Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Fosie

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:23 Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Fosie Stadsdelsrapport Skolrapporter

2 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Fosie UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

3 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen. Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta ingår i 2

4 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatuoch parkunderhåll. Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevakningansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie, Hyllie och Rosengård har bevakningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation och har samordningsansvar för samtliga förvaltningar. SDF-avdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut som även avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna samt ett delbeslut som avser den verksamhet som delegerats till utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i stadsdel Fosie, Malmö kommun Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Per Ingvar de la Motte, Lena Godin, Cecilia 3

5 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET Hanö, Anita Lindholm, Helena Plantin samt experten Anna-Karin Falkenström. Besöken i verksamheterna inleddes den 18 mars 2005 och avslutades den 27 september Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdel Fosie. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från stadsdelen, stadsdelens grundskolor och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om stadsdelens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Fosie, Malmö kommun, genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen. I de olika verksamheterna intervjuades skolledning samt representanter för resursteam, personal, elever och föräldrar. Förskoleverksamheten i stadsdelen inspekterades med utgångspunkt från en bedömning på huvudmannanivå. Intervjuer genomfördes med ledningspersonalen för förskoleverksamheten samt personal- och föräldrarepresentanter från samtliga förskolor i stadsdelen. På förskolorna Motetten, Lindängehus, Krokodilen, Gulliver och Nydala genomfördes besök. Inledande beskrivning av stadsdel Fosie Stadsdel Fosie i sydöstra Malmö är befolkningsmässigt kommunens största stadsdel med cirka invånare. Fosie är en blandad stadsdel med många olika typer av bebyggelse. Här finns historien representerad av Fosie kyrka och runstenen och framtiden representeras av ekostaden Augustenborg. Fosie företagsby sysselsätter 300 företag med ungefär anställda. Fosie är en stadsdel med en mångkulturell framtoning. Mer än 70 födelseländer är representerade i stadsdelen. År 2004 hade 53 procent av barnen i åldrarna 0-5 år utländsk bakgrund och motsvarande siffra för barn i åldrarna 6-15 år var 54 procent. Förändringen i befolkningsstrukturen har skett under en förhållandevis kort tid. I början av 1990-talet var andelen invandrare 15 procent och nyanlända familjer långt färre. Numeriskt har Fosie idag flest personer med utländsk bakgrund av stadsdelarna i Malmö. Delar av stadsdel Fosie ingår i det s.k. fattigdomsbältet som går genom stadsdelarna Fosie, Södra Innerstaden och Rosengård och betecknas som det största sammanhängande området med barn som lever i fattigdom i Sverige ( Sociala värden i olika sociala världar, Stigendahl, Studentlitteratur 1999 samt Barnfattigdomen i Sverige, Rädda Barnens årsrapport 2004). Utbildningsnivån hos många föräldrar är låg, arbetslösheten är hög, liksom andelen hushåll med för- 4

6 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie sörjningsstöd. Andelen förvärvsarbetande i stadsdel Fosie är cirka 57 procent, vilket är under genomsnittet för Malmö. Av vuxna i åldersgruppen hade år 2004 endast 21 procent eftergymnasial utbildning att jämföra med genomsnittet för Malmö som var 38 procent (genomsnitt riket 29 procent). Värt att notera är att andelen med högre utbildning är större bland invånarna med utländsk bakgrund. Kommunens presenterade välfärdsindex (se inledande beskrivning) för Fosie är 4,0, vilket också visar att den socioekonomiska nivån i stadsdelen är bland de lägsta i Malmö. I den kommunala pedagogiska verksamheten finns cirka barn varav tillhör förskoleklass och grundskola. Bredvid den kommunala verksamheten verkar två enskilda förskolor och två fristående grundskolor. Förskoleverksamheten i Fosie omfattar 24 förskolor med cirka inskrivna barn. Uppemot 100 barn har sin placering hos stadsdelens 16 dagbarnvårdare och i stadsdelen finns också en öppen förskola. Flera förskolor har speciella inriktningar. Nydala förskola erbjuder verksamhet under obekväm arbetstid. Uppemot 80 procent av barnen i verksamheten är barn med utländsk bakgrund. Barn- och ungdomsverksamheten i stadsdelen är för närvarande indelad i sju rektorsområden och omfattar skolenheterna Augustenborgsskolan, Gullviksskolan, Rosenholmsskolan, Hermodsdalsskolan, Nydalaskolan, Högaholmsskolan, Lindängeskolan, Munkhätteskolan, Eriksfältsskolan samt Söderkullaskolan. Inom varje rektorsområde finns förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, vilka leds av en rektor och en eller flera biträdande rektorer. Stadsdel Fosie visar ett starkt engagemang för barn och elever i behov av stöd vilket bland annat framträder genom att stadsdelen har ett flertal enheter som har utvecklat specialkompetens. Vid Munkhätteskolan finns rektorsområdet Team Munkhättan, som arbetar med multihandikappade elever med svåra rörelsehinder i årskurs F-9. Hindby skoldaghem är en särskild undervisningsgrupp med egen rektor och som tar emot barn som kräver en högre personaltäthet. Särskoleverksamhet bedrivs på enheterna Lindängen, Nydala och Högaholm. På Söderkullaskolan har inrättats kommunikationsklasser för barn med svåra kommunikationsstörningar. I stadsdelen finns förskolor med integrerade språkavdelningar, avdelningar för barn med grav hörselnedsättning och avdelning för barn med autism. De nämnda verksamheterna tar emot barn från hela kommunen och även i vissa fall från kranskommuner. Det finns också skolor med profilering inom musik, idrott och språk samt praktiskt och problembaserat arbete (Augustenborgsskolan, Munkhätteskolan, Söderkullaskolan och Eriksfältsskolan) samt en certifierad internationell skola, Söderkulla International School. De fristående skolorna Fosieskolan och Hindby Småskola har inspekterats i särskild ordning. 5

7 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 364 Grundskola Särskola 51 Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Inspektörsteamet bedömer att det pedagogiska arbetet i stadsdel Fosie innehåller många positiva kvaliteter. Förskolorna arbetar aktivt med att stimulera barnens lärande och utveckling samt med att utveckla deras demokratiska värderingar. Skolbarnsomsorgen tillsammans med förskoleverksamheten erbjuder goda möjligheter för barnen att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Skolornas värdegrundsarbete är engagerat och målmedvetet. Personalen lägger ner stora arbetsinsatser för att eleverna skall känna sig trygga i sin skolmiljö. I stadsdelen är arbetet med att tillgodose elevers rätt till stöd engagerat och det finns fungerande rutiner för att identifiera stödbehov. Personalen bedriver ett aktivt arbete för att kartlägga och förebygga svårigheter i skolarbetet och organiseringen av stödinsatser är flexibel och utgår från elevernas behov. I de flesta förskolorna och skolorna finns personella och materiella resurser i sådan utsträckning att det ger förutsättningar att bedriva en bra pedagogisk verksamhet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Trots att flertalet elever upplever trygghet i skolmiljön finns det på flera av skolorna i stadsdelen behov av att ta krafttag för att förbättra elevernas trygghet och för att öka elevernas motivation för skolarbetet. Det goda förhållningssätt avseende värderingar och ansvar som grundläggs i förskolan och i de tidigare årskurserna i grundskolan, bör på ett bättre sätt tas tillvara i elevernas fortsatta skolgång. Dessutom finns ett behov av att se över skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling så att dessa omfattar alla typer av kränkningar. 6

8 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie Andelen elever med fullständiga slutbetyg har sjunkit och det genomsnittliga meritvärdet har blivit lägre det senaste året. I arbetet att förbättra elevernas kunskapsresultat bör ingå en översyn av åtgärdsprogrammen så att dessa bygger på bättre analyser och innehåller mera konkreta åtgärdsbeskrivningar. Elevfrånvaron är ett annat område som inspektörerna bedömer att kommunen genom stadsdelen behöver se över för att förbättra elevernas möjlighet att nå skolans mål. Stadsdelen bör även tillse att samverkan mellan skola och de sociala myndigheterna utvecklas. Skolorna saknar en samlad bild av de yngre elevernas kunskapsutveckling. Inspektörsteamet bedömer därför att skolorna behöver utveckla verktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen, framför allt i grundskolans årskurser 1 6. Vidare bör diskussioner kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling fortsätta att föras inom och mellan skolorna bl.a. för att möjliggöra en likvärdig betygssättning och för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. För att stödja elevernas utveckling och lärande bör förskolornas och skolornas samarbete kring elevernas långsiktiga lärande öka. Inspektionen visar också att förskolegruppernas storlek och sammansättning till stor del styrs av kommunens bidragskonstruktion. Inspektörerna bedömer att kommunen genom stadsdelen vid sammansättningen av grupper bör ta större hänsyn till situationen i den specifika barngruppen. Utvecklingssamtal förekommer i enlighet med grundskoleförordningen. Inspektörerna bedömer emellertid att utvecklingssamtalen på flera skolor kan förbättras för att på ett tydligare sätt beskriva elevens kunskapsutveckling. Skolorna i stadsdelen bör också se över sin samverkan med föräldrar och finna former för att i högre grad involvera föräldrar till barn med utländsk bakgrund. Inspektörerna har konstaterat att det finns stora skillnader mellan elevernas kunskapsresultat i stadsdelens skolor och inspektörerna anser att det finns anledning att inom stadsdelen diskutera hur måluppfyllelsen generellt kan förbättras. Några skolor visar goda eller mycket goda resultat i årskurs 9 medan andra har mycket svaga resultat. Kommunen, genom stadsdelen, bör därför överväga om utbildningen i stadsdelens skolor, vilka präglas av mycket olika socioekonomisk struktur, är likvärdig, till exempel vad gäller elevers möjlighet till särskilt stöd och elevernas trygghet och trivsel. På de besökta skolorna är arbetet med elevers inflytande ett prioriterat område. Skolorna bör emellertid i högre utsträckning se till att förstärka elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Inspektörerna bedömer att stadsdelsfullmäktige bör se över organisationen för att ge alla rektorer förutsättningar att ta sitt rektorsansvar i enlighet med skolförfattningarna. Samtidigt bör organisationen och ledningsansvaret för de särskilda undervisningsgrupperna förtydligas. Inspektörerna ser också ett behov av en starkare styrning av det pedagogiska utvecklingsarbetet i stadsdelen. Detta bör kunna utmynna i en högre grad av gemensamma ställningstaganden om kunskapsuppdragets genomförande. För att förbättra kvalitetsarbetet bör åtgärder vidtas så att skolornas kvalitetsredovisningar kan utgöra ett mera utvecklat redskap i en systematisk utvärdering. 7

9 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET Även den stadsdelsövergripande utvärderingen av förskoleverksamheten är i behov av förbättring för att skaffa bättre underlag för utvecklingsarbetet. Tillgången till behöriga lärare är hög i skolorna, men lärarnas kompetens inom samtliga ämnen används inte alltid funktionellt utifrån ämneskompetens. I stadsdelen bör även rutinerna för uppföljningen av elevernas undervisningstid förbättras för att säkerställa att alla elever får den garanterade undervisningstiden. Kommunen genom stadsdelen bör tillse att eleverna på alla skolor har tillgång till läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Inspektörerna vill avslutningsvis uppmärksamma stadsdelsfullmäktige om att det i stadsdelen finns inslag av skolmiljöer, som inspektörerna bedömer har en negativ inverkan på elevernas utbildning och kunskapsresultat. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Stadsdelen lever inte upp till författningarnas krav på att erbjuda plats inom förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål. - Förskolan medverkar inte till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Läroplan för förskolan) - Alla elever i behov av stöd får inte detta stöd. - Särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet eller genom specialpedagogiska insatser, t.ex. i särskild undervisningsgrupp, anordnas inte för alla elever som bedöms vara i behov av sådant stöd. - Svenska som andraspråk ges inte i tillräcklig omfattning på Hermodsdalsskolan. - Beslut avseende anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp tillkommer inte i enlighet med grundskoleförordningen. - Elevens val genomförs inte i överensstämmelse med kraven i grundskoleförordningen på Nydalaskolan, Hermodsdalsskolan och på Hindby skoldaghem. - Språkval erbjuds inte på Hindby skoldaghem. - Kvalitetsredovisning upprättas inte vid Hindby skoldaghem 1. Kunskaper, utveckling och lärande Stadsdel Fosies verksamhetsplan för barn- och ungdomsverksamheten lyfter fram kvalitetsarbetet och ett antal framtidsfrågor som centrala för att öka måluppfyllelsen. I planen uppmärksammas att grundskolan i Fosie har svårigheter att klara sitt uppdrag och att ett ökat elevinflytande är en viktig förutsättning för att förbättra barnens möjligheter att nå målen. Barn- och ungdomschefen menar att stor kraft går åt för att göra barnen undervisningsbara. En mera individualiserad skolgång både med avseende på organisation och innehåll eftersträvas liksom ett förbättrat arbete för att integrera barn och elever 8

10 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie med socialt och språkligt utanförskap. Barns och elevers språkutveckling ses som en förutsättning för att öka andelen elever som når godkänt betyg i de behörighetsgivande ämnena. I stadsdelens verksamheter upplever inspektörerna att värdegrundsarbetet har en given plats för att skapa gemensamma normer, värderingar och förhållningssätt. Resultatet av detta arbete är inom de flesta verksamheterna gott medan det hos andra finns stora behov av att utveckla arbetet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Flertalet föräldrar ger positiva bilder av sina barns vistelse i förskolan. De allra flesta tycker att resultatet av personalens insatser är mycket bra och många ger exempel som tyder på pedagogisk medvetenhet bland personalen. Det finns också en stor enighet om att man på förskolorna lägger vikt vid värdegrundsfrågorna. Barnen får en god social träning och arbetet med deras språkutveckling har hög prioritet. Beskrivningar om trygga och nyfikna barn är de som dominerar men intervjuerna avslöjar också förskolornas skiftande kvalitet. Några föräldrar från några få förskolor känner inte igen sig i de positiva beskrivningarna och berättar om hur det saknas entusiasm och kreativitet. Arbetet har avstannat och kontakten med föräldrarna präglas av ointresse. Huvuddelen av föräldrarna ger dock verksamheten ett gott betyg. Samtidigt är man medveten om att belastningen på personalen stundtals är hög, vilket inte sällan leder till den ordinarie personalens frånvaro och att vikarier måste sättas in. Det finns en enighet om att barnen är känsliga för sådana förändringar och att detta är situationer som märkbart sänker kvaliteten i verksamheten. Personalen och ledningens utsagor tyder också på att man känner tillförsikt över de resultat man ser i verksamheten. Flera personalrepresentanter kan beskriva hur man på olika sätt lyckas skapa goda utvecklingsförutsättningar för barnen trots stora grupper med barn från skiftande kulturer och språktillhörigheter. Inspektörernas iakttagelser från de besökta förskolorna bekräftar en i huvudsak positiv bild. Det finns flera goda exempel på bra verksamheter med hög pedagogisk medvetenhet. Barn- och ungdomsutbildning Arbetet med normer och värden har hög prioritet på samtliga skolor i stadsdelen. Personalens aktiva arbete och gemensamma satsningar bidrar till att de flesta skolorna i stadsdelen upplevs som trygga miljöer. Inspektörerna har mött en accepterande miljö, där en stor del av eleverna möter varandra med respekt och har lust att lära. Dock är bilden inte entydig. På skolorna förekommer konflikter och kränkningar och elever känner otrygghet eller rädsla. På några skolor konstaterar inspektörerna att samarbetsklimatet i åldersgrupperna 7-9 är sämre och att grupper av elever saknar förmågan att visa respekt för sina medmänniskor och har bristande motivation för skolarbetet. Detta får allvarliga konsekvenser genom att lektioner saboteras och nödvändig arbetstid förloras. Föräldrar i stadsdelen uttrycker oro över situationen i klasserna och är oroliga över elevernas säkerhet. Inspektörerna har noterat att elevers rädsla i många fall handlar om situationer utanför skolan, exempelvis rädsla för gäng som man kan möta på väg till och från skolan eller under övrig fritid. 9

11 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET I en attitydundersökning utförd av stadskontoret kring trygghet och trivsel på skolorna, uppvisar stadsdel Fosie ett positivt resultat, samstämmigt med övriga stadsdelar. Däremot varierar elevernas syn på demokrati och inflytande beroende på vilken stadsdel man tillhör. I undersökningen är det kommunens invandrartäta områden som har en mera positiv inställning. Stadsdel Fosie hamnar i mitten av skalan. Av skolorna i Fosie har Gullviksskolan högst värde såväl vad gäller graden av inflytande som känsla av trygghet och säkerhet medan Nydalaskolan uppvisar låga resultat. Elevernas meritvärden ligger i Fosie under rikssnittet men över genomsnittet för Malmö. Vid en hastig blick på nedanstående tabeller kan tyckas att resultaten är acceptabla. Resultaten varierar emellertid kraftigt mellan skolorna vilket medför att medelvärdesberäkningen är mindre intressant för en stadsdel med Fosies karaktär. På Nydalaskolan har mycket tyngd lagts på värdegrundsarbetet och föräldrar känner oro över elevernas kunskapsresultat. Söderkullaskolans resultat avseende meritvärden är mycket goda medan Munkhätteskolan, Eriksfältsskolan och Hermodsdalsskolan har svaga resultat. Lindängeskolans faktiska resultat är också svaga. Enligt Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands- Analyser (SALSA) presterar dock eleverna på denna skola liksom på Söderkullaskolan och Augustenborgsskolan, över modellberäknat värde år En bidragande orsak till att de två senare skolorna har högre resultat kan vara de profileringar man gjort och som ökat andelen elever på skolorna som kommer från andra delar av Malmö. De svaga resultaten förklaras främst med att många elever är halvspråkiga och att elevernas språksvårigheter medför att de får svårigheter i nästan alla ämnen. Elevernas svaga stöd från hemmet anges också som en orsak till de låga resultaten. På Eriksfältsskolan menar man att profileringen riktad mot praktiskt och problembaserat arbete medför att många elever med låg studiemotivation söker sig till skolan. Eleverna på den här skolan visar emellertid mycket bra resultat avseende sin sociala utveckling. Tabell 1 Resultatmått för elever i årskurs 9 Fosie Malmö Riket Meritvärde 201,7 198,0 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 71,0 66,0 65,8 63,9 74,8 75,9 82,0 78,2 79,1 78,6 89,9 89,6 Kommunstyrelsen beslutade redan 1996 att de nationella proven skall vara obligatoriska i Malmö kommun. En del elever är frånvarande av skilda orsaker och andra kan av språkliga skäl inte genomföra proven och bortfallet är därför stort. En jämförelse av resultat på de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska för skolår 9 framgår av tabell 2. Värden för stadsdelen och för Malmö kommun är hämtade från kommunens statistik och anger andel (%) elever som uppnår målen. 10

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie Tabell 2 Resultat nationella ämnesproven för elever i årskurs 9 vårterminen Fosie Malmö Riket Svenska, läsförståelse ,0 Svenska, muntlig förmåga ,9 Svenska, skriftlig förmåga ,3 Matematik ,4 Engelska, muntlig förmåga ,0 Engelska, receptiv förmåga ,3 Engelska, skriftlig förmåga ,9 Kunskapsresultaten i årskurs 5 anger att cirka 10 procent av eleverna inte når målen på de nationella ämnesproven. Det bör dock beaktas att i stadsdelens statistik anges både elever som nått målen och elever som är på god väg att nå målen som en enhetlig grupp. Systematisk kunskapsuppföljning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska saknas eller har brister i de lägre årskurserna och det saknas därför på skolorna och i stadsdelen en samlad bild av elevernas måluppfyllelse i årskurs 5 avseende de ämnen som inte mäts med nationella prov. Mot denna bakgrund finns anledning att inom stadsdelen diskutera hur kunskapsuppföljningen generellt kan förbättras. Enligt personal och skolledning vid den särskilda undervisningsgruppen Hindby skoldaghem är de sociala framstegen för eleverna betydande. Kunskapsutvecklingen för dessa elever är positiv men för de flesta eleverna är det dock svårt att nå betyget Godkänd eftersom de har stora kunskapsluckor. Eleverna på Team Munkhättan har också svårighet att nå målen. Endast cirka 30 procent av eleverna lyckas med detta. Emellertid utvecklar eleverna tilltro till sin förmåga och skaffar sig realistiska uppfattningar om sina fortsatta möjligheter. Elevernas sociala utveckling främjas av att dessa elever undervisas tillsammans med Munkhätteskolans elever. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen erbjuder goda möjligheter för barnen att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Förskolorna arbetar aktivt med att stimulera barnens lärande och utveckling samt med att utveckla deras demokratiska värderingar. Resultatet av skolornas arbete med normer och värden är i huvudsak av god kvalitet. En stor andel av eleverna känner sig trygga i sin skolmiljö och är motiverade för arbetet i skolan. Elevernas syn på varandra och människors lika värde varierar dock. Inspektörerna bedömer att det på stadsdelsnivå finns goda ambitioner och att det på skolorna görs goda, i en del avseenden mycket goda, insatser för att förbättra resultaten såväl när det gäller normer och värden som elevernas kunskapsresultat. Dock bör det på flera av skolorna tas krafttag för att öka elevernas trygghet och för att öka elevernas motivation för skolarbetet. Inspektörerna kan konstatera att det finns stora skillnader mellan elevernas kunskapsresultat på stadsdelens skolor. Några skolor visar goda eller mycket 11

13 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET goda resultat i årskurs 9 medan andra har mycket svaga resultat. Inspektörsteamet bedömer att stadsdelen bör analysera dessa skillnader och vidta åtgärder för att komma till rätta med den bristande likvärdigheten mellan stadsdelens skolor. Man kan också konstatera att andelen elever med fullständiga slutbetyg har sjunkit och det genomsnittliga meritvärdet har blivit lägre det senaste året. Dessutom saknas på skolorna en samlad bild av de yngre elevernas kunskapsutveckling utom vad gäller svenska, engelska och matematik. Mot denna bakgrund finns anledning att inom stadsdelen diskutera hur kunskapsuppföljningen generellt kan förbättras. Ställningstaganden av politisk och stadsdelövergripande karaktär torde vara nödvändiga om inte elevernas utvecklings- och kunskapsresultat på några av stadsdelens skolor ytterligare skall försämras. 2. Arbetsmiljö och delaktighet Vid besök i verksamheterna har inspektörerna sett att stadsdelens enheter brottas med väldigt stora utmaningar. Den sociala problematiken tar kraft från kunskapsarbetet och även värdegrundsarbetet. Personalen upplever att arbetet ofta måste bedrivas som brandkårsutryckningar och att de förebyggande insatserna inte hinns med. Det långsiktiga arbetet brister och man inser för sent att elever kan ha haft problem under en längre tid. Inspektörernas samtal med skolledningar och personal pekar på behovet av kraftfullare insatser för elever med svåra sociala förhållanden och riskbeteenden. Bland annat bör förskolornas och skolornas samverkan med de sociala myndigheterna utvecklas i syfte att förbättra skolsituationen för barn och elever som lever i svåra sociala förhållanden. Värdegrundsarbetet har olika stark framtoning på de olika enheterna. Enskilda lärare, lärarlag eller skolledare avgör i vilken grad värdegrundsarbetet får genomslag i verksamheterna och inspektörerna gör bedömningen att på några enheter står insatserna inte i relation till de svårigheter och behov som finns. Kommunen genom stadsdelen bör därför tillse att det förebyggande arbetet intensifieras. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörsteamet har kunnat ta del av flera genomarbetade måldokument avseende arbetet för att stärka värdegrunden och motverka kränkningar. Här finns formuleringar som beskriver exempelvis vilken beredskap som skall finnas och vilka metoder som skall användas för att barnen skall utveckla sina sociala färdigheter, hur samverkan skall ske med omvärlden och hur det hälsofrämjande arbetet skall genomföras. Det är uppenbart att värdegrundsfrågorna har en framskjuten plats i förskoleverksamheten och intervjuerna ger också klara indikationer på att det pågår ett aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa och bibehålla goda förhållningssätt och attityder. Personalen berättar också om metoder och exempel som belyser arbetet för att ge barnen inflytande och inspektörsteamet får också ta del av exempel på arbeten som fokuserar genusperspektivet. Flertalet föräldrar vittnar om att de känner sig välkomna till förskolan och har möjlighet att delta och påverka innehållet. Utvecklingssamtal förekommer med något undantag och föräldrarna är överlag nöjda även i detta avseende. Flera personalrepresentanter berättar om hur deras ansträngningar för att göra föräld- 12

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie rarna delaktiga ständigt misslyckas. Men det finns också de som beskriver hur man med olika metoder försöker intressera och entusiasmera föräldrarna för ett större engagemang och som understryker att det är deras ansvar att finna sådana former för föräldramedverkan att föräldrar, med eller utan det svenska språket, vågar ta steget mot mötet med personalen och övriga föräldrar. Barn- och ungdomsutbildning Enligt skolans styrdokument skall skolan förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som samhället vilar på. Den sociala strukturen i Fosie och de förutsättningar som råder i stadsdelen medför att värdegrundsarbetet har en framskjuten plats i skolornas planering och arbete. Man strävar efter att skapa gemensamma förhållningssätt kring normer och värden och att motverka kränkande behandling. Det synliga arbetet kännetecknas av olika förebyggande insatser i kombination med att personalen griper in vid akuta situationer. Arbetet är aktivt och mycket engagerat men som framgår av avsnitt 1 har skolorna hunnit olika långt i värdegrundsarbetet. Det är inspektörernas uppfattning att värdegrundsarbetet generellt har en starkare framtoning i F-6 - verksamheterna jämfört med årskurserna 7-9. I de senare årskurserna är arbetet mera kunskapsinriktat och värdegrundsarbetet tillsammans med inflytandearbetet läggs inte sällan som en separat aktivitet utanför undervisningen. På flera enheter upplever både personal och föräldrar att många elevers förhållningssätt ändras drastiskt efter årskurs 6 med följd att trygghet och trivsel försämras och antalet kränkningar ökar. Värdegrundsinsatserna, i form av att skapa gemensamma regler och förhållningssätt, behöver därför ytterligare förstärkas företrädesvis i de senare årskurserna. Men inspektörerna menar att värdegrundsarbetet även i de tidigare årskurserna kan behöva ses över så att arbetet med elevers förhållningssätt, attityder, ansvar och delaktighet ger ett mera långsiktigt resultat och underlättar arbetet i årskurserna 7-9. Dessutom kan handlingsprogrammen mot kränkande behandling förbättras så att dessa omfattar alla typer av kränkningar. Enligt författningarna skall eleverna i varje klass eller undervisningsgrupp ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse. På alla skolor lyfts elevinflytandet fram som ett prioriterat område och det finns en organisation för att eleverna skall kunna påverka skolans verksamhet. På Augustenborgsskolan och Lindängeskolan är denna organisation välutvecklad. Elevrepresentanter och skolledningen diskuterar gemensamt hur skolan kan bli bättre och vad som behöver förändras. Det förekommer forum där elever i viss utsträckning har möjlighet att vara delaktiga i stoffurval och utformning av undervisningen. Det framgår dock av samtal med eleverna att graden av inflytande i många fall är beroende av den enskilde läraren. Inspektörerna bedömer att stadsdelens skolor är på god väg att utveckla elevinflytandet men bedömer att arbetet i större utsträckning bör inriktas mot elevers lärande och kunskapsutveckling. Inledningsvis kan ansträngningar göras för att konkretisera mål och progression för inflytandearbetet och utveckla gemensamma verktyg och strategier som kan stödja personalen i det fortsatta arbetet. I stadsdelen finns en uttalad vilja att engagera föräldrar i skolarbetet och skolorna arbetar aktivt med föräldrasamverkan. Det finns exempel på aktiva föräld- 13

15 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET raföreningar där politiker ibland deltar. Språkbarriärer bidrar, enligt rektorer och personal, till att djupare diskussioner med föräldrar om skolans uppdrag dock inte kommit till stånd i önskvärd omfattning. Man har haft svårighet att bibehålla föräldraintresset, kanske för att frågorna inte närmat sig skolans kärna utan mest handlat om praktiska saker. För att undanröja okunskap om den svenska skolan och dess uppdrag bedömer inspektörerna att stadsdelen bör utveckla nya och alternativa former för föräldrasamverkan. Att åstadkomma ett väl utvecklat samarbete med föräldrar kan vara en viktig pusselbit för att åtgärda bristande resultat. Sammanfattning Inom förskolorna arbetar man på ett medvetet sätt med värdegrundsfrågorna och skapar goda möjligheter till delaktighet och inflytande för föräldrarna. På skolorna fungerar arbetet med att aktivt motverka kränkande behandling i huvudsak bra. Dock bör man på 7 9-skolorna i större utsträckning kunna bygga vidare på förhållningssätt avseende värderingar och ansvar som skall grundläggas i de lägre åldrarna. Det finns i stadsdelen också ett behov av att se över handlingsprogrammen mot kränkande behandling så att dessa omfattar alla typer av kränkningar. Skolornas arbete med elevers inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer bör förstärkas liksom skolornas samverkan med föräldrar. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning I stadsdelens verksamhetsplan anges att stadsdelens förskolor måste få en tydligare sociologisk infallsvinkel och en allt mera innovativ språklig försöksverksamhet för att stödja barnens modersmål och för att utveckla barnens svenska språk. I grundskolan vill man skapa en undervisning med högre grad av individualisering. För att klara skolans uppdrag uttrycks som angeläget att samarbetet med individ- och familjeomsorgen och arbetsmarknads- och utvecklingscenter blir tätare. Inspektörsteamet noterar att personal vid i stort sett samtliga intervjuer också angett detta samarbete som viktigt att prioritera. För att öka måluppfyllelsen vill man även vidareutveckla organisationen så att spårtanken från förskola till årskurs 9 kan fullföljas. Man vill härigenom skapa en pedagogisk helhet där barnets mognad och kunskaper istället för åldern skall vara grunden för nytt lärande. Inspektörerna har vid observationer noterat att det pedagogiska arbetet som bedrivs i stadsdelen är engagerat och målinriktat vilket medverkat till att elever i de allra flesta fall visar lust att lära. På skolor och förskolor pågår utvecklingsarbeten inom olika pedagogiska områden i linje med såväl nationella som kommunala mål. Inspektörerna menar dock att man i stadsdelen behöver utveckla generella insatser och skapa bättre förutsättningar att sprida goda idéer, som finns på enskilda enheter. Då en stor del av eleverna från stadsdel Fosie har svaga resultat då de går in i gymnasieskolan, bör även samverkan mellan denna och grundskolan förbättras. 14

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Att det på flertalet förskolor pågår ett medvetet pedagogiskt arbete är tydligt och att det pedagogiska upplägget grundar sig på den aktuella barngruppen är också uppenbart. Förskolans läroplan och de lokala arbetsplanerna är på flertalet förskolor vägledande instrument i verksamheten men det finns också personalrepresentanter som uppenbarligen lagt såväl läroplan som arbetsplan åt sidan. Läroplanen står nog mest i hyllan och skulle nog behöva dammas av, är ett citat som kan belysa tillståndet. Bristen på organiserad tid då all personal tillsammans med skolledningen kan samlas och föra en pedagogisk diskussion är en faktor som hämmar den pedagogiska utvecklingen på många förskolor. Men det finns också föräldra- och personalrepresentanter som kan berätta om hur man lyckats skapa tid då även föräldrarna kunnat få möjlighet att delta i diskussionerna kring förskolans inre arbete. Ett utmärkt exempel kan återfinnas i Motettens lokala arbetsplan som torde kunna utgöra ett bra underlag för en förnyad fortbildningsinsats. Intervjuerna med skolledningen och personalen tyder på att det finns en stor samlad erfarenhet i verksamheten. Många medarbetare har långa anställningar bakom sig och deras erfarenhets- och kunskapsbank är värdefull i arbetet för att utveckla en beredskap för de förändringar som på senare år skett i barngrupperna. Stora barngrupper där flertalet barn är i behov av stöd av skiftande slag är situationer som man förmår att möta men ledningen såväl som personalen uttrycker stor oro över möjligheterna att ge barnen stöd i tillräcklig omfattning. Flertalet förskolor har rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd och olika former av individuella utvecklingsplaner används för att kartlägga stödbehovet. Åtgärdsprogram är också ett verktyg som kommit att bli mer etablerat men av intervjuerna framgår att ytterligare ansträngningar behövs för att göra dessa till verksamma handlingsplaner. Något mer utvecklat samarbete mellan förskolan och förskoleklassen tycks inte finnas. Inom vissa rektorsområden finns utarbetade program för hur övergången skall ske men det finns också de som berättar att personalen inte är välkommen till skolan då det är tid för förskolebarnen att göra sina första besök. Av intervjuerna framgår att samverkan mellan socialtjänsten och skolan kring utsatta barn upplevs som otillfredsställande. Enligt skollagen (1 kap. 2a ) skall på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverkan äga rum mellan skolan och berörda samhällsorgan och organisationer. Det har vid inspektionen inte framkommit att skolan är negativ till en sådan samverkan. Barn- och ungdomsutbildning Av stadsdelens skolor deltar alla utom Lindängens skola i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. Främst pekas på att man genom försöket skapat mera sammanhängande dagar såväl för elever som för personal samt att schemaförändringar medverkat till att elevernas möjlighet att arbeta med ämnesfördjupningar förbättrats. Ett exempel är Nydalaskolan där man infört heldagsslöjd. På Augustenborgsskolan understryker man att försöksverksamheten stimulerat skolans arbete med mål och betygskriterier och skapat större insikt i begreppet målstyrd skola. Inspektörernas uppfattning är att arbe- 15

17 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET tet med målstyrning varierar kraftigt i stadsdelen och att flera rektorsområden behöver fördjupa sitt arbete kring skolans kunskapsmål. För genomförandet av målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. På stadsdel Fosies skolor är arbetsplanerna ofta benämnda som verksamhetsplaner. Vid inspektörernas granskning har det visat sig att dessa planer är uppbyggda efter en gemensam mall med rubrikerna Samverkan, Integration, Jämställdhet, Arbetsmiljö samt IT och med tyngdpunkten vilande på värdegrundsarbetet. Skolledare menar att detta är en spegling av skolornas svåra förutsättningar. I arbetsplanerna beskrivs i allmänna ordalag att arbetet med exempelvis elevernas språkutveckling är central, att stödet till elever som inte når målen skall förbättras, att utvecklingssamtalen skall utvecklas eller att en ny arbetsplan skall skapas. I planerna saknas emellertid ofta gemensamma ställningstaganden kring kunskapsuppdraget, vilket inspektörerna speciellt noterat mot bakgrund av stadsdelens svaga kunskapsresultat (jämför avsnitt 1) Även i kvalitetsredovisningarna är beskrivningar eller analyser av elevernas resultat i olika ämnen fåordiga. Samtidigt ser inspektörerna att undervisningen endast i begränsad omfattning varit föremål för prövning eller revidering föranledd av svaga eller dåliga resultat. Av läroplanen framgår att eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper, att undervisningen skall ha en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Dessutom skall undervisningen i olika ämnen samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Inspektörerna noterar efter observationer av lektioner att det i stadsdelen finns exempel på klasser som arbetar aktivt och med starkt fokus mot skolans mål både vad avser innehåll och genomförande och där undervisningen är varierad. Men inspektörerna har också mött undervisningssituationer som präglats av ensidig läromedelsstyrning och att ämnesinnehållet bearbetas på ett alltför traditionsbundet sätt. Elevernas inflytande över lärandet har också konstaterats vara svagt (avsnitt 2). Inspektörerna anser att ett ökat inflytande för eleverna på undervisningen kan bidra till att förbättra elevernas lust att lära, vilket är en viktig förutsättning för att komma åt det tidigare nämnda problemet med tidsanvändningen (avsnitt 1). Sammantaget bedömer inspektörerna att stadsdelen behöver lägga mera tyngd på kunskapandet och utveckla vägar för att hitta en gemensam plattform för värdegrundsarbetet och lärandet. Skolornas arbete med måldokument och arbetsplaner bör stärkas så att dessa kan bli levande dokument i verksamheten. Inspektörerna ser behov av att samverkan mellan lärargrupper förbättras för att tydliggöra progressionen i elevers lärande samt underlätta övergångar mellan verksamhetsformer och klasser. Fördjupade pedagogiska diskussioner om kunskapsmålen, arbetets innehåll och även bedömningar och betygssättning kan vara angelägna inslag i ett sådant utvecklingsarbete. På alla skolor har inspektörerna mött ett engagerat arbete med att stödja elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna har sett goda exempel på att man på skolorna försöker finna lösningar för att individanpassa arbetet till elever som behöver särskilt stöd. Inspektörerna vill speciellt lyfta fram det goda arbete som bedrivs inom Team Munkhättan. 16

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie Det finns på de flesta skolorna en god systematik för att identifiera barn som är i behov av stöd i ämnena matematik och svenska. Nationella ämnesproven används på alla skolor och för att kartlägga läsutvecklingen används så kallade läsutvecklingsscheman (LUS) bland annat i syfte att upptäcka elevers behov av stöd i ett tidigt skede. Organiseringen av stödinsatser är i många fall flexibel och utgår från elevernas behov. Det finns emellertid på flera av skolorna en uttalad oro vad avser möjligheterna att tillgodose alla elevers stödbehov och inspektörerna bedömer att individanpassningen och tillgången till stöd för alla elever inte är tillräcklig. Elever i behov av stöd inom andra ämnen än matematik och svenska eller på grund av social problematik får inte alltid detta stöd. Särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet eller genom specialpedagogiska insatser, t.ex. i särskild undervisningsgrupp, anordnas inte heller för alla elever som bedöms vara i behov av sådant stöd, vilket strider mot skolförfattningarna. Inspektörerna gör bedömningen att stadsdelen måste tillse att skolorna har fungerande rutiner och en beredskap att sätta in åtgärder för att eleverna skall ha möjlighet att nå målen i alla ämnen. Ett led i detta arbete är att se över åtgärdsprogrammen så att dessa bygger på bättre analyser och innehåller mera konkreta åtgärdsbeskrivningar. Att fördela skolans resurser till förmån för dessa elever är en uppgift som vilar på skolledningarna men det grundläggande ansvaret för att kunna åstadkomma godtagbara stödinsatser måste enligt inspektörsteamets bedömning också åvila beslutsnivåer ovanför skolorna. Inspektörerna bedömer vidare att organisationen kring svenska som andraspråk i området bör ses över. Mot bakgrund av den höga andelen elever med utländsk bakgrund och de konstaterade språksvårigheter som många elever har, bör skolorna säkerställa att de elever som bedöms vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk också får sådan undervisning av god kvalitet, och som utgår från kursplanen i ämnet. Den mål- och resultatstyrda verksamhet som gäller skolans område kräver att resultat följs upp och att utvärderingar kring måluppfyllelsen genomförs inom alla ämnen. Inspektörsteamet vill betona vikten av att skolorna i Fosie tar ett ökat ansvar för elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen så att måluppfyllelsen även i andra ämnen än matematik, svenska och engelska kan öka. Skolorna behöver utveckla verktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling och diskutera över skolgränserna hur elevernas kunskapsresultat och kännedom om målen ytterligare kan förbättras. I stadsdelen är man medveten om att den sociala och psykologiska kompetensen är en viktig faktor för att tackla stadsdelens problem. Psykologteamet bistår personalen vid alla enheter såväl vid elevers kunskapsproblem som vid funktionsstörningar och social problematik. Teamet arbetar på uppdrag av skolledning, pedagoger eller föräldrar. Åtgärdsprogram upprättas på alla skolor för elever som befaras att inte nå målen. Inspektörerna bedömer att programmen på många håll har brister och intervjuad personal anser att åtgärdsprogrammen ofta är torftiga och innehållslösa. För att bli effektivare verktyg i stödprocessen bör programmen utvecklas så 17

19 Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie SKOLVERKET att de utgår från bättre analyser och innehåller mera konkreta beskrivningar av de åtgärder, som anses vara nödvändiga för elevens utveckling. Utvecklingssamtal förekommer i enlighet med grundskoleförordningen. På några av enheterna anser föräldrarna att utvecklingssamtalen är för otydliga och inte beskriver elevens kunskapsutveckling i alla ämnen. Dessa förhållanden visar att det kan finnas skäl att se över hur arbetet med uppföljningar och bedömningar av elevernas kunskapsutveckling bedrivs på skolorna, inte minst med bakgrund av att stadsdelens resultat och den stora andelen elever som inte har fullständigt betyg. Utifrån de observationer som gjordes i stadsdelens särskoleverksamhet bedrivs inom särskolan en till stora delar bra och varierad undervisning med ämnesövergripande inslag och under ledning av engagerad och kunnig personal. Elevernas motivation och trivsel var hög i dessa verksamheter. Sammanfattning Inspektörsteamet bedömer att det pedagogiska arbetet i stadsdel Fosie innehåller många positiva kvaliteter. Dock bör man i stadsdelen verka för att det pedagogiska arbetet mera medvetet utgår från de nationella målen för förskolan i stadsdelens samtliga förskolor. Skolorna bör utveckla arbetet så att detta i högre grad inriktas mot undervisningens innehåll och mot utbildningens mål. En högre grad av gemensamma ställningstaganden i skolornas arbetsplaner om kunskapsuppdragets genomförande kan därvidlag vara nödvändiga. Inspektörsteamet bedömer att skolorna behöver utveckla verktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen, framför allt i grund- och särskolans årskurser 1 6. Vidare bör diskussioner kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling fortsätta att föras inom och mellan skolorna bl.a. för att möjliggöra en likvärdig betygssättning och för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. För att stödja elevernas utveckling och lärande bör också förskolornas och skolornas samarbete kring elevernas långsiktiga lärande öka. Inspektörerna bedömer dessutom att utvecklingssamtalen på flera skolor kan förbättras för att på ett tydligare sätt beskriva elevens kunskapsutveckling. På de flesta skolorna i stadsdelen tillgodoses elevers rätt till stöd på ett bra sätt i ämnena matematik och svenska. Inspektörerna gör dock bedömningen att alla elever i behov av stöd inom andra ämnen eller på grund av social problematik inte alltid får detta stöd. Stadsdelen måste därför tillse att skolorna har fungerande rutiner och en beredskap att sätta in åtgärder för att eleverna skall ha möjlighet att nå målen i alla ämnen. Ett led i detta arbete är att se över åtgärdsprogrammen så att dessa bygger på bättre analyser och innehåller mera konkreta åtgärdsbeskrivningar. En översyn av verksamheten inom de stadsdelsövergripande särskilda undervisningsgrupperna är också angelägen så att undervisningen i dessa grupper får en högre grad av individanpassning. (se även avsnitt 4) Inspektörerna bedömer vidare att organisationen kring svenska som andraspråk bör ses över. Särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet eller genom specialpedagogiska insatser, t.ex. i särskild undervisningsgrupp, anord- 18

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Fosie nas inte för alla elever, som bedöms vara i behov av sådant stöd, vilket strider mot författningarna. 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Stadsdelsfullmäktige i Fosie har ansvar för Barn och Ungdom, Individ och Familjeomsorg samt Vård och Omsorg. Den politiska ledningen, stadsdelsfullmäktige, består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Dessutom finns ett utskott, som bereder barn- och ungdomsfrågor, med 5 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och tillika skolchef. En barn- och ungdomschef ansvarar för verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och särskola. Denne har regelbundna möten med rektorerna i stadsdelens sju rektorsområden. Rektorer och biträdande rektorer ansvarar för den direkta ledningen över förskolor och skolor. Enligt skollagen skall rektorn vara förtrogen med verksamheten och enligt läroplanen skall rektorn vara pedagogisk ledare med ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. I stadsdelens skolor har rektorerna en god förtrogenhet med verksamheten och bedriver ett engagerat arbete för att förbättra kunskapsresultaten. Kommunen genom stadsdelen bör dock vara uppmärksam på att vissa rektorer har stora ansvarsområden och bör därför se över att ledningen ges förutsättningar att ta sitt ansvar i enlighet med skolförfattningarna. Detta är inte minst viktigt då det genom stadsdelens sociala problematik ställs särskilda krav på verksamheten. Under inspektionen framkom också att ledarskapet för stadsdelens särskilda undervisningsgrupper var otydligt och osäkerhet förelåg hur ansvaret var uppdelat på rektorer. En översyn är därför nödvändig för att klargöra vem som har elev- och personalansvar för dessa grupper. Stadsdelsfullmäktige har fastställt stadsdelens verksamhetsplan för barn- och ungdomsverksamheten. Planen för 2005 är kortfattad och anger mål för kvalitetsarbetet samt ett antal viktiga frågor inför framtiden. Verksamhetsplanen skall ses som ett tillägg till Malmö kommuns skolplan, vilken anses vara det måldokument som skall vägleda arbetet i Fosie och som har Språkutveckling, Trygghet, säkerhet och hälsa, Demokrati och inflytande samt Interkulturellt arbete som prioriterade områden. Inspektörerna har uppfattat att dessa mål är väl kända av samtliga skolledare i stadsdelen. I verksamhetsplanen framgår att man vill skärpa kvalitetsarbetet för att på ett bättre sätt hitta och formulera angelägna utvecklingsområden. Verksamhetsplanen antar ett övergripande perspektiv och konkreta mål för hur skolans uppdrag skall genomföras saknas. Politiker hänvisar till att stadsdelen inte lagt kraft vid ett eget måldokument utan stödjer sig på kommunens skolplan. I en årsanalys får stadsdelsfullmäktige en bild av verksamheten utifrån ekonomisk synvinkel. Genom att utskottssammanträden förläggs ute i verksamheterna och genom att man infört auskultationstid i verksamheten för politiker, ökas deras kunskap om densamma. Inspektörerna bedömer att såväl stadsdelschefen som barn- och ungdomschefen har god kännedom om verksamheterna och de förutsättningar som stadsdel Fosie har. De politiker som inspektörerna intervjuade bedöms också ha god insikt i verksamheterna och dess förutsättningar 19