Protokoll Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

Transkript

1 Protokoll Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004 Protokoll 1

2 Innehåll Protokoll, Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens maj 2004 Torsdag 20 maj 1 Inledningstal Val av presidium Val av protokollsjusterare Val av rösträknare Kyrkokonferensens arbetstider Fastställande av föredragningslista och dagordning Hälsningar till systerkyrkor och missionsarbetare Hälsningar till och från andra samfund Presentation av internationella gäster Presentation av särskilt inbjudna gäster Val av redaktionsutskott Förslag om tillsättande av särskilda utskott Val av ledamöter i de särskilda utskotten Hälsning och information Ändring av föredragningslistan Års- och förvaltningsberättelse, revisorernas berättelse samt beredningsutskottets yttrande Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren Tack till kyrkostyrelsen Kort appell Ordförandeskifte Meddelande om ändringar i matrikeln Motion från Kållereds missionsförsamling angående det centrala ledarskapet Val av missionsföreståndare för Svenska Missionskyrkan Val av distriktsföreståndare för Mellansvenska distriktet Presentation av förordade kandidater till kyrkostyrelsen Tack till avgående förtroendevald Ajournering...22 Fredag 21 maj 28 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Verksamhetsplan och budget för tiden samt yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

3 30 Ajournering Återupptagande av förhandlingarna Plädering för förordade kandidater till kyrkostyrelsen Val av åtta ledamöter till kyrkostyrelsen Tack till de pastorer, diakoner och missionärer som under året uppnår 65 års ålder Förslag om uttalanden Ordförandeskifte Välkomnande av nya medarbetare och tack till medarbetare i central tjänst Meddelande om missionsarbetare som under året gått in i eller återgått in i internationell missionsuppgift Beslut om ordination av pastorer Beslut om ordination av diakoner Bekräftelse av beslut om mottagande av pastor från annat kyrkosamfund Meddelande Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan Hälsning från SMU Motion från Borlänge missionsförsamling och Skellefteå missionsförsamling angående distrikten i Svenska Missionskyrkan Fastställande av valresultat avseende kyrkostyrelsen Motion från Hångers missionsförsamling angående utarbetande av en alkoholpolicy för Svenska Missionskyrkan Aktuell ekumenisk information Ajournering Lördag 22 maj 50 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Tack Rapport från Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) Rapport från Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum, Lidingö (UCL) Förslag till ändring av 7 och 12 i Svenska Missionskyrkans stadgar Ajournering Återupptagande av förhandlingarna Val av ordförande för kyrkostyrelsen Val av tre revisorer och två revisorssuppleanter Val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i valberedningen inför kyrkokonferensen Val av ordförande och vice ordförande i kyrkokonferensens beredningsutskott år 2005 och Rapporter från de särskilda utskotten Hälsning Ordförandeskifte Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar uppta till behandling Tack till avgående missionsföreståndare Krister Andersson Fortsättning Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar uppta till behandling Gemensamt uttalande med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige Tider för bön- och offerdagar Meddelande om tid och plats för kyrkokonferensen år Sammanfande rapport från redaktionsutskottet Tack Avslutning Tillägg till protokollet från avslutningsgudstjänsten i Västeråshallen 1. Tack från Suzanne Molin, konferensens ledningsgrupps ordförande Tack från samfundsföreträdare till konferensens ledningsgrupp Missionsföreståndare Krister Anderssons predikan i avslutningsgudstjänsten...44 Protokoll 3

4 Protokoll fört vid Svenska Missionskyrkans 126:e kyrkokonferens i Västerås den maj 2004 Närvarande var 636 ombud från 357 av Svenska Missionskyrkans församlingar, representanter för distrikten, därtill ledamöter av kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen, missionsföreståndaren och de medarbetare som enligt stadgarna äger rätt delta i konferensens förhandlingar, internationella gäster och andra särskilt inbjudna. Kyrkokonferensen inleddes med gudstjänst under temat Du fyller min bägare till brädden. Predikan hölls av Rev Dr Carlos Ham, Kyrkornas Världsråd, med utgångspunkt från Ps 23. I inledningsgudstjänsten som hölls tillsammans med Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och respektive ungdomsförbund, meddelades följande gemensamma gäster inbjudits till konferensen, samt hälsades de närvarande välkomna: Oppositionsborgarråd Birgitta Nilsson, Västerås stad; Rev Dr Carlos Ham, Kyrkornas Världsråd; domprost Margarethe Isberg, Svenska kyrkan; pastor Kent Cramnell, Pingst fria församlingar i samverkan; generalsekreterare Sven-Bernhard Fast, Sveriges Kristna Råd; direktor Sr Katrin Åmell, Sveriges Kristna Råd; frikyrkosamordnare Marianne Andréas, Sveriges Frikyrkosamråd; generalsekreterare Göran Sturve, Svenska Missionsrådet; generalsekreterare Agneta Jåfs, Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd; Rachel Norborg Jerkeby, Diakonia; tf generalsekreterare Christer Åsberg, Svenska Bibelsällskapet; biträdande generalsekreterare Sven-Eric Andersson, SST (Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund); rektor Kerstin Enlund, Studieförbundet Bilda; landshövding Mats Svegfors; kommunstyrelsens ordförande Åke Hillman, Västerås stad, och biskop Claes-Bertil Ytterberg, Västerås stift. Dessutom hade inbjudits församlingsledare inom Ekumeniska Rådet Västerås: Kontraktsprost Bengt Linvall, Domkyrkoförsamlingen; kyrkoherde Björn Göransson, Vår Frus katolska församling; adjunkt Monica Keenan, Vår Frus katolska församling; kyrkoherde Simon Özdemir, Syrisk Ortodoxa församlingen; komminister Anders Lennse, EFS-föreningen i Västerås; pastor Rikard Eugénzon, Korskyrkan, Evangeliska Frikyrkan; pastor Mats Nordén, Citykyrkan, Evangeliska Frikyrkan; kårledare Åsa och Christer Svensson, Frälsningsarmén; kårledare Lars Gösta Karlsson, Svenska Frälsningsarmén; pastor Mårten Sundman, Västerås pingstförsamling; samt representanter för arrangörsförsamlingarna: pastor Alf Englund, Metodistkyrkans församling Västerås; pastor Anders Hallqvist, Västerås baptistförsamling; pastor Per Olof Svärdhagen, Västerås missionsförsamling. Västerås pingstförsamling hade sänt en hälsning med önskan om Guds välsignelse över konferensen. Torsdag 20 maj 1 Inledningstal Inledningstal av kyrkostyrelsens ordförande, Ulf Hållmarker: Kära konferensombud, gäster och åhörare! Välkomna till kyrkokonferens, en konferens i gemenskapens tecken! I rörelse på väg mot Jesus Kristus, mot varandra, mot framtiden, mot världen. I rörelse 4 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

5 handlar också om bli berörd, i möten, bön och förhandlingar. Berättelse läggs till berättelse. Alla skrivs inte ner. Men det 125:e jubileumsåret har ett antal berättelser om missionsförbundare samlats för hedra Olle Engström. 1 Vi gick från ingenstans till ingenstans och sedan en bit till. 2 Det är mångas situation: flyktingar, soldater, arbetslösa, sjuka och kanske rotlösa västerlänningar. Vad ligger bakom alla umbäranden, all olycka? Makt, hämnd, girighet, våld det verkar inte ligga långt bort från någon av oss. Kan onda strukturer motarbetas? Kan människor förvandlas? Kan den sudanska kvinnan hoppas? Hon får representera alla som är utsa. I Missionskyrkans konstitution talas om Ondskans makt, men också om med Jesus börjar den framtid som Gud har i beredskap för hela skapelsen. Den framtiden önskar vi oss själva, men också palestinier, israeler, irakier och amerikaner. Målbild 2010 för Svenska Missionskyrkan Vi samlas här därför vi tror Gud ska äras och det onda kan och ska bekämpas. När en målbild presenteras i konferensen, är det för se hur vi tillsammans ska använda de gemensamma resurserna i det uppdraget. Kyrkostyrelsen vill lyssna på församlingarna. Målbilden 2010 är koncentrerad på Missionskyrkans gemensamma arbete. Den kommer behandlas i ett särskilt utskott. Huvudpunkten är skapa miljöer för mötet med Jesus Kristus. Därtill fyra strategiska områden: församlingsstöd, samhällsengagemang, internationell mission och utbildning för tjänst. Ekumeniken En konferens tillsammans med andra samfund sänder ekumeniska signaler. Kyrkostyrelsen har under året antagit en ekumenisk policy och handlingsplan. Den omfar flera områden, men fokus ligger på samtalen med Svenska kyrkan och samarbete med Metodistkyrkan och Baptistsamfundet. Samtalen med Svenska kyrkan syftar till kyrkogemenskap, ett erkännande av varandra. Ett beslut som kan bli aktuellt 2005 eller Samtalen handlar om dop, nvard, särskild tjänst men berör även praktiska frågor. Vad har hänt på 150 år? En liten historik, Orsa får vara exemplet dömdes 250 läsare till fängelse och böter för brott mot kyrkliga lagar. De straffade 1 En historia berättas om missionsförbundare. Red Rune W Dahlén, Valborg Lindgärde. Kimpese förlag Fritt övers citat ur Refugees, vol 1, nr 134, sid 14, UNHCR. betraktade sig som de äkta lutheranerna. De var strikt emot allt som kunde uppfas som man med sina gärningar kunde förtjäna frälsning. Dordlova och Näs Per, båda i 20-årsåldern, vägrades nvarden av kyrkans präst vid nyåret Läsarna ordnade då egen nvardsgång och valde den ene till präst, han förrättade också dop. Viga gick inte, det var bara Svenska kyrkans vigsel som gällde. Några läsare kom senare lämna den lutherska gruppen för bli baptister. Lutheranerna i missionsföreningen blir så småningom missionsförbundare. De läsare som fick fängelse på ven och bröd fick resa med hästskjuts i elva mil under två dagar till fängelset i Falun. Rasten i Fu och Nusnäs missionsförsamling När fångarna från Orsa vid rastning av hästarna i Fu sjöng och vittnade fanns målaren Gunnars Jon bland åskådarna. Han blev gripen och omvände sig och började sedan själv förkunna. Han finns nämnd bland dem som grundade Nusnäs missionsförsamling. Nusnäs är den ort där man tillverkar Sverigesymbolen, Dalahästen. Nusnäs omnämns också i årets konferenshandlingar. Det är en av de församlingar som upplösts. Missionshuset byggdes samma år som Missionsförbundet bildades. Medlemskurvan har gått neråt. Hur är medlemsutvecklingen i de kyrkor som samlas I rörelse i Västerås? Baptistförsamlingar samlades i en samfundsorganisation 1855 och metodistförsamlingar bildade sitt samfund Missionsföreningar ofta tillhörande EFS slöt sig i rask takt till Missionsförbundet efter dess bildande Toppnoteringarna nåddes vid olika tidpunkter från 1909 för metodisterna, 1926 för missionsförbundarna och 1934 för baptisterna. Nedgången av medlemmar från toppåren fram till idag varierar från Missionskyrkans 45% till de övrigas ca 75% Protokoll 5

6 Samfund Toppnotering Antal medlemmar 2003 Antal medl och år Baptistsamfundet år 1934 (nedgång 74% från 1934) Metodistkyrkan år 1909 (nedgång 78% från 1909) Missionskyrkan år 1926 (nedgång 45% från 1926) Om man mäter den relativa storleken av de tre samfunden utifrån antalet betjänade 2003 är Missionskyrkan störst med 75%. Baptisterna har 21% och metodisterna 4%. Vid 1800-talets slut var baptisterna dominerande. Jämför man dessa tre samfund med övriga kyrkor vid sidan om Svenska kyrkan utgör de cirka 1 4, ca betjänade. Missionskyrkan och islam I dag möter oss många konflikter i media som påtalar hur kristna och muslimska folkgrupper står mot varandra. Vi hör detta bl a från Somalia, Nigeria, Mellanöstern. Terrordåd i USA och Spanien sker med religiösa förtecken. Vad är politik och vad är religion? Hur kan fundamentalism motverkas? I vårt land liksom globalt behöver frågorna kring kristen tro och islam bearbetas. Missionskyrkan har tidig erfarenhet av mission till muslimer 4 i Nordafrika och Östturkestan. Sedan 1978 finns ett dialogcenter i Pakistan. I Kina återupptar vi kontakter, i år i form av utvecklingsarbete i det muslimdominerade Xinjiang 5. Ännu mer erfarenhet har vår systerkyrka Hindustani Covenant Church (HCC) 6. De har hela tiden sett behovet presentera Jesus för sina muslimska grannar. I årets konferens har vi besök av missionsföreståndare Steven David och Bilal Naqvi, en före detta mulla som i seminarier berättar om sitt möte med Jesus. Vi får veta hur HCC arbetar i relation till islam och diskutera vad det kan betyda i Sverige. I samband med konferensen utges en bok, om mission och kyrka i Indien 7. Erik Nyström, missionär i Nordafrika Det är värt nämna något om det 20-åriga missionsarbetet i Nordafrika som utfördes av Erik Nyström 8 och hans hustru. De arbetade till synes utan resultat och den tidens missionsstyrelse såg så liten frukt de ville prioritera bort arbetet. Nyström kämpade med en bibelöversättning till det arabiska talspråket i området. Församlingar som tillhör fler samfund ökar. Den vanligaste konstellationen är församlingar som tillhör både Missionskyrkan och Baptistsamfundet. I Baptistsamfundet är andelen som enbart tillhör modersamfundet 64%. Hos baptisterna finns därmed högst andel gemensamma församlingar. I Metodistkyrkan är 82% och i Missionskyrkan 85% egna församlingar. Hur blir fortsättningen för dessa tre samfund, som nu håller sina konferenser samtidigt? 3 En samtalsgrupp finns och presidierna möts. Det är time-out vad gäller frågan om samgående. Vi kommer här i Västerås finna vi i former för gudstjänst, diakoni och mission har mycket gemensamt. Missionskyrkan har välkomnat en planering för samgående vid några tillfällen senaste årtiondena. Men just nu är det samtalen på väg mot kyrkogemenskap med Svenska kyrkan som svarar för den mest förändringsinriktade ekumeniska dialogen. 3 Historiskt har tresamfundssamtal om närmare samverkan/ sammanslagning ägt rum Slutade i ett meddelande samtalen förklarades vilande tills vidare. Källa: Tecken om enhet. Rapport från en arbetsgrupp inom Sveriges frikyrkoråd, 1992, sid Metodistkyrkan drog sig ur, baptisterna ville ha med mer än två samfund, Missionskyrkans konferens gav ett jakande besked vid sin konferens Ett ja som kvarstår. Frågan om gemensamt samfund föll även denna gång. Källa: Uppdrag vidare, Krister Andersson 1999, sid En teologgrupp fortse samtal gick ungdomsförbunden i de tre samfunden samman i ett gemensamt kansli, något som upphörde startade Missionskyrkan och Baptistsamfundet samverkan kring Sändaren och Teologiska Högskolan lade teologgruppen fram dokumentet Gemensam tro. Sanctus Detta ledde inte vidare då Nya samtal som avslutades med Metodistkyrkan och Baptistsamfundet inte fick gehör för samgående i sina samfundskonferenser. Därefter råder time out i samtalen om samgående Ungdomsförbunden beslutade arbeta för och pröva frågan om ett framtida samgående Gemensam årskonferens i Västerås, I rörelse. 6 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

7 Det tog tid. Han blev dessutom sjuk och hade periodvis ett svårt lidande. Han dog strax efter det han fullbordat sin översättning. Nyström var fil dr i språk och kom tidvis tillhöra Baptistsamfundet, han verkade som lärare på Betelseminariet. Han var ekumeniskt sinnad och ville betona livet mer än läran. Han verkade i de kommittéer som förberedde de ordningar som låg till grund för Missionsförbundets bildande. Han gjorde dessutom ett stort arbete med översättning och bearbetning av många engelska och amerikanska sånger från väckelsetiden var han ansvarig för tillkomsten av Missionsförbundets sångbok. Han hör alltså till pionjärerna inom både Baptistsamfundet och Missionsförbundet därför värd minnas en konferens som denna. Skifte av missionsföreståndare Krister Andersson har fått leva med tidens frågor under elva år som missionsföreståndare. Hans bakgrund är Kongo-missionärens. Sin vana trogen har han med flit och allvar tagit tag i frågorna, utan rädsla för arbetsinsatserna. Arbetslaget i ledningsgrupp, med distriktsföreståndare och styrelse blev viktiga parter i arbetet. Många artiklar, skrivelser och manus har passerat hans penna. Kravet synas i media har förts fram allt oftare. Krister har varit redo. De ensamma uppdragen med enskildas frågor och församlingars problem har växlat med inspirerande besök i församlingar och SMU liksom i systerkyrkor. Oförtröttat har han burits av sin pastorskallelse och kyrkokonferensens uppdrag. Frågorna har varit många dessa år 9, vår tid präglas mer av frågor än av svar. 4 Nordafrika , Östturkestan Tidigare Östturkestan. 6 HCC är en följd av Missionskyrkans mission i Indien sedan Självständig kyrka Mission i religionernas land. Pionjärmission och samverkan i Indien i 60 år. Red Harald Fält. Svenska Missionskyrkan och SMU Erik Nyström, Omvänd i Gävle missionshus Fil dr 1866, språk. Aktiv för en frikyrklig församlingstanke i predikantmötena , som gav en grund för Missionsförbundets bildande. Baptist i ett par perioder , Riksdagsman Missionär i Missionsförbundet i Nordafrika. Ansvarig för utgivning av Missionsförbundets sångbok Källa: William Bredberg. Erik Nyström. En frihetskämpe Uppdraget Missionen i våra hjärtan. Krister Andersson. Verbum Uppdrag vidare. Krister Andersson. Verbum Frågor om globalisering, figdom, orättvisor, orättfärdighet tränger sig förstås på en missionär som vistats i figa länder. Hur förhåller sig en kyrka och ett samhälle i ett rikt land till dessa klyftor? Hur förverkliga ömsesidigheten och undvika neokolonialismen i relation till våra systerkyrkor i Afrika, Asien och Latinamerika? Hur gestaltas Guds mission? Hur tacklas sekulariseringen i samhället och i kyrkan? Och hur påverkar det evangelisationsarbetet i Missionskyrkan och SMU? Samkönade par och deras relation till kyrka och särskild tjänst har inneburit många samtal, utredningar och bedömningar. Hur hitta den ekumeniska vägen i Sverige, Europa och i världen? Har rätt steg tagits i relationer till Svenska kyrkan, katoliker, ortodoxa, frikyrkor? Har energin som gått åt för tillsammans med baptister och metodister hitta vägar framåt varit rätt satsad? Hur uttrycker Missionskyrkan sin egen identitet i vår tid? Ny konstitution, handbok och nytt namn har blivit resultatet de senaste åren. Det har för Krister Andersson handlat om gå i takt med tidens frågor och samtidigt hålla samman samfundet. Han har med sin kunskap och bakgrund mycket aktivt och målmedvetet arbetat med alla dessa frågor. Hans kunskap är gedigen, svaren inte alltid enkla. Vi kan inte själva åstadkomma väckelse, men vi kan arbeta och vara beredda när Guds tid kommer. Det är Krister Anderssons hållning. Vi är tacksamma för de elva år han givit oss i denna utsa tjänst. Efter ett halvårs förberedande arbete kommer en ny missionsföreståndare på förslag av kyrkostyrelsen förhoppningsvis väljas i årets kyrkokonferens. Några ord om kommunikation och insamlingar Ett särskilt utskott ska arbeta i konferensen, det ska belysa kommunikation och insamlingar. 1) Kan vi skapa ett namnregister för direktinformation om det gemensamma arbetet? 2) Kan vi undvika för mycket tid och resurser centralt läggs på insamlingar? Skulle inte en lämplig fördelningsprincip arbetas fram som gör kärnan i ett centralt kansli blir finansierat av församlingarna? Om missions- och distriktsföreståndare, ekonomi- och personalavdelningar, pastors- och diakonutbildningar och personalvård anses viktiga borde det kunna gå fakturera. Protokoll 7

8 Låt våra anställda i stället arbeta med frågor kring evangelisation, mission, utveckling och stöd. Pengar finns, det visar ökningen lokalt. Dr Alfred Nkundi 10 har fortfarande behov av vårt stöd för bygga ett sjukhus. Och vi har behov av lära känna honom och hans iver jobba för Guds rike. Ur den nya psalmboken sjunger vi nya och gamla sånger Erik Nyström, både baptist och missionsförbundare, har övers och bearbetat metodisten Charles Wesleys psalm 11, bönen om tro och kärlek. I andra strofen heter det: Lär mig bruka tiden rätt och tjäna dig på bästa sätt. Hjälp mig leva helt för dig och låt din kärlek driva mig, den som ej har mött dig än lär känna dig som Frälsaren. Härmed förklarar jag Svenska Missionskyrkans 126:e kyrkokonferens öppnad. 2 Val av presidium enligt valberedningens förslag till kyrkokonferensens ordförande utse Per Duregård, Uddevalla, till förste vice ordförande Anna Karin Herngren Wirdheim, Halmstad, till andre vice ordförande Birgitta Carlsson, Skövde, samt personalchef Margareta Smedberg Andersson, och missionssekreterare Thord-Ove Thordson till protokollsekreterare. Kyrkokonferensens ordförande, Per Duregård, tackade för förtroendet och inledde förhandlingarna med bön. 3 Val av protokollsjusterare enligt valberedningens förslag utse Signild Brandé, Umeå, och Bengt Dåverhög, Bengtsfors, tillsammans med ordförandena justera kyrkokonferensens protokoll. 10 Dr Alfred tas som exempel på de behov som finns i de länder där vi samverkar med systerkyrkor, i detta exempel i Kongo- Kinshasa. 11 Sånger och Psalmer. 460:2. Text: Ch Wesley 1749, Erik Nyström 1893, A Widegård Verbum Val av rösträknare enligt valberedningens förslag till rösträknare för ärenden som avgörs genom sluten omröstning utse: Lars Götsten, Vårgårda, sammankallande; Gunnar Boija, Skellefteå; Lennart Höög, Sandviken; Thorwald Johansson, Björklinge; Birgitta Ager, Hallsberg; Kerstin Olofsgård, Kungälv; Stig Göran Hultby, Taglarp; Ann-Christin Jeppsson, Sösdala, samt till rösträknare för ärenden som avgörs genom öppen omröstning utse: Lars-Erik Hermansson, Karlstad, sammankallande; Margit Emilsson, Lycksele, Margareta Vigren, Vännas; Britt Ohlsson, Hudiksvall; Kurt Ohlsson, Hudiksvall; Gunvor Jonsson, Järna; Bo Hävert, Degerfors; Karl-Hugo Hult, Kristinehamn; Lisbeth Götsten, Vårgårda; Ulf Hallkvist, Fristad; Kristina Holmquist, Ekenässjön; Sven Holmquist, Ekenässjön; Lizzie Danielsson, Alvesta, och Bengt Swahn, Ljungby. 5 Kyrkokonferensens arbetstider enligt kyrkostyrelsens förslag torsdagens förhandlingar pågår kl , fredagens förhandlingar pågår kl och , samt lördagens förhandlingar pågår kl och Fastställande av föredragningslista och dagordning Meddelades punkten 18, Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan, flyttas till fredag eftermiddag. Punkten 37, Missionsföreståndaren besvarar frågor insända av församlingar, utgår då inga frågor inlämnats. enligt kyrkostyrelsens förslag fastställa föredragningslistan i enlighet med utsänt förslag och tillägg, med fullmakt för presidiet under förhandlingarnas gång föreslå ändring i ordningsföljden med hänsyn till kyrkokonferensens arbetstider. 8 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

9 Ordföranden meddelade vidare konferensens förhandlingar kommer refereras på Internet. De som inte vill delta i dessa referat meddelar detta före sitt yttrande. 7 Hälsningar till systerkyrkor och missionsarbetare Bertil Svensson, internationell missionssekreterare, meddelade hälsningar till konferensen och ett särskilt tack till Krister Andersson inkommit från Svenska Missionskyrkans systerkyrkor i Ecuador, de båda Kongo-republikerna, Kina och Japan. En särskild hälsning från missionsföreståndare M bama i Evangeliska kyrkan i Kongo-Brazzaville framfördes med önskan om goda resultat och Guds välsignelse över konferensen. ta hälsningarna till protokollet, samt genom Missionskyrkans expedition sända hälsningar till Svenska Missionskyrkans systerkyrkor och missionsarbetare i andra länder. 8 Hälsningar till och från andra samfund Svenska Missionskyrkan hade genom Missionskyrkans expedition sänt en hälsning till följande samfund: Adventistsamfundet, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Pingst fria församlingar i samverkan, Stockholms Katolska stift, Svenska Alliansmissionen, Svenska Frälsningsarmén och Svenska kyrkan. Hälsningen hade följande lydelse: Svenska Missionskyrkan, som i år har kyrkokonferens under Kristi himmelfärdshelgen, då vi tillsammans med Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och våra respektive ungdomsförbund samlas under temat I rörelse, hälsar er med orden Ty i honom (Kristus) är det vi lever, rör oss och är till. (Apg 17:28). Tillsammans med er är vi Jesu Kristi pilgrimsfolk, på vandring i tiden, i en gemensam uppgift och mot ett gemensamt mål. Hälsningar hade kommit till kyrkokonferensen i form av brev och postogram från Adventistsamfundet i Sverige, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén i Sverige-Lettland, Svenska Alliansmissionen, Svenska Frälsningsarmén, Ekumeniska centret i Sundbyberg (Sveriges Kristna Råd, Sveriges Frikyrkosamråd, Hela Människan, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Svenska Missionsrådet, Svenska Soldathemsförbundet, Kyrkornas EU-kontor och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd). ta hälsningarna till protokollet. 9 Presentation av internationella gäster Missionsföreståndaren meddelade följande internationella gäster inbjudits till kyrkokonferensen, och hälsade tillsammans med kyrkostyrelsens ordförande de närvarande välkomna i samband med presentationen. Kyrkornas Världsråd: Rev Dr Carlos Ham, Programme Executive Commission on World Mission and Evangelism Danmark: Förbundsrådets ordförande Bent Fodgaard och fru Bodil Fodgaard, Det Danske Missionsforbund Finland: Missionsledare Kaj Holtti och fru Lisbeth Holtti, Missionskyrkan i Finland F d ordf utbildningskommittén Seppo Kolehmainen och ordf musikkommittén Vuokko Kolehmainen, Suomen Vapaakirkko Estland: Vice missionsföreståndare Ermo Jürma och fru Urve Jürma, Union of Evangelical Christian and Baptist Churches of Estonia Nederländerna: Direktor Cees Verharen, Ernie Addicott, European Christian Mission Storbritannien: Pastor Richard Hambly, The United Reformed Church Ecuador: Studerande Leighton Zarria, Iglesia del Pacto Evangélico del Ecuador Indien: Missionsföreståndare Steven David, Pastor Jyotirmaya Deep, Mrs Mulla, Mr Bilal Nadvi, Hindustani Covenant Church Japan: Pastor Tatsuya Kawaguch, Nippon Seiyaku Kirisuto Kyoodan Kongo-Brazzaville: Dr Ndandou Ange Thomas, Eglise Evangélique du Congo Kongo-Kinshasa: Pastor Alphonse Madiadia Makanda, Communauté Evangélique du Congo Protokoll 9

10 En hälsning framfördes av pastor Richard Hambly, The United Reformed Church. 10 Presentation av särskilt inbjudna gäster Missionsföreståndaren meddelade följande gäster inbjudits till Missionskyrkans kyrkokonferens, samt hälsade de närvarande välkomna med tack för gott stöd och fint samarbete: Missionsföreståndare Gösta Hedberg och Margareta Hedberg; missionsföreståndare Walter Persson och Gunnel Persson; fru Margareta Eeg-Olofsson; missionsstyrelsens tidigare ordförande Elver Jonsson, och Inger Jonsson; ekonomichef Lars G Larson och Eva Larson; missionssekreterare Torsten Orehag och Britt Orehag; missionssekreterare Bernt Wåhleman och Kerstin Wåhleman; missionssekreterare Gösta Stenström och Ulla-Gretha Stenström; missionssekreterare Folke Björk och Ingrid Björk; missionssekreterare Gunnar Kristiansson och Marianne Kristiansson; missionssekreterare Gunnar Marstorp; Margit Engström; rektor Lars Lindberg och Christina Lindberg; Claes- Göran Gunnarsson, VD Verbum förlag, och Göran Johansson, Vice VD Verbum AB/VD Cordia AB. 11 Val av redaktionsutskott enligt kyrkostyrelsens förslag utse ett redaktionsutskott, under förhandlingarnas gång till redaktionsutskottet föra ärenden som behöver bearbetas ytterligare, t ex sammanjämkning av olika yrkanden och beredning av uttalanden i aktuella dagsfrågor, innan kyrkokonferensen far beslut, samt uppdra åt redaktionsutskottet skriftligt kort sammanfa konferensens beslut för underlätta ombudens rapportering till sina församlingar efter konferensen. enligt valberedningens förslag till redaktionsutskott utse Lennart Henriksson, kyrkostyrelsen, ordförande; Leif Nilsson, kyrkostyrelsen; Lars Ingelstam, Bromma; Marianne Samuelsson, Alingsås; samt sekreteraren för ekumenik och teologi, Per-Magnus Selinder, sekreterare. 12 Förslag om tillsättande av särskilda utskott Kyrkostyrelsens ordförande presenterade tankarna om särskilt utskott för Målbild 2010 och ett utskott för frågan om avgiftsfinansiering och centralt adressregister. Sedan augusti 2003 har kyrkostyrelsen arbetat i en öppen process med en Målbild 2010 för Svenska Missionskyrkan. Syftet är formulera övergripande mål för Missionskyrkans gemensamma arbete som vägledning för upprättandet av fleråriga verksamhetsplaner och årliga handlingsplaner under perioden. Ett särskilt utskott för Målbild 2010 föreslås gemensamt av kyrkokonferensen och SMU:s riksmöte med uppgiften vara beredande för kyrkostyrelsen inför dess ställningstagande hösten 2004 till Målbild Vid 2003 års kyrkokonferens noterade beredningsutskottet Svenska Missionskyrkan saknar ett centralt adressregister över församlingsmedlemmar. Kyrkostyrelsen uppmanades till årets kyrkokonferens pröva möjligheten upprätta ett sådant. Informationsfrågor och i någon mån insamlingsfrågor fanns som bakgrund till behovet av ett register. Kyrkostyrelsen har bearbetat frågan om register men är inte beredd lägga förslag i ärendet utan ytterligare samråd med företrädare för församlingarna. Kyrkostyrelsen har med anledning av svårigheterna finansiera delar av de gemensamma åtaganden Svenska Missionskyrkan har och den mängd arbete som läggs ner på insamlingsfrågor funderat över om inte basala verksamhetsdelar skulle kunna avgiftsfinansieras av kyrkans församlingar. Därför föreslås ett särskilt utskott för bearbetning av frågor om individbaserat personregister och avgiftsfinansiering med uppgiften vara rådgivande till kyrkostyrelsen. enligt kyrkostyrelsens förslag tillsätta ett särskilt utskott, gemensamt med SMU:s riksmöte, för beredning av målbild för Svenska Missionskyrkan, samt tillsätta ett särskilt utskott för bearbetning av frågor om avgiftsfinansiering och nytt individbaserat personregister för information och insamlingar. 10 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

11 13 Val av ledamöter i de särskilda utskotten till det särskilda utskottet om Målbild 2010 utse; Anders Bergström, Värnamo, ordförande; Hanna Czitrom, Uppsala, vice ordförande, Thord-Ove Thordson, missionssekreterare, föredragande; Elisabeth Olsson, kyrkostyrelsen, adjungerad; Dan Svanell, Stockholm, sekreterare, till övriga ledamöter i enlighet med distriktens nomineringar utse: Lillemor Wilhelmsson, Siljansnäs; Helena Bergström, Skärplinge; Andreas Tynnemark, Stockholm; Tomas Angvén, Spånga; Lena Björneld, Göteborg; Karin Sandström, Torsby; Maths Andersson, Motala; Richard Holmgren, Linköping, till det särskilda utskottet om individbaserat personregister och avgiftsfinansiering utse; Göran Hallkvist, Alingsås, ordförande; Samuel Borg, ekonomichef, sakkunnig; Claes Jonsson, kyrkostyrelsen, adjungerad; Pär Sandstedt, nationell missionssekreterare, sekreterare, samt till övriga ledamöter i enlighet med distriktens nomineringar utse: Anna Hillgren, Månkarbo; Roland Palm, Vallentuna; Jan-Evert Alzén, Lekeryd; Inger Svantesson, Skellefteå; Anders Daleskog, Karlstad. 14 Hälsning och information Ordföranden framförde en hälsning från Anders Andersson, Järnforsen, tidigare ordförande i kyrkokonferensen, och föreslog en hälsning tillbaka till Anders och hans hustru Lena från konferensen, med hopp om tillfrisknande efter sjukdom under våren. Vidare redogjordes för de regler som gäller vid beslutsfande i konferensen. på förslag av presidiet sända en hälsning tillbaka till Anders och Lena Andersson, införa en tidsbegränsning på tre minuter för vanliga inlägg i deben förutom föredragning, samt 15 Ändring av föredragningslistan enligt presidiets förslag behandla punkt 14 på föredragningslistan, Kyrkostyrelsens årsberättelse, punkt 15 på föredragningslistan, Revisorernas berättelse, samt punkt 16 på föredragningslistan, Yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott, i ett sammanhang. 16 Års- och förvaltningsberättelse, revisorernas berättelse samt beredningsutskottets yttrande Kyrkostyrelsens årsberättelse och revisorernas berättelse hade varit utsända till ombud och församlingar i stadgeenlig tid före konferensen. Missionsföreståndaren inledde med sammanfa årsberättelsen: Ett stort, omfande, världsvitt arbete, med många goda medarbetare, en hängiven kyrkostyrelse och en god Gud som håller allt i sin hand. Svenska Missionskyrkans arbete är stort och brett. Stora delar av Sverige täcks in av ett omfande barnoch ungdomsarbete genom SMU och långt ute i världen når evangeliets budskap med stöd och uppmuntran, nytt liv och framtidstro genom våra systerkyrkor och omfande ekumeniska relationer. En sorg är Missionskyrkan minskar medan nästan alla andra kyrkor vi samverkar med växer och ökar. Var finns kraften föda hos oss själva? Var finns själavinnarglädje och omvändelser som leder till medlemskap och ansvarstagande i vårt eget land? När jag gör en summering av de senaste elva åren och det ansvar jag ytterst haft, är det naturligt stanna upp, ställa frågor och söka utvärdera. När ni tar del av årsberättelsen är jag övertygad om ni känner både stolthet och tacksamhet över allt det vi är engagerade och delaktiga i. Statistiken Det är glädjande vi ändå ser en något, om än liten, växande siffra vad gäller på bekännelse intagna. Över tid har siffran legat runt nya medlemmar per år, på senare år något lägre. Nu ligger siffran för 2003 på 931 medlemmar. Men totalt minskar vi med ca medlemmar per år och är nu snart nere i medlemmar. Det är samma siffra som Baptistsamfundet hade 1936 då splittringen med Örebromissionen ägde rum. införa en tidsbegränsning på två minuter för plädering samt en minut för replik. Protokoll 11

12 Uppdraget Våga offentligheten Uppdraget har hjälpt oss fokusera på missionsuppdraget i Sverige. Efter flera stora bakgrundsarbeten på 90-talet har vi fått en genomlysning av missionsuppdraget i vårt eget land. Nu väntar vi på få avläsa resultaten från mentorsarbete och församlingsförnyelse. Processen i sig är inte nog. Det viktigaste är människor kommer till tro och får personliga möten med Jesus Kristus. Pionjärarbetet Det har tagit lång tid få fram resurser för pionjärarbete i Sverige och omsätta goda planer i praktisk handling. Sedan några år är vi igång och Brofästet vid Färjestaden på Öland lovar gott för framtiden. Men det måste snabbt bli fler platser och fler församlingar och distrikt som går igång, skapar brofästen mot framtiden och in i sekulariserade miljöer där människors längtan möter tron. Indien Vi har vänner från Indien med i vår konferens. I denna vår systerkyrka sker nu något som närmast är likna vid ett Guds under. Det är en kyrka som lever och som växer i en stilla väckelse, som vågar stiga över gränser till nya områden och vågar utmana också Svenska Missionskyrkan och systerkyrkor i andra länder. Vi ber om ödmjukhet kunna ta emot de råd och den hjälp Hindustani Covenant Church vill ge rakt in i vårt eget pionjärarbete. Kärlekens gåvor har redan överlämnats till Brofästet på Öland, men mer är på gång av ömsesidigt delande i den missionssituation som är vår. Pär Sandstedt, nationell missionssekreterare, presenterade ett antal händelser och satsningar under det gångna året: Framtidsfester i alla distrikten 125-årsfirande med framåtblick. Dessa samlade totalt ca deltagare, ca 175 evangelistbesök i församlingar, distrikt och konferenser, satsning på nya projekt inom musiken utbildningssatsningen Lust leda och nya sånger bruka, Brukssånger, 52 fotbollskonfirmander i Göteborg och fotbollsprojekt startat i Kongo-Brazzaville, storstadsarbete i Stockholm där kamp mot trafficking tagits upp liksom satsning på tonårsarbete, nya projekt med pionjärinriktning, alltifrån Ulricedalskyrkan i Malmö till Sameprojekt i Övre Norrland, genom SST-medel och kyrkoavgiftens 20% fördelas 11 miljoner kronor till församlingarna för växt och utveckling, Utbildningscentrum på Lidingö invigdes den 29 augusti 2003 med nya resurser för utvecklingsarbete gentemot församlingar, arbetet med kyrka arbetsliv fortsätter växa. Bertil Svensson, internationell missionssekreterare, redogjorde för aktuella satsningar i det internationella arbetet: Svenska Missionskyrkan har idag samarbetsavtal med systerkyrkor i sju länder (Ecuador, Nicaragua, de båda Kongo-republikerna, Indien, Japan och Estland) samt samarbete med kyrkor och organisationer i ytterligare nio länder/områden (Costa Rica, Litauen, Polen, Tjeckien, Ukraina, Ryssland, Mellanöstern, Pakistan och Kina). De områden som vi stöder genom ekonomiskt bistånd och genom missionsarbetarinsatser är evangelisation/pionjärarbete, pastors- och ledarutbildning, hälso- och sjukvård, utbildning, bibelarbete med bland annat översättning (kikongo, kinesiska, uiguriska), barn- och ungdomsarbete, arbete för fred och försoning i Mellanöstern, Kongo-republikerna och Pakistan, humanitärt arbete som hjälpprojekt i Kongo-Brazzaville och insats mot torka i Indien. Vid årsskiftet var 30 missionärer och 14 volontärer i tjänst. Samuel Borg, ekonomichef, kommenterade den ekonomiska förvaltningen under räkenskapsåret 2002/ 2003 utifrån årsredovisningen. Glädjande noterades gåvomedlen i Svenska Missionskyrkans församlingar under de tre sista åren ökat med totalt 22 mkr, vilket bland annat beror på införandet av kyrkoavgiften. Gåvomedlen till den budgeterade verksamheten minskade med 3,5 mkr till 37,7 mkr vilket är oroande. Antalet anslutna till kyrkoavgiften ökar, vilket bidrar till kyrkoavgiftens 30% och statsbidragen i år sammantaget uppgår till 15,1 mkr mot 13,7 mkr föregående räkenskapsår. De totala intäkterna uppgick till 53,5 mkr jämfört med 55,5 mkr året innan. Kostnaderna för verksamheten har ökat marginellt från 61,1 mkr till 62,0 mkr. Finans- och fastighetsförvaltningen visar ett nettoresultat på 4,5 mkr jämföra med 6,0 mkr föregående räkenskapsår. Anledningen till minskningen är den tidigare negativa utvecklingen på börsen vilket avspeglats i lägre aktieutdelning och minskade ränteintäkter. 12 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

13 Resultatet före dispositioner visar på ett underskott på 4,1 mkr vilket beror på en minskning av insamlade gåvomedel. Under året har nettot av utnyttjade och reserverade medel om 1,2 mkr avss vilket ger ett resultat för räkenskapsåret på minus 5,3 mkr. Marknadsvärdet på Svenska Missionskyrkans värdepapper minskade med 7,8 mkr till ett marknadsvärde på 75,0 mkr per den 31 augusti En återföring av föregående års nedskrivning på 1,4 mkr har förbättrat resultatet, och således givit ett bokfört värde på 72,1 mkr. Detta är en minskning med 10,7 mkr av det bokförda värdet jämfört med föregående räkenskapsår, vilket beror på värdepapper sålts för finansiera ombyggnationen på Utbildningscentrum, Lidingö, (UCL). Pensionsskulden har ökat med 6,1 mkr till 81,0 mkr. Täckningsgraden för dessa åtaganden ligger kvar på samma nivå som föregående år, d v s 81%. Avslutningsvis föredrog ekonomichefen kassaflödesanalysen som en sammanfning av missionsverksamhetens underskott och dess täckning genom finansförvaltningen. Den visar på ett negativt flöde för den löpande verksamheten, i likhet med föregående år. Totalt har Svenska Missionskyrkan ett negativt kassaflöde på 9,9 mkr för räkenskapsåret, vilket innebär likvida medel har minskat med samma belopp, till 25,2 mkr. Det negativa kassaflödet förklaras till 8,2 mkr av investeringsverksamheten där investeringen i fastigheten Missionsskolan 1 på Lidingö (UCL) ingår. Revisorernas berättelse Revisorerna hade avgivit följande berättelse som lästes upp av kyrkokonferensens andre vice ordförande, Birgitta Carlsson: Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt kyrkostyrelsens förvaltning i Svenska Missionskyrkan för räkenskapsåret Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär vi planerat och genomfört revisionen för i rimlig grad försäkra oss om årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefar granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också pröva redovisningsprinciperna och kyrkostyrelsens tillämpning av dem samt bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Svenska Missionskyrkan för kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med Svenska Missionskyrkans stadgar. Vi anser vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av Svenska Missionskyrkans och Svenska Missionskyrkokoncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med Svenska Missionskyrkans stadgar. Vi tillstyrker kyrkokonferensen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Svenska Missionskyrkan och Svenska Missionskyrkokoncernen och beviljar kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 13 februari 2004 Christina Backman, auktoriserad revisor; Lennart Schönning och Hans Torkelsson. Beredningsutskottets yttrande Arbetet i Sverige, ekumenik och SMU Beredningsutskottet (BU) ser vikten av Missionskyrkans församlingar har ett reflekterat församlingsliv och lever i en ständig analys av omvärlden. Under jubileumsåret togs det nya namnet Svenska Missionskyrkan i bruk vilket inte uppmärksammades nämnvärt av media. Däremot fick de framtidsfester som hållits på ett flertal platser i landet fin uppmärksamhet i lokalpressen. Kyrkostyrelsen bör i större utsträckning arbeta med förbättra kontakten med media. BU understryker betydelsen av hela kyrkan genomsyras av en diakonal syn. I kyrkans natur ligger det diakonala ansvaret. Diakonalt arbete får inte bli en isolerad del av helheten vare sig i församling, distrikt eller centralt. BU efterlyser påbörjade projekt får tid landa i lokala församlingar och SMU-föreningar och därefter slutförs. Projektidéer får inte enbart ha ett egenvärde utan måste vara grundade i lokala församlingars behov. I Missionskyrkan bör allt arbete vara väl integrerat och dokumenterat för motverka individualistiska projekt som kräver stora kostnader men ger dåligt genomslag. Med avseende på SST-bidrag anser BU tydliga regelverk skall följas för församlingar ska veta hur Protokoll 13

14 deras ansökningar kommer behandlas. Projekten skall ha en tydlig, tidsangiven planering och bör garanteras finansiering för flera år i taget (helst hela projekttiden). Utfallet av varje projekt skall utvärderas. Vid eventuellt förtida avveckling bör församlingar erhålla slutbidrag. BU anser församlingars erfarenheter i högre grad skall tas tillvara och kunna påverka handläggningen och utformningen av bidragsreglerna. Satsningen på församlingsbyggen och evangelisation är mycket bra och helt nödvändig. Det är också viktigt uppmärksamma och skapa strategier för församlingar som är i behov av omstart. I arbetet med nya församlingsbildningar vill BU betona vikten av målmedveten planering och helhetssyn. BU vill peka på de goda exempel som finns hämta från församlingar som redan samverkar i pastorat och diakonat. BU ser med tillfredställelse kyrkostyrelsen avser ta fram en alkoholpolicy. Vi förutsätter detta arbete inleds inom en snar framtid och frågan diskuteras med ljuset på de problem som missbruk skapar i samhället. BU noterar SMU lägger ner ett gediget arbete i frågan om samgående med SBUF och MKU. När det gäller frågan om statliga medel för finansiering av SMU:s verksamhet från Svenska Spel (via Ungdomsstyrelsen) agerar SMU föredömligt för inte utnyttjas via smygreklam. BU betonar åter vikten av utveckla sång- och musikarbetet i församlingarna och SMU. Föregående års BU noterade med glädje satsningen på Lust Leda och önskade ett utökat stöd till denna typ av verksamhet. I den föreslagna budgeten har istället en tjänst halverats. En reviderad psalmbok togs i bruk första advent och en handbok har överlämnats under året. Detta medför möjligheter till nytt liv i gudstjänst och liturgi. I Svenska Missionskyrkan är ekumeniken konstitutionellt central och samfundet har ägnat mycket tid till och varit drivande i ekumeniska frågor. BU anser nu kraften istället bör användas till utveckla Missionskyrkans inre liv i väntan på ekumeniskt engagemang från övriga kyrkor. Arbetet i andra länder BU konstaterar Svenska Missionskyrkans engagemang i Mellanöstern fortsätter. Följeslagarprogrammet känns angeläget och har en hög prioritet. Stöd i olika former ges till de kristna kyrkorna i arbetet för fred och försoning i regionen. Arbetet sker i samverkan med andra organisationer, t ex Svenska kyrkan, Diakonia och Kristna Fredsrörelsen. BU stöder kyrkostyrelsens beslut aktivt ta ställning för HOPP-kampanjen, vilket innebär en bojkott mot varor producerade på av Israel ockuperat område. De insatser som Missionskyrkan stöder i systerkyrkorna, tillsammans med andra parter, har stor bredd. BU konstaterar det finns avtal med flertalet av våra systerkyrkor vilket långsiktigt reglerar och därmed gynnar vårt samarbete. BU delar kyrkostyrelsens uppfning det generella ekonomiska stödet till systerkyrkorna skall minska till förmån för riktade insatser. För förtydliga och underlätta missionsinsatserna borde man använda program istället för projekt när man benämner en satsning, t ex inom sjukvård. Programmen kan sedan omfa ett antal projekt för nå målen. Svenska Missionskyrkans veckobrev om mission är en bra informationskanal som finns tillgänglig på BU uppmanar ombuden i församlingarna sprida information om veckobrevet. BU har tagit del av en välstrukturerad utvärdering av Kinaarbetet och gläds bland annat åt uigurerna fått Bibeln övers. Vidare uppmärksammas kontakter tagits med riksdagsmän och EU-parlamentariker för i riksdag och EU-parlament lyfta uigurernas situation i Kina. Vår indiska systerkyrka Hindustani Covenant Church (HCC) ger oss positiva rapporter om sitt sociala och evangeliserande arbete. Detta är mycket glädjande. HCC utmanar oss nu ta emot Mission i retur. Situationen för de båda systerkyrkorna i Kongostaterna är fortfarande orolig och konfliktfylld. Trots detta har Sidamedel kunnat anslås för påbörja en förstärkning av den administrativa kompetensen vid IME-sjukhuset i Kimpese. Ytterligare ett positivt inslag är det pågående fotbollsprojektet Gothia Cup Brazzaville. Ett avtal avseende samarbetet mellan Diakonia och Missionskyrkan rörande den internationella delen av biståndsarbetet är under utarbetande. BU anser det angeläget arbetet ger resultat under det kommande året. Det efterfrågas fler missionsarbetare och fler volontär- och praktikplatser. BU uppmuntrar församlingarna aktualisera det internationella arbetet för öka engagemang och offrande. Kyrkostyrelsen, expeditionen, Teologiska Högskolan och Sändaren Föregående års BU konstaterade ett flertal av kyrkostyrelsens protokoll inte justerats och förväntade sig detta skulle åtgärdas snarast. Dessa protokoll är nu justerade. Motsvarande eftersläpning har dock åter inträffat. Rutinerna för protokollshanteringen måste 14 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

15 omedelbart förändras. Justerade protokoll bör offentliggöras i god tid inför nästkommande styrelsemöte. Beredningsutskottet har tidigare påpekat behovet av arvodering av förtroendevalda på riksnivå. Kyrkostyrelsen kan inte lägga ett sådant förslag till konferensen. BU menar det är väsentligt denna fråga lyfts, bland annat för säkerställa framtida rekrytering till förtroendeposter. BU har tidigare framhållit behovet av ökad samordning inom missionsexpeditionen och ytterligare klarlägganden av personalansvaret. Efter ha samtalat med medarbetare på expeditionen konstaterar BU återigen dessa behov kvarstår. I en situation där många medarbetare arbetar självständigt med olika uppgifter och i olika projekt finns ett stort behov av styrning, samordning och intern kommunikation. En tydligare arbets- och ansvarsfördelning vad gäller ledningsfunktioner avseende kyrkostyrelse, missionsföreståndare, ledningsgrupp och avdelningschefer bör utformas. BU hoppas den nya organisationen på missionsexpeditionen och ett nytt arbetssätt i kyrkostyrelsen kan avhjälpa dessa brister. BU uppmanar kyrkostyrelse och centrala organ utveckla bättre rutiner för dokumentation och utvärdering av genomfört arbete. Föregående års BU konstaterade det saknades fortbildningsprogram för de centralt anställda och uppmanade kyrkostyrelsen se till sådana program utarbetades. Eftersom det fortfarande saknas fungerande rutiner för centralt anställdas handledning och kompetensutveckling samt för löne- och utvecklingssamtal, uppmanar BU kyrkostyrelsen snarast åtgärda detta. BU ifrågasätter det diakonala arbetets undanskymda position i den centrala organisationen. En möjlighet är det organiseras på ett liknande sätt som nationell och internationell mission. Vid samtal med centralt anställd personal har det framkommit en brist på samsyn mellan olika verksamhetsdelar beroende på otillräcklig kommunikation och otydlig ansvarsfördelning. BU anser det finns behov av förtroendeskapande åtgärder mellan de olika verksamheterna och mellan avdelningarna på expeditionen. BU anser det nödvändigt kyrkostyrelsen utarbetar tydliga riktlinjer för hur samfundets representanter skall agera i och återrapportera från olika organ. Svenska Missionskyrkans hemsida skall fungera som den huvudsakliga källan för information och måste vara uppdaterad och välstrukturerad. BU anser all information på Skutan omedelbart skall föras över till hemsidan. BU anser dessutom det krävs organisatoriska förändringar och utbildning så enskilda medarbetare själva kan lägga ut information på hemsidan. På detta sätt kan även produktionen av tryckt informationsmaterial minskas. BU anser det saknas en helhetssyn i den centrala hanteringen av olika projekt inom Missionskyrkan. Dokumentation, uppföljning och utvärdering är ofta bristfällig. Nya projekt påbörjas innan tidigare projekt nått ut i organisationen. Projekttänkandet har fått ett för stort utrymme i den centrala verksamheten på bekostnad av långsiktighet. Teologiska Högskolan, Stockholm, (THS) håller en genomgående hög kvalitet, fyller sina studieplatser med studenter från olika samfund och ger Svenska Missionskyrkan medarbetare med gedigna kunskaper. THS har förutom sin huvudsakliga uppgift som utbildare av pastorer en viktig uppgift, i samverkan med Utbildningscentrum, Lidingö, (UCL) i fortbildningen av samfundets medarbetare. För behålla en hög kvalitet på undervisningen men även för berika samfundet är det av stor vikt en god forskningsmiljö finns tillgå vid THS. Sändaren har numera en viktig funktion som informationsorgan för Svenska Missionskyrkan. För Sändaren skall kunna fungera för detta måste tidningen regelbundet få tillgång till Missionskyrkans register över församlingarnas tidningsombud. För få en större läsekrets anser BU även Sändarens redaktion bör överväga möjligheten utveckla tidningen i andra avseenden. Redaktionen bör använda möjligheten till snabbare och mer omfande nyhetsrapportering via internet, utveckling av det journalistiska materialet samt en anpassning till ungdomars sätt skaffa och förmedla information och erfarenheter. Ekonomi Redovisning och bokslut för det gångna räkenskapsåret ger en klar och lättförståelig bild av Missionskyrkans ekonomi. Det är med tillfredsställelse som BU konstaterar kostnadsutvecklingen i stort följer budget, däremot har insamlingsintäkterna forts minska vilket tvingat fram kostnadsbesparingar. För undvika ytterligare personalnedskärningar behöver givandet till våra gemensamma åtaganden öka. Enligt tidigare undersökning så är det totala offrandet per medlem till Svenska Missionskyrkan betydligt lägre än hos flera andra samfund och därför borde ett ökat offrande vara realistiskt. BU uppmanar ombuden i sina församlingar verka för ett ökat givande. BU ser med tillfredsställelse den centrala ekonomiavdelningen har förstärkts med en biträdande ekonomichef. Protokoll 15

16 BU noterar det varit en god utveckling av samfundets fastighets- och finansförvaltning. Avkastning, inklusive värdestegring, på samfundets värdepappersportfölj ligger i nivå med landets bästa värdepappersfonder. BU anser det angeläget beslutade projekt i möjligaste mån får fullföljas och utvärderas innan nya projekt påbörjas. Med begränsade resurser kan det vara bra med färre projekt så förutsättningar finns för ett gott genomförande. BU noterar varken Missionsfonden eller avsättning för pensioner uppgår till önskvärda belopp. Det är vår förhoppning samfundet genom ökade intäkter på sikt ska kunna rätta till detta. Svenska Missionskyrkan startade under verksamhetsåret Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum, Lidingö (UCL). Verksamheten är inne i ett uppbyggnadsskede och ekonomin är ännu inte stabil. Den ekonomiska osäkerheten är därför inte oväntad, och har krävt förlustgarantier. Då detta är en helt ny verksamhetsgren i samfundet, bör kyrkostyrelsen noga följa utvecklingen, både innehållsmässigt och ekonomiskt. Detta projekt är långsiktigt och det är ännu för tidigt utvärdera satsningen, vilket innebär en långsiktighet i planeringen är nödvändig. Det är viktigt Missionskyrkans intentioner som de är återgivna i verksamhetsberättelsen är klara för UCL:s ledning och styrelse. Missionskyrkans delårsrapport ( ) för innevarande budgetår visar på ett trendbrott då insamlingsresultatet givit ett bättre resultat än på flera år. Risken för underskott i bokslutet är trots detta inte undanröjd. BU noterar med oro testamenten och andra gåvor minskar men ser med glädje den nya biträdande ekonomichefen fått ett särskilt ansvar för insamlingsfrågorna. Förslag om ansvarsfrihet Efter ha informerat sig om 2002/2003 års verksamhet och förvaltning instämmer BU i revisorernas förslag kyrkokonferensen skall bevilja kyrkostyrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. För kyrkokonferensens beredningsutskott Anna Karlsson, ordförande; Sven-Anders Hultander, vice ordförande Kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker framförde kyrkostyrelsens kommentarer till BU:s yttrande. Kyrkostyrelsen har med intresse under gårdagskvällen studerat BU:s yttrande. Det är en rikedom ett antal ombud på detta sätt får tränga in i det omfande arbete som drivs. Det är många uppslag som ges inför framtiden och för 2003 års verksamhet finns både ris och ros. Ett stort tack till utskottet för nedlagt arbete. På några punkter vill kyrkostyrelsen kommentera yttrandet: Arbetet i Sverige, ekumenik och SMU Punkten om SST-bidrag ger inte den distinktion mellan olika bidragsformer som förekommer. SST-bidrag och del av kyrkoavgiftspengar är utformat som ett verksamhetsstöd, och är inte projektinriktade som BU förespeglar. De bidrag som ges till projekt förmedlas via pionjärdelegationen och omfar i allmänhet en treårsperiod. BU:s kommentar till ekumeniken är motsägelsefull. Det finns en uppmaning till kyrkostyrelsen tona ner ekumeniken, medan SMU får uppmuntran för sina planer på samgående. BU har inte gjort någon analys av dilemmat för en kyrka inte ha en nära knuten ungdomsorganisation relatera till. Ekumenik är mer än samgående. Kyrkostyrelsen har antagit en policy och handlingsplan för ekumeniskt arbete. Målet nå en kyrkogemenskap mellan Missionskyrkan och Svenska kyrkan är mycket angeläget och resultatinriktat. Dessutom läggs mycket arbete ner på stöd till lokala församlingar som behöver formulera sin församlingskonstitution när man går samman i olika konstellationer. Projektarbetet inom ramen för utvecklingsarbete är en vald metod för aktivt hitta de verksamhetsformer som kan ha bärighet på det lokala planet. Det innebär ett visst risktagande, alla projekt passar inte alla. En del projekt har fått lov avbrytas på grund av kraven på ekonomisk balans. Utvärderingar kan mycket väl motiveras trots projekt lagts ner, det ger kunskap ta med inför framtida kommande arbetsformer. Mentorsarbetet är en god frukt av Uppdraget. Genom den turné till distrikten som ägt rum har det noterats Uppdraget ofta varit känt och förankrat i församlingar och distrikt. Samtidigt kan kyrkostyrelsen tillstå BU har rätt i en del projekt varit personrelaterade och andra har brister i dokumentation. Önskan inte starta nya projekt står i motsatsförhållanden till förväntningar som förs fram, t ex är kyrka idrotts start efterfrågat av två distrikt. Det ungdomsprojekt som SMU och kyrkostyrelsen startat tillsammans för aktualisera tro, omvändelse och församling, har sin grund i Missionskyrkans 90-årsgåva till SMU på 900 tkr. Utifrån ett utredningsarbete och överläggningar mellan SMU och Missionskyrkan har detta framtidsinriktade projekt startats. Arbetet i andra länder Det finns alltid en avvägning som behöver göras mellan allmänna bidrag och projekt/programinriktat stöd. 16 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

17 Även det allmänna stödet föregås av en dialog med systerkyrkan där inriktningen av stödet diskuteras, dock utan ett allt för komplicerat och arbetskrävande ansökningsförfarande. Det ökande samarbetet med Diakonia som rör informations- och insamlingsarbetet i Sverige kommer utvecklas ytterligare. Dessutom har en del samarbete kommit i gång i utlandet. Kyrkostyrelsen noterar det tydliga stöd som ges åt styrelsen för engagemanget i HOPP-kampanjen. Det är också roligt läsa om veckobrevet om mission uppskas. Kyrkostyrelsen, expeditionen, Teologiska Högskolan och Sändaren Vad gäller protokollen håller kyrkostyrelsen med om kritiken, men situationen förbättras undan för undan och nästa år når vi nog målet! Det finns flera uppmaningar i frågor rörande arbetsmiljö, ansvarsfördelning, kommunikation, dokumentation etc. I den utsträckning det här finns brister kommer det identifieras och åtgärdas när den nya organisationen sjösätts 1 september. Fortbildningsfrågan för centralt anställda är indragen i den revidering av fortbildningsprogrammet som pågår. Arvodering till kyrkostyrelsen har aldrig diskuterats, det har handlat om kostnadsersättning efter ett antal karensdagar för bortfall av förlorad arbetsförtjänst. Denna fråga har kyrkostyrelsen valt inte behandla för egen del. Diakonin är en central del av kyrkans väsen och uppdrag. Diakonin hör hemma i den enda missionsavdelning som finns. Däremot kan det vara rätt stärka och lyfta det diakonala arbetet tydligare. Att informationen på Skutan ska lyftas över till Missionskyrkans hemsida är beslutat och verkställs i takt med de resurser som finns till förfogande. Ekonomi Kyrkostyrelsen är förstås tacksam för ekonomi och förvaltning kommenteras i positiva ordalag. Vi är glada för det markeras en uppmaning till församlingarna öka sitt givande. I årets konferens ska ett särskilt utskott behandla frågan om man ska bespara de centralt anställda i för hög omfning arbeta med insamlingsfrågor kring självklara basala funktioner på missionsexpeditionen, t ex personal- och ekonomiavdelningar, missions- och distriktsföreståndare, pastors- och diakonutbildning. Kyrkostyrelsen menar det skulle spara mycket arbete om man fann en teknisk fördelning så dessa kostnader kunde faktureras. UCL tas något oegentligt upp under rubriken ekonomi. Utbildningscentrum på Lidingö som är under uppbyggnad har för komma igång fått kapitaltillskott eller garanti på 3,8 mkr som anges i halvårsrapporten och i marssammanträdet beviljades en garanti på ytterligare 3 mkr. BU uppmanar till långsiktighet, vilket är kyrkostyrelsens motiv till det initiala startstödet. Verksamhetens innehåll regleras i ett grundavtal och årliga verksamhetsavtal, där intentionerna i det idémässiga innehållet bevakas. Yttrande över budget för De två första styckena berör främst distriktsfrågor. Dessa kan kyrkostyrelsen i tillämpliga delar diskutera vid ett möte med distriktsrepresentanter vid ordförandekonferensen. Vad gäller verksamhetsplanens uppställning och utformning pågår ett utvecklingsarbete, där formerna inte funnit sin slutliga struktur. Neddragning innevarande år på evangelister och missionsarbetare har sin förklaring i de naturliga avgångarna inte ersätts, detta för nå de besparingskrav som fanns. Detta ska inte betraktas som beslut om hur den långsiktiga dimensioneringen av dessa tjänster ska se ut. En förutsättning för fler tjänster är dock ökade insamlingsresultat. Kyrkostyrelsen vill uttala ett tack till BU samt yrkar på dessa kommentarer till BU:s yttrande tas till protokollet. Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Ulf Hållmarker, kyrkostyrelsen; Göran Edel, Karlskoga; Birgitta Nilsson, Västerås; Leif Nilsson, kyrkostyrelsen; Lennart Henriksson, kyrkostyrelsen; Gunnar Boija, Skellefteå; Samuel Borg, ekonomichef; Andreas Hedström, kyrkostyrelsen; Inger Rathsman, Uppsala. Ulf Hållmarker, kyrkostyrelsen, yrkade kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottets yttrande tas till protokollet. lägga årsberättelsen till handlingarna, lägga revisorernas berättelse till handlingarna, fastställa resultat- och balansräkningen för Svenska Missionskyrkan och Svenska Missionskyrkokoncernen, föra beredningsutskottets yttrande till kyrkostyrelsen för prövning av de förslag och synpunkter som yttrandet innehåller, samt ta kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottets yttrande till protokollet. Protokoll 17

18 17 Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren enligt revisorernas förslag och med beredningsutskottets tillstyrkan bevilja kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren ansvarsfrihet för den tid redovisningen omfar. 18 Tack till kyrkostyrelsen Kyrkokonferensens ordförande, Per Duregård, framförde ett tack till ledamöterna i kyrkostyrelsen, missionsföreståndaren samt medarbetarna på Missionskyrkans expedition för det redovisade verksamhetsåret. 19 Kort appell Pär Sandstedt, nationell missionssekreterare, presenterade Svenska Missionskyrkans vision för år 2010 på väg mot tio nya församlingar. Kyrkokonferensen förenades i sången Halleluja! Ditt lov vi sjunger, och en konferensgåva samlades in. 20 Ordförandeskifte Kyrkokonferensens andre vice ordförande, Birgitta Carlsson, övertog ledningen av förhandlingarna. 21 Meddelande om ändringar i matrikeln Pär Sandstedt, nationell missionssekreterare, meddelade följande ändringar i matrikeln: Mellansvenska distriktet Bispgårdens missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Sollefteå missionsförsamling. Edsele missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Sollefteå missionsförsamling. Folkärna missionsförsamling har bytt namn till Fors missionsförsamling. Forsa missionsförsamling (7 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Hudiksvalls missionsförsamling. Nordingrå missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Ullångers missionsförsamling. Nusnäs missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Fridhemskyrkans församling, Mora. Mälardistriktet Edsbro missionsförsamling (7 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Norrtälje missionsförsamling. Fläckebo missionsförsamling (18 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Västerfärnebo Fläckebo missionsförsamling, Kristen Gemenskap. Åkersberga frikyrkoförsamling har ändrat namn till Säbykyrkans församling. Västra Götalands distrikt Eriksbergs missionsförsamling (10 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Uddevalla frikyrkoförsamling har ändrat namn till Södertullskyrkan i Uddevalla. ÖrebroVärmlandDals distrikt Hörsta missionsförsamling (15 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Kumla missionsförsamling. Kopparbergs missionsförsamling (12 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Kårbergs missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Östra Götalands distrikt Bellö missionsförsamling (17 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Björkfors missionsförsamling (7 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Rimforsa missionsförsamling. Karlstorps missionsförsamling (14 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Norra Hults missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Nygårds missionsförsamling (9 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. 18 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004

19 Övre Norrlands distrikt Abborrbergs missionsförsamling (2 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Storumans missionsförsamling. Ekträsks missionsförsamling (8 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Vindelns och Slipstensjöns missionsförsamlingar. Gräsmyrs missionsförsamling (5 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Raggsjö missionsförsamling har ändrat namn till Åskyrkan, Kvarnåsens missionsförsamling. Vännäs missionsförsamling har ändrat namn till Missionskyrkan Vännäs. ta meddelandet till protokollet. 22 Motion från Kållereds missionsförsamling angående det centrala ledarskapet Kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker, presenterade motionen samt kyrkostyrelsens yttrande och redogjorde för handläggningen av valet till ny missionsföreståndare. Av församlingarna nominerades 25 personer. Av dessa var nio personer beredda föra samtal och presentera sina motiv till ställa upp som kandidat. Vidare fick varje kandidat göra en självskning av sina färdigheter och sin person utifrån några ämnen. Beredningsgruppen har även haft samråd med representanter från SMU, församlingsrådet, PO:s ombudsman, ledningsgruppen och distriktsföreståndarna. Motionen från Kållereds missionsförsamling hade följande lydelse: I motionen föreslår Kållereds missionsförsamling frågor om det centrala ledarskapet inom Svenska Missionskyrkan blir föremål för samtal i församlingar, distrikt och på samfundsledningsnivå. Därefter sker nominering av ny missionsföreståndare, som utses vid 2005 års kyrkokonferens. Svenska Missionskyrkan står inför ett avgörande val som kommer prägla kyrkan och dess ledarskap många år framöver. Valet av missionsföreståndare är ett stort och viktigt beslut som kräver engagemang och delaktighet av kyrkans alla församlingar. Valet av ny ledare innebär en möjlighet till ett genomgripande samtal kring frågorna om ledarskapets utformning och innehåll. Sådana samtal förs med självklarhet på olika arenor i samhället då val av ledare är aktuellt. Vilken ledarprofil vill vi ha? Vilken kompetens vill vi prioritera, vilka egenskaper krävs? Vad innebär det vara andlig ledare i en kyrka med traditioner som verkar i ett modernt samhälle? Hur kan ledarskapet utformas? Vill vi ha ett tydligt enpersonsuppdrag som integrerar andligt och administrativt ledarskap eller är det någon form av delat ledarskap vi behöver; en ytterst ansvarig person med en biträdande missionsföreståndare vid sin sida eller ett ledarskap delat mellan två personer som kompletterar varandra i kompetens och erfarenhet. Genom föra det goda samtalet öppnas möjligheter och besluten som fas blir då ett resultat av ett medvetet och genomgripande engagemang. Vi noterar många församlingar uttrycker svårigheter nominera kandidater till detta viktiga val. Många väljer helt avstå från nominera, någon anger som skäl man känner sig för långt ifrån möjligheten påverka. Svenska Missionskyrkan bär på en lång tradition av demokrati och delaktighet från rörelsens olika församlingar och dess medlemmar. I en tid som präglas av rationalism, effektivitet och hög hastighet är det särskilt angeläget Svenska Missionskyrkan står för ett förhållningssätt som inte har för bråttom, för kunna engagera och lyssna in dess medlemmar. Då Krister Andersson nu avgår innan hans mandatperiod är slut, blir förberedelsetiden för diskussionen inför nominering kortare än den annars skulle varit. Samtidigt skapas, om vi i kyrkan så vill, ett utrymme för ett fördjupat samtal och en genomgripande diskussion om ledarskap, i församlingarna såväl som i distrikt och samfundsledning. I Kållereds missionsförsamling är vår slutsats, efter ha lyssnat till andra församlingar, men framförallt efter själva ha fört egna samtal i frågan, det skulle innebära en värdefull mognadsprocess för samfundet, ta sig tid för ledarskapssamtal med inriktning på nominering av ny missionsföreståndare till 2005 års kyrkokonferens. Samfundet har haft glädjen av en god kontinuitet på tjänsten som missionsföreståndare varför ett år med en tillfällig lösning på tjänsten kan ske utan olägenhet, när syftet är offensivt och målinriktat. Vårt förslag innebär kyrkostyrelsen efter årets kyrkokonferens och under hösten 2004 leder ett brett arbete om ledarskap för Svenska Missionskyrkan. Fokus är på tjänsten/funktionen som missionsföreståndare, men diskussion kommer i praktiken också handla om, beröra och utveckla det ledarskap som utövas genom andra tjänster och uppdrag i församlingar, distrikt och i samfundsledningen. Inför 2005 års kyrkokonferens inbjuds sedan till nominering av kandidater till tjänsten/funktionen som missionsföre- Protokoll 19

20 ståndare på en betydligt stabilare grund än vad som är möjligt nu. Kyrkostyrelsen utser en tillförordnad missionsföreståndare för tiden från Krister Anderssons avgång till dess ny missionsföreståndare, som utses vid 2005 års kyrkokonferens, tillträder. Kållereds missionsförsamling föreslår, med hänvisning till ovanstående, kyrkokonferensen beslutar ge kyrkostyrelsen i uppdrag driva och samordna ett brett samtal inom Svenska Missionskyrkan om ledning och ledarskap, med särskild fokus på funktionerna i uppdraget som missionsföreståndare, inriktningen av samtalet ska möjliggöra förslag och lösningar som är nya i förhållande till nuvarande samfundskonstitution och organisation i samfundsledningen, uppdra till kyrkostyrelsen med samtalet inom samfundet som grund inbjuda till nominering av kandidater till tjänsten som missionsföreståndare för beslut vid kyrkokonferensen 2005, samt uppdra till kyrkostyrelsen enligt kyrkostadgarna utse tillförordnad missionsföreståndare för tiden från nuvarande missionsföreståndarens avgång till dess ny ordinarie missionsföreståndare tillträder. Kyrkostyrelsen har beslutat inför kyrkokonferensen avge följande yttrande över motionen från Kållereds missionsförsamling: Kållereds missionsförsamling tar upp väsentliga frågor om det framtida ledarskapet inom Svenska Missionskyrkan. De önskar avvakta med val av ny missionsföreståndare till kyrkokonferensen 2005, för möjliggöra mer tid för samtal om hur ledarskapet inom Svenska Missionskyrkan ska se ut. Kyrkostyrelsen anser liksom motionsställarna, frågan om kyrkans ledarskap är viktig men menar samtidigt det gångna året gett möjlighet till eftertanke och samtal såväl i församlingar som i kyrkostyrelse och samfundsledning. Kyrkostyrelsen vill därför ta tillfället informera om hur tankar och frågeställningar sett ut i denna process. Krister Anderssons beslut i förtid avsluta sin mandatperiod kom vid en tidpunkt, som möjliggjorde en normal process i tid kring missionsföreståndarvalet, vad gäller information till församlingarna, tid för nominering och kyrkostyrelsens beredning inför kyrkokonferensen. Många av de församlingar som gav förslag på kandidater till missionsföreståndartjänsten lämnade samtidigt synpunkter på profil och ledarskapsfrågor. Kyrkostyrelsen har inom sig under året haft ett arbete, där man dels diskuterat organisation och ledningsstruktur på Missionskyrkans expedition, dels diskuterat profil på kommande missionsföreståndare. Kyrkostyrelsen har nu i vår beslutat om en organisationsförändring, som möjliggör missionsföreståndaren i sin roll tydligare får en tyngdpunkt på uppgiften som andlig ledare och främsta företrädare i kyrkan. En av chefstjänsterna på expeditionen förändras till en tjänst som verksamhetsansvarig för leda och samordna hela expeditionens arbete. Därigenom frigörs tid och resurser för missionsföreståndaren koncentrera sin tid på huvuduppgifterna i tjänsten. Kyrkostyrelsen har i processen föreslå ny missionsföreståndare aktivt prövat och försökt värdera olika profilområden som förkunnelse, synas i media, syn på ledarskap, personlighet, internationellt engagemang och erfarenhet, samhällsengagemang och diakonalt perspektiv, förankring i SMU, ekumenisk syn. Dessa områden har funnits med i de samtal som förts med de kandidater som stått till förfogande. Kyrkostyrelsen ser det angeläget, det förs samtal om ledarskap både i de lokala församlingarna och i kyrkan som helhet och välkomnar församlingarnas synpunkter och erfarenheter i dessa frågor. Kyrkostyrelsen anser dock inte en förlängning av tiden inför valet av missionsföreståndare är aktuell i dagsläget. Nomineringsprocessen gav många möjliga namn. Inför kyrkokonferensen har detta bearbetats och en mycket god kandidat till missionsföreståndare är föreslagen. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen avslå motionen från Kållereds missionsförsamling. Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Hans Wrenne, Kållereds missionsförsamling, och yrkade bifalla kyrkostyrelsens förslag till motionen. avslå motionen från Kållereds missionsförsamling. 23 Val av missionsföreståndare för Svenska Missionskyrkan Nuvarande missionsföreståndaren, Krister Andersson, meddelade i oktober 2003 han erbjudits tjänsten som generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet och därmed önskade lämna uppgiften som missionsföreståndare sommaren Det innebär ett år innan nuvarande mandatperiod går ut. 20 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2004