kostnader. Årets rapport 6 fokuserar på skillnader i sökmönster över tid. Hur har samverkansavtalet påverkat sökmönster och utbud efterfrågan? Tydliga trender är att färre förstahandsökande väljer den egna kommunens gymnasieskolor och att de fristående skolorna tar en allt större andel av ungdomarna som söker yrkesprogram. I gymnasievalet 2014 i Stockholms län erbjöd 176 gymnasieskolor 1039 olika studievägar till närmare folkbokförda ungdomar. Antalet registrerade förstahandssökande var vid omvalet i maj 2014 och det är några fler än vid förra årets bottennotering. GYMNASIEANTAGNINGEN I STOCKHOLMS LÄN SÖKMÖNSTER UNGDOMAR I STHLMS LÄN (KÄLLA: KSL) 47% 34% 28% 20% 37% 32% 41% 28% 22% 25% 45% 34% 50% 36% 29% 18% 30% 34% 1% 1% 3% 2% 2% 1% Egna kommunen Annan kommun Fristående Utanför länet Egna kommunen Annan kommun Fristående Utanför länet Egna kommunen Annan kommun Fristående Utanför länet Alla förstahandssökande Förstahandssökande till yrkesprogram Förstahandssökande till högskoleförberedande program Nu ökar åter antalet gymnasieungdomar i länet. Mellan åren 2010 och 2020 prognostiseras ökningen till drygt 30 % beräknas antalet 16-åringar vara närmare Så stora variationer i åldersklasserna medför stora utmaningar. KSL menar att den överkapacitet av gymnasieplatser som finns idag med stor sannolikhet kommer att vara borta inom fem till tio år och om inte nyetableringar sker så kommer det att råda brist på gymnasieplatser mot planperiodens slut. För att klara utvecklingen arbetar KSL med att se över samverkansavtalet, projekt Gemensam gymnasieregion 2.0. I 5 Utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning i Stockholms län vårterminen Utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning i Stockholms län

20 en såväl kort- som långsiktig planeringsprocess kommer de fristående huvudmännen att bjudas in. En central fråga är också kompetensförsörjning av lärare och det pågår ett arbete med att fördjupa samarbetet med lärosätena i regionen. Nynäshamns gymnasium har minskat i elevantal markant de senaste åren och minskningen kan komma att fortsätta några år framöver. Även om elevkullarna sakta vänder uppåt i Stockholms län så visar den senaste befolkningsprognosen för Nynäshamns kommun att ökningen av antalet ungdomar i gymnasieålder sker först Små elevkullar och i kombination med de valmöjligheter gymnasieregionen erbjuder innebär stora utmaningar för Nynäshamns gymnasium. Nynäshamnsungdomarnas sökmönster till gymnasieskolan har förändrats kraftigt de senaste åren var andelen förstahandssökande till ett nationellt program till Nynäshamns gymnasium fler än till övriga huvudmän tillsammans. Idag är denna bild helt förändrad. Nynäshamns gymnasieungdomar finns i närmare 100 skolenheter i länet. Haninge kommun och Stockholms stad har en stor andel av dessa har Huddinge kommun ökat sin andel förstahandsansökande nynäshamnsungdomar betydligt i jämförelse med GYMNASIEANTAGNINGEN I STOCKHOLMS LÄN SÖKMÖNSTER UNGDOMAR I NYNÄSHAMNS KOMMUN (KÄLLA: KSL) 58% 25% 68% 13% 37% 14% 24% 28% 24% 31% 4% 15% 2% 10% 22% 23% Förstahandssökande till yrkesprogram Förstahandssökande till högskoleförberedande program Förstahandssökande till yrkesprogram Förstahandssökande till högskoleförberedande program Nynäshamns kommun Haninge kommun Stockholms stad Övriga Barn- och utbildningsförvaltningen följer årligen upp var eleverna från grundskolans avgångsklasser är skolplacerade efterkommande hösttermin. Det gäller både elever från kommunens egna grundskolor och elever som valt att studera hos andra huvudmän. Diagrammet nedan visar en jämförelse för grundskolans avgångselever 2013 och Båda läsåren hade omkring 300 elever. Drygt var femte elev som lämnade grundskolan vårterminen 2014 var skolregistrerad i ett nationellt program (NP) i Nynäshamns gymnasium den andra oktober ELEVER ÅK9 SOM LÄMNADE GRUNDSKOLAN VT13 + VT14 GYMNASIEPLACERING NÄSTKOMMANDE TERMIN (AVG13 - GY ) SAMT (AVG14 - GY ) 30,3% 20,8% 8,0% 9,7% 52,0% 60,9% 2,3% 2,8% 7,3% 5,9% Nynäshamns gymnasium (NP) Nynäshamns gymnasium (IM) Annan gymnasieskola (NP) Annan gymnasieskola (IM) Övriga (ingen data i Extens) Läsåret 2013/2014 Läsåret 2014/2015 Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter arbetet 2014 och 2015 med att mera djupgående studera de utmaningar gymnasieskolan står inför. I förra årets utbildningsrapport samlades flera frågor som behöver utredas och konsekvensbeskrivas och samlas i ett underlag för beslut om kommunens 15

21 framtida gymnasieorganisation. De är fortfarande lika angelägna. Varje fråga har ett flertal analysperspektiv. Det handlar inte bara om kommunens utbildningsverksamhet utan här ryms även frågor om Nynäshamn som boendekommun och företagarkommun. o o o o Hur liten kan en gymnasieskola vara för att behålla en god ekonomi och en hög kvalitet? Vad skulle det innebära att begränsa antalet program till två studieförberedande och till två yrkesförberedande, alternativt söka lösningar för ett ännu bredare programutbud? Vad skulle det innebära för Nynäshamns kommun att inte ha en egen gymnasieverksamhet? I vilken utsträckning kan en kommun, utan en egen gymnasieskola, förlita sig på angränsande kommuners verksamhet? Gymnasieskolan har även haft ett stort fokus i den Skolhusutredning som har genomförts Den har rymt både kommunens förskolor och skolor och ska besvara frågor ur flera perspektiv. Centralt har varit teknisk status men även dimensionering och geografiskt läge för att möta kommunens väntade befolkningsutveckling. Barn- och utbildningsförvaltningen har bidragit med kunskap om hur förskolor och skolor ska möta moderna pedagogiska krav. Utredningen kommer att presenteras i sin helhet under hösten/vintern RESULTAT I GYMNASIESKOLA De resultat som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2013/2014. Betygsuppgifterna kommer från kommunens verksamhetssystem Extens. De har sammanställts i förvaltningens verktyg för analyser. Mätdatum är juni STUDIERESULTAT (NATIONELLA PROGRAM) Utbildningen vid ett nationellt program i gymnasieskolan ska förbereda eleverna för fortsatta studier vid universitet eller högskolor alternativt för yrkeslivet. Utbildningen är indelad i kurser. Kursernas omfattning mäts i poäng. Efter en genomförd kurs tillgodoräknar sig eleverna kurspoängen. Kurser betygsätts. Lärarna bedömer elevernas prestationer efter kriterier i kursplanerna. Läsåret 2013/2014 är det första läsåret där alla elever läser enligt den nya gymnasiereformen och har betyg enligt nya skollagen, vilka markeras A F. Om en elev inte har varit närvarande vid lektionerna och underlag saknas för betygsättning sätts inget betyg. Varje betyg kan omvandlas till ett poängtal mellan 20p (A) och 0p (F). Med de som underlag beräknas elevernas jämförelsetal och elevgruppers genomsnittliga betygspoäng. RESULTAT ÅRSKURS 3 (GYMNASIEEXAMEN) Årets redovisning av resultat från gymnasieskolans årskurs blir försiktigt sparsam. Det framgår inte i något material från Skolverket vilka indikatorer som kommer att bli centrala i redovisningen av resultat. Statistiken för årskurs 3 bygger på resultaten som var rapporterade den 14 juni Eventuella kompletteringar som har gjorts efter detta datum finns inte med i redovisningen. Resultaten bygger på 126 elever i ett nationellt program, (45 flickor och 81 pojkar). Sju elever lämnade gymnasiets årskurs 3 från ett introduktionsprogram. Utbildningen vid ett nationellt program leder till en gymnasieexamen. Den ska omfatta kurser om sammanlagt 2500 poäng. Studier på i ett yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen 16

22 på ett högskoleförberedande program syftar till en examen som ger behörighet till universitet och högskolor. Skollagen (2010:800) benämner båda dessa examina gymnasieexamen. o o En yrkesexamen ska utfärdas om eleven har godkända betyg om minst 2250 poäng i sin utbildning. Dessa ska innefatta minst 100 poäng vardera i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska. Häri ska också ingå 400 poäng från programgemensamma kurser samt ett godkänt gymnasiearbete. En examen som ger behörighet till universitet och högskolor ska utfärdas om en elev har godkända betyg om minst 2250 poäng i sin utbildning. Dessa ska innefatta 300 poäng i ämnet svenska, 200 poäng i ämnet engelska samt 100 poäng i ämnet matematik. Häri ingår också ett godkänt gymnasiearbete. Knappt 70 % av eleverna lämnade gymnasieskolan med en gymnasieexamen. Andelen var något högre från ett högskoleförberedande program (77 %) än från ett yrkesprogram (57 %). RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3 ANTAL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Elever Elever med gymnasieexamen Elever Elever med gymnasieexamen Yrkesprogram Högskoleförberedande program Flickor Pojkar Totalt Sju elever (16 %) vid ett yrkesprogram gjorde individuella val som ledde fram till allmän behörighet till högskolor och universitet. Det är stora variationer mellan de nationella programmen i vilken utsträckning eleverna erhöll en gymnasieexamen. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3 ANTAL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogammet Estetprogrammet Naturveteskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet Teknikprogrammet Yrkesprogram Högskoleförberedande program Elever Elever med gymnasieexamen Diagrammet nedan redovisar i vilken utsträckning eleverna i ett yrkesprogram klarade respektive krav för en yrkesexamen. Flertalet av eleverna (84 %) hade kurser motsvarande 2500 poäng. 17

23 RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3 ANDELEN ELEVER SOMKLARADE RESPEKTIVE KRAV FÖR EN YRKESEXAMEN 96% 80% 80% 84% 84% 68% 57% 53% 27% 25% 25% 25% 100% 87% 92% 91% 100% 100% 93% 84% 61% 33% 25% 25% Yrkesexamen 2500 poäng Minst 2250p med godkända betyg Godkänt gymnasiearbete En-Ma-Sv (300p) Minst 400p med godkända betyg (PGÄ) Bygg- och anläggning El - och energi Restaurang och livsmedel Nynäshamns gymnasium (alla yrkesprogram) Över 90 % av eleverna hade genomfört ett godkänt gymnasiearbete. Skolverket framhåller att gymnasiearbetet ska utgöra ett kvitto på att eleverna har utvecklat de förmågor som anges i examensmålen och därmed är redo för högskolestudier eller yrkeslivet. Yrkeseleverna blev även i hög grad godkända i de programgemensamma ämnena (PGÄ), vilka bidrar till att ge programmet dess karaktär. Den stora utmaningen för gymnasieskolan är att en lägre andel av eleverna klarar examensmålet om minst 2250 poäng med godkända betyg. De 19 elever i yrkesprogram som inte klarade examensmålen hade 1905 poäng med godkända betyg i genomsnitt. 17 elever har icke godkända betyg i en eller flera av de inledande kurserna i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Dessa kurser läses redan i årskurs 1. Diagrammet nedan redovisar i vilken utsträckning eleverna i ett högskoleförberedande program klarade respektive krav för allmän behörighet till universitet och högskolor. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3 ANDELEN ELEVER SOM KLARADE RESPEKTIVE KRAV FÖR HÖGSKOLEBEHÖRIGHET (EXKL YRKESPROGRAM) 47% 94% 93% 100% 98% 100% 98% 94% 100% 95% 100% 94% 94% 100% 83% 85% 80% 88% 70% 77% 82% 67% 70% 60% 85% Högskolebehörighet 2500 poäng Minst 2250p med godkända betyg Godkänt gymnasiearbete En-Ma-Sv (600p) Estetiska programmet Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet Teknikprogrammet Nynäshamns gymnasium (alla HF-program) Även i de högskoleförberedande programmen är andelen elever som klarar 2250 poäng med godkända betyg och som klarar kraven i engelska, matematik och svenska lägre än för övriga examensmål. De 19 elever som inte klarade examensmålen erhöll 1944 poäng i genomsnitt. 12 elever klarade inte 600 poäng i engelska, matematik och svenska. Det svårt att jämföra resultaten med föregående år. Enligt den gamla gymnasiereformen erhöll elever ett slutbetyg om de hade ett betyg (MVG IG) i minst 90 % (2250 poäng) av kurserna. De elever som 18

24 hade godkända betyg (MVG G) i motsvarande omfattning blev behöriga till högre studier 7, oavsett programval. Läsåret 2012/2013 erhöll 87 % av eleverna ett slutbetyg. Drygt 84 % av eleverna med ett slutbetyg erhöll behörighet för högre studier. Bortsett från att innehållet i den nya gymnasieskolan (GY11) är förändrat i grunden så motsvarar i stort sätt de yttre kraven för behörighet till högre studier den tidigare gymnasieskolans. Läsåret 2012/2013 avslutade 154 elever gymnasieskolans årskurs 3 från ett teoretiskt program (ES, NV, SP, TE). 117 av dem blev behöriga till högre studier. Som en jämförelse med årets resultat så motsvarar detta 76 % av eleverna. I skrivandes stund finns det ingen officiell statistik att tillgå för läsåret 2013/2014 avseende elevernas studieresultat. Den publiceras den 18 december Officiell statistik för gymnasieskolan har två perspektiv. Hemkommun är den kommun där eleven är folkbokförd. Skolkommun är den kommun där eleven studerar. Skolkommunen Nynäshamn har bara en gymnasieskola, Nynäshamns gymnasium. Den har en kommunal huvudman och har elever från flera kommuner. När resultat redovisas för hemkommunen, avses alla folkbokförda elever i kommunen oavsett var de har eller har haft sin skolgång. Flera kommuner på Södertörn har en relativt låg andel 20-åringar som har en gymnasieexamen med ett slutbetyg. RESULTAT I GYMNASIESKOLAN ANDELEN FOLKBOKFÖRDA 20-ÅRINGAR MED EN FULLFÖLJD GYMNASIEUTBILDNING 61% 62% 67% 65% 68% 68% 63% 70% 69% 76% 65% 65% 71% 68% 71% 60% 61% 56% 71% 75% 78% 69% 71% 70% 73% 74% 74% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket totalt Det gäller även för andelen folkbokförda 20-åringar med behörighet till högskolor eller universitet. RESULTAT I GYMNASIESKOLAN ANDELEN FOLKBOKFÖRDA 20-ÅRINGAR MED BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLOR ELLER UNIVERSITET 49% 52% 54% 53% 57% 58% 61% 59% 52% 53% 56% 49% 67% 63% 57% 49% 50% 46% 66% 66% 59% 60% 61% 61% 63% 64% 64% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket totalt I förhållande till det genomsnittliga värdet för Stockholms län har Nynäshamns kommun en relativt låg andel ungdomar som finns i högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. 7 För allmän behörighet krävdes även godkända betyg i kärnämneskurserna SV1201, SV1202, MA1201 och EN

25 RESULTAT I GYMNASIESKOLAN ANDELEN FOLKBOKFÖRDA UNGDOMAR I HÖGRE STUDIER INOM TRE ÅR EFTER AVSLUTAT GYMNASIUM 52% 44% 48% 43% 42% 46% 46% 44% 46% 40% 43% 46% 49% 42% 46% 47% 42% 47% 36% 35% 38% 51% 52% 50% 44% 45% 42% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket totalt Diagrammet nedan visar genomströmningen i gymnasieskolan. Genomströmningen mäter hur stor andel av eleverna som fullföljer sin utbildning inom en viss tid. Skolverket redovisar för såväl hem- som skolkommun hur många av eleverna som klarar gymnasiet på fyra år. Färre av Nynäshamns elever klarar detta i förhållande till de genomsnittliga värdena för länet och riket RESULTAT I GYMNASIESKOLAN 2013 ANDELEN NYBÖRJARE I HEMKOMMUN/SKOLKOMMUN SOM FULLFÖLJT UTBILDNING INOM 4 ÅR (EXKL IV) 80% 87% 80% 79% 82% 85% 79% 78% 82% 78% 81% 85% 85% 77% 81% 83% 84% 84% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket totalt Hemkommun Skolkommun RESULTAT ÅRSKURS 3 (JÄMFÖRELSETAL) Elevernas samlade betygsresultat ligger till grund för antagningen till högre studier. De visar vilken studiebakgrund eleven har och att rätt förkunskaper finns. Högskolor och universitet använder eleverna meritvärde som urval till populära utbildningar. Meritvärdet beräknas med betygsresultatet som bas och är lika med jämförelsetalet plus eventuella meritpoäng. Jämförelsetalet kan maximalt vara 20 poäng och det beräknas som summan av betygsvärdet (kurspoäng * betygets poäng) dividerat med summan av kurspoängen 9. Särskilda kurser kan ge maximalt två och en halv extra meritpoäng. Meritvärdet kan således vara som högst 22,5 poäng. Läsåret 2013/2014 beräknades elevernas jämförelsetal enligt den nya gymnasiereformen för första gången. Kommunens verksamhetssystem beräknar jämförelsetalet för alla elever men här redovisas det enbart för de elever som blev behöriga till högskolor eller universitet. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3 GENOMSNITTLIGT JÄMFÖRELSETAL FÖR ELEVER MED BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET 15,19 13,85 13,99 Elever från ett yrkesprogram (7 st) Elever från ett högskoleförberedande program (63 st) Elever från Nynäshamns gymnasium (70 st) 8 Nybörjare 15 oktober 2009, slutbetyg från gymnasieskolan 2012/2013 eller tidigare. 9 Gymnasiearbetet ingår inte beräkningen av elevernas jämförelsetal 20

26 RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3 GENOMSNITTLIGT JÄMFÖRELSETAL FÖR ELEVER MED BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET 13,69 14,16 13,83 13,43 Estetiska programmet (7 st) Naturvetenskapliga programmet (16 st) Samhällsvetenskapliga programmet (33 st) Teknikprogrammet (7 st) Enligt den gamla gymnasieformen beräknades ett genomsnittligt betygsvärde för de elever som hade ett slutbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen i Nynäshamns gymnasium har legat mellan 12,6 och 13,3 poäng åren Det är svårt att rakt av jämföra betygspoängen mellan skolor. Flera faktorer påverkar, exempelvis skolans programstruktur. Motsvarande värde för riket låg stabilt runt 14 poäng. RESULTAT ÅRSKURS 3 (ÖVRIGA RESULTAT) För de elever som inte uppfyller kraven för en gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas istället för ett examensbevis. 17 elever lämnade årskurs med studiebevis. En person med ett studiebevis från gymnasieskolan kan efter att ha kompletterat utbildningen inom kommunal vuxenutbildning få en gymnasieexamen. 21 elever från ett nationellt program exkluderades från betygsexporten till UHR 10. Flertalet av dessa återfinns i gymnasieskolan läsåret 2014/2015 för att komplettera sina studier och klara kraven för en gymnasieexamen. Fyra elever lämnade gymnasieskolan med ett gymnasieintyg efter ett introduktionsprogram. Utöver dessa elever lämnade tre elever gymnasieskolan med ett slutbetyg enligt den gamla gymnasieordningen. RESULTAT ÅRSKURS 3 (SKOLVERKET: ) Avsnittet här är en komplettering och fördjupning av resultaten för årskurs 3 läsåret 2013/2014. Sammanställningen i styckena här ovan bygger på de resultat som gymnasieskolan rapporterade till UHR 11 den 14 juni Den 18 december publicerade Skolverket sin redovisning av gymnasieskolans resultat för läsåret 2013/2014. Gruppen elever är den första som slutför gymnasieskolan efter gymnasiereformen Därför har det funnits en osäkerhet om innehållet i Skolverkets redovisning. Skolverkets uppgifter skiljer sig också något från kommunens egen redovisning ovan. Det beror till en del på kompletteringar men även på att Skolverket har använt andra urvalsgrunder. Exempelvis redovisar Skolverket enbart de elever med studiebevis som har 2500 betygsatta poäng. Nynäshamns kommun har redovisat alla elever med studiebevis. Detta är faktorer som kommunen inte har kunnat råda över. Det behövs flera nyckeltal för att ge en heltäckande bild av studieresultaten i gymnasieskolans årskurs elever (inkl IM) började i gymnasieskolan läsåret 2011/ % av dessa fick ett avgångsbetyg 12 efter tre års studier, antingen i form av en gymnasieexamen (63 %) eller i form av ett studiebevis (7 %). Nyckeltalet beskriver elevgenomströmningen och är ett viktigt kompletterande mått till övrig statistik avseende avgångsbetyg. 10 Universitets- och högskolerådet (myndighet som ansvarar för antagning till högre utbildning) 11 Universitets- och högskolerådet 12 Med avgångsbetyg avses här gymnasieexamen eller studiebevis med 2500 poäng betygsatta kurser (A-F). 21

27 Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Totalt Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedand e program Totalt Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedand e program Totalt Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedand e program I Skolverkets statistik redovisas att 176 elever påbörjade sina gymnasiestudier i Nynäshamns gymnasium läsåret 2011/2012. Antalet rymmer alla elever, inklusive de som började i ett introduktionsprogram. Knappt två av tre elever (64,3%) som började i ett nationellt program klarade en gymnasieexamen inom ramen för ordinarie studietakt, tre år. RESULTAT I GYMNASIESKOLAN 2014 GENOMSTRÖMNING: GYMNASIEEXAMEN PÅ 3 ÅR (STARTÅR: 2011/2012) 47,2% 64,3% 60,5% 65,9% 59,0% 66,4% 56,0% 69,2% 63,4% 71,4% 66,6% 73,8% Nynäshamns gymnasium Stockholms län Riket Enligt Skolverkets statistik för 2014 fick totalt 105 elever ett avgångsbetyg i form av gymnasieexamen eller studiebevis 13 från Nynäshamns gymnasium enligt den nya gymnasieskolan, GY11. Flertalet av dessa (85,7 %) fick en gymnasieexamen. 85,7% RESULTAT I GYMNASIESKOLAN 2014 ANDELEN ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN AV ELEVER MED AVGÅNGSBETYG ENLIGT SKOLVERKETS DEFINITION 76,5% 90,1% 86,6% 80,5% 88,3% 88,5% 84,4% 91,0% Nynäshamns gymnasium Sthlms län Riket 67,6 % av eleverna med avgångsbetyg erhöll grundläggande behörighet för att studera på högskola eller universitetet. Motsvarande resultat för Stockholms län är 76,3 % och för riket 70,3 %. Skolverket redovisar elevernas genomsnittliga betygspoäng. I redovisningen ovan motsvaras det av elevernas jämförelsetal. Skolverket beräknar dock den genomsnittliga betygspoängen för alla elever som fick ett avgångsbetyg enligt definitionen som ovan. För Nynäshamns gymnasium betyder det att den genomsnittliga betygspoängen är beräknad på 105 elever. 13 Studiebevis om 2500p med betygsatta kurser (A-F) 22

28 Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program RESULTAT I GYMNASIESKOLAN GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG FÖR ELEVER MED AVGÅNGSBETYG 13,4 13,2 13,5 14,2 14,6 14,0 12,9 13,0 14,6 Nynäshamns gymnasium Sthlms län Riket RESULTAT ÅRSKURS 2 (BETYG) Eleverna i årskurs 2 är mitt i sin gymnasieutbildning och följer såväl sina individuella studieplaner som den planering som är gemensam för programmet. Antal betygstillfällen i årskurs 2 med betygsdatum 14 under läsåret 2013/2014 uppgick till drygt 1000 stycken. Betygen fördelade sig enligt diagrammet nedan. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK2 BETYGSFÖRDELNING (BETYGSDATUM: LÄSÅRET 2013/2014) 5% 10% 8% 11% 12% 11% 19% 20% 20% 23% 18% 20% 22% 26% 24% 17% 13% 15% 3% 1% 2% A B C D E F EJ BETYG Flickor Pojkar Alla Knappt 85 % av de satta betygen (A F) var ett godkänt betyg. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK2 ANDEL GODKÄNDA BETYG ÅRSKURS 2 (BETYGSDATUM: LÄSÅRET 2013/2014) 82% 86% 92% 93% 75% 81% 89% 85% BA EE ES NA RL SA TE NYGY 14 Det datum betyget registreras i Extens. 23

29 Eleverna i årskurs 2 som studerar för en gymnasieexamen med behörighet till högre studier genomför kurserna SVESVE02/SVASVA02 och ENGENG06, vilka är fortsättningskurser i svenska/svenska som andraspråk och engelska. Kurserna måste vara godkända med betyget A E för en gymnasieexamen. 3% 8% 5% 3% RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK2 BETYGSFÖRDELNING KURSEN SVESVE02 (KÄLLA: EXTENS) 38% 37% 24% 21% 26% 18% 22% 23% 24% 10% 11% 14% 8% 8% 0% 0% 0% Betyget A Betyget B Betyget C Betyget D Betyget E Betyget F Ej betyg Flickor Pojkar Totalt Till stöd för bedömningen i engelska (ENGENG06) genomförs nationella prov (ENG06NPGY). RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK2 BETYGSFÖRDELNING KURS OCH NATIONELLA PROV 5% 5% 18% 23% 19% 21% 16% 19% 21% 19% 11% 8% 3% 12% Betyget A Betyget B Betyget C Betyget D Betyget E Betyget F Ej betyg ENGENG06 ENG06NPGY RESULTAT ÅRSKURS 1 (BETYG) Redovisningen nedan omfattar betygen i kurser enligt den nya gymnasieordningen (GY11) för 117 elever i ett nationellt program samt för tio elever i ett introduktionsprogram som var integrerade i klasser med elever i ett nationellt program. De två diagrammen närmast nedan bygger på närmare 700 betyg. Först redovisas resultaten ur perspektivet kön. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1 BETYGSFÖRDELNING KURSER (GY11) BETYGSATTA LÄSÅRET 2013/2014 7% 4% 5% 14% 10% 12% 17% 20% 19% 18% 19% 19% 22% 30% 27% 20% 16% 18% 2% 2% 2% Betyget A Betyget B Betyget C Betyget D Betyget E Betyget F Ej betyg "-" Flickor Pojkar Totalt Här efter redovisas resultaten ur perspektivet programkategori. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1 BETYGSFÖRDELNING KURSER (GY11) BETYGSATTA LÄSÅRET 2013/ % 52% 7% 15% 1% 0% 3% 22% 25% 20% 19% 19% 13% 16% 8% 8% 4% 13% 2% 2% 2% Betyget A Betyget B Betyget C Betyget D Betyget E Betyget F Ej betyg "-" Studieförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram 24

30 Den fortsatta redovisningen avser resultat från kurser i gymnasiegemensamma ämnen (GGÄ). Det motiveras av att de rymmer kurser som alla elever läser och de utgör drygt 50 % av betygstillfällena ovan. Under det första studieåret läser eleverna de inledande kurserna i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska (SVESVE01/SVASVA01, MATMAT01a-c, ENGENG05). De är gymnasiegemensamma och eleverna måste ha ett godkänt betyg i dessa för att erhålla en gymnasieexamen. Av årskursens 127 elever (inklusive integrerade IM-elever) läste 113 elever alla tre kurserna ovan under läsåret 2013/2014. Avvikelsen (14 elever) beror på att några elever redan hade ett betyg från tidigare läsår och att några av de integrerade eleverna inte var behöriga att läsa alla ämnen. Av de 113 eleverna erhöll 107 stycken betyget A F i de tre kurserna. 77 stycken blev godkända i alla, vilket motsvarar 72 % av de elever som erhöll ett betyg. Det är en förbättring i jämförelse med föregående år då drygt hälften av eleverna klarade ett godkänt betyg i dessa tre kurser. Andelen elever som fick godkända betyg i alla tre kurserna varierade mellan programmen. Andelarna i diagrammet nedan är beräknade på de eleverna erhöll betyget A F i alla tre kurser. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1 ANDELEN ELEVER MED GODKÄNDA BETYG ENGENG05 + MATMAT01 + SVESVA01 (KÄLLA: EXTENS) 44% 77% 85% 80% 100% 60% 13% 92% 72% BA EE EK ES NA RL SA TE NYGY För de enskilda kurserna har andelen elever med ett godkänt betyg ökat i jämförelse med föregående år. 86% RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM ÅK1 ANDEL ELEVER MED MINST BETYGET 'E' (BERÄKNAT PÅ ELEVER MED BETYG) 93% 73% 83% 73% 75% 49% 86% 91% SVENSKA (SVESVE01) MATEMATIK (MATMAT01A-C) ENGELSKA (ENGENG05) Resultaten per ämne och program fördelar sig enligt diagrammen nedan. 112 av de 116 elever som var registrerade i aktiviteten SVESVE01 erhöll betyget A-F. RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1 BETYGSRESULTAT SVESVE01 BERÄKNADE PÅ ELEVER MED BETYG A-F (PERIOD: 20131) 15,0 10,0 5,0 0,0 100% 85% 85% 86% 92% 71% 64% 64% 83% 6,4 9,6 9,8 13,2 14,2 8,6 7,0 13,3 10,4 BA EE EK ES NA RL SA TE NYGY 100% 50% 0% GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG ANDEL BETYG (A-E) 117 av de 121 elever som var registrerade i aktiviteten MATMAT01a-c erhöll betyget A-F. Även om det samlade resultatet i matematik för årskursen visar på en liten uppgång så varierar resultaten 25