Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv? Analys av dokument, enkätsvar och berättelser från livsmedelsbranschen i Kronobergs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv? Analys av dokument, enkätsvar och berättelser från livsmedelsbranschen i Kronobergs län"

Transkript

1 Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv? Analys av dokument, enkätsvar och berättelser från livsmedelsbranschen i Kronobergs län Torbjörn Blom & Christina Scholten

2 Förord Den här studien är genomförd genom medel från Tillväxtverket och Regionalt Resurscentrum Södra Småland inom programmet Kvinnors möjligheter och villkor inom regional tillväxt och företagande. Vi vill rikta ett tack till Regionalt Resurscentrum Södra Småland för det bistånd med underlagsmaterial som vi fått ta del av i form av dokument och kontaktpersoner. Vi vill också rikta tack till de personer inom de stödstrukturer som verkar för regional och lokal utveckling i Kronobergs län som tog sig tid att besvara den enkät som skickades ut och som frikostigt delade med sig av reflektioner och kommentarer. Vi vill också rikta ett tack till prof. Christina Skjöldebrand, vid Lunds tekniska högskola för stimulerande kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de företagare och entreprenörer som tog sig tid att tala med oss när vi ringde upp och dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter trots att tid är en av de verkliga knappa resurser småföretagare och entreprenörer har. Stort tack till er alla Torbjörn Blom & Christina Scholten Malmö högskola

3 Sammanfattning Undersökningen består av tre delar: en genomgång av de program och strategier som ska främja företagande och entreprenörskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv; en enkätundersökning om vad representanter för stödstrukturerna definierar som kärnfrågor för regional utveckling och tillväxt samt vad som definieras som hinder för kvinnors delaktighet i regionala utvecklingsprocesser; samt djupintervjuer med två företagare inom olika segment av livsmedelsbranschen; tillverkning, förädling och service/besöksnäring. Dokumentanalysen visar i enlighet med tidigare forskning att genus- och jämställdhetsperspektivet i hög utsträckning saknas eller kommenteras bristfälligt och oinitierat. Jämställdhet framställs i de sammanhang det presenteras fortfarande som en fråga om och för kvinnor. Vidare konstateras att livsmedelsbranschen inte betraktas som en potentiell framtidsbransch. Det är skog och verkstadsindustri som dominerar beskrivningarna av strategiska områden att vidareutveckla. Enkäten skickades till 54 personer och har besvarats av 56 procent med en övervikt på kvinnor. Igen av de utpekade strategiska miljöerna för innovation och utveckling i länet och som företräder det privata näringslivet har besvarat frågorna. Företrädare för myndigheter och offentlig verksamhet dominerar vilket med stor sannolikhet påverkat svaren som att universitetet, kommunerna och regionförbundet ses som de viktigaste aktörerna för att främja regional utveckling. Utbildningsfrågor, tillväxtfrågor och integrationsfrågor uppfattas som frågor som behöver ökat utrymme. Anledningen till att kvinnor inte är representerade i högre utsträckning i sammanhang där visioner och målformuleringar för regional utveckling utformas anses bero på att kvinnor diskrimineras och att det i ledningsgrupper som bjuder in till samverkan och partnerskap saknas kunskaper om genus- och jämställdhetsperspektiv och dess betydelse. Intervjuerna med företagarna visar att det småföretagandets villkor är tuffa och kräver stor arbetsinsats. De har successivt byggt upp verksamheten och bl.a. inhandlat utrustning second hand. Det tar lång tid att få en sådan omsättning att det går att leva på företaget om det byggts upp från grunden, båda företagarna har inkomster från andra anställningar för att kunna utveckla sina verksamheter. Det är svårt att nå ut till marknaden och flera aktiviteter som t.ex. exportcheckar kräver ändå en ansenlig privat finansiering. För de företag som vill certifiera sin verksamhet tillkommer ytterligare kostnader som företaget måste ha intäkter för. De som intervjuats för den här studien har mycket olika bakgrunder, men sammantaget går det att konstatera att de är välutbildade och erfarna. De utvecklar kontinuerligt sin verksamhet, de söker information, de identifierar samarbetspartners och arbetar aktivt med olika kanaler för att saluföra sina produkter. Internet är ett strategiskt verktyg ifråga om affärsverksamheten, varav ett av företaget är IT- certifierat. 3

4 Företagarna pekar på att livsmedelssektorn är omgärdad av många lagar och krav från livsmedelsverket och miljöförvaltningar. De är principiellt positiva till säkerheten som omgärdar livsmedelsnäringen men påpekar också betydelsen av personkemi i kontakter och relationer till myndighetsutövare. En annan svårighet är att vissa myndigheter har både en stödjande och kontrollerande funktion. Dålig infrastruktur ifråga om trådlös kommunikation, teleförbindelser, standarden på vägsystemet och Trafikverkets restriktiva hållning för företag att sätta upp skyltar är andra förhållanden som företagarna tar upp i intervjuerna. De betonar goda relationer till banken och att det upplevs som fördelaktigt att ha en fastighet taxerad som jord- och eller skogsfastighet eftersom det då finns en säkerhet i företaget. De upplever inte att kommunen de bor i eller regionen i stort uppmärksammar dem som viktiga aktörer för den regionala utvecklingen. De är till viss del leverantörer till kommunen men att de skulle ha en roll i att verka för regionen i något strategiskt avseende upplever de inte. Istället påpekar de att de ska medverka vid en rad olika tillställningar där de ska beskriva sitt företagande och agera gott exempel. De bjuds in till seminarier för att lyssna på personer som de menar ibland har dålig kännedom om företagandets faktiska villkor. Det tas tid i anspråk från verksamheten som genererar lite tillbaka till dem som företagare. De är alla intresserade av sammanhang som leder till utveckling av företaget, att få möta företag som befinner sig i ungefär samma situation som de själva och som drivs av att få vidareutveckla sin verksamhet. Dessa sammankomster ska däremot drivas av personer som kan bidra till att de som företagare för ny kunskap och kan fortsätta utveckla sin verksamhet. Att ingå som "gisslan" i EU- finansierade projekt som de menar dåligt följs upp och får lite effekt är en källa till irritation. Det krävs, menar de, långsiktighet, när tre år har gått och projekten ska börja leverera, då är pengarna slut och projekten avslutas utan att det resulterat i mer än vad de beskriver som bortkastade pengar. För Regionförbundet Södra Småland ger undersökningen material till att arbeta vidare med att integrera ett genus och jämställdhetsperspektiv på regional utveckling och tillväxt. Det handlar bl.a. om att identifiera nya branscher för tillväxt och utveckling, att hitta former för hur dessa, många gånger mindre företag och familjedrivna verksamheter kan få anpassat stöd utan att det samtidigt innebär att småföretagarna själva ska utföra ännu mer obetalt arbete på den fritid som knappast finns. Materialet ger också underlag för diskussioner om hur olika sektorer i den regionala utvecklingspolitiken behöver kopplas ihop som dels handlar om företagande, innovation och entreprenörskap men också infrastrukturella frågor, kompetensbehov mm. Det är lätt att ta för intäkt att det som alltid varit, i Kronobergs län skog och verkstadsindustri, ska fortsätta utvecklas och ha dominerande ställningar inom det regionala utvecklingsarbetet. För att möta framtiden behövs också andra perspektiv ges utrymme och komma till tals. 4

5 Innehållsförteckning Inledning Syfte Frågeställningar Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med ett jämställdhetsperspektiv Genusperspektiv Genusperspektiv på regional utveckling Jämställdhetspolitiken Jämställdhetsintegrering Det praktiska jämställdhetsarbetet Metod och material Dokumentanalys Det som inte sägs Enkäten Intervjuerna Resultat Resultat från dokumentanalysen Resultat från enkäten Resultat från intervjuerna Diskussion Likabehandling och inkludering- förslag till ett aktionsforskningsprojekt Referenser Bilaga 1. Enkät till representanter för stödstrukturer Bilaga 2. Intervjuguide företagare 55 5

6 Inledning Kvinnors delaktighet i lokala och regionala utvecklingssammanhang både som företagare och aktiva inom landsbygdsrörelsen har funnits på den politiska dagordningen sedan länge och kom att institutionaliseras som verksamhet i samband med att organisationen resurscentrum för kvinnor bildades vid mitten av talet grundat på ett förarbete av Tora Friberg (1993). Kvinnors entreprenörskap och företagande har också varit en fråga för forskning under lång tid som också visat hur kvinnor historiskt varit aktiva som företagare (Holmquist & Sundin (red.) 2002) men att begreppet företagare är starkt förknippat med män och maskulinitet (Ahl 2002, Pettersson 2002). Beroende på den nationella politikens utformning och uppdraget till dåvarande Nutek och sedermera Tillväxtverket som finansiellt bidragit till de regionala resurscentraorganisationerna kom företagande och entreprenörskap att vara den dominerande aktiviteten inom resurscentraverksamheten i flera år. 1 Trots att jämställdhetsintegrering som modell för jämställdhetspolitikens genomförande antogs vid mitten av talet fortsätter staten att inrätta program och stöd för kvinnor som grupp. Kvinnors företagande och entreprenörskap särordnas därmed i särskilda jämställdhetsinsatser genom att medel och program inrättas till stöd för kvinnors verksamheter. Olika skäl anförs som motiv till att dessa satsningar görs gentemot kvinnors delaktighet och inflytande. Oavsett vilket argument som används, tenderar logiken i argumentationen handla om att kvinnor har brister och behöver stöd (Eduards 2008, Pettersson 2007) Det finns också flera perspektiv att anlägga på jämställdhet. När det gäller jämställdhetspolitiken som drivkraft för regional utveckling är det ofta i ett nyttoperspektiv. Det handlar om att ta tillvara kvinnor och mäns resurser för samhällsutvecklingens fromma. Genom att särskilt betona resurser legitimeras jämställdhetsarbetet med ekonomiska argument. Malin Rönnblom (2009) beskriver detta som att jämställdhetspolitiken underordnas det ekonomiska perspektivet 2. Detta påpekas t.ex. vid ett regeringssammanträde 8 mars 2012: Det är centralt att jämställdhet är en framgångsfaktor som naturligt byggs in som en given tillväxtskapande åtgärd i programmen och projekten och att det finns ett uttalat lönsamhetsperspektiv kopplat till jämställdhet (Bilaga till beslut I 3 vid regeringssammanträde den 8 mars 2012, N2012/1365/RT, s. 5). 1 Se t.ex. Följeforskning av verksamhet vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Slutrapport Se även Att välja jämställdhet. Rapport Tillväxtverket och Sundin, Elisabeth (2012) Förstudie inom ramen för Tillväxtverkets program för Att främja kvinnors företagande. På uppdrag av Östsam, överlämnad

7 Hållbarhetsfrågor som omfattar såväl ekonomiska aspekter som sociala och miljömässiga, s.k. horisontella mål för den regionala utvecklingspolitiken, blir diffusa, oprecisa och svåra att följa upp (Forsberg 2005) de konkretiseras inte och tas inte för intäkt till vad regional utveckling också skulle kunna vara. Tillväxtverkets satsningar Projektet som redovisas nedan är finansierat av Tillväxtverket för att undersöka vilka erfarenheter entreprenörer och företagare har av att driva sina verksamheter och vilket stöd de upplever sig fått från de stödstrukturer som ska verka för företagare och entreprenörer. I projektet har vi valt att utgå från kvinnors erfarenheter och synpunkter på vad de upplever som villkor för sin verksamhet. Utgångspunkten att kvinnor har svårt att nå inflytande i regionala utvecklingsprocesser beror med sannolikhet på flera orsaker. En kan vara att kvinnors engagemang sidoordnas genom inrättandet av arenor avsedda för kvinnor som resurscentraorganisationen, andra orsaker kan vara att kvinnors medborgerliga rättigheter åsidosätts och att genusordningar (Connell 2003) och regionala genuskontrakt (Forsberg 1997) samverkar på ett sätt som medför att normen för vad regional utveckling bör vara inte utmanas och därmed utestänger grupper som skulle kunna bidra till att utveckla det regionala perspektivet kvalitativt. Vi har valt att synliggöra en grupp företagare och entreprenörer som på olika sätt omfattas av jordbruksdepartementets vision Matlandet Sverige. Anledningen till att lyfta fram just livsmedelssektorn är det intresse som sedan ett antal år tillbaka bidragit till att sätta Sverige på den internationella kartan när det gäller mat och livsmedel. Men det finns också en lång tradition som kopplar mat och livsmedel till kvinnor. Livsmedelsindustrin har varit och är fortfarande till stor del en kvinnodominerad sektor av arbetsmarknaden, de som arbetar med mat och livsmedel i offentliga tjänsteorganisationer som vårdinrättningar och skolor utgörs av kvinnor, livsmedelsutbildningarna vid gymnasier och högskolor attraherar kvinnor i högre utsträckning än män. Detta till trots, domineras fortfarande branschen av en syn på medarbetare och ledarskap som kan beskrivas som traditionellt manlig (Scholten, Hansson, Stridh & Swärd 2012). Det finns också potentialer i form av att upplevelseturismen söker sig till intressanta områden präglade av livsmedelskulturer är en växande sektor. Syfte Denna studie har till syfte att undersöka hur regional utveckling konstrueras utifrån program-, visions- och styrdokument i Kronobergs län och hur representanter för s.k. stödstrukturer definierar centrala frågor och strategiska områden för regional utveckling och tillväxt. Syftet är därutöver att relatera enskilda företagares erfarenheter av kontakter med olika stödstrukturer för att identifiera om det finns behov för att utveckla formerna för mötet mellan entreprenörer, företagare och stödstrukturer. Målsättningen med föreliggande arbete är att bidra med underlag för en mer genusmedveten praktik hos dem som utformar regionala utvecklingsprocesser och att ge förutsättningar att skriva fram 7

8 forskningsprojekt som bygger på samverkansformer och kollaborativa metoder. Anledningen till detta är att forskningsprojektet ska träffa rätt och bli en angelägenhet för dem det berör, dvs. företagande kvinnor och entreprenörer som genom sin verksamhet bidrar till lokal och regional utveckling. Genom att försöka dra konturer för ett aktionsforskningsprojekt mellan stödstrukturer och entreprenörer syftar projektet bidra till potentiella utvecklingsområden där kedjan av aktörer inom regional utveckling breddas och fler kommer till tals. Frågeställningar Frågeställningar som det här projektet avser besvara är vilka branscher som lyfts fram i regionala utvecklingsdokument och vad de representerar utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv. Kopplat till dokumenten är författarna och organisationerna bakom dessa och som representerar de stödstrukturer som verkar för att stödja företagande och entreprenörskap. En andra frågeställning handlar om hur de genom att skriva fram och sortera i den regionala mångfalden av företagande, entreprenörskap och projekt bidrar till att konstruera kärnområden för regional utveckling. Vi har i upplägget av studien valt att utgå från en bransch som i det offentliga samtalet och i media idag har genomslag i olika typer av matlagningsprogram livsmedelssektorn. En frågeställning som driver projektet handlar om entreprenörernas upplevelse av regional utveckling och stöd. Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med ett jämställdhetsperspektiv 3 Den regionalpolitiska utredningen SOU 2000:87 fastslog att det fanns anledning att reformera regionalpolitiken genom att Sverige blivit medlem av EU och att regionala förutsättningar kommit att ändras sedan talet. Omfördelningspolitiken ersattes med en tillväxtpolitik som ökade ansvaret på landets alla regioner att efter förmåga bidra till det gemensamma välståndet. I detta lyftes också storstadsregionerna fram som betydelsefulla för att generera tillväxt och agera som tillväxtmotorer. Fördelningspolitiska inslag finns kvar i form av EU:s regionalfond men den bärande ideologin är att regionerna i allt högre utsträckning själva ska ansvara för ökad attraktivitet, entreprenörskap och därmed tillväxt. Det finns, vad Lindgren och Forsberg (2010) kallar för en superstar- politik som vilar på antagen om att regionerna har oanade tillväxt- och attraktionskraft som inte alltid stämmer överens med förutsättningarna. I nya modeller för styrning 4 tilldelas regionerna allt större makt och inflytande över tillväxtpolitiken och den regionala utvecklingen. Det innebär att lokala och regionala nätverk både är en förutsättning och betydelsefulla för att driva det 3 Stycket Från regionalpolitik till regional tillväxt och innovation med ett jämställdhetsperspektiv samt Jämställdhet och gender mainstreaming bygger på material från Att läsa RUPEN med jämställdhetsglasögon. Scholten Det finns en diskussion som handlar om att statens styrning utvecklat delvis nya former och känneteckna av en förskjutning från tydlig statlig styrning government mot ökad samverkan och delegering av beslutsprocesser till regionala självstyrande organ genom s.k. governance. Montin & Hedlund(red.)

9 regionala utvecklingsarbetet. Även om det tillsätts partnerskap utifrån en princip som handlar om att ge kommuner och organisationer inflytande över den regionala utvecklingen visar forskning (Lindgren & Forsberg (red.) 2010) att dolda maktstrukturer utövar starkt inflytande över vad som i slutändan tillmäts betydelse och bedöms som strategiska satsningar. Förutsättningarna för att skapa starka regioner skiljer sig också mellan olika regioner (Nutek 2004). När regionen blir en aktör innebär det också att ansvaret för att lyckas eller misslyckas också blir den enskilda regionens (Hudson och Rönnblom 2007). Genom Lissabonfördraget har Sverige förbundit sig till att verka för att unionen ska vara en av världens mest framgångsrika, kunskapsbaserade ekonomier. I arbetet med att skapa den starka regionen finns också kopplingar till lärande, innovation och entreprenörskap. Innovationspolitikens genomslag och kopplingen som görs mellan regionala tillväxtprogram och regionala utvecklingsprogram bidrar till att utbildning, lärande och kompetens i en bred förståelse är viktiga element. Regionernas framgång beskrivs utifrån vilken institutionell täthet som kännetecknar dem (Amin och Thrift 1994), vilka möjligheter till god, grundläggande men också avancerad spetsutbildning regionen kan erbjuda (Florida 2006), den kulturella kontexten (Stevrin och Uhlin 1996) men också villkor för hur det sociala kapitalet i form av t.ex. tillitsfulla relationer kan underhållas (Putnam 1993). I alla dessa förutsättningar finns maktaspekter invävda som handlar om målet med politiken, vilka frågor som hamnar på dagordningen, vad som beskrivs som strategiskt viktiga frågor, vem som får eller ges möjlighet att ta plats, på vilka villkor deltagandet sker och vilket reellt inflytande detta deltagande innebär. Ytterst handlar det om att politiken ska få materiellt uttryck och praktisk betydelse för kvinnor och män i regionerna. För de som arbetat med kvinnors villkor och inkludering i regionalpolitiken har det varit av stor betydelse att hitta modeller och former för att synliggöra hur politiken påverkar både kvinnor och män samt att utfallet ibland blir olika. Det har alltså varit centralt att börja synliggöra och beköna politikens aktörer och målgrupper. (Bull 1991, Friberg 1993, Pettersson 2007, Rönnblom 2002, Scholten 2003). Genusperspektiv Sverige har lång erfarenhet av jämställdhetspolitik och jämställdhetsarbete. Dagens jämställdhetspolitik har sin grund i den genusvetenskapliga forskningen som i sin tur är en utveckling av den tidigare kvinnoforskningen. Det går att säga att tidigare forskning som synliggjorde kvinnors villkor har utvecklats mot att synliggöra relationen mellan könen. Vissa forskare hävdar att detta försvårar maktanalysen (Eduards 1995) medan andra hävdar att kategorierna kvinnligt och manligt låser fast föreställningar och försvårar eller t.o.m. omöjliggör förändring i maktrelationen mellan könen som jämställdhetspolitiken eftersträvar eftersom manligt och kvinnligt beskrivs som naturliga kategorier (Butler 1990). 9

10 Det finns idag en utbredd uppfattning bland genusforskare att kön är en handling som tar sig uttryck i socialt handlande och något människor gör i dagliga interaktioner (Lykke 2009, West and Zimmerman1987). Det betyder att genus är socialt, historiskt, kulturellt och geografiskt variabelt (Gemzöe 2003, Hirdman 1990, Kulick 1987). Vad det innebär att vara kvinna eller man skiftar alltså mellan platser, historiska tider och sociala sammanhang. Kön betraktas som den mest grundläggande kategorin i hur samhället organiseras och föreställningar kopplade till manligt och kvinnligt har i sig en inbyggd maktrelation, där det som beskrivs som manligt har företräde och betraktas som bättre (SOU 1990:44, Gemzöe 2003, Hirdman 2001). Denna tudelning mellan könen sträcker sig långt tillbaka i västerländsk filosofi 5 och en uppdelning kan t.ex. vara följande: Kvinna objekt känsla irrationell kropp passiv beroende Man subjekt förnuft rationell intellekt aktiv oberoende (från Gemzöe 2003:83) Dessa föreställningar bidrar till att skapa strukturer i politiken, på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet, i hemmen osv. Problemet uppstår när kulturella konstruktioner omformas till och framställs som biologiska och därmed naturliga (de Beauvoir 1986) skillnader och färgar av sig på vad som anses lämpligt, brukligt, bra eller dåligt för respektive könskategori och när kulturella könsmärkningar sorterar kvinnor och män olika beträffande t.ex. arbete, utbildning, makt och inflytande i samhället. Genusperspektiv på regional utveckling Det finns en rad studier som undersöker föreställningar om kön kopplat till regional utveckling och kvinnors roll i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Vad dessa studier pekar på är kvinnor inte funnit utrymme som aktiva i statligt finansierade utvecklingsprojekt (Friberg 1993), att kvinnor utestängts från regionalpolitikens lokala och regionala arenor och därmed inte kunnat utverka sin demokratiska rättighet (Rönnblom 2002), att regioner som beskrivits som framgångsrika ifråga om entreprenörskap och lokal och regional utveckling saknar beskrivningar om kvinnors roll och delaktighet (Pettersson 2002) och att från regeringens sida ensidigt driva företagande som väg till försörjning för långtidsarbetslösa 5 Se t.ex. Eduards

11 kvinnor på landsbygden är ett cyniskt förhållningssätt (Scholten 2003). I samband med den politiska betoningen på innovation och tillväxt har studier om innovations- och klusterpolitiken granskats ur genus- och jämställdhetsperspektiv. Denna forskning visar att verksamheter som traditionellt dominerats av män eller beskrivits som manliga intresseområden kommit att prioriteras i de specifika program som upprättas och att de sektorer och områden där kvinnor utgör en majoritet (eller associeras med kvinnor) bortprioriteras eller tas inte med i beräkningen (Ibid). (Danilda & Granat Thorslund (eds.) 2011, Lindberg 2010) Detta gäller också för Kronobergs län där skogsindustrin samt tekniksektorn är de områden som lyfts fram och premieras. Forskningen visar också att det trots en aktiv jämställdhetspolitik sedan talet och jämställdhetsintegrering som metod sedan mitten av talet att jämställdhet fortsatt sidoordnats i policydokument och strategier (Pettersson 2007). Jämställdhetspolitiken I den svenska politiska diskussionen går det att urskilja tre skiljelinjer i argumentationen till varför jämställdhet är eftersträvansvärt; rättighet, resurs och intresse. Jämställdhet ur ett rättighetsperspektiv går ut på tanken att kvinnor bör ha samma rättigheter (och skyldigheter) då de utgör halva befolkningen. Resurstänkandet grundar sin uppfattning på att kvinnor och män är essentiellt olika och således bidrar jämställdhet till att olika resurser kommer till gagn för samhället. Den sista premissen, intresse, bygger på föreställningen om att män och kvinnor har olika intressen att bevaka och att män därmed inte kan företräda kvinnor (Bondestam, 2010). Samtliga synsätt har dock sina begränsningar och vilar på fem begränsande principer som utgör det som beskrivs som den svenska jämställdhetsdiskursen: tanken på en essentiell biologisk olikhet mellan könen, idén om antal och komplettering, förminskning, frivillighet och samarbete samt dess koppling till arbetsmarknadspolitiken (Rönnblom 2005). Antagandet om biologisk olikhet utmynnas i två varandra uteslutande könskategorierna man och kvinna där kvinnor görs till kön med hänvisning till att kvinnor föder barn och de aktiviteter som kopplas till moderskapet avgör förmåga och kompetens inom andra områden. Män däremot definieras inte på samma sätt som könsvarelser och blir till en outtalad norm som kvinnor mäts gentemot. Kvinnor relateras härmed också till den privata sfären och kön blir en icke- politisk kategori (Rönnblom 2005:381). Rönnblom konstaterar också att det finns en idé i den politiska diskursen om att kvinnor och män kompletterar varandra och att ett jämställt samhälle kännetecknas av en jämn fördelning i representationen av män och kvinnor i olika sammanhang. Problemet är därmed snart är löst genom att fördelningen kvinnor och män blir jämlik (ibid:) detta menar Rönnblom kan kopplas till principen om förminskning, vilket innebär ovilja och oförmåga att tala om kön utifrån ett kritiskt perspektiv, att olikheten mellan könen är en sådan självklar del av diskursen att den nästan är omöjlig att tala om. (Rönnblom 2005:382) 11

12 Rönnblom menar också att principerna om Jämställdhet, jämn fördelning och komplettering avlägsnar familjen från den offentliga arenan. Familjer bygger på en man och en kvinna som kompletterar varandra och är s.a.s jämställd. Detta uppfattas som naturligt menar Rönnblom och något som står utanför politikens sfär. Detta betraktelsesätt överförs till den politiska tolkningen av relationen mellan det privata/offentliga och arbetsmarknaden blir en arena där komplettering uppfattas som ett mål. Med jämn fördelning av män och kvinnor på arbetsmarknaden blir den mer komplett och På så sätt blir exempelvis den låga andelen kvinnor på ledande poster inom näringslivet en fråga om outnyttjade resurser. Argumentationen handlar inte om att kvinnors inflytande i näringslivet bör öka utan om att näringslivet i sig tjänar på att fler kvinnor blir chefer. Alltså inte en maktfråga utan en kompletteringsfråga. (Rönnblom, a.a:383) Jämställdhetsintegrering Svensk jämställdhetspolitik bygger på tre hörnstenar: politik, teori och strategi som kan sammanfattas i följande modell (SOU 2007:15): Vad? Politik Jämställdhetspolitik Varför? Teori Genusordning Hur? Strategi Jämställdhetsintegrering Figur 1. Svensk jämställdhetspolitik. Från JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering. SOU 2007:15, s. 14. Politiken har formulerats i de jämställdhetspolitiska målen som presenterades i Makt att forma samhället och sitt eget liv (Prop. 2005/06:155) och omfattar: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Teorin är baserad på Yvonne Hirdmans arbete om genussystemet som hon menar bygger på två logiker: om det manliga könets primat och segregering av det som uppfattas som manligt respektive kvinnligt (SOU 1990:44, Hirdman 1988, 2001). I korthet innebär det att det som 12

13 samhället definierar som manligt uppfattas mer positivt än det som definieras som kvinnligt och därmed underordnas kvinnor män. Det andra är att det inte får ske någon sammanblandning av det som uppfattas som kvinnligt respektive manligt, dvs. könens isärhållande. De genusstrukturer som finns i samhället upprätthålls och återskapas av oss alla, såväl kvinnor som män, varje dag. Modellen för att göra Sverige jämställt är gender mainstreaming. I samband med FNs konferens i Peking 1995 om att stärka kvinnors mänskliga rättigheter och villkor antogs ett handlingsprogram om att systematiskt arbeta för att integrera jämställdhetsperspektivet i myndigheter och organisationer. Arbetssättet beskrevs som gender mainstreaming vilket innebär att jämställdhet ska integreras i alla processer och sektorsområden och inte bedrivas vid sidan om som ett särintresse. Jämställdhetsintegrering har funnits med på EU:s agenda sedan Amsterdamfördraget 1997 och den officiella definitionen av gender mainstreaming har utformats av Europarådet och Europeiska kommissionen. Rees (2005) tolkar definitionen som att: Gender mainstreaming innebär främjandet av jämställdhet mellan könen genom att perspektivet systematiskt integreras i alla system och strukturer, i alla policydokument, processer och procedurer, i organisationen och dess kultur, i hur vi ser och gör. (s. 560, förf. övers.) Det finns enligt Rees (2000), tre skäl till varför gender mainstreaming fått genomslag: ekonomiska, legala och demokratiska/sociala. I korthet går dessa ut på att strukturer och institutioner för ekonomisk aktivitet producerar segregerade arbetsmarknader, både horisontellt, vertikalt och funktionellt. Detta är inte ekonomiskt försvarbart, menar Rees. Mainstreaming ses som en långsiktig strategi och komplement till lagstiftning och positiv särbehandling och bygger på utgångspunkten om olikhet, mellan könen och inom respektive kategori (Rees 2005:559). Regionernas ökade ekonomiska och politiska betydelse har inneburit ett skifte i fråga om regionala utvecklingsstrategier som innebär mer av ett underifrån perspektiv där entreprenörskap och innovation kommit att betonas. I detta måste kvinnors villkor och kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och social hållbarhet tydliggöras, fortsätter Rees. Formuleringar om vad en social hållbar utveckling innebär måste konkretiseras. Jämställdhet innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Kvantitativt handlar jämställdhet om hur många kvinnor respektive män som finns representerade i olika sammanhang. Att räkna huvuden är en viktig början för att få en uppfattning om vem som finns var och gör vad och är en könskonsekvensanalys (SOU 2007:15,s. 16). I Sverige har det bestämts att gränsen för när jämställdhet är uppnådd går vid 40 procent (SCB 2010). Men jämställdhet handlar mer än om representation i form av numerärer. Kvalitativ jämställdhet handlar om att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ska tas tillvara. Det kräver att frågor besvaras om vad som tas för givet, vd som uppfattas som normer och 13

14 hur det har blivit så. En jämställdhetsanalys bygger på att inventera, kartlägga, analysera, upprätta mål och slutligen handlingsplaner för att uppnå målen (SOU 2007:15, s. 16). Som ett resultat av mångårigt jämställdhetsarbete inom offentlig och privat sektor har det arbetats fram en rad instrument och metoder som stöd för att bedriva ett mer systematiserat jämställdhetsarbete som t.ex. checklistor, 3R- metoden, jämställdhetskompassen, och Jämstöds praktika som är en metodbok för jämställdhetsintegrering framför all inom offentlig verksamhet (SOU 2007:15). Det finns alltså en mängd hjälpmedel att tillgå för att synliggöra kvantitativa fördelningar av kvinnor och män som därefter kan ligga till grund för kvalitativa analyser för att uppnå jämställdhetsmålen. Det praktiska jämställhetsarbetet Att arbeta praktiskt med jämställdhet kan särskiljas utifrån två huvudsakliga komponenter; det systembevarande och det systemförändrande. Det systembevarande jämställdhetsarbetet syftar till att bevara befintligt arbete kring jämställdhet inom organisationer, exempelvis att förhålla sig till gällande praxis kring arbete mot individuell och kollektiv diskriminering. Inom det systembevarande arbetet tas organisationens struktur för given och arbetet går således ut på att anpassa individen efter organisationskulturen. Praktiska exempel på detta är att endast fokusera på att öka det underrepresenterade könet inom organisationen eller underlätta förutsättningarna för det underrepresenterade könet att nå högre positioner i organisationer, det vill säga att det kvantitativa arbetet står i fokus. Andra exempel kan vara att anpassa kvinnor efter manlig normering eller män efter kvinnlig normering där respektive underprioriterat kön anpassas efter organisationens rådande normer. Detta kan ta sig i uttryck att uppvärdera det som anses som kvinnligt i en manlig struktur respektive uppvärdera det som anses som manligt i en kvinnlig struktur (Mark 2007). Det systemförändrade perspektivet förutsätter ett mer djupgående förändringsarbete där normer och strukturer granskas och omförhandlas. Målsättningen är således att skapa nya normer som tar hänsyn till både kvinnors och mäns livsvillkor. Ett kritiskt perspektiv som innebär att ifrågasätta stereotypa föreställningar om kön granskas med målsättningen att åstadkomma mer varaktiga förändringar. Det systembevarande och det systemförändrande arbetet utesluter inte varandra utan behandlar olika delar som innebär att stödstrukturer som verkar för regional utveckling och kvinnors delaktighet behöver granska sin egen organisation utifrån kvantitativa jämställdhetsmål och kartlägga vem som arbetar med vilka frågor och på vilken organisatorisk nivå. Men det innebär också att börja granska den interna bilden av företagaren, entreprenören, vilka innebörder regional utveckling har och vilka för givet tagna uppfattningar som finns om vad som är strategiska frågor att arbeta med och hur organisationen enats kring dessa. Det handlar vidare om att granska utvecklingsplaner, strategidokument för att undersöka vilka inneboende föreställningar om kön som dessa bär på och reflektera över vem tilltalet i dessa texter vänder sig till. 14

15 Metod och material Ansatsen för undersökningen vilar på kvalitativa grunder som syftar till att skapa förståelse och inneboende mening i de texter som granskats och i de data som djupintervjuerna genererat (Alvesson och Sköldberg 1994, Andersen 1998, May 1997). Resultatet säger således inget om hur Det Är, utifrån en generell objektivitet. Istället har vi försökt att genom analyserna av texterna, synpunkterna från representanterna för stödstrukturerna och täta beskrivningar (Geertz 1973) av djupintervjuerna försökt fånga aspekter av normer och sociokulturella tolkningar av regional utveckling samt erfarenheter av företagande och entreprenörskap för att relatera dem till varandra och undersöka vilka mönster som framträder. Vi har en idé om vad det kan innebära att vara entreprenör eller företagare och driva företag på landsbygden. Vi har också båda levda erfarenheter av landsbygden, uppvuxna i små samhällen om än i olika delar av landet som till näringslivsstruktur och regionala genuskontrakt (Forsberg 1997) har olika karaktär. Vad vi hoppas uppnå med våra beskrivningar och analyser är att stimulera till vidare diskussion om normer och föreställningar kopplade till begrepp som jämställdhet, genus, landsbygdsföretagare och livsmedelsföretag för att därmed väcka intresse för reflektioner om det finns alternativ till det som i dagsläget betraktas som det gängse sättet att stödja och driva regionalt utvecklings- och tillväxtarbete, vilka som är centrala aktörer i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet och vilka verksamheter som kan bära på utvecklingspotentialer inför framtiden. Som underlag för studien har en dokumentanalys genomförts av centrala och strategiska dokument för det regionala utvecklingsarbetet i Kronobergs län. En enkät utformades och skickades till vad som kan beskrivas som representanter för stödstrukturerna för regional utveckling, företagande, innovation och utveckling i länet samt två djupintervjuer med kvinnor som driver landsbygdsföretag. Genom att granska dokument, ställa frågor till handläggare, tjänstemän och representanter för regionala stödstrukturer samt intervjuer med företagare har vi försökt att leta efter en bärande tanke som handlar om vilken utveckling som skrivs fram i styrdokumenten, vilka områden och vilka aktörer som tillmäts betydelse samt vilka erfarenheter entreprenörer har av regional utveckling och mötet med de s.k. stödstrukturerna. Dokumentanalys Inom samhällsvetenskapen har språket kommit att tillmätas stor betydelse och begrepp som diskurs används för att sammanfatta komplexa sätt att tala om, beskriva och förstå världen. Utgångspunkten är att en text aldrig är neutral, utan förmedlar föreställningar, uttryck och idéer som påverkar läsaren på olika sätt. Även synbart objektiva dokument innehåller vid en närmare granskning subjektiva värderingar. Att analysera texters innehåll och utformning är betydelsefullt då dessa ligger till grund för beslut, prioriteringar och målsättningar med politiken. I diskurser är det också möjligt att synliggöra olika former av 15

16 maktförhållanden (Winther Jørgensen och Phillips 1998). Genom att ställa frågor till olika delar av en text, går det att visa hur vissa för givet tagna utgångspunkter sätter ramar för vad som är möjligt att säga. Dominanta framställningar gör det svårt eller t.o.m. omöjligt att ifrågasätta eller erbjuda alternativa tolkningar. När analyser av texter görs som t.ex. av policytexter går det att identifiera olika subjektspositioner från vilka bara vissa aspekter av verkligheten blir begriplig (Barret 2005). Dokumenten som analyserats i arbetet är: Det regionala utvecklingsprogrammet (RUPEN) för Kronobergs län: Det regionala utvecklingsprogrammet är en samlad strategi för länets utveckling. Syftet är att utarbeta en gemensam planering för en hållbar regional utveckling. Programmet föreslår vilka riktningar och prioriteringar som skall göras i regionen och identifiera vilka förutsättningar och utvecklingspotential länet har. Programmet definierar vilka offentliga prioriteringar som ska göras, vilket motiverar att strategin analyseras ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. OECD- rapporten för Småland- Blekinge: OECD rapporten ger förslag på riktlinjer och rekommendationer för regionens ekonomiska utveckling. Dokumentet har en tongivande roll för vilka områden och verksamheter som anses vara av ekonomisk betydelse för regionen. Landsbygdsprogrammet för Kronbergs län: Landsbygdsprogrammet är en genomförandestrategi för regeringens landsbygdspolitik. Målen för landsbygdspolitiken definieras och förklaras i programmet samt preciserar vilka strategier som ska användas för att nå målen. Mot bakgrund av att det framför allt är livsmedelsföretagare och entreprenörer inom livsmedel som vi intresserar oss för i studien finns det en stor relevans att granska detta dokument. En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning : Detta dokument sammanfattar och klargör regeringens strategi för att stärka den regionala utvecklingen i landet. Dokumentet summerar vilka prioriteringar som bör göras samt definierar olika åtgärder som krävs för att främja entreprenörer och företagare i landet. Då dokumentet också är en strategi, presenteras också vilka riktlinjer som skall gälla för att främja regionala utvecklingsprocesser. Detta motiverar att dokumentet analyseras. Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Småland med öarna: Programmet definierar vilka insatsområden, prioriteringar och finansieringskriterier som ligger till grund för regionen för att kunna söka pengar ifrån EUs strukturfonder som syftar till att stötta den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen i regionen. Vad som definieras i programmet som viktiga sektorer ger således utslag på vilka projekt som får finansiering. Regional plan för socialfonden Småland och Öarna: Programmet definierar vilka insatsområden, prioriteringar och finansieringskriterier som ligger till grund för att kunna söka pengar ifrån EUs socialfond som ämnar till att stödja kompetensutveckling som syftar till att främja insatser som bidrar till att få människor som står långt utanför arbetsmarknaden i sysselsättning samt insatser som syftar till att främja människors sociala villkor. Vad programmet definierar som viktigt avgör vilka insatser och medel som tilldelas vilka aktörer. För att genomföra analysen av RUPEN, har inspiration hämtats från Hellspong och Ledins textanalysmodell (1997). Modellen bygger på tre övergripande ansatser: kontext, dvs. 16

17 sammanhanget; struktur; samt framställningssättet eller textens stil (Hellspong & Ledin 1997: 41). Textanalysen handlar alltså om att undersöka i vilket sammanhang texten är producerad, vilken struktur texten har samt hur texten talar till läsaren. Fokus för vår analys är vad texten kommunicerar till läsaren. Med detta som utgångspunkt har följande frågor formulerats till texten: Hur kommer jämställdhet, integration och mångfald till uttryck? I vilka sammanhang? I vilka sammanhang diskuteras innovation, entreprenörskap, företagande och regional utveckling? Vad synliggörs i dokumenten respektive osynliggörs i förhållande till entreprenörskap, innovation och regional utveckling? Vilka områden prioriteras? För att svara på frågorna krävs både ett kvantitativt förhållningssätt och en kvalitativ analys. Förekomsten av ord, utryck och metaforer m.m. synliggör innehållet i texten. Antal förekomster av specifika ord och uttryck ger indikationer över vad som framhålls och kanske därmed prioriteras. Om orden nämns endast ett fåtal gånger i dokumenten går det att se det som en indikation på att ämnena är lågprioriterade. Begreppen i sig ges dock inte en mening om de inte sätts in i ett sammanhang; när omnämns exempelvis jämställdhet, företagande, innovation, kompetens etc. och med vilka ämnen och teman länkas dessa samman. Nedan följer ett exempel hämtat från en av de analyserade texterna på hur analysen går till: Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT- sektorn som präglats av små och snabbväxande företag som bärare av innovationer. 6 Innovation (markerad i fet stil) länkas här till IT- sektorn(markerad i kursiverad stil). Meningens sammanhang är ett tidigare teoriavsnitt som påvisade att IT- sektorn är något som vanligtvis är maskulint kodad vilket antalet anställda män och kvinnor inom branschen och antalet män och kvinnor på IT- utbildningar också bekräftar. 7 En slutsats går då att dra att innovation främst länkas till maskulint kodade områden, vilket gör att feminint kodade områden osynliggörs. Meningen innehåller dock även andra aspekter som tillskriver innovationer en manlig normering, vilket inte direkt uttrycks i texten: Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT- sektorn som präglats av små och snabbväxande företag som bärare av innovationer. De kursiverade orden avkastningen och investeringar ger associationer till ekonomi och ekonomisk tillväxt, vilket gör att innovationer sammankopplas med ekonomin. Innovationer 6 Kursiveringar och fetstil förekommer inte i originaldokumenten utan tjänar här som syfte till att tydliggöra exemplen. 7 Se t.ex. På tal om kvinnor och män. SCB 2010 och HSV: statistik över högskolestuderande per område. 17

18 framlyfts såldes som särskilt viktiga om det leder till ekonomisk tillväxt. Således är det inte bara vad som direkt sägs som avgör hur en mening kan tolkas, utan ord som också indirekt associeras till centrala begrepp är viktiga att synliggöra och förhålla sig till. Meningen innehåller dock än mer subtila former av manlig normering: Även avkastningen på investeringar i FoU är tidvis högre i snabbväxande företag jämfört med etablerade företag. I synnerhet gäller det IT- sektorn som präglats av små och snabbväxande företag som bärare av innovationer. Det kursiverade ordet bärare används här som en metafor för att tydliggöra och förstärka bilden av att det är främst inom IT- sektorn som (viktiga) innovationer förekommer. Metaforer och uttryck är således något som också belyser vad som anses som viktigt i dokumenten. Det som inte kommer till uttryck Tidigare studier har visat hur kvinnor aktivt utestängs och osynliggörs i olika sammanhang och generellt har sämre villkor än män (Eduards, 2002:23). Denna asymmetri mellan män och kvinnor konstrueras genom relationen mellan könen, d.v.s. att det finns ett sammanband mellan vad kvinnor säger, utrycker och gör samt vad män utrycker, säger och gör som får effekt på kvinnor och mäns villkor i samhället. Att lyfta fram män och kvinnor som två enskilda kategorier riskerar dock att befästa skillnader snarare än att utmana och ifrågasätta människors tänkande kring kön. Det blir såldes viktigt att inte endast tala kön, utan också belysa hur det talas om kön. Tankesättet att kvinnor och män är olika är starkt förankrade i samhället, vilket gör det svårt att se att även synbart neutrala formuleringar präglas av föreställningar kring kön. Följaktligen blir det också relevant att granska vad som egentligen menas med talet kring skillnader mellan män och kvinnor. Ett annat exempel hämtat från texten kan illustrera detta: Förutsättningarna för att företagaren skall göra kompetenta och rationella beslut påverkas av vilka samarbetspartners han har. Tilltalet han visar föreställningen om företagaren som man följt av önskvärda egenskaper som rationalitet, vilket i en socialt konstruerad förståelse av kön är förknippad med manlighet och maskulinitet. Det är minst lika viktigt att belysa vad som inte kommer till uttryck i texten. Genom att inte nämna vissa förhållanden osynliggörs de. Sådana förhållanden är t.ex. strukturella hinder för jämställdhet och jämlikhet. Genom att inte nämna jämställdhet eller jämlikhet riskerar frågan att osynliggöras. För att illustrera med ett exempel: 18

19 I Sverige driver färre kvinnor än män företag. Det finns en stor företagarpotential bland kvinnor. Det är därför angeläget att förstärka insatserna för att främja företagande bland kvinnor. Sverige behöver fler entreprenörer, både kvinnor och män. Begreppen kvinnor och män talas här om i plural och framställs som homogena kategorier vilket leder till att skillnader inom respektive kategori osynliggörs. I osynliggörande ingår också vaga och oprecisa formuleringar för utpekade mål och strategiska satsningar i det regionala utvecklingsarbetet. Hur vi talar om kön präglas såldes inte bara om vad som de facto sägs utan återspeglas också i vad som inte sägs då normer och värderingar skapar förmodade självklarheter som inte synliggörs eller problematiseras: Fokus kommer att ligga på jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald samt en bättre miljö. I exemplet talas kvinnor och män som homogena grupper vilket osynliggör skillnader inom grupperna så som exempelvis funktionalitet, etnicitet, klass etc. vilket också avgör vilka förutsättningar individen har i samhället. Det finns med andra ord relevans att även synliggöra andra maktaspekter utöver kön i förhållande till regional utveckling. Enkäten I Tillväxtverkets tilldelning av särskilda medel för kvinnors entreprenörskap och företagande är det de s.k. stödstrukturerna som identifieras som centrala grindvakter för kvinnors deltagande i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Med stödstrukturer avses i det här sammanhanget de organisationer och myndigheter som agerar systemsättare för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken samt näringslivsutvecklare på lokal och regional nivå. I vår undersökning inkluderas därmed bankväsende, Nyföretagarcentrum, Almi, Länsstyrelsen, Regionförbundet, klusterinitiativ och universitetet m.fl. organisationer i det som benämns stödstrukturer. Regionförbundet Södra Småland tillhandahöll en lista över företrädare för stödsystemet i regionen. Kontaktlistan kontrollerades mot den Länsstyrelsen utgår från då man bjuder in till strategiska samtal som förs på landshövdingens initiativ. Jämförelsen mellan de båda listorna överensstämde väl. Sammanlagt har 54 personer, 31 kvinnor och 23 män fått enkäten. Svarsperioden sträckte sig mellan 24 oktober och 22 november med en påminnelse den andra november. Svarsfrekvensen är 56 procent och knappt 40 procent av männen och drygt 60 procent av kvinnorna har svarat. De som arbetar med att stödja företagande, entreprenörskap, och regional utveckling i Kronobergs län är högskoleutbildade med grundläggande och avancerade studier från högskolan (57, resp. 36 procent). De är i övre medelåldern och företräder i huvudsak offentliga verksamheter varav majoriteten av de svarande har arbetat minst 3 år i organisationen de företräder. De som besvarat enkäten arbetar som projektledare, avdelnings/enhetschefer samt VD. I gruppen annat återfinns 19

20 tjänster som rådgivare av olika slag, verksamhetsledare, politiker och direktör. Det är med andra ord en grupp personer med ställning och inflytande som arbetar med regionala utvecklingsfrågor. Intervjuerna Djupintervjuer genomfördes med två entreprenörer och företagare inom livsmedelsbranschen. Det första företaget är verksamt inom förädlingsbranschen och har funnits sedan Det andra företaget är en kombinationsverksamhet av vilket en nischad café och restaurangverksamhet utgör en del. Företaget har funnits sedan Den ena intervjun genomfördes som telefonintervju och den andra som uppsökande intervju. Intervjuerna varade drygt 1 timma och i samtalen lyftes frågor om hur företaget uppstått, svårigheter, exportsatsningar, erfarenheter av kontakter med stödfunktioner, företagarnas uppfattning om sin roll för det lokala och regionala utvecklings- och tillväxtarbetet, samt vad de som verksamma i livsmedelsbranschen uppfattar som viktiga frågor att arbeta vidare med för att den typ av verksamhet de företräder ska ges utrymme i regionala utvecklingsprocesser. Resultat Resultat från dokumentanalysen OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) är en global policyskapande organisation som säger sig stötta ekonomisk och social utveckling i världen. 8 Det finns en dominans av västerländsk representation bland medlemsstaterna och de analyser och rapporter som publicerar tillmäts vanligtvis stor betydelse. OECD- rapporten Territorial Review över Småland- Blekinge återkommer i sin analys att den regionalekonomiska utvecklingen är kopplad till regionens förmåga att stimulera till företagande och entreprenörskap samt behålla välutbildade kvinnor i regionen och öka andelen kvinnor i det privata näringslivet. I rapporten framhålls även att: Forskning om könsstereotyper har genomgående visat att typiskt manliga egenskaper kopplas till framgångar i affärsvärlden medan typiskt kvinnliga egenskaper inte gör det (Borgida m fl, 2005) Den gemensamma synen i många delar av Småland Blekinge grundas på områdets traditionella entreprenörshistorik. Både medborgarna och deras institutioner säger att de mest värdefulla entreprenörerna och små och medelstora företagen finns inom tillverkningsindustrin, vilket utelämnar många av de initiativ som av hävd framförs av kvinnor. Allmänhetens uppfattning kan i själva verket vara nästan oöverstigliga hinder för kvinnliga företagare och indirekt höja alternativkostnaderna för kvinnors företagande. (OECD Terriotorial review Småland- Blekinge, s. 131) Rapporten framhäver behovet att ansvariga politiker och andra representanter för stödstrukturerna kring företagande och entreprenörskap måste arbeta främjade för att uppmana och uppmuntra kvinnor, samt pekar på betydelsen av företagande som en manlig aktivitet och konstruktion: 8 Se

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT

Läs mer

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Näringsliv och samhällsbyggnad 2011:11 Dnr 801-1524-11 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN 2014-2016 FÖRORD Gemensamma prioriteringar och samordnade insatser leder till stora resultat. Vi är

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Datum Dnr 2013-01-29 12-035 Näringsdepartementet Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Ett nytt regionalt arbetssätt Regionförbundets Sörmland har från årsskiftet ett nytt regionalt utvecklingsprogram,

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Samråd om Europa 2020-strategin

Samråd om Europa 2020-strategin YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Gotland: den jämställda ön?

Gotland: den jämställda ön? Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag Text: Hanna Glans, EQO Equal opportunities AB (2014) Bearbetning av underlag: Mattias Hansson, Bettina

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer