Hälsovård för barn placerade i samhällsvård

Transkript

1 Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Brister finns, förbättringar möjliga Juni 2014 Ute Fiedler Backteman Barnsjuksköterska, Distriktssköterska Margareta Blennow Barnhälsovårdsöverläkare Anncharlotte Lindfors Vårdutvecklare Barnhälsovårdsenhet Syd Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Stockholm

2 Sammanfattning Samhället har ett särskilt ansvar för barn som inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Barn placerade i familjehem har ofta haft svåra uppväxtvillkor och löper större risk att ha hälsoproblem som inte upptäckas eller åtgärdas. I enlighet med Barnkonventionens artikel 24 och 25 skall alla barns rätt till hälso- och sjukvård säkerställas. Så gott som samtliga förskolebarn erbjuds hälsovård utifrån ett särskilt program inom barnhälsovården (BHV). Barn placerade i familjehem har ofta bristfällig kontakt med barnavårdscentralen (BVC). Inom BHV saknas specifika riktlinjer både för samarbete med socialtjänsten och för hälsovård kring barn placerade i familjehem. I syfte att kartlägga hur hälsovården fungerar för förskolebarn som placeras i familjehem och få ett underlag för riktlinjer för BHV:s arbete har 21 BVC-sjuksköterskor, och föräldrar från fyra familjehem i Stockholms län intervjuats. De 21 BVC-sjuksköterskorna har erfarenhet av 74 barn placerade i familjehem varaktigt, i jourfamiljehem eller familjehem där barn och mor bor tillsammans. Resultatet visar att informationsöverföringen mellan socialtjänsten och BVC-sjuksköterskorna är bristfällig. Både socialtjänst och barnhälsovård saknar rutiner för att säkerställa att barn som placeras får den hälsovård barnen har rätt till eller har behov av. Som förbättringsförslag anges att Socialtjänsten ska vara budbärare av ett samlat dokument om barnets hälsa och hälsovård. Vidare anges att samverkan mellan BVC, socialtjänst, familjehem och om möjligt biologiska föräldrar, för planering av barnets fortsatta hälsovård, ska ske. Sjuksköterskorna ansåg att de saknar kunskap och önskar utbildning och skriftliga rutiner i barnhälsovårdens metodbok. Fyra familjehemsföräldrar med erfarenhet av sex barn har önskemål om att sjuksköterskan skall erbjuda stöd till familjehemmet, informera om möjligheten att träffa barnläkare och psykolog samt att socialtjänsten vid sin ordinarie uppföljning av barnets hälsa kallar BVC till möte med familjehemmet. Familjehemmen påtalar att BVC står för ett barnperspektiv. 2

3 Inledning Så gott som samtliga förskolebarn (99 procent) träffar sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården (BHV) i Stockholms läns landsting (SLL) 1. Barnens hälsa följs utifrån BHV:s basprogram 2. För barn placerade i familjehem finns inte några specifika riktlinjer rörande deras ökade behov av hälsovård. Dessutom saknas riktlinjer som reglerar samarbetet mellan BHV och socialtjänst avseende boende i familjehem 3,4. För att skapa förutsättningar för att alla barn erbjuds en kvalitativt god och likvärdig BHV har, på uppdrag av Barnhälsovårdsenhet Syd i SLL, en kvalitetsuppföljning av rutiner för hälsovård för barn placerade i familjehem genomförts under hösten 2011 och våren Stockholms läns landsting, Barnhälsovårdens Årsrapport Socialstyrelsen, (2009) Barns behov i centrum BBIC 4 3

4 Bakgrund Inskrivning av nyinflyttat barn på barnavårdscentral När sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) får kännedom om att ett barn flyttat in i hennes område, tar hon kontakt med föräldrarna för att erbjuda barnet BHV. Inför besöket går BVC-sjuksköterskan igenom barnets journal, som hon har rekvirerat från BVC:en där barnet tidigare varit inskrivet. Via journalen ges hon en uppfattning om barnets allmänna hälsotillstånd, tillväxt, vaccinationer m.m. och om tidigare hälsovård. När barnet kommer till BVC:en går sjuksköterskan och föräldrarna igenom barnets hälsa, utveckling, sociala situation och välbefinnande. Sjuksköterskan erbjuder hälsovård enligt BHV:s basprogram och efter barnets och föräldrarnas behov. Inskrivning och utskrivning av barn placerat i familjehem När det gäller barn placerade i familjehem behöver genomgången vid inskrivning på ny BVC göras med extra uppmärksamhet. Dessa barn kan ha haft sporadiska och olika BVC-kontakter och har ökad risk för oupptäckta eller inte åtgärdade hälsoproblem. Inom BHV saknas nedskrivna rutiner kring hälsovård för barn i familjehem. Sjuksköterskorna på barnavårdscentralerna arbetar efter eget sunt förnuft. Vid utskrivning skickas BHV-journalen över till den nya BVC:n under förutsättning att BVC-sjuksköterskan får vetskap om att barnet flyttat och till vilken BVC. Barnhälsovårdens övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Basprogrammet anger en miniminivå för kontakttillfällen och undersökningar som varje barn och dess föräldrar skall erbjudas. Utöver basprogrammet kommer föräldrar och sjuksköterskan överens om hur ofta de skall träffas. Behovet varierar ofta över tid. I basprogrammet ingår ett strukturerat hälsoprogram med många täta kontakter det första året, för att efter 18 månaders ålder glesas ut till ett besök vid 3, 4 respektive 5 års ålder. Barnet undersöks av läkare på BVC vid tre tillfällen första året därefter vid behov. Innehållet i varje undersökning följer ett strukturerat schema som innefattar bedömning av barnets tillväxt, utveckling och vaccinationer. Vid tre års ålder genomför sjuksköterskan en allmän hälsoundersökning med specifik inriktning på barnets språkutveckling. Utvecklingsbedömning, syn och hörselprövning görs vid 4 år. Vid 5 år görs en synprövning och en sammanfattning av barnets utveckling och hälsa inför skolstart. BHV s verksamhet och kvalitet följs upp och redovisas årligen av de tre länsövergripande barnhälsovårdsenheterna och av hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5. 5 Stockholms läns landsting, Barnhälsovårdens Årsrapport

5 Barn placerade i samhällets vård får inte den hälsovård de har rätt till Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn som inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Det kan vara barn som tillfälligt eller varaktigt bor i ett av socialtjänsten utvalt familjehem. Barnkonventionens artiklar 24 och 25 föreskriver alla barns rätt till hälsovård. Barn har rätt att få tillgång till hälsovård oberoende av vilken familj barnet växer upp i. Både svensk och internationell forskning visar att hälsoproblem hos barn som är placerade i familjehem sällan uppmärksammas eller lämnas utan att åtgärdas. Det framstår som att ingen av de professionella ser det samlade ansvaret för tillsynen av barnens hälsa som sin självklara uppgift. Det delade ansvaret mellan kommun, familjehem och biologiska föräldrar är komplicerat och risken är stor att ingen på ett självklart sätt, i föräldrars ställe, tar över uppgiften att bevaka barnens hälsa 6,7,8. I en nyligen genomförd svensk studie beskrivs att vart femte barn som är placerat i samhällets/socialtjänstens vård inte har genomgått hälsoundersökning på BVC vid fyra års ålder. De har heller inte i lika stor omfattning fått ta del av BHV:s förebyggande arbete, som barn som lever med sina biologiska föräldrar. Endast hälften av barnen är synundersökta. Vaccinationstäckningen är sämre än riksgenomsnittet (99 procent); 11 procent av barnen har inte erhållit vaccinationer enligt det nationella programmet. Svårig heter att inhämta BHV-journaler och skolhälsovårdsjournaler beskrivs också i rapporten. Socialtjänsten efterfrågar sällan uppgifter ur BHV-journalen kring barnets hälsa. Tidigare forskning 9,10 visar att det saknas rutiner för samverkan mellan socialtjänst och BHV. Stockholms stads socialförvaltning har gjort en sammanställning av intervjuer med socialsekreterare kring deras tankar om samverkan med BHV 11. Där framgår att personal inom socialtjänsten önskar rutiner för samverkan med BHV för att bättre säkerställa de familjehemsplacerade barnens hälsa. 6 Barnombudsmannen (2011) Rapport Bakom Fasaden 7 Vinnerljung, B., (1996) Svensk forskning om fosterbarnsvård Stockholm 8 Parker, Ward, Jackson, Aldgate & Wedge (1991) Looking After Children: Assessing Outcomes in Child Care. 9 Kling, S., (2010) Fosterbarns hälsa, 10 Berg, G., Marttila, A., Burström, B., (2012) Hälsa bland barn med socialtjänstinsatser behov av ökad samordning mellan kommun och landsting 11 Grönberg, C. Sammanställning av intervjuer: Hälsa Familjehemsplacerade barn

6 Syfte Att kartlägga barnhälsovårdens i Stockholms läns landsting arbete med förskolebarn placerade i samhällets vård i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) eller Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samverkan med socialtjänsten kring barn som är placerade sjuksköterskornas förslag på förbättrade arbetsrutiner kring målgruppen Metod Brev skickades till samtliga BVC-sjuksköterskor i SLL (n=468) i september 2011 med förfrågan om att delta i en intervjuundersökning med syfte att kartlägga erfarenhet av och rutiner kring barn i familjehem. Fem sjuksköterskor svarade. Via telefonkontakter och personliga möten mellan projektledaren och tre vårdutvecklare för BHV i SLL erhölls kontakt med ytterligare 16 BVC-sjuksköterskor. Alla 21 BVC-sjuksköterskor utom en intervjuades på sina arbetsplatser. En sjuksköterska intervjuades via telefon. Intervjun gjordes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide (bilaga 1) som berörde tre huvudområden: Arbetsrutiner gällande barn som är placerade i familjehem Samverkan med socialtjänsten Förbättringsförslag Genom Stockholms socialförvaltning kontaktades fem familjehem med förfrågan om att delta i en intervju med frågor kring deras uppfattning om och kontakt med BVC. Fyra familjehem ställde sig positiva till att svara på frågorna. Tre av intervjuerna gjordes i familjens hem. En intervju gjordes via telefon. Intervjun gjordes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide (bilaga 2) som berörde fyra huvudområden: Kontakten med BVC både som familjehemsförälder och som förälder till egna barn samt om man upplevde någon skillnad Kontakten med socialtjänsten Utbildningen för att bli familjehemsförälder Förbättringsförslag vad gäller kontakt med BVC och socialtjänst. 6

7 Resultat Intervjuer med sjuksköterskor inom barnhälsovården Deltagande sjuksköterskor och barn Sjuksköterskans erfarenhet Antal sjuksköterskor Antal barn Erfarenhet av barn placerade till egna BVC- området placerade till området barn placerade från egna BVC-området 5 11 placerade från området Erfarenhet av barn placerade till egna BVC-området 5 16 Erfarenhet av barn placerade från egna BVC-området 6 15 Totalt Tabell 1. Sjuksköterskornas erfarenhet av barn placerade i familjehem De 21 sjuksköterskorna har en samlad erfarenhet av totalt 74 barn placerade i familjehem. Deras erfarenhet sammanfattas i tabell 1. Barnen kan vara placerade i familjehem varaktigt, tillfälligt i jourfamiljehem eller familjehem där barn och mor bor tillsammans. Arbetsrutiner gällande barn placerade i familjehem Arbetsrutiner Antal sjuksköterskor Enbart undersökningar enligt basprogrammet 6 Basprogrammet samt extra tid och extra besök 5 Basprogrammet samt extra tid, extra besök och hembesök 3 Basprogrammet samt extra tid, extra besök och barnläkarbesök 1 Totalt 15 Tabell 2. Sjuksköterskans rutiner för hälsoundersökningar Alla 15 sjuksköterskor, med erfarenhet av barn placerade till egna BVC-området, utför de undersökningar och åtgärder som saknas enligt BHV:s basprogram 12. Förutom basprogrammet erbjuder fem sjuksköterskor extra tid/ besök för att lära känna barnet och bedöma behov av hälsovårdsinsatser, tre gör hembesök, en sjuksköterska har som rutin att erbjuda barnläkarbesök

8 Sjuksköterskornas kunskap om biologisk och familjehemsförälders rättigheter Kännedom om biologisk förälders rättighet att ta del av BHV-journalen Antal sjuksköterskor Vet ej 12 Har kännedom 2 Sjuksköterskan ej reflekterat kring frågan 1 Tabell 3. Kännedom om rätten att ta del av information ur barnets BHV-journal Av 15 sjuksköterskor vet inte 12 vad en biologisk förälder får ta del av ur BHV-journalen när barnet är placerat i familjehem. En sjuksköterska har kontakt med den biologiska modern och barnet under barnets hela placering i annan kommun, vilket medför att hon inte reflekterat kring frågan. I de två fall där barnet lever under skyddad identitet (ID) vet sjuksköterskorna att biologiska föräldrar inte får ta del av barnets journal. Den informationen har inte givits i samband med barnens placeringar utan vid ett utbildningstillfälle. Kännedom om familjehemsföräldrars beslutanderätt rörande barnets hälsovård Antal sjuksköterskor Ingen kännedom. Utgår från att familjehemsföräldrar får besluta om barnets hälsovård 13 Har kännedom. Familjehemsföräldrar har informerat om sin rätt 1 Tror sig ha kännedom. Biologiska modern går kvar på BVC 1 Tabell 4. Sjuksköterskornas kännedom om familjehemsföräldrars beslutanderätt rörande barnets hälsovård Ingen sjuksköterska har fått information från socialtjänsten om vad familjehemsföräldrarna får besluta om kring barnens hälsa. En sjuksköterska svarar spontant: Har aldrig stött på diskussionen. Att familjehemmet har ansvaret och rätt att besluta om åtgärder som berör barnet utgår 13 sjuksköterskor från. En sjuksköterska har varit med om att familjehemmet har berättat vad de får besluta kring. Biologiska modern till ett barn gick kvar på BVC och sjuksköterskan hade ingen kontakt med familjehemmet och ifrågasatte inte biologiska förälderns beslutanderätt. 8

9 Samverkan med socialtjänsten i placerande kommun Information om vårdnadshavare till ansvarig BVC-sjuksköterska från placerande kommun Antal sjuksköterskor Inte fått information om vem som är vårdnadshavare, varav två tror sig veta att biologiska föräldrar är vårdnadshavare 14 Fått information om vårdnadshavare av jourfamilj 1 Tabell 5. Information till sjuksköterskan om barnets vårdnadshavare Av 15 sjuksköterskor får ingen information från den placerande kommunen vem som är barnets vårdnadshavare. En sjuksköterska informeras av mamman i jourfamiljen. Två sjuksköterskor förmodar p.g.a. tidigare erfarenhet att biologiska föräldrarna är vårdnadshavare. BVC-sjuksköterskans kunskap om ansvarig socialsekreterare i placerande kommun Antal sjuksköterskor Känner inte till ansvarig socialsekreterare 9 BVC-sjuksköterskan tar kontakt med socialtjänsten 4 BVC-sjuksköterskan får information via familjehemmet 1 BVC-sjuksköterskan får information via jourhemmet 1 Tabell 6. Kännedom om ansvarig socialsekreterare i placerande kommun Ingen sjuksköterska får initialt information om ansvarig socialsekreterare på socialtjänsten i placerande kommun. Sex sjuksköterskor skaffar sig informationen. En sjuksköterska får efter gediget detektivarbete kontakt med ansvarig socionom. Två tar på eget initiativ kontakt med ansvarig på socialtjänsten för att informera om barnets hälsa. När en sjuksköterska kontaktar ansvarig på socialtjänsten då barnet inte kom på kal l ade undersökningar ges svaret: Det är väl inte så konstigt att man uteblir från kallade undersökningar! En sjuksköterska frågar familjehemmet och en annan frågar jourhemmet. 9

10 Socialtjänstens uppföljning av barns hälsa Antal barn Socialtjänsten har inte kontaktat BVC 39 Socialtjänsten har kontaktat BVC 9 Tabell 7. Socialtjänstens kontakt med BVC för uppföljning av barnens hälsa Socialsekreterare som ansvarar för en placering i ett familjehem ska följa upp barnets hälsa enligt Barns behov i centrum (BBIC) var sjätte månad. I BHV-journalen dokumenteras undersökningar, som är gjorda på BVC, och information kring barnets hälsa. På de 15 sjuksköterskornas BVC:er finns det 38 inskrivna barn placerade i familjehem/ jourfamiljehem och 10 barn placerade i familjehem tillsammans med sin mor. Socialtjänsten har kontaktat BVC-sjuksköterskan för uppföljning av barnets hälsa för åtta barn boende tillsammans med sin mor men endast för ett av de 38 barnen som bor i familjehem utan biologisk mor. BVC-sjuksköterskan har kontaktat socialtjänsten rörande tre barns hälsa. Övriga 36 barns hälsa har socialtjänsten inte följt upp via BVC. Sjuksköterskornas erfarenhet är att hälsan hos barn, som är jourplacerade i familjehem, följs upp av socialtjänsten direkt via jourfamiljen och inte via kontakt med BVC. Hur hälsan följs upp för varaktigt placerade barn av socialtjänsten känner sjuksköterskorna inte till. 16 BVC-sjuksköterskors erfarenhet av hur de lämnat ut hälsoinformation om barn till socialtjänsten Antal barn Muntligt + kopior på BHV-journal 12 Intervju med skriftlig dokumentation av socialsekreterare + kopior på BHV-journal 9 Enbart skriftlig begäran enligt BBIC 5 Totalt 26 Tabell 8. BVC s utlämnande av information till socialtjänsten Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten använda ett särskilt dokument, Begäran om utlämning av handling 13, där det framgår vilken lag och vilken paragraf som stödjer förfrågan av journalkopior. Här skall framgå vilket barn det gäller samt ansvarig social tjänst och kommun. Detta formulär är viktigt för att sjuksköterskan inte skall lämna information till obehörig. I akuta situationer kan dokumentet faxas till BVC. Resultatet visar att 16 sjuksköterskor har kunskap om 26 barn, som varit föremål för placering efter utredning. Hur socialtjänsten efterfrågar uppgifter från sjuksköterskan och BHV-journalen skiftar. Elva sjuksköterskor kontaktas per telefon. Sjuksköterskan 13 BBIC- Barns behov i centrum, Socialstyrelsen (2009) 10

11 ger muntlig redogörelse som komplement till information i BHV-journalen, vars kopia skickas till socialtjänsten. En sjuksköterska har i ett fall erfarenhet av att socialsekreteraren kom personligen för att få journalkopior. Nio sjuksköterskor blir intervjuade per telefon av socialsekreteraren som skickar sjuksköterskan det dokumenterade samtalet för genomläsning. Därutöver skickar sjuksköterskan kopior av barnets journal till socialsekreteraren. Fem sjuksköterskor får enbart Begäran om utlämning av handling från socialtjänsten och lämnar då ut journalkopior. BVC-sjuksköterskans erfarenhet hur socialtjänsten informerat om vart barnen flyttar Antal barn Socialtjänsten meddelar BVC 6 Barnen får skyddad ID, socialtjänsten ordnar överföring till ny BVC 5 Familjehemmet informerar BVC 11 Barnen går kvar trots placering i annat BVC-område 4 Ingen vetskap 4 Totalt 30 Tabell 9. BVC-sjuksköterskans vetskap om vart barnen flyttar Samtliga sjuksköterskor beskriver att de lägger ner mycket tid på att efterforska barnets journal. En sjuksköterska berättar att hon fick tag på journalen först efter kontakt med 13 olika barnavårdscentraler. Flera av sjuksköterskorna upplever svårighet att få kontakt med placerande socialförvaltning för att via dem få uppgifter om var barnet senast gått på BVC. Sexton sjuksköterskor har erfarenhet av 26 barn, som blivit placerade i familjehem/ jourhem i annat BVC-område och fyra barn som placerats men ej bytt BVC. Kring sex barn informerar socialtjänsten sjuksköterskan om vilket familjehem barnet flyttat till varav för ett barn sjuksköterskan ringer socialtjänsten och kräver att få veta vilken BVC barnets journal ska skickas till. Fem barn får skyddad identitet. Av säkerhetsskäl får sjuksköterskan inte veta vart barnen tar vägen och socialtjänsten ombesörjer överföring av BHV-journalen till nya BVC:er. För elva barn kontaktar familjehemmet sjuksköterskan på nya eller gamla BVC. Av dessa är det två barn som haft en allvarlig händelse i familjen. Trots detta kontaktar inte socialtjänsten BVC utan familjehemmet informerar BVC om vad som hänt samt att barnen är placerade. Kring ett av de elva barnen kontaktar BVC familjehemmet och får då informationen att barnet bytt familjehem. Fyra av barnen går kvar på sin gamla BVC trots att de är placerade i annat BVC-område. Av dessa är det tre barn vars familjehem väljer att låta barnet gå kvar på den gamla BVC:n. För ett av barnen väljer den 11

12 biologiska modern att gå kvar på den gamla BVC:n. I fyra barns fall har BVC-sjuksköterskan länge eftersökt barnen. I två barns fall kommer den biologiska modern efter ett och ett halvt år till BVC för att tala om att barnen är placerade i familjehem. Då ber sjuksköterskan modern att be familjehemmet kontakta den lokala BVC:n. Efter detta kommer förfrågan från den BVC:n om barnens journaler. För ett barn kommer en nära anhörig och berättar vart barnet tagit vägen. För ett barn ligger journalen kvar på BVC för att sjuksköterskan inte vet vart barnet tagit vägen, ingen har heller efterfrågat barnets journal. Sammanfattningsvis visar resultatet att det saknas rutiner för informationsöverföring mellan socialtjänst och BVC. I cirka en tredjedel av fallen meddelar socialtjänsten BVC att barnet skall placeras i familjehem. Förbättringsförslag från sjuksköterskor inom barnhälsovården Det framkommer i intervjuerna att sjuksköterskorna saknar och efterfrågar riktlinjer för hur de ska arbeta med barn placerade i familjehem. Barnhälsovårdsjournalen Samtliga sjuksköterskor berättade om svårigheten att finna barnets journal. Socialtjänsten ska informera om var barnet bor eller har bott. Sjuksköterskorna efterfrågar ett samlat dokument med personuppgifter, tidigare adress, tidigare BVC, sjuksköterskans namn och telefonnummer samt viktiga data kring barnets hälsovård. Detta dokument kan ingå i barnets akt på socialtjänsten. Dokumentet bör följa barnet till den nya BVC:n via socialtjänsten. Kunskap och utbildning Sjuksköterskorna anser att de specifika behov som barn placerade i familjehem har kan vara svåra att se och tolka. Barnets situation kräver en annan form av undersökning och en noggrannare genomgång av livssituationen. Här känner de flesta att de saknar kunskap. Trots att barnet läkarundersöks är det svårt att upptäcka hälsobrister. En generell utbildningsinsats önskas där kunskap och metoder kring barn i den specifika målgruppen ges ur både ett medicinskt och socialpediatriskt perspektiv. Utöver detta önskas gemensamma utbildningsinsatser med personal från socialtjänsten för att lära känna varandras professioner och skapa tillit. Rutiner för barnhälsovårdens arbete Sjuksköterskorna har behov av ett strukturerat program för barn placerade i familjehem i barnhälsovårdens metodbok. Samverkan och hälsovårdsplan Sjuksköterskorna önskar samverka med socialtjänsten i större utsträckning både i kommunen där BVC ligger och i den kommun som placerar barnet. Flera föreslår att teammöten bör skapas kring barnets hälsa med läkare, sjuksköterska, psykolog, socialtjänst, 12

13 barnets familjehem och om möjligt med barnets biologiska föräldrar före och efter en placering för att upprätta en hälsovårdsplan för barnet. Flertalet sjuksköterskor har knapphändig samverkan med socialtjänsten kring barn placerade i familjehem. Samarbete mellan BVC och socialtjänst efterfrågas. Sjuksköterskorna önskar namngivna kontaktpersoner från socialtjänsten som de träffar regelbundet. En sjuksköterska uttrycker: Socialtjänstens personal har inte vetskap kring vilken resurs vi på BVC skulle kunna vara för dem! Intervjuer med familjehemsföräldrar Fyra familjehemsföräldrar med erfarenhet av sex barn intervjuas. Tre intervjuer sker i familjehemmet och en per telefon. Familjehemmens kontakt med BVC Hur familjehemmet fick kontakt med BVC Antal barn Via biologiska modern 2 Via jourhemmet 1 Via husläkarmottagning 1 Kände till BVC sedan tidigare 1 BVC hörde av sig 1 Tabell 10. Familjehemmets kontakt med BVC Alla familjehem har haft kontakt med BVC. Familjehemmen har ett varierat antal barn placerade hos sig. Gällande ett syskonpar träffade familjehemmet BVC-sjuksköterskan på barnens gamla BVC tillsammans med den biologiska föräldern. Den biologiska modern fick berätta med stöd av sjuksköterskan om barnens hälsa utifrån de undersökningar som gjorts på BVC. För ett barn ordnade jourhemmet ett möte på BVC där sjuksköterskan, moder från familjehemmet och jourhemmet gick igenom barnets BHV-journal tillsammans. Ett annat familjehem sökte på husläkarmottagningen med ett barn för en infektion. Där fick man information om BVC och hjälp med kontakt. Ett detektivarbete startade för att få tag på barnets BHV-journal. BVC lyckades finna journalen med hjälp av information från familjehemmet. Barnet hade haft flera tidigare placeringar. En familj kände till BVC sedan tidigare och kontaktade samma sjuksköterska på nytt. En familj berättade att BVC hörde av sig. Hur BVC fått vetskap om att barnet bodde i familjen visste familjen inte. 13

14 Familjehemmets erfarenhet och behov av BVC Tre av de intervjuade har erfarenhet av BVC både med biologiska barn och barn placerade i familjehem. Ett familjehem svarar spontant att det är stor skillnad i kontakten med de egna barnen, eftersom man då är biologisk förälder. Nu är jag här som någon som borde veta för jag är ju verksam som familjehem. Jag upplever att jag borde klara av saker och att jag har ögonen på mig att göra allt rätt. Det gör att jag kanske frågar mindre än med de egna barnen. Men frågorna är ju helt annorlunda än med egna barn. Jag hade mycket undringar kring anknytningen var ju så mån om att den skulle bli så bra som möjligt då flickan var så liten. Det kändes lite skämmigt att ta upp att jag ville prata med psykologen om anknytningen. Två av familjerna tycker inte att det var någon större skillnad. En familj har inte något biologiskt barn. Familjehemmen önskar att sjuksköterskan på BVC informerar tydligare om att BVC kan erbjuda stöd av barnläkare och psykolog och att sjuksköterskan erbjuder detta utan att man behöver fråga. Vidare önskas att BVC går igenom barnets journal för att familje hemmet ska få en mer detaljerad bild av barnets hälsohistoria. Familjehemmen har en god relation till sin sjuksköterska. De har flera goda exempel på episoder som varit till värde för dem. Vid ett tillfälle ordnade BVC-sjuksköterskan ett möte mellan biologiska föräldern och familjehemmet där den biologiska modern gavs tillfälle att berätta vad hon tyckte var viktigt avseende barnens hälsa. Familjehemmen har även fått snabb hjälp med remiss till andra instanser inom vården. Familjehemmen önskar möten mellan familjehem, socialtjänst och BVC för att följa upp barnets hälsa. Samtliga familjehem påtalar att BVC står för ett barnperspektiv. Barnperspektivet är en viktig del vid uppföljning av barnets hälsa. Familjehemmen önskar föräldragrupp för familjer med placerade barn. De uttrycker ett förtroende för BVC. Familjehemmets kontakt med socialtjänsten För tre av familjehemmen har kontakten med socialtjänsten fungerat bra. Man känner ett förtroende för sin kontaktperson och har kunnat hänvisa till socialsekreterarna när problem har uppstått. För ett av familjehemmen har kontaktpersoner för barnet bytts ut ofta vilket påverkat barnets tillit till socialsekreteraren. Kontakten med socialsekreteraren för familjehemmet del har heller inte fungerat tillfredställande vilket gjort att en ny kontaktperson utsetts. Alla familjehemmen hade gått igenom med socialtjänsten om vem som tar beslut kring barnets hälsa. För en del innebar det ett samarbete med de biologiska föräldrarna och för någon att man som familjehem beslutade själv kring dessa frågor. 14

15 Tre av familjehemmen säger att de lämnar över till socialtjänsten om det inte fungerar i kontakten med de biologiska föräldrarna. Socialtjänsten får då ta diskussionen med de biologiska föräldrarna. Detta för att ha en så god relation som möjligt med de biologiska föräldrarna. Familjehemmen och socialtjänsten går igenom vid placeringen av barnet vad familjehemmet kan besluta kring barnets vård. Alla de intervjuade familjehemmen har genomgått socialtjänstens utbildningsprogram för familjehem. Förbättringsförslag från familjehemmen Samtliga familjehem önskar en snabb kontakt med BVC som initieras av socialtjänsten. Flera konstruktiva förslag framkom: I samband med att barnet placeras görs en hälsovårdsplan för barnet. Socialtjänst, familjehem och BVC träffas för ett inledande möte. Här skall det tydliggöras vilka beslut familjehemmet kan ta. BVC-sjuksköterskan och familjehemmet går igenom barnets BHV-journal. BVC-sjuksköterskan informerar om vilka resurser BVC har att erbjuda. Psykologstöd erbjuds till samtliga familjehemsföräldrar. Barnläkarundersökning av barnet i samband med att barnet kommer till den nya BVC:n. Föräldragrupp för familjehemsföräldrar på BVC. BVC skall stå för barnperspektivet vid uppföljning av barnets hälsa i möte med socialtjänsten. 15

16 Diskussion Av 468 sjuksköterskor som arbetar på BVC i Stockholms län är det 21 sjuksköterskor som svarar att de har erfarenhet av barn i familjehem. De och fyra familjehemsföräldrar intervjuas kring barn placerade i familjehem. Resultatet visar brister i information mellan socialtjänst och BVC kring de placerade barnen. Resultatet visar också att sjuksköterskor och familjehemsföräldrar efterlyser ett ökat samarbete sinsemellan. Den här rapporten visar, i likhet med Kling, 2010, att BVC-sjuksköterskan inte som rutin får information om att ett barn placerats i familjehem av socialtjänsten. Kling visar att barn som blir placerade i familjehem/jourfamiljehem ofta har en bristfällig hälsovård. Deras behov är dåligt identifierade. Informationen i BHV-journalen är ofta bristfällig och undersökningar före placering kan ha missats. De intervjuade sjuksköterskorna har en begränsad erfarenhet av att arbeta med barn som är placerade i familjehem. Rapporten visar att det behövs rutiner mellan socialtjänst och barnhälsovård för att säkerställa att barnen får den hälsovård som alla barn har rätt till. Ingen av sjuksköterskorna har utan påstötning fått information kring barnet av placerande kommun. De tre som har haft kontakt med socialtjänsten i placerande kommun har på eget initiativ sökt kontakt. Både de intervjuade sjuksköterskorna och familjehemmen anser att det skulle underlätta för dem om socialtjänsten var budbärare av information. Samtliga familjehem önskar en snabb kontakt med BVC. I en rapport från socialförvaltningen i Stockholms stad 14 visas att socialsekreterarna med utredningsansvar ofta tar kontakt med BVC under utredningen för att inhämta journalkopior. De har inte som rutin att delge BVC resultatet av utredningen. När skolbarn placeras finns däremot rutiner för kontakt med skolhälsovården. Endast två av 12 socialsekreterare tar kontakt med BVC vid placering i jourhem. Vid en stadigvarande placering tar tre av 12 kontakt med BVC. Resultatet visar att mycket tid läggs på sökandet efter barnets BHV-journal, vilken är en förutsättning för den fortsatta planeringen och genomförandet av hälsoundersökningar. Här måste rutinerna mellan socialtjänst och barnhälsovård ses över. Sjuksköterskor ger som förbättringsförslag en önskan om ett formulär som socialtjänsten skulle kunna vara budbärare av, där uppgifter om lämnande BVC adress och viktiga data kring barnets hälsa och levnadsvillkor finns. Vidare visar resultatet att 12 av 15 sjuksköterskor inte känner till vem som är vårdnadshavare för barnet när det är placerat i familjehem. De har inte fått information om detta av socialtjänsten. De som har vetskap om vem som är vårdnadshavare har kunskap på grund av tidigare erfarenhet. Socialtjänsten har inte som rutin att ge BVC information om ansvarig socialsekreterare, utan förutsätter att familjehemmet gör det. Sjuksköterskorna förutsätter att familjehemmet har mandat att besluta om barnets hälsovård. Endast en hade kännedom om familjehemmets beslutanderätt kring barnets hälsa. Tolv av sjuksköterskorna har inte kunskap om vad den biologiska föräldern får ta del av 14 Grönberg, C. Sammanställning av intervjuer: Hälsa Familjehemsplacerade barn

17 ur barnets BHV journal. I de fall där barn lever under skyddad ID var sjuksköterskorna informerade. När ett barn blir varaktigt placerad i familjehem är det viktigt för sjuksköterskan på BVC att hon får vetskap om vem som beslutar kring barnets hälsa. Därför bör familjehemmet, sjuksköterskan på BVC och socialtjänsten och om möjligt biologisk förälder träffas i ett gemensamt möte. Mötet kan med fördel ske på barna vårdscentralen. Syftet med mötet är att göra en gemensam planering för barnets fortsatta hälsovård. Ett formulär bör tas fram som komplement till BBIC dokumentet. Här skulle föräldraperspektivet kunna komma till tals på ett helt annat sätt än vid bara genomgång av journalen. Om möjligt kan den biologiska föräldern berätta om barnets behov och eventuella svårigheter. I de fall den biologiska föräldern inte kan närvara, kan socialtjänstens personal som känner till barnets bakgrund tillsammans med BVC-sjuksköterska och familjehemmet gå igenom barnets hälsobehov och fortsatta planering av hälsovård. En sådan rutin skulle på ett helt annat sätt säkerställa att barnets hälsa uppmärksammas. Arbetssättet kräver nytänkande och en specifik kunskap om utsatta barns behov. Av resultatet framgår att för barn som är placerade tillsammans med sina mödrar efterfrågar socialtjänsten BVC dokumentation oftare än för de barn som är varaktigt placerade i familjehem utan sin förälder. Femton sjuksköterskor ansvarar för hälsovården av 48 barn placerade i familjehem. Av de 48 barnen är 10 barn samplacerade med sin moder, hos åtta av dessa barn har socialtjänsten följt upp hälsan med BVC-sjuksköterskan. Endast för ett av de resterande 38 barnen har socialtjänsten efterfrågat BVC:s information. Det kan tolkas som att barnets hälsa blir mer efterfrågad så länge som barnet är tillsammans med en biologisk förälder. När barnet är varaktigt placerat i familjehem verkar det som att socialtjänsten inte inhämtar kunskap om barnets hälsa utifrån BHV-journalen utan nöjer sig med att diskutera hälsan med familjehemmet. I rapporten från socialtjänsten i Stockholms stad framgår att socialsekreterarna stämmer av med familjehemmen och därför inte per automatik följer upp hälsan med BVC. Men vid närmare eftertanke uttrycker de att information direkt från BVC skulle kunna ge en bättre helhetsbild av barnets hälsa. Resultatet av denna studie visar att familjehemmen önskar att BVC skulle kunna stå för barnperspektivet vid uppföljningen av hälsan med socialtjänsten. En viktig tidig indikator på eventuella generella utvecklingsproblem är barnets språkutveckling. Kling, 2010 har visat att 25 % av förskolebarnen som är familjehemsplacerade har en misstänkt eller konstaterad språkavvikelse. Den informationen riskerar att inte komma socialtjänsten till del om de inte efterfrågar information från BHV. Sexton sjuksköterskor med totalt 30 barn har erfarenhet av att barn från deras BVC område har blivit placerade i annat BVC-område. Av de 30 barnen har socialtjänsten meddelat BVC eller ansvarat för överflyttningen av BHV-journalen för 11 barn. Familjehemmen står för informationen kring elva barn och fyra barn går kvar på den gamla BVC:n trots placering. För fyra barn har överföringen inte fungerat, i tre av fallen har en nära anhörig kontaktat BVC efter lång tid och först därefter har barnens journaler 17

18 gått över till mottagande BVC. Barnen har inte erbjudits barnhälsovård under den tiden och därmed missat flera undersökningar. I ett av fallen ligger journalen fortfarande kvar och ingen har efterforskat barnets BHV journal. Här finns en stor risk att detta barn inte följs av BVC. När barn placeras i jourfamiljehem är det viktigt att ordinarie BVC blir underrättad om att barnet bor i jourhem. Om möjligt bör jourhemmet fortsätta att gå till den BVC som ansvarat för barnets hälsovård innan jourplaceringen. Barnet säkerställs då fortsatt barnhälsovård. Det kan finnas lokalt upparbetat samarbete mellan ett jourhem och en BVC-sjuksköterska. När ett sådant samarbete finns kan det ersätta kontakten med ordinarie BVC. Detta förutsätter att informationen följer med barnet. I intervjuerna med familjehemmen framgår att tre av fyra som kände till BVC även tog kontakt. Den fjärde familjen fick först efter en längre tid kontakt med BVC. Resultatet visar att det finns behov av att socialtjänsten ansvarar för att kontakt etableras mellan BVC och familjehemmet och att uppföljning av barnets hälsa sker med både familjehemmet och BVC. I resultatet framkommer att barnhälsovården behöver se över sina rutiner för barn boende i familjehem. Idag erbjuder sjuksköterskan en komplettering av basprogrammet samt lägger till det som hon själv tillsammans med familjehemmet anser att barnet har behov av. Merparten av sjuksköterskorna har inte som rutin att låta barnet träffa barnläkare på BVC, bara en av femton har som rutin att låta barnläkarundersöka barnet. Endast tre sjuksköterskor har som rutin att göra hembesök. Familjehemmen önskar att BVC mer spontant informerade om de resurser som finns inom barnhälsovården. Att vara familjehemsförälder ställer andra krav än att vara biologisk förälder. Här finns ett annat behov av stöd från både sjuksköterskan och läkaren på BVC kring barnets tidigare och nuvarande hälsa. De intervjuade familjehemsföräldrarna önskar att alltid bli erbjuden en genomgång av barnets BHV-journal samt barnläkarundersökning och psykologkontakt. Sjusköterskorna å sin sida känner en osäkerhet kring vad familjehemmet får ta del av ur dokumentationen. Sjuksköterskor saknar riktlinjer för familjehems placerade barns hälsovård. Sjuksköterskorna anser att de specifika behov som barn placerade i familjehem har kan vara svåra att se och tolka. Deras situation kräver en annan form av undersökning och en noggrannare genomgång av barnets livssituation. Här uppger de flesta sjuksköterskorna att de saknar kunskap kring placerade barns specifika behov. Trots att barnet läkarundersöks innan placering är det svårt att upptäcka hälsobrister. Dokumentationen från det läkarbesöket delges inte som rutin BVC. Tidigare forskning visar att fysisk ohälsa förekommer i större utsträckning bland de placerade barnen 15. De uppvisar en högre andel av fysiska problem så som övervikt eller undervikt, mag-tarmproblem, astma och allergier samt en sämre tandhälsa än riksgenomsnittet. De fysiska hälso- problemen kan under en lång tid vara ouppmärksammade. Behovet av ett strukturerat program, baserat på forskning kring fosterbarns hälsa, är extra stort då barnen ofta har specifika hälsoproblem och levnadsvillkor samtidigt som sjuksköterskor och läkare har begränsad erfarenhet av barn placerade i familjehem. Här finns behov av nedskrivna rutiner om hälsovård för barn placerade i familjehem. 15 Grönberg, C. Sammanställning av intervjuer: Hälsa Familjehemsplacerade barn

19 En generell utbildningsinsats önskas där kunskap och metoder kring barn i den specifika målgruppen ges ur både ett medicinskt och socialpediatriskt perspektiv. Utöver detta önskas gemensamma utbildningsinsatser tillsammans med personalen från socialtjänsten. Mycket handlar om att lära känna varandras professioner och att skapa tillit för varandras kunskaper. Socialsekreterare har i dag inte kunskap om barnhälsovårdens innehåll och möjligheter i likhet med att sjuksköterskor på BVC inte heller har kunskap om socialtjänstens arbetssätt. Innan barnet flyttar från ett familjehem bör en ny kontakt tas med sjuksköterskan för att hon ska kunna göra en epikris som socialtjänsten överlämnar till BVC dit barnet flyttar. När ett barn varit placerat och flyttar tillbaka till sitt biologiska hem, kan biologiska föräldrar, socialtjänsten och sjuksköterskan på BVC träffas för att planera den fortsatta hälsovården. Ett sådant möte skulle tydliggöra för personalen på BVC vad som gäller för barnets framtid samt möjliggöra kontakt mellan föräldrar och BVC. I rapporten från socialtjänsten i Stockholms stad framgår att åtta av tolv socialsekreterare är positiva till ovan nämnda modell för samarbete. Att använda ett formulär medför även tydlighet kring ansvarsfrågor. Inom socialtjänsten finns i dag redan tydliga dokument i genomförandeplanen kring vem som ansvarar för vad men de dokumenten kommer inte BVC till kännedom. Rapporten visar att både sjuksköterskor på BVC liksom personalen inom socialtjänsten anser att en bättre samverkan kan säkerställa att barnens hälsa hamnar i fokus. Sammanfattning När ett barn placeras för samhällsvård i familjehem har endast socialtjänsten information om barnets hela livssituation. Denna rapport visar att överföring av information mellan socialtjänst och barnhälsovård har brister. Det kan innebära risker för barns hälsa. Med föreslagna åtgärder kan informationsöverföringen förbättras. 19

20 Referenser Barnombudsmannen (2011) Rapport Bakom Fasaden Bergh, G., Marttila, A., Burström, B.,(2012) Hälsa bland barn med socialtjänstinsatser behov av ökad samordning mellan kommun och landsting. Exemplet Rinkeby Kista i Stockholm. Läkartidningen, nr 26 Grönberg, C. (2012) Sammanställning av intervjuer: Hälsa Familjehemsplacerade barn. Socialförvaltningen Stockholms kommun Kling, S., (2010) Fosterbarns hälsa, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap Kling, S.; (2012) Fosterbarns hälsa - det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö. Socialstyrelsen Parker, Ward, Jackson, Aldgate & Wedge (1991) Looking After Children: Assessing Outcomes in Child Care. HMSO, London. Regeringskansliet, (2006) Konventionen om barnets rättigheter Socialstyrelsen, (2009) Barns behov i centrum BBIC Socialstyrelsen, (2012) BRA-fam. en standardiserad bedömningsmetod vid rekrytering av socialtjänstens familjehem Stockholms läns landsting, (2012) Barnhälsovårdens Årsrapport 2011 Stockholms läns landsting, (2012) Förfrågningsunderlag enl. LOV 2012 Wallby T., Hjern, A., (2011) Child health care uptake among immigrant families in a Swedish county, Acta Pediatrica Vinnerljung, B., (1996) Svensk forskning om fosterbarnsvård Stockholm: Liber Utbildning/CUS Barnhälsovård/BVC_basprogram_ pdf hämtad

21 Sjuksköterskors erfarenheter av familjehems placerade barn Hur många barn har du haft som varit familjehemsbarn? Vem kontaktade BVC när barnet flyttade in i ditt område? Gjordes uppföljning av barnens hälsa? Bilaga 1 Om BVC har ett barn som ska familjehems placeras Vilken kontakt har du med socialtjänsten när de vill ha in BHV journalkopior? Hur får du information om vart barnet kommer att placeras? Hur får du veta vilken BVC barnet hamnar på? När ni får ett barn som är familjehemsplacerat i ert område Hur får ni veta att ett barn är placerat i familjehem i ert område? Vilka rutiner jobbar ni efter när ni får ett nytt familjehemsplacerat barn? Vad gör ni? Får ni någon information kring vem som har vårdnaden? Får ni någon information om vilken kommun som placerat barnet? Får ni någon information om vad den socialsekreteraren heter som är ansvarig? Får ni någon information om vad en biologisk förälder får ta del av? Får ni någon information om vad familjehemmet får besluta? Vilken uppföljning har socialtjänsten gjort vad det gäller barnets hälsa? Vad tycker du skulle underlätta ditt arbete på BVC kring de här barnen för att säkerställa att de får den hälsovård de har rätt till? Sjuksköterskor på BVC antal familjehems placerade barn Placerade barn i familjehem i ditt område Hur många barn har du som är familjehemsplacerade i ditt område? Hur fick du vetskap om att de fanns i ditt område? Har du någon kontakt med placerande kommuns socialtjänst? Har den placerande kommunen följt upp barnets/ barnens hälsa? Har du fått veta om familjehemmet har uppföljning kring barnets hälsa med placerande kommun? Barn som tidigare bott i ditt område och sedan blivit familjehems placerade hur har du fått information kring de barnen enl. nedan? Hur har du som sjuksköterska på BVC fått veta att barnet blivit placerat i familjehem? Vem gav dig då besked om att barnet blivit placerat? Fick du då veta till vilken familj som barnet flyttat till? Fick du veta till vilken BVC som journalen skulle skickas? 21

22 Frågor till familjehems föräldrar Hur många barn har ni varit familjehemsföräldrar till? Vilken ålder har barnen haft när de kom till er? Kontakt med BVC Går du på BVC med de barn som bor hos er? Vilken BVC går du på? Går du på den i ditt område eller den gamla BVC där barnet gått tidigare? Hur har du fått vetskap om vilken BVC du kan gå på? Hur har du fått vetskap om vilken BVC barnet gått på tidigare? Egna erfarenheter Har du egna barn och har de gått på BVC? Hur upplevde du kontakten med sjusköterskan på BVC då? Om du jämför - tycker du att det är en skillnad i det bemötande som du får som biologisk förälder eller som familjehems förälder i din kontakt med BVC? Om i så fall vad består den skillnaden av? Berätta om vad som skulle kunnat vara annorlunda? Familjehem BVC är det ställe där barnets hälsa är i fokus från det att barnet föds till att det börjar skolan vid 6 års ålder. De flesta barn kommer till BVC. Här ska man som förälder kunna få stöd i föräldraskapet och svar på sina frågor kring barns utveckling och hälsa. Men även kunna få hjälp med remisser till andra instanser beroende på vad som krävs. Hur har det sett ut för er? Kan du berätta om en episod/tillfälle som varit till värde för er i er kontakt med BVC? Kan du berätta om en episod/tillfälle som inte har varit till värde för er? Hur såg det ut? Vad skulle du önskat att du skulle fått hjälp med vid de tillfällena? 22

23 Kontakt med socialtjänsten Vilken kontakt har du med socialtjänsten som placerat barnet? Hur ser det ut med uppföljningen av barnets hälsa från placerade kommun? Berätta om hur det går till? När barn placeras i familjehem diskuterar ni då med socialtjänsten kring vem som har rätt att besluta kring olika frågor avseende barnets hälsa? Hur ser det ut runt vaccinationer eller remisser till andra instanser inom vården? Vem beslutar kring det? Att vara familjehem Hur såg det ut för dig när du blev familjehem? Vilket stöd fick du i form av personliga träffar och utbildning via socialtjänsten? Förbättringsområden Vad är viktigt för dig som familjehem i din kontakt med BVC? Vad är viktigt för dig som familjehem i din kontakt med Socialtjänsten? 23

24 Denna rapport kan beställas av eller