Kommunernas konsumentverksamhet

Transkript

1 RAPPORT 2000:11 Kommunernas konsumentverksamhet Statistik 1999

2 Förord Den kommunala konsumentverksamheten är en viktig del i svensk konsumentpolitik. En av Konsumentverkets uppgifter är att följa och stödja kommunernas konsumentverksamhet. För att kunna bedöma utvecklingen av konsumentarbetet är sammanställning av statistik en viktig del. Statistikuppgifter finns samlade i Konsumentverkets databaser sedan Årets rapport redovisar liksom tidigare år verksamheternas kvantitativa omfattning och innehåll. Konsumentverket i Juni 2000

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 7 INLEDNING OCH METOD... 8 KONSUMENTVERKSAMHET I LANDET... 9 KOMMUNER MED VERKSAMHET... 9 KONSUMENTVERKSAMHETENS FÖRDELNING I LANDET... 9 HUVUDMANNASKAP VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH TILLGÄNGLIGHET VERKSAMHETENS INNEHÅLL OCH FÖRDELNING RÅDGIVNING TILL ENSKILDA Förköpsrådgivning Konsumenträtt och reklamationer Hushållsekonomiskrådgivning, budget- och skuldrådgivning UTÅTRIKTAT ARBETE Skolkontakter Konsumentombud Organisationer Massmediakontakter SAMVERKAN MED ANDRA Näringsliv Andra kommunala förvaltningar Andra myndigheter MARKNADSBEVAKNING KÄLLHÄNVISNING BILAGA BILAGA BILAGA

4 Sammanfattning Konsumentverket sammanställer årligen statistik över den kommunala konsumentverksamheten. Verksamheternas antal och omfattning beskriver förhållandena vid årsskiftet 1999/2000, medan verksamhetens innehåll avser verksamhetsåret Av landets 289 kommuner hade vid årsskiftet 240 konsumentverksamhet. 10 procent av befolkningen saknar tillgång till kommunal konsumentverksamhet. Fyra kommuner lade ner sin verksamhet under Åtta kommuner startade. Fler invånare fick tillgång till konsumentverksamhet medan omfattningen av verksamheten minskade. I två län saknar hälften eller fler av länets invånare tillgång till vägledning. Huvudmannaskapet för verksamheten finns oftast hos kommunstyrelsen. Konsumentnämnd finns i 13 kommuner Tjänsteresurserna för konsumentverksamheten minskar. Omräknat i antal årsarbetskrafter finns 215 heltidstjänster. Det innebär att invånare delar på en heltidstjänst.. Det är stor skillnad i tjänsteresurser mellan kommunerna. Rådgivning till enskilda tog 85 % av vägledarnas tid. Liksom föregående år svarade hushållsekonomisk rådgivning (inklusive budget och skuldrådgivning) för störst andel av vägledarnas arbetstid. Tidsåtgången för konsumenträtt och reklamationer ökade. Andelen för utåtriktat arbete fortsätter att minska. Minskningen av det utåtriktade arbetet gäller samtliga områden. Totalt användes fem procent av arbetstiden till utåtriktat arbete. 139 kommuner hade kontakter med massmedia, vanligast var kontakter med lokaltidningen. 92 marknadsbevakningar genomfördes. 19 kommuner initierade egna kontroller. Drygt marknadsrättsliga ärenden hanterades, flertalet löstes lokalt. 7

5 Inledning och metod Konsumentverket skickar årligen ut en enkät till kommunernas konsumentverksamheter. Syftet med undersökningen är att få underlag till den statistik om kommunernas konsumentverksamhet som Konsumentverket sammanställer. Undersökningen är en del av Konsumentverkets uppgift att följa och stödja konsumentverksamheten i kommunerna. Enkäten skickas i december till de kommuner som enligt Konsumentverket har konsumentverksamhet. Detta definieras med att kommunen (förutom ett kommunalpolitiskt beslut) prenumererar på Konsumentverkets materialservice för konsumentvägledare med en namngiven mottagare. I rapporten används begreppet konsumentverksamhet i betydelsen konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning samt konsumentrådgivning vid medborgarkontor. Energirådgivning, miljörådgivning m.fl. som finns i kommunerna och som i en vidare bemärkelse också är rådgivning till konsumenter ingår inte i denna kartläggning. Svaren är redovisade till Konsumentverket under januari mars Enkäterna bearbetas och informationen samlas i en databas. Förutom uppgifter om verksamheten under året samlas också uppgifter om tjänsteresurser, budget, tillgänglighet m.m. Vid årsskiftet fanns konsumentverksamhet i 240 kommuner. Totalt svarade 223 kommuner. I rapporten redovisas kommunernas konsumentverksamhet utifrån de uppgifter som lämnats i enkätsvaren och efter komplettering per telefon. Enkäten ser i huvudsak likartad ut som tidigare år. Det möjliggör jämförelser över tiden. Nackdelen är att blanketten inte är anpassad till olikheterna i verksamheterna. En brist finns också i att kommunerna inte har en likartad statistik som underlag för att fylla i enkäten. Den höga svarsfrekvensen gäller inte för samtliga frågor i enkäten. På vissa frågor finns ett stort bortfall. Svarsantalet finns redovisat under respektive område. Konsumentverksamheternas antal och tjänsteresurser beskriver förhållandena vid årsskiftet 1999/2000 medan verksamhetens innehåll avser verksamhetsåret

6 Konsumentverksamhet i landet Kommuner med verksamhet 240 kommuner har konsumentverksamhet. Det innebär att knappt 90 % av befolkningen har tillgång till kommunal konsumentverksamhet. Det är en ökning med 5 kommuner jämfört med årsskiftet 98/99. Andelen invånare som har tillgång till verksamhet har ökat med 1,5 % procentenheter. Fortfarande saknar drygt personer, ca 10 % av befolkningen, möjlighet att få kommunal konsumentrådgivning. De kommuner som vid åsskiftet saknade verksamhet framgår av Bilaga 1. Fyra kommuner har lagt ner sin verksamhet. Upplands-Bro, Valdemarsvik, Gullspång och Pajala. Totalt berörs cirka invånare. Verksamheter har startat i åtta kommuner. Hylte, Klippan, Kävlinge, Munkedal, Salem, Söderköping, Trosa och Örnsköldsvik. Ytterligare cirka personer har därmed fått tillgång till konsumentvägledning. Fler kommuner har under året startat verksamhet genom så kallade samverkansavtal. 15 kommuner ( inv.) hade 1999 samarbetsavtal med andra kommuner. För 2000 är antalet 19 kommuner ( inv.) Anledningen är oftast att mindre kommuner inte anser sig ha möjlighet att ha en fungerande verksamhet med några få timmar och därför antingen köper tjänsten från en befintlig verksamhet eller tillsammans med andra kommuner går samman kring en verksamhet. I de fall där kommunen köper tjänsten från en befintlig verksamhet tillförs sällan ytterligare resurser. Det innebär att fler invånare får dela på samma antal konsumentvägledartjänster. En förteckning över kommuner med samverkansavtal finns i Bilaga 2. Konsumentverksamhetens fördelning i landet Tillgången till konsumentverksamhet varierar beroende på var i landet konsumenten bor. I Stockholms län saknar 11 av 26 kommuner konsumentverksamhet. Hälften eller fler av kommuninvånarna i Jämtlands och i Jönköpings län saknar tillgång till konsumentverksamhet. Förhållandena bland länen i övrigt framgår av Bild 1. Sex län har verksamhet i alla sina kommuner, Kronobergs län, Blekinge län, Hallands län, Örebro län, Västernorrlands län och Västerbottens län. 9

7 Bild 1. Antal kommuner och procent av befolkningen som saknar konsumentverksamhet. Länsvis. Län Antal kommuner som saknar verksamhet % av befolkningen i länet som saknar tillgång till verksamhet Jämtlands län 4 66 Jönköpings län 4 50 Gävleborgs län 5 36 Stockholms län Östergötland 5 12 Norrbottens län 4 11 Värmlands län 2 9 Uppsala län 1 7 Skåne län 5 6 Sörmlands län 1 4 Kalmar län 1 3 Västra Götalands län 4 3 Dalarna 1 3 Västmanlands län 1 2 Summa 49 Huvudmannaskap I drygt hälften av landets kommuner är kommunstyrelsen huvudman för konsumentverksamheten. Sex av dessa har särskilda konsumentutskott. Näst vanligast är socialnämnd, 19 % och därefter kulturnämnd, 13 %. Konsumentnämnd finns i 5 % av kommunerna. Det är två kommuner färre än föregående år. I gruppen övrigt finns t.ex miljöoch hälsoskyddsnämnd och utbildningsnämnd. Bild 2. Huvudmannaskap. Antal kommuner. Kommunstyrelse Konsumentnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Övrigt

8 Verksamhetens omfattning och tillgänglighet för konsumenterna Även om fler verksamheter startat och fler personer har fått tillgång till rådgivning har verksamhetens omfattning inte ökat. Resurserna för landet totalt har minskat. För år 2000 uppger 221 kommuner immar per år. Minst har Askersund med 1 timme per vecka och mest har Göteborg med 540 timmar per vecka. Antal tjänstetimmar per vecka har minskat. Omräknat i årsarbetskrafter dvs. i antal heltidsanställda är det en minskning sedan föregående årsskifte. Fler kommuninvånare får med andra ord dela på färre antal vägledare. Bild 3. Förändring av konsumentvägledningens tjänsteresurser. Januari respektive år. I årsarbetskrafter och invånare /heltidstjänst. År Antal årsarbetskrafter Antal invånare per heltidstjänst Under nittiotalet var 1993 det år då antalet årsarbetskrafter var som lägst, 192 stycken. Därefter ökade resurserna fram till 1998 då en minskning återigen började. Bild 4. Antal kommuner grupperade efter antal tjänstetimmar per vecka. Kommuner med samverkansavtal ingår ej i redovisningen. Antal kommuner År < >40 timmar timmar timmar timmar I slutbetänkandet från konsumentpolitiska kommittén (KPK) föreslår kommittén som riktmärke en heltidstjänst för invånare. Man menar att detta är en rimlig minsta nivå för en konsumentverksamhet. En heltid på invånare innebär 2 timmar per invånare. I dagsläget har 58 kommuner (1,3 miljoner invånare) den resursen. Cirka 7, 5 miljoner har inte resursen en heltid på invånare. En reservation ska göras i jämförelsen med KPK:s förslag 11

9 eftersom det i vårt underlag också ingår konsumentverksamheter med budget och skuldrådgivning vilket inte är medräknat i KPK:s förslag. 66 kommuner har färre än 1 timme per invånare medan 12 kommuner har fler än 3 timmar per 1000 invånare. Störst resurs per invånare har Surahammar med 4,4 timmar (inkl. budget och skuldrådgivning). Bild 5. Kommuner med minst respektive störst tjänsteresurs i timmar/1 000 invånare Örnsköldsvik Askersund Vellinge Järfälla Markaryd Lindesberg Eskilstuna Staffanstorp Åmål Tyresö Västervik Filipstad Strömstad Sala Nora Stenungsund Trollhättan Härryda Uppvidinge Surahammar Ronneby, Bjurholm, Haninge, Linköping, Nyköping, Gnesta, Stockholm, Örebro, Lund, Norrköping, Kalmar, Sollentuna och Ödeshög hör också till de kommuner som liksom Staffanstorp har 0,3 timmar per invånare. I landets största kommun (till invånarantal) Stockholm ser tillgången till konsumentvägledning för invånarna olika ut beroende på i vilken stadsdel man bor. Stadsdelarnas service i konsumentfrågor skiljer sig åt. I varje stadsdel finns ett eller flera medborgarkontor där konsumenten kan få råd i enklare konsumentärenden. Hur många tjänsteresurser som används för konsumentfrågor på medborgarkontoren finns det inga uppgifter på. Konsumentrådgivningen är en del av den rådgivning som ges på medborgarkontoret. I 10 av Stockholms 18 stadsdelar finns tillgång till en konsumentvägledare. Teoretiskt sett har Stockholms kommun 0,3 tjänstetimmar per invånare. Eller 6,6 heltidstjänster för konsumentvägledning. 12

10 Verksamhetens innehåll och fördelning Konsumentverksamhetens innehåll och omfattning ser också olika ut beroende på hur kommunerna valt att organisera verksamheterna. Dels finns den traditionella konsumentvägledningen med förköpsrådgivning, reklamations- och konsumenträttsrådgivning med tvistlösning och hushållsekonomisk rådgivning. I en del kommuner hör budgetoch skuldrådgivning till konsumentverksamheten medan den i andra är fristående. I några kommuner finns förköpsrådgivning och enklare konsumenträttsrådgivning på medborgarkontor eller liknande. Utöver rådgivning till enskilda, arbetar vägledarna med utåtriktat arbete i förebyggande syfte. Det utåtriktade arbetet till t.ex. skolor, organisationer och näringsliv fortätter att minska. I jämförelse med 1998 med tre procentenheter, från åtta till fem procent. 151 kommuner har lämnat uppgifter om hur arbetstiden fördelas på olika arbetsområden. I flertalet kommuner rör det sig om en uppskattning. Någon fördelning av arbetstiden från verksamheter på medborgarkontor finns inte. Totalt redovisades tidsanvändning för timmar. Utöver tidsanvändning lämnades också uppgifter om antal kontakter i olika rådgivningsärenden. Bild 6. Arbetstidens fördelning mellan arbetsområden. I procent. Totalsumman blir 101% beroende på avrundningseffekter. Övrigt 7% Information 2% Marknadsbevakning 2% Förköp 8% Utåtriktat arbete 5% Reklamationer 27% Skuldsanering 22% Konsumenträtt 10% Budgetrådgivning 14% Hushållsekonomisk rådgivning 4% 13

11 Rådgivning till enskilda Knappt rådgivningskontakter redovisades för Tidsmässigt svarade rådgivningen till enskilda för 85 % av vägledarnas tid. Störst andel av arbetstiden, 40 % användes för hushållsekonomisk rådgivning inkluderat budget- och skuldrådgivning. Det ligger i ärendenas natur framför allt i skuldsaneringsärenden att tidsåtgången är omfattande. Förhållandet är det samma som Andelen arbetstid för konsumenträtt och reklamationer ökade från 27 % till 37 % i jämförelse med I antal har däremot konsumenträttsärenden minskat något jämfört med Förhållandena mellan antal ärenden och tidsåtgång framgår av Bild 7. Uppgifter om rådgivningskontakter lämnades av 203 kommuner. Bild 7. Jämförelse mellan antal ärenden och del av arbetstiden Reklamationer Skuldsanering Budgetrådgivning Konsumenträtt Förköp Övrigt Hushållsekonomiskr... % av antal % av arbetstid Förköpsrådgivning Antal förköpsrådgivningsärenden fortsätter att minska liksom andelen av vägledarnas tidsresurs. Redovisningen omfattar de kontakter där vägledaren har personlig förköpsrådgivning. Den förköpsinformation som konsumenten själv tagit del av i rådgivningslokalen eller via Internet ingår inte i statistiken. Konsumenträtt och reklamationer 190 kommuner lämnade uppgifter om konsumenträtt och reklamationer. Drygt hälften av rådgivningen till enskilda gällde konsumenträtt och reklamationer. Cirka reklamationer hanterades i kommunerna under I genomsnitt är det 330 reklamationer per kommun. Tio kommuner hade mer än vardera reklamationer, tillsammans drygt reklamationer. Som jämförelse behandlade Allmänna reklama- 14

12 tionsnämnden (ARN) under 1999 cirka ärenden. Av dessa uppgav drygt hälften att de varit i kontakt med kommunens konsumentvägledare. Hushållsekonomiskrådgivning, budget- och skuldrådgivning 18 % av antalet rådgivningsärenden till enskilda rörde hushållsekonomisk rådgivning. Andelen är den samma som föregående år. Uppgifter om antal kontakter i hushållsekonomisk rådgivning lämnades av 166 kommuner. 130 kommuner uppgav att man hade budgetrådgivningsärenden. 125 kommuner hade skuldsaneringsärenden. Av dessa redovisade 90 kommuner omfattningen i tjänsteresurser. 102 kommuner hade 498 veckors kötid för budgetrådgivning. Det är en genomsnittlig väntetid på 4,9 veckor. Längst väntetid hade Motala med 59 veckor. 80 % av kommunerna hade fyra veckor eller kortare väntetid. Under 1999 inkom skuldsaneringsärenden i de 102 kommuner. Vid årsskiftet fanns pågående ärenden. Bild 8. Utveckling över tiden av rådgivning till enskilda. Antal ärenden avrundat till tusental. År Förköp Reklamationer Konsumenträtt Hushållsekonomisk rådgivning* Summa *Inkl. budget- och skuldrådgivning 15

13 Utåtriktat arbete Andelen arbetstid för utåtriktat arbete fortsätter att minska, Bild 9. För att kunna göra jämförelse med tidigare år ingår också arbetsområdena information och marknadsbevakning. Även i antal kontakter minskade det utåtriktade arbetet. Förhållandet är det samma för alla samverkansområden vilket framgår av Bild 10. Bild 9. Utåtriktat arbete (inkl. information och marknadsbevakning). Utveckling perioden År Procent av total arbetstid Bild 10. Utvecklingen av antal kontakter i det utåtriktade arbetet Konsumentombud Näringsliv Organisationer Skola 50 Kommunala förvaltningar

14 Skolkontakter 144 kommuner uppgav att de på olika sätt samverkade med skolan. 88 kommuner hade 121 timmar totalt i kontakterna med skolan. I procent av tjänstetiden är det två procent. Förändringen över tiden framgår av Bild 11. Formerna för kontakter och inom vilka skolstadier samarbetet skedde finns redovisade i Bilaga 3. Bild 11. Antal kommuner med skolkontakter åren År Antal kommuner med skolkontakter Konsumentombud 54 kommuner uppgav att man hade kontakter med konsumentombud. Det är en minskning mot föregående år då antalet var samverkade 88 kommuner med konsumentombud. En del kommuner hade samverkan med konsumentombud i fler än en organisation. Bild 12. Konsumentombudskontakter 1996, 1998 och Antal kommuner. År Husmodersförbundet hem och samhälle Konsumentombud LO TCO SACO PRO Andra Organisationer 114 kommuner uppgav samarbete med olika organisationer. Det en minskning med 18 kommuner jämfört med föregående verksamhetsår. Samarbetet bestod b.la. av materialservice, faktainformation och samverkan i projekt. Bild 14 visar vilka organisationer man hade kontakt med och förändringar över tiden. Under 1999 ökade samarbetet med invandrar- och handikapporganisationer. 17

15 Bild 13. Samverkan med organisationer. År Antal kommuner med samverkan med organisationer Bild 14. Samverkan med olika organisationer och i jämförelse mellan1992, 1993, 1998 och Antal kommuner Miljöorganisationer Pensionärsföreningar Studieförbund Fackliga Invandrarorganisationer Handikapporganisationer Husmodersföreningar Hem och Skola Andra Massmediakontakter 139 kommuner hade regelbundna eller tillfälliga massmediakontakter under året. Antalet är ungefär det samma som föregående år men färre än Hur kontakterna fördelats framgår av Bild

16 Bild 15. Massmediakontakter. Antal kommuner. Mediakontakt Regelbundna kontakter Tillfälliga kontakter Lokalradio Lokal tidning Regional TV 5 21 Kommunens egen tidning Närradio/Lokal TV 4 23 Branschtidning - 6 Samverkan med andra Näringsliv Utöver de kontakter som sker i enskilda ärenden redovisade 84 kommuner kontakter med näringslivet var antalet 106 medan 1993 och 1992 var antalet 131 respektive 130 näringslivskontakter. Utvecklingen över åren och med vilka man haft kontakt framgår av Bild 16. Bild 16. Kontakter med näringsliv. Antal kommuner. År Köpmanna- MRF Övriga bransch- Konsument- ICAhandlarna Andra föreningen föreningar kooperationen Andra kommunala förvaltningar Under året hade 145 kommuner samverkan med andra kommunala förvaltningar. Vilka förvaltningar man samarbetade med framgår av Bild 17. Föregående år uppgav 165 kommuner att man haft samverkan och 1992 var antalet 181 respektive

17 Bild 17. Samverkan med andra kommunala förvaltningar. Antal kommuner. Kommunal förvaltning Socialförvaltning Skolförvaltning Informationsförvaltning Plan- och byggnadsförvaltning Miljö- och hälsoskyddsförvaltning Fritidsförvaltning Kulturförvaltning Invandrarförvaltning Andra kommunala aktörer Projekt och miljöaktiviteter 50 kommuner uppgav att man hade genomfört projekt av olika slag. Det var t.ex. framtagning av broschyrer och utställningar. Det rörde också medverkan i prismätningar initierade av Konsumentverket. I 56 kommuner uppgav man att man på olika sätt arbetat med miljöaktiviteter. Andelen kommuner som arbetat med miljöaktiviteter har liksom all annan utåtriktad verksamhet också minskat. Bild 18 visar vilka miljöaktiviteter man medverkat i. Bild 18. Antal kommuner som medverkat i olika miljöaktiviteter. Typ av miljöaktivitet Deltagit aktivt i kommunens Agenda 21-arbete Utställningar Träffar med skolan 14 9 Producerat informationsmaterial 9 11 Skrivit artiklar i tidningar 7 6 Träffar med handeln 2 9 Totalt

18 Andra myndigheter Totalt angav 128 kommuner att man hade samverkan med andra myndigheter. Samverkan gällde både statliga och landstingskommunala organ. Fördelningen och jämförelse med föregående år framgår av Bild 19 och 20. Bild 19. Samverkan med statliga myndigheter. Statlig myndighet Antal kommuner Kronofogde Arbetsförmedling Länsstyrelse Bild 20. Samverkan med Landstingskommunala organ. Landstingsförvaltning Antal kommuner Barnavårdscentraler Distriktssköterskemottagning Sjukhus/vårdcentraler Omsorgen Marknadsbevakning Ytterligare en viktig uppgift för konsumentverksamheten är att bevaka den lokala marknaden. Marknadsbevakning initieras av lokala behov eller efter förfrågan från Konsumentverket genomfördes 92 marknadsbevakningar i kommunerna. En minskning med 42 jämfört med kommuner uppgav att kontrollerna initierats av Konsumentverket medan 19 kommuner startade egna kontroller. För att få kontinuitet och med kort varsel kunna genomföra säkerhetskontroller kontrakterar Konsumentverket konsumentvägledningar i landet var 19 kommuner kontrakterade för att genomföra säkerhetskontroller hade kommunerna marknadsrättsliga ärenden. Flertalet av dessa löstes lokalt medan 19 % anmäldes vidare till Konsumentverket. Det är en ökning av ärenden till Konsumentverket med fyra procentenheter jämfört med

19 Källhänvisning Rapport 1999:10 Kommunernas konsumentverksamhet statistik Rapport 1998:17 Kommunernas konsumentverksamhet statistik Rapport 2000:10 Vilka kontaktar kommunal konsumentverksamhet? SOU 2000:29 Starka konsumenter i en gränslös värld. Statistiska Central Byrån. Befolkning och välfärd årlig befolkningsstatistik. Allmänna reklamationsnämnden. Årsbok

20 Bilaga 1 Kommuner som saknar kommunal konsumentverksamhet årsskiftet 1999/2000. Kommun Folkmängd Kommun Folkmängd Berg Ockelbo Boxholm Orsa Bräcke Osby Danderyd Oxelösund Ekerö Pajala Finspång Skinnskatteberg Forshaga Sundbyberg Grästorp Söderhamn Gullspång Torsås Habo Täby Haparanda Upplands-Bro Hudiksvall Upplands Väsby Härjedalen Valdemarsvik Hörby Vallentuna Jokkmokk Vaxholm Jönköping Värmdö Kil Värnamo Kinda Ydre Lilla Edet Åstorp Ljusdal Örkelljunga Lomma Östersund Mariestad Österåker Mullsjö Östhammar Nordanstig Överkalix Nykvarn Totalt 49 kommuner

21 Bilaga 2 Kommuner med samarbetsavtal Kommun Invånare Avtal med Aneby Nässjö Bollebygd Härryda Båstad Ängelholm Eksjö Nässjö Götene Lidköping Herrljunga Alingsås Hjo Skövde Högsby Mönsterås Karlsborg Skövde Munkedal Uddevalla Orust Stenungsund Partille Göteborg Perstorp Hässleholm Tjörn Stenungsund Vetlanda Nässjö Öckerö Göteborg Ödeshög Motala Örnsköldsvik Sundsvall Östra Göinge Hässleholm Summa kommuner 24

22 Bilaga 3 Antal kommuner med skolkontakter 1999 i jämförelse med åren 1993 och 1998 Uppgifterna för år 1999 är angivna med fet stil. Typ av skolkontakter Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Lärarutbildning Andra skolformer Skolelever på studiebesök Genomfört lektioner Presenterat läromedel Medverkat på studiedagar Andra lärarkontakter Annat