Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv? Analys av dokument, enkätsvar och berättelser från livsmedelsbranschen i Kronobergs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv? Analys av dokument, enkätsvar och berättelser från livsmedelsbranschen i Kronobergs län"

Transkript

1 Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv? Analys av dokument, enkätsvar och berättelser från livsmedelsbranschen i Kronobergs län Torbjörn Blom & Christina Scholten

2 Förord Den här studien är genomförd genom medel från Tillväxtverket och Regionalt Resurscentrum Södra Småland inom programmet Kvinnors möjligheter och villkor inom regional tillväxt och företagande. Vi vill rikta ett tack till Regionalt Resurscentrum Södra Småland för det bistånd med underlagsmaterial som vi fått ta del av i form av dokument och kontaktpersoner. Vi vill också rikta tack till de personer inom de stödstrukturer som verkar för regional och lokal utveckling i Kronobergs län som tog sig tid att besvara den enkät som skickades ut och som frikostigt delade med sig av reflektioner och kommentarer. Vi vill också rikta ett tack till prof. Christina Skjöldebrand, vid Lunds tekniska högskola för stimulerande kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de företagare och entreprenörer som tog sig tid att tala med oss när vi ringde upp och dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter trots att tid är en av de verkliga knappa resurser småföretagare och entreprenörer har. Stort tack till er alla Torbjörn Blom & Christina Scholten Malmö högskola

3 Sammanfattning Undersökningen består av tre delar: en genomgång av de program och strategier som ska främja företagande och entreprenörskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv; en enkätundersökning om vad representanter för stödstrukturerna definierar som kärnfrågor för regional utveckling och tillväxt samt vad som definieras som hinder för kvinnors delaktighet i regionala utvecklingsprocesser; samt djupintervjuer med två företagare inom olika segment av livsmedelsbranschen; tillverkning, förädling och service/besöksnäring. Dokumentanalysen visar i enlighet med tidigare forskning att genus- och jämställdhetsperspektivet i hög utsträckning saknas eller kommenteras bristfälligt och oinitierat. Jämställdhet framställs i de sammanhang det presenteras fortfarande som en fråga om och för kvinnor. Vidare konstateras att livsmedelsbranschen inte betraktas som en potentiell framtidsbransch. Det är skog och verkstadsindustri som dominerar beskrivningarna av strategiska områden att vidareutveckla. Enkäten skickades till 54 personer och har besvarats av 56 procent med en övervikt på kvinnor. Igen av de utpekade strategiska miljöerna för innovation och utveckling i länet och som företräder det privata näringslivet har besvarat frågorna. Företrädare för myndigheter och offentlig verksamhet dominerar vilket med stor sannolikhet påverkat svaren som att universitetet, kommunerna och regionförbundet ses som de viktigaste aktörerna för att främja regional utveckling. Utbildningsfrågor, tillväxtfrågor och integrationsfrågor uppfattas som frågor som behöver ökat utrymme. Anledningen till att kvinnor inte är representerade i högre utsträckning i sammanhang där visioner och målformuleringar för regional utveckling utformas anses bero på att kvinnor diskrimineras och att det i ledningsgrupper som bjuder in till samverkan och partnerskap saknas kunskaper om genus- och jämställdhetsperspektiv och dess betydelse. Intervjuerna med företagarna visar att det småföretagandets villkor är tuffa och kräver stor arbetsinsats. De har successivt byggt upp verksamheten och bl.a. inhandlat utrustning second hand. Det tar lång tid att få en sådan omsättning att det går att leva på företaget om det byggts upp från grunden, båda företagarna har inkomster från andra anställningar för att kunna utveckla sina verksamheter. Det är svårt att nå ut till marknaden och flera aktiviteter som t.ex. exportcheckar kräver ändå en ansenlig privat finansiering. För de företag som vill certifiera sin verksamhet tillkommer ytterligare kostnader som företaget måste ha intäkter för. De som intervjuats för den här studien har mycket olika bakgrunder, men sammantaget går det att konstatera att de är välutbildade och erfarna. De utvecklar kontinuerligt sin verksamhet, de söker information, de identifierar samarbetspartners och arbetar aktivt med olika kanaler för att saluföra sina produkter. Internet är ett strategiskt verktyg ifråga om affärsverksamheten, varav ett av företaget är IT- certifierat. 3

4 Företagarna pekar på att livsmedelssektorn är omgärdad av många lagar och krav från livsmedelsverket och miljöförvaltningar. De är principiellt positiva till säkerheten som omgärdar livsmedelsnäringen men påpekar också betydelsen av personkemi i kontakter och relationer till myndighetsutövare. En annan svårighet är att vissa myndigheter har både en stödjande och kontrollerande funktion. Dålig infrastruktur ifråga om trådlös kommunikation, teleförbindelser, standarden på vägsystemet och Trafikverkets restriktiva hållning för företag att sätta upp skyltar är andra förhållanden som företagarna tar upp i intervjuerna. De betonar goda relationer till banken och att det upplevs som fördelaktigt att ha en fastighet taxerad som jord- och eller skogsfastighet eftersom det då finns en säkerhet i företaget. De upplever inte att kommunen de bor i eller regionen i stort uppmärksammar dem som viktiga aktörer för den regionala utvecklingen. De är till viss del leverantörer till kommunen men att de skulle ha en roll i att verka för regionen i något strategiskt avseende upplever de inte. Istället påpekar de att de ska medverka vid en rad olika tillställningar där de ska beskriva sitt företagande och agera gott exempel. De bjuds in till seminarier för att lyssna på personer som de menar ibland har dålig kännedom om företagandets faktiska villkor. Det tas tid i anspråk från verksamheten som genererar lite tillbaka till dem som företagare. De är alla intresserade av sammanhang som leder till utveckling av företaget, att få möta företag som befinner sig i ungefär samma situation som de själva och som drivs av att få vidareutveckla sin verksamhet. Dessa sammankomster ska däremot drivas av personer som kan bidra till att de som företagare för ny kunskap och kan fortsätta utveckla sin verksamhet. Att ingå som "gisslan" i EU- finansierade projekt som de menar dåligt följs upp och får lite effekt är en källa till irritation. Det krävs, menar de, långsiktighet, när tre år har gått och projekten ska börja leverera, då är pengarna slut och projekten avslutas utan att det resulterat i mer än vad de beskriver som bortkastade pengar. För Regionförbundet Södra Småland ger undersökningen material till att arbeta vidare med att integrera ett genus och jämställdhetsperspektiv på regional utveckling och tillväxt. Det handlar bl.a. om att identifiera nya branscher för tillväxt och utveckling, att hitta former för hur dessa, många gånger mindre företag och familjedrivna verksamheter kan få anpassat stöd utan att det samtidigt innebär att småföretagarna själva ska utföra ännu mer obetalt arbete på den fritid som knappast finns. Materialet ger också underlag för diskussioner om hur olika sektorer i den regionala utvecklingspolitiken behöver kopplas ihop som dels handlar om företagande, innovation och entreprenörskap men också infrastrukturella frågor, kompetensbehov mm. Det är lätt att ta för intäkt att det som alltid varit, i Kronobergs län skog och verkstadsindustri, ska fortsätta utvecklas och ha dominerande ställningar inom det regionala utvecklingsarbetet. För att möta framtiden behövs också andra perspektiv ges utrymme och komma till tals. 4

5 Innehållsförteckning Inledning Syfte Frågeställningar Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med ett jämställdhetsperspektiv Genusperspektiv Genusperspektiv på regional utveckling Jämställdhetspolitiken Jämställdhetsintegrering Det praktiska jämställdhetsarbetet Metod och material Dokumentanalys Det som inte sägs Enkäten Intervjuerna Resultat Resultat från dokumentanalysen Resultat från enkäten Resultat från intervjuerna Diskussion Likabehandling och inkludering- förslag till ett aktionsforskningsprojekt Referenser Bilaga 1. Enkät till representanter för stödstrukturer Bilaga 2. Intervjuguide företagare 55 5

6 Inledning Kvinnors delaktighet i lokala och regionala utvecklingssammanhang både som företagare och aktiva inom landsbygdsrörelsen har funnits på den politiska dagordningen sedan länge och kom att institutionaliseras som verksamhet i samband med att organisationen resurscentrum för kvinnor bildades vid mitten av talet grundat på ett förarbete av Tora Friberg (1993). Kvinnors entreprenörskap och företagande har också varit en fråga för forskning under lång tid som också visat hur kvinnor historiskt varit aktiva som företagare (Holmquist & Sundin (red.) 2002) men att begreppet företagare är starkt förknippat med män och maskulinitet (Ahl 2002, Pettersson 2002). Beroende på den nationella politikens utformning och uppdraget till dåvarande Nutek och sedermera Tillväxtverket som finansiellt bidragit till de regionala resurscentraorganisationerna kom företagande och entreprenörskap att vara den dominerande aktiviteten inom resurscentraverksamheten i flera år. 1 Trots att jämställdhetsintegrering som modell för jämställdhetspolitikens genomförande antogs vid mitten av talet fortsätter staten att inrätta program och stöd för kvinnor som grupp. Kvinnors företagande och entreprenörskap särordnas därmed i särskilda jämställdhetsinsatser genom att medel och program inrättas till stöd för kvinnors verksamheter. Olika skäl anförs som motiv till att dessa satsningar görs gentemot kvinnors delaktighet och inflytande. Oavsett vilket argument som används, tenderar logiken i argumentationen handla om att kvinnor har brister och behöver stöd (Eduards 2008, Pettersson 2007) Det finns också flera perspektiv att anlägga på jämställdhet. När det gäller jämställdhetspolitiken som drivkraft för regional utveckling är det ofta i ett nyttoperspektiv. Det handlar om att ta tillvara kvinnor och mäns resurser för samhällsutvecklingens fromma. Genom att särskilt betona resurser legitimeras jämställdhetsarbetet med ekonomiska argument. Malin Rönnblom (2009) beskriver detta som att jämställdhetspolitiken underordnas det ekonomiska perspektivet 2. Detta påpekas t.ex. vid ett regeringssammanträde 8 mars 2012: Det är centralt att jämställdhet är en framgångsfaktor som naturligt byggs in som en given tillväxtskapande åtgärd i programmen och projekten och att det finns ett uttalat lönsamhetsperspektiv kopplat till jämställdhet (Bilaga till beslut I 3 vid regeringssammanträde den 8 mars 2012, N2012/1365/RT, s. 5). 1 Se t.ex. Följeforskning av verksamhet vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Slutrapport Se även Att välja jämställdhet. Rapport Tillväxtverket och Sundin, Elisabeth (2012) Förstudie inom ramen för Tillväxtverkets program för Att främja kvinnors företagande. På uppdrag av Östsam, överlämnad

7 Hållbarhetsfrågor som omfattar såväl ekonomiska aspekter som sociala och miljömässiga, s.k. horisontella mål för den regionala utvecklingspolitiken, blir diffusa, oprecisa och svåra att följa upp (Forsberg 2005) de konkretiseras inte och tas inte för intäkt till vad regional utveckling också skulle kunna vara. Tillväxtverkets satsningar Projektet som redovisas nedan är finansierat av Tillväxtverket för att undersöka vilka erfarenheter entreprenörer och företagare har av att driva sina verksamheter och vilket stöd de upplever sig fått från de stödstrukturer som ska verka för företagare och entreprenörer. I projektet har vi valt att utgå från kvinnors erfarenheter och synpunkter på vad de upplever som villkor för sin verksamhet. Utgångspunkten att kvinnor har svårt att nå inflytande i regionala utvecklingsprocesser beror med sannolikhet på flera orsaker. En kan vara att kvinnors engagemang sidoordnas genom inrättandet av arenor avsedda för kvinnor som resurscentraorganisationen, andra orsaker kan vara att kvinnors medborgerliga rättigheter åsidosätts och att genusordningar (Connell 2003) och regionala genuskontrakt (Forsberg 1997) samverkar på ett sätt som medför att normen för vad regional utveckling bör vara inte utmanas och därmed utestänger grupper som skulle kunna bidra till att utveckla det regionala perspektivet kvalitativt. Vi har valt att synliggöra en grupp företagare och entreprenörer som på olika sätt omfattas av jordbruksdepartementets vision Matlandet Sverige. Anledningen till att lyfta fram just livsmedelssektorn är det intresse som sedan ett antal år tillbaka bidragit till att sätta Sverige på den internationella kartan när det gäller mat och livsmedel. Men det finns också en lång tradition som kopplar mat och livsmedel till kvinnor. Livsmedelsindustrin har varit och är fortfarande till stor del en kvinnodominerad sektor av arbetsmarknaden, de som arbetar med mat och livsmedel i offentliga tjänsteorganisationer som vårdinrättningar och skolor utgörs av kvinnor, livsmedelsutbildningarna vid gymnasier och högskolor attraherar kvinnor i högre utsträckning än män. Detta till trots, domineras fortfarande branschen av en syn på medarbetare och ledarskap som kan beskrivas som traditionellt manlig (Scholten, Hansson, Stridh & Swärd 2012). Det finns också potentialer i form av att upplevelseturismen söker sig till intressanta områden präglade av livsmedelskulturer är en växande sektor. Syfte Denna studie har till syfte att undersöka hur regional utveckling konstrueras utifrån program-, visions- och styrdokument i Kronobergs län och hur representanter för s.k. stödstrukturer definierar centrala frågor och strategiska områden för regional utveckling och tillväxt. Syftet är därutöver att relatera enskilda företagares erfarenheter av kontakter med olika stödstrukturer för att identifiera om det finns behov för att utveckla formerna för mötet mellan entreprenörer, företagare och stödstrukturer. Målsättningen med föreliggande arbete är att bidra med underlag för en mer genusmedveten praktik hos dem som utformar regionala utvecklingsprocesser och att ge förutsättningar att skriva fram 7

8 forskningsprojekt som bygger på samverkansformer och kollaborativa metoder. Anledningen till detta är att forskningsprojektet ska träffa rätt och bli en angelägenhet för dem det berör, dvs. företagande kvinnor och entreprenörer som genom sin verksamhet bidrar till lokal och regional utveckling. Genom att försöka dra konturer för ett aktionsforskningsprojekt mellan stödstrukturer och entreprenörer syftar projektet bidra till potentiella utvecklingsområden där kedjan av aktörer inom regional utveckling breddas och fler kommer till tals. Frågeställningar Frågeställningar som det här projektet avser besvara är vilka branscher som lyfts fram i regionala utvecklingsdokument och vad de representerar utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv. Kopplat till dokumenten är författarna och organisationerna bakom dessa och som representerar de stödstrukturer som verkar för att stödja företagande och entreprenörskap. En andra frågeställning handlar om hur de genom att skriva fram och sortera i den regionala mångfalden av företagande, entreprenörskap och projekt bidrar till att konstruera kärnområden för regional utveckling. Vi har i upplägget av studien valt att utgå från en bransch som i det offentliga samtalet och i media idag har genomslag i olika typer av matlagningsprogram livsmedelssektorn. En frågeställning som driver projektet handlar om entreprenörernas upplevelse av regional utveckling och stöd. Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med ett jämställdhetsperspektiv 3 Den regionalpolitiska utredningen SOU 2000:87 fastslog att det fanns anledning att reformera regionalpolitiken genom att Sverige blivit medlem av EU och att regionala förutsättningar kommit att ändras sedan talet. Omfördelningspolitiken ersattes med en tillväxtpolitik som ökade ansvaret på landets alla regioner att efter förmåga bidra till det gemensamma välståndet. I detta lyftes också storstadsregionerna fram som betydelsefulla för att generera tillväxt och agera som tillväxtmotorer. Fördelningspolitiska inslag finns kvar i form av EU:s regionalfond men den bärande ideologin är att regionerna i allt högre utsträckning själva ska ansvara för ökad attraktivitet, entreprenörskap och därmed tillväxt. Det finns, vad Lindgren och Forsberg (2010) kallar för en superstar- politik som vilar på antagen om att regionerna har oanade tillväxt- och attraktionskraft som inte alltid stämmer överens med förutsättningarna. I nya modeller för styrning 4 tilldelas regionerna allt större makt och inflytande över tillväxtpolitiken och den regionala utvecklingen. Det innebär att lokala och regionala nätverk både är en förutsättning och betydelsefulla för att driva det 3 Stycket Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med ett jämställdhetsperspektiv samt Jämställdhet och gender mainstreaming bygger på material från Att läsa RUPEN med jämställdhetsglasögon. Scholten Det finns en diskussion som handlar om att statens styrning utvecklat delvis nya former och känneteckna av en förskjutning från tydlig statlig styrning government mot ökad samverkan och delegering av beslutsprocesser till regionala självstyrande organ genom s.k. governance. Montin & Hedlund(red.)

9 regionala utvecklingsarbetet. Även om det tillsätts partnerskap utifrån en princip som handlar om att ge kommuner och organisationer inflytande över den regionala utvecklingen visar forskning (Lindgren & Forsberg (red.) 2010) att dolda maktstrukturer utövar starkt inflytande över vad som i slutändan tillmäts betydelse och bedöms som strategiska satsningar. Förutsättningarna för att skapa starka regioner skiljer sig också mellan olika regioner (Nutek 2004). När regionen blir en aktör innebär det också att ansvaret för att lyckas eller misslyckas också blir den enskilda regionens (Hudson och Rönnblom 2007). Genom Lissabonfördraget har Sverige förbundit sig till att verka för att unionen ska vara en av världens mest framgångsrika, kunskapsbaserade ekonomier. I arbetet med att skapa den starka regionen finns också kopplingar till lärande, innovation och entreprenörskap. Innovationspolitikens genomslag och kopplingen som görs mellan regionala tillväxtprogram och regionala utvecklingsprogram bidrar till att utbildning, lärande och kompetens i en bred förståelse är viktiga element. Regionernas framgång beskrivs utifrån vilken institutionell täthet som kännetecknar dem (Amin och Thrift 1994), vilka möjligheter till god, grundläggande men också avancerad spetsutbildning regionen kan erbjuda (Florida 2006), den kulturella kontexten (Stevrin och Uhlin 1996) men också villkor för hur det sociala kapitalet i form av t.ex. tillitsfulla relationer kan underhållas (Putnam 1993). I alla dessa förutsättningar finns maktaspekter invävda som handlar om målet med politiken, vilka frågor som hamnar på dagordningen, vad som beskrivs som strategiskt viktiga frågor, vem som får eller ges möjlighet att ta plats, på vilka villkor deltagandet sker och vilket reellt inflytande detta deltagande innebär. Ytterst handlar det om att politiken ska få materiellt uttryck och praktisk betydelse för kvinnor och män i regionerna. För de som arbetat med kvinnors villkor och inkludering i regionalpolitiken har det varit av stor betydelse att hitta modeller och former för att synliggöra hur politiken påverkar både kvinnor och män samt att utfallet ibland blir olika. Det har alltså varit centralt att börja synliggöra och beköna politikens aktörer och målgrupper. (Bull 1991, Friberg 1993, Pettersson 2007, Rönnblom 2002, Scholten 2003). Genusperspektiv Sverige har lång erfarenhet av jämställdhetspolitik och jämställdhetsarbete. Dagens jämställdhetspolitik har sin grund i den genusvetenskapliga forskningen som i sin tur är en utveckling av den tidigare kvinnoforskningen. Det går att säga att tidigare forskning som synliggjorde kvinnors villkor har utvecklats mot att synliggöra relationen mellan könen. Vissa forskare hävdar att detta försvårar maktanalysen (Eduards 1995) medan andra hävdar att kategorierna kvinnligt och manligt låser fast föreställningar och försvårar eller t.o.m. omöjliggör förändring i maktrelationen mellan könen som jämställdhetspolitiken eftersträvar eftersom manligt och kvinnligt beskrivs som naturliga kategorier (Butler 1990). 9

10 Det finns idag en utbredd uppfattning bland genusforskare att kön är en handling som tar sig uttryck i socialt handlande och något människor gör i dagliga interaktioner (Lykke 2009, West and Zimmerman1987). Det betyder att genus är socialt, historiskt, kulturellt och geografiskt variabelt (Gemzöe 2003, Hirdman 1990, Kulick 1987). Vad det innebär att vara kvinna eller man skiftar alltså mellan platser, historiska tider och sociala sammanhang. Kön betraktas som den mest grundläggande kategorin i hur samhället organiseras och föreställningar kopplade till manligt och kvinnligt har i sig en inbyggd maktrelation, där det som beskrivs som manligt har företräde och betraktas som bättre (SOU 1990:44, Gemzöe 2003, Hirdman 2001). Denna tudelning mellan könen sträcker sig långt tillbaka i västerländsk filosofi 5 och en uppdelning kan t.ex. vara följande: Kvinna objekt känsla irrationell kropp passiv beroende Man subjekt förnuft rationell intellekt aktiv oberoende (från Gemzöe 2003:83) Dessa föreställningar bidrar till att skapa strukturer i politiken, på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet, i hemmen osv. Problemet uppstår när kulturella konstruktioner omformas till och framställs som biologiska och därmed naturliga (de Beauvoir 1986) skillnader och färgar av sig på vad som anses lämpligt, brukligt, bra eller dåligt för respektive könskategori och när kulturella könsmärkningar sorterar kvinnor och män olika beträffande t.ex. arbete, utbildning, makt och inflytande i samhället. Genusperspektiv på regional utveckling Det finns en rad studier som undersöker föreställningar om kön kopplat till regional utveckling och kvinnors roll i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Vad dessa studier pekar på är kvinnor inte funnit utrymme som aktiva i statligt finansierade utvecklingsprojekt (Friberg 1993), att kvinnor utestängts från regionalpolitikens lokala och regionala arenor och därmed inte kunnat utverka sin demokratiska rättighet (Rönnblom 2002), att regioner som beskrivits som framgångsrika ifråga om entreprenörskap och lokal och regional utveckling saknar beskrivningar om kvinnors roll och delaktighet (Pettersson 2002) och att från regeringens sida ensidigt driva företagande som väg till försörjning för långtidsarbetslösa 5 Se t.ex. Eduards

11 kvinnor på landsbygden är ett cyniskt förhållningssätt (Scholten 2003). I samband med den politiska betoningen på innovation och tillväxt har studier om innovations- och klusterpolitiken granskats ur genus- och jämställdhetsperspektiv. Denna forskning visar att verksamheter som traditionellt dominerats av män eller beskrivits som manliga intresseområden kommit att prioriteras i de specifika program som upprättas och att de sektorer och områden där kvinnor utgör en majoritet (eller associeras med kvinnor) bortprioriteras eller tas inte med i beräkningen (Ibid). (Danilda & Granat Thorslund (eds.) 2011, Lindberg 2010) Detta gäller också för Kronobergs län där skogsindustrin samt tekniksektorn är de områden som lyfts fram och premieras. Forskningen visar också att det trots en aktiv jämställdhetspolitik sedan talet och jämställdhetsintegrering som metod sedan mitten av talet att jämställdhet fortsatt sidoordnats i policydokument och strategier (Pettersson 2007). Jämställdhetspolitiken I den svenska politiska diskussionen går det att urskilja tre skiljelinjer i argumentationen till varför jämställdhet är eftersträvansvärt; rättighet, resurs och intresse. Jämställdhet ur ett rättighetsperspektiv går ut på tanken att kvinnor bör ha samma rättigheter (och skyldigheter) då de utgör halva befolkningen. Resurstänkandet grundar sin uppfattning på att kvinnor och män är essentiellt olika och således bidrar jämställdhet till att olika resurser kommer till gagn för samhället. Den sista premissen, intresse, bygger på föreställningen om att män och kvinnor har olika intressen att bevaka och att män därmed inte kan företräda kvinnor (Bondestam, 2010). Samtliga synsätt har dock sina begränsningar och vilar på fem begränsande principer som utgör det som beskrivs som den svenska jämställdhetsdiskursen: tanken på en essentiell biologisk olikhet mellan könen, idén om antal och komplettering, förminskning, frivillighet och samarbete samt dess koppling till arbetsmarknadspolitiken (Rönnblom 2005). Antagandet om biologisk olikhet utmynnas i två varandra uteslutande könskategorierna man och kvinna där kvinnor görs till kön med hänvisning till att kvinnor föder barn och de aktiviteter som kopplas till moderskapet avgör förmåga och kompetens inom andra områden. Män däremot definieras inte på samma sätt som könsvarelser och blir till en outtalad norm som kvinnor mäts gentemot. Kvinnor relateras härmed också till den privata sfären och kön blir en icke- politisk kategori (Rönnblom 2005:381). Rönnblom konstaterar också att det finns en idé i den politiska diskursen om att kvinnor och män kompletterar varandra och att ett jämställt samhälle kännetecknas av en jämn fördelning i representationen av män och kvinnor i olika sammanhang. Problemet är därmed snart är löst genom att fördelningen kvinnor och män blir jämlik (ibid:) detta menar Rönnblom kan kopplas till principen om förminskning, vilket innebär ovilja och oförmåga att tala om kön utifrån ett kritiskt perspektiv, att olikheten mellan könen är en sådan självklar del av diskursen att den nästan är omöjlig att tala om. (Rönnblom 2005:382) 11

12 Rönnblom menar också att principerna om Jämställdhet, jämn fördelning och komplettering avlägsnar familjen från den offentliga arenan. Familjer bygger på en man och en kvinna som kompletterar varandra och är s.a.s jämställd. Detta uppfattas som naturligt menar Rönnblom och något som står utanför politikens sfär. Detta betraktelsesätt överförs till den politiska tolkningen av relationen mellan det privata/offentliga och arbetsmarknaden blir en arena där komplettering uppfattas som ett mål. Med jämn fördelning av män och kvinnor på arbetsmarknaden blir den mer komplett och På så sätt blir exempelvis den låga andelen kvinnor på ledande poster inom näringslivet en fråga om outnyttjade resurser. Argumentationen handlar inte om att kvinnors inflytande i näringslivet bör öka utan om att näringslivet i sig tjänar på att fler kvinnor blir chefer. Alltså inte en maktfråga utan en kompletteringsfråga. (Rönnblom, a.a:383) Jämställdhetsintegrering Svensk jämställdhetspolitik bygger på tre hörnstenar: politik, teori och strategi som kan sammanfattas i följande modell (SOU 2007:15): Vad? Politik Jämställdhetspolitik Varför? Teori Genusordning Hur? Strategi Jämställdhetsintegrering Figur 1. Svensk jämställdhetspolitik. Från JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering. SOU 2007:15, s. 14. Politiken har formulerats i de jämställdhetspolitiska målen som presenterades i Makt att forma samhället och sitt eget liv (Prop. 2005/06:155) och omfattar: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Teorin är baserad på Yvonne Hirdmans arbete om genussystemet som hon menar bygger på två logiker: om det manliga könets primat och segregering av det som uppfattas som manligt respektive kvinnligt (SOU 1990:44, Hirdman 1988, 2001). I korthet innebär det att det som 12

13 samhället definierar som manligt uppfattas mer positivt än det som definieras som kvinnligt och därmed underordnas kvinnor män. Det andra är att det inte får ske någon sammanblandning av det som uppfattas som kvinnligt respektive manligt, dvs. könens isärhållande. De genusstrukturer som finns i samhället upprätthålls och återskapas av oss alla, såväl kvinnor som män, varje dag. Modellen för att göra Sverige jämställt är gender mainstreaming. I samband med FNs konferens i Peking 1995 om att stärka kvinnors mänskliga rättigheter och villkor antogs ett handlingsprogram om att systematiskt arbeta för att integrera jämställdhetsperspektivet i myndigheter och organisationer. Arbetssättet beskrevs som gender mainstreaming vilket innebär att jämställdhet ska integreras i alla processer och sektorsområden och inte bedrivas vid sidan om som ett särintresse. Jämställdhetsintegrering har funnits med på EU:s agenda sedan Amsterdamfördraget 1997 och den officiella definitionen av gender mainstreaming har utformats av Europarådet och Europeiska kommissionen. Rees (2005) tolkar definitionen som att: Gender mainstreaming innebär främjandet av jämställdhet mellan könen genom att perspektivet systematiskt integreras i alla system och strukturer, i alla policydokument, processer och procedurer, i organisationen och dess kultur, i hur vi ser och gör. (s. 560, förf. övers.) Det finns enligt Rees (2000), tre skäl till varför gender mainstreaming fått genomslag: ekonomiska, legala och demokratiska/sociala. I korthet går dessa ut på att strukturer och institutioner för ekonomisk aktivitet producerar segregerade arbetsmarknader, både horisontellt, vertikalt och funktionellt. Detta är inte ekonomiskt försvarbart, menar Rees. Mainstreaming ses som en långsiktig strategi och komplement till lagstiftning och positiv särbehandling och bygger på utgångspunkten om olikhet, mellan könen och inom respektive kategori (Rees 2005:559). Regionernas ökade ekonomiska och politiska betydelse har inneburit ett skifte i fråga om regionala utvecklingsstrategier som innebär mer av ett underifrån perspektiv där entreprenörskap och innovation kommit att betonas. I detta måste kvinnors villkor och kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och social hållbarhet tydliggöras, fortsätter Rees. Formuleringar om vad en social hållbar utveckling innebär måste konkretiseras. Jämställdhet innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Kvantitativt handlar jämställdhet om hur många kvinnor respektive män som finns representerade i olika sammanhang. Att räkna huvuden är en viktig början för att få en uppfattning om vem som finns var och gör vad och är en könskonsekvensanalys (SOU 2007:15,s. 16). I Sverige har det bestämts att gränsen för när jämställdhet är uppnådd går vid 40 procent (SCB 2010). Men jämställdhet handlar mer än om representation i form av numerärer. Kvalitativ jämställdhet handlar om att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ska tas tillvara. Det kräver att frågor besvaras om vad som tas för givet, vd som uppfattas som normer och 13

14 hur det har blivit så. En jämställdhetsanalys bygger på att inventera, kartlägga, analysera, upprätta mål och slutligen handlingsplaner för att uppnå målen (SOU 2007:15, s. 16). Som ett resultat av mångårigt jämställdhetsarbete inom offentlig och privat sektor har det arbetats fram en rad instrument och metoder som stöd för att bedriva ett mer systematiserat jämställdhetsarbete som t.ex. checklistor, 3R- metoden, jämställdhetskompassen, och Jämstöds praktika som är en metodbok för jämställdhetsintegrering framför all inom offentlig verksamhet (SOU 2007:15). Det finns alltså en mängd hjälpmedel att tillgå för att synliggöra kvantitativa fördelningar av kvinnor och män som därefter kan ligga till grund för kvalitativa analyser för att uppnå jämställdhetsmålen. Det praktiska jämställhetsarbetet Att arbeta praktiskt med jämställdhet kan särskiljas utifrån två huvudsakliga komponenter; det systembevarande och det systemförändrande. Det systembevarande jämställdhetsarbetet syftar till att bevara befintligt arbete kring jämställdhet inom organisationer, exempelvis att förhålla sig till gällande praxis kring arbete mot individuell och kollektiv diskriminering. Inom det systembevarande arbetet tas organisationens struktur för given och arbetet går således ut på att anpassa individen efter organisationskulturen. Praktiska exempel på detta är att endast fokusera på att öka det underrepresenterade könet inom organisationen eller underlätta förutsättningarna för det underrepresenterade könet att nå högre positioner i organisationer, det vill säga att det kvantitativa arbetet står i fokus. Andra exempel kan vara att anpassa kvinnor efter manlig normering eller män efter kvinnlig normering där respektive underprioriterat kön anpassas efter organisationens rådande normer. Detta kan ta sig i uttryck att uppvärdera det som anses som kvinnligt i en manlig struktur respektive uppvärdera det som anses som manligt i en kvinnlig struktur (Mark 2007). Det systemförändrade perspektivet förutsätter ett mer djupgående förändringsarbete där normer och strukturer granskas och omförhandlas. Målsättningen är således att skapa nya normer som tar hänsyn till både kvinnors och mäns livsvillkor. Ett kritiskt perspektiv som innebär att ifrågasätta stereotypa föreställningar om kön granskas med målsättningen att åstadkomma mer varaktiga förändringar. Det systembevarande och det systemförändrande arbetet utesluter inte varandra utan behandlar olika delar som innebär att stödstrukturer som verkar för regional utveckling och kvinnors delaktighet behöver granska sin egen organisation utifrån kvantitativa jämställdhetsmål och kartlägga vem som arbetar med vilka frågor och på vilken organisatorisk nivå. Men det innebär också att börja granska den interna bilden av företagaren, entreprenören, vilka innebörder regional utveckling har och vilka för givet tagna uppfattningar som finns om vad som är strategiska frågor att arbeta med och hur organisationen enats kring dessa. Det handlar vidare om att granska utvecklingsplaner, strategidokument för att undersöka vilka inneboende föreställningar om kön som dessa bär på och reflektera över vem tilltalet i dessa texter vänder sig till. 14

15 Metod och material Ansatsen för undersökningen vilar på kvalitativa grunder som syftar till att skapa förståelse och inneboende mening i de texter som granskats och i de data som djupintervjuerna genererat (Alvesson och Sköldberg 1994, Andersen 1998, May 1997). Resultatet säger således inget om hur Det Är, utifrån en generell objektivitet. Istället har vi försökt att genom analyserna av texterna, synpunkterna från representanterna för stödstrukturerna och täta beskrivningar (Geertz 1973) av djupintervjuerna försökt fånga aspekter av normer och sociokulturella tolkningar av regional utveckling samt erfarenheter av företagande och entreprenörskap för att relatera dem till varandra och undersöka vilka mönster som framträder. Vi har en idé om vad det kan innebära att vara entreprenör eller företagare och driva företag på landsbygden. Vi har också båda levda erfarenheter av landsbygden, uppvuxna i små samhällen om än i olika delar av landet som till näringslivsstruktur och regionala genuskontrakt (Forsberg 1997) har olika karaktär. Vad vi hoppas uppnå med våra beskrivningar och analyser är att stimulera till vidare diskussion om normer och föreställningar kopplade till begrepp som jämställdhet, genus, landsbygdsföretagare och livsmedelsföretag för att därmed väcka intresse för reflektioner om det finns alternativ till det som i dagsläget betraktas som det gängse sättet att stödja och driva regionalt utvecklings- och tillväxtarbete, vilka som är centrala aktörer i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet och vilka verksamheter som kan bära på utvecklingspotentialer inför framtiden. Som underlag för studien har en dokumentanalys genomförts av centrala och strategiska dokument för det regionala utvecklingsarbetet i Kronobergs län. En enkät utformades och skickades till vad som kan beskrivas som representanter för stödstrukturerna för regional utveckling, företagande, innovation och utveckling i länet samt två djupintervjuer med kvinnor som driver landsbygdsföretag. Genom att granska dokument, ställa frågor till handläggare, tjänstemän och representanter för regionala stödstrukturer samt intervjuer med företagare har vi försökt att leta efter en bärande tanke som handlar om vilken utveckling som skrivs fram i styrdokumenten, vilka områden och vilka aktörer som tillmäts betydelse samt vilka erfarenheter entreprenörer har av regional utveckling och mötet med de s.k. stödstrukturerna. Dokumentanalys Inom samhällsvetenskapen har språket kommit att tillmätas stor betydelse och begrepp som diskurs används för att sammanfatta komplexa sätt att tala om, beskriva och förstå världen. Utgångspunkten är att en text aldrig är neutral, utan förmedlar föreställningar, uttryck och idéer som påverkar läsaren på olika sätt. Även synbart objektiva dokument innehåller vid en närmare granskning subjektiva värderingar. Att analysera texters innehåll och utformning är betydelsefullt då dessa ligger till grund för beslut, prioriteringar och målsättningar med politiken. I diskurser är det också möjligt att synliggöra olika former av 15

16 maktförhållanden (Winther Jørgensen och Phillips 1998). Genom att ställa frågor till olika delar av en text, går det att visa hur vissa för givet tagna utgångspunkter sätter ramar för vad som är möjligt att säga. Dominanta framställningar gör det svårt eller t.o.m. omöjligt att ifrågasätta eller erbjuda alternativa tolkningar. När analyser av texter görs som t.ex. av policytexter går det att identifiera olika subjektspositioner från vilka bara vissa aspekter av verkligheten blir begriplig (Barret 2005). Dokumenten som analyserats i arbetet är: Det regionala utvecklingsprogrammet (RUPEN) för Kronobergs län: Det regionala utvecklingsprogrammet är en samlad strategi för länets utveckling. Syftet är att utarbeta en gemensam planering för en hållbar regional utveckling. Programmet föreslår vilka riktningar och prioriteringar som skall göras i regionen och identifiera vilka förutsättningar och utvecklingspotential länet har. Programmet definierar vilka offentliga prioriteringar som ska göras, vilket motiverar att strategin analyseras ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. OECD- rapporten för Småland- Blekinge: OECD rapporten ger förslag på riktlinjer och rekommendationer för regionens ekonomiska utveckling. Dokumentet har en tongivande roll för vilka områden och verksamheter som anses vara av ekonomisk betydelse för regionen. Landsbygdsprogrammet för Kronbergs län: Landsbygdsprogrammet är en genomförandestrategi för regeringens landsbygdspolitik. Målen för landsbygdspolitiken definieras och förklaras i programmet samt preciserar vilka strategier som ska användas för att nå målen. Mot bakgrund av att det framför allt är livsmedelsföretagare och entreprenörer inom livsmedel som vi intresserar oss för i studien finns det en stor relevans att granska detta dokument. En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning : Detta dokument sammanfattar och klargör regeringens strategi för att stärka den regionala utvecklingen i landet. Dokumentet summerar vilka prioriteringar som bör göras samt definierar olika åtgärder som krävs för att främja entreprenörer och företagare i landet. Då dokumentet också är en strategi, presenteras också vilka riktlinjer som skall gälla för att främja regionala utvecklingsprocesser. Detta motiverar att dokumentet analyseras. Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna: Programmet definierar vilka insatsområden, prioriteringar och finansieringskriterier som ligger till grund för regionen för att kunna söka pengar ifrån EUs strukturfonder som syftar till att stötta den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen i regionen. Vad som definieras i programmet som viktiga sektorer ger således utslag på vilka projekt som får finansiering. Regional plan för socialfonden Småland och Öarna: Programmet definierar vilka insatsområden, prioriteringar och finansieringskriterier som ligger till grund för att kunna söka pengar ifrån EUs socialfond som ämnar till att stödja kompetensutveckling som syftar till att främja insatser som bidrar till att få människor som står långt utanför arbetsmarknaden i sysselsättning samt insatser som syftar till att främja människors sociala villkor. Vad programmet definierar som viktigt avgör vilka insatser och medel som tilldelas vilka aktörer. För att genomföra analysen av RUPEN, har inspiration hämtats från Hellspong och Ledins textanalysmodell (1997). Modellen bygger på tre övergripande ansatser: kontext, dvs. 16

17 sammanhanget; struktur; samt framställningssättet eller textens stil (Hellspong & Ledin 1997: 41). Textanalysen handlar alltså om att undersöka i vilket sammanhang texten är producerad, vilken struktur texten har samt hur texten talar till läsaren. Fokus för vår analys är vad texten kommunicerar till läsaren. Med detta som utgångspunkt har följande frågor formulerats till texten: Hur kommer jämställdhet, integration och mångfald till uttryck? I vilka sammanhang? I vilka sammanhang diskuteras innovation, entreprenörskap, företagande och regional utveckling? Vad synliggörs i dokumenten respektive osynliggörs i förhållande till entreprenörskap, innovation och regional utveckling? Vilka områden prioriteras? För att svara på frågorna krävs både ett kvantitativt förhållningssätt och en kvalitativ analys. Förekomsten av ord, utryck och metaforer m.m. synliggör innehållet i texten. Antal förekomster av specifika ord och uttryck ger indikationer över vad som framhålls och kanske därmed prioriteras. Om orden nämns endast ett fåtal gånger i dokumenten går det att se det som en indikation på att ämnena är lågprioriterade. Begreppen i sig ges dock inte en mening om de inte sätts in i ett sammanhang; när omnämns exempelvis jämställdhet, företagande, innovation, kompetens etc. och med vilka ämnen och teman länkas dessa samman. Nedan följer ett exempel hämtat från en av de analyserade texterna på hur analysen går till: Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT- sektorn som präglats av små och snabbväxande företag som bärare av innovationer. 6 Innovation (markerad i fet stil) länkas här till IT- sektorn(markerad i kursiverad stil). Meningens sammanhang är ett tidigare teoriavsnitt som påvisade att IT- sektorn är något som vanligtvis är maskulint kodad vilket antalet anställda män och kvinnor inom branschen och antalet män och kvinnor på IT- utbildningar också bekräftar. 7 En slutsats går då att dra att innovation främst länkas till maskulint kodade områden, vilket gör att feminint kodade områden osynliggörs. Meningen innehåller dock även andra aspekter som tillskriver innovationer en manlig normering, vilket inte direkt uttrycks i texten: Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT- sektorn som präglats av små och snabbväxande företag som bärare av innovationer. De kursiverade orden avkastningen och investeringar ger associationer till ekonomi och ekonomisk tillväxt, vilket gör att innovationer sammankopplas med ekonomin. Innovationer 6 Kursiveringar och fetstil förekommer inte i originaldokumenten utan tjänar här som syfte till att tydliggöra exemplen. 7 Se t.ex. På tal om kvinnor och män. SCB 2010 och HSV: statistik över högskolestuderande per område. 17

18 framlyfts såldes som särskilt viktiga om det leder till ekonomisk tillväxt. Således är det inte bara vad som direkt sägs som avgör hur en mening kan tolkas, utan ord som också indirekt associeras till centrala begrepp är viktiga att synliggöra och förhålla sig till. Meningen innehåller dock än mer subtila former av manlig normering: Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT- sektorn som präglats av små och snabbväxande företag som bärare av innovationer. Det kursiverade ordet bärare används här som en metafor för att tydliggöra och förstärka bilden av att det är främst inom IT- sektorn som (viktiga) innovationer förekommer. Metaforer och uttryck är således något som också belyser vad som anses som viktigt i dokumenten. Det som inte kommer till uttryck Tidigare studier har visat hur kvinnor aktivt utestängs och osynliggörs i olika sammanhang och generellt har sämre villkor än män (Eduards, 2002:23). Denna asymmetri mellan män och kvinnor konstrueras genom relationen mellan könen, d.v.s. att det finns ett sammanband mellan vad kvinnor säger, utrycker och gör samt vad män utrycker, säger och gör som får effekt på kvinnor och mäns villkor i samhället. Att lyfta fram män och kvinnor som två enskilda kategorier riskerar dock att befästa skillnader snarare än att utmana och ifrågasätta människors tänkande kring kön. Det blir såldes viktigt att inte endast tala kön, utan också belysa hur det talas om kön. Tankesättet att kvinnor och män är olika är starkt förankrade i samhället, vilket gör det svårt att se att även synbart neutrala formuleringar präglas av föreställningar kring kön. Följaktligen blir det också relevant att granska vad som egentligen menas med talet kring skillnader mellan män och kvinnor. Ett annat exempel hämtat från texten kan illustrera detta: Förutsättningarna för att företagaren skall göra kompetenta och rationella beslut påverkas av vilka samarbetspartners han har. Tilltalet han visar föreställningen om företagaren som man följt av önskvärda egenskaper som rationalitet, vilket i en socialt konstruerad förståelse av kön är förknippad med manlighet och maskulinitet. Det är minst lika viktigt att belysa vad som inte kommer till uttryck i texten. Genom att inte nämna vissa förhållanden osynliggörs de. Sådana förhållanden är t.ex. strukturella hinder för jämställdhet och jämlikhet. Genom att inte nämna jämställdhet eller jämlikhet riskerar frågan att osynliggöras. För att illustrera med ett exempel: 18

19 I Sverige driver färre kvinnor än män företag. Det finns en stor företagarpotential bland kvinnor. Det är därför angeläget att förstärka insatserna för att främja företagande bland kvinnor. Sverige behöver fler entreprenörer, både kvinnor och män. Begreppen kvinnor och män talas här om i plural och framställs som homogena kategorier vilket leder till att skillnader inom respektive kategori osynliggörs. I osynliggörande ingår också vaga och oprecisa formuleringar för utpekade mål och strategiska satsningar i det regionala utvecklingsarbetet. Hur vi talar om kön präglas såldes inte bara om vad som de facto sägs utan återspeglas också i vad som inte sägs då normer och värderingar skapar förmodade självklarheter som inte synliggörs eller problematiseras: Fokus kommer att ligga på jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald samt en bättre miljö. I exemplet talas kvinnor och män som homogena grupper vilket osynliggör skillnader inom grupperna så som exempelvis funktionalitet, etnicitet, klass etc. vilket också avgör vilka förutsättningar individen har i samhället. Det finns med andra ord relevans att även synliggöra andra maktaspekter utöver kön i förhållande till regional utveckling. Enkäten I Tillväxtverkets tilldelning av särskilda medel för kvinnors entreprenörskap och företagande är det de s.k. stödstrukturerna som identifieras som centrala grindvakter för kvinnors deltagande i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Med stödstrukturer avses i det här sammanhanget de organisationer och myndigheter som agerar systemsättare för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken samt näringslivsutvecklare på lokal och regional nivå. I vår undersökning inkluderas därmed bankväsende, Nyföretagarcentrum, Almi, Länsstyrelsen, Regionförbundet, klusterinitiativ och universitetet m.fl. organisationer i det som benämns stödstrukturer. Regionförbundet Södra Småland tillhandahöll en lista över företrädare för stödsystemet i regionen. Kontaktlistan kontrollerades mot den Länsstyrelsen utgår från då man bjuder in till strategiska samtal som förs på landshövdingens initiativ. Jämförelsen mellan de båda listorna överensstämde väl. Sammanlagt har 54 personer, 31 kvinnor och 23 män fått enkäten. Svarsperioden sträckte sig mellan 24 oktober och 22 november med en påminnelse den andra november. Svarsfrekvensen är 56 procent och knappt 40 procent av männen och drygt 60 procent av kvinnorna har svarat. De som arbetar med att stödja företagande, entreprenörskap, och regional utveckling i Kronobergs län är högskoleutbildade med grundläggande och avancerade studier från högskolan (57, resp. 36 procent). De är i övre medelåldern och företräder i huvudsak offentliga verksamheter varav majoriteten av de svarande har arbetat minst 3 år i organisationen de företräder. De som besvarat enkäten arbetar som projektledare, avdelnings/enhetschefer samt VD. I gruppen annat återfinns 19

20 tjänster som rådgivare av olika slag, verksamhetsledare, politiker och direktör. Det är med andra ord en grupp personer med ställning och inflytande som arbetar med regionala utvecklingsfrågor. Intervjuerna Djupintervjuer genomfördes med två entreprenörer och företagare inom livsmedelsbranschen. Det första företaget är verksamt inom förädlingsbranschen och har funnits sedan Det andra företaget är en kombinationsverksamhet av vilket en nischad café och restaurangverksamhet utgör en del. Företaget har funnits sedan Den ena intervjun genomfördes som telefonintervju och den andra som uppsökande intervju. Intervjuerna varade drygt 1 timma och i samtalen lyftes frågor om hur företaget uppstått, svårigheter, exportsatsningar, erfarenheter av kontakter med stödfunktioner, företagarnas uppfattning om sin roll för det lokala och regionala utvecklings- och tillväxtarbetet, samt vad de som verksamma i livsmedelsbranschen uppfattar som viktiga frågor att arbeta vidare med för att den typ av verksamhet de företräder ska ges utrymme i regionala utvecklingsprocesser. Resultat Resultat från dokumentanalysen OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) är en global policyskapande organisation som säger sig stötta ekonomisk och social utveckling i världen. 8 Det finns en dominans av västerländsk representation bland medlemsstaterna och de analyser och rapporter som publicerar tillmäts vanligtvis stor betydelse. OECD- rapporten Territorial Review över Småland- Blekinge återkommer i sin analys att den regionalekonomiska utvecklingen är kopplad till regionens förmåga att stimulera till företagande och entreprenörskap samt behålla välutbildade kvinnor i regionen och öka andelen kvinnor i det privata näringslivet. I rapporten framhålls även att: Forskning om könsstereotyper har genomgående visat att typiskt manliga egenskaper kopplas till framgångar i affärsvärlden medan typiskt kvinnliga egenskaper inte gör det (Borgida m fl, 2005) Den gemensamma synen i många delar av Småland Blekinge grundas på områdets traditionella entreprenörshistorik. Både medborgarna och deras institutioner säger att de mest värdefulla entreprenörerna och små och medelstora företagen finns inom tillverkningsindustrin, vilket utelämnar många av de initiativ som av hävd framförs av kvinnor. Allmänhetens uppfattning kan i själva verket vara nästan oöverstigliga hinder för kvinnliga företagare och indirekt höja alternativkostnaderna för kvinnors företagande. (OECD Terriotorial review Småland- Blekinge, s. 131) Rapporten framhäver behovet att ansvariga politiker och andra representanter för stödstrukturerna kring företagande och entreprenörskap måste arbeta främjade för att uppmana och uppmuntra kvinnor, samt pekar på betydelsen av företagande som en manlig aktivitet och konstruktion: 8 Se

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT 2012-2014 förord Ett långsiktigt arbete där alla samhällets aktörer drar åt samma håll, med gemensamma prioriteringar, krävs för att nå framgång i jämställdhetsarbetet.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Worldwide

Worldwide Worldwide Genusmedveten ledning och styrning av förändringsarbete Hälsinglands Sparbank Anders Thorson Eva Malmström Eva Thorén Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Susanne Andersson Stockholms

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR SOU 2015:86 Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Sammanfattning

Läs mer

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

Jämställdhet gör skillnad

Jämställdhet gör skillnad Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Örebro universitets jämställdhetsplan

Örebro universitets jämställdhetsplan Dnr: CF 16-601/2009 Örebro universitets jämställdhetsplan 2009-2010 Fastställd av: rektor Datum: 2009-11-10 Jämställdhetsplan 2009-2010 Detta dokument omfattar anställda och studenter vid Örebro universitet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Berättelsen om hållbarhetsresan

Berättelsen om hållbarhetsresan Berättelsen om hållbarhetsresan REGLAB 2015-03-26 Lena Aune & Agneta Morelli Innehåll 1. Resan och några hållplatser på vägen 2. Hållbarhetsintegrering 3. Projektmedelsbedömning och projektkartläggning

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar

Läs mer