30 Årsredovisning för 2002 (Lf)

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Årsredovisning för 2002 (Lf) Bakgrund Landstingets årsredovisning redovisar utfallet av landstingets åtagande, utfallet av verksamheten samt den ekonomiska ställningen vid utgången av Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna. Om det blir ett underskott ska detta täckas under de närmaste två åren efter att det uppstått. Landstinget Sörmland redovisar för 2002 ett resultat på minus 10,2 mkr. Totalt kan 32 mkr hänföras till nedskrivning av finansiella placeringar avseende pensionsavsättningar. Detta är ett långsiktigt åtagande som över tid kan återställas. Landstinget har redan tidigare identifierat att åtgärder måste vidtas för att en långsiktigt balanserad ekonomi ska uppnås. Mot bakgrund av detta har landstingsfullmäktige beslutat att en strategisk översyn av hälso- och sjukvården ska genomföras. Den första delen i översynen, som nu pågår, syftar till att identifiera områden och verksamheter som är i behov av förändring och utveckling. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1 Årsredovisningen för 2002 godkännes. Yrkande och proposition Östen Eriksson (kd) framförde följande tilläggsyrkande: att landstingsstyrelsen får i uppdrag att snarast och senast i samband med landstingsfullmäktiges behandling av budgetdirektiven för år 2004, redovisa förslag till hur bristen på disponibla vårdplatser på länets tre sjukhus skall åtgärdas, då det enligt årsredovisningen icke nyttjas 111 vårdplatser. Gustaf Wachtmeister (m), Anders Bjurström (fp), Henrik Elmberg (c) och Gunvor G Ericson (mp) stödde Östen Erikssons tilläggsyrkande. c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\ 30 årsredovisning_ver efter ls.doc Utskrift: , 07:52 Sid: 1

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Ordförande ställde proposition dels på föreliggande förslag och dels på Östen Erikssons tilläggsyrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1 Årsredovisningen för 2002 godkännes. Reservation Östen Eriksson (kd), Gustaf Wachtmeister och Kristina Fransson (m), Anders Bjurström och Ulla Stääv (fp), Henrik Elmberg (c) samt Gunvor G Ericson (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för det framförda tilläggsyrkandet. Bilaga 1. Årsredovisning Protokollsutdrag - Landstingsfullmätige i april 2002 Därefter: - Samtliga landstingets förvaltningar och verksamheter - Landstingsrevisionen c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\ 30 årsredovisning_ver efter ls.doc Utskrift: , 07:52 Sid: 2

3

4 DATUM DIARIENR LKD02594 Innehållsförteckning Inledning....7 Landstinget ut ett helhetsperspektiv....8 Sörmlänningen i fokus...8 Medborgardialogen...8 Arbeta aktivt med etik...10 Folkhälsa...11 Tobak...12 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador...12 Övervikt...12 Integration, folkhälsa och kultur...12 Miljöarbetet...12 Personal och utveckling...13 Rekryteringsläget...14 Ekonomisk översikt...17 Samhällsekonomisk bedömning...17 Årets resultat...18 Landstingets finansiella situation...19 Balanskravet...19 Information och kommunikation...20 Barnkonventionen...20 Landstingsgemensamma IT-frågor...21 Säkerhetsarbete...21 Patientperspektivet Kvalitetsmål ur patientperspektivet...23 Tillgänglighet...23 Goda medicinska resultat...26 Respekt för patientens vilja, integritet och behov...27 Valfrihet...27 Kvalitetsmål ur personalperspektivet...28 Patientnämnden...28 Hälso- och sjukvård Primärvården...30 Primärvårdsprojektet...31 Psykiatrisk vård Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax e-post landstinget.sormland@lk.dll.se ORG NR c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\huvuddok årsredovisning 2002, version 22.doc Utskriftsdatum: :02 SID 1(115)

5 Vuxenpsykiatri...31 Barn- och ungdomspsykiatri...31 Psykiatriberedningen...32 Psykoterapi...32 Sjukhusvård...32 Sluten vård...32 Öppen vård...33 Utomlänsvård...34 Länssjukvården...34 Högspecialiserad vård...34 Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor...37 Asylsökandes hälso- och sjukvård...37 Receptläkemedel...37 Nationella och förstärkta handlingsplanen...38 Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet...40 Strukturöversyn...43 PNA Patientnära analyser...43 Medicinska rådet...44 RAR i Sörmland...45 IT-frågor inom hälso- och sjukvården...46 SUSSA-projektet...46 Fullfölja införandet av BMS Journal...47 Digital bildkommunikation...47 Ersättning av PAS-Origo...48 Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet...48 Året som gått...48 Regionsjukhuset Karsudden...50 Året som gått...50 Specifika aktiviteter...51 Framtiden...51 Södra hälso- och sjukvårdsområdet...51 Året som gått...51 Privata vårdgivare...53 Decentraliserat ansvar...53 Avtalsarbetet...53 Besöks- och kostnadsutveckling inom privatvården...53 Tandvård Det särskilda tandvårdstödet...54 Barn- och ungdomstandvård...55 Allmäntandvård...55 Specialisttandvård...56 ORG NR c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\huvuddok årsredovisning 2002, version 22.doc Utskriftsdatum: :02 SID 2(115)

6 Tilläggsuppdrag åtagande för Folktandvården Sörmland...56 Förebyggande verksamhet...56 Vuxentandvård...57 Allmäntandvård...57 Specialist- och sjukhustandvård...57 Helgjour allmäntandvård...57 Folktandvården Sörmland...58 Året som gått...58 Specifika aktiviteter...58 Framtiden...59 Habilitering och Handikappservice Handikapp och habilitering...60 Året som gått...60 Specifika aktiviteter...60 Framtiden...61 Dammsdalskolan...62 Året som gått...62 Framtiden...62 Hjälpmedelsverksamhet (Gemensam nämnd)...63 Året som gått...63 Specifika aktiviteter...63 Framtiden...63 Sjuk- och behandlingsresor...64 Året som gått...64 Specifika aktiviteter...64 Framtiden...64 Kultur och utbildning Kultur och utbildning Sörmland (KUS)...66 Året som gått...66 Specifika aktiviteter...66 Framtiden...67 Annan utförare...68 Vårdhögskoleutbildning...68 Rörelsefolkhögskolor...68 Interkommunala ersättningar...68 Friluftsverksamhet Jord & skog...69 Året som gått...69 ORG NR c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\huvuddok årsredovisning 2002, version 22.doc Utskriftsdatum: :02 SID 3(115)

7 Specifika aktiviteter...69 Framtiden...69 Regional utveckling Sörmland - ett län som utvecklas...70 Regionala utvecklingsprojekt...70 Samverkan är viktig för den regionala utvecklingen...70 Satsning på tillväxt...71 Landsbygd lockar bosättare...71 Europafrågor...72 Sörmlands internationella arbete...72 Ungdomsarbetet utvecklas...73 Kollektivtrafik...74 Övergripande mål och uppgifter...74 Länstrafiken AB...74 Övriga infrastruktur och kollektivtrafiksatsningar...74 Näringslivsutveckling...75 Övergripande mål och uppgifter...75 ALMI...75 Övriga näringslivssatsningar...75 Landstingets serviceverksamheter Landstingsfastigheter...76 Året som gått...76 Specifika aktiviteter...76 Framtiden...77 D-data...78 Året som gått...78 Specifika aktiviteter...78 Framtiden...79 KA Servicekonsult...79 Året som gått...79 Specifika aktiviteter...80 Framtiden...80 Personal Personal och Utveckling...81 Attraktiv och hälsobefrämjande arbetsplats...81 Ledarutveckling...83 Rekrytering...84 Jämställdhet...85 ORG NR c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\huvuddok årsredovisning 2002, version 22.doc Utskriftsdatum: :02 SID 4(115)

8 Personalstruktur...86 Löner...86 Kvinnliga chefer...86 Anställda...86 Närvaro...87 Frånvaro...88 Personalkostnadsanalys...90 Landstingets ekonomi Landstingets intäkter och kostnader...93 Skatteintäkter...94 Inkomst- och kostnadsutjämning samt statsbidrag...94 Externt finansnetto...95 Internt finansnetto...95 Landstingsgemensamt...95 Pensioner...96 Revision...97 Patientnämnden...97 Landstingets åtagande...97 Anslagsstyrda enheter...97 Landstingets förvaltningar...98 Bolag...98 Investeringar Ekonomiska sammanställningar Ersättning landstingets åtagande Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Tillämpade redovisningsprinciper Allmänna redovisningsprinciper Periodisering av skatteintäkter Periodisering av löneskatt Pensionsskulden Semesterlöneskulden Anläggningstillgångar Sammanställd redovisning Dotterbolag Sammanställd redovisning, principer ORG NR c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\huvuddok årsredovisning 2002, version 22.doc Utskriftsdatum: :02 SID 5(115)

9 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Vårdstatistiken i siffror Vårdstatistik, 5 år i sammandrag Väntetider för nybesök Behandlingar Personalstatistik Landstingets pensionsskuld Landstingets donationsstiftelser Miljöredovisning ORG NR c:\my documents\1_landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 3) mars \30 årsredovisning\huvuddok årsredovisning 2002, version 22.doc Utskriftsdatum: :02 SID 6(115)

10 Inledning Landstingets ekonomiska resultat för 2002 blev minus 10,2 mkr. Även om resultatet är negativt är det dock betydligt bättre än vad som förutspåddes under hösten. Högre skatteintäkter och bättre resultat av förvaltningarna är den huvudsakliga förklaringen till detta. Kostnadsökningen för landstingets verksamheter uppgick till 7,5 % under 2002 vilket ska jämföras med en ökning på drygt 10 % året innan. Detta är också anledningen till att underskottet inte blev så stort. För att landstinget ska uppnå ekonomisk balans måste dock den totala kostnadsökningen framöver ligga på en lägre nivå. Detta var också bakgrunden till att landstinget under 2002 beslutade att göra en strategisk översyn av hälso- och sjukvården i syfte att skapa en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård i Sörmland. Översynens första etapp som syftar till att identifiera områden och verksamheter i behov av förändring och utveckling, beräknas slutföras under våren/sommaren Det fortsatta arbetet kommer sedan att fokuseras på de områden och verksamheter som identifierats i den första etappen. Under 2002 påbörjades genomförandet av den nationella handlingsplanen som förstärkts genom att landstinget själv har tillfört ytterligare medel. Handlingsplanen togs fram utifrån invånarnas behov och i nära samarbete med länets kommuner. Vissa satsningar kom igång under hösten medan andra förhoppningsvis kan starta under Rådande brist på läkare och sjuksköterskor fick bland annat till följd att viss verksamhet inte kunde starta under hösten som planerat. Bemanningssituationen har också medfört att befintliga vårdplatser inte har kunnat hållas öppna i full omfattning. Denna kapacitetsbrist har periodvis fått ett ökat antal överbeläggningar som följd och därmed ökad vårdtyngd, vilket inneburit stora påfrestningar för personalen och försämrad vårdmiljö för patienter och anhöriga. Under 2002 har landstinget gjort insatser för att öka tillgängligheten med hjälp av de statliga medel som skjuts till för ändamålet. De åtgärder som vidtagits har varit av både tillfällig och permanent karaktär. Inom vissa områden kan en tydlig förbättring redovisas men man kan också notera att tillfälliga satsningar ofta ger endast kortsiktigt positiva resultat. De regionala frågorna inom landstinget är också av stor vikt. Landstinget tillsammans med övriga aktörer utgör en viktig potential för länets/regionens tillväxt och därmed framtid. I slutet av år 2002 beslutade landstinget och länets kommuner att samverka om de regionala utvecklingsfrågorna i Regionförbundet Sörmland. Organisationen blir ett kommunalförbund som formellt bildas vid ett förbundsfullmäktige i juni (115)

11 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Sörmlänningen i fokus Medborgardialogen Under 2002 har landstinget fortsatt arbetet med att utveckla dialogen med olika befolkningsgrupper i länet. För att öka samverkan, utbyta erfarenheter, men också för att sprida kunskap om och sätta Sörmlands demokratiarbete på kartan, har landstinget under året deltagit med utställningar, posters och seminarier runt om i landet. Under året har förberedelserna pågått för det nya utskottet för demokrati-, jämställdhets- och integrationsfrågor som landstinget inrättar från och med Den planerade satsningen på ett nytt studiematerial för en mångkulturell dialog har senarelagts under planperioden bl a med hänsyn till senareläggningen av arbetet med en integrationspolicy för landstinget. Ett länsungdomsting har genomförts Under året har en rad aktiviteter inom landstingets handlingsprogram för ungdomsarbete genomförts - ett nytt länsungdomsting och en ny ungdomsdelegation har valts. Den regionala aspekten lyfts fram på ett tydligare sätt än tidigare. Tre Äldreting har genomförts i samverkan I april 2002 genomförde landstinget i samverkan med länets nio kommuner tre Äldreting. Det var tredje gången. Målgrupp var pensionärer och politiker i kommunerna och landstinget och teman var etik, bemötande och prioriteringsfrågor. Sammantaget deltog 810 personer. Det centrala budskapet i Äldretingen var att det finns ett stort behov av att ständigt förbättra kommunikation och samverkan mellan kommunerna och landstinget, öka kunskapen och skapa mötesplatser för att få en förändrad attityd till de äldre i vårt samhälle med ett bättre bemötande som följd. Planeringen av nya Handikappting har påbörjats Planeringen av tre nya Handikappting har påbörjats. Landstinget och kommunerna kommer att genomföra dessa under hösten Utskotten har arrangerat lokala rådslag Enligt budget 2002 skulle de lokala utskotten ta initiativ till lokala rådslag. För att göra detta möjligt har 300 tkr överförts från den centrala demokratibudgeten till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Flera av utskotten har under året prövat på att arrangera olika former av mötesplatser för att utveckla dialogen med medborgarna. Som exempel kan nämnas lokala rådslag på vårdcentralerna i Nyköping, lokala äldre- och handikappting i Flen och Vingåker, äldredagar i Gnesta och öppna möten om barnens situation i Vingåker och om hälsosamma arbetsplatser i Nyköping. I Oxelösund har utskottet arbetat med Hälsans stig och i Katrineholm har utskottet valt att 8 (115)

12 Landstinget ur ett helhetsperspektiv arbeta i smågrupper för att genom intervjuer och fältstudier specialstudera olika områden. Uppföljning av Rådslag 2000 Vid behandlingen av slutrapporten från Rådslag 2000, fick nämnder och delegationer i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder till följd av de idéer och förslag som kom fram. Andan som utvecklades under rådslagen har arbetats in i utvecklingen av den hälsofrämjande arbetsplatsen. I några fall är förslagen från rådslagen av mycket långsiktig karaktär, vilket får till följd att åtgärderna i linje med förslagen kommer att beaktas i befintliga processer under flera år. Så är t ex fallet både när det gäller förslagen för personalområdet och för primärvård och folkhälsa. Förslagen rörande primärvård har arbetats in i primärvårdskonceptet och förslagen rörande folkhälsa har arbetats in i länsstrategin för folkhälsan. Uppföljning av Äldretinget 2000 I samband med Äldretingen under 2002 avrapporterades vad som hänt sedan tingen år Mycket av det som landstinget och kommunerna vidtagit utifrån de förslag som lyftes fram på tingen, ryms bl a inom ramen för de samarbetsavtal som tecknats mellan landstinget och respektive kommun. Inom landstinget har den palliativa vården gjorts mer enhetlig över länet och informationen kring distriktssköterskorna har gjorts tydligare. Landstinget arbetar vidare med att utveckla kunskapen om bl a olika demenssjukdomar för att öka förståelsen och förändra attityderna. Vidare pågår ett kontinuerligt arbete tillsammans med apoteken rörande bl a läkemedelshanteringen. Uppföljning av Handikapptinget 2001 Enligt uppdrag har nämnden för handikapp och habilitering och kultur och utbildningsnämnden rapporterat hur man har hanterat förslagen från Handikapptinget I enlighet med dessa förslag har landstinget inrättat ett kompetenscentrum för handikappkunskap för att arbeta med att sprida kunskap, skapa medvetenhet och öka förståelsen. Den särskilda tillgänglighetsgruppen fortsätter sitt arbete, i nära samarbete med landstingsfastigheter, för att förbättra tillgängligheten till alla landstingets fastigheter. I syfte att öka tillgängligheten har även länsbiblioteket och landstingets folkhögskolor arbetat med att öka kunskapen om olika funktionshinder och att förbättra bemötandet. Skolorna har också arbetat med att utveckla lärstilar och anpassa kursutbudet för den aktuella målgruppen. Handikapporganisationernas kunskap och erfarenheter utnyttjas i ökad utsträckning. Som exempel kan nämnas att organisationerna bjudits in att medverka i planeringen av Åkers Bergslags friluftsområde. 9 (115)

13 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Studiesatsningen på Det goda livet På ett år har studiesatsningen på Det goda livet i samverkan med Länsbildningsförbundet nått drygt sörmlänningar. Målet är att nå sörmlänningar under tre år med början hösten Materialet har fått ett positivt mottagande och rönt ett stort intresse långt utanför länets gränser. Hittills har två landsting köpt rättigheterna till att använda studiematerialet. Inom ramen för detta arbete har också ett särskilt nätverk bildats i CEDUST-regionen 1 för att utbyta erfarenheter. Under året har en lättläst version tagits fram och ytterligare versioner är på väg. Närmast i tur står en finsk översättning. Särskilda ansträngningar kommer att göras för nå nya grupper som t ex yrkesarbetande. Detta gäller i första hand på landstingets egna arbetsplatser. För att locka ytterligare medborgare att delta i cirklar kommer landstinget att arrangera en föreläsningsserie med början till hösten. Cirkeldemokratin utvärderas Första etappen i utvärderingen av landstingets studiecirkelsatsningar har slutförts och presenterats i en delrapport. Utvärderingen sker i samråd med Länsbildningsförbundet och utförs av Mälardalens högskola. Under hösten har steg två i utvärderingen startats. Arbeta aktivt med etik I juni fastställde landstingsfullmäktige ett nytt etiskt program för landstinget Sörmland. Det nya programmet Etik i Landstinget Sörmland värdegrund, val och bemötande ersätter det gamla programmet som antogs i slutet av 80-talet. I programmet anges en ton som ska genomsyra hela landstingets verksamhet och vara en gemensam värdegrund. Programmet tar främst fasta på vardagsetiken med tonvikt på bemötandefrågor och förhållningssätt. Programmet vänder sig både till personal och förtroendevalda inom hälso- och sjukvården i Sörmland. Genom programmets uppbyggnad vill landstinget engagera och locka till debatt kring de etiska frågorna. För implementeringen av programmets intentioner i verksamheten har en särskild strategi tagits fram. Dessutom har det centrala etiska rådet förstärkts och fyra nya lokala grupper har utsetts som ska fungera som motorer i arbetet med att implementera. 1 Uppsala, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro 10 (115)

14 Landstinget ur ett helhetsperspektiv För att ytterligare understödja denna ambition har särskilda studiehandledningar tagits fram, en som vänder sig till personal och en som vänder sig till allmänheten, som vägledning för dem som vill starta en studiecirkel. Folkhälsa Målet för folkhälsoarbetet är att långsiktigt nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa. Modernt folkhälsoarbete berör många olika samhällssektorer, vilket innebär en mängd kontakter och samverkan med olika aktörer både inom och utanför landstinget. Som exempel kan nämnas samverkan i det lokala folkhälsoarbetet t ex i lokala folkhälsoråd, på länsnivå t ex i DROG- SAM och i nätverket för hälsofrämjande skola, regionalt t ex inom CDUSTlänen och nationellt i nätverk, genom erfarenhetsutbyte m m. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland Arbetet med att ta fram en gemensam länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland mellan kommunerna och landstinget har slutförts under året. Under hösten fattade samtliga kommunfullmäktige samt landstingsfullmäktige beslut om att ställa sig bakom den. Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande skola är ett internationellt koncept som vilar på en grundtanke om att hälsa och lärande gynnas av många gemensamma faktorer - trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet, delaktighet, inflytande och självkänsla. En hälsofrämjande skola arbetar för att främja den psykosociala och fysiska miljön för både barn och vuxna. Under andra halvåret har särskilda insatser gjorts för att sprida den framtagna handboken Hälsofrämjande skola - en handbok som ger fria händer samt för att skapa strategier för det fortsatta arbetet. Intresset för handboken har varit stort och den har även uppmärksammats utanför länet. Handlingsplan för sexualitet och hälsa Landstingsstyrelsen beslutade , 56/02, att godkänna den handlingsplan för sexualitet och hälsa, som utarbetats i samverkan med berörda intressenter inom landstinget. Implementeringen av planens åtgärdsdelar har påbörjats under hösten (115)

15 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Tobak Arbetet med att utveckla en handlingsplan för Tobaksfritt tillsammans i Sörmland har fortgått under året och beräknas bli klar under Under våren 2002 genomfördes informations- och utbildningsinsatser till elever i årskurs 5 i grundskolan inom ramen för En Rökfri Generation. En broschyr om tobaksfria restauranger har tagits fram och spridits i länet. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Socialdepartementet har beviljat landstinget projektmedel för att implementera den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Arbetet har det första året inriktats mot att sprida kunskap om handlingsplanen till länets kommuner. Syftet är att uppmuntra dem att söka medel från länsstyrelsen för samordning av det lokala förebyggande arbetet. Övervikt Landstinget har under två år erhållit statliga medel för insatser till kompetensutveckling m m inom området övervikt. Insatserna har bl a innefattat metodstöd till beviljade projekt och utbildningsinsatser. Ett vårdprogram Fetma hos vuxna har utarbetats med stöd av dessa medel. Integration, folkhälsa och kultur Projektet är ett samverkansprojekt mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoenheten under tiden Arbetet har fortgått under 2002 och bedrivits i två delprojekt, ett vid folkhögskolan i Eskilstuna och ett i Nyköping - Brobyggarna. Miljöarbetet Landstinget bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling genom att införliva miljöarbetet i vardagen i hela landstingsorganisationen. Miljöarbetet berör alla medarbetare och ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet. Landstingets verksamheter påverkar miljön främst genom energi- och vattenförbrukning, transporter, användning av kemikalier, läkemedel och förbrukningsartiklar. Utvecklingen inom några av dessa områden kan utläsas av den miljöredovisning med nyckeltal som redovisas i bilaga 8. Organisationen av landstingets miljöarbete har utvecklats. En central miljöstrateg har anställts och en intern arbetsgrupp miljönätverk har formerats. Miljösamordnare finns på de större förvaltningarna och på arbetsplatserna finns miljöombud. För att miljöfrågorna ska bli en naturlig del av verksam- 12 (115)

16 Landstinget ur ett helhetsperspektiv heten påbörjades under året en integrering av dessa frågor i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Under år 2002 inledde miljönätverket sitt arbete med att ta fram ett Miljöoch hälsopolitiskt program som ska antas av landstingsfullmäktige senast juni Programmet kommer bl a att ange de miljömål som landstinget ska arbeta med under perioden Miljönätverket har i övrigt bl a arbetat med frågan om kemikalieregister, remissyttranden, riskavfallshantering samt energiförbrukning från landstingets datorer. Bland övriga miljörelaterade händelser under året kan nämnas: Inventering av kylar och frysar med köldmediet CFC/HCFC för vidare utfasning Öknaskolan har blivit miljöcertifierad enligt ISO PVC-policy har utarbetats Handikapp och habilitering har slutfört sitt uppdrag att utreda om möjlighet till miljöanpassning av sjukresor NVHSO har utvecklat en bokningsfunktion för hyrbilar för att underlätta samåkning Personal och utveckling Personal - och utvecklingsfrågorna ska ses i ett sammanhang, där såväl verksamhetsinnehåll som ekonomiska villkor förändrats kraftigt under åren. Diskrepansen mellan vad som är möjligt att göra och de begränsningar som såväl personella som ekonomiska resurser innebär, är stor. Målinriktade, ambitiösa medarbetare i samspel med organisationer som är pressade av samhällsutvecklingen och befolkningens förväntningar är sannolikt en av många och komplexa förklaringsmodeller till den ohälsa som ökat så kraftigt, inte minst inom offentlig sektor de senaste åren. Parallellt med att vi fått allt mindre marignaler, dvs tid som kan fungera som buffert, vila och möjlighet till reflektion, har en kraftig tendens till individualisering och specialisering skett. Denna tidsanda måste ses i perspektivet att vi i mycket större utsträckning behöver arbeta i team och nätverk. Såväl högskolor och utbildningsinstanser som arbetsgivare måste fokusera på tvärprofessionella utbildningsinsatser där det blir naturligt att i olika sammanhang och praxisnära möta sina samarbetspartners. För att klara befolkningens framtida förväntningar på den 13 (115)

17 Landstinget ur ett helhetsperspektiv offentliga sektorn, behöver organiseringen av kompetens skärpas, inte minst för att utnyttja de olika kunskapsområdena optimalt. För att trygga framtida personalförsörjning, kunna behålla medarbetare och inte minst bidra till fortbildning och utveckling, behövs en kontinuerlig dialog om etik och prioriteringar. Gapet mellan vad som är medicinskt möjligt, ökade förväntningar från befolkningen, höga ambitioner från såväl profession, administration och politik, nödvändiggör en tydlighet vad gäller krav och förväntningar på såväl individ och grupp som organisationsnivå. Rekryteringsläget Antalet studerande ökar på universitets- och högskoleutbildningarna med inriktning mot vården. Antalet antagna till läkar- och sjuksköterskeutbildningar samt andra vårdutbildningar vid högskola har ökat med 16 % från 2001 till Läkare Fortsatta bristgrupper på nationell nivå är distriktsläkare, psykiatriker, anestesiologer, radiologer och gynekologer. Målsättningen att utöka antalet distriktsläkare från till fram till 2008 kräver en stor omställning och förutsätter inte minst nya sätt att organisera kompetens. Bristen på distriktsläkare i stort och tendensen att allt fler ST-läkare väljer smala discipliner, kan få allvarliga konsekvenser. Nu och i framtiden finns ett allt större behov av läkare som kan arbeta på bredden och kan delta i jourlinjer. De flesta landsting arbetar aktivt med utlandsrekrytering av läkare. Rekryteringar sker företrädesvis från Polen, Tyskland och nu också Spanien. Fördelningen av AT-läkare har fortfarande tämligen god befolkningsrelaterad spridning i landet. Sörmlands rekryteringssituation vad gäller läkare, liknar den i landet som helhet. Bristen på distriktsläkare, inte minst inom NVHSO, är allvarlig. Samtliga landsting har en ambition att i så stor utsträckning som möjligt bemanna verksamheterna med egna anställda läkare och har generellt en mer restriktiv hållning mot att anlita hyrläkare av såväl kvalitetsskäl som ekonomiska skäl. Tandläkare Bristen på tandläkare är påtaglig och tyder på ett behov av ytterligare tjänster i landet. Strömmen utåt (till bl a England) har avtagit något och en del återvänder till Sverige. Sörmland har liksom landet i övrigt tandläkarbrist. Utredningen Tandvård 2010" föreslår 20 nya utbildningsplatser i Umeå. 14 (115)

18 Landstinget ur ett helhetsperspektiv I utredningen föreslås också klinisk praktik 2 månader i grundutbildningen som ytterligare en rekryteringsåtgärd. Tandläkarbristen har inneburit att tandvården generellt organiserat om arbetet. I hela landet utbildar man tandsköterskor till tandhygienister för att arbeta inte minst med barn- och ungdomstandvården. Sjuksköterskor Antalet utbildningsplatser har ökat från till Den nationella prognosen räknar inte med att antalet sjuksköterskor ska öka ytterligare i landstingen. Kommunerna kommer att ha det största rekryteringsbehovet många år framåt. Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor ökar till följd av bl a förändrad vårdstruktur, ny teknik och nya metoder och en trolig förändrad yrkesroll. Ett viktigt observandum är att antalet utbildningsplatser inom sjuksköterskors specialistutbildningar ökat kraftigt medan var tredje utbildningsplats ej blev besatt Det finns en tydlig önskan från landsting och regioner om större samordning mellan högskolorna, framförallt när det gäller utbildningar inom smala områden, vid otillräcklig lärarkompetens och fåtal praktikplatser i varje län. Vidare behöver utbildningsformerna ses över för att attrahera fler sökanden. Dagens antagningskrav utgör svårigheter för sjuksköterskor utbildade före 1993 pga otillräcklig formell kompetens. Landstingen förordar möjlighet till dispenser och att valideringsverktyg utformas. Distriktssköterskeutbildningen hade flest antal utbildningsplatser och flest antagna. Landstinget Sörmland har brist på sjuksköterskor inom vissa områden, bl a psykiatri, radiologi och operation/iva. Undersköterskor Intresset bland ungdomar att söka omvårdnadsprogrammet är vikande. Gymnasieutredningen talar om att förändra utgångspunkterna för utbildningen till mer generella än speciella kunskaper. Det talas om sektorsgemensamma block, inriktningsblock, och fördjupningsblock. En sektor kommer sannolikt att handla om individ och samhälle och kan bli ingången till den som vill arbeta med vård. Utbildningen förutsätts ske i nära samverkan mellan landsting, regioner och kommuner för att möjliggöra att teori och praktik integreras och utbildningen blir mer yrkesförberedande. Ett observandum vad gäller undersköterskeutbildningar idag är att statsbidragen dragits ner för den Kommunala Vuxenutbildningen. Landstinget Sörmland har god tillgång på undersköterskor för närvarande. 15 (115)

19 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Läkarsekreterare Det pågår att antal olika utbildningar i landet där fokus mer läggs på en utvidgad och breddad administrativ kompetens och tidigare kärnidentitet med vårddokumentation kompletteras. Landstinget Sörmland har behov av medarbetare med vidgad kompetens - vårdadministratörer. Psykologer Utökad efterfrågan i hela landet har inneburit att antalet utbildningsplatser har ökat från Det är angeläget att styra delar av dessa grupper mot geriatriken, där bristen är mycket stor. Gruppen kommer också att utgöra en viktig bro i vårdkedjan mellan kommuner och landsting. Utifrån den utveckling som sker vad gäller sjukskrivningsmönster (psykiatrisk problematik), har inte minst kuratorer och psykologer en adekvat utbildningsbakgrund. Nya yrkesgrupper För att optimalt arbeta med rätt kompetens på rätt plats, kommer nya yrkesgrupper att få aktualitet inom flera områden. Exempelvis behöver sektorn pedagoger med hälsoinriktning och logistiker. Det finns för närvarande planer på kortare yrkesutbildningar på poäng direkt riktade mot vårdsektorn. Introduktion och klinisk praktik En förutsättning för att få elever och medarbetare till vårdsektorn är att utbildningsinstanserna tillsammans med arbetsgivarna bättre än hittills verkar för en integration mellan teori och praktik. Arbetsgivarna måste ta ett tydligt ansvar för den kliniska utbildningen och utveckla introduktionen. Såväl utbildare som arbetsgivare måste skapa bättre förutsättningar för teamarbete och behöver därför tidigt medverka till tvärprofessionell klinisk utbildning och utveckling. Validering Regeringen och arbetsgivarparterna, har gett tydligt uttryck för att den nya öppna högskolan borde utveckla metoder för validering i syfte att kunna värdera reell kompetens och öka möjligheten för intag av fler grupper. På gymnasienivå har valideringsprocessen kommit längre, medan högskolorna ligger efter i detta viktiga arbete. Sammanfattningsvis är det angeläget att betona att marknaden är konkurrensutsatt och att sårbarheten inom vissa specialiteter förutsätter nära samverkan såväl inom landstingen som regionalt och nationellt. 16 (115)

20 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Ekonomisk översikt Samhällsekonomisk bedömning Inför 2002 fanns stora osäkerheter vid bedömningen av både den internationella och den svenska konjunkturen. Utifrån den svaga utvecklingen 2001 bedömde Finansdepartementet i sin vårproposition (basscenariot) att BNP för 2002 skulle öka med 1,4 %. Beräkningar av utfallet för 2002 pekar dock mot 1,7 2,0 %. Detta är en procentenhet bättre än genomsnittlig BNPtillväxt inom euroområdet. Den svenska industrin (drygt 20 % av BNP) växte i genomsnitt med ca 2 % under 2002, men har visat på stora olikheter mellan branscherna. Inom den kemiska industrin inklusive läkemedelsindustrin steg produktionen med 15 %. Övriga branscher som legat över genomsnittet är transportmedel, maskin, metall, samt massa/papper. Minskad produktion med i genomsnitt 5 %, noterades för gummi/plast, elektronik, textil, jord/sten och livsmedel. Under 2002 var produktivitetstillväxten inom svenskt näringsliv 3,7 %, vilket var högt jämfört med såväl tidigare år som övriga euroländer. En tillväxt på 10 % inom utbildning och hälsovård bidrog till ökningen inom tjänstesektorn och därmed dess positiva påverkan på BNP. Den ökade sysselsättning inom landsting och kommuner bidrog till att den totala sysselsättningen inte sjönk under Ökningar av hushållens disponibla inkomster hjälpte till att öka tillväxten inom parti- och detaljhandelsföretagen. Problemen på arbetsmarknaden blev under 2002 allt tydligare. Antalet personer i arbetsför ålder som förutom studerande stod utanför arbetsmarknaden var Kostnaden för att finansiera långtidssjukskrivna och förtidspensionärer utgjorde ca 17 % av den offentliga budgeten. Antalet förtidspensionärer ökade från november 2001 till november 2002 med 23 %. Den internationella ekonomin och framförallt den i USA är alltjämt betydelsefull för en liten och handelsmässigt öppen ekonomi som den svenska. De problem som fanns vid ingången av 2002 har under året snarast förstärkts än mildrats. Utvecklingen under 2002, av de amerikanska hushållens skuldsättning, obligationsmarknaden och fastighetsmarknaden har bidragit till en ökad risk för att bubblor i ekonomin skapas. USA:s ökande bytesbalansunderskott och Japans fortsatta oförmåga att komma tillrätta med fundamentala ekonomiska obalanser även under 2002, var andra viktiga inslag i den globala ekonomin års stora underskott inom kommuner och landsting med förväntade neddragningar och skattehöjningar, påverkar både tillväxten och den disponibla inkomsten negativt. 17 (115)

21 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Årets resultat Landstinget Sörmland redovisar obalans i ekonomin för 2002 med ett resultat på -10,2 mkr. Underskottet motsvarar ca 2 promille av landstingets totala omsättning på 5 miljarder kronor. Resultatet är 27 mkr sämre än budgeterat. Även om budgetavvikelsen totalt sett inte är så stor, finns det, liksom de senaste åren, kraftiga avvikelser mellan olika intäkts- och kostnadsposter samt verksamheter. De största budgetavvikelserna specificeras nedan. mkr Skatteintäkter och statsbidrag 54 Pensioner inkl nedskrivning -41 Åtagandet 32 Förvaltningarna, resultatförsämring -86 Övrigt 14 Summa -27 Skatteintäkterna blev bättre än beräknat och en glädjande utveckling för Sörmlands del kan noteras. Enligt den senaste taxeringen har skatteunderlaget ökat med 6,3 %, vilket är lika med snittet i riket. Historiskt har Sörmland haft en ökning som legat ca 0,5-1,0 %-enheter lägre än riket. Den negativa avvikelsen avseende pensioner består dels av förändringar i pensionsskulden och dels av nedskrivningar av aktier med 32 mkr. Vad gäller åtagandet kan 20 mkr av avvikelsen hänföras till receptläkemedel där ca hälften avser slutavräkning för 2001 och hälften lägre kostnad under Av förvaltningarnas samlade budgetunderskott på -86 mkr svarar hälso- och sjukvårdsförvaltningarna för -107 mkr, vilket innebär att andra förvaltningar, framför allt Landstingsfastigheter, Handikapp & habilitering samt Hjälpmedelscentralen, redovisar överskott. Noteras bör att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna under året fick tillåtelse att avvika negativt mot budget med 44 mkr. Det samlade resultatet för förvaltningarna blev trots allt bättre än vad som beräknades under hösten. Landstingets nettokostnad ökade under 2002 med 7,5 %, vilket ska jämföras med en 10 %-ig ökning året innan. Förhoppningen är att det skett ett trendbrott, vilket ökar möjligheterna att, inom några år, uppnå en ekonomi i balans. Kostnadsökningar med de nivåer som varit under de senaste åren innebär med automatik underskott när intäkterna har en lägre ökningstakt. Under 2002 ökade skatteintäkter och statsbidrag med tillsammans 5,6 %. 18 (115)

22 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Landstingets finansiella situation Den finansiella analysen delas upp i löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansiell verksamhet, så som framgår av kassaflödesanalysen i avsnittet ekonomiska sammanställningar. För 2002 genererar den löpande verksamheten ett överskott på 202 mkr. Det motsvarar årets resultat justerat med avskrivningar och andra poster som inte påverkar kassaflödet. Investeringsverksamheten, som innefattar köp och försäljning av tillgångar - såväl materiella som finansiella - redovisar ett underskott på 218 mkr. Den finansiella verksamheten bidrar med ett överskott på 51 mkr. Det är ett netto av årets förändringar i långfristiga skulder och fordringar. Slutligen har rörelsekapitalet, dvs nettot av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, påverkat kassaflödet med 58 mkr. Sammantaget resulterar dessa förändringar i att landstingets likvida medel ökat med 93 mkr och uppgår därmed vid årets slut till 442 mkr. Landstingets betalningsförmåga på kort sikt mäts i kassalikviditet, vilken förbättrats från 87 % till 88,7 % under Den långsiktiga betalningsförmågan mäts i soliditet. Denna har minskat från 53 % till 51. Balanskravet Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna. Om det i praktiken blir ett underskott, måste detta täckas under de närmaste två åren efter att det uppstått. Enligt balanskravet ska resultatet justeras för eventuella realisationsvinster/förluster. mkr Årets resultat enligt bokslutet -10,2 82,7 Täckning av underskott ,7 Reservering för framtida pensionskostn, LF 31/02-82,0 Årets resultat enligt balanskravet -10,2 0 Landstinget Sörmlands resultat 2002 uppgår till -10,2 mkr. Totalt kan 32 mkr hänföras till nedskrivning av finansiella placeringar avseende pensionsavsättning. Diskussion pågår på riksplanet om hur detta ska hanteras i förhållande till balanskravet. Vid sidan av balanskravet har landstinget satt upp målet att likvida medel ska ligga i intervallet mkr beroende på rådande konjunkturläge. Beloppet ska gälla efter avsättning till pensioner. Vid årsskiftet uppgår de likvida medlen till 442 mkr, och överstiger således det uppsatta målet. 19 (115)

23 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Information och kommunikation Informations- och kommunikationsverksamheten i Landstinget Sörmland följer angivna spår och huvudinriktningen är att utveckla det kommunikativa förhållningssättet. Bland de särskilda uppdragen för 2002 fanns att utveckla landstingets webbplats, fortsatt arbete med att nå ut med information till allmänheten och en satsning för att underlätta kommunikationsbördan för chefer i Landstinget Sörmland. Landstinget har idag över 100 utbildade lokala webbredaktörer som kontinuerligt uppdaterar sidorna och lägger in ny information på Under året utvecklades dessutom ett pressrum på webbplatsen med nyttig information för journalister, sökfunktionen gjordes bredare och platsen har nu också direktingångar till alla vårdcentraler och sjukhus. Webbplatsen innehåller nu också information om hur man söker vård på några av de mest aktuella invandrarspråken. Landstinget riktade sig till allmänheten under året via sex helsidesannonser i länets fyra dagstidningar. Temaannonserna användes bland annat för att informera om nya verksamheter såsom läkemedelsreformen, den fria barntandvården och det nya valfrihets- och rättighetskansliet. Inför valet producerade landstinget en tidning om landstingspolitiken. Den innehöll information om landstingets stora frågor, om vägval och partiernas ställningstaganden. Tidningen delades ut till samtliga hushåll i länet. Interninformationens roll blir allt tydligare i förändringstider. Den landstingsövergripande personaltidningen växer därför i betydelse. Under året gjordes också en satsning på ett nyhetsbrev i faxform till chefer, som en hjälp för deras vidareinformation Barnkonventionen Det treåriga projektet med att införliva och förverkliga barnkonventionen i landstingets processer och verksamheter avslutades I arbetet har ingått att ge kunskap om och göra barnkonventionen känd hos beslutsfattare och verksamheterna, att ta fram en handlingsplan för hur barnkonventionens intentioner ska vara vägledande i landstingets beslut och i arbetet med verksamheterna samt att utveckla samverkansformer med kommuner och organisationer m fl. Arbetet kommer att fortsätta efter projekttiden och bli en permanent del i landstingets verksamhet. 20 (115)

24 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Landstingsgemensamma IT-frågor Under 2002 slutfördes en översyn av landstingets strategi för datakommunikation. Som ett resultat av denna översyn genomförs nu satsningar inom olika områden för att möta verksamheternas behov inom datakommunikation. Därvid kan särskilt uppmärksammas Hög tillgänglighet D-data inför en ständig beredskapslinje för kommunikationsnätet och förstärker även på andra sätt för att säkra en hög tillgänglighet även utom kontorstid. Ökad kapacitet En utbyggnad med ett nytt stomnät mellan länets tre huvudorter tillför en fem gånger högre kapacitet än föregående lösning. Åtgärderna medför en del engångskostnader och investeringar samt en ökad årlig driftskostnad på i storleksordningen 3,5 mkr som måste bäras av berörda verksamheter. Under 2002 fattades beslut om att ersätta landstingets gemensamma ekonomisystem med en helt ny version från samma leverantör. Den nya versionen tas successivt i drift under I anslutning till detta projekt har ett arbete initierats, för att se över de ekonomirelaterade arbetsprocesserna, särskilt vad avser e-handel. Säkerhetsarbete Landstinget Sörmland arbetar på ett flertal sätt med riskhantering. Det handlar bl a om att trygga patienters och personalens vistelse i våra lokaler vad gäller brand, inbrott, stöld m m. Den omfattande utbildningsinsatsen av personalen rörande hur man handlar i händelse av rök eller brandutveckling, som påbörjades för två år sedan slutfördes under Nu pågår uppbyggnaden av ett internt systematiskt förebyggande brandskyddsarbete som möjliggör att bibehålla och utveckla tryggheten för patienter och personal. Antal incidenter och händelser avseende stöld, inbrott brand m m, var 2002 dubbelt så många jämfört med året innan. Motsvarande utveckling gäller för kostnaderna för skador relaterat till detta. Den stora ökningen beror på vågen av stöld och inbrott avseende datorer som drabbat framförallt några vårdcentraler. Åtgärder har vidtagits generellt för att minimera riskerna för att det händer igen. Tryggheten på arbetsplatsen är en stor del av riskhanteringen och utbildningar och åtgärder görs kontinuerligt för att hindra och bemöta hot och 21 (115)

25 Landstinget ur ett helhetsperspektiv våld. Personal som är mycket ute på vägarna får utbildning i trafiksäkerhet med bland annat bromsteknik på olika underlag. En annan del i riskhanteringen är beredskapen för att optimalt kunna ta hand om skadade om en stor olycka skulle inträffa i länet. Omhändertagandet sker i samverkan med bl a räddningstjänst och polis. För att ha en god beredskap för det som inte får inträffa, genomförs årligen återkommande utbildningar på sjukhusen och större övningar tillsammans med samverkande parter. Under 2002 genomfördes 5 större övningar och 7 utbildningar i landstingets regi. 22 (115)

26 Patientperspektivet Kvalitetsmål ur patientperspektivet Landstingets kvalitetspolicy utgör grunden för arbetet med kvalitetsfrågor inom hälso- och sjukvård. Utifrån områden i kvalitetspolicyn har ett antal delmål angetts som är ekonomiskt ersättningsbara för Utvecklingsarbetet med de ersättningsbara målen har fortsatt som planerat under Uppställda krav på åtgärder för att uppnå delmål har infriats av sjukvårdsområdena. Det innebär att de preciserade målen i det närmaste är uppfyllda. Sjukvårdsområdena har erhållit samtliga avsatta ekonomiska medel för målersättning. Här följer en redovisning av vissa delområden. Tillgänglighet Huvudmål inom detta område är att Invånarna i Sörmland ska utifrån sina behov ha en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Befolkningens önskemål om hög tillgänglighet måste emellertid ställas mot medicinskt grundade prioriteringar och andra begränsande faktorer. Här följer en redovisning av resultat kopplat till delmål för tillgänglighet. Primärvård Möjligheter att få komma i kontakt med primärvården samma dag som kontakt sökes Detta mål uppnås med enstaka undantag utifrån olika förutsättningar för respektive vårdcentral. Däremot förekommer klagomål från patienter att de inte får kontakt enligt sina önskemål. Talsvarssystemet Tele-Q är infört på samtliga vårdcentraler, vilket har lett till förbättrade kontaktmöjligheter. Genomförda mätningar visar att väntetiden mellan anmälan och uppringning sällan överskrider 1-1½ timme. Fortfarande kvarstår problem med bristande kapacitet vid hög belastning. Den centrala sjukvårdsrådgivningen (se avsnittet om den nationella och förstärkta handlingsplanen) är tänkt att vara ett komplement för att avlasta vårdcentralerna i dessa situationer. Patienternas möjligheter att få komma till allmänläkare inom 8 dagar Båda förvaltningarna rapporterar att läkarbesök kan erbjudas inom 8 dagar när medicinska behov föreligger. De flesta patienter med akut behov får träffa en läkare redan samma dag. Fokus på akuta läkarbesök har gjort att övriga bokningar senareläggs. En starkt bidragande orsak är bristande läkarresurser. Inom primärvården i Eskilstuna har strukturella/ organisatoriska förändringar medfört en förbättrad tillgänglighet. För att följa upp väntetiderna till allmänläkarbesök på nationell nivå, har Landstingsförbundet gjort en andra mätning i primärvården den 15 oktober 23 (115)

27 Patientperspektivet Mätningen omfattar alla besök till allmänläkarmottagning en bestämd dag. För Sörmland deltog 95 % av alla vårdcentraler, vilket var över riksgenomsnittet på 71 %. Mätningarna av väntetid till allmänläkare är en del av uppföljningen av Väntetider i Vården (VIV), där inrapportering sker regelbundet till den nationella databasen, se bilaga 3. Mätresultat för Sörmland 2002 Grad av måluppfyllelse, % NVHSO SHSO Sörmland Kontakt med primärvården samma dag Besök i primärvården inom 8 dagar Nybesök till specialistläkarmottagning inom 3 mån (sept-dec) Specialistvård På angivna telefontider kunna nå specialistläkarmottagningarna vid sjukhus och vid medicinska frågeställningar få tala med sjuksköterska/läkare ( ersättningsbart mål ) Inom NVHSO har de flesta kliniker ACD-köfunktion och möjligheten till uppföljning är därmed bättre. Uppföljning har gjorts under en veckas tid vid åtta mättillfällen. Det är 67 % av berörda enheter som uppnått sina definierade mål angående framkomligheten per telefon. Inom SHSO saknas ett bra system för att mäta och registrera telefontillgängligheten för detta målområde. SHSO rapporterar dock inga större förändringar i tillgängligheten jämfört med tidigare. Önskemål om införande av Tele-Q föreligger från flera kliniker men det kärva ekonomiska läget har hittills inte medgivit det. Intresse av andra kontaktvägar, t ex e-post, har diskuterats. Nybesök till specialistläkarmottagning inom 1 månad respektive 3 månader ( ersättningsbart mål ) Nybesök inom 1 månad Inom SHSO uppges samtliga mottagningar ta emot patienter med påvisad eller befarad allvarlig sjukdom senast inom 14 dagar och därefter fastställs tidpunkt för behandling. Inom NVHSO uppges samtliga mottagningar ta emot patienter med symptom på allvarlig sjukdom inom föreskriven tid. 1 Patienter som bedömts vara Akuta eller Ej akuta och som fått en tid bokad eller kommit direkt till mottagning fördelade efter väntetid. Källa: Väntetider i vården ht 2002, väntetid till allmänläkare, tabell 12, andra nationella mätningen Observera att talet endast baserar sig på ett mättillfälle (15 oktober -02). 24 (115)

28 Patientperspektivet Nybesök inom 3 månader Alla berörda mottagningar rapporterar förväntade väntetider vid oprioriterade nybesök till den nationella väntetidsdatabasen enligt bilaga 3. Med något undantag kan ingen klinik till 100 % garantera nybesök inom 3 månader för ett oprioriterat besök. Här nedan följer ett urval på hur förväntade väntetider har utvecklats under året inom vissa specialiteter: Ortopedi Inom ortopedi har förbättringar skett, väntetiderna har minskat med många veckor för olika ingrepp. För mer detaljerad information se bilaga 4. Trots det är genomsnittsväntetiden 9,5 månader. Det innebär att ca 45 % av patienterna får komma till ortopeden inom tre månader. Antal veckor 30/4 31/8 31/12 Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings lasarett Hörapparater Under året har åtgärder finansieras med särskilda tillgänglighetspengar haft effekt på väntetiden för utprovning av hörapparat, vilken minskat från 2 år till 3 månader. De lägst prioriterade grupperna har inte fått påbörja utprovningen inom 3 månader på KSK. Tabellen nedan avser oprioriterade patienter. Antal veckor 30/4 31/8 31/12 Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings lasarett Urologi Även till urologin ökar väntetiderna. Antal veckor 30/4 31/8 31/12 Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings lasarett (115)