Tillsättning av strategigruppen inom Laboratoriemedicin Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsättning av strategigruppen inom Laboratoriemedicin Dalarna"

Transkript

1 Tillsättning av strategigruppen inom Laboratoriemedicin Dalarna 1(69) De senaste åren bevittnar man en mycket snabb medicinsk, teknisk och professionell utveckling, samtidigt som de personella och materiella resurserna i vår vardag inte följer takten av denna utveckling. Detta motiverar att det inom vår gemensamma organisation LmD tillsätts en grupp av engagerade personer med uppdrag att, baserat på objektiva data och visioner, prognostisera förutsättningarna för laboratoriemedicinsk verksamhet i Dalarna år framöver. Gruppens slutsatser kommer att utgöra stöd för verksamhetsansvariga i planering av analysutbud, bemanning och instrumentarium för framtiden. Följande frågor bör speciellt ställas: 1. Hur kommer Dalarnas befolkning att se ut om år, baserat på utgångsstatistik och påvisbara trender. 2. Hur kommer sjukdomspanoramat att förändras. 3. I vilket mån kommer detta att påverka efterfrågan av laboratoriemedicinska tjänster (såväl i kvalité som i kvantitet). Baserat på svaren på frågor Vilka förändringar är motiverade inom analysstrukturer av våra laboratorier. 5. Vilka personalmässiga förändringar är motiverade (bemanning, utbildningsnivå, handledning, rekrytering). 6. Vilken roll kommer klinisk forskning att ha. 7. Hur kan de tekniska förutsättningarna (instrumentarium, informationssystem, våra lokaler, osv) anpassas till dessa förväntade förändringar. 8. Vilka arbetsmiljömässiga konsekvenser kan förväntas. Slutsatserna bör formuleras så att de om möjligt ska gälla laboratoriemedicin i sin helhet, men de enskilda funktionsområdenas specifika förändringar ska också lyftas fram. Vissa av frågorna bör sättas i ett regionalt perspektiv. Arbetsgruppen kommer att ha sitt mandat från och med 1 oktober 2009 till 31 maj 2010 då den kommer att presentera en kort och konkret, skriftlig sammanställning. Arbetsgruppen kommer att arbeta under vanlig arbetstid, arbetsformer väljs fritt av gruppen. Följande medarbetare delegeras i Strategigruppen: Yngve Bergquist - chefkemist, sammankallande, Mattias Aldrimer - överläkare, Marie Emanuelsson - BMA, Göran Hedin - överläkare, Britta Loré BMA, avdelningschef, Gyula Pekár - överläkare, Helena Hermelin - BMA, Helena Brus samordnare, transfusionsmedicin, Lars Bergvin - IT-ansvarig. Ytterligare en representant från ett länslaboratorium kommer att ingå i gruppen. Tibor Tot Falun, Verksamhetschef

2 2(69) Innehåll Sid. Befolkningspanorama i Sverige 3 Mikrobiologen 17 Patologi 32 Transfusionsmedicin 43 Klinisk kemi 50 Dataenheten 64

3 3(69) Befolkningspanorama i Sverige

4 1. Befolkningspanorama i Sverige 1.1 Befolkningen i Sverige Den Svenska befolkningen bestod av drygt sju miljoner invånare runt mitten av förra seklet. Nio miljonersstrecket passerades runt Tio miljonersstrecket beräknas vara passerat runt Enligt prognoserna kan Sverige ha en befolkningsmängd på 10,7 miljoner år 2060, se figur 1. Medellivslängden antas öka både hos män och kvinnor. För kvinnor från 83 år 2008 till 87 år För män antas medellivslängden för perioden öka från 79 till 85 år. Antalet män kommer att öka med knappt elva procent medan antalet kvinnor kommer att öka med cirka nio procent. Andelen kvinnor i befolkningen år 2030 beräknas vara 50,2 procent, vilket innebär en minskning med några tiondels procent. Anledningen till att antalet män ökar mer än antalet kvinnor är att medellivslängden förväntas öka mer för männen. Fruktsamhetstalet hos befolkningen antas minska från dagens 1,9 barn till 1,8 barn per kvinna. Nettoinvandringen påverkar befolkningsutvecklingen. Som tidigare har nettoinvandringen varit rekordhög, ca per år. Nettoinvandringen förväntas minska på sikt med en invandring runt och en utvandring på drygt dvs per år. 4(69) Figur 1.

5 1.2 Dödlighetsutveckling Nedgången i dödlighet de senaste decennierna beror på bättre levnadsförhållanden och effektivare medicinsk behandling. 5(69) Den höga dödligheten i infektions- och bristsjukdomar minskades genom bättre hygien och högre levnadsstandard. Detta påverkade främst barn och unga. Kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och cancer, är dominerande dödsorsaker sedan 60-talet. En tydlig tendens är dock att sedan 70-talet har dödligheten i dessa sjukdomar gått ner kraftigt till en relativt stabil, och låg nivå. Det finns flera tendenser som påverkar dödligheten i positiv riktning men också i negativ riktning. Sammantaget antas dödligheten på sikt minska men i varierande grad i olika åldrar, se figur 2. Då det gäller de negativa faktorer som spelar in är den livsstil unga väljer. Figur Fler äldre Det faktum att dödligheten minskar och att människor lever längre får definitivt konsekvenser för befolkningens ålderstruktur. I framtiden kommer antalet och andelen äldre att påverka befolkningsstrukturen markant. Idag är ca 18 procent av Sveriges befolkning över 65 år, se tabell 1. Runt 2020 beräknas andelen över 65 år vara drygt 20 % procent av befolkningen. Det innebär att var femte person är pensionär om 10 år, under förutsättning att pensionsåldern fortfarande är 65 år. Andelen barn och unga beräknas minska med 2 procent till 22 procent medan antalet beräknas ligga kvar på den nivå vi har idag. Den arbetsföra delen av befolkningen, andelen åringar, kommer runt 2020 att minska från 58 till 55 procent, se figur 3.

6 6(69) Figur 3. Tabell 1 nedan visar andelen > 65 år fördelat i landet. Enligt siffrorna får Dalarna tillsammans med Gävleborg, Västmanland, Blekinge, Kalmar och Södermanland en ökning av andelen äldre med 9 % mellan 2000 till Västernorrland, Norrbotten, Gotland beräknas få den största ökningen av andelen gamla. Minsta ökningen av andelen gamla ses i storstadsregionerna Stockholm, Uppsala, Skåne, och Östergötland. Det beror sannolikt på högskolornas dragningskraft vilket ger utbildningsmöjligheter för de unga. Tabell 1. Förändring av andelen 65 år och äldre i landets län.

7 7(69) 1.4 Könsfördelning I dagsläget föds fler pojkar än flickor. Förhållandet mellan antal kvinnor och män kommer enligt prognosen att förändras något. Enligt statistiken kommer det att bli ett större underskott på kvinnor i de parbildande åldrarna. Det ökade underskottet på kvinnor beror enligt SCB:s rapport på att framtidens invandrare i större utsträckning kommer för att arbeta och arbetskraftsinvandrare är i större utsträckning män medan anhöriginvandrarna i högre grad är kvinnor. I de äldre åldrarna är det däremot kvinnor som dominerar. Kvinnoöverskottet i dessa åldrar kommer att minska på grund av att männens dödlighet minskar snabbare än kvinnornas, se figur 4. Figur Ökning av försörjningsbördan I stort har den totala försörjningsbördan varit konstant sedan 1960-talet. Andelen som härrör från barn och unga har gått ned samtidigt som andelen äldre har ökat. Framöver antas försörjningsbördan som härrör från unga att vara konstant under prognosperioden. Däremot ökar försörjningsbördan från de äldre och ca 2030 kostar de äldre mer än de yngre, se figur 5. Då går de stora barnkullarna från 1960-talet i pension om nuvarande pensionsgränser fortfarande existerar. En åldrande befolkning innebär en ökning av försörjningsbördan för den arbetsföra befolkningen. Enligt statistiken försörjer 100 människor idag 75 personer. Den nivån antas öka till omkring ca 80 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år Det kan förenklat uttryckas så att 100 personer skulle behöva försörja ca 80 unga och gamla. Figur 5 nedan ger en överblick av försörjningsbördan.

8 8(69) Figur Befolkningsutveckling i Dalarnas Län 2.1 Befolkningsmängd i Dalarna I rapporten Länens arbetskraft 2003:2, SCB anges för Dalarna en befolkningsminskning med % från år 2000 till Det kan ses som en alldeles för väl tilltagen siffra. Statistik från Region Dalarna visar nämligen på en faktisk minskning av Dalarnas befolkning på ca1819 personer från 2000 till Vilket motsvarar ca 1 % under en 10-årsperiod. Enligt samma källa beräknas en minskning från år 2000 till år 2020 till samma procentsats. Detta kan tolkas så att befolkningsmängden i stort sett kommer att vara mer eller mindre densamma. Enligt Jan Björkengren, Region Dalarna, är det svårt att få en något så när tillförlitlig statistik över befolkningsmängden framåt i tiden. Faktorer som t.ex. att invandringen i Dalarna varit kraftig de senaste åren gör att tidigare prognoser minskar i tillförlitlighet. Runt 2020 beräknar Region Dalarna dock att Dalarnas befolkningsmängd kommer att uppgå till ca personer, se tabell 2. Tabell 2. Dalarnas befolkningsmängd År Antal innevånare, st Ref: Jan Björkengren, Region Dalarna, april 2010

9 2.2 Åldersfördelning Tabell 3 visar i grova drag åldersfördelningen av Dalarnas befolkning 2000 och Fakta är hämtade från rapporten Länens arbetskraft, SCB. Tabell 3. Dalarnas åldersfördelning År 2000 År 2030 Ålder, år Andel, % Ålder, år Andel, % > > > 80 6 > Siffrorna visar att andelen unga minskar och den yrkesverksamma delen kommer att minska. Den äldre andelen dvs. > 65år kommer att öka med 9 %. Andelen > 80 år kommer att fördubblas. 9(69) Region Dalarna visar på andra siffror och menar på att Dalarna är det län i landet som får flest pensionärer i förhållande till de som arbetar var ca 60 % av Dalarnas befolkning år kan siffran sjunka till 53 %, enligt ref. Jan Sundqvist, Region Dalarna. Enligt Region Dalarna är andelen yrkesverksamma för tillfället högre än siffror som Länets arbetskraft visar. Troligtvis kan detta hänföras till diskussionen ovan. Enligt statistik från Socialstyrelsens folkhälsorapport kommer ca 36 % av männen över 85 år och 44 % av kvinnorna över 85 år att behöva personlig omvårdnad. 2.3 Försörjningskvot och arbetskraftens storlek Den yrkesverksamma delen, dvs. arbetskraftens storlek i Dalarna kommer enligt statistiken att minska med ca 10 %, tabell 4. I kombination med att befolkningen blir äldre innebär det att försörjningsbördan ökar. Figur 7 ger en överblick av hur försörjningskvoten förändras över perioden De ljust markerade strecken visar de två kommuner i Dalarna som kommer att få högst resp. lägst försörjningskvot. Det kraftigt markerade strecken är genomsnitt för länet och den heldragna linjen visar genomsnittet i landet.

10 10(69) Figur 6. För Dalarnas del innebär det att försörjningskvoten ökar från ca 1,8 till 1,9 under perioden Runt år 2030 bör en person försörja sig själv samt en person till då försörjningskvoten beräknas till 2,0. Tabell 4. Förändring av arbetskraftens storlek år

11 11(69) 3. Sammanfattning för perioden Den totala befolkningen i landet ökar. Runt 2025 beräknas invånarantalet att spränga 10 miljonersgränsen. Att invånarantalet ökar beror på den invandring som sker. En framtida befolkningsförändring är svår att förutsäga. Många faktorer spelar in t ex antalet invandrare. Enligt Region Dalarna kommer Dalarnas befolkning att minska måttligt med ca 1 % fram till En annan källa, SCB, anger däremot en befolkningsminskning på % fram till Det blir ökade regionala skillnader i befolkningsstrukturen. Olika faktorer bidrar till det, bl.a. att det blir fler äldre då medellivslängden ökar. Männens medellivslängd ökar från 79 år till 85 år och kvinnornas medellivslängd från 83 år till 87 år. En annan orsak är utflyttning av unga som vill studera vid högskola/universitet på annan ort. Även att fruktbarheten beräknas minska från nuvarande 1,9 till 1,8 barn per kvinna bidrar till en förändrad befolkningsstruktur. För Dalarnas del innebär det att länet tillsammans med Västernorrlands, Norrbottens, Gotlands, Gävleborgs och Kalmars län tillhör de minst gynnsamma länen. Då åldersfördelningen förändras påverkar det både arbetskraftens storlek och försörjningskvoten. I Dalarna antas den förändrade befolkningsstrukturen innebära att andelen äldre ökar med ca 9 %, och antalet äldre ökar andelen yrkesverksamma minskar med ca 6 %, och antalet minskar andelen barn o unga minskar med ca 4 % medan antalet barn o unga antas vara konstant arbetskraftens storlek minskar med ca 10 % försörjningskvoten ökar från ca 1,8 till 2,0 år 2030 invandringen antas minska på sikt 4. Källförteckning Demografisk rapport 2009:1, SCB Länens arbetskraft 2003:2, SCB Befolkningsutveckling sen 1950, Region Dalarna Folkhälsorapport, Socialstyrelsen Jan Bergqvist, Jan Björkengren, Region Dalarna 5. Generell version av sjukdomspanorama gällande hela LmD I en åldrande befolkning kan vi anta att incidensen av tumörsjukdomar ökar. När man dessutom blir bättre på att behandla dessa sjukdomar kommer fler att få multipla tumörsjukdomar under sin livstid. Den senaste tidens trend med ökande andel överviktiga och ökad andel diabetes i befolkningen verkar vara ihållande. Detta kommer att leda till ökande följdsjukdomar såsom hjärt-/kärlsjukdom, njursvikt och leversjukdom. Den åldrande befolkningen kommer att kräva fler ortopediska operationer pga artros och osteoporos.

12 12(69) Den åldrande befolkningen kommer också att bidra till ökat antal infektioner i bensår, operationssår och efter proteskirurgi samt vid instrumentering av urinvägarna. Om antibiotikaresistensen ökar kommer detta att bidra till mer långvariga och mer avancerade sjukdomsförlopp. Globaliseringen och det ökade resandet kommer att förändra sjukdomspanoramat gällande infektionssjukdomar. En mer upplyst och hälsointresserad befolkning kommer att kräva sjukdomsscreening i primärpreventivt syfte. Ökande krav från arbetsgivare/skola/myndigheter/försäkringsbolag samt eventuellt i kombination med eventuellt ökat drog- och alkoholmissbruk, leder till ökad användning av droganalyser. 6. Tillgång till personal/pensionsavgångar Figur 7 ger en bild utav utbildningsnivån i Dalarna fram till Figur Utbildning via våra lärosäten Vi kan se att inom LMD så kommer under en tioårsperiod ca 45 % av biomedicinska analytikerna att uppnå 65 års ålder. Det år då flest biomedicinsk analytiker uppnår 65 års ålder är 2015 (12 st) se figur 9 nedan. Vi kan nog konstatera att den främsta rekryteringskällan för BMA inom LmD i framtiden kommer att vara via de studerande som går grundutbildningen vid våra lärosäten, dvs. en liten rörlighet av BMA som varit yrkesaktiv efter utbildning. Utdrag från högskoleverket (HSV); Utbildningarna som lättast leder till jobb För dem som börjar studera till biomedicinsk analytiker i höst väntar en ljus arbetsmarknad. Högskoleverket ger en rapport om hur arbetsmarknaden kommer att se ut när de som börjar studera i höst blir klara med sina utbildningar, det vill säga om tre till fem år.

13 Tillgången på biomedicinska analytiker beräknas nästan halveras under de kommande femton åren, framför allt på grund av stora pensionsavgångar, samtidigt som efterfrågan kommer att öka. Det svaga intresset från studenterna är gemensamt för nästan alla bristgrupper som Högskoleverket har listat. Här handlar det alltså om att göra yrkena mer attraktiva, inte att öka antalet utbildningsplatser. 13(69) Statistik från HSV, BMA/läkare/kemister Utdrag från högskoleverket; Figur 8. 50% 100% 150% Procent Figur 8 ovan, visar att år 2010 har BMA-ubildningen hamnat på 1:a plats vid beräkning av rekryteringsbehovet. Figuren anger också att det idag bara utbildas 40 % av det framtida behovet av BMA enligt HSV prognos. Årsrapport NPS en analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad. På följande sidor presenteras i utdrag från Årsrapport NPS* 2010, information och statistik om den Biomedicinska analytiska arbetsgruppen. * Nationella planeringsstödets arbete Biomedicinska analytiker En av de fyra nya legitimationsgrupper som tillkom år 2006 var biomedicinska analytiker. Dessa har tidigare inte funnits som egen grupp i statistiken, varför det kan vara av intresse att titta lite närmare på dessa. Ungefär 87 % arbetar inom laboratoriemedicin och 4 % är registrerade som ej sysselsatta. Denna

14 grupp består av personer bosatta i utlandet, arbetslösa, sjukskrivna, pensionerade, studerande o s v. De 11 % som arbetar utanför laboratoriemedicin finns inom till exempel högskolan, naturvetenskaplig forskning, grossisthandel eller offentlig förvaltning. Tabell 5. Legitimerade biomedicinska analytiker efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Antal Arb. inom Laboratoriemedicin Arb. utanför Laboratoriemedicin 14(69) Ej sysselsatta Åldersklass < 30 år 609 x x år år år år år år år w år 33 x x Totalt X = 1-3 personer Många av dem som är legitimerade biomedicinska analytiker tog sin examen under talen och majoriteten är idag över 50 år. Det utbildas allt färre biomedicinska analytiker, dock syns en viss ökning av nyutexaminerade under de senaste tre åren (tabell 6). Tabell 6. Antal personer med avslutad utbildning för biomedicinska analytiker åren År Antal Källa: Socialstyrelsen/NPS databas Den framtida tillgången på biomedicinska analytiker kommer att bero på ett flertal faktorer. De två mest avgörande är andelen som pensionerar sig i relation till hur många nyutexaminerade som kommer att finnas i framtiden. Vårdförbundet som organiserar biomedicinska analytiker har räknat på att det pensioneras betydligt fler än de som nyutexamineras. Enligt förbundet pensioneras cirka 450 per år i förhållande till att cirka 280 finns att tillgå på arbetsmarknaden. Skattningen utgår ifrån att det sker en ökning av antalet pensionerade mellan år 2008 och 2017, då flertalet pensionsavgångar beräknas inträffa. Utbildningstakten antas ligga på ungefärliga 300 examinerade per år. Slutsatsen av detta blir att arbetsstyrkan av biomedicinska analytiker kommer att krympa med cirka 13 %, samtidigt som vården och andra samhällssektorer kommer att ha behov av ett större antal yrkesverksamma biomedicinska analytiker.

15 15(69) Enligt budgetpropositionen för år 2010 ska läkarutbildningen byggas ut med 30 nybörjarplatser (22). Samtidigt utökas tandläkarutbildningen med 30 nybörjarplatser. Socialstyrelsen har i sin senaste prognos över den framtida tillgången på personal utifrån 2007 års utbildningsdimensionering visat på en minskande tillgång på tandläkare mot år Även tillgången på barnmorskor förväntas minska. För läkare beräknades tillgången utifrån 2008 års utbildningskapacitet vara oförändrad år 2023 jämfört med år Tillgången på sjuksköterskor och tandhygienister bedöms öka. Biomedicinska analytiker En grupp som presenteras i årets rapport är biomedicinska analytiker. Prognosen för denna grupp är att det kommer att råda stor brist på yrkesverksamma inom området inom en 5-10-årsperiod. Det är betydligt fler som pensioneras än som utexamineras. Detta tillsammans med en åldrande och växande befolkning kommer vården och samhället i stort att behöva fler personer inom yrkesgruppen biomedicinska analytiker. Biomedicinska analytiker i Dalarna Figuren nedan visar pensionsavgångar av BMA mellan vid LmD. Pensionsavgångar, BMA, LMD Antal 10 8 Antal av 168 BMA År

16 Sammanfattning för perioden (69) Även om man ska utgå ifrån bibehållen personalstyrka så säger det sig självt att vi måste ha en plan för hur vi då ska ersätta dessa. Vi kan tycka att det är långt till 2020 men ska man bygga upp ett långsiktigt samarbete med något lärosäte för främst BMA-personalgruppen, så är det dags att starta nu. Man måste ta med i analysen hur den tekniska utvecklingen, t ex automatiseringen, kommer att påverka och vi bör också fundera om vi egentligen gör rätt saker samt hur vi kan effektivisera och öka produktiviteten, ta hem analyser och sätta upp nya mer avancerade analyser som ger stimulans och mervärde i arbetet.

17 17(69) Mikrobiologen

18 1. Inledning. Statistik och trender 18(69) 1.1 Allmänt Antalet analyserade prov på avd för Klinisk Mikrobiologi har under de senaste 10 åren ökat med i genomsnitt 6 % per år, från prov per år 1999 till ca prov per år 2009, se Figur 1. Vi tror att antalet prov kommer att fortsätta öka i motsvarande takt även under de kommande 10 åren, vilket skulle innebära att vi om 10 år analyserar ca prov/år jämfört med dagens prov/år. Antalet analyser har ökat mest inom serologi och PCR, men även antalet odlingar har ökat Antal analyser År Figur 1. Utvecklingen av totala antalet analyser , och trendlinje till år Analysgrupper mikrobiologen odling serologi PCR Övrigt Figur 2. Utvecklingen av antalet analyser per analysgrupp

19 19(69) 1.2 Odlingar Antalet blododlingar har ökat från 6808 prov per år 1999 till per år beslutade infektionskliniken i samråd med Avd för Klinisk Mikrobiologi om en rutin som innebär att blododling alltid skall tas på patienter vid ordination av parenteral antibiotikabehandling (stående delegation till sjuksköterska). Idag tas 4 flaskor per patient. Ev besparingsbeslut om att minska antalet flaskor till 2 flaskor per patient skulle genast halvera antalet analyser, visserligen till en kostnad av lägre känslighet i analysen. Figur 3 visar hur totala antalet odlingar fördelas på olika typer av odling. Arbetstyngden per odling kommer med stor sannolikhet att fortsätta öka eftersom man identifierar fler bakterier med antibiotikaresistens. Detektion och karakterisering av resistensmekanismer kräver fler tester, t ex Etest för resistensbestämning och ev PCR-diagnostik av resistensgener. Angående ökad arbetstyngd per prov, se figur 7 nedan. Odlingar Antal analyser År Urin Sputum Streptokocker Sterila punktat Nasopharynx Multires bakt Hygien GC Feces C. difficile Blod Sår Figur 3. Fördelning på olika typer av odling. 1.3 Serologi Inom serologin har nya analyser tillkommit: Citrullinantikroppar, Helicobacter pylori-antigen, gliadin- och transglutaminas-antikroppar. Calprotectin-antigen som en markör för inflammatorisk tarmsjukdom är en ny analys som införs i år, Andra serologi-analyser har tagits bort, t ex Mycoplasma pneumonieantikroppar och influensa-antigen (som båda ersatts av PCR). Sannolikt kommer förändringen av analyssortimentet att fortsätta. Figur 4 visar hur totala antalet serologi-analyser fördelas på olika typer av analyser.

20 20(69) Serologi Antal analyser År Rubella RS-virus Citrullin-ab Reumafaktor Myco pneum Mononukleos Lues H. pylori ag H. pylori ser HTLV HIV Hepatit Celiaki Borrelia Autoantikroppar Figur 4. Fördelning på olika typer av serologi 1.4 Molekylärbiologi Antalet PCR-analyser har ökat och nya analyser har tillkommit (senast Mycoplasma pneumoniae och influensa). Figur 5 visar hur totala antalet PCRundersökningar fördelas på olika typer av PCR. Sannolikt kommer nya typer av PCR-analyser att tillkomma. Detektion av resistensgener med PCR kommer att öka, pga krav från vården av snabba svar, ex VRE-PCR som startas våren PCR för plasmidburen ampc-resistens kommer sannolikt att efterfrågas inom några år. PCR-metoder kommer sannolikt att utvecklas för diagnostik av luftvägsinfektioner, tarminfektioner och ev vid blododlingar. Screeningundersökning av blodgivare avseende HIV, hepatit och lues utförs i dag med serologi, men krav kan komma från socialstyrelsen att införa screening med PCR, se vidare stycke 3.7. PCR för papillomavirus kommer att utföras som ett led i förebyggande av cervixcancer. PCR Myco gen. Myco pneum. Multires bakt Influensa Chlamydia tr Figur 5. Fördelning på olika typer av PCR

21 21(69) 1.5 Substrat Att ha en egen substrattillverkning är viktigt ur kvalitetssynpunkt. Det ger också en stor flexibilitet genom att medietillverkningen snabbt kan anpassas till växlande behov. För att bedriva forskning och utveckling inom bakteriologi är det en stor fördel att ha en egen substrattillverkning. Vissa agarmedia kommer dock att köpas färdiga, t ex kromogena agar. Behovet av medier för fenotypning kan komma att minska om ny teknik för typning införs (MALDI-TOF). Substrat rör plattor Figur 6. Antal rör och plattor som tillverkas på den egna substratavdelningen 2. Förändrat sjukdomspanorama 2.1 Ökat antal äldre Andelen äldre personer i befolkningen i Dalarna kommer att öka, vilket kommer att medföra en ökad belastning på sjukvården med fler mikrobiologiska analyser som följd. I en undersökning i Stockholm avseende andelen av de äldre bosatta i särskilda boenden hade 5 % av dem kroniska sår på benen, pga venös insufficiens, ischemi eller diabetes. Kroniskt sår innebär risk för sårinfektion. Åldersdiabetes ökar. Diabetes medför ökad infektionsrisk pga den immunosuppression som sjukdomen medför och pga diabetessår på fötterna. Äldre personer, särskilt äldre som har svårt att röra sig och blir sängliggande, får ofta bakteriuri och urinvägsinfektion. Ett ökat antal urinodlingar från äldre kan förväntas. Fler äldre kommer att behandlas inom sjukvården och genomgå operationer. Ökat antal vårdrelaterade infektioner kan förväntas när fler patienter genomgår t ex hjärtoperationer och ortopediska operationer, t ex höft och knäledsplastik. Enligt statistiken drabbas ca 8 10 % av alla sjukhusvårdade patienter av en vårdrelaterad infektion. Urinvägsinfektion är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektionen (ca 40 %) och incidensen är kopplad till hur många patienter som behandlas med KAD och till hur många som genomgår instrumentala ingrepp i urinvägarna.

22 22(69) 2.2 Cancersjukdomar En koppling finns mellan cancersjukdomar och infektioner. Ex hepatitvirus och levercancer, Helicobacter pylori och ventrikelcancer, papillomvirus och cervixcancer, samt det senast upptäckta XMRV-viruset och prostatacancer. Här finns möjlighet till diagnostiskt samarbete och ev forskning tillsammans med patologen. 2.3 Vaccinationer Vaccinationer kan komma att minska antalet infektioner och därmed leda till att färre prover tas. Barn vaccineras numera mot såväl Haemophilus influenzae som pneumokocker, och det kommer sannolikt att påverka hur många som insjuknar i luftvägsinfektioner. Äldre vaccineras mot influensa och pneumokocker. 3. Efterfrågan av laboratoriemedicinska tjänster 3.1 Allmänt Mängden prov kommer att öka. Om trenden från de senaste 10 åren fortsätter oförändrat har vi fler prov att analysera om 10 år jämfört med idag. Många analyser som utförs på mikrobiologen, ca 50 %, är analyser som utförs i enlighet med smittskyddslagen. Dit hör t ex faecesodlingar, Chlamydia, HIV, hepatit och MRSA. Nya reagens kan i framtiden tillkomma under smittskyddslagen. På uppdrag av smittskyddsläkaren och vårdhygien utförs screeningodlingar av patienter som bedöms vara utsatta för ökad risk att bli koloniserade eller infekterade med multiresistenta bakterier. Principerna för dessa screeningodlingar är desamma i hela Sverige och bestäms i samråd mellan SMI, smittskyddsläkare, vårdhygien, infektionsläkare och laboratorieläkare. För närvarande finns screeningprogram för MRSA, VRE och ESBL. Det innebär t ex att patienter som vårdats på sjukhus utomlands och läggs in för vård på ett svenskt sjukhus skall prov tas avseende samtliga dessa typer av bakterier. Patienterna måste vårdas på enkelrum tills negativt svar från lab har kommit, för att minska risken för spridning till andra patienter. Ibland kan odlingarna av dessa prover vara mycket arbetskrävande. Ett exempel: Enligt screeningprogrammet för multiresistenta bakterier tog man prov på en mor och hennes barn vid inläggning på barnkliniken i Falun. Båda hade vårdats på ett sjukhus på Filippinerna. Man hittade vid odlingarna en multiresistent ESBL och tre andra multiresistenta gramnegativa bakterier. Detta krävde totalt 26 spridningsplattor, 59 lapptester, och 15 Etester, se figur 7.

23 23(69) Figur 7. Exempel på ökad arbetsbelastning per prov vid fynd av multiresistenta bakterier. Bilden visar de odlingar och tester som krävdes för att analysera två faeces-screeningprov, från mor och barn, inför inläggning på barnkliniken. Styrkan för vårt lab är att ha en nära kontakt med vården och med smittskyddsläkaren och att vi är flexibla och snabbt kan ställa om vid nya utmaningar eller krav. 3.2 Sluten vård Problemen med ökad antibiotikaresistens kommer att leda till att det blir viktigare med bakterierodling och/eller PCR-analys fr a inom sluten vård, pga allvarliga infektioner som kräver rätt antibiotikabehandling. Krav från vården på snabbare svar vid allvarliga infektioner kommer att öka arbetsbelastning per prov och också kräva ny teknik. 3.3 Öppen vård Inom öppen vård kommer problem också att uppstå pga antibiotikaresistens, men inte så allvarliga problem som inom sluten vård. Inom öppenvården finns trender att minska antibiotikabehandlingen vid övre luftvägsinfektioner, och därmed kommer sannolikt även färre odlingar att tas. Många av dessa lindriga infektioner läker utan antibiotikabehandling, vilket gör att påvisande av antibiotikaresistenta bakterier vid odling i många fall inte är så relevant. Vad gäller patienter som söker för distala urinvägsbesvär i öppen vård tas för närvarande inga odlingar vad gäller yngre kvinnor. Antibiotika sätts in enbart på anamnes, och det fungerar för det mesta bra eftersom antibiotikaresistens i dagens läge inte är så vanligt. Om andelen resistenta bakterier ökar kommer behovet av odling att öka och det kan ev ske genom en plötslig policyförändring. 3.4 Patientnära tester Den patientnära mikrobiologisk diagnostik som idag utförs på öppenvårdsmottagningar är snabbtest för streptokocker och mononukleostest. Vi tror inte att det kommer att tillkomma fler vårdnära tester inom en 10-årsperiod. Däremot kan det bli vanligare att patienter tar prover på sig själva med provtagningsmaterial som rekvireras på Internet, s k nättestning. I dessa fall skickas dock proverna in till ett lab som utför analysen. Ett exempel är könssjukdomen Chlamydia där många landsting redan har infört nättestning. Avsikten är att personer

24 24(69) som annars inte lämnar prov skall göra det, dvs man kan förvänta en ökad mängd prover totalt sett. Ett annat exempel där nättestning redan förekommer är diagnostik av de humana papillomvirus som är kopplade till etiologin vid cervix-cancer. Vid nättestning är det inte självklart att proverna kommer att skickas till det mikrobiologiska laboratoriet på Falu lasarett. Flera lab kommer sannolikt att erbjuda samma analys, och priset för analysen kommer sannolikt att spela stor roll vid valet av lab. Smittskyddsläkaren kan dock ha synpunkter vid val av lab när det gäller mikroorganismer som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. 3.5 Utbrott Utbrott pga snabb spridning inom sjukvården eller ute i samhället av viss typ av antibiotikaresistent bakterier kan leda till krav från smittskyddsläkare på smittspårnings- och screeningodlingar. Dalarna har ännu inte haft något större utbrott, men det har förekommit på flera andra håll i Sverige. Exempel är Hallands län där ett utbrott av vancomycinresistenta enterokocker (VRE) ledde till att antalet VRE-odlingar ökade med på ett år. 3.6 Nya mikroorganismer D v s nyupptäckta, kan komma att kopplas till sjukdomar där man tidigare inte kände till orsaken. Historiska exempel: Mikroorganism Upptäckt/uppmärksammad år År då diagnostiken startar i Falun Chlamydia trachomatis HIV Helicobacter pylori Hepatit C Mycoplasma genitalium MRSA VRE ESBL Influensa HINI (pandemi) 1961, spridning i Sverige under 2000-talet 1986, spridning i Sverige med början 2007 CTX-M-varianten med ökad spridningsbenägenhet. Successivt ökad spridning i Sverige under 2000-talet, första svenska utbrottet beskrivet i Stockholm (PCR-metod, tidigare endast fenotypisk metod) 2010 (PCR-metod, tidigare endast fenotypisk metod) 2009 (PCR-metod, tidigare endast fenotypisk metod) (PCR-metod ersätter tidigare immunofluorescensmetod)

25 25(69) 3.7 Blodgivarscreening Blodgivarscreening avseende hepatit B och C samt HIV och lues utförs för närvarande vid varje blodtappning, enligt anvisningar från Socialstyrelsen, och prov för antikroppar mot HTLV och anti-hbc tas på alla nya blodgivare. Screeningproven analyseras för närvarande med serologi. Nackdelen med serologi är att man har en s.k. fönsterperiod från det att en person blivit smittad tills antikroppar kan detekteras i blodet. Detta leder till en viss, men mycket liten risk att smitta kan överföras till en recipient från en blodgivare som nyligen blivit infekterad men som ännu inte utvecklat antikroppar. Om man i stället skulle utföra screeningen med NAAT-tester (nucleid acid amplification techniques), t ex PCR, i stället för med serologi skulle detta problem elimineras. NAAT-tester är dock dyrare att utföra. Ekonomiska beräkningar visar att den teoretiska kostnaden idag för att förhindra en enda överföring av smitta via blodtransfusion genom att gå över från serologi till NAAT-tester är ca 160 miljoner kronor. Vid de överväganden som gjorts i Sverige så anses denna kostnad alltför stor (ref Bengt Ekermo, Transfusionsmedicin, Linköping, pers kommunikation). I Danmark utför man dock sedan 1 januari 2009 NAAT-tester vid screening av blodgivare. Om det i Sverige under kommande år visar sig inträffa flera fall med transfusionsöverförd blodsmitta, så är det möjligt att Socialstyrelsen bestämmer sig för att NAAT-tester skall utföras även i Sverige. Om det skulle hända så leder det till kraftig kostnadsökning pga inköp av ny utrustning och reagens krävs. Ett scenario är att den dyra NAAT-testningen kan komma att centraliseras till enbart vissa lab, och att blodgivarscreeningen på labbet i Falun kanske upphör. 3.8 Biobank Det främsta skälet till att prover sparas är att patienter skall få en säkrare vård och behandling. Vid serologi blir diagnostiken säkrare om ett prov kan jämföras med ett tidigare taget prov. Om det gäller serologisk diagnos av en infektionssjukdom, kan man dessutom med hjälp av sparade prov utreda när en person blivit smittad. Det blir också möjligt att i efterhand kontrollera om en tidigare diagnos var korrekt. Biobanker är värdefulla även vid forskning. Alla forskningsprojekt som inleds ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan genomföras utan att en patients personliga integritet äventyras. Sparade, men avidentifierade positiva prov, används inom laboratoriet för att framställa poolade serum, som används som interna positiva kontroller. Dessa prov ingår ej i biobank. Beslut har i de flesta fall inte tagits om hur länge proven skall sparas i biobanken (endast minimitid är angiven). För diagnostik och behandling av enskilda patienter avtar nyttan med sparade prov med tiden, men för forskningsändamål kan sparade prov vara av intresse även om de är mycket gamla. Vad gäller ev framtida forskningsprojekt, t ex forskning kring nya infektionssjukdomar (kan vara t ex sjukdomar med tidigare oklar etiologi som får sin förklaring, se avsnitt 3.6 ovan) finns inom lagens ram inga möjligheter att spara prov i biobank, om andra skäl för att spara proven har upphört att gälla. Det krävs nämligen godkännande av ett specifikt forskningsprojekt i en etisk kommitté för att få spara prover. För prov som finns sparade i biobank kan dock ansökningar beaktas att

26 använda de sparade proven till nytt forskningsprojekt, om det godkänns i etisk kommitté. 26(69) 4. Vilka förändringar är motiverade inom analysstrukturer mikrobiologi 4.1 Samverkan mikrobiologi och övriga lab specialiteter Inom serologin finns förutsättningar för samarbete med klinisk kemi för att bättre utnyttja analysinstrument. Samarbete med patologen: HPV-diagnostik, screening för att förebygga cervixcancer. PCR i samband med vätskebaserad cytologi eller PCR HPV som styr vilka prov som behöver undersökas cytologiskt. Samarbete med transfusionsmedicin kan innebära en breddad kompetens för personalen och nya möjligheter att planera inför semestrar och ledigheter. 4.2 Teknikutveckling, instrument Automation - utodlingsrobotar kommer att användas inom några år. De utodlingsrobotar som idag finns på marknaden kan endast hantera flytande provmaterial. Därför kommer utodlingen av urinprov i första hand att automatiseras på mikrobiologen. För pinnprov (t ex sårsekret för allmän odling som transporteras till lab på en pinne med raytontipp nedstucken i ett rör med halvfast medium) är det svårare att konstruera en utodlingsrobot. Vid ev. övergång till flytande transportmedium för pinnprov kan utodling dock automatiseras, men dessa flytande transportmedia är i dagens läge dyrare än de halvfasta och vissa bakterier (t ex pneumokocker) överlever sämre i flytande transportmedium än i dagens halvfasta transportmedium, vilket kan innebära att känsligheten försämras vid odling. Idag finns inga utodlingsrobotar på marknaden som kan kopplas in direkt på en bana där prov transporteras till olika analysmaskiner inom labbet, efter ankomstregistrering. I framtiden kan det dock bli möjligt att flytande prov för mikrobiologisk analys transporteras på en sådan bana, men det förutsätter att banan kan hantera formatet på de provtagningsrör som används och att teknik och ITlösningar finns för ihopkoppling av bana och utodlingsrobot. Molekylärbiologisk diagnostik kommer att få ökad betydelse. Ur medicinsk synvinkel är önskvärt att förändra diagnostiken så att ny teknik, som kan ge snabbare svar tas i bruk. I dagens läge tar det ofta två dagar från det att ett odlingsprov kommer till lab innan en framodlad bakterie är artbestämd. Snabbare svar är något som kommer att efterfrågas från vården och som är till nytta för patienterna. En ny teknik för arttypning av bakterier med masspektrometri, MALDI-TOF (ref. 1.2) kommer att ge snabbare svar än som erhålls med dagens fenotypiska bestämningar, t ex med en serie jäsningsrör. Med MALDI-TOF kan artbestämningen vara färdig en dag tidigare än med de typningsmetoder som används idag. Denna teknik har dessutom fördelen att vara enkel att utföra och kräver inga dyra reagenser. MALDI-TOF-utrustningen kostar ca 1,5 miljoner kronor i inköp. Reagenskostnaden är sedan mycket låg, ca 2 kr per analys. Metoden fungerar bra för typning av stafylokocker, strepto-

27 27(69) kocker, enterokocker, gramnegativa tarmbakterier och icke-fermentativa gramnegativa stavar. Det går också att snabbtypa långsamväxande gramnegativa stavar, som är svåra att typa eller inte går att typa alls med dagens metoder. Med ett MALDI-TOF-instrument skulle ca 8000 typningar per år kunna utföras en dag snabbare. Snabbare svar från lab till behandlande läkare leder till ökad patientsäkerhet. Däri ligger den största vinsten. Tillkommer att labarbetet rationaliseras och att de löpande reagenskostnaderna och kemikalieavfallet reduceras. Med denna nya teknik öppnas dessutom möjligheten till spännande klinisk forskning. En annan intressant användning av MALDI-TOF masspektrometri är att mycket exakt bestämma massan av en PCR-produkt. På detta sätt kan man t ex artbestämma mikroorganismer utgående direkt från ett prov, utan föregående odling. Ett MALDI-TOF analysinstrument som arbetar på detta sätt har tagits fram av Abbot, instrumentet kallas plex-id. En annan ny teknik, Luminex, kan användas inom såväl serologi som molekylärbiologi (ref 3, 4. 5, 6, 7). Fördelen är att ett stort antal markörer kan detekteras samtidigt. Denna teknik kan utnyttjas för att leta efter orsakande agens vid luftvägsinfektioner ( luftvägsblock ), vid sepsis, tarminfektioner m.m. Tekniken kan även användas för identifiering av olika arter av jästsvamp (ref). Utveckling av kommersiella testpaneler pågår, i dagens läge finns ett färdigt test för diagnostik av luftvägsvirus (ref). Vid laboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala pågår forskning för att använda Luminex-teknik för snabb arttypning av bakterier som upptäcks i blododlingar vid bakteriemi/sepsis. Bildanalys av odling på agar, ev med automatiserad utsortering av negativa odlingar kan bli verklighet. Man kan i så fall tänka sig automatiserade system som tar ut agarplattor ur inkubatorerna och fotograferar dem. Avläsningen av plattor med växt sker sedan genom att bilden studeras på en dataskärm. Inom molekylärbiologi kommer sannolikt instrument som är mer automatiserade än dagens instrument. Exempelvis kommer det att finnas instrument där provpreparering, DNA/RNA-extraktion och amplifiering sker i samma instrument. Det sker för närvarande en snabb teknikutveckling inom framför allt molekylärbiologisk diagnostik. För att hänga med i utvecklingen och kunna använda de modernaste och mest lämpade analysapparaterna, är det viktigt med kort avskrivningstid för inköpta analysapparater alternativt leasing av apparaterna. 5. IT Elektroniska remisser och svar fungerar och ett LIS-system används som är väl anpassat för mikrobiologiskt lab. Provregistreringen skall gå så automatiserat och smidigt som möjligt vid ankomsten till lab, genom koppling till elektronisk remiss. LIS-systemet skall kunna kommunicera med labbets analysapparater. Beslutsstöd i LIS-systemet, t ex ev via länkar till web-baserade dokument, är önskvärt.

28 28(69) Ökade externa krav kommer att finnas att övervaka och rapportera dels anmälningspliktiga mikroorganismer enligt smittskyddslagen, dels resultat av resistensbestämningar, dels förekomst av vårdrelaterade infektioner. I LIS-systemet måste det vara möjligt att lätt göra sökningar och skapa rapporter. 6. Vilka personalmässiga förändringar är motiverade Läkare: Läkare behövs för att upprätthålla en bra kontakt med kliniskt verksamma läkare och för att övervaka att de analyser som utförs har kliniskt relevans, och i slutändan är till nytta för patienterna. Brist på specialistläkare inom mikrobiologi är ett faktum redan idag och det kan bli svårt att rekrytera läkare till ett relativt litet labb som i Falun. Möjlighet att bedriva forskning och utveckling kan underlätta rekrytering. Om det blir stora svårigheter att rekrytera läkare, kan det bli fråga om samverkan med större labb för medicinsk kompetens. BMA: På grund av pensionsavgångar och för få som utbildar sig till BMA, kommer det sannolikt att bli svårighet att rekrytera. Det gäller att vara en attraktiv arbetsplats för att locka till sig och behålla personal. Rutinarbete kan och bör varvas med fördjupning inom olika ansvarsområden. Monotona arbetsuppgifter kommer att minska pga automation. Viktigt med karriärmöjligheter inom yrket kopplat till lön. Bland nyutbildade BMA finns idag relativt många som söker sig till mikrobiologi. Molekylärbiolog: Med tanke på den ökade betydelsen av molekylärbiologisk diagnostik i framtiden, behövs anställda med fördjupad molekylärbiologisk utbildning, helst med teknisk inriktning. Som det ser ut idag, utbildas fler än vad som arbetsmarknaden behöver. 7. Kvalitetssystem Gemensamt kvalitetssystem med klinisk kemi. 8. Vilken roll kommer klinisk forskning att ha Det nya forskningslabbet kommer att möjliggöra mer klinisk forskning som involverar laboratorieundersökningar. Inom mikrobiologi är tänkbara forskningsområden kopplingen av olika mikroorganismer till olika typer av patologiska förändringar/sjukdomar. Historiska exempel är Campylobacter som orsak till infektiös diarré, Helicobacter pylori som orsak till magsår, papillomavirus som orsak till cervixcancer. Epidemiologiska studier är viktiga för att beskriva utbredningen av infektioner inom olika befolkningsgrupper, åldersgrupper och förändringar med tiden, samt koppling till olika interventioner och förändringar, såsom förebyggande åtgärder, nya behandlingar och förändringar i diagnostiken. Inom området vårdhygien behövs många studier för att klarlägga betydelsen av olika typer av interventioner, för att få bättre underlag för vårdhygienisk rådgiv-

29 ning. Det behövs odling och typning av mikroorganismer för att klarlägga smittspridning inom sjukvården. 29(69) 9. Lokaler Samarbete/integrering mellan de olika specialiteterna inom laboratoriemedicin kräver förändringar av lokalerna. 10. Vilka arbetsmiljömässiga konsekvenser kan förväntas På grund av automation och elektroniska remisser och svar förväntas mindre monotont och statiskt arbete. Övervakning av automatiserade processer, t ex via en dataskärm, kan å andra sidan också leda till monotont arbete. För att bättre utnyttja instrument, lokaler och för att tillmötesgå krav på kortare svarstid samt ta hand om en större mängd prover, kan mer arbetstid läggas ut på kvällar och helger. För att undvika stress är det viktigt med tillräcklig personaltäthet och att personalen är välutbildad och trygg i sina arbetsuppgifter. Vad gäller kemiska hälsorisker, så är dessa i allt väsentligt undanröjda. Om det används kemikalier på vårt lab som kan bytas ut mot andra kemikalier med lägre skaderisk, skall vi göra det. Landstingets miljöenhet och Laboratoriemedicins kemikaliesamordnare bevakar ev nya direktiv från European Chemicals Agency. På ett mikrobiologiskt lab finns risk att personalen kan exponeras för smittämnen. Föreskrifter måste följas. Något som på senare år blivit aktuellt är att alltfler multiresistenta bakterier hanteras på lab. Om personal smittas med dess, är risken för infektion inte så stor, men det kan innebära långvarigt bärarskap, om bakterien etablerar sig i personens normalflora. Referenser: 1. Carbonnelle E, Beretti JL, Cottyn S, et al. Rapid identification of Staphylococci isolated in clinical microbiology laboratories by matrix-assisted laser desorption ionization-time of flight mass spectrometry. J Clin Microbiol 2007;45: Van Baar BL. Characterisation of bacteria by matrix-assisted laser desorption/ionisation and electrospray mass spectrometry. FEMS Microbiol Rev 2000;24: Fox JD. Nucleic acid amplification tests for detection of respiratory viruses. J Clin Virol 2007;40 Suppl 1:S Fox JD. Nucleic acid amplification tests for the detection and analysis of respiratory viruses: the future for diagnostics? Future Microbiol 2007;2: Mahony J, Chong S, Merante F, et al. Development of a respiratory virus panel test for detection of twenty human respiratory viruses by use of multiplex PCR and a fluid microbead-based assay. J Clin Microbiol 2007;45:

30 30(69) 6. Lau A, Chen S, Sleiman S, Sorrell T. Current status and future perspectives on molecular and serological methods in diagnostic mycology. Future Microbiol 2009;4: Muldrew KL. Molecular diagnostics of infectious diseases. Curr Opin Pediatr 2009;21:

31 Sammanfattning Klinisk Mikrobiologi 31(69) Provmängden har under de senaste 10 åren ökat med i genomsnitt 6 % per år, och vi tror att denna trend kommer att fortsätta, vilket innebär att vi om 10 år analyserar ca prov/år jämfört med dagens prov/år. Provökningen beror på flera faktorer, varav en är att andelen äldre i befolkningen kommer att öka, vilket leder till att relativt fler personer drabbas av urinvägsinfektioner och sårinfektioner. Inom slutenvård kommer antalet odlingar att öka, pga mer antibiotikaresistenta bakterier och krav på att alltid ta en odling innan antibiotikabehandling. Vad gäller öppen vård är det svårare att säkert veta vad som kommer att hända. Mycket beror på resistensutvecklingen hos E. coli, den vanligaste orsaken till urinvägsinfektion i öppen vård, och på resistensutvecklingen hos pneumokocker som orsakar luftvägsinfektioner. Nyligen har man börjat vaccinera barn mot pneumokockinfektioner vilket kan leda till färre infektioner. En fortsatt ökad antibiotikaresistens hos bakterier ökar behovet av kliniska odlingar och resistensbestämning. Screeningodlingar för att identifiera antibiotikaresistenta bakterier t ex vid inläggning på sjukhus görs enligt nationella vårdprogram. Många odlingar sker enligt smittskyddslagen. Eventuell spridning av multiresistenta bakterier inom sjukvården i form av utbrott kan leda till att laboratoriet snabbt måste kunna svara på kraftigt ökad efterfrågan på odlingar. Kraven kommer att öka från vården på snabbare svar. Det är möjligt att nya mikroorganismer kommer att upptäckas som är kopplade till sjukdomar, och att ny diagnostik därför behövs. För att klara framtida krav behöver laboratoriet läkare, molekylärbiolog och biomedicinska analytiker som i samverkan står för hög kompetens. Att ha en trivsam arbetsplats är en förutsättning för att kunna rekrytera ny personal vilket kommer att bli nödvändigt pga framtida pensionsavgångar. För att kunna arbeta rationellt behövs ett laboratoriedatasystem som passar ett mikrobiologiskt laboratorium samt elektroniska remisser och svar. Labdatasystemet måste kunna generera data som skall rapporteras enligt smittskyddslagen och dessutom sammanställa data över antibiotikaresistens liksom annan statistik. Utodlingsrobot för i första hand urinodlingar behövs för att underlätta arbetet. Molekylärbiologisk diagnostik kommer att få ökad betydelse för detektion av såväl mikroorganismer som antibiotikaresistensgener. Teknikutvecklingen är snabb på detta område och det gäller att inte låsa sig fast vid föråldrad teknik genom inköp av apparatur (om avskrivningstiderna är långa). En ny teknik för arttypning av bakterier med masspektrometri, MALDI-TOF möjliggör att bakterier kan arttypas en dag snabbare än vad som är möjligt idag, vilket tros ha stor betydelse ur medicinsk synvinkel och ur ett patientperspektiv. Instrumentet är relativt dyrt i inköp men reagenserna är å andra sidan mycket billiga. Samarbete kan utvecklas med kem lab vad gäller serologisk diagnostik och med patologen vad gäller HPV-diagnostik.

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013 Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2016-2017 Denna rapport publicerades den 1 juni 2017 och sammanfattar RSV-säsongen 2016-2017. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Fördjupad statistik... 3 Antal prov positiva för RSV...

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2017-2018 Denna rapport publicerades den 7 juni 2018 och sammanfattar RSV-säsongen 2017-2018. Innehåll Sammanfattning... 2 Fördjupad statistik... 3 Antal prov positiva för RSV... 3 Andel prov

Läs mer

Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp

Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp Datum Dnr 2018/0005 Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp Lars Blad, biträdande smittskyddsläkare Region Västmanland, sammankallande i Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2015 Denna rapport publicerades den 10 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 49 (30 november 6 december).

Influensarapport för vecka 49, 2015 Denna rapport publicerades den 10 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 49 (30 november 6 december). Influensarapport för 49, 2015 Denna rapport publicerades den 10 december 2015 och redovisar influensaläget 49 (30 november 6 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI DHEA-behandling

Läs mer

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Varför är det så viktigt? Bästa behandling till patienten

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Epidemiologisk årsrapport 2015

Epidemiologisk årsrapport 2015 SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Influensarapport för vecka 10, 2015 Denna rapport publicerades den 12 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 10 (2/3-8/3).

Influensarapport för vecka 10, 2015 Denna rapport publicerades den 12 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 10 (2/3-8/3). rapport för 10, 2015 Denna rapport publicerades den 12 mars 2015 och redovisar influensaläget 10 (2/3-8/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

RSV-rapport för vecka 11, 2018

RSV-rapport för vecka 11, 2018 RSV-rapport för vecka 11, 2018 Denna rapport publicerades den 22 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 11 (12-18 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en låg

Läs mer

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA 2018:01A-E Molekylärbiologisk

Läs mer

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 2 Proteinfraktionering, analys i serum istället

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2018

RSV-rapport för vecka 9, 2018 RSV-rapport för vecka 9, 2018 Denna rapport publicerades den 8 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 9 (26 februari 4 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en

Läs mer

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg EQUALIS användarmöte patientnära analyser 2017 Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg Hur tillgodoser vi (laboratoriemedicin) vårdens ökande behov av mikrobiologisk

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2018

RSV-rapport för vecka 8, 2018 RSV-rapport för vecka 8, 2018 Denna rapport publicerades den 1 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 8 (19-25 februari). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är fortsatt

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018 RSV-rapport för vecka 16-17, 2018 Denna rapport publicerades den 3 maj 2018 och redovisar RSV-läget vecka 16-17 (16-29 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) nådde sin

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2018

RSV-rapport för vecka 13, 2018 RSV-rapport för vecka 13, 2018 Denna rapport publicerades den 5 april 2018 och redovisar RSV-läget vecka 13 (26 mars 1 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) avtog under

Läs mer

Influensarapport för vecka 47, 2013

Influensarapport för vecka 47, 2013 Influensarapport för 47, 2013 Denna rapport publicerades den 28 november 2013 och redovisar influensaläget 47 (18/11 24/11) 2013. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2017 Denna rapport publicerades den 23 november 2017 och redovisar influensaläget vecka 46 (13 19 november).

Influensarapport för vecka 46, 2017 Denna rapport publicerades den 23 november 2017 och redovisar influensaläget vecka 46 (13 19 november). Influensarapport för 46, 2017 Denna rapport publicerades den 23 november 2017 och redovisar influensaläget 46 (13 19 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

RSV-rapport för vecka 21, 2014

RSV-rapport för vecka 21, 2014 RSV-rapport för vecka 21, 2014 Denna rapport publicerades den 30 maj 2014 och redovisar RSV-läget vecka 21 (19 25/5). Eftersom den senaste sammanställningen av statistik inom den nationella RSV-övervakningen

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november).

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november). Influensarapport för 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget 47 (21 27 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

RSV-rapport för vecka 16, 2014

RSV-rapport för vecka 16, 2014 RSV-rapport för vecka 16, 2014 Denna rapport publicerades den 24 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 16 (14 20 april). Lägesbeskrivning Under vecka 16 diagnosticerades 103 fall av RSV vilket är en

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal

Läs mer

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal

Läs mer

Virulenta enterokocker på Visby lasarett. Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska

Virulenta enterokocker på Visby lasarett. Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska Virulenta enterokocker på Visby lasarett Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska Gotland 17,5 mil lång 5,2 mil bred 58 000 invånare (24 000 Visby) Medelålder 44,6 år Ca 500 barn föds

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Drog-screen

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009 Landstinget Dalarna 1(7) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer

RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik.

RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik. Bilaga 1 Årsrapport 2016 RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik. Syfte RMPG medicinsk diagnostik ska eftersträva

Läs mer

RSV-rapport för vecka 7, 2015

RSV-rapport för vecka 7, 2015 RSV-rapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 7 (9 15/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2010

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2010 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister 8000 Tandläkarsiffror 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1997 2002 2007 2012 I din hand håller du en presentation av hur Tandläkarsverige

Läs mer

Influensarapport för vecka 14-15, 2018 Denna rapport publicerades den 19 april 2018 och redovisar influensaläget vecka (2 15 april).

Influensarapport för vecka 14-15, 2018 Denna rapport publicerades den 19 april 2018 och redovisar influensaläget vecka (2 15 april). Influensarapport för 14-15, 2018 Denna rapport publicerades den 19 april 2018 och redovisar influensaläget 14-15 (2 15 april). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Influensarapport för vecka 18-19, 2018 Denna rapport publicerades den 17 maj 2018 och redovisar influensaläget vecka (30 april 13 maj).

Influensarapport för vecka 18-19, 2018 Denna rapport publicerades den 17 maj 2018 och redovisar influensaläget vecka (30 april 13 maj). Influensarapport för 18-19, 2018 Denna rapport publicerades den 17 maj 2018 och redovisar influensaläget 18-19 (30 april 13 maj). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 46 (14 20 november).

Influensarapport för vecka 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 46 (14 20 november). Influensarapport för 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget 46 (14 20 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 SEPTEMBER 2009

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 SEPTEMBER 2009 Landstinget Dalarna 1(7) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Influensarapport för vecka 2, 2015 Denna rapport publicerades den 15 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 2 (5-11/1).

Influensarapport för vecka 2, 2015 Denna rapport publicerades den 15 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 2 (5-11/1). rapport för 2, 2015 Denna rapport publicerades den 15 januari 2015 och redovisar influensaläget 2 (5-11/1). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en

Läs mer

Influensarapport för vecka 48, 2016 Denna rapport publicerades den 8 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 48 (28 november 4 december).

Influensarapport för vecka 48, 2016 Denna rapport publicerades den 8 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 48 (28 november 4 december). Influensarapport för 48, 2016 Denna rapport publicerades den 8 december 2016 och redovisar influensaläget 48 (28 november 4 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 april 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län mars 2014 10 084 (7,6 %) 4 074 kvinnor (6,5 %) 6 010 män (8,0 %)

Läs mer

Länsanalys befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 7, juni 2018

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 7, juni 2018 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Labnytt LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN...2 Sommarplanering för Klinisk Kemi och

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad SEPTEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad SEPTEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

RSV-rapport för vecka 49, 2014

RSV-rapport för vecka 49, 2014 RSV-rapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar RSV-läget vecka 49 (1 7/12). Lägesbeskrivning Under vecka 49 analyserades 555 prover för respiratory syncytial

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

RSV-rapport för vecka 14, 2014

RSV-rapport för vecka 14, 2014 RSV-rapport för vecka 14, 2014 Denna rapport publicerades den 10 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 14 (31 mars 6 april). Lägesbeskrivning Antalet prover som analyseras för RSV har kontinuerligt

Läs mer

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork 1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr

Läs mer

Influensarapport för vecka 51, 2016 Denna rapport publicerades den 29 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 51 (19 25 december).

Influensarapport för vecka 51, 2016 Denna rapport publicerades den 29 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 51 (19 25 december). Influensarapport för 51, 2016 Denna rapport publicerades den 29 december 2016 och redovisar influensaläget 51 (19 25 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Influensarapport för vecka 4, 2014

Influensarapport för vecka 4, 2014 Influensarapport för 4, 2014 Denna rapport publicerades den 30 januari 2014 och redovisar influensaläget 4 (20 26/1). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för

Läs mer

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer