Tidning från Njurförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidning från Njurförbundet"

Transkript

1 Årgång 34 Nummer 2 År 2007 Tidning från Njurförbundet Förbundet bytte namn till Njurförbundet vid förbundsstämman 2007 Världsnjurdag lockade många till provtagning Nytt njurregister SNR kan förbättra vårdkvalitet och vårdplanering Saltets betydelse för hälsan och vid dialysbehandling Nytt ventryckslarm förbättrar säkerheten vid dialysbehandling

2 BESTÄLL! Nu har du möjlighet att beställa vårt senaste material Livet med njursvikt. Pärmen är avsedd för dig som har måttlig eller allvarlig njursvikt och beskriver bl a vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt. Ring eller maila; marie.sverkersdotter@se.astellas.com, så skickar vi materialet till dig. Pärmen ingår i Astellas serie av kostnadsfri litteraturservice till patienter och vårdpersonal. Årligen får cirka 450 personer i Sverige en ny lever eller njure genom organtransplantation. Astellas tillhandahåller läkemedel som skyddar det transplanterade organet och hjälper det att fungera i den nya miljön. Astellas arbetar för att underlätta livet för människor som genomgår organtransplantation och tillhandahåller bland annat informations- och utbildningsmaterial för patienter och vårdpersonal. Astellas Pharma Haraldsgatan 5, SE Göteborg. Telefon Fax

3 Förbundets förtroendevalda Ordf. Håkan Hedman Lars Nordstedt Pernilla Oscarsson Tina Pajunen Lars-Åke Pellborn Britta Strandberg Harry Strandberg Per Sundbom Åsa Torstensson Kassör Bertil Joneken Barn- & Föräldragruppens Ann-Katrin Bergström Anna Holsteinsson Kristina Johansson Lars Rönnqvist Seija Vierula Michael Westher Ungdomsgruppens Anders Billström Frej Jacobsson Pernilla Oscarsson-Ö Annie Rinaldo Dennis Svensson Njurfunks redaktion: Lena Alne Roy Blomberg Anna-Lisa Lampinen Lars Nordstedt INNEHÅLL Ledare...4 Svenskt NjurRegister (SNR) - ett nytt svenskt kvalitetsregister för njursjuka...5 Salt i maten - smakhöjare eller gift för njursjuka?...7 Världsnjurdagen uppmärksammade risker för njursvikt...10 Då RNj blev Njurförbundet - NjF...12 Elektiv vård...14 Ökad säkerhet vid hemodialys...16 Notiser...17 Varningstriangeln försvinner...18 Forum - Debatt om ersättning vid organdonation...20 Vad händer med människan när moral ersätts med lag?...22 Kvalitetspris till hemodialysteamet i Skövde Regionföreningsnytt Arrivederci Roma-rapport från CEAPIR-möte Fråga paramedicinarna - Fondmedel för rekreation Kajan...29 Första Juniorhelgen Vinterresa till fjällen med dialys...30 Siri vill sköta behandlingen själv...31 Kalendariet...32 Korsord Kerstin Engdahl BrittMarie Färm Anna-Lisa Lampinen Monica Norrman Personer markerade går att nå via e-post med adressen förnamn.efternamn@njurforbundet.se (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Hemsida: Tel: Fax: Postgiro: allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och Amelie Ersmarkers fond Njurfonden (forskning) Omslagsbild: Syrener Foto: Anna-Lisa Lampinen Ansvarig utgivare: Lars Nordstedt Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. För ej beställt material ansvaras ej. Manus, helst i Word-format, skickas via e-post till: anna-lisa.lampinen@njurforbundet.se Diskett eller pappersmanus skickas till NjurFunk, Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4, 5 tr E-post RNj: info@njurforbundet.se Annonser: Monica Norrman, tel E-post: monica.norrman@njurforbundet.se Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Kvartssida svartvit kr Upplaga: ca ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. Lösnummerpris: 60 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? NjurFunk finns även att få som taltidning. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. NjurFunk nr

4 Ledare Njursjukvårdsindex sporrar till förbättring Håkan Hedman Den 21 maj presenterades rapporten Njursjukvårdsindex 2007 av det privata analys- och informationsföretaget Health Consumer Powerhouse. Ansvarig för projektet var Arne Björnberg som bland annat har ett förflutet som sjukhusdirektör i Umeå. Syftet var att jämföra njursjukvården mellan sjukvårdshuvudmännen utifrån olika kvalitetsparametrar. Uppmärksamheten i media blev överraskande mycket stor då rapporten presenterades och det blev en del upprörda känslor hos några av de sjukvårdshuvudmän som låg dåligt till då de jämfördes med andra. Av de påpekanden som uttalats i efterhand angående genomförandet av projektet och jämförelserna i rapporten, är säkerligen flera av dessa berättigade. Inte minst påpekandet att varken Njurförbundet eller den medicinska professionens specialistorganisationer har deltagit i projektet. Detta är något som är en klar brist och som bör rättas till inför nästa rapport som är planerad om ett år. För Njurförbundet är kvalitetsfrågorna väsentliga. Därför ingår kravet på ett heltäckande nationellt kvalitetsregister, som även innefattar njurtransplantation, som ett av förbundets absolut viktigaste krav. Det finns sedan en tid ett sådant kvalitetsregister som är utarbetat av Svensk Njurmedicinsk Förening. Detta har ännu inte kunnat tas i bruk på grund av att Sveriges Kommuner och Landsting inte har lämnat tillräckligt med bidrag för driften. Detta är synnerligen anmärkningsvärt och visar tyvärr att den organisation som ansvarar för landets sjukvård inte värdesätter kraven på hög kvalitet. Att mäta kvaliteten i njursjukvården är inte en enkel uppgift eftersom varje patient är unik och har olika individuella behov. Trots detta, råder det bevisligen uppenbara kvalitetsskillnader mellan sjukvårdshuvudmännen enligt den nyss publicerade rapporten. I Sverige har vi fram tills nu inte offentliggjort konstaterade skillnader i kvaliteten mellan olika sjukvårdshuvudmän eller enskilda sjukhus. Orsakerna till detta kan bero på att man inte vill peka ut vissa kliniker som sämre än andra. Ett annat skäl kan vara omtanke om patienterna. Även förbundet har hållit sig avvaktande i denna fråga, förutom att förbundet har utarbetat detaljerande riktlinjer för god njursjukvård som vi vill att alla ska leva upp till. Jag tror att det är dags tänka om, glömma hänsynen och inta en helt annan ståndpunkt. Som patient är man konsument av sjukvård och då har man rätt att ställa krav på att få den absoluta bästa vård som kan levereras i enlighet med beprövad vetenskap och erfarenhet. Som hjärtpatient vill man säkerligen opereras på den klinik som redovisar högst överlevnad och minst komplikationer. En njurpatient ska på motsvarande sätt ha rätt att kräva att få ett tidigt omhändertagande vid njursvikt med förebyggande åtgärder, vid dialysbehandling ett individanpassat schema som minimerar komplikationer och förlänger överlevnaden och som transplanterad bästa möjliga eftervård. Likaså vill man som patient veta vilken transplantationsklinik som redovisar minst avstötningsepisoder och längst transplantatöverlevnad. Jag tror därför på en större öppenhet där samtliga kliniker öppet redovisar sina behandlingsregimer och resultat. Ökad öppenhet sporrar till konkurrens vilket enbart gagnar patienterna. Håkan Hedman Förbundsordförande 4 NjurFunk nr

5 Svenskt NjurRegister (SNR) ett nytt svenskt kvalitetsregister för njursjuka Under våren 2007 pågår en sammanslagning av olika register inom njursjukvården. Målet är att skapa ett rikstäckande register för njurpatienter, inte bara för dem som befi nner sig i aktiv uremivård, utan också för dem med avancerad njursvikt som ännu inte startat aktiv uremivård. De register som sammanförts är Svenskt Register för Aktiv Uremivård (SRAU), som startat 1991, Svensk DialysDataBas (SDDB), som startat 2002, samt två lokala njursviktsregister, ett i Stockholms läns landsting (det s.k. Stockholmsregistret) och ett i Västra Götalandsregionen. Målet är att skapa ett rikstäckande register för njurpatienter, inte bara för dem som befinner sig i aktiv uremivård, utan också för dem med avancerad njursvikt som ännu inte startat aktiv uremivård. Nationella register överförs SRAU är ett epidemiologiskt register för dialyspatienter och njurtransplanterade, med vilket vi kunnat följa, planera och prognostisera utvecklingen av aktiv uremivård i Sverige sedan ett och ett halvt decennium tillbaka. SDDB är ett kvalitetsregister som via årliga tvärsnittsundersökningar av landets dialyspatienter sammanställer s.k. processvariabler för dialysbehandling, inklusive typ av behandling, dialyseffektivitet etc. Både SRAU och SDDB har varit ytterst välfungerande nationella register med hög täckningsgrad. För SRAU har täckningsgraden på patientnivå varit över 97 % och på kliniknivå 100%! I dagsläget finnes i riket ca dialyspatienter, varav ca 800 i PD, medan över patienter har ett fungerande njurtransplantat. Årligen ökar antalet patienter i aktiv uremivård med ca 3-4 % i riket. En kontinuerlig registrering av de olika behandlingsformerna och deras resultat har varit värdefullt för såväl de enskilda klinikernas som för regionernas kvalitetssäkring och resursplanering avseende den aktiva uremivården. Det nya registret omfattar även njursviktspatienter I det nya SNR, som ägs av Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening, kommer således också patienter med njursvikt med en funktionsnivå motsv GFR <30 ml/min/1.73m2, men som ännu inte hamnat i aktiv uremivård, att inkluderas. Enligt gängse internationell beteckning befinner sig sådana patienter i stadium CKD-4 (Chronic Kidney Disease stadium 4). Hur många patienter det handlar om vet vi inte säkert. Enligt en nyligen genomförd norsk populationsstudie, beräknades prevalensen av individer tillhörande CKD-4 utgöra 1 600/milj inv., d.v.s. ca dubbelt så många som idag befinner sig i aktiv uremivård i Sverige (prevalens ca 830/milj inv.). Sannolikt kommer det nya registret att kunna uppta mellan % av dessa patienter, baserat på erfarenheter från Stockholmsregionens njursviktsregister. Detta innebär att antalet aktiva patienter i SNR kommer att bli åtminstone dubbelt så många, ca , som de som idag är registrerade i SRAU. Säkrar vårdkvalitet SNR skall i första hand ses som ett hjälpmedel för att följa patienter med kronisk njursvikt och för att säkerställa att nationella riktlinjer för omhändertagande och behandling av dessa följs. Liksom SRAU idag kommer SNR att fungera som ett epidemiologiskt register för aktiv uremivård. I likhet med SDDB idag kommer det också att möjliggöra att varje enskild enhet kan genomföra kvalitetssäkring av sin dialysverksamhet och jämföra sina kvalitetsvariabler med medelvärden från övriga deltagande kliniker i landet. Dessutom gör inklusionen av CKD-4-patienter det möjligt att följa progressen av njurinsufficiens hos den enskilda patienten. Visionen är att alla enheter som idag levererar data till SRAU och SDDB, i en framtid även kommer att förse registret med data från njursviktspatienter (i CKD-4). Professor Bengt Rippe NjurFunk nr

6 Webbaserat med krypterad information SNR är fortfarande under uppstart. Arbetet med dataöverföringar, webbasering etc, har fördröjts inte minst pga problem med finansieringen. Endast en liten del av denna har kommit från centralt håll, dvs. från Socialstyrelsen (SoS) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Verksamheten förutsätter sålunda finansiering från deltagande kliniker. Trots alla initiala svårigheter kommer registret sannolikt att vara fullt operabelt under senare hälften av Det kommer att bli helt webbaserat, och åtkomst till registret kommer att ske on-line via hemsidan ( Efter inloggning med användar-id och lösenord, unika för varje användare, kan man komma åt den egna klinikens data samt göra inmatningar. Efter inloggning sker all dataöverföring i krypterad form. Rapporter och datasammanställningar kommer att finnas på hemsidan tillgängliga inte bara för användare utan även för patienter och allmänhet. Uppgifter som registreras Målet för webbapplikationen är att den ska vara användarvänlig och att datainmatning och datauttag ska kunna ske smidigt och enkelt. Under en inkörningsfas kommer ett begränsat antal parametrar att matas in i registret. Obligatoriska data är förutom ålder, kön, längd, vikt, blodtryck, diagnos, co-morbiditet och behandlingsform, även Hb, P-kreatinin, Ca, P-fosfat, PTH, CRP, albumin. Dessutom registreras väsentliga patienthändelser i form av förändring av behandlingsform, förflyttning eller dödsfall. I särskild modul upptas patientens medicinering. Processmåtten vad avser dialyskvalitet rör dels dialysdosering, dels läkemedelsbehandling. Beträffande dialysdosering anges dialysdos, antal dialyser per vecka, antal timmar per dialys, ordinerat blodflöde etc. I HDmodulen anges data för uträkning av ureakinetik (Kt/ Vurea). Transplantationsmodulen kommer, åtminstone inledningsvis, enbart att innehålla epidemiologiska data. Överlevnad mäts i resultaten De viktigaste epidemiologiska resultatmåtten är överlevnad i förhållande till behandlingsform samt dödsorsak. Hos transplanterade registreras patientöverlevnaden som funktion av huruvida donatorn varit levande eller avliden. Diabetespatienterna särredovisas. Beträffande dialyskvalitet, registreras Kt/V för både HD och PD, samt normaliserat kreatinin-clearance för PD. Dessutom registreras blodtryck, blodvärden (Hbvärden) relaterat till erytropoetin/järnbehandling och även bl.a. fosfat- och PTH-värden etc. Resultat redovisas på olika nivåer Den övergripande resultatredovisningen från SNR kommer att ske, dels via hemsidan, dels i återkommande tryckta publikationer. Alla uppgifter som rapporteras till SNR återkopplas till rapporterande klinik. Registret blir sålunda ett viktigt led i det egna kvalitetsarbetet på kliniken. Uppgifter på aggregerad nivå kommer, som nämnts ovan, att finnas tillgängliga för allmänheten på hemsidan. Lägsta aggregationsnivå hittills, vad avser t.ex. mortalitetstal, har varit regionnivå. Sådana data kräver ytterligare analyser innan slutsatser kan dras om eventuella geografiska skillnader i vårdkvalitet. Framförallt bör resultaten justeras, inte bara till förekomst av diabetes, utan också för andra patientrelaterade sjukdomsfaktorer, vid jämförelse av överlevnad mellan behandlande enheter och regioner. Från myndighetshåll ställes emellertid krav på ökad öppenhet. Under alla omständigheter är det möjligt att från det enskilda centrat ta ut t.ex. mortalitetsdata (anonymt) för nationell jämförelse. Mindre känsliga data, såsom antalet patienter i aktiv uremivård i de olika behandlingsformerna, eller hur patienterna är fördelade på uremiorsakande sjukdom, redovisas redan idag på kliniknivå. Målet är förbättrad vårdkvalitet och vårdplanering Sammanfattningsvis talar internationell erfarenhet för att nationella kvalitetsregister i sjukvården leder till att behandlingskvaliteten förbättras, eller åtminstone harmoniseras, mellan de olika regionerna/upptagnings-områdena. Exempelvis har vi i SRAU noterat en sjunkande mortalitet i dialysbehandling under det senaste decenniet. Med SNR kommer varje enskild enhet att kontinuerligt kunna jämföra sina kvalitetsvariabler med medelvärden från övriga riket. Det blir också möjligt att följa progressen av njurinsufficiens hos de enskilda patienterna, vilket möjliggör uppföljning av olika åtgärders inverkan på progresstaken. Här finns således en rik källa till vetenskapliga studier! För övrigt kommer SNR att överta nuvarande SRAU:s funktion som epidemiologiskt register. Ett sådant är nödvändigt för planering och prognostisering av framtida aktiv uremivård och för rapportering till internationella register. SNR:s dialysmodul kommer i stort sett motsvara den i nuvarande SDDB, men här planeras en utvidgning vad avser tillgång till blodbanan, en s.k. accessmodul. Hög täckning kan ge världsunikt njurregister i Sverige Täckningsgraden för nuvarande SRAU och SDDB har varit unikt hög och kvaliteten god. Ambitionen är att kvalitet och täckningsgrad för det nya SNR, som också upptar patienter med njursvikt i stadium CKD-4, skall bli minst lika god. Om detta mål uppfylles, har vi i sanning fått till stånd ett världsunikt njurregister i Sverige. TEXT:BENGT RIPPE O RDFÖRANDE FÖR STYRELSEN I SNR (SOM OMFATTAR ASTRID SEEBERGER, KARL-GÖRAN PRÜTZ, STAFFAN SCHÖN, MICHAEL OLAUSSON OCH BENGT RIPPE) 6 NjurFunk nr

7 Salt i maten smakhöjare eller gift för njursjuka? Saltets betydelse för hälsan och i dialysbehandling har på senare år diskuterats mycket. I Sverige har Livsmedelsverket tagit upp frågan helt nyligen för att påverka befolkningens saltintag. Red. har bett överläkare Björn Wikström dela med sig av sina kunskaper i ämnet och erfarenheter av hur saltfrågan behandlats i Frankrike. Den nuvarande höga saltkonsumtionen i de flesta länder är enligt WHO och EU ett folkhälsoproblem. Svenskarna bör minska sitt saltintag Livsmedelsverket skall därför under 2007 starta ett program för att gradvis minska svenskarnas saltkonsumtion. Målet är en halvering av saltintaget inom 5 år. Bakgrunden är främst betydelsen av koksaltintaget för förhöjt blodtryck och sjukdomar relaterade till detta. Man bedömer att ett minskat saltintag av den planerade omfattningen kan reducera risken betydligt för hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen. Saltprogrammet har skissats i samarbete med företrädare från livsmedelsindustrin, hotell - och restaurangrörelsen samt dagligvaruhandeln för att få största möjliga effekt på saltkonsumtionen i landet. Målet är en minskning till 6 gram salt per dag för kvinnor och 7 gram för män. Rekommendationen redan idag är dock 5-6 gram koksalt per person och dag. Dolda saltkällor Svenska kostundersökningar under senare år pekar mot ett dagligt saltintag kring 8-12 gram per person. Högriskgrupper som exempelvis uteätare kan få i sig upp till gram dagligen. Den främsta saltkällan är kött- och charkuteriprodukter samt bröd och andra spannmålsprodukter. Det finns flera dolda saltkällor här: exempelvis innehåller cornflakes en hel del salt. Man bör också komma ihåg att de flesta buteljerade mineralvattenmärken har ordentliga halter av salt. Mängden bordssalt på maten styr vi ju dock själva över. Livsmedelsindustrins betydelse En betydande saltmängd kommer från hel- och halvfabricerade livsmedelsprodukter i framförallt restaurangmat men även i mat av samma typ som vi äter hemma. Detta är anledningen till att Livsmedelsverket vill påverka livsmedelsindustrin i sitt saltprogram. Myndigheten planerar även att följa upp effekterna av saltprogrammet med mätningar av saltintaget i olika befolkningsgrupper i samarbete med kostforskare. Som njurmedicinare får man hoppas att natrium inte ersätts av kalium i saltet. Om du vill följa hur Livsmedelsverkets saltprogram framskrider kan du kika på Livsmedelsverkets webbplats Saltmärkning har gett resultat Saltprogrammet kommer också att slå ett slag för tydlig märkning av saltinnehållet i livsmedel. Vår granne i Finland har haft obligatorisk saltmärkning i flera år och man har konstaterat en rejäl minskning av saltkonsumtionen. Docent Björn Wikström NjurFunk nr

8 Positiva hälsoeffekter av saltminskning Vetenskapliga undersökningar under senaste decenniet har visat att saltreduktion i kosten kan ge positiva effekter i form av sänkt blodtryck och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom exempelvis hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Några forskare anser att ett minskat saltintag är den ändring av livsstilsfaktor som har den bästa dokumenterade effekten på högt blodtryck. Varför använder vi salt i maten? För smaken de flesta individer tycker att maten inte har en god smak om man inte känner en tydlig sälta. Via uteätning, inte minst på snabbmatserveringar, har många också vant sig vid allt saltare mat. För hållbarheten särskilt fiskkonserver och charkuteriprodukter måste ha vissa kritiska lägre saltnivåer för att inte äventyra livsmedelssäkerheten. Livsmedelstekniska skäl även här finns en del kritiska saltnivåer för att man skall kunna åstadkomma acceptabla och tilltalande produkter t.ex. vid tillverkning av bröd, ost och korv. Salt ett gift för njursjuka personer? Vid det stora världsnjurmötet (International Society of Nephrology, ISN) nyligen (april 2007) i Rio de Janeiro gav den världsledande njurmedicinaren professor Eberhard Ritz från Heidelberg en uppmärksammad översiktspresentation med ovannämnda något provokativa titel. Om salt och lågt blodtryck I kinesiska skrifter redan på 3000-talet före Kr. omnämns att salt gör pulsen hårdare. I modern tid kom den första säkra rapporten om sambandet högt saltintag högre blodtryck redan Flera undersökningar under senare år har påvisat ett samband mellan högt saltintag högt blodtryck, arterioskleros och hjärt-kärlsjukdom. Skottar är tydligen notoriska saltätare vilket ger dem blodtrycksproblem och komplikationer till detta. Ett speciellt problem är dessutom att salt förefaller kunna minska effekten av moderna blodtrycksmediciner vilket påvisats i fysiologiska undersökningar. Om salt och njurskada Högt saltintag kan ge förhöjd urinutsöndring av äggvita som tecken på njurskada. En manifest njurskada kan dessutom förvärras ytterligare av högt saltintag via olika fysiologiska mekanismer. En möjlig mekanism går via utveckling eller försämring av diabetes som en följd av saltbelastning. Det kan också nämnas att salt kan ge ökad risk för njurstenssjukdom varför reducerat saltintag numera ingår som en del i förebyggande behandling av njursten. Om salt och dialys På och 70-talen var saltfattig kost en huvudkomponent i blodtrycksbehandlingen hos hemodialyspatienter. När den tekniska hemodialysbehandlingen utvecklades med bikarbonat i dialysvätskan, effektivare dialysfilter etc. övergav man alltmer saltrestriktionerna. Många anser att detta har bidragit till att hemodialyspatienterna numera har svårigheter att begränsa sitt vätskeintag vilket ofta ger problematisk viktsuppgång mellan dialysbehandlingarna. Titeln på en njurmedicinsk engelsk artikel häromåret speglar viss frustration hos njurdoktorn inför detta: Ett råd till dialyspatienter att begränsa sitt vätskeintag utan att samtidigt begränsa saltintaget är inte vetenskapligt underbyggt och är dessutom ren tidsspillan (anm.: egen översättning av engelska titeln). Å andra sidan menar vissa forskare idag att det inte finns ett direkt samband mellan saltkonsumtion och viktuppgång mellan hemodialysbehandlingar. Om reducerat saltintag och ökad överlevnad vid njursjukdom Det finns ännu inga publicerade artiklar med vetenskapligt säkerställda resultat kring detta. Undertecknads egen slutsats av professor Ritz föreläsning blir: Det är upp till läsaren själv att ge svaret på föreläsningens titel. Okunnighet kan försvåra vid valet av saltfattiga produkter. Hur gör en njursjuk som vill satsa på saltfattig kost? Det kortfattade rådet blir: Laga din mat utan tillägg av bordssalt och undvik industritillverkad mat samt alla uppenbart salta födoämnen typ kaviar, saltgurka, salt sill, buteljerat mineralvatten etc. Är du uteätare: Undvik snabbmatserveringar och typiskt salta maträtter samt inte minst såser som ofta är ordentligt salta på 8 NjurFunk nr

9 sådana matställen. En stunds resonemang med njurklinikens dietist kan ge många bra tips för en förbättring av din kosthållning i saltfattig riktning! Hur gör den njursjuka fransmannen och fransyskan? Ett gammalt talesätt säger: En fransman äter inte vad som helst som ställs på bordet. Tradition med saltfattig kost på njurkliniker i Frankrike I Frankrike finns på många njurkliniker en tradition att hålla hårt på kravet på saltfattig kost. De franska nationella riktlinjerna anger målet för saltintag mindre än 5-6 gram per dag. Det förefaller som om njursjuka fransmän har ganska lätt att acceptera saltfattig kost. För några år sedan beskrevs en jämförande undersökning i Frankrike där hälften av de njursjuka fick osaltade bagetter och resten fick baguetter med salt (och franska bagetter brukar vara ganska salta som ni kanske vet). Enligt svarsenkäterna kände patienterna ingen säker smakskillnad på bagetterna! äta mat utan salt. Min släkting verkar lyckligtvis inte ha samma inställning. Han tar det som en självklarhet att hålla sig till den rekommenderade lågsaltkosten. Döm om hans förvåning efter några gästdialysperioder på svenska dialysavdelningar där han då och då erbjudits smörgåsar med kaviar, saltgurka och annat salt pålägg trots att dialysbehandlingarna varit besvärsfria för honom. Hur kommer det sig att ni har olika regler för salt i kosten för njurpatienter i Frankrike och Sverige? Jag blir honom svaret skyldig. Bon appetit! hälsar min vän mig glatt vid middagsbordet och höjer glaset med husets röda Bordeauxvin. När det gäller vinet finns som tur är inga restriktioner för honom. Kanske bidrar hans lågsaltkost och Saltfattiga och saltfria alternativ erbjuds i livsmedelshallen En kär gammal släkting och vän som är hemodialyspatient i Frankrike sedan flera år brukar ta med mig till saluhallen när jag besöker honom. Han går hemtamt med sin hustru mellan hyllorna och diskarna och paret plockar på sig den ena saltfattiga eller saltfria livsmedelsprodukten efter den andra: baguetter och annat matbröd, charkuteriprodukter etc. Även kulinariska toppar som pastejer av gås- och anklever, naturligtvis av lågsalt-typ, slinker ned i korgen. Självklart inget buteljerat mineralvatten. Jag kommer att tänka på vad en svensk kollega sade till mig efter ett besök på den berömda njurkliniken i Tassin nära Lyon på 1980-talet då man hade strikta saltregler där. När han frågade en dialyspatient hur han upplevde detta blev svaret: Ni kan ju kanske själv föreställa er hur det känns för en fransman (!) att När kommer saltfattiga alternativ i de svenska livsmedelsdiskarna? obetydliga viktuppgång mellan dialyserna till detta. TEXT:BJÖRN WIKSTRÖM Ö VERLÄKARE, DOCENT M EDICINSKT LEDNINGSANSVARIG VID NJURMEDICINSKA SEKTIONEN SPECIALMEDICIN A KADEMISKA SJUKHUSET UPPSALA FOTO:YVONNE LUNDHOLM NjurFunk nr

10 Hundratals som uppmärksammat Världsnjurdagen i pressen ringlade i köer till provtagningar av blodtryck och kreatininvärde på Karolinska Sjukhuset i Solna. Världsnjurdagen uppmärksammade risker för njursvikt Världsnjurdagen den 8 mars lockade många. Förbundets regionföreningar arrangerade aktiviteter på fl era orter i landet och intresset från allmänheten var stort. Rusning till Karolinska Sjukhuset i Stockholm för provtagning Den andra Världsnjurdagen, den 8 mars 2007, uppmärksammades med en rad aktiviteter runt om i landet. I bl a Stockholm, Göteborg, Uppsala, Malmö, Trelleborg och Visby hade njurklinikerna öppet hus tillsammans med den regionala njurföreningen. Gensvaret från allmänheten var stort eller mycket stort, i synnerhet på de platser där möjligheten fanns att testa sin njurfunktion. I Stockholm var det öppna huset förlagt till Solna med NjSG och Karolinska Universitetssjukhuset som arrangörer. Målgruppen var en bred allmänhet som på temat Hur mår dina njurar? bjöds på kortföreläsningar, provtagningar och utställningsmontrar med information om njurar och njursjukdomar. Vi var faktiskt lite oroliga över att det skulle bli besvärande glest i Nanna Svarts Auditorium som rymmer över 300 personer, berättar Njurföreningens ordförande Erik Herland. Därför satsade vi på rejäla annonser i såväl DN, Metro som City. Vi lyckades också få några lokala radiokanaler att uppmärksamma arrangemanget. För min del var jag osäker på hur stort intresset skulle var för urin och blodprov eller om den extra inkallade personalen skulle sitta sysslolös, kompletterar njurklinikens verksamhetschef professor Carl Gustaf Elinder. Men farhågorna om att det inte skulle komma så många visade sig helt obefogade. Auditoriet började fyllas en timme före utsatt tid och när den första föreläsningsomgången började stod åhörare i gångarna och intill scenen. Och ute i foajén växte kön till provtagningen. Ett tag kändes det smått kaotiskt, men tack vara de duktiga medarbetarna från sjukhuset och vår förening gick det mesta enligt planerna. De fyra miniföreläsningar som täckte allt från njurarnas funktion och njursjukdomar, blodtryckets centrala roll, hur man upptäcker och förebygger njursvikt till olika behandlingsformer upprepades två gånger, kl 14 och kl 18. Vid kvällspasset hade den värsta rusningen av pensionärer och andra daglediga lagt sig och det blev rejält med utrymme för frågor från den då halvfulla aulan. Under eftermiddagen hann den flinka personalen ta 136 urin- och blodprov. Intresset för dessa prov var dock så stort att ytterligare 117 personer fick nöja sig med remisser för senare gratis provtagning vid passande vårdcentral. Alla kommer att få skriftliga svar hemskickade och vid behov kallas till nya prov och läkarbesök. Utfallet av detta är ännu inte klart men vi återkommer i den frågan. Härutöver fanns det möjlighet att få sitt blodtryck kollat, vilket också var mycket populärt. Britt-Marie Allenius som ansvarade för en av stationerna uppskattar att kanske 3 till 4 av NjurFunk nr

11 I Göteborg: Ny dialysmottagning invigdes och debatt om saltets betydelse Världsnjurdagen i Göteborg inleddes med att en helt ny dialysmottagning invigdes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra. Denna enhet av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är ett av landets största sjukhus, har hittills saknat en egen dialysenhet. Öppnandet av dialysmottagningen var därför efterlängtad av många patienter, som får förkortade resvägar av att sjukhuset fått förstärkta resureser. Stort intresse från allmänheten Efter invigningen av dialysmottagningen inleddes ett Öppet hus på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus med en serie föreläsningar för allmänheten. Arrangemanget skedde i samverkan mellan Njurför- eningen och Sahlgrenska Akademin. Genom annonsering i pressen hade många göteborgare letat sig ut till de östra stadsdelarna för att lyssna på föredrag och få sitt blodtryck kontrollerat. Den session som skapade störst intresse var en debatt mellan professor em. Mattias Aurell och professor Göran Bergström vid Sahlgrenska Akademin. Båda höll två mycket intressanta föreläsningar som avlöstes av en underhållande diskussion om salt i maten är farligt eller inte. Någon enighet i sakfrågan uppnåddes inte mellan de båda professorerna, utan detta överlämnades till åhörarna att avgöra. TEXT OCH FOTO:HÅKAN HEDMAN Verksamhetschefen för njurmedicin på Sahlgrenska Gert Jensen tillsammans med Medeleine Andersson, direktör för affärsutveckling och som i många år arbetat aktivt med utbyggnad av dialysvården i Göteborg, klipper bandet vid invigningen av den nya dialysmottagningen. Professor em. Mattias Aurell och Professor Göran Bergström diskuterade om salt i maten är farligt eller inte. tester visade på rejält förhöjda höga värden även om man beaktar att provtagningen inte kunde ske efter vila och i en lugn miljö. I dessa fall fick patienterna rekommendation att ta kontakt med sin vårdcentral för en ny provtagning. Vid NjSGs bord hade Christina Engström, Margaretha Wihlborg, Britt-Marie Alm och Helena Dahlin dukat med informationsmaterial, frukt och dricka. Trots flera påfyllningar var allt slut när de ganska slutkörda men uppenbart nöjda packade ihop framåt kvällen. TEXT: ERIK HERLAND O RDF. NJURFÖRENINGEN STOCKHOLM GOTLAND FOTO: ANNA-LISA LAMPINEN Föreläsningarna vid det Öppna huset hade lockat många åhörare även i Götebrog. NjurFunk nr

12 Då RNj blev Njurförbundet - NjF LarsÅke Pellborn, (nyvald ledamot i förbundsstyrelsen, förbundskassören Bertil Joneken och andra deltagare vid stämmans förhandlingar. NjurFunks korsordsmakare Bo Pettersson. Vartannat år håller förbundet riksstämma. I år ägde stämman rum i Solna den 12 maj med styrelsemöte dagen innan och workshop dagen efter. Rapportör är Lasse Nordstedt. Förutom 37 ombud från våra 13 regionföreningar deltog styrelsen, kansliets personal, kassör och valberedning. Dessutom hedrades stämman av ett antal inbjudna gästers närvaro, t.ex. Inge-Britt Lundin från Diabetesförbundet, som också var stämmans ordförande. Allt som allt deltog 60 personer. Stämman öppnades efter lunch på lördagen av RNjs ordförande Håkan Hedman, som passade på att ge en exposé över de gångna åren och av aktuella frågor såsom vikten av tidig upptäckt av njursvikt och den svenska flyktingpolitiken med anledning av utvisning av en dialyspatient. Han berörde även stagnationen av medlemsutvecklingen och hoppades på en förändring under den kommande 2-årsperioden. Härefter ledde Inge-Britt förhandlingarna med fast och humoristisk hand. Nytt namn på förbundet De gångna åren belystes av verksamhets- och revisionsberättelser, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Ekonomin visade sig vara i balans, men har de senaste åren urholkats av krympande statsbidrag. Till detta skulle stämman återkomma. Fem motioner hade inkommit till stämman. Två av dessa kom att behandlas i samband med föreslag till reviderad stadga för förbundet. Den tredje motionen yrkade på införande av halv avgift för stödjande medlem. Det tyckte efter en livlig debatt inte stämman, så det blev avslag. Motion fyra ville att RNj skulle ta fram PR-material att användas av föreningarna vid Världsnjurdagen och liknande evenemang. Det tyckte även stämman, men insåg att det fick bli när och om förbundet kunde finna finansiärer. Motion fem ville att NjurFunk skulle införa regionföreningssidor. Eftersom detta redan finns upplystes motionären härom. Fler stadgenyheter Sen var det här med stadgan. Tyvärr brukar stadgediskussioner dra ut på tiden och den här blev inget undantag. Efter styrelseledamoten Harry Strandbergs presentation av styrelsen förslag, motionärernas invändningar och en lång och intensiv debatt kunde ordföranden klubba följande beslut: - Riksförbundet för Njursjuka byter namn till NJUR- FÖRBUNDET, förkortat NjF, så snart registrering kan ske. - Förbundet skall främja och tillvarata njursjukas och levande donatorers och andra medlemmars intressen avseende tillgänglighet, vård, social trygghet och övriga angelägna intressepolitiska områden och företräda dessa grupper gentemot myndigheter. - Förbundsstyrelsen skall bestå av förbundsordför- 12 NjurFunk nr

13 anden samt högst 8 (tidigare högst 6) övriga ledamöter. Suppleanter skall inte utses. - Vid ordförandemöte (som fick en ny egen paragraf) skall regionförening representeras av ordföranden eller ersättare för denne. Beslut togs även om några mindre kontroversiella ändringar samt om konsekvensändringar i regionföreningarnas normalstadga. Stämman fastställde även en valordning, en slags PM för valberedningens sätt att arbeta. Pengaproblem Styrelsen hade föreslagit höjning av medlemsavgiften fr.o.m från 100:- till 120:- för vuxna och 20:- (oförändrat) för barn i familjen upp till 18 år. Detta förslag vållade livlig debatt med argument för (bl.a. att förbundet måste ha råd att driva en bra verksamhet) och emot (bl.a. att vi kommer att tappa medlemmar, som inte har råd med höjningen). Till slut gick stämman på styrelsens linje och sade ja till höjningen. Nu var förutsättningarna kanske bättre för att anta den verksamhetsplan, som Håkan Hedman presenterade, för Stämman beslöt att förbundets verksamhet skall vara inriktad på att skapa en situation för njursjuka i Sverige av högsta kvalitet med utgångspunkt från handlingsprogrammet, som fastställdes Detta skall ske genom att - intressepolitiska frågor, som berör njursjuka, skall vara prioriterade. Sådana frågor är njursjukas sociala välfärd, dialyskvalitet, organdonation, transplantation, rehabilitering och prevention av njursvikt, - förbundet skall på olika sätt stödja regionföreningarna och - övergripande handikappolitiska frågor bör handläggas i samverkan med t.ex. HSO. Efter denna programförklaring följde uppräkning av en rad konkreta åtgärder, som styrelsen fick i uppdrag att genomföra under perioden. Allt detta kostar alltså pengar. NjF:s kassör Bertil Joneken presenterade styrelsens förslag till budget för 2008 och Stämman beslöt sedan i enlighet med förslagen, vilket betyder att förbundet hoppas få disponera ca 5 milj kr årligen för att kunna genomföra de beslutade åtagandena. 1,5 milj av detta är statsbidrag och resten medlemsavgifter, gåvor, sökta fondmedel, annonsintäkter (Njurfunk) och finansiella intäkter. Det blev mest omval Nu var det dags att välja förtroendepersoner enligt den nya stadgan, vilket inte visade sig svårt alls. Valberedningen föreslog att två av de tre förutvarande suppleanterna skulle få bli ordinarie. Den tredje hade undanbett sig nominering. Även ordinarie ledamoten Dan- Erik Westerdahl hade undanbett sig omval, varför valberedningen hade tagit fram ett nytt namn. Inga ytterligare förslag kom från stämmodeltagarna. Alltså omvaldes först Håkan Hedman med acklamation och applåder till ordförande för det nya förbundet. Därefter valdes följande åtta styrelseledamöter: omval av Britta Strandberg, Åsa Torstensson, Tina Pajunen, Lars Nordstedt, Harry Strandberg, tidigare suppleanterna Lars-Åke Pellborn och Pernilla Oscarsson samt nyval av Per Sundbom. Som revisor omvaldes Jane Andersson med Christer Olsson som suppleant. Styrelsen skall dessutom inhämta offert från auktoriserad revisionsbyrå. I valberedningen omvaldes Ann-Katrin Bergström och Christian Farman. Ny i valberedningen blev Bill Svanborg. Uttalande Som avslutning antog stämman ett uttalande där man krävde att Migrationsverket inte skulle få avvisa dialyserande flyktingar utan att ha fått försäkran om att mottagarlandet kunde erbjuda den utvisade samma vård. Konsten att lobba Söndagen ägnades åt ett seminarium om intressepolitiskt påverkansarbete. Det leddes av en ung man vid Styrelse, ombud och gäster minglar under kafferasten. Johannes Backerholm, Per Sundbom (nyinvald ledamot i förbundstyrelsen) och Gunnar Wisén. NjurFunk nr

14 Osäkerhet om organdonation har skapats av debatt i pressen I ett brev till socialminister Göran Hägglund (kd) hävdar tre intensivvårdsläkare i Linköping att fl era svenska sjukhus respiratorvårdar patienter med svåra hjärnblödningar enbart i syfte att de ska bli organdonatorer. Linköpingsläkarna begär därför att nationella riktlinjer ska upprättas för hur vård i syfte att säkerställa organdonationer ska bedrivas. Brevet skapade debatt i medierna där bland annat fl era intensivvårdsläkare menar att linköpingsläkarnas påståenden saknar grund. Håkan Hedman Icke terapeutisk ventilation, även benämnt elektiv ventilation, är den typ av behandling som tas upp i brevet till socialministern. Enligt svensk lag är detta förbjudet, eftersom ingen patient får vårdas för någon annans skull. Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund är tveksam till om det verkligen har tillämpats på något svenskt sjukhus och har därför beslutat att skicka ut en enkät till alla sjukhus för att undersöka saken. En ändring av lagen skulle ge mer tid Frågeställningen i brevet har länge diskuterats i Sverige och i andra länder. Om elektiv ventilation varit tillåtet hade förmodligen tillgången på donerade organ varit något större. Fler organdonationer får dock inte vara huvudargument för en ändring av lagstiftningen. En förändring av lagen skulle innebära att fler patienter med svåra hjärnblödningar hade fått tillgång till respiratorbehandling på en intensivvårdsavdelning. Närstående och medicinsk personal hade då fått utsträckt tid för rådrum inför fortsatta behandlingsåtgärder, vilket är oerhört betydelsefullt då någon plötsligt drabbas av en livshotande sjukdom. Det primära är att rädda liv och om detta får aldrig råda någon tvekan som kan rubba förtroendet för sjukvården. Fler intensivvårdsplatser skulle behövas Bristen på intensivvårdsplatser är ett allvarligt problem i Sverige och sannolikt en del av orsakerna till organbristen. Spanien som ofta jämförs med andra länder, har tre gånger fler organdonationer än Sverige, men också betydligt fler intensivvårdsplatser på sina sjukhus. En undersökning utförd för några år sedan vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö visar att cirka 20 procent fler patienter intensivvårdas i Spanien än i Sverige. Vidare har Spanien dubbelt så hög andel patienter som avlider med diagnosen total hjärninfarkt. Detta innebär att Spanien också har dubbelt så många potentiella donatorer per miljon invånare. namn Tobias Smedberg med förflutet inom studentpolitiken, väl påläst och med god pratförmåga. Efter en inledande föreläsning om vilka fällor, som skulle undvikas vid lobbyarbetet, fick vi gruppvis formulera oss kring mål, delmål, budskap, målgrupp och eventuella bundsförvanter. Och det skulle vi göra utifrån de Riktlinjer för god njursjukvård, som vi själva tog fram för två år sedan. Det blev verkligen ett konkret grupparbete, som sedan redovisades och följdes upp med en avslutande föreläsning och hur lobbyarbete kunde gå till i praktiken. Det var säkert många som efter kaffet på söndagseftermiddagen reste hemåt med nya och kreativa tankar inför stundande arbete i sina respektive regionföreningar. TEXT: LARS NORDSTEDT FOTO: ANNA-LISA LAMPINEN 14 NjurFunk nr

15 Viljan att donera organ efter sin död bör respekteras Färre patienter med svåra hjärnblödningar får intensivvård i Sverige. Även om många av dessa patienter genom tidigt ställd diagnos bedöms sakna chans till överlevnad och därför inte respiratorbehandlas, har möjligheten till rådrum helt försvunnit samt även deras chans att få donera organ. Frågan om patienter som inte bedöms kunna överleva skall intensivvårdas enbart för att de kan bli donatorer är ett etiskt problem som borde grundligt utredas. Gällande lagstiftning vill flera ifrågasätta eftersom den inte tar hänsyn till människors uttalade vilja att donera organ efter sin död. Detta har bland annat undertecknad hävdat, senast i en debattartikel i Göteborgs Posten den 14 oktober Professor Nils Lyneö, ordförande för Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, delar denna uppfattning enligt en intervju i Dagens Medicin den 2 maj 2007 där han hävdar att lagen bör ändras så det blir tillåtet att vårda döende patienter med syftet att göra organdonation möjlig. Lagen tillåter inte att man får söka i Donationsregistret förrän en patient har dödförklarats. Under vissa förutsättningar borde man få hämta upplysningar i ett tidigare skede, exempelvis då läkarna har uttömt alla medicinska resurser som står till buds att rädda patientens liv och fortsatta behandlingsåtgärder är resultatlösa. Att tidigare få söka i Donationsregistret skulle även vara ett sätt att visa respekt för både den vill eller inte vill donera organ efter sin död. En utökad möjlighet att söka i Donationsregistret skulle förmodligen kunna rädda flera liv bland svårt sjuka, utan att förtroendet rubbas. Rubbat förtroende och osäkerhet till följd av debatten Brevet till socialministern och den efterföljande debatten har berört en viktig fråga. Om innehållet i brevet innehåller saklig grund råder det delade meningar om. Flera kollegor till brevskrivarna hävdar bestämt att de har fel. Det som står klart är att Linköpingsläkarna tyvärr medverkat till att rubba allmänhetens förtroende för sjukvården och skapa osäkerhet hos andra kollegor inför framtida organdonationer. TEXT:HÅKAN HEDMAN FÖRBUNDSORDFÖRANDE FOTO: ANNA-LISA LAMPINEN TRPL 0611:03 Novartis arbetar för att förbättra livskvaliteten hos transplanterade patienter genom intensiv forskning och utveckling av immunhämmande läkemedel. Novartis Sverige AB Box TÄBY Tel Fax NjurFunk nr

16 Ökad säkerhet vid hemodialys Efter att en säkerhetsrisk upptäckts i samband med dialysbehandling har nytt ventryckslarm utvecklats för att öka säkerheten. Produkten kommer att fi nnas tillgänglig från tidigt i höst, men vi vill redan nu uppmärksamma särskilt självdialyserande om behovet. Redaktionen har bett Docent Jarl Ahlmén skriva om frågan. I en artikel i Dialäsen (nr 3, 2006) fäste Med tekniker G.Malmström på ett utmärkt sätt uppmärksamheten på dialysmaskinernas ventryckslarm under rubriken: Ventryckslarm - en falsk säkerhet? Efter att ha provat ventrycksmätarens känslighet på både Gambro Ultra 200 och på Fresenius 2008 S kan vi konstatera att artikelns rubrik skulle kunna ha skrivits: Ventryckslarm - en falsk säkerhet!! NOTISER: Trafikkort för njursjuka Vägverket har på remiss skickat ut förslag till bestämmelser ang. medicinska kriterier för körkort med högre behörigheter. Förbundet har lämnat synpunkter bl a om att njursjuka skall bedömas individuellt och att återtagande av körtkort med högre behörigheter för njursjuka inte skall ske definitivt med tanke på att en transplantation kan förändra situationen och att man då utan stora kostnader skall kunna återfå sitt körkort för tung trafik eller persontransport. Diskussionsforum åter öppet Diskussionsforumet på förbundets hemsida har varit stängt efter att det invaderats av spam-meddelanden. Nu har man äntligen kunnat lösa problemet så att det åter kan användas. Adressen till hemsidan efter förbundets namnändring är Regionala styrelsekonferenser Under hösten 2007 arrangerar förbundet tre regionala utbildningskonferenser för samtliga styresleledamöter i våra tretton regionföreningar. Inbjudan till dessa skickas ut till alla regionföreningar på försommaren. Tonårhelg i Göteborg Nästa tonårshelg blir i Göteborg oktober. Alla njursjuka tonåringar år som är medlemmar ska få inbjudan direkt hem med posten. Medlemsregistren saknar ibland åldersuppgift så håll för säkerhets skull utkik på hemsidan där inbjudan läggs ut i augusti/september. Här är det lätt att bli en i gänget och vi ser gärna nya deltagare! 16 NjurFunk nr

17 Test av befi ntliga larmfunktioner I de av oss simulerade ven-nålsblödningarna genom att dra ut ven-nålen vid slutet av dialysen sattes den nedre larmgränsen till -10 mm Hg på den dialysmonitor, som kunde manuellt justeras(gambro), utan att ventryckslarmet utlöstes när ven-nålen drogs ut. Denna larmnivå på ventrycksmätaren är ur praktisk synpunkt orealistisk då en rad falsklarm utlöses när patienten t.ex. rör på sig under dialysen. I praktiken utnyttjas en högre larmgräns. På Fresenius-monitorn kunde man inte justera ned larmgränsen utan den förprogrammerade gränsen utnyttjades. Den nya larmenheten aktiverades dock med både ljus och ljudlarm vid samtliga fall av simulerade ven-nåls blödningar. Blodförlust vid incidenter Någon statistik på hur ofta ven-nålen lossnar under en dialys finns inte. Under den sista månaden har vi fått kunskap om inte mindre än fyra incidenter från tre olika sjukhus där ven-nålen har lossnat och i dessa fall åstadkommit blodförluster på c:a 2,l, 1, 0,4 resp. 0,15 liter. Alla fallen utan fatal utgång. Nytt säkerhetslarm utvecklat Sedan början av november pågår en studie vid fem kliniker i Sverige av ett säkerhetslarm som består av en sensor-patch av engångstyp som fästs kring vennålen och av en larmenhet. Den senare förbinds via en optisk fiber med plåstret och när en simulerad blödning sker genom att ven-nålen dras ut eller om en blodmängd på drygt 1 ml kommer ut på sensor-patchen utlöses ett ljud- och ljus larm i larmenheten (se bild). Denna produkt kommer att öka säkerheten för såväl personal som patienter vid alla dialyser i ett klimat med allt hårdare resursbegränsning avseende dialyspersonal. Larmenheten med sin sensor-patch beräknas framför allt kunna öka säkerheten vid hemhemodialys och kanske kan bidra till att öka antalet patienter i hemhemodialys då säkerheten i hemmet är en viktig faktor för att patienten skall vilja ta hem en dialysutrustning. Larmenheten drivs av ett internt batteri som laddas under icke drifttid. Särskilt viktigt vid självdialys Den allt mer ökande självdialystekniken innebär mindre personalövervakning än på en vanlig dialysavdelning. Behovet av en ökad säkerhetsfunktion är då mycket betydelsefull. Det behöver påpekas att samtliga fyra fall som refereras ovan inträffade på dialyskliniker på sjukhus med normal övervakning. Kanske är det dags att öka säkerheten vid alla dialyser eller åtminstone under de dialyser på en dialysavdelning som kan förväntas öka risken för accessnålsblödning som t. ex. på oroliga patienter och på patienter utan compliance i förhållande till behandlingen. Text : Jar l Ahl mén MD PhD, över l äkar e, Sjukhuset i Var berg, Daniel Engval l M.Sc., Innovat ion Team Sweden AB Fot o fr ån Redsense Medical AB NjurFunk nr

18 Varningstriangeln försvinner! Från och med 1 juli 2007 är den röda varningstriangeln som tidigare funnits på vissa läkemedelsförpackningar borttagen. Som konsument är det viktigt att vara uppmärksam på hur man påverkas av sina läkemedel. Risken för att körförmågan försämras är oftast störst i början av en ny läkemedelsbehandling. Varningstriangeln som funnits på vissa läkemedelsförpackningar skapades på sjuttiotalet, efter en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Triangeln var en signal till konsumenten om att läkemedlet kunde påverka förmågan att köra bil och utföra arbeten som krävde skärpt vaksamhet. På sjuttiotalet fanns ännu inga bipacksedlar i läkemedelsförpackningarna där mer detaljerad information kunde lämnas, och varningstriangeln var ett enkelt sätt att få fram ett viktigt budskap. Falsk trygghet Allteftersom ny kunskap om läkemedel växte fram, blev varningstriangeln allt mindre heltäckande. Människor kan reagera olika på läkemedel beroende på faktorer som ålder, kroppsvikt, sjukdomar och eventuella andra läkemedel som används samtidigt. Det går därför inte att säkert förutsäga hur ett läkemedel kommer att påverka en viss persons körförmåga. Triangelsystemet kunde härigenom leda till att läkemedel som saknade varningstriangel uppfattades som helt ofarliga att använda i samband med bilkörning. Läkemedelsverket beslutade därför att varningstriangeln skulle tas bort från läkemedelsförpackningarna under en övergångsperiod från den 1 juli juli Eget ansvar Från den 1 juli 2007 är varningstriangeln borttagen från läkemedelsförpackningarna. I stället har en mer utförlig text lagts till i bipacksedeln. Huvudbudskapet i texten är att vi själva är ansvariga för att bedöma om vi är i lämpligt skick för att ge oss ut i trafiken att läkemedlets effekter eller biverkningar eventuellt kan påverka körförmågan att andra avsnitt i bipacksedeln (till exempel avsnittet om biverkningar) kan ge vägledning till hur läkemedlet kan påverka körförmågan att vi kan vända oss till sjukvårds- eller apotekspersonal om vi känner oss osäkra. Inte bara läkemedel Det är inte bara läkemedel som påverkar hur lämpliga vi är i trafiken. Trötthet och olika sjukdomar kan påverka körförmågan lika mycket eller mer än ett läkemedel. Det finns också tillfällen när läkemedelsbehandlingen är en förutsättning för att vi ska vara säkra förare, till exempel vid sjukdomar såsom epilepsi och diabetes. Råd från Läkemedelsverket om läkemedel och trafik: Störst risk i början Risken för att din körförmåga påverkas är oftast störst i början av en ny eller ändrad läkemedelsbehandling. Du bör därför vara särskilt försiktig i början av behandlingen. Ibland kan kombinationer av läkemedel ge ökad risk för biverkningar och försämra din körförmåga. Det viktigaste är att du gör en bedömning av din körförmåga och vid behov talar med din läkare för rådgivning. Var särskilt observant vid följande symtom Dåsighet, trötthet eller yrsel Långsam reaktionsförmåga Påverkad syn eller hörsel Koncentrationssvårigheter Minnesstörningar Stress och hyperaktivitet Läs bipacksedeln noga I bipacksedeln i läkemedelsförpackningen finns information om hur ditt läkemedel fungerar och vilka kända biverkningar som finns. Med hjälp av denna information och med ledning av hur du mår ska du själv bedöma din förmåga att köra bil och andra fordon, eller hantera maskiner. Om du behöver hjälp att avgöra hur du påverkas av dina läkemedel kan du vända dig till din läkare eller till en farmacevt på ditt apotek. Mer information på Internet Du finner mer information om läkemedel och trafik på Internet: Läkemedelsverket ( Apoteket ( FASS.se ( TEXT: LÄKEMEDELSVERKET 18 NjurFunk nr

19 NjurFunk nr

20 Skicka in bidrag till nästa nummer! E-post: RNj, Box 1386, Sundbyberg Välkommen till Forum! Förra NjurFunknumrets forumfråga om organ som handelsvara har väckt debatt hos er läsare. Det är glädjande! Även de svåra frågorna, eller snarare framför allt dem, måste stötas och blötas för att på ett så riktigt sätt som möjligt kunna hanteras. Debatt om: Ersättning vid organdonation Håkan Hedman skriver i NjurFunk nr angående organdonationer att om ersättning ges till den som donerar ett organ är det att betrakta som organhandel. Och en sådan vill inte Håkan Hedman kännas vid. Han tillägger också att ersättningar skulle skapa starka olustkänslor hos njursjuka. Hedman har låst in sig i ett hörn och förmår inte vidga frågan, han endast avfärdar den som oseriös. Att det förekommer en minst sagt otrevlig organhandel, framförallt i Asien, kan man verkligen ha många synpunkter på. Men man kan aldrig förhindra att sjuka människor, som inte får den hjälp av det svenska sjukvårdssystemet de anser att de bör få, söker andra möjligheter där sådana erbjuds. Frågan som vi därför bör ställa oss är: har vi ett system i Sverige som innebär att njursjuka människor tvingas till livslång dialys, eller i värsta fall dö, därför att otillräckligt många donerade njurar står till buds? Enligt min mening lever vi med ett system där njursjuka människor dör eller tvingas till livsvarig dialys i väntan på en eventuell donation. Det är alldeles otillfredsställande, och dessutom en smula cyniskt, som jag ser det. Frågan som bör debatteras är hur man ändrar på nuvarande förhållande. Att söka helt nya lösningar och inte, som Håkan Hedman, anföra den kommersiella organhandeln så som den bedrivs i vissa delar av världen som skäl för oss att avstå från att hitta dessa nya vägar, trygga för såväl donator som för den transplanterade. Min uppfattning, som jag gett uttryck för tidigare, är att vi bör ha ett fastställt regelverk som administreras av sjukvården. Inom detta system kan den som önskar bli donator, och godkänns av den medicinska expertisen, överlämna ett organ till speciell behövande eller till annan som sjukvården anvisar. Den som på detta sätt ger en annan människa chans till ett nytt och bättre liv bör belönas av sjukvården med en generös ersättning. Några grossister eller mellanhänder i organ ska naturligtvis inte accepteras, allt bör kontrolleras och administreras av sjukvården. En konsekvens av ett regelverk enligt ovan torde bli fler donatorer och därmed färre njursjuka som söker sin räddning utomlands under tveksamma former. För min del känner jag stark olust inför den konservatism som präglar rådande inställning till frågan om ersättningar och som i många fall framtvingar onödigt lidande. BENGT GÖRAN KARLSSON Håkan Hedman svarar Bengt Göran Karlsson: Bengt Göran Karlsson anser att ett fastställt regelverk som administreras av sjukvården ska möjliggöra levande givar transplantationer med frivilliga, som får en generös ersättning, när de donerar en av sina njurar. På detta sätt skulle fler njursjuka få chansen till en transplantation enligt Bengt Göran Karlsson. I mitt svar på en liknande frågeställning i Forum i Njurfunk framförde jag de ställningstaganden som förbundsstyrelsen tillsammans med regionföreningarnas förtroendevalda kommit fram till då levande givar transplantationer diskuterats under de senaste två åren. Svaret överensstämmer väl med den uppfattning som företräds av förbundets systerorganisationer i övriga Europa. Jag vill åter framhålla att Sverige har med internationella mått mätt en mycket hög andel levande givar transplantationer. Detta visar att donationsviljan är hög bland närstående till njursjuka utan att en generös ersättning har utbetalats för ingreppet. Bengt Göran Karlssons modell, hur lovvärd den än är, kan riskera att locka till sig personer som donerar enbart för att exempelvis komma ur en skuldfälla eller att få chans att köpa sin drömbåt. I sådana fall sker inte donationen på grund av att givaren vill göra något gott för någon annan människa. Enligt svensk lagstiftning skulle det dessutom vara olagligt. Frågan om man som njursjuk vill ta emot en njure från en givare som inte donerar på grund av altruistis- 20 NjurFunk nr

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Välkommen in Om du har njurproblem är du inte ensam. I Sverige beräknas en av tio ha nedsatt njurfunktion. Upptäcks njurproblemen tidigt går det att bromsa utvecklingen.

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Utvecklingsplan för dialysvården

Utvecklingsplan för dialysvården HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 04 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Handläggare: Tobias Nilsson Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Inledning. Sammanfattning

Inledning. Sammanfattning Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård (srau) startade 1991 med syftet att dokumentera den aktiva uremivårdens omfattning i Sverige och har sedan 1994 givit ut en publikation årligen. Från den

Läs mer

Stadgar för Njurförbundet antagna 7 maj 2017

Stadgar för Njurförbundet antagna 7 maj 2017 Stadgar för Njurförbundet antagna 7 maj 2017 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar i förbundet är njursjuka, njurdonatorer,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Stadgar. Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB. Stadgarna senast ändrade vid Förbundet Sveriges Dövblindas kongress 2015

Stadgar. Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB. Stadgarna senast ändrade vid Förbundet Sveriges Dövblindas kongress 2015 Stadgar Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB Stadgarna senast ändrade vid Förbundet Sveriges Dövblindas kongress 2015 Dessa stadgar gäller från och med den 1 januari 2016 2 Stadgar för Förbundet Sveriges

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26

Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26 Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26 Årsstämman öppnades av WED-Förbundet Region Stockholms ordförande Birgitta Westin. 1. Johnny Karlsson valdes till ordförande för årsstämman.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser Antagna av ordinarie förbundsårsmöte 1 mars 2008 och extra förbundsårsmöte 16 november 2008 Stadgarna trädde i kraft den 1 december 2008 1. Namn Organisationens

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Stadgar för Huvudvärksförbundet organisationen för dig med migrän, Horton eller andra huvudvärkssjukdomar

Stadgar för Huvudvärksförbundet organisationen för dig med migrän, Horton eller andra huvudvärkssjukdomar Stadgar för Huvudvärksförbundet organisationen för dig med migrän, Horton eller andra huvudvärkssjukdomar Senast reviderade av förbundsstämman 2016-05-28. 1. Förbundets namn Förbundets namn är: Huvudvärksförbundet,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar för Riksförbundet Balans Stadgar för Riksförbundet Balans Föreningen Balans bildades år 1997. Ombildad till Riksförbundet Balans den 27 augusti 2012 med säte i Stockholm. Organisationsnummer: 802407-9074 Stadgarna antagna vid

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013

Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013 Sida 1 av 6 Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013 1 Årsmötets öppnande. Klas Wetter hälsade alla 25 medlemmar välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Godkännande

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk. De filtrerar bort slaggprodukter som kroppen inte behöver och skickar ut dem

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Snöfrid 1 Protokoll från Ordinarie Föreningsstämma 2007-05-24

Bostadsrättsföreningen Snöfrid 1 Protokoll från Ordinarie Föreningsstämma 2007-05-24 Dagordning 1. Stämmans Öppnande 2. Upprättande av förteckning över närvarande medlemmar 3. Fastställande av dagordning 4. Val av ordförande vid stämman 5. Val av sekreterare vid stämman 6. Val av två personer

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk 180 liter kroppsvätska filtreras per dygn. Blodtryck och vätska regleras i njurarna. Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk.

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE PROTOKOLL från ÅRSMÖTE 2016 i PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE Tid: Lördagen den 12 mars 2016, klockan 12.00 15.00 Plats: Närvarande: Föreläsningssalen, R64, Karolinska sjukhuset, Huddinge Enligt närvarolista

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.

Läs mer

Harry fick njure av två bröder Läs mer i temadel om organdonation. Årgång 34 Nummer 3 År 2007. Tidning från Njurförbundet

Harry fick njure av två bröder Läs mer i temadel om organdonation. Årgång 34 Nummer 3 År 2007. Tidning från Njurförbundet Årgång 34 Nummer 3 År 2007 Tidning från Njurförbundet Njursjukvården granskad i hela landet. Rapporten väckte stor uppmärksamhet i media. Dialyskvalitet påverkas av filterval Tema organdonation - intervjuer

Läs mer

Kongressen 2013. Kongresscirkulär nr 2/2 2013 Så gick det till på kongressen

Kongressen 2013. Kongresscirkulär nr 2/2 2013 Så gick det till på kongressen Kongressen 2013 Kongresscirkulär nr 2/2 2013 Så gick det till på kongressen Kongressen 2013 Så gick det till Tack vare den ideella kraft som finns ute i landet är förbundet en utav de största patientorganisationerna

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Barn med njursjukdom Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har ditt barn en njursjukdom? Vad innebär det? Vad är njursvikt? Är det en livshotande sjukdom? Njurarnas uppgift är bland annat att utsöndra

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala.

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala. Sida 1 av 5 SPF Seniorerna Svartbäcken Uppsala Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala. Närvarande 55 medlemmar.

Läs mer

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället.

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. STADGAR FÖR Riksförbundet Svenska Prematurförbundet 1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. 2. Syften öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. bevaka

Läs mer

Stadgar Demensförbundet Riksförbundet för demenssjukas rättigheter Antagna vid kongressen /15

Stadgar Demensförbundet Riksförbundet för demenssjukas rättigheter Antagna vid kongressen /15 Stadgar Demensförbundet Riksförbundet för demenssjukas rättigheter Antagna vid kongressen 2018-09-14/15 1 Förbundets namn Förbundets namn är Riksförbundet för demenssjukas rättigheter med arbetsnamn Demensförbundet.

Läs mer

Årsmötesprotokoll förbundsstämma i Svenska Jujutsufederationen

Årsmötesprotokoll förbundsstämma i Svenska Jujutsufederationen Årsmötesprotokoll förbundsstämma i Svenska Jujutsufederationen Datum och tid: 2016-03-13, kl. 11.20 14.00. Plats: Scandic Frimurarhotellet, St Larsgatan 14, Linköping. 1. Mötets öppnande. Ordförande Jesper

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR)

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR) Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR) Organisationsnummer 802402 4831 Grundstadgar antagna vid årsmöte den 2 maj 1996 Ändring av stadgar antagna vid årsmöte 19 mars 2005, 25 mars 2006 Stadgar reviderade

Läs mer

PROJEKT SALT I SKOLMAT

PROJEKT SALT I SKOLMAT PROJEKT SALT I SKOLMAT -KONTROLL AV SALTHALT 2010-08-25 INLEDNING SYFTE Miljöenheten har under tre dagar i slutet av maj och början av juni 2010 besökt tre kommunala skolor för att ta prov på maten. Syftet

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Nummer 7 (sept) 2013

Nummer 7 (sept) 2013 Nummer 7 (sept) 2013 Medlemsbevis istället för medlemskort När avierna för medlemsavgiften skickas ut med Reumatikervärlden nr 6 kommer vi inte längre att ha med ett tryckt medlemskort. Vi vill att medlemmarna

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Ny hemsida på G! Vi jobbar just nu med en nyare, fräschare hemsida! Förhoppningsvis blir den klar redan under hösten/vintern.

Ny hemsida på G! Vi jobbar just nu med en nyare, fräschare hemsida! Förhoppningsvis blir den klar redan under hösten/vintern. Informationsbrev nr. 54 augusti 2017 Bästa medlem! Ny hemsida på G! Vi jobbar just nu med en nyare, fräschare hemsida! Förhoppningsvis blir den klar redan under hösten/vintern. Almedalsveckan i Visby genomfördes

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som

Läs mer

Snacka om mat. Kurs om magens funktion och hur den påverkas av diabetes. Alternativ 1, Tisdag 9/2 och 23/2

Snacka om mat. Kurs om magens funktion och hur den påverkas av diabetes. Alternativ 1, Tisdag 9/2 och 23/2 Kurser Våren 2016 Stockholms Läns Diabetesförening, SLD, har ett samarbete med Storstockholms Diabetesförening, SSDF. Detta innebär att du som medlem hos oss i SLD kan gå kurser arrangerade av SSDF till

Läs mer

STADGAR. för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE. Antagna den 16 juni 2014

STADGAR. för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE. Antagna den 16 juni 2014 STADGAR för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE Antagna den 16 juni 2014 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Firma Föreningens svenska namn är Internet Society:s svenska avdelning (ISOC-SE). Föreningens

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Stadgar. 1. Namn. 2. Ändamål. 3. Verksamhet

Stadgar. 1. Namn. 2. Ändamål. 3. Verksamhet 1. Namn Stadgar Föreningens namn är Träpatronerna, patientförening för prostatacancer med registrerat säte i Sundsvalls kommun. Föreningen bedriver sin verksamhet i Västernorrlands län. Patientföreningen

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet 1 Riksförbundet Svenska Kattskyddsförbundet är ett rikstäckande förbund som erkänner alla katters lika värde och rätt till ett gott liv. Svenska Kattskyddsförbundet

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

- 1 - (6) Landstingets PK N:v Götaland

- 1 - (6) Landstingets PK N:v Götaland - 1 - (6) FÖRT VID SVENSKA SJUKVÅRDSANSTÄLLDAS IDROTTSFÖRBUNDS FÖRBUNDSMÖTE 2012, SOM GENOMFÖRDES DEN 7 SEPTEMBER KL.17.30 PÅ BEST WESTERN HOTELL JÄGERSRO I MALMÖ. 1 15 1 MÖTETS ÖPPNANDE Förbundsordförande

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 Föreningsstadgar Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 HRF, Hörselskadades förening i Stockholm Instrumentvägen 19, 126 53 Hägersten Telefon 08-462 24 30, texttelefon 08-462 24 35,

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Protokoll fört vid årsmötet

Protokoll fört vid årsmötet Protokoll fört vid årsmötet 2016-05-14 1 Ordförande Leif Fröberg förklarade årsmötet öppnat. 2 Parentation Minnet av Hvens Hembygdsförenings första ordförande, Elsa Bengtsson, hedrades genom tal av Arne

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

PROTOKOLL från ÅRSMÖTE mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall

PROTOKOLL från ÅRSMÖTE mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall PROTOKOLL från ÅRSMÖTE 2013 21 mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall Närvarande: 80-talet röstberättigade medlemmar. 1 Årsmötets öppnande Ordföranden Sture Henningsohn hälsade alla välkomna. Sture

Läs mer

STADGAR FÖR SPF SENIORERNA LUND ÖSTER

STADGAR FÖR SPF SENIORERNA LUND ÖSTER STADGAR FÖR SPF SENIORERNA LUND ÖSTER Antagna vid föreningens årsmöte den 24 februari 2015, med ändring ( 6) antagen vid årsmötet den 23 februari 2016 samt med ändringar ( 4 mom. 6 och 5 mom. 1) antagna

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor 1 Namn Föreningens namn är Prostatacancerföreningen Viktor, en patientförening i Blekinge med registrerat säte i Karlskrona kommun. Patientföreningen är en ideell

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

SPF MÄLARHÖJDEN-HÄGERSTEN FÖRENING 149 INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND

SPF MÄLARHÖJDEN-HÄGERSTEN FÖRENING 149 INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND SPF MÄLARHÖJDEN-HÄGERSTEN FÖRENING 149 INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND Protokoll fört vid årsmöte 2012-02-17 i SPF förening 149 Mälarhöjden- Hägersten i Axelsbergs servicehus Närvarande enligt röstlängd

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

STADGAR. Föreningens organisationsnummer är Föreningen är ideell samt partipolitiskt och religiöst obunden.

STADGAR. Föreningens organisationsnummer är Föreningen är ideell samt partipolitiskt och religiöst obunden. STADGAR 1 Namn Föreningens namn är SPF Seniorerna Mälarhöjden - Hägersten inom Stockholms distrikt av SPF Seniorerna. Föreningen har nummer 149 inom SPF Seniorerna Föreningens organisationsnummer är 802402-1514.

Läs mer

Donation. transplantation. en förutsättning för

Donation. transplantation. en förutsättning för Donation en förutsättning för transplantation Att människor vill donera organ och vävnader är en förutsättning för all transplantationsverksamhet. I vissa fall kan donationen ske redan medan man lever,

Läs mer