Framtidens kontor - teknik och service

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens kontor - teknik och service"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens informationer T: Framtidens kontor - teknik och service

2 Dokumentets utgivare UIISBYGGNADS$TYRELSEN Projektledare, upphovsman (mån), konsult(er), etc Jan Thews projektledare, författare till referat av avsnitt 1-3samt7-8. Ann Westerman, bitr projektledare, författare till referat av avsnitt 4-5 samt 9. Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:116 Dokumentets datum Årendebetedcning p roj ' e kt nr Projektnamn (ev förkortat) Framtidenskontor Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Byggforskningsrådet 1 avsnitt 6 är föredragshållaren även författare. Föredragshållare enligt seminarieprogram. Dokumentets titel Övriga uppgifter Framtidens kontor - teknik och service Referat från seminarium Huvudinnehåll Denna publikation utgör ett referat av ett seminarium med rubriken: Vilken teknik och vilken service skall framtidens kontor erbjuda som ägde rum den 26 april 1989 i postens lokaler Stockholm Klara. Seminariet ingår i en serie av tre seminarier inom projektet Framtidens kontor. Projektets mål är att definiera en ny produktstrategi inför 90 -talets kontorsbyggande inom civil statlig sektor. Det aktuella seminariet berör bl a frågor om vilken teleteknik som ska erbjudas hyresgästerna, vilka byggnadssystem som ger lätt föränderliga lösningar och vilken service; t ex receptionstjänster, städning, bevakning, televäxel som hyresvärden bör erbjuda i framtidens kontor. Projektet drivs i samarbete med Byggforskningsrådet. Nyckelord Arbetseffektivitet, areaeffektivitet, datorisering, tjänster, gränsdragning, integrerande lösningar, image Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen /publikationsförrådet - Omfång Svensk byggtjänst Stockholm sidor Göteborg Omslagsfoto Malmö Umeå Red Henrik Waldenström Byggnadsstyrelsen 1990 Ref Jan Thews Denna skrift ä r utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö - samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens(sfs 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner. lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan build S STOCKHOLM

3 1 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 116 FRAMTIDENS KONTOR - teknik och service INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Inledning Lars Ag, generaldirektör, Byggnadsstyrelsen 3 Kontor i framtiden Anders Wiberg, Arbetstagarkonsult Hyresgästens situation Bruno Larsson, Länsstyrelsen,Luleå Erfarenheter från kv Sigurd, kontorshotell med avancerad teknik Sven L jungstedt, NCC, Västerås Arlandastad - stadsdel med service och teknik Johan Li jegvist, Communicator lnfotec (f d Teleplan) Arlanda stad - några internat ionella paralleller Kristina Stengvist, Communicatoi Infotec(f d Teleplan) Ny teleteknik i kontorets tjänst Torgny Rustan, Televerket D Integrerat kontorsbyggande, bygg, WS, el och tele C G Pettersson, Anders Nisses AB En alternativ kontorsmiljö Bengt Warne, KTH D BILDBILAGA, bild nr Byggnadsstyrelsens nya publikationsserier

4 2 DELTAGARFÖRTECKNING Ag Lars, KBS-HK-Verksledningen Ahlin Jan, KTH Baldring Björn, KBS-Mellansvenska regionkontoret Börjesson Bengt, KBS-Östra regionkontoret Darlin Bo-Ingemar, Kungliga Biblioteket Eriksson Bengt, Statshälsan, Linköping Eriksson Håkan, Länsstyrelsen, Örebro Etzler Bengt, Byggforskningsrådet Finney Peter, KBS-HK-Tekniska byrån Fogelström Bengt, KBS-HK-Utrikesbyrån Gallon Rolf, Skandia Grytt Hans, KBS-HK-Utredningsbyrån Gummesson Lars, KBS-HK-Tekniska byrån Gutke-Lundberg Marianne, Arbetarskyddsstyrelsen Hansson Lisa, Centralkonsult Hultin Karin, Arbetarskyddsnämnden Hällgren Lars, KBS-Östra regionkontoret Joelsson Claes-Göran, KBS-HK-Tekniska byrån Jörgensen Rita, KBS-HK-Inredningssektionen Karlmar Karl-Erik, Statshälsan, Linköping Karlsson Lennart, Statshälsan, Göteborg Kodeda Frans, KBS-Västra regionkontoret Kolte Lennart, KBS-HK-Verksledningen Larsson Bruno, Länsstyrelsen, Luleå Ljungstedt Sven, ABV, Västerås Lilja Harry, KBS-Mellansvenska regionkontoret Lil jegvist Johan, Communicator Infotec (f d Teleplan) Liljeroth Hans, Globen City KB Ludvigsson Leif, Hby Löjberg Hans Allan, SIE, Gävle Marklund Erik, KBS-Norra regionkontoret Månsson Marie, KBS-HK-Tekniska byrån Nordstrom Sören, KBS-Östra regionkontoret Norell Thomas, KBS-HK-Verksledningen Nyblom Jerker, KBS-HK-Tekniska byrån Olsson Lars, Statsh" san,karlstad Pettersson C G, Anders Nisses AB Rustan Torgny, Televerket Sahlin Berndt, KBS-HK-Stab-Byggproduktion Schönning Lennart, Åke Larsson Byggare Stenqvist Kristina, Communicator Infotec (f d Teleplan) Svensson Kjell, KBS-HK-Tekniska byrån Söderberg Inger, Arbetsmiljöinstitutet Tenser Rolf, KBS-HK-Tekniska byrån Thews Jan, KBS-HK-Tekniska byrån Tångmark Ann, KBS-S" a regionkontoret Warne Bengt, KTH Wiberg Anders, Arbetstagarkonsult Westerman Ann, KBS-HK-Tekniska byrån N Adelqvist Christina, Televerket

5 3 INLEDNING Lars Ag, generåldirektör, Byggnadsstyrelsen Inledningsvis vill jag hänvisa till vad jag sade vid det föregående seminariet,arbetseffektivitetoch f ysiskmil jö i serienframtidens kontor. Då redogjorde jag för projektets bakgrund och uppläggning. Jag vill inte upprepa det en gång till utan hänvisar tilldokumentationen som har delats ut. Sedan vi påbörjade projektet 1987 harjag blivit ännu mer övertygad om att vi år på rätt väg. Igår varjag på en konferens som arbetsgivarverket ordnade för verkschefer för att vi skulle gå igenom den nya verksstadgan. Ur den framgår att verkschefen nu harett mer uttalat ansvar för arbetsmiljön än tidigare. Som chef för byggnadsstyrelsen kände jag då en viss trygghet eftersom vi har påbörjat det här projektet och fick ytterligare st" för att vi är på rätt väg. Den fysiska miljön är inte så bra i den offentliga sektorn som vi kanske föreställer oss. Vi har t ex en brant stigande kurva för belastningsskador. Unga kvinnor drabbas i hög grad av detta. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att man inte har samma allvarliga utveckling inom den privata sektorn. Orsakssammanhangen undersöksför närvarande. Det finns bl a därför all anledning att läsa innantill ur Arbetsmiljölagen: " 1: "Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till social och teknisk utveckling, anpassad till människan fysiskt och psykiskt och kunna påverkas av henne". 2: "Arbetet skall planeras så att det kan utföras i en sund och säker miljö". 3: "Arbetslokal skall vara lämplig från arbetsmiljösynpunkt"." Jag fick en tankeställare av repetitionerna på arbetsgivarverkets konferens. Aven med utgångspunkt från lagtexten finns det anledning för oss att gå offensivt fram i kontorsmiljöfrågan. Det framgick också från de andra deltagarna att det är viktigt att vi kan erbjuda en miljö som attraherar den knappa arbetskraft som vi skall konkurrera om. En konkurrens som alla räknar med blir svår under de närmaste decennierna. Vi tror att framtiden i storutsträckning kommer att handla om denna fråga och att vi kommer att möta krav på en attraktiv arbetsmiljö också från de myndigheter som vi har att betjäna. Sedan föregående seminarium har det klargjorts att myndigheterna kommer att få ökat ansvar och rådighet över sin egen lokalsituation genom ett nytt ekonomiskt styrsystem. Byggnadsstyrelsen blir visserligen den normerande myndigheten även i framtiden men våra lokalbrukare kommer utifrån sin större frihet att kräva bevis på att vi verkligen kan erbjuda de bästa alternativen. De stora utvecklingsresurserna satte vi på byggnadsstyrelsen in under och talen. Vi har sagt oss att det nuår dags att ta initiativ i arbetsmiljöfrågan, särskilt mot bakgrunden av att ca 80-90% av framtidens kontor redan är byggda. Det handlar till största delen alltså om befintliga kontor vilket gör utmaningen ännu större.

6 4 KONTOR I FRAMTIDEN Anders teberg, Arbetstagarkonsult Det arbete vi håller på med inom Framtidens kontor ingår i det s k KNUTprojektet. KNUT-projektet är ett löst sammanhållet nätverk av aktörer och finansiärer och arbetar med framtidsfrågor. De olika projekten presenteras i tidskriften Bakom knuten som utkommit med tre nummer och som finns att rekvirera på Arbetslivscentrum. Jag och Torsten Björkman, Castor Konsult AB, har haft uppdraget att skriva en bok om det framtida kontoret. Boken kommer att heta Kontorskomplexet. Projektet genomförs med st" från SIF, SAF, Trygghetsrådet och Arbetslivscentrum. Boken kommer hösten 1989 och innehåller: Kap 1 Vadår egentligen kontorsarbete? 2 Framtidsversioner 3 Prognosproblemet 4 Utvecklingen S Vägvalsfrågor som före- Här följer en sammanfattning av de olika framtidsversioner kommer idag: 1 Det postindustriella samhället Vi befinner oss i en upplösningstid mellan industrisamhället och tjänstesamhället. 2 Det postmoderna samhället Det stora projektet (industrialiseringen) bör avbrytas. Industraliseringen ärr byggd på en teknologisk grund som inte passar världen. Fo ntelsehoten, som miljöfaror och krig, ar bevis på att man bör avbryta det stora projektet. Man skapar begrepp som "dekonstruktion". Man vill bryta ner det samhälle vi har nu och bygga upp någonting helt nytt. 3 Internationaliseringen Vi har EG-marknaden, Glasnost-uppbrott från tidigare politiska system, ökad handel med USA, Japan, Taiwan, Korea. Det finns en lättrörlig teknik, möjligheter att fåra över kompetens till tredje världens länder vilket gör att det blir allt fler aktörer på marknaden. 4 Den nya tiden Omsättningen på människor, ting och ideer går så snabbt att allt känns nytt. Tiden kans ny. Det bildas många olika trender som Nashbit, Carlsson etc. Olika trendsättare skriver ner sina ideer. S Kunskapsamhället, informationssamhället Den datatekniska visionen av framtiden. Allt datoriseras. Informationsflödet ökar genom den teletekniska utvecklingen. Betydelsen av geografiska avstånd minskar.

7 5 90-talets kontor är en arbetsplats i förändring Kontoret utsätts för rationaliseringsplaner. Effektiviteten inom industrin har genom kapitalrationaliseringen blivit mycket stor. Detta är uppenbart särskilt i jämförelse med kontor. Ett exempel är att Electrolux behöver fem dagar för att ställa om sin produktion av dammsugare medan man behöver tre veckor för att göra en ny bruksanvisning. Kontoret börjar bli flaskhalsen. Torsten Björkman har tittat på AMS och konstaterat att liggtiden utgör 99% av tiden som det tar att handlägga ärendet. Totala handläggningstiden var 3-6 månader. 80% av dessa ärenden gick att lösa på mindre än 5 timmar om man satte in personal med rätt kompetens vid fronten. Det är ett exempel på att det finns ganska stora möjligheter att rationalisera tjänstesektionen. Automation Datortekniken ger en ny infrastruktur som möjliggör andra lösningar. Decentralisering och nya ledningsfilosofier tillsammans med dessa nya möjligheter kommer att påverka utvecklingen. Vi kan flytta ut en del av administrationen i fabriken till hemmet, eller till bilen. Tjänster som produceras på kontor kan produktifieras. Man får t ex bankomater istället. Flexibilitet och omställningsmöjligheter blir mycket viktiga i framtidens kontor. Framtidens kontor Nedan följer en beskrivning av ett antal kontorsvisioner utifrån olika utgångspunkter: Det internationella kontoret EG-anpassning, Glasnost, Ja an, USA och NIC-länndema (Newly Industrialized Country). Ett ökat handelsutbyte växer fram med många fler parter. Den svenska modellen med medinflytande, solidarisk lönepolitik, stor offentlig sektor, bra arbetsmiljö, höga miljökrav måste anpassa sig till en internationell nivå. Det blir troligen inte en utveckling av den svenska modellen i övriga världen, snarare en anpassning av Sverige till en internationell praxis fördubblades de svenska investeringarna utomlands, 1989 ökade de med 63%. De 25 största företagen skapade nya jobb utomlands 1987 och bara inom landet. Kontoren kommer med friare rörlighet att placeras närmare marknaden. Kontor som kan finnas kvar måste ligga nära kommunikationer. Mälarstad, Göteborg, Örestad kan kanske tävla med västeuropas övriga orter. Det tekniska kontoret Kontoret är idag den trånga delen i varuproduktionen. Vi har snart nått den punkten då administration tar längre tid och är dyrare än produktion. Det leder till att automatisering drabbar kontoret kraftigt kommer

8 b att inleda den andra dataeran då inte längre centraldatorer och centrala dataavdelningar är motiverade. Vi kommer att ha persondatorer lika kraftfulla som superdatorer. Systemen kommer att användas och utvecklas av dem som finns i verksamhet. BILD 1 Prestanda-prisutvecklingen har överträffat tidigare prognoser. Relationen fördubblas var 24:e månad. Grundaren av Sun, ett lyckosamt dataföretag i USA hävdar att man år 2000 för dollar kan köpa en dator som inte behöver tangentbord, som kan visa rörliga bilder i färg och har ljud i stereo. Når standardiseringen mellan olika fabrikat så småningom sker kommer utvecklingen att accelera ytterligare. En ny infrastruktur på global nivå kommer snabbt att utvecklas. BILD 2 BILD 3 Nu planeras ISDN, Integrated Services Digital Network, ett system för hur tal, bild, ljud och data skall kommunicera mellan olika platser på jorden. Idag har vi EDI, Electronic Data Interchange, för att underlätta handel och transport. Genom EDI kan man från England beställa varan kl` och den är i England nästa dag kl 08.00, tullad och klar, underleverantörer och transportörer har aktiverats utan ett enda papper. Vi kommer att få se mer av självbetjäning mellan företag. Genom sin egen terminal går man rakt in i försäljarens egen dator och aktiverar själv dennes rutiner. Exempel på detta är företag direktanslutna till resebyråernas databaser, som själva bokar upp sin resa. Antalet pappersfakturor kommer genom detta att drastiskt minska. Från kanske i veckan till ett fåtal. Det hårår en ny era. Nya beteenden kommer att utvecklas. Man bryter mot tidigare gamla mönster och omfördelar kunskap för att vinna fördelar. BILD 4 Vi har sett mycket av detta tidigare i t ex serietecknares fantasier. Läderlappen hade en armbandsklocka via vilken han kunde tala med Robin. Verkligheten i många av dessa visioner är redan här och den kommer att påverka oss i högsta grad. Det duala kontoret Den ideala kontoristen är motiverad, lojal, ett kunskapsproffs som med storpersonlighet ställerupp till 110%. Uppbunden genom företagskultur eller konvertibler i utbyte mot ett fullständigt fysiskt, intellektuellt och emotionell engagemang. Det hår ger en ökad stressnivå, vissa blir stimulerade - andra inte. Bristen på ungdomar och kompetent arbetskraft kommer att skapa nya arbetsformer. Man måste erbjuda dem att delta i arbetslivet på de villkor som passar dem; hår finns variationer i tider, fritidsaktiviteter, musik på jobbet etc att laborera med. Man kan behöva fördela bort vissa icke tidskritiska arbetsuppgifter så att människor som inte vill arbeta i den här stressade miljön kan slippa göra det. Det kan i sin tur leda till ännu större problem med A- och B-lag.

9 7 Risken är att man som i USA får en grupp mycket högt betalda proffs och en slags underklass som betjänar dem. Den öppning som nu sker åt öster genom Glasnost etc kan leda till en stor invandring av människor som kanske kan utgöra basen i ett europeiskt B-lag. Sammantaget karaktäriseras 90-talets kontor av olika miljöeroch olika anställningsformer. Kontor och informationsflödet Vi får en förtätning av informationen. Det blir för mycket information. Vi går mot en informationsmiljökatastrof. Det år svårt och tidskrävande att hitta rätt information. Det finns också flera uppfattningar i samma fråga. "Desktop-reading " vore 90-talets stora uppfinning. Det görs faktiskt en del försök med s k hypertext. Man läser först en mening starkt förenklad i en överordnad hierarki. Förstår man inte kan man gå in i olika delar och få specifikationer och detaljer. Det behövs inom företagen en informationssanering. Ett slags godkännande av vad man får lagra och en slags kvalitetskontroll. Personliga nätverk inom olika kunskapsområden för att hålla sig ajour blirprecis lika nödvändiga som förut. Inga databaser kommer att kunna ersätta personliga kontakter. Att få plats i externa media kommer att bli ån svårare. Kanske lägger man om stil så att när man väl får tag på en kund vill man sälja fler produkter till honom istället för att med dyr reklam hitta fler kunder. Man "volvofierar" eller "SASifierar" kunden. 90-talets arbetsplatser kommer sammanfattningsvis att ha problem med översvämmande information. Det emotionella kontoret Företagen har kontoren mer som abstrakta arbetsplatser än konkreta arbetsplatser eftersom möjligheterna till arbete inte blir lika lokalberoende i framtiden. Kunskapen hos människan blir nyckelfaktorer i konkurrensen och man måste hitta nya sätt att binda upp personalen till företagen och till nya kontrollstrategier. Den sociala ingenjörskonsten - företagskulturskapandet - utvecklas kraftigt. Man har ganska god kunskap om hur man arbetar med detta. Man använder symboler, förebilder. Ett annat sättår att göra de enskilda delaktiga i företagens ekonomi genom konvertibler och liknande. Ytterligare ett sätt är att bygga smarta, trevliga hus som ger rätt känsla. De känslomässiga bindningarna blir allt viktigare. Toppen på isberget är Jan Carlssons senaste ide att exploatera kårleken i något som kallas "Management by love". 90-talets arbetsplatsår ett nätverk av människor som söker gemenskap och kreativa miljöer snarare än fysiska arbetsplatser.

10 8 Det ekologiska kontoret Det finns ett ekologiskt producentperspektiv. Man är intresserad av hur saker görs - inte bara av slutprodukten. Det finns också ett konsumentperspektiv. Det man konsumerar vill man ha inflytande över så att man inte orsakar något man inte önskar. 90-talets arbetsplats måste uppfylla krav på inre och yttre miljöer samt människors krav på själsligt och fysiskt välbefinnande. BILD 5 Fabrikskontoret Det papperslösa kontoret blir mer den papperslösa fabriken eller den avfolkade fabriken. Kravet från fabriksgolvet på bättre arbetsinnehåll kommer att bli stort. Kunskapsingenjörer kommer att omfördela arbetet. 90-talets kontor är varken fabrik eller kontor utan ett slags gemensam arbetsmiljö. Kunskapskontoret Resurserna för utbildning, universitet och högskolor växer ihop med näringslivet. Utbildning blir allt viktigare. Det blir något man sysslar med på alla nivåer. Den lärande organisationen skapas, där folk får utveckla sig. Det bärbara kontoret Den bärbara datorn kostar på 90-talet 200 kr i stället för kr och år 80 ggr kraftigare. Den blir mindre. Det troliga är att vi har en som liknar en ljusbok med tangentbord eller talande kommunikation. Frågor från deltagarna Vi ska ju egentligen inte bygga några kontor. Hurblirdetdå med de olika kontor du redovisar? Man ska koncentrera sig på att bli flexibel, bli kreativ, att förändra det man redan har. Att kunna bryta upp gränser. Byggnadsstyrelsen bör inrikta sig på attvara lyhörd och kunna sätta sig in i olika situationer eller delta på ett mycket obyråkratiskt sätt tillsans med de månpiskor som finns på arbetsplatserna. Risken är v" dock att om det blir alltför fritt kommer man att satsa på andra saker än lokaler. Man kanske, som när det gäller skolorna, bedömer att detär viktigare i en kärv ekonomi att satsa på andra saker och låter lokalerna förfalla.

11 9 HYRESGÄSTENS SITUATION Bruno Larsson, Linsstyrelsen, Luleå Enligt uppdrag från regering och riksdag skulle vi i ett särskilt projekt för att uppnå en samordnad länsförvaltning arbeta med att: Minska sektoriseringen vi upplevde i samband med de stora kriserna i Malmfälten, Stålverk 80 etc att vi var tvungna att jobba i speciella organisationer vid sidan omvårvanliga organisation eftersom det sektoriserade angreppssättet inte gick att använda. Resurssamordning Det blir i framtiden inte mer pengar för länsstyrelsen - utan mindre. Då gäller det att nyttja det som finns så mycket som möjligt. Ökadfrihet Det delas ju ut ansvar och ibland befogenheter till länen. (Ofta tycker vi dock att vi får mindre pengar än arbetsuppgifter.) Annan koppling mot centrala sektorsverk I och med de ovanstående förändringarna förändras denna relation som en konsekvens. Sammantaget är detta en stor förändring som skulle göra länsstyrelserna bättre lämpade att arbeta med utvecklings- och framtidsprogram. Organisationsförändringen Vi bröt ut lokalvården och skatteavdelningen ur länsstyrelsen och tog i BILD 6 stället in länsskolenämnd, länsbostadsnämnd, fiskenämnd och lantbruksnämnd. Dessa upphörde som självständiga enhetervilket de varit d- digare. Det gick ungefär jämnt ut och omfattade ca 400 personer. Vi byggde också upp en kommunikationsenhet för nya kommunikationsfrågor. Då avser jag inte bara vägar utan också datakommunikation. Vi förstärkte ledningen (landshövding + 2 länsråd) för att bättre kunna arbeta med utvecklingsarbete. Vi avskaffade avdelningsnivån och nu arbetar alla enheter direkt mot ledningen. Arbetssätt I den hår organisationen ska man arbeta med utvecklingsfrågor i speciellt sammansatta grupper vid sidan om den vanliga organisationen och under särskild ledning. Man ska också arbeta tillsammans med samverkande organisationer utifrån t ex högskolan. Efter att ett utvecklingsprojekt upphört får man sedan gå tillbaka till den ursprungliga organisationen. Ibland sker utvecklingsarbete och vanligt linjearbete samtidigt. Enhetlig profil I samband med den nya organisationen ville vi ge länsstyrelsen en särskild profil dels inåt mot den nya personalen, dels utåt mot kunderna. Vi ville markera öppenhet och lättillgänglighet och inriktningen på utvecklingsarbetet. Det traditionella förvaltningsarbetet behöver vi inte markera.

12 lo BILD 7 BILD 8 Vad har vi gjort Vi har arbetat mycket med organisationen, verksamhetsinnehållet, lättillgängligheten. Vi har satsat mycket på den tekniska delen i detta, bl a satt in en ny växel. Vi har gått från ingenting på datasidan till 1 st persondator per 3 st anställda kopplade i ett nät med ett antal basdatorer. Den utvecklingen har vi bara påbörjat. Vi har rekryterat ny personal med mer passande kompetens och utvecklat kompetensen hos den personal vi har. Det som vi inte har behärskatär lokalsidan. Den har vi fått acceptera som den ser ut. i alla utvärderingar som har gjorts, och det är flera, år' man överens om att det är lokalfrågan som är den största bristen i den här förändringen. Vi sitter idagutspridda i Luleå på nio st olika adresser. De tidigare självständiga enheterna som skulleföras till oss sitter kvari sinagamlalokaler. Vi ärvde en ganska dålig ekonomi från de tillförda enheterna. Vi hade knappt råd att byta skyltar, och det var svårt att få folk att känna att det har skett någon förändring under sådana förhållanden. Däremot sitter delar av skatteenheten kvar, trots att den inte längre ingår i länsstyrelsen. Många utifrån tror därför att skatteenheten tillhör länsstyrelsen (och ibland tror skatteenheten det också). Lokalfrågan, som det nu har blivit, underlättar inte precis lättillånglighet och interna samband. Vi vill att folk ska talamed varann istället för att skicka brev. Dels blir det bättre handläggning, dels går handläggningen snabbare. Det är svårt når man sitter utspridda över hela stan. Driften blir dyrare. Vi måste bygga upp en organisation bara för att hålla posten igång internt. Vi har varit tvungna att bygga ett flertal receptioner av säkerhetsskäl. Det allvarligaste ärr dock identiteten. Det blir för mycket vi och dom. Sektoriseringen har vi kvar fast vi inte har den i organisationen och den är starkare där man sitter ensam än där man sitter ihop. Vi har egentligen byggt en organisation för att sitta tillsammans. BILD 9 Att sitta i cellkontor kanske var stärkande för den likvärdiga objektiva hanteringen av ett förvaltningsärende, men det passar inte för den verksamhet som vi nu har att syssla med. Även på högskolan i Luleå bygger man idag på ett helt annat sätt med en större öppenhet som stimulerar den hår typen av verksamhet. De nya byggnaderna för kunskapsföretag som växer upp utmed vägen till Arlanda tror jag inte bara är uttryck för en trend. Utvecklingsarbete kräver ju att man söker råd och testar ideer. Detta, och att gå mellan linjearbete och projektarbete i ständigt nya grupperingar, gör att jag tror att det finns mycket i utformningen av dessa dataföretag som vi i vår situation också skulle haft användning av.

13 11 Ny teknik Ett praktiskt problem: Våra lokaler är inte byggda för att ha sladdar i. Lokalvården har stora problem. Personalförsörjningen Det är en skarp konkurrens om dem man vill åt. Många ställer krav på persondator närde ska börja hos oss. De tittar också på miljön och det finns mer och mer att jämföra med. Många nya lösningar ger mer ändamålsenliga förutsättningar. Marknadsföra länet Ute i landet är länsstyrelsen en ganska central punkt. Dels som myndighet men också som främjare av näringen i fånet. Vi arbetar inom länet men även internationellt. Vi har t ex skrivit direkta samarbetsavtal med Sovjet. Vi ser det som ett sätt att ta sig in mot den stora jättemarknad som nu gradvis öppnar sig. Centralarkiv vi har inga centralarkiv idag och det skulle inte heller fungera när vi sitter så utspridda. Garage och uppställning Vi har ingenstans att stalla " bilar, skotrar etc som vi har. Vi får åka runt på stan och ställa bilarna där det går. Samlingssal En sådan samlingssal som vi sitter i idag borde vi ha på länsstyrelsen för att kunna fungera som den träffpunkt vi vill att länsstyrelsen skall vara. Vi går idag till bankerna som har byggt samlingslokaler. Det ger banken kontakter och PR som vi själva egentligen skulle vilja ha. Det år också viktigt att maninteupplever länsstyrelsen somdet ställe där man bara får avslag i ärenden. Utbildningslokaler Utbildning behövs och de anställda vill ha någon typ av prognos för sin utveckling och möjlighet att utbildas. Det är en ganska omfattande verksamhet. Vi får stå i kö för att komma in på de anläggningar som finns. Motionslokaler Vi har inga egna och köar till de anläggningar som finns. Parkeringsplatser I Norrbotten måste man ofta ha bil för att komma till länsstyrelsen. Det finns inga kollektiva transporter som passar. Men det är ofta svårt att hitta parkeringsplats för bilen även om vi är utspridda. Då är kunderna inte särskilt glada när de kommer och de är förbannade när de kommer ut för då har de fått parkeringsböter. För dem vi bjudit in brukar vi betala felparkeringen, men de är ändå lite sura för de tror det är länsstyrelsen som satt upp skyltarna.

14 12 Växter etc Inneträdgårdar är ju egentligen mer befogade i Norrbotten än i Stockholm. Nya budgetsystemet Når vi får använda våra pengar fritt mellan löner, lokaler och annat tror jag vi kommeratt se merav den typen av lokaler som jag talatom hårovan än vi sett tidigare. Det kan vara viktigare än att få ett visst antal anställda. Den möjligheten att byta mellan konton har vi inte idag. Behov av kontakter Först efter omorganisationen ville man fortsätta arbeta i sina enheter som tidigare. Nu bryr man sig mer om lokalfrågan. Den nya organisationen har resulterat i ökat behov av kontakter och man skulle vilja vara placerade närmare varandra. Slutord Sammantaget kan man säga att vi byggt framtidens organisation i gårdagens kontor. Frågor från deltagarna Skolorna i Norrbotten och Stockholm har idag en mycket dålig arbetsmiljö. Kommer man verkligen att prioritera lokaler, det finns ju många andra behov att tillgodose? Ja, det tror jag, utbildningslokaler t ex kostar ju även om man hyr dem av andra. De anställda som blir kvar till slut kommer också att ställa hårdare krav på arbetsmiljön ur de aspekter jag har nämnt. Vi avskedar t ex idag en hel del folk för att få ekonomin att gå ihop, men det har inte gått utöver den tekniska utvecklingen för vår kommunikation som ju också kostar pengar. Vi har fått en allt större personalomsättning, vilket också ger möjlighet att dra ner på antalet anställda utan att den enskilde tar skada. Men det här stämmer ju inte riktigt med vad Anders Wiberg sa. Han menade ju att kommunikationen i framtiden sker genom datorer och bärbar utrustning. Då behöver manju inte sitta ihop. Varför är det så viktigt att vi samlas i ett hus? Så kommer kommunikationen att ske på större avstånd, men det blir ingen ersättning för att folk träffas, snarare tvärtom - det år mer att se som ett komplement.

15 13 Har ni tittat på möjlighetenatt låta lokala kontor kommunicera teletekniskt med den centrala enheten? Ja, det håller vi på med. T ex Karesuando, Pajala, Arjeplog o s v. Där finns det inget möjligt alternativ för innevånarna att fara till Luleå. Där vill vi också samarbeta med andra länsmyndigheter så att man får underlag för ett slags lokalt kontor. Förut skötte ju landsfiskalen i Korpilombolo uppgiften.då fanns det underlag för en person där. Vi måste kanske gå tillbaka till den modellen. Men det finns inget sk" att sitta decentraliserade inom Luleå. Att ni sitter så spridda är det byggnadsstyrelsens fel? I någon mån, men givetvis också statsmakterna som inte har velat ge pengar för ändamålet. Nu är det överhettat i Luleå, så man kanske väntar på ett bättre tillfälle att bygga.

16 14 ERFARENHETER FRÅN KV SIGURD, KONTORSHOTELL MED AVANCERAD TEKNIK Svan Ljwgstedt NCC, Västerås Kv Sigurd år ett centralt beläget kvarter i Västerås. Det är ett industri- och kontorshotell, där företagen har kunnat medverka vid utformningen av sina lokaler. De gamla lokalerna har byggts om till moderna. Ursprungligen var det m2lokaler, men dessa har utökats till m2 idag, genom att man byggt in mellanbjälklag. BILD fanns ett 20-tal företag. Idag finns ca 55 företag och institutioner inom industri-, service-, handel-, data-, kontors- och fritidsverksamhet. Televerket ville i detta projekt pröva om även småföretag var intresserade av att nyttja samma kommunikationsmönster som storföretagen redan använder sig av. Avancerad teknik för hyresgästerna Det jag ska tala om är den avancerade teknik som hyresgästerna märker av och kan utnyttja. Denna teknik, teletekniken, har televerket kallat Telematik. Byggtekniken, energispartekniken osv, som också finns i huset, kan vara hur avancerad som helst, men för nyttjaren/hyresgästen år den ointressant. För telematikens skull har vi överallt i byggnaden använt 4-trådssystem i stället för 2-trådssystem. 4-trådssystemet innebår att man kan överföra både ljud och data. Telematik innebår modern kommunikationsteknologi för telefon (avancerade växlar, mobiltelefoner); textöverföring (telex, telefax, videotex); dataöverföring (datel, datex, datapack) och bild (kabel-tv eller tv-konferenser m m). BILD 11 Kommunikationsmognaden är olika för små och stora företag, vilket kan illustreras med en trappa. Man vill i kv Sigurd hjälpa småföretagare att komma ett par steg högre på trappan. Som framgår av bild 10, Sammanställning av hyresgäster i kv Sigurd våren -89, finns företag i både hantverkslokaler, kontor och lagerlokaler. Kontorssidan upptar m2 eller endast ca en femtedel av totala arean. Största andelen area upptas av hantverkslokaler samt en mindre del lagerlokaler. De företag som har mest nytta av telematikår de som är tjänsteproducerande och kommunikationsintensiva. De flesta hyresgästerna i kv Sigurd har dock inte den inriktningen. Med hjälp av 4-trådstekniken och andelsväxeln tänkte televerket att man enkelt skulle kunna erbjuda Telematiktjänster till de olika hyresgästerna. Följande tjänster erbjöds:

17 15 Ljudtjänster Central växeldator, A345 Telefonist med hänvisningsdator Telefoner Personsökare Biltelefoner, bl a 020-nummer till kv Sigurd. Telefonist med hänvisningsdator är bra för små företag. Det ärr bättre och trevligare med en telefonist som svarar än en telefonsvarare. Växeln har många finesser med vidarekoppling m m. Texttjänster Elektronisk post, via dator Telebox Terminaler Reception, med telex, telefax och teletex Ordbehandlingscentral. Datatjänster Central växeldator, dvs datakommunikation utan besvärande modem Andelsdator Persondatorer, som man kan hyra Databassökning. Bildtjänster TV-studio för konferenser. Yttre kabelförbindelse utgörs av en optisk kabel med god kapacitet som går in till telefonväxeln, varifrån man går ut i de olika byggnaderna och vidare till respektive hyresgästs lokaler. Hur ser det ut i dag 1989? Ljudtjänster Kvar finns: Den centrala andelsväxeln, med telefonisttjänster såsom "hänvisning", "vidarekoppling" o.s.v med hänvisningsdator, telefoner, personsökare, biltelefon åt ett företag samt möjlighet att ringa gratis inom kv Sigurd. Texttjänster Inget av detta har blivit verklighet på Sigurd. Telefax har många skaffat sig själva, liksom ordbehandlare. Datatjänster Centralväxeldator och datakommunikation finns men endast ett företag med 15 anställda utnyttjar detta! Bildtjänster Ingenting, inte ens en centralantennanläggning inte. finns. Det efterfrågas Varför blev det så här? Som mest anslöt sig 23 företag med ca 100 anknytningar tillväxeln. Med tanke på att 350 personer jobbar här, var det en tredjedel. En A345-växel ärr mest ekonomisk för anknytningar. Området är m a o för litet för den stora växeln!

18 16 Når ett dataföretag skaffade egen telefonväxel, försvann 32 anknytningar. Några företag, som kom hit, hade redan egna växlar som de tog med sig. Nu försöker televerket att avveckla den centrala växeln. Idag finns 15 företag med ca 50 anknytningar. Orsakerna till att visionen på Telematik på kv Sigurd ej blivit verklighet - slutsatser 1 Man var för tidigt ute. Datamognaden hos mindre företag år mindre utvecklad än hos större företag, man har ej behov av datorer i alla lägen. Dessutom har få hyresgäster på Sigurd varit av den typen som anses dra nytta av Telematik, d v s tjänsteproducerande och kommunikationsintensiva. 2 Teknisk utveckling. Nya typer av telefonväxlar; både stora och små till rimliga priser, gör att man kan få många av den stora växelns finesser i den lilla växeln. 4-trådår idag standard vid installation, den senaste kabeldragningen görs med 2x8 tråd. 3 Administrativa förändringar ; d v s upplösning av televerkets monopol på televäxlar och ledningsdragning samt televerkets önskan att dra ner på åtaganden med telefonisttjänst. 4 Pressad ekonomi tillföljd av stora investeringar i ombyggnader har gjort att fastighetsägaren noga prövade nyttan med extrainvesteringar som hyresgästerna inte vill betala extra för. Andra förhållanden verkar i större grad ha styrt hyresgästerna till Sigurd såsom centralt läge, goda p= möjligheter, ljusa nya skräddarsydda lokaler. 5 Småföretagen är inte oinformerade om vad somfinns på marknaden, men synnerligen kostnadsmedvetna. Agarna jobbar hellre över 2 timmar ån betalar 200 kr. Därför skaffar man sällan "halvon" ig" utrustning. Genom att bygga flexibelt, t ex genom v" planerade utrymmen för kabelstråk, kan framtida kompletteringar och förändringar göras på ett ekonomiskt sätt. Frå or från delta arna Var inte A345 växeln den rätta? Folk kan inte utnyttja finesserna idag. Företagen såg inte nyttan av telefonisttjänsterna. Det finns andra tekniska lösningar idag. Valet av A345: an spelade nog ingen roll. Det hade blivit svårt att förverkliga ändå. Vad stod Televerket för och vad stod ni för?' Televerket har stått för växeln och försökt att få betalt för växeln via de fasta avgifterna. Vi har stått för att ordna ett växelrum med kyla och det som krävs för att växeln ska fungera. Tråddragningen har televerket stått för. Skillnaden mellan 2-tråds- och 4-trådskabel är liten. Vi har stått för viss marknadsföring. Det gäller att vara uthållig i en sådan hår satsning. Om vi hade satsat per år, hade det kanske utvecklats på ett annat sätt. Men det belastar ju projektet i sin helhet. Vi har måst lägga ner pengar på den yttre miljön och parkeringsplatsen i stället.

19 17 ARLANDA STAD - STADSDEL MED SERVICE OCH TEKNIK Johan Liljegvist, Communicator infotec (f d Teleplan) Arlanda stad ligger vid E4-an och år inte detsamma som Arlanda Sky City. Arlanda stad är 3 miljoner kvadratmeter mark. Det är en bullrig miljö, men med centralt läge. Marken ägs av Sigtuna kommun och Luftfartsverket. Skanska och BPA-EL har exploateringsrätten. De fyra intressenterna har bildat ett konsortium, där Skanska och BPA-EL är de som satsar pengar och agerar. Affärsiden Anläggningen blir större än kv Sigurd. Vi räknar med arbetsplatser. Allt ska byggas för High Tech-företag, dock inte sådana som i Kista. Kopplingen sker till resande människor, folk som åker med bil och flyg. Vi r" ar med människors mognad för ny kommunikationsteknik. Trygg- Hansa och Euro-Stop - en ny hotellkedja - bygger redan här. Dag-office kontor och butiker finns i hotellet. Hur kommer det att se ut i framtiden? Hur kommer man att jobba? Vi tror att kunskap år en viktig del, d v s kunskapsföretagen och tjänstesamhället. Kreativiteten är viktig. Man bygger in mycket gröna ytor och inte alltför höga hus. Detår viktigt att integrera arbete och fritid. Dock inte bostäder eftersom det år för bullrigt här. Men vi bygger in två golfbanor kommer de första husen att stå klara. Sedan byggs det kontinuerligt under hela 1990-talet. Det innebär att det till en början blir ett lågt kundunderlag när vi för in de tekniska systemen. Det år en mängd indata och en mängd utdata vi har att hantera idag med hj" p av den nya tekniken. Det svåra år inte att få information utan att gallra ut det man verkligen vill ha. Den nya tekniken gäller inte bara telefonväxlar, datakommunikation, fastighetslarm och övervakning (inpassering, larm och överfall m m). Allt det här försöker vi integrera i en del. Konventionellt bygger man in detta som olika öar. Varje hyresgäst har sina nät. I ett hus med flera hyresgäster blir det en mängd olika öar och i ett helt område ännu fler öar. Man försöker integrera det hår så långt det går, utan att därför prata om intelligenta hus, vilket jag tror år lite science fiction. Vi vill integrera funktioner i varandra så långt det går, dels alla teknikgrenar, dels alla företagen i husen (i den mån de vill och det är s" erhetsmässigt möjligt ) så att det inte blir dubbelinvesteringar. Alla system ska gå i varandra men inte lappa över varandra så att det är samma funktion på två ställen, vilket är mycket vanligt idag. Ett typiskt exempelår datakommunikation och tele. En sporadisk användare kopplar upp sig via videotex och beställer en flygbiljett. Då fungerar

20 18 en vanlig telefonväxel utmärkt. Ärdet större trafik så använder man eget datakommunikationsnät. Man har kanske en liten terminalväxel för det. BILD 12 BILD 13 Vilka typer av tjänster kan man tänkas komma att behöva? Man behöver ett grundsystem för att föra in alla tjänster i Arlanda stad. Ett kablage och ett antal burkar, telefonväxlar, telex, telefax, persondatorer, kabel -TV, telekonferenser som kommer att bli mycket billigare om ett par tre år och då byggas ut i hög takt. Konferensanläggningar av olika slag kommer också att behövas. Tanken är att man ska vara åtkomlig via sin telefonväxel och personsökare vare sig man är på sitt kontor, på sin gröna gata eller på golfbanan. Man skall också vara åtkomlig på sin tjänsteresa. Hur bygger man upp detta? Vi kallar det nätbolag eller nätenhet. Vi ska inte överlåta allt åt televerket, för då tappar man den infrastruktur som konsortiet bygger på. Vi bygger upp en nätenhet, som i princip tar handom allting från jack till jack, d v s allt som ligger bakom som datorer, televäxlar, kabel-tv-system. I andra ändan kopplar man på det företagsunika systemet som respektive företag behöver ha. Allt ska få plats i systemet. Det är viktigt att företagen dels känner sig hemma i koncernen och dels känner sig hemma i och tillhör Arlanda stad och dessutom kan jobba fram sin egen företagskultur. Hårår lite av vad nätbolaget skulle kunna tillhandahålla: Larmövervakning för fastigheten Lokala nät, (telefon, data, video) En gemensam telefonväxel Hänvisningssystem Ett antal hotell, ett hotellsystem Ett personsökarsystem, som man kopplar direkt till telefonväxeln i Arlanda stad. Vidare ska det finnas en mängd grundtjänster som man kan utnyttja i Arlanda stad. Man kan då boka biljetter, konferenslokaler, hotell, se dagens meny, vara i kontakt med internationell datakommunikation etc. Man behöverinte ha egen PC. Man kan hyra in sig på tjänster som fakturabetalningar etc. Intern TVtror vi påi Arlandastad,så att man vet vad som händer. Säkerhetssystem måste det också finnas inomjack-till-jacksystemet. BILD Det ska dessutom finnas Sekreterarservice Telefonpassning Uthyrning av PC Framställning av presentationsmaterial genom desktop-publishing Telefax Kontakt med databaser och hjälp att söka i dessa Konferensservice Resebyråer Videokonferenser 24-timmars-service.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det

Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det VÄXJÖ Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det av folk på väg till tåget och ut i världen. Själv

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

En skolmiljö som inspirerar och motiverar En skolmiljö som inspirerar och motiverar 3 I grunden handlar det om trivsel Första dagen efter sommarlovet. Hela kroppen pirrar av förväntan och nervositet. Att träffa samma lärare och samma kamrater,

Läs mer

SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 421 KVM

SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 421 KVM nya N y lo ka möjl l ighe ter! SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 421 KVM Sida 1 av 14 BESKRIVNING Cederströms Slinga, 421 kvm Lokal med trevlig entré och blandad planlösning belägen i gallerian. När ni kliver

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Riktlinjer. Telefoni. Antagen av kommundirektören 2013-12-01

Riktlinjer. Telefoni. Antagen av kommundirektören 2013-12-01 Riktlinjer Telefoni Antagen av kommundirektören 2013-12-01 Innehållsförteckning Telefoni... 0 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Ansvar... 2 Chefens ansvar... 2 Anställds ansvar... 2 Hänvisning... 2 Hänvisning

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö

diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö A² diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö 1 Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö 2 Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö diligentia Hur kommer vi att arbeta i framtiden? För några år sedan började Diligentia att fundera

Läs mer

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Välkommen som anställd till Malmö högskola

Välkommen som anställd till Malmö högskola 1(9) Välkommen som anställd till Malmö högskola Alla användare på Malmö högskola ska logga in på nätverket med en personlig datoridentitet. När du är inloggad kan du komma åt dem tjänster och funktioner

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Ny lokal - nya möjligheter! SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 196 KVM. www.newoffice.se 08-665 68 80 info@newoffice.se Sida 1 av 11

Ny lokal - nya möjligheter! SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 196 KVM. www.newoffice.se 08-665 68 80 info@newoffice.se Sida 1 av 11 Ny lokal - nya möjligheter! SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 196 KVM www.newoffice.se 08-665 68 80 info@newoffice.se Sida 1 av 11 BESKRIVNING Cederströms Slinga, 196 kvm Modern och rymlig lokal med högt i tak

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

En skolmiljö som inspirerar och motiverar En skolmiljö som inspirerar och motiverar 3 I grunden handlar det om trivsel Första dagen efter sommarlovet. Hela kroppen pirrar av förväntan och nervositet. Att träffa samma lärare och samma kamrater,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 135

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 135 Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 135 436 kvm, Alviks Strand Gustavslundsvägen 135 Alviks Strand Ledig yta: 436 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 25 30 Tillträde: Omgående Konferens Garage Tunnelbana

Läs mer

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 143

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 143 Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 143 610 kvm, Alviks Strand Gustavslundsvägen 143 Alviks Strand Ledig yta: 610 m 2 Typ: Kontor Tillträde: Enligt överenskommelse Gym Tåg 150 m Tunnelbana 500 m Unikt

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

PERSPEKTIV. Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

PERSPEKTIV. Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad FIBERNÄT FRÅN SVENSKA STADSNÄT PERSPEKTIV Svenska Stadsnät Perspektiv erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert

Läs mer

Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter

Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter Pulserar av liv. Kista växer så det knakar, pulserar av liv och allt fler företag upptäcker fördelarna med att etablera sig

Läs mer

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Vision och styrkort 2015 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Länsstyrelsen och länet står inför stora utmaningar. Vi måste vara

Läs mer

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6 Aktuellt med försäljning av Vinddraget Etablerande och ägande av industrifastigheter på Viared har varit ett sätt för Industribyggnader i Borås AB (IBAB) att vara en katalysator på industriområdet. Stimulera

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 135

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 135 Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 135 Plan 7, 625 kvm, Alviks Strand Gustavslundsvägen 135 Alviks Strand Ledig yta: 625 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 25 45 Tillträde: Omgående Yteffektivitet

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Mot en spännande framtid Barkarby College i ärfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Framåt inom natur och teknik Stockholm Väst är ett av de hetaste tillväxtområdena

Läs mer

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 1(6) Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 Ersätter programmet för utveckling av elektroniska tjänster 2004-03-01 39 Fastställd av kommunfullmäktige 2008-12-15 214 2(6) Program

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö

Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö Vi lyssnar och erbjuder lösningar Våra kunder söker ständigt nya sätt att mer effektivt nyttja kontoren både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Vi lyssnar på kundernas

Läs mer

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo KommuniKationslösningar och välmående på svenska arbetsplatser 1 Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 11 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo Kommunikationslösningar

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Ny lokal - nya möjligheter! SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 732 KVM. www.newoffice.se 08-665 68 80 info@newoffice.se Sida 1 av 12

Ny lokal - nya möjligheter! SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 732 KVM. www.newoffice.se 08-665 68 80 info@newoffice.se Sida 1 av 12 Ny lokal - nya möjligheter! SIGTUNA CEDERSTRÖMS SLINGA 732 KVM www.newoffice.se 08-665 68 80 info@newoffice.se Sida 1 av 12 BESKRIVNING Cederströms Slinga, 732 kvm Stor rumsindelad lokal med mycket fönster

Läs mer

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 141

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 141 Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 141 Entréplan, 412 kvm, Alviks Strand Gustavslundsvägen 141 Alviks Strand Ledig yta: 412 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 10 20 Tillträde: Omgående Utsikt Konferens

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Vi gör så att Gävle växer

Vi gör så att Gävle växer Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se Vi gör så att Gävle växer Jobba med oss! satsar för framtiden och erbjuder varje år praktikplatser, examensjobb och traineeplatser. Praktik Vi söker engagerade universitets-

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION BAKGRUND Just nu pågår åtta olika utredningar inom Högskolan Dalarna för att allsidigt belysa konsekvenser och förutsättningar avseende verksamhetens

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 137

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 137 Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 137 Entréplan, 1 266 kvm, Alviks Strand Gustavslundsvägen 137 Alviks Strand Ledig yta: 1266 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 50 Tillträde: Omgående Konferens Garage

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Målet är att göra Jönköping till Skandinaviens mest attraktiva stadskärna i sin storlek. Ganska kaxigt, tycker kanske en del. Men faktum

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 141

Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 141 Ditt nästa kontor? Gustavslundsvägen 141 2 tr, 500 kvm, Alviks Strand Gustavslundsvägen 141 Alviks Strand Ledig yta: 500 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 30 36 Tillträde: Omgående Konferens Reception

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Körklar buss hela vägen!

Körklar buss hela vägen! Körklar buss hela vägen! Välkommen till en modern bussterminal* Ensam är stark men tillsammans blir vi oslagbara. På Gullbergsvass, endast 7 minuters promenadväg från Göteborgs största knutpunkt för kollektivtrafik,

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt FunktionsIT FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt Vad är FunktionsIT? FunktionsIT är vårt koncept för att paketera IT som tjänst. Det ger dig som kund en centraliserad och automatiserad hantering av

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ Uppgraderingsfråga Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? JA NJ Vad blir skillnaden? Långsiktighet. I stället för Ad Hoc-lösningar och punktinsatser kan

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer